Alltid rött alltid rätt

Moderat politik skapar otrygghet

2012-01-27T12:19:00.000+01:00

(Replik på debattartikel i Smålänningen av moderaterna Henrik von Sydow och Anton Abele, införd 26 januari 2012)

Moderat politik skapar otrygghet

Vi tror att oavsett politisk tillhörighet så håller vi alla med om att vi vill ha ökad trygghet i skolan. Det är tragiskt att det finns barn som inte känner sig säkra när de går till skolan. Ingen ska behöva känna utanförskap.

Men vi tror inte heller att den bästa lösningen skulle vara att ha lägre skåp eller fönster ut till korridoren. Den bästa lösningen på problem som dessa är personal som är på plats för att motverka just otryggheten.

Där kommer även den politiska delen in; Hur ska vi handskas med mobbing och skattesänkningar på en och samma gång? Vart går gränsen? Är det acceptabelt att Albin 9 år ska behöva vara rädd för att gå till skolan och bli knuffad av klasskompisar varje dag?

Eller är det värt att ta in lite extra skatt så att skolorna ska ha råd att anställa mer personal? Personligen så skulle jag gärna vilja betala lite extra skatt för barns trygghet i den svenska skolan-det är de värda.

Man vet också sen lång tid tillbaka att otrygghet och kriminalitet lätt får grogrund där det finns låg inkomst, arbetslöshet och högre bruk/missbruk av alkohol och att det anmäls mest våldsbrott där krogarna ligger täta. Ändå så går ofta moderater ut med att de vill ha längre öppettider på krogen.

Kommer man tillrätta med de sakerna så kommer man inte behöva skaffa fler poliser och sjukvården kommer att få betydligt mindre besök på akuten. Inte bara pengar, utan framförallt mänskligt lidande sparas.

Under moderaternas tid vid makten så har OECD visat statistik på att Sverige är ett av de länder där inkomstskillnaderna ökat mest. Den procent i Sverige som tjänar mest har fått 70 000 kronor var i ökade inkomster, samtidigt som den med lägst procent har blivit bestraffade via hårdare regler och lägre ersättningar.

LO-ekonomen Torbjörn Hållö gav tre exempel som skulle förbättra förutsättningarna på ett samhälle som ger mindre inkomstskillnader:

1. Förbättra A-kassan.

2. Trygga villkoren för skola, vård och omsorg

3. Satsa på aktiv arbetsmarknadspolitik.

Moderaterna har, sett över hela deras regeringstid, minskat på alla de områden som direkt- och indirekt påverkar hur trygga barn blir och hur bra barn får en möjlighet att må, eftersom deras mående styrs så mycket av hur deras föräldrar, skola och övriga vuxenvärlden mår.

Vi rekommenderar er båda att läsa Richard Wilkinson och Kate Pickets bok "Jämlikhetsanden", som vetenskapligt prövat och med tydlig statistik visar att jämlika samhällen med ytterst få undantag är tryggare och bättre samhällen.

Med fortsatta moderat barn- och ungdomspolitik så kommer det att fortsätta mot otrygghet.

Lisa Sergeeva, Ordf Ung Vänster Kronoberg

Jerker Nilsson, Vice ordf Vänsterpartiet Älmhult

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Bemanningsföretagen - En svår situation för de unga

2012-01-24T21:49:00.001+01:00

(En text till min sektion inom Kommunal, som ska användas i deras medlemstidning Spadtaget.)

Bemanningsföretagen - En svår situation för de unga

Det blir svårare, i synnerhet som ung och med bristande arbetslivserfarenhet, att få arbete i dagens Sverige.

Den dagen du väl får svar blir du väldigt glad. Problemen för de unga på väg ut på arbetsmarknaden är större än för oss som är lite äldre och har arbetslivserfarenhet.

Det är inte så många år som bemanningsföretagen varit de som haft de flesta annonserna ute hos arbetsförmedlingen och det är på många sätt en ny situation att hantera både inom politiken och för fackföreningarna. Det uppkommer nya problem och nya fula sätt att försöka ta sig förbi vad som varit kutym och självklara avtalsregler tidigare.

Ett exempel är alla de bemanningsföretag som påstår sig rikta in sig på studenter, eller "extra anställning vid huvudsaklig annan anställning".

För att kunna anställas med den anställningsformen så måste du visa upp intyg på att du studerar eller har annat jobb. Det är viktigt att verkligen ha det också, eftersom du annars inte får någon garantilön, vilket innebär att bemanningsföretagen inte behöver betala jobb när de inte hittar jobb åt dig.

Garantilön finns för andra anställda hos bemanningsföretagen och finns i LO:s bemanningsavtal och är den minsta förtjänst en anställd är garanterad under en månad, oavsett hur mycket eller lite du får jobba.

Enligt Tomas Nordström hos systerförbundet Transport, så är det vanligt sätt att fuska sig till ekonomiska fördelar bemanningsföretagen, även hos de mer välkända.

I första hand riktar man in sig på unga som är desperata efter jobb, eftersom de helt enkelt kan och vet mindre om vilka krav man kan ställa.

Samma dag som jag skriver den här texten, 24 januari, så uppdagas det att Uniflex har gett anställda uppdrag som inte finns på ställen som ligger så långt ifrån den anställdes bostad att de räknat med att den anställde tackar nej och därför inte heller får någon lön från dem.

Än så länge finns inte de här företagen i hög grad inom Svenska Kyrkan och deras kyrkogårdar. Men risken finns att de kan komma här också.

Att bli av med de här företagen går bara på ett enda sätt och det är att välja att rösta så långt vänsterut som går, en möjlighet som ligger ytterligare några år framåt tyvärr.

Fram tills dess så gäller det att ni pratar med unga i er närhet om de här riskerna och att ni säsongsanställda ser till när ni går ut i arbetslöshet att stanna kvar i facket och söker hjälp om ni känner den minsta tvekan hos det förbund som har hand om kollektivavtalen hos er eventuellt nya arbetsgivare.

Jerker Nilsson, Fackligt politiskt ansvarig, Sektion 26

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Går det att ta bostadsbyggandet vidare?

2012-01-24T11:35:00.001+01:00

Blir lite glad över att läsa om hur det faktiskt finns någon som tänker lite innovativt vad det gäller bostäder. Det händer inte varje dag...

Det handlar om AF Bostäder i Lund som bygger Sveriges minsta studentbostad, vars pressmeddelande man kan läsa här.

Jag tycker det borde vara självklart att man försöker göra något innovativt både inom studentbostadsbranschen och övriga.

Jag hade, i yngre dagar och med mindre skit att släpa runt på, utan att tveka kunnat tänka mig att kunna bo så här en begränsad period i livet, för att ta mig ut och vidare.

Det enda problemet jag ser är vad det gäller funktionshindrade, som inte lär kunna använda den här typen av bostad. Det borde gå att lösa, exempelvis genom att den som bygger eller äger den här typer av bostäder även tvingas att samtidigt bygga en lämplig andel boenden som exempelvis rullstolsbundna klarar av att bo i, så att vi i fortsättningen får ett samhälle för alla.

Se även video från huset hos Sydsvenskan eller GP, som visar något mer av insidan än Sydsvenskans filmning.

Själv gillar jag tänken kring att bygga mer på höjden, som man gör för katter. Även om man själv som människor i högre grad håller sig på golvet så finns det inget som hindrar att andra fasta saker finns högre upp, som t ex en loftsäng. Varför inte ha bokhyllor och förvaringsutrymme som går att nå via stege också, för att frigöra golvyta?

Klippet nedan från Sydsvenskan, via Youtube:

media gp kvp kvp skd sds

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Blandekonomi är svaret igår så väl som idag

2012-01-24T11:17:00.001+01:00

Det är fan i mig beklämmande att vi har ett samhälle som via skattemedel låter människor gå hemma med bidrag för sina friska barn, i form av vårdnadsbidrag, samtidigt som vårdbidraget, för de som vårdar sina sjuka barn, är så dåligt utformade att människor får gå från hus och hem!

Det behövs en tydlig uppryckning från media så att de bevakar samhället mer än idag, för att vi ska kunna behålla en riktig och öppen demokrati, där vi vanliga människor med lägre kunnande har svårt att hitta de fel som begås.

Naturligtvis så ska alla från vänster till höger kontrolleras. Men allvarligt talat, vilket är mest intressant att skriva om NU? En partiledare som avgått och fortfarande äter, eller en statsminister som fortsätter ljuga? Konstigt nog så väcker det sistnämnda mindre uppmärksamhet, trots att han har betydligt mer makt...

Nu ska man inte klaga för mycket, för det finns onekligen de som har det värre, och om liknar anställda vid djur...

Samtidigt så sägs det att det inte finns pengar nog till allt "vi" vill ha av samhället. Men men Nordeas vinst ökar och Investor höjer utdelningen, så det finns pengar. Bara inte till de som behöver det främst, utan istället får vi läsa rubriker som Räcker vården till fler?

Vettig vård ska räcka till de som behöver det. Nordeas och Investors vinster och utdelningar är det vi, du och jag, som har direkt och indirekt, har jobbat eller betalat ihop med våra hjärnor, kroppar, själar och familjliv som insats och verktyg.

Den vettigaste artikel jag har läst på länge har rubriken Blandekonomi är svaret på den ekonomiska krisen.

Det är något jag alltid försökt framföra, inte minst när jag blir anklagad för att vara "kommunist som tycker om Sovjet"... Men lika lite som diktatoriska femårsplaner fungerar bra fungerar en helt fri liberal och kapitalistisk marknad:

En påtaglig stabilisering av världsekonomin kräver en radikal nedskärning av mängden spekulationskapital. Annars kommer nya regleringar att kringgås eller köras sönder så som skett redan, gång på gång. Vad som krävs är en vidareutveckling av blandekonomin som idé och reformagenda i ett globalt perspektiv.
Dagens kapitalism står närmare kommunismen än blandekonomin. Lägg märke till det intima samarbetet mellan det kinesiska kommunistpartiets politbyrå och den ekonomiska elit som behärskar dagens mäktiga koncerner i kapitalismens oligopolistiska, globala stadium. Blandekonomi utesluter kommunismens och kapitalismens auktoritära, totalitära, diktatoriska drag.
Den avgörande frågan är:
1). Kommer en ny global kommunistisk/kapitalistisk diktatur att leda till de nationella demokratiernas undergång via allt värre krisutbrott, massarbetslöshet, växande sociala konflikter och xenofobi (typ; Tage Erlanders berömda tes om ”de växande förväntningarnas missnöje” i global skala)?
eller
2). Kommer den demokratiseringsvåg som samtidigt går över världen att lyckas etablera en global blandekonomi och stabilitet?
I praktiken är blandekonomi, enklast uttryckt, en skattekvot på 50 procent av BNP. Hälften marknad, hälften demokrati! Hälften till de enskilda medborgarna att använda efter eget godtycke och hälften i skatt för gemensamma ändamål; vägar, järnvägar, skolor, sjukhus, äldreomsorg, sociala försäkringar, pensioner.

Tankarna ligger mycket nära vad Vänsterpartiet förespråkar och även vad fler och fler superkapitalister förespråkar, när de inser att det de tidigare trott på inte fungerar:

Med en skattekvot på 45–50 procent i de tongivande länderna kan dagens statsskulder, som pekas ut som en orsak till den ekonomiska krisen, gradvis avvecklas. Varför ska vi skattebetalare ta upp gigantiska lån till ockerräntor från den superrika ekonomiska eliten, när vi i stället kan ta pengarna räntefritt? Därmed skulle också mängden spekulationskapital – den ekonomiska krisens verkliga drivkraft – reduceras i stället för att ständigt öka i katastrofens riktning.

Flertalet inom den ekonomiska eliten hatar fortfarande skatter, fortsätter vinstmaximera, spekulera och placera sina tillgångar i skatteparadis utan hänsyn till människor och miljö. Men en insikt växer bland världens rikaste i Frankrike, Tyskland, Schweiz och USA (Warren Buffet bland andra) om att skatterna måste höjas mest för de rikaste, för att dämpa den ekonomiska krisen och de sociala konflikterna. EU-kommissionen och Frankrikes president Nicolas Sarkozy agiterar för skatt på finansiella transaktioner.

En rapport till ”världskapitalismens årsmöte”, World Economic Forum i Davos 2011 hette ”The Nordic Way”. Den bekänner sig reservationslöst till blandekonomin och är signerad Jacob Wallenberg, Investor och Kristina Persson, från den vänsterorienterade tankesmedjan Global Utmaning. Där skriver historikerna Henrik Berggren och Lars Trägårdh att den nordiska modellen fungerar så väl inte minst därför att de fackliga organisationerna tar ett makroekonomiskt ansvar. De slår fast att jämlikhet skapar social tillit, lycka och ekonomisk utveckling, vilket allt fler forskare internationellt inser.

Jag var inne lite på samma tankar i Återreglera marknader som inte fungerar.

Jag hoppas på stöd från sossarna och att de inte bara anammar Vänsterpartiets demokratiska öppenhet i valprocesser.

Tror ni fortfarande inte att gemensamt ägande fungerar? Sveriges mest besökta turistmål Liseberg är kommunägt, trots att det påstås att de tankarna aldrig fungerar... Frågan är bara varför svenska folket ska välja att alltid sälja bort alla sina inkomster, som inte är direkta skatter och avgifter?

media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd hd hd hd hd smp smp smp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp gp gp dag dag dag dag dag dag dag dag kvp nsk nsk nsk nsk nsk nsk skd skd skd skd skd skd skd skd

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Bättre och bättre dag för dag!

2012-01-22T07:48:00.004+01:00

Gårdagen var onekligen lite sorglig, med Juholts avgång och en ny dag för socialdemokratin!

Idag är det en oerhört mycket bättre dag, i synnerhet för Vänsterpartiet, som går starkt framåt i den senaste opinionsmätningen och klockar in på rekordstora 8,8% efter att ha tagit väljare från både sossarna och miljöpartiet, exakt som jag förutspått! Det förvånar mig inte alls att S-distrikten vill ha samma öppna valprocess som Vänsterpartiet hade.

Det ska visserligen sägas att det, naturligtvis, var innan Juholt avgått. Men det visar på vad jag alltid har sagt innan, att en bra och populär partiledare gör stor skillnad, vilket Jonas Sjöstedt redan visat.

Givetvis så måste man fylla partiet med bra politik dessutom, i synnerhet om man vill behålla väljarna över mer än några opinionsundersökningar. Men det är en bra början och jag ser ingen anledning till att mina partikamrater inte ska fortsätta föra ut en bra och mänsklig politik!

Det gäller, oavsett vilka gamla anor man nu tycker man vilar på, att gå i takt med tiden. Jag tror visserligen Vänsterpartiet kan vara något mer lättanpassade än vad sossarna är, tack vare att (V)i aldrig haft makten. Men även Vänsterpartiet har haft brister historiskt sett, som jag hoppas inte återupprepas.

En sak är säker. Aldrig har någon blivit så snabbt avväpnad när de kommit dragandes med det gamla kommunistspöket.

Själv undrar jag hur Reinfeldt kunde gå med ett parti som valde att inte stödja de krafter som verkade mot Apartheidregimen i Sydafrika?

Och inte katten kan väl en vuxen karl vara nöjd med vad han skrev för böcker som 28-åring? Läs texten nedan och fundera lite på hur mycket en människa bakom tankar som att "inget stöd över svältgränsen" ska skattefinansieras hatar sina medmänniskor eller hävdar att människorna är mentalt handikappade...

I kapitel 2 presenteras många av de citat som blivit återproducerade när boken nämnts. Reinfeldt menar att Socialdemokraterna förtrycker det civila samhället, och frågar sig hur det kan väckas från ”hjärntvätten”. Som fiender utmålas utöver vänsterpartierna även folkpartiet och ”stora delar av centerpartiet”. Motsägelserna är många i de snabba kasten – svenskarna är enligt Reinfeldt ”mentalt handikappade”, samtidigt som hans moderater ser människan som ”i det närmaste ofelbar”. Svenskarna söker sig till kollektiv, samtidigt som de strävar efter ensamhet.

Tanken att ”bara allt politiskt beslutsfattande försvinner blir människan helt befriad och inga problem kvarstår” presenteras utan att förnekas – och visar en tydlig koppling till partikamraten Anders Borg som 1988 menade att han som statsminister ”inte skulle göra ett jota” i TV-programmet Diskutabelt med Robert Aschberg. Senare i boken läggs även grunden för varför politiker inte ska få besluta om välfärden: de skapar inga egna resurser.

”Utanförskap”, ”avknoppning” och ”generation av fuskare” är också uttryck som presenteras i detta kapitel som Reinfeldt tar med sig i sitt framtida politiska arbete.

I kapitel 3 blir ”boken” istället en dagbok för den helt vanliga tjejen Johanna, som dock under endast en dag lyckas göra (och notera) ett stort antal gärningar som gör henne till ett gott exempel i Reinfeldts ögon.

Johanna vaknar före väckarklockan, reflekterar över motion, umgås med sin farfar, äter fullkornsbröd, reflekterar över felet med ”ungdomsbostäder”, tänker på hur mycket spanjorer tycker om EG, hejar på Djurgården, källsorterar, skriver brev, åker kollektivt och reser sig där för gamla damer, umgås med sin mormor, skriver en insändare om hundbajs, visionerar över eldrivna bussar, kommer extra tidigt till jobbet (en moralisk plikt!), pratar mer med sin mormor, äter sallad, tänker på att det är viktigt att klä sig rätt, tänker på alkoholens dåliga inverkan, köper miljövänligt tvättmedel, avsäger sig all form av narkotika, planerar segling, läser om spansk historia, lär sig framkalla fotografier, umgås med sin syster, förbannar kollektiv samt ställer sig tveksam till ”lösa förbindelser”.

Allt på en enda dag. Johanna är en fantastisk kvinna.

I kapitel 4 skriver Reinfeldt tio nya budord. De finns att läsa på sida 106. Det är även i detta kapitel vi får stifta bekantskap med argumentet att inget stöd över svältgränsen ska skattefinansieras. Detta för att inte ge folk en ”falsk trygghet”.

media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd hd hd hd hd hd exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd skd kvp smp

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Avgång Juholt

2012-01-21T19:33:00.002+01:00

Som jag skrev tidigare idag så blev det verkligen en Ny Dag för socialdemokratin när Juholt meddelade sin avgång.

Det var ärligt talat skönt, oavsett vem eller vilka man anser bär skulden för att det var omöjligt för honom att sitta kvar.

Personligen tycker jag det sällan är "en persons fel när två träter" och inte i det här fallet heller. Den som förklarar det bäst, och mycket bättre än mig, är Paul Ronge i Mediedrevet som fällde Håkan Juholt:

Håkan Juholts avgång är i hög grad självförvållad. Efter mindre än ett år som partiledare – en bedrövlig parantes i Socialdemokratins historia –som kantats av dåligt omdöme, politiskt schabbel, lustiga oneliners och en kritiserad brist på värdighet och stringens.
Men också av ensamhet, av att inte få stöttning i partiledningen, av långa knivar från hämndlystna fiender och anonyma källor där alla interna hemligheter läckt som hos ett såll.
Jag har i min långa verksamhet som medierådgivare och krishanterare ofta använt mig av mina kunskaper inifrån av journalistiska ”drev” för att hjälpa mina kunder. Jag var själv med och ”fällde” Hans Ericson, Mona Sahlin och Stig Malm. Liknelsen med en älgjakt där allt går ut på att fälla tolvtaggaren är slående och jag har använt den i min bok ”NärJanne Josefsson ringer”. Men ingen vill skadeskjuta eller plåga en älg, det är tabu.
Men det mediedrev som varit mot Håkan Juholt går utanför allt jag tidigare upplevt. Jag vill snarast likna det vid en tjurfäktning, av det slag som nu förbjudits i delar av Spanien. Ett blodigt, njutbart djurplågande. Banderilleros med sina hullingförsedda spjut.Picadorerna som utmattar tjuren med ett antal välriktade stick. Utgången är given och irritationen har stegrats allteftersom tjuren har gjort motstånd och vägrat lägga sig ner.

Nu hoppas jag på en bättre och starkare opposition så att vi kan fälla Reinfeldt! Och tydligen finns det starka S-krafter som vill välja partiledare som Vänsterpartiet har gjort, med en öppen process.

Och på bättre media som driver drev mot de som gjort värre saker än Juholt, som Bildt som misstänks för folkmord och så vidare..

media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd hd hd hd hd hd hd smp smp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag dag kvp nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk nsk skd skd skd skd skd

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

En ny dag för socialdemokratin

2012-01-21T08:49:00.001+01:00

Det förvånar mig lite, men uppenbarligen verkar läckornas källor vara så säkra att det inte råder någon tvekan om att Juholt avgår idag.

Som jag skrev igår så finns det ingen annan väg än att lyssna på folket, och välja att byta partiledare långt i förväg, om man vill behålla sina möjligheter inför valet 2014.

Många, främst på den vänstra sidan politiskt sett, är benägna att skylla på media. Jag instämmer i att det varit ett drev som på många sätt saknat motstycke och i viss mån kan det ses som att nästa drev redan påbörjats, att döma av DN:s ledarsida idag om att det "kan bli värre". Det har jag svårt att tänka mig att det kan bli...

Men man är rätt blind om man väljer att helt bortse från alla de tillkortakommanden och dumheter Juholt har visat, sagt och gjort själv också. Hade inte de funnits så hade det funnits en möjlighet att rädda kvar honom.

Problemet är inte att Juholt jagats, utan att allianspartierna tycks granskas mindre och eventuella nyheter för deras del glöms bort mycket snabbare, så att något faktiskt drev inte uppstår.

Det gör ju någonstans att det blir problem för S att hitta en felfri partiledare, eftersom felfria människor knappast finns.

Personligen delar jag samma favorit som så många andra gör, Margot Wallström, som lär sluta sitt FN-uppdrag i mars 2012, som har handlat om att förhindra sexuellt våld mot kvinnor i samband med konflikter.

Tidigare så har hon alltid tackat nej till den posten, men med tanke på krisen för S, som med rätta beskrivs som den största i det partiet någonsin och hennes eget arbetsliv så är vägen öppen för henne.

Själv hörde jag talas om henne i slutet på 80-talet första gången, och då som kyrkominister (och någon post till, ungdomsminister?) och kan inte komma ihåg att jag hört något negativt om henne eller att hon farit med osanning.

Skulle jag vara strikt egoistisk så kanske inte Wallström är den bästa för Vänsterpartiets del, eftersom jag tror att hon är den enda partiledarkandidaten jag kan komma på inom S som kan locka folk både från Vänsterpartiet och från borgerliga partier.

Men jag har svårt att se att Vänsterpartiet i dagsläget, ens med Jonas Sjöstedt, kan bli så starkt att ett maktskiften vid 2014 är möjligt. Därför är det naturligtvis viktigt med rätt S-partiledare även för vår del.

Samtidigt är det bara att konstatera att både Wallström och Sjöstedt, som frälsare, får oerhört mycket tyngd på sina axlar, att bära hela partier och förhoppningar om lyft i opinions- och röstsiffror. De måste självfallet få stöd underifrån av en bra politik, som de knappast själva bär ansvaret för.

Det är dags att vi börjar prata om politik och inte politiker. Oavsett vad media och motståndare försöker få ut för budskap. Låt dem inte få något budskap som ger negativa rubriker.

Ska jag rekommendera någon text idag så är det Vi bevittnar nu slutet på partiets hegemoniska makt, av professorn i statskunskap, Leif Lewin. Han går visserligen att se med viss skepticism på, eftersom han har, om än långt tillbaka i tiden, högerpolitiska anor. Men det ligger mycket i hans debattartikel hos DN, med åsikter som även ursossen Göran Greider i viss mån delar:

Det borgerliga kravet på en statlig, obligatorisk arbetslöshetsförsäkring är själva spjutspetsen i denna förändring. Den en gång noga uttänkta socialdemokratiska strategin har varit att låta facket administrera arbetslöshetsförsäkringen, ett formidabelt instrument för medlemsrekrytering. Paradoxen att de borgerliga i denna fråga håller på statligt obligatorium och Socialdemokraterna på frivillighet ska ses i ljuset av denna intressepolitik.
Stora förväntningar knöts till den nye partiledaren. Juholt var en framstående retoriker, fick vi höra. De som säger så har emellertid inte förstått vad som är god retorik. Målande bildspråk och slagkraftiga formuleringar räcker inte. Det gäller dessutom att kunna övertyga genom att känslor, engagemang, ideologi knyts ihop med konkretion och handling. Det är just precis i detta avseende Juholt brister. Hans utspel är dåligt förankrade, både sakligt och opinionsmässigt, och åtföljs av pinsamma dementier. Juholt saknar med andra ord politiskt handlag. Ord och handling bör följas åt.
Ändå är det så att socialdemokratins svårigheter handlar om mycket mera än om partiledaren. De började långt före Håkan Juholt. Problemet är den vacklande socialdemokratiska hegemonin.
Det råder nästan något ödesdigert över den scenförändring som nu pågår i Sveriges politiska liv. Men är den alldeles oåterkallelig? Eller kan Socialdemokraterna förnya sig ideologiskt? I så fall räcker det inte med nya ”utspel”. I så fall duger ingen ”popcorn-maskin”. Socialdemokraterna måste ge sig tid att tänka efter och gå tillbaka till sina ideologiska rötter.

Ska det gå framåt för S så behövs det en verklig förändring, trots att man haft så svårt för det, när deras självinsikt saknats sen Göran Persson var partiledare. Men både då och nu så väntar man lite för länge för sitt eget bästa med förändringar av både partildare och politik, även när det går nedför.

Vänsterpartiet och S är och bör förbli de partier som står upp för de med minst makt, sämst ekonomi och som inte orkar jobbar upp till en ny höjd pensionsålder, även i fortsättningen

media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd smp smp smp smp exp exp exp exp exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp dag dag dag dag dag kvp nsk nsk nsk skd skd skd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Välj att lyssna på folket

2012-01-20T09:18:00.002+01:00

För ett par dagar sen skrev jag Spelet är förlorat för Juholt - Jonas Sjöstedt ny oppositionsledare. Den känsla förstärks onekligen efter de senaste dagarnas harvande i media för stackars Juholt, som knappast förstärkt hans och sossarnas möjligheter att resa sig ur askan igen.

Att stå enig bakom en befintlig partiledare är nästan alltid en bra handling, för att visa enighet utåt.

Men i det här fallet och för sossarna så tror jag bara det signalerar en sak: Att man inte har förstått allmänhetens tveksamheter över honom som partiets främste företrädare och att ett parti som inte förstår det löper risk att inte lyssna på väljarna vid andra tillfällen heller...

Det viktigaste i en demokrati borde alltid vara väljarna, inte de egna partikamraterna.

Frågan är om det är det man har tänkt sig eller om man har någon annan i bakfickan? Som till exempel Wallström eller Eneroth, två personer som jag tror hade blivit mycket bra som partiledare som har eller har lätt att få folkligt stöd.

Bakåt i tiden upplever jag att S har haft problem att inse när de borde gjort sig av med sina partiledare, och det mest tydliga exemplet är Göran Persson, som VU inte vågade gå emot, vilket fortfarande ligger dem till last.

Jag hoppas att det omgående kommer tydliga signaler, om än så läckta, att det är en annan partiledare på ingång. Även om jag inte är annat än Vänsterpartist idag heller så är det svårt att se att Vänsterpartiet i dagsläget ska kunna få så stort följe att vi kommer att kunna hamna i regeringen och vinna nästa val enbart via egen kraft och med ett socialdemokratiskt parti som inte når över 25%...

Riktningen behöver ändras på bred front så att vi slipper lägga skattepengar på skönhetsoperationer och arbetslösheten tas på allvar igen och att de som förtjänar det får de resurser de behöver, som inom skola och vård, istället för krigsleksaker, som ingen ifrågasätter hur de ska finansieras och får en tydlig utrikespolitik.

För det är väl politik vi ska diskutera och inte partiledarnas eventuella tillkortakommanden?

media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd vd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd hd hd hd hd hd smp smp smp smp smp exp exp exp exp exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp gp dag dag dag dag dag dag dag gp dag dag dag dag dag dag nsk nsk nsk skd skd skd skd skd

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Tre olika motioner från Vänsterpartiet, Älmhult

2012-01-19T07:29:00.002+01:00

Jag och/eller Vänsterpartiet i Älmhult är involverade i tre olika motioner. Två till kommunfullmäktige och en till regionfullmäktige, som jag inte tror jag presenterat tidigare.

Det går att läsa om dem på Vänsterpartiet Älmhult Hemsida

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Spelet är förlorat för Juholt - Jonas Sjöstedt ny oppositionsledare

2012-01-18T08:30:00.001+01:00

I går skrev jag om återreglering av marknader som inte fungerar och det är något som hade kunnat diskuterats under dagens partiledardebatt. Men oppositionen kommer att stå radikalt försvagad, vilket märks med S mycket dåliga siffror.

För allvarligt talat, vad Juholt än kommer att säga och hur bra han än kommer att vara så kommer folk inte alls höra vad han säger, utan mer säga på alla de saker han inte alls borde ha sagt...

Det finns bara två vägar att gå som jag ser det. Dels ett snabbt byte av partiledare för deras del eftersom situationen är ohållbar. Eller att han träder tillbaka ännu mer och låter andra ta större ansvar, både inom sossarna och inte minst Jonas Sjöstedt för Vänsterpartiet. För vem vill ha en sosseledare vid makten som inte förstår vikten av en fungerande A-kassa?

Frågan är varför Jonas Sjöstedt inte borde få kliva fram rejält som oppositionens ledare nu? Det är i vart fall partiledaren hos oppositionen som har bäst möjligheter att vända den moderata skutan som styr rakt ner i avgrunden och fortsätter klara sig undan alla typer av felgrepp, lögner om vårt överskott och utnyttjande av den hårt utsatta befolkningen. Reinfeldts jobb är enkelt, enklare än någonsin och till och med en komiker vore bättre som oppositionsledare...

Jag har inget emot att lärare ska få högre löner. Men på vilkens bekostnad? När sjuk- och äldrevård fungerar dåligt (och då ska vi ändå komma ihåg att äldrevård lever betydligt mer på gränsen än vad den nyheten idag om hur akutsjukhusen har det) och strävan hela tiden är mot lägre skatt, så är frågan vem som ska betala för deras höjningar? Inte är de skattebetalare med högst löner eftersom den inte ska öka...

En sak jag saknar och inte tror jag kommer att få höra något om under dagens debatt är hur man ska försöka få hela Sverige att leva, som en gång var centerpartiets devis. I längden blir det på alla sätt att ha ett så avlångt land och bara ha verksamhet i städerna. Både för att landsorten utarmas och för att storstäderna lider av brist på yta att bygga bostäder på och resurser för att bygga ut kollektivtrafiken, för att inte tala om övrig trafik.

Då är det ändå inte den totala landsbygden vi talar om, utan mindre orter, där jag noterar att min egen kommun, Älmhult, ligger bland de som ökat minst, men som ändå ökat, trots att de är en liten ort, under den mätta tidsperioden.

Här hade knappast något krogliv hjälpt till, men Ikea och det nya Ikea-varuhuset kommer att göra det, trots de nackdelar det också ger. Frågan är bara när kommunen ska våga satsa på de saker som får människor att flytta till landsorten, utöver jobb, bostäder, skola och kulturliv?

Nä just det, det är samma saker här, låga skatter som prioriteras istället för faktiska behov.

Mest av allt är jag glad för idag att det är långt till nästa val, något jag aldrig trodde jag skulle säga under en sittande borgerlig regering!

Klicka på den här länken om du vill se dagens partiledardebatt.

Här kan du höra Ekots lördagsintervju med Jonas Sjöstedt

Lyssna: Ekots lördagsintervju

media ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd hd hd smp smp smp smp exp exp exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp dag gp gp gp dag dag dag dag nsk skd e24 e24 sr svt svt svt svt svt

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Återreglera marknader som inte fungerar

2012-01-17T10:40:00.002+01:00

I Skattepengar till andra än medborgarna, så förvånades jag inte över att det gick skattepengar som inte kom medborgarna till godo ut till privata företag.

Därför blir jag lite glatt överraskad när jag ser en borgerlig tidning, nämligen centeranknutna Skånska Dagbladets ledarsida ha rubriken Jo, det finns för mycket valfrihet, apropå möjligheterna att sälja rätten driva skola.

Sen spelar det ingen roll att Björklund blir provocerad, för den här typen av spekulation kring utförsäljningar av säkra intäkter kan inte säljas ut hur som helst, utan att det får konsekvenser, lika lite som försäljningen av kontrollen av lärarlegitimationer har. Någonstans så tycks inte bara Björlund utan hela regeringens fall vara konstant i sina hjärtefrågor: Utförsäljningar eller frågor de ändå varken kan eller bör få påverka.

Det är bättre att Folkpartiet fortsätter hålla sig till sin främsta källa till anhängare: Att slå på invandrare... Visst stämmer det att språket är viktigt, men det är oerhört populistiskt att tro att det är det enda viktiga och att det inte alls är viktigt för infödda. Frågan är vad man gör med de infödda som inte klarar ett eventuellt språktest?

Det är ju skönt att någon till vaknat, utöver vänsterpartister, som hela tiden insett att den ansvarstagande kapitalismen allt som oftast lyser med sin frånvaro...

Det behövs självfallet minskade kostnader och ökade anslag, om något ska fungera. Däremot är det inte det samma som att det enda svaret är att sälja ut offentlig verksamhet, eftersom det inte är en naturlag att det då blir billigare att driva. Det är inte det samma som att sänka momsen för företag som säljer ohälsa, eftersom vi likt andra länder riskerar att få betala surt i vård.

Men så länge den viktigaste delen av oppositionen, är ett konstant haveri och man inte byter ut ledargestalterna, så lär protesterna klinga rätt ohörda och slagen mot unga och arbetslösa kommer att fortsätta att genomföras, trots att regeringen inte ens har majoritet i riksdagen.

Därför blir jag inte helt förvånad att för första gången, mig veterligen, så ser jag hur sex nordiska vänsterledare, med svenska Vänsterpartiets Jonas Sjöstedts i spetsen, uttalar sig unisont om hur storbankernas verksamhet måste regleras.

Om inget annat har det visat sig att total oreglerade marknader inte fungerar bättre än totalt reglerade och när det kommer just till bankerna så kan deras krascher orsaka betydande påverkan på vårt land och våra grannländers ekonomi.

Vi kan självfallet inte påverka USA eller världsekonomins makt över vårat land, trots att de har stor påverkan. Men vi kan påverka hur våra egna storbanker får och kan agera. Det är tröttsamt att skattebetalarna ska behöva vara de som sopar upp efter deras storsatsningar, så att de kan gå så gott som skadefria ur varje kostsamt misstag de gör.

media ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd hd exp exp exp exp exp gp gp gp dag dag dag nsk skd smp smp kvp kvp nsk nsk skd skd

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Tjänstegarantier - SD-Älmhult visar sin rätta sida

2012-01-17T07:58:00.000+01:00

Igår las det upp en text på Vänsterpartiet Älmhults hemsida, om hur Sd inte tycker att kommuninvånarna ska få någon ersättning alls, om kommunen inte sköter sina åtaganden med att se till att vi får vatten, avlopp, sophämtning med mera.

Den går att läsa här: Inget avlopp? Ingen ersättning om Sd får bestämma

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Skattepengar till andra än medborgarna...

2012-01-16T07:55:00.000+01:00

I Äntligen ett borgligt parti som förstår en sak, kunde man känna någon slags hopp om ett uppvaknande.

Fast så långvarigt blir nu inte hoppet om förändring, eftersom det krävs lite mer press bakom för förändring. Kanske kan just centerns utspel om Palestina påverka något parti till i alliansen, även om det är tveksamt...

Men alla övriga fel som regeringen stått med tjänst till kommer inte att förändras, så länge sossarnas moras i opinionssiffrorna fortsätter.

Det var som jag läste för någon dag sen, Juholt är körd och om han ljög eller inte är en passerad gräns eftersom för få tror på honom Det är bara det att ingen vill hålla i yxan och själv verkar han, så här långt, ha samma syn på att vara partiledare längre än nödvändigt som så många andra. Om media benämnde det som En lång uppförbacke för socialdemokraterna i oktober förra året så är frågan vad det är nu?

Undantaget, under de senaste åren, är lite oväntat Mona Sahlin, som hade självinsikt nog att avgå snart efter förra valet. Är man ett uppenbart sänke för sitt parti så finns det inte mycket att välja på. Inte ens i det här fallet, där i bästa fall Mp och Vänsterpartiet, märkligt nog, i slutändan kan dra upp de rödgröna partierna.

Det gäller dock hela tiden att inte bara hålla i huvudet vem som är avsändaren, utan ännu mer hålla ordning på hur avsändaren kommit fram till sina uppgifter. Frågan är hur man kan ta webundersökningar, där man anmäler sig frivilligt, kan tas på stort allvar?

Jag vet ett antal som försöker tjäna lite extra pengar genom att svara på enkäter åt t ex företag som Gratis Bio. Men å andra sidan så brukar det handla om för allmänheten lite mindre allvarliga saker, som nya produkter och inte väljarundersökningar där man måste kunna lita på resultatet som ett tvärsnitt för hela befolkningen.

Å andra sidan så kanske man inte ska vara så förvånad att det här tänket, med att slarva med vem som gör vad, i tiden när till och med regeringen låter bemanningsföretag hantera godkännandet av lärarlegitimationen avgöras av bemanningsföretag. Som tar fyra minuter på sig per lärare för att avgöra deras framtid.

Grattis, det blir allt annat än rättssäkert! Ungefär som med alla andra utförsäljningar. I slutändan lär det inte bara påverka lärarna, utan även statskassan eftersom fler lärare behöver utbildas jämfört med att vilja betala för en seriös undersökning av lärarnas tester. Som kanske, hör och häpna, behöver ta både 8 och 16 minuter på sig för att bli vetenskapligt väl rättade...

Det enda relativt bra som kommit från högerhåll på länge är Bo Könbergs utredning, över hur man behöver göra läkemedel, vårdbesök och sjukresor som något som finns under ett gemensamt högkostnadstak. Det låter oerhört logiskt.

Däremot låter det som vanlig högerpolitik när han fortsätter med att höjningarna bör komma oftare och mindre, vad det gäller egenavgiften.

Det har han visserligen rätt i. Men det gäller också att den hålls på en vettig nivå för de som drabbas och ha låga inkomster. Sett till hur snedvridet det har blivit mellan de som har, och gynnas av jobbskatteavdragen, avdrag för gåvor som få vill ha och momssänkningar för restauranger som inte ger mer anställda, och redan har pengar så de klarar sig, och de som är sjuka, barn och äldre och inte får motsvarande mer pengar i plånboken, så kommer det på sikt att fortsätta slå på de som redan ligger.

Som grädde på moset blir det sista jag läser, som skattepengarna hellre ska gå till, Sverige stödjer afghansk milis, på ett sätt som påminner om hur USA stödde, och gravt misslyckades, talibanerna så länge Sovjet existerade... Suck!

media ab svd svd svd svd svd svd dn dn dn hd hd hd hd hd gp gp gp gp gp dag dag dag dag smp

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Äntligen ett borgerligt parti som förstår en sak!

2012-01-15T09:42:00.005+01:00

Sagan från igår, ni vet den om Ansvarstagande kapitalism, går vidare idag mot att Centern tycker att Sverige ska erkänna Palestina.

Egentligen är det, inrikespolitiskt sett, en liten fråga som allt för få bryr sig om. Tyvärr...

Men det visar på behovet av att det dels finns lite gnissel i allianssamarbetet och att centern inte trivs med att vara ett litet parti som ingen bryr sig om. Frågan är bara vilka de tror sig attrahera här?

Dock har de rätt i vad de säger på DN-debatt, och är det första borgerliga partiet som tar det ställningstagandet. Att de än mer hopplösa och mindre liberala folkpartiet har en annan åsikt är inte oväntat...

Övriga partier tycks fortsätta med ledarproblem eller ledarframgångar, som för Vänsterpartiet. Centern som redan bytt till den unga och vackra Annie tycks få det svårare, när inte det innebar något lyft. Till skillnad från S kan de knappast byta ut henne redan, men tvärtemot vad som sägs så tror jag tyvärr att ett utbyte av Juholt är det enda som fungerar för S nu. Men vem vill hålla i den yxan?

Vi andra bryr oss mer om att vården fungerar, en fråga som engagerar nästan alla väljarna och som är betydligt viktigare och nyttigare än rut-fiaskot för allas ekonomi (LÄS den artikeln!). Den befäster enbart det klassamhälle, som Jonas Sjöstedt pratar om i arbetarbladet idag. Samma klassamhälle som gör att över 600 barn blir vräkta, bara i Göteborg.

Ps: En annan glad nyhet om oväntad förståelse: Sd-politiker avgår pga SD:s lögner! Själv har jag en färdigskriven text om Sd i Älmhult, som jag väntar på ska publiceras i en av tidningarna, som visar på att de inte är ett parti som värnar om de små människorna ens på det lokala planet.

media ab hd gp gp gp gp dag dag svd hd hd skd nsk nsk

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Ansvarstagande kapitalism?

2012-01-14T08:47:00.001+01:00

En ny ansvarstagande kapitalism önskar sig Klas Eklund i dagens DN-debatt.

Den bör enligt honom se ut som följer:

• Företagen måste ta ett utökat samhällsansvar. Ska de förtjäna vårt förtroende måste de visa att de är goda samhällsmedborgare. När marknadsekonomin segrat måste segraren ta ansvar; eller som Pippi och Bamse säger: ”Den som är mycket stark måste också vara mycket snäll”. Ett bra företag strävar inte bara efter aktieägarvärde utan gör det också möjligt för de anställda att förkovras och utvecklas; det tar ansvar för sin sociala närmiljö, skapar nya instegsjobb, driver på teknisk utveckling, energieffektivisering och långsiktigt miljöarbete.
• Banker spelar en samhällsnyttig roll genom att omvandla sparande till investeringar, förse växande företag med kapital och förvalta sparmedel. Men runt millennieskiftet blev en alltför stor del av den finansiella verksamheten i de anglosaxiska länderna spekulativ. Sverige är här betydligt mer robust. Men kapitalbuffertarna måste ändå öka, och penningpolitiken ta större ansvar för den finansiella stabiliteten. Någon återgång till hårda nationella regleringar och kapitalprotektionism är dock varken önskvärd eller möjlig. Länder på olika utvecklingsnivå kan få ömsesidigt utbyte av att handla med kapital och investera över gränserna.
• Hög ungdomsarbetslöshet är det enskilt farligaste hotet mot sammanhållningen, i Sverige och flera andra länder. Trösklarna till arbetsmarknaden är för höga. För att minska utanförskap och permanent arbetslöshet måste det bli enklare att komma in på arbetsmarknaden. Ingångslönerna måste vara lägre, diskriminering bekämpas, lärlingsjobb tillskapas och skolan bli bättre på att förbereda eleverna inför praktiska arbetsuppgifter. En viktig uppgift är att förena rörlighet med trygghet – ”flexicurity”, som det kallas i den internationella debatten.
• Nya konkurrenter stormar fram på världsmarknaden i en skala som aldrig förut. Kina och Indien utmanar de gamla industriländerna med alltmer sofistikerade produkter och tjänster. Alltfler jobb – även sådana som kräver avancerade kunskaper och hög utbildning – kommer att kunna flyttas ut ur landet. För att nå full sysselsättning behöver vi därför gå på två ben. Vi måste vara bra på spetskompetens, kunskapsspridning och innovation – men vi måste också ge utrymme för enklare tjänstejobb som inte kan flyttas. Röntgenläkaren kan sitta i Bangalore och göra diagnoser på en patient i Lund. Men den sköterska som ska behandla liggsår och vända den gamla måste finnas på plats.
• En stor del av de framtida jobben kommer att finnas i vård och omsorg. Här krävs fler anställda eftersom befolkningen åldras och blir mer vårdkrävande. Relativt sett blir dock den typen av tjänster allt dyrare eftersom det är lättare att ersätta människor med maskiner i tillverkningsindustrin än att göra det inom omsorgen. Fortsatt stigande kostnader kräver nytänkande, konkurrens och effektivitet även inom välfärdssektorn. Någon återgång till offentliga monopol är därför omöjlig. Däremot krävs att upphandling och kvalitetskontroll måste bli mycket bättre. Vi måste utveckla nya samverkansformer mellan privata företag och offentlig finansiering.
• Miljövänlig teknik måste stimuleras för att minska belastningen på vår planet. Det mest effektiva medlet är att ändra priser och belöningssystem så att det lönar sig att agera grönt, både för företag och för hushåll. Det ska löna sig att utveckla ny teknik, och det ska vara billigt att konsumera grönt. Men det ska vara dyrt att smutsa ned, använda fossila bränslen och att konsumera varor och tjänster som skadar miljön. Mätmetoder och mål bör läggas om. De traditionella nationalräkenskaperna, inklusive BNP-begreppet, är omoderna och härrör från en tid då produktionen mättes i ton och hektoliter. De tar inte hänsyn till humankapital och naturkapital. Sverige bör gå i spetsen för att utveckla nya analytiska metoder såsom grön BNP – precis som vi gjorde under ”Kapitalism 2.0”, då vi var ledande i att utveckla den tidens moderna analysinstrument.

Jag noterar att dagens regering är oerhört långt ifrån det här tänket, och tankarna är intressanta.

Även om man som aktiv vänsterpartist i tid och otid blir beskylld för att vara "sovjetälskande nordkoreahyllande kommunist", så är jag inte emot företag som tänker etiskt och tar ansvar. Det är bara synd att de är så få, men inte särskilt konstigt däremot, eftersom företags uppgift oftast är att tjäna pengar till ägarna.

Som den nye vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt skriver i sin blogg idag, så är det uppenbart att den privata och avreglerade marknaden inte kan lösa det här, utan att det behövs vänstertänkande. Det har vi sett för många exempel på vad det gäller skattefinansierade företag som rymmer ut ur landet med sina inkomster, för att slippa skatt.

Det räcker bara att gå till den mest säljande mobiltelefonen i det här landet, och sannolikt världen just nu, och konstatera att de använder sig av barnarbete, direkt eller indirekt. Varför? Jo även om Apple i sig har en policy som säger att de inte vill att barn ska göra deras produkter, så läggs tillverkningen ut på underleverantörer långt från Apples huvudkontor, vilket gör det svårt att kontrollera hur eventuella policies följs. Tillverkningen läggs i länder med bristande lagstiftning och insyn. För att få ner kostnaderna, något som i sig är rätt naturligt för den som vill göra vinst.

Det behövs alltså inte fler näringslivstänkare i politiken, inte fler pr-byråer som förklarar politiken på ett sätt som har mer gemensamt med Nordkorea än vad vänsterpartiet någonsin haft och definitivt inte mer dålig vård.

Det behövs egentligen bara lite mer omtanke och förändrade tankar kring vad det svenska samhället kan göra för att påverka med sin del av miljarder kronor, för att det ska bli bättre.

Jonas Sjöstedt lyfter fram vad som är lösningen:

Pensionskapitalet som dominerar börsen ska användas etiskt och investeras i ansvarsfulla företag och klimatmässigt hållbara investeringar. Finanssektorn måste regleras genom en rad åtgärder. Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten måste bygga på utbildning och investeringar, inte på allmänna subsidier till företagen som regeringen gör. Vi måste satsa mer på att omsätta innovation och forskning på utvecklade produkter. Vård och omsorg måste få kosta mer framöver, det krävs istället för plågsamma privatiseringsexperiment. Klimatfrågan måste vägas in fullt ut i den ekonomiska politiken och varje budgetförslag måste bedömas utifrån klimatperspektiv.

Det behövs ärligt talat inte vara mycket svårare för att staka ut vad man ska börja med och det ger möjlighet till ett jämlikare samhälle med mindre kriminalitet med färre konsekvenser för samhället. För vem tror på allvar att bra barnkultur är något som går att tjäna tillräckligt snabba pengar på?

media ab ab svd svd dn dn hd gp gp nsk skd exp kvp

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Klart att det är som det är...

2012-01-13T08:59:00.005+01:00

Som sagt så riskerar det politiska drivet just nu ge Konsekvenser för alla...

Grundavdrag som ökar skillnaderna mellan fattig och rik ytterligare, är knappast det som gör samhället mer rättvist och jämlikt, utan ökar möjligheterna för de som redan har ett sparande.

Naturligtvis är det bra att berätta att man ökat pengapåsen till järnvägen. Men man glömmer att deras pengapåse var för låg redan under S-regeringarna och att den sen drogs ner av moderaterna och att deras få miljarder är en liten del av de 27 miljarder trafikverket bedömer att de behöver...

Varför inte erbjuda riskkapitalister nya investeringsmöjligheter i statliga trafikverket och att ta lite verklig risk, istället för lättvunna pengar? Där hade pengarna behövts och de verkar ju inte vilja satsa på det så varför inte mer skatt på deras vinster till järnvägarna? Så att vi kan pendla till de jobben vi och samhället behöver inom rimlig tid och inte behöver lägga tre timmar av vår fritid...

Alla behöver vi jobb, och trygga jobb, och inte ett konstant utnyttjande från de som vill tjäna pengar. För det blir självfallet sämre tider för oss vanliga men högre vinster...

Men så länge de övriga partierna har konstanta interna problem så lär det inte bli någon förändring heller varken från oppositionen (läs: sossarna) eller inom alliansen, där det i vanlig ordning är viktigare med människors sexualitet för Kd än för människor som varken har hem, jobb eller bostad...

Uppdaterat Märkligast och horriblast är det med politikern som ger bort miljoner, trots att han själv tidigare kritiserat de som inte velat ha en höjning på 100 kr för SL-kortet, med motiveringen att det motsvarar tre chipspåsar... (vilket inte stämde det heller)

media ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd hd hd hd exp exp gp gp gp gp dag dag dag dag nsk nsk nsk nsk nsk skd skd skd skd dn dn dn dn dn dn smp smp smp smp

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Horribelt resonemang av skolinspektionen

2012-01-13T08:25:00.004+01:00

Jag har inte fantastiskt mycket nytt att tillföra debatten kring att barn får ledigt från skolan för en veckas resa med föräldrarna, som nu mer och mer förbjuds mitt i terminen och än mer horribelt blir det med förbud för sista veckan innan ett lov, som ofta innebär lite andra saker än viktigt lärande alla dagar.

Frågan är vad barn som inte kan eller får åka missar i form av upplevelser, att umgås med familjen, att lära av andra kulturer och t o m att få räkna om svenska kronor till annan valuta?

Med tanke på hur mycket problem skolan generellt har idag och hur mycket det skurits ned på så är en veckas ledighet knappast det stora problemet att ta hand om.

Och frågan är vad för bestraffning det finns för föräldrarna som inte lyder? Ingen som jag kan se det.

Läs vidare från mina gamla inlägg här nedan, för det är fortfarande svårt att bli upprörd över barns ledighet:

Svårt att bli upprörd över barns ledighet

Idag skriver Lärarförbundets Ordförande om att föräldrarna ska Sluta ta semester när det inte är lov och att föräldrarna som tar sina barn ur skolan under terminerna är respektlösa.

Sånt trams! Det är större orättvisor att det finns de som i bästa fall har en möjlighet att överhuvudtaget göra en resa med sina barn om det inte är just när det är som absolut dyrast att göra en resa. Varför ska man inte unna dem den möjligheten? Det är inte nödvändigtvis så att det handlar om "föräldrarnas nöjesresor", som ordföranden försöker få det till, utan en möjlighet för barnen att få en möjlighet till upplevelser som många andra barn får.

Jag har skrivit om det här tidigare i Svårt att bli upprörd över barns ledighet, och det tycker jag fortfarande det är när det inte handlar om många veckor eller när det är en period med mycket prov och liknande. Är det för mycket som missas så är det naturligtvis upp till föräldrarna och barnet att få veta vad de missar och vad de ska försöka läsa in tills man kommer tillbaka.

Uppdaterat Nu har sambon suttit och teaterviskat åt mig om en av hennes gamla rektorer inte tyckte det var något problem med det eftersom barnen inte bara kunde tjäna mycket i längden på att få umgås mer ordentligt med sina föräldrar i annan miljö där det inte finns alla vanliga "måsten" som finns i våra hem och vardag, utan också för att de kunde lära sig om andra kulturer och sedvänjor på ett konrket sätt och att räkna om pengar när det är andra valutor.

Sen tog hon också ett exempel om några i bekantskapskretsen där den ena föräldern är från utlandet och om hur viktigt det är att få möjlighet att åka tillbaka till den förälderns hemland och släktingar när man har råd.

Som sagt så är det långt ifrån alla som har råd med att göra det när det är som dyrast...

Svårt att bli upprörd över barns ledighet
Smålandspostens ledarsida skriver om Ledig mellan loven, syftandes på att många tar sina barn ur skolan för att åka iväg en vecka runt exempelvis sportlovet, som är aktuellt nu, eftersom resor och liknande är betydligt billigare när det inte är sportlov.

Jag har ärligt talat svårt att bli riktigt upprörd över det hela, utan tycker man behöver visa sympati med de föräldrar som har svårt att få ekonomin att gå ihop tillräckligt väl för att ta sig råd med resor när de är som absolut dyrast.

Jag minns väldigt väl de 6-7 veckor jag var sjuk i körtelfeber under höstterminen under mitt sista år i grundskolan. Jag blev definitivt efter då, men det hela var en rätt begränsad skada som gick rätt lätt att reparera genom att jag fick hem läxor att läsa de dagar jag inte hade så hög feber och det tog inte många veckor efter jag kommit tillbaka innan jag slutade uppleva mig som efter i undervisningen. Då var jag dessutom inte på något sätt den smartaste och mest läxläsningsvillige eleven i klassen som hade lätt för mig att läsa in och i kapp på det jag blivit efter med.

I vanliga fall brukar högerdebattörer, även smp:s ledarsida om jag inte missminner mig, hävda att föräldrarna ska få bestämma så mycket som möjligt då de vet sina barns bästa.

Självfallet borde de då även i detta veta deras och familjens bästa, göra en resa när de har råd med det, något som kan knyta ihop en familj bättre till varandra och få dem att fungera bättre när de har gemensamma upplevelser att dela.

Att man inte kan få ledigt hur länge som helst eller att de lediga barnen ska slippa de tappade kunskaperna helt tycker jag inte. Det sistnämnda är lätt avhjälpt med att sätta krav på eleven och föräldern att de tappade kunskaperna ska läsas in på egen hand.

Att helt förbjuda ledighet som man anmält i god tid för barn låter orimligt och olämpligt, och är något som i princip aldrig förekommer i vuxnas arbetsliv.

Samma tidning skriver om hur fler barn och unga far illa i hemmiljö något som mycket väl kan förvärras av saker som borde engagera mer, bristande resurser till skolorna och en möjlighet till vårdnadsbidrag som kan begränsa möjligheten för samhället att upptäcka brister i barns uppväxtmiljö.

Vore inte det något att ta upp till diskussion istället för trams om en veckas ledighet?

nsk

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Konskvenser för alla

2012-01-12T07:44:00.001+01:00

Det behövs naturligtvis både ett system där politikerna går att avsätta och där politikerna i så hög grad som möjligt är representativa för vilka befolkningen är. Det existerar inget motsatsförhållande och man måste inte välja mellan politiska broilers och glada amatörer enbart och det botar inte att ha färre politiker i riksdagen.

Att inte ha det däremot riskerar att man fortsätter att göra orimliga val, där enbart efterfrågan får styra vad man anser att människor är värda, som med läkaren som jobbade julafton fick så oerhört många mer procent än sjuksköterskan som gjorde det. Det behövs människor som fortfarande minns vanliga människors levnadsvillkor.

Det är omöjligt att se varför man inte kan schemalägga alla som är anställda oavsett om det är av ett landsting, privat vårdgivare eller någon som kommit in via bemanningsföretag.

Det handlar som sagt, ofta om att få pengarna att räcka, och frågan är hur mycket annan vård en orimligt hög lön för en enda person hade räckt till?

Eller ännu mer, hur mycket vård hade man fått om man från allianshåll valt att sälja vårdcentral till marknadsmässigt pris, istället för att på ett helt regelvidrigt sätt ge bort åtskilliga miljoner till privata intressen, när det handlar om skattepengar?

Vi uppmanas att vara ärliga och skötsamma och hushålla med det som är skattefinansierat. Men ska det inte gälla även moderata politiker?

Det påstås att de socioekonomiska riskerna hotar världen, något jag var inne på igår och (Socioekonomisk enligt Wikipedia).

Jag kan inte se något annat än att det stämmer och att det är fler och än mer neutrala organisationer som varnar för det samma, som OECD.

I mitt eget lilla Älmhult tar det här sig konsekvenser i form av mindre resurser till skola och förskola, vilket onekligen riskerar påverka de som redan har mest problem i sina liv, inte minst med att tillgodogöra sig undervisningen, något som främst barnen, men även samhället riskerar få betala för under lång tid framåt.

Det visar dock, för att knyta an till början, att även fritidspolitiker kan tappa greppet om verkligheten. Mig förvånar det att man från maxialliansen i Älmhult är så blinda för vad människorna i kommunen vill och har för åsikt om hur viktig förskola och skola är.

media svd svd dn dn hd hd hd smp smp smp ab ab ab ab exp exp gp

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Vad skattesänkningarna ger i slutändan

2012-01-11T09:52:00.003+01:00

Instämmer för en gångs skull med ledarsidan hos SvD.

Däremot hoppas jag att både skribenten och andra inser att all infrastruktur, t ex både järnvägar och vägar, får stå tillbaka för skattesänkningar. Ser man till hur alliansen styrt Sverige sen 2006 så ser man att det här är ett medvetet val eftersom det inte finns pengar till bättre vägar och järnvägar.

Med tanke på de låga satsningarna på järnvägarna så kör folk hellre bil så man vet att man kommer fram.

Jag själv var i slutet på november ett bra exempel på det. Som fick avbryta min resa i Alvesta, efter en station efter att ha hoppat på i Älmhult, till Örebro och åka tillbaka och istället köra 70 mil bil t o r för att ta mig fram och tillbaka till det möte jag skulle på.

Mitt anslutande tåg var en dryg kvart försenad till Alvesta, men tåget jag skulle byta till väntade inte på mitt tåg utan körde hellre eftersom det var två olika bolag som körde och det bolaget jag bytte till inte ville bli försenat.

Alltså är det även avregleringen av tågen som fungerar mycket illa.

Och då har vi ändå inte nämnt det som är ännu värre, och riskerar att sudda ut Kristdemokraterna, som får hantera mycket av det ökade utanförskapet i form av utslagning som ligger på Maria Larssons bord tack vare hennes roll som folkhälsominister.

Men det går ju med statistik att få se allt att se bättre ut än vad det är, för sover du i tält så räknas du inte som bostadslös...

Jag glömde en sak, och kan citera direkt från ledaren i dagens GP, som jag önskar att ledarskribenten m fl läser:

"Uteliggarna har enligt rapporten minskat drastiskt, från 950 till 280 personer. Med Socialstyrelsens definition är det människor som ”sover utomhus eller i offentliga utrymmen”. De som bor i tält eller husvagnar räknas inte som uteliggare. Men att bo i tält eller i en ofta gisten husvagn utan värme är inte att bo inomhus. Det borde utredare på Socialstyrelsen förstå – även med utsikt från skrivbordet.Räknas de som bor i tält och husvagn ökar antalet uteliggare till 580. Men också det är en förrädisk siffra. I hemlöshetsstatistiken ingår inte barn under 18 år, inga EU-medborgare som bara befinner sig i Sverige och inga papperslösa invandrare från länder utanför EU. Hemlösa EU-medborgare och papperslösa redovisas inte eftersom de saknar rättigheter. Men därav blir de inte mindre hemlösa. Det samma gäller hemlösa barn. De finns vare sig de räknas eller inte.
Exakt hur många som är så hemlösa att Socialstyrelsen inte ens försöker räkna dem är det av naturliga skäl ingen som vet. Men som fattigdomsproblem är det betydande.
I Göteborg redovisas 3 302 hemlösa. Av dessa räknas 717 till gruppen mest akut hemlösa (”Situation 1”). Här ryms uteliggare, men också de som bor i tält, i husvagn, på härbärgen och i andra så kallade korttidsboenden. På gatan som obefintliga lever ... ja hur många?
Lisbeth Fäldt har många års erfarenhet som frivillig fältarbetare på Göteborgs gator. Nu arbetar hon för Franciskushjälpen med hemlösa som inte finns i någon statistik.
– Hur många? Det är en jättestor grupp. Själv har jag kontakt med mellan 40 och 60 personer. Säg drygt 40 så överdriver jag inte. 90 procent är romer, EU-medborgare som flytt från fattigdom. Hälften är barn under 18 år.
Alltså barn för vilka FN:s barnkonvention borde vara ett skydd, men inte är det."

Det blir med andra ord även de mest usatta som får ta smällen när vi förväntas äta mer på McDonalds och liknade restauranger på grund av den sänkta moms som just snabbmatsrestaurangerna är några av få som kommer att följa regeringens uppmaning om att anställa fler och sänka priserna. Istället väljer flera att ta ut den gamla momsen och tjäna mer pengar...

Men kan man inte hänga med kan man alltid tiga....

På det lokala planet är det mer eller mindre likadant, med besparingar där det slår som hårdast, här för att hålla Kronobergs lägsta skattesats till gagn för de som redan har det bäst...

media ab ab ab ab ab dn dn hd hd smp smp smp smp exp exp exp exp gp gp skd skd gp kvp

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Högerns Sverige gynnar inte de svaga grupperna

2012-01-10T10:47:00.004+01:00

Kongressen för Vänsterpartiet är avslutad, vilket jag nästan såg på med sorg, för det var väldigt intressant att följa.

Samtidigt så går det att se hur det politiska samtalet fortsätter. En mycket bra och belysande debatt är den mellan arbetsmarknadsministern Hillevi Engström och Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt som var på radion idag på morgonen, angående förkortad arbetstid. Det är fantastiskt skönt att höra hur Sjöstedt utan allt för stora problem argumenterar ner henne med bra argument om att det funkar med lägre arbetstid på många andra ställen, att det har funkat att sänka i Sverige innan och att det i grund och botten är en rättvisefråga.

Även några miljöpartister på SvD-debatt argumenterar för det och det kan mycket väl bli så, om inte Sd och S fegar ur, att regeringen kan förlora om man väljer att lägga en motion om arbetstiden.

Samtidigt så bråkar regeringen inför öppen ridå och det fortsätter strö salt i energisåren i världen, eftersom man inte kommer vidare mot en mer klimatvänlig satsning på hur energi ska skapas, utan att riskera människor och natur.

Jag noterar även att många politiker på riksnivå är att betrakta som proffspolitiker. Oavsett vilka parti det gäller så är det naturligtvis illa, om det är människor som inte sysslat med lönearbete, som ska bestämma över vanliga människors problem.

Jonas Sjöstedt och en av de andra kandidaterna till partiordförandeposten inom Vänsterpartiet, Ulla Andersson, är undantag, där Jonas varit metallarbetare i många år på Volvo och Ulla jobbat inom barnomsorgen och i hemtjänsten.

Tvärtemot vad som nämns i artikeln ovan så tror jag att det är en stor del av politikerföraktet som kommer från att många tror att den här typen av bakgrund gäller alla politiker.

Däremot så finns det självfallet flera olika saker som är relevant för politikerföraktet, som när man väljer i KD att ljuga, men klarar sig undan reprimand, vilket man knappast gjort på något annat jobb.

Men det finns alltid en propagandamaskin runt hörnet som kan höja den egna insatsen omotiverat till skyarna (trots OECD-kritik som jag nämner i en kommentar till Brännströms debattartikel) så högt att jag snart förväntar mig rapporter om myterna både kring m-politikerna och deras politik får björnar att gråta glädjetårar...

Men hur man än vänder och vrider på det, så har inte svaga grupper fått det bättre, utan tvärtom, trots ett stort överskott för staten.

media dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd hd smp dag dag dag ab ab svd svd svd svd svd svd svd exp gp

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Fin artikel för vargens existens

2012-01-10T09:12:00.003+01:00

Det var kul att få läsa en vettigt argumenterad artikel om vargen, hos Dagens Nyheter av Erik Helmersson: Jakt: Förbundet som tramsar om vargar:

”Björn, varg och lo tillåts växa okontrollerat” varpå ”naturen ligger öde”. När ”rovdjuren fredas och staten inriktar jakten på de ansvarskännande människor som skyddar sina husdjur, kommer jakten i en nära framtid att helt omöjliggöras”.
Byt ut ”människor” mot ”hobbitar” och du får en bild av Mordor i ”Sagan om ringen” snarare än av Sverige i verkligheten.

...

Lindqvist säger att de boende i varglänen ”får oerhört försämrad livskvalitet” av vargen. Låt mig då kontra med en kort lista på företeelser som ger mig själv oerhört försämrad livskvalitet: Sibas tv-reklam, skrikande småbarn, Aftonbladets kultursidor, svensk ståuppkomik och, oroväckande ofta, dåliga journalister.

Betyder detta att jag vill förbjuda dessa fenomen? Nej, men att jag får lära mig att acceptera dem – uppenbarligen tillför de en sorts värde som andra uppskattar – och i möjligaste mån undvika dem.
”Försämrad livskvalitet” innebär att det finns omständigheter i ens direkta närhet som man ogillar. Det betyder i sin tur att man lever i världen.
Visst, det är lätt för en fjollig nollåtta, vars viltmötet begränsar sig till middagstallrikar, att raljera över vargoro. Med den vetskapen försöker jag bemöta vargmotståndare med allvar och ödmjukhet. Men vissa argument är det helt enkelt fri skyddsjakt på.

Calle Seleborg, som var först att kommentera artikeln, har i vanlig ordning missat det mesta: En majoritet av Sveriges befolkning, även de i rovdjurstäta län, vill ha varg och övriga rovdjur som finns naturligt i Sverige.

De som utrotade vargen på 1800-talet var människor som hägnade in det som skulle bli mat åt kor m fl till vintern, för att det inte skulle ätas upp i förtid. Korna lät man gå i skogen utan hägn och äta där de kunde hitta mat.

Idag hägnar man in sina kreatur och använder man sig av rovdjurssäkrade stängsel så är det ytterst sällan som vargen blir ett problem! Men jämföra 1800-talets förutsättningar med att de som utrotade vargen visste vad de gjorde med dagens förutsättningar är horribelt. Då levde hart när alla på jordbruket i någon mån. Så är det knappast idag.

Dagens småländska varg Kynna visar sig stoppas upp och ska visas på Naturum Kronoberg, vid Huseby Bruk. Jag är definitivt inte helt bekväm med den lösningen, men min åsikt är att det viktigaste är att hon kan visas upp som ett beklagligt exempel på människors dårskap och berätta sanningar om vargen, så att sagorna om att vargen i Rödluvan skulle ha något med verklighetens vargar att göra...

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Kongressen 2012 är avslutad

2012-01-08T17:22:00.004+01:00

Jag har skrivit några inlägg med kommentarer till Vänsterpartiets Kongress, med skiftande känslor inför beslut med mera.

I slutändan så blev ändå känslan rätt bra :) Jag blev glad över att man väljer att öka på partiskatten, och att det fanns en så tydlig majoritet för det beslutet, trots att det finns de som väljer att inte följa det inom partiet.

Inläggen är följande

En ljus för Vänsterpartiet - Befarar vissa...
Vänsterpartiets framtid
Betydligt mer lättad
Inte utan viss besvikelse
Partiledarval i Vänsterpartiet - Sveriges mest demokratiska parti

De närmaste besvikelse jag ändå känner, utöver att det inte blev delat partiledarskap, var lite om hur styvmoderligt någon av mina kongressmotioner behandlades. Främst den om att Avteoretisera ideologin, som vore mycket värdefull, inte minst nu när medias blickar verkligen var mot Vänsterpartiets front i flera dagar. Visserligen blev den inte helt avslagen, utan besvarad. Men det svaret, som hänvisar till beslut som tagits om att förenkla språkbruket, såg jag inte till många gånger under kongressändningarna, tyvärr.

Svaret på min motion om Motionsbank däremot fick ett något bättre svar, där ingen verkade vara emot idén. Men det återstår att se om och i så fall när, det arbetet man hänvisar till vad det gäller it- och hemsida är avklarat.

Det avslutande talet av Jonas Sjöstedt, trots hårda krav från oss medlemmar, gav en mycket fin och god stämning och avslutning på det hela och visade på en betydligt ljusare framtid än vad Vänsterpartiet har haft sen Schymans skjutsade opinionssiffrorna i topp.

Jonas Sjöstedts tal vid avslutningen av Vänsterpartiets 39:e kongress i Uppsala
OBS! Talade ordet gäller.
Kongressdeltagare, socialister
Vår vision är självklar och enkel, och samtidigt helt omvälvande. Den är allas lika värde och allas frihet. Att ingen ska överordnas eller trycka ner den andre. Att friheten och möjligheterna ska gälla alla. Att vi alla ska kunna förverkliga oss själva med just våra drömmar och våra behov. Vi vet vad det kräver, vi vet vad som står i vägen, vad som måste förändras. Men vi kan inte drömma om, inte arbeta för, något mindre. Därför är vi socialister och feminister.
Vi vill att alla ska kunna leva som de vill och älska vem de vill utan rädsla. Det gäller även flatan och bögen. Frihet är alltid friheten för den som tycker annorlunda sa Rosa Luxemburg, det är också frihet för den som är annorlunda. I vårt Sverige är det en självklarhet att den som sitter i rullstol har ett arbete och kan gå på bio med sina vänner. Det är självklart att ingen behandlas sämre för att den har en annan religion eller väljer att bära slöja. I vårt Sverige kan man välja var man vill bo och leva, även om man vill leva på landsbygden. Vi vill ha ett Sverige där undersköterskans och metallarbetarens barn inte bara kan drömma om att bli musiker, piloter eller statsminister utan där de faktiskt också kan bli det. I vårt samhälle möts vi över gränserna. Där går barnen till dem som är med i pingstkyrkan och de vars föräldrar är shiamuslimer i samma skola. Där möts de bråkar med varandra och blir förälskade i varandra.
Så är det inte idag. Istället glider vårt samhälle isär i ökande klassklyftor, segregering och en stark maktordning som systematiskt gynnar män på kvinnors bekostnad. Den avreglerade marknaden kan inte ge de många friheten att leva sina liv som de vill. Den är de fås frihet. Friheten för riskkapitalbolaget är vår mormors ofrihet på det vanskötta äldreboendet där blöjorna vägs och de outbildade timvikarierna inte ges tid att vara mänskliga. För allas frihet krävs en politik för rättvisa.
När min dotter Karin slutade gymnasiet i Umeå 2009 slog finanskrisen till med full kraft. När spekulanterna hade gjort bort sig i New York fanns det inga arbeten att få i Västerbotten. De av hennes klasskamrater som fick ett fast jobb med hygglig lön arbetade på kaféer i Oslo eller fiskfabriker Bodö. Många i hennes generation fick inget arbete alls, eller så fick de ta de vikariat som dök upp eller jobba åt bemanningsföretag. Några pluggade vidare fast de helst skulle vilja arbeta. Låga inkomster, otrygga anställningar och arbetslöshet. Så ser verkligheten och arbetsmarknaden ut för unga i dagens Sverige. Då kan man inte låna för att köpa en bostad, då kan man inte planera för sin framtid. Så tappar många tron på sig själva när de aldrig får fäste på arbetsmarknaden och i vuxenlivet.
Nu förskjuts makten på arbetsmarknaden. De är arbetsgivarnas marknad. Med osäkra anställningar och vikarier som rings in för dagen blir arbetstagaren alltid utbytbar. Då är det långt till inflytande och engagemang på jobbet. Då skapas inga fasta band till arbetskamraterna. Utan fackmedlemskap och A-kassa, som regeringens politik har gjort så dyrt, är man utsatt på arbetsmarknaden. Så ska vi bli utbytbara och flexibla. Idag har merparten av de unga kvinnorna med arbete osäkra anställningar.
Hur kunde det bli så här? Visst handlar det om högerpolitik, men framför allt handlar de om arbetslöshet. Massarbetslösheten har bitit sig fast i Sverige. Regeringen verkar trots det vara ganska nöjd. Arbetslösheten beskrivs som en naturlag som man inte kan bekämpa med politik. Inget kan vara mer fel. Fredrik Reinfeldt, det är du som är ansvarig för att de unga inte får jobb.
Full sysselsättning har varit arbetarrörelsens paradgren. När man kunde få jobb var man inte utelämnad till dåliga arbetsvillkor och låga löner. Då var det lättare för invandrare och flyktingar att komma in i vårt samhälle. Då kunde fler personer med funktionsnedsättningar få ett arbete. Då trycktes inte kvinnornas möjlighet att försörja sig tillbaks. Då kunde ungdomarna planera för framtiden. Då växte inte inkomstgapen till avgrunder. Att bedriva en politik för full sysselsättning är vår viktigaste utmaning framöver, och det är Vänsterpartiets uppgift att formulera och genomföra den.
Vi lever i ett nytt politiskt landskap. En socialdemokrati som har tappat färdriktningen och som vill ha ett halvt rut-avdrag, införa euron lite senare och som accepterar högerns skattepolitik förmår inte längre formulera en politik för full sysselsättning. Så förlorades valet 2010. Uppgiften vilar nu på oss. Den bästa gåva vi kan ge en villrådig socialdemokrati är att vi själva formulerar en trovärdig vänsterpolitik utan att snegla på dem.
Vi har politiken för full sysselsättning.
Vi vill använda det ekonomiska utrymmet för att investera oss ur krisen. Med Vänsterpartiets politik skulle tiotusentals nya arbeten skapas för att bygga hyreslägenheter till de bostadslösa, renovera slitna fastigheter, bygga vindkraft och skapa Europas bästa järnväg. Medan regeringen ökar den privata konsumtionen för dem som tjänar mest så investerar vi för framtiden, det ger jobb nu och bättre konkurrenskraft senare. Vi är det enda parti som föreslår en skattepolitik som ger oss till ett jämlikare samhälle, en mer rättvis fördelning av skatterna och skatt efter bärkraft ger oss dessutom utrymme att satsa på investeringar för fler jobb.
Vårt budgetförslag skulle skapa många nya välbehövliga arbeten i det offentliga, med fler som arbetar i äldreomsorgen, fler fritidsledare som tar hand om våra barn och fler busschaufförer i en utbyggd kollektivtrafik skapar vi en bättre vardag samtidigt som fler är i arbete. Genom vårt program för generationsväxling i offentlig sektor ges tusentals unga plats på arbetsmarknaden medan äldre erfarna arbetskamrater får handleda.
Vi har en politik som skulle ge fler en efterfrågad yrkesutbildning så att de kan ta de jobb som finns och de nya arbeten som skapas. Vi finansierar satsningarna på forskning och innovationer. Vi vill ha en industripolitik värd namnet och vi vill ge de små företagen bättre möjligheter att anställa genom att ta bort deras ansvar för sjuklöneperioden.
Sist men inte minst så vill vi göra sysselsättningen till det övergripande målet för den ekonomiska politiken. Så är det inte idag. Självklart kan en väl avvägd makroekonomisk politik klara såväl statsfinanser som inflation och samtidigt ha som mål att alla kommer i arbete. Utmärkande för klok politik är att den klarar av mer än en tanke åt gången. Idag är vi ensamma om att vilja modernisera de ekonomiska ramverken så att sysselsättningen sätts främst.
De osäkra jobben och otryggheten på arbetsmarknaden beror inte bara på hög arbetslöshet. De är också en effekt av medvetna politiska beslut. Regeringens politik har med god hjälp av EU:s fördrag och domstol attackerat löntagarnas villkor och rättigheter. Idag är lönedumpingen och det hänsynslösa utnyttjandet av utsatta människor en realitet på svensk arbetsmarknad. Allra värst utsatta är löntagare från andra länder som är här och arbetar.
Några kilometer härifrån, på E4an, dundrar långtradarna fram natt och dag. Många av de chaufförer som kör kommer från andra länder, i och utanför EU. Nyligen beskrev LO-tidningen vilka villkor en del av dem arbetar under. De beskrev hur bulgariska chaufförer kör bilar åt Volvo får några få tusenlappar i månaden. De bor torftigt, har inte råd att stanna och äta ett lagat mål mat på en vägkrog och är borta från sina familjer veckor i sträck. Många arbetar alldeles för långa arbetspass. Transportbranschen har blivit ett moras av lönedumping, fiffel med F-skattesedlar och stenhård exploatering av människors utsatthet. Det är bara en bransch som är drabbad, det skulle kunna handla om bärplockare, restauranganställda eller de som arbetar i andras hem. Detta sker med regeringens goda minne. De skulle kunna göra något åt det, men väljer att låta bli.
Det finns inget solidariskt i att utnyttja arbetare från andra länder till usla villkor, det handlar om ren diskriminering. Det slår också mot svenska löntagare som får konkurrera om jobben på ojusta villkor och vars rättigheter riskerar att pressas tillbaka. Det slår mot seriösa företag som konkurreras ut när de behandlar sina anställda väl och sluter kollektivavtal. Det drabbar statskassan i form av lägre skatteintäkter. När löntagare från olika länder ställs mot varandra underblåses rasismen. Då blir det den polske chaufförens eller den kinesiske diskarens fel att man inte kan få jobb med vettiga villkor. Men det är inte deras fel – det är regeringens och EU:s fel. När vi har vunnit valet 2014 blir det en huvuduppgift för oss att se till att de som jobbar i Sverige får svenska villkor och kollektivavtal. Vi ska bekämpa dumping och otrygga anställningar och hävda att fast anställning med riktiga kollektivavtal är den normala anställningsformen. Det vinner den bulgariske chauffören på, de vinner de svenska löntagarna på och de vinner de seriösa företagen på.
Det kräver att vi utmanar EU. Enligt unionens absurda logik överordnas företagens rätt att flytta arbetskraft löntagarnas rättigheter. Så fungerar en union där mäktiga byråkrater, högern och storföretagen dikterar politikens villkor. Vår regering påstår att de försvarar svensk arbetsrätt, men av det märks inget när de reser ner på ministerrådets möten i Bryssel. Men vi kan kräva respekt för arbetsrätten. EU:s fördrag ska snart ändras och Sverige har som alla länder vetorätt. En tillräckligt stor minoritet i riksdagen kan kräva ett socialt protokoll i fördraget som slår fast att man inte får ha sämre villkor på arbetet än de som gäller inhemsk arbetskraft. Vi uppmanar socialdemokrater och miljöpartister att förena sig med oss och redan nu göra klart att varje förslag till fördragsändring kommer att blockeras i riksdagen om vi inte får ett socialt protokoll. Vi är beredda att ta striden för arbetsrätten mot regeringen och mot EU.
Kongressdeltagare,
För någon månad sedan hölls två toppmöten, ett i Durban och ett i Bryssel. I Sydafrika togs alldeles för otillräckliga beslut för att hejda klimatförstöringen och utsläppen av växthusgaser. I Bryssel försökte desperata ministrar rädda euron och bankerna undan finanskrisens svallvågor. I Durban anslogs alldeles för lite medel för att rädda klimatet, den nya klimatfond som skulle fyllas med klimatbistånd gapar tom. I Bryssel togs beslut om att tusentals miljarder kronor ska användas för att rädda den euro och de banker som har orsakat krisen. Den svenska regeringen lovade inte en enda krona för klimatet under förhandlingarna i Durban. Däremot är de beredda att ställa upp med 100 miljarder av riksbankens pengar för att rädda euron och det krackelerande banksystemet i euroområdet. Om klimatet hade varit en bank så hade det varit räddat nu.
När stora män smider planer är det dags för den lille mannen att skriva sitt testamente, skrev en gång Bertolt Brecht. I eurokrisens spår växer arbetslösheten och fattigdomen. EU:s valutaunion har blivit en union av förtvivlan och krossade framtidsdrömmar för vanligt folk. Nu får de arbetslösa unga och de uppsagda betala priset för eliternas dröm om storeuropa. EU påtvingar krisländerna en brutal nedskärningspolitik, privatiseringar och försämrad arbetsrätt. Samtidigt blundar unionens makthavare för att det är euron i sig och bankernas hybris som är två grundorsaker till den kris vi nu ser. Bankerna och euron ska räddas till varje pris. Toppmötet i Bryssel lovade att bankerna inte ska få ta framtida förluster vid skuldnedskrivningar. Krisens nota ska oavkortat gå till skattebetalarna. Så ser finanskrisen gyllene regel ut, vinsterna är privata medan förlusterna vältras över på oss alla. Så länge det är logiken får råda kommer bankerna fortsätta att ta orimliga risker på vår bekostnad.
Vi vann folkomröstningen om EMU 2003. Vi är många här idag som var med i det arbetet. Vi arbetade outtröttligt i månader och mötte en ja-sida med obegränsade ekonomiska resurser, vi mötte ledarsidor och makthavare som unisont sjöng eurons lov. Men vi vann i alla fall därför att våra argument var bättre. Man ska aldrig underskatta väljarnas omdöme och förmåga att se igenom tomma löften. Det var en storartad seger för demokratin och för våra möjligheter att bedriva en ekonomisk politik för arbete och välfärd. Det var ett lika formidabelt nederlag för den svenska makteliten. Idag kan vi se hur rätt vi hade. Glöm inte att vi hade suttit fast i euroträsket nu om Reinfeldt och Borg hade fått som de ville. Nu kräver vi att folkets nej ska respekteras. Det innebär att vi säger ett absolut nej till europakter som ger EU makt över den ekonomiska politiken i Sverige. Fria från euron har vi större möjligheter att värna sysselsättning och välfärd. Europa behöver länder som kan visa på alternativ till den torftiga och orättvisa europolitiken. EU:s valutaunion borde avvecklas i ordnade former innan den kraschar. Det skulle också vara slutet för drömmen om Europas Förenta Stater – det är ingen dålig bonus. Vi är anhängare av ett folkligt och demokratiskt samarbete i hela Europa, därför är vi motståndare till dagens EU.
Eurokrisen är också finanskapitalismens kris. Den ohejdade spekulationen och bankernas risktagande är en avgörande förklaring till krisen. Vänsterpartiet är det enda parti i Sverige som har föreslagit ett program för att reglera finansmarknaden. I det ingår höjda krav på kapitaltäckning, en internationell skatt på finansiella transaktioner och förbud mot vissa former av spekulation. Vi vill ha en bankdelning som sätter stopp på skattebetalarnas garantier till bankernas finansiella handel. Istället vill vi gynna framväxten av gemensamt ägda banker men lokal förankring och öka samhällets inflytande över storbankerna. Vi ska fortsätta vara det parti som visar vägen ut ur eurokrisen.
Vi vet att jämlika samhällen är bättre samhällen. Ojämlikhetens pris är högt. Idag äger en procent av svenskarna 40 procent av förmögenheten. Ökad rikedom och spekulation hos några få kopplad till dålig reallöneutveckling för de många har varit en viktig bidragande orsak till krisen inte minst i USA. För att komma ur krisen vill vi inte bara reglera finanssektorn, vi vill ha mer jämlika samhällen, större investeringar för nya jobb och vi vill placera pensionspengarna hållbart för hela samhällets bästa.
Som vänsterpartister vet vi att klimatkrisen är minst lika akut och påtaglig som eurokrisen. De vetenskapliga rapporterna är dessvärre entydiga. Utsläppen av växthusgaser och med dem klimatförändringarna ökar snabbare än vi trodde. Förra året ökade de svenska utsläppen av växthusgaser med mer än 10 procent. En genomsnittlig svensk orsakar minst fem gånger högre utsläpp än vad som är hållbart. Det är vi i den rika världen som har orsakat utsläppen som förstör klimatet, det är främst fattiga i utvecklingsländer som får betala priset för klimatförändringarna. Men vi har en regering som rustar ned klimatpolitiken medan de hänvisar till ett Kyotoprotokoll som är helt otillräckligt. Det duger inte. I Durban ville allt för få länder vänta i flera år med att göra allt för lite. Läget är akut, nu behöver vi länder som går före, visar vägen och skapar ett gott exempel. Vi vill att Sverige ska vara ett sådant land. Vi ska bli en global föregångare som minskar utsläppen till en hållbar nivå samtidigt som vi är en välfärdsstat och en industrination.
Klimatproblemen kräver bokstavligen att vi bygger om Sverige. Det gemensamma ägandet ska användas som ett verktyg, vi göra om Vattenfall från en europeisk klimatbuse till en motor i Sveriges gröna energiomställning. AP-fonderna ska inte längre investera i amerikanska oljebolag utan i grön förnybar teknik. Gods och persontrafik ska i framtiden använda en modern, driftssäker och utbyggd järnväg. Kollektivtrafiken ska byggas ut. Gamla bostäder och lokaler ska byggas om och bli energisnåla. Vindkraft, biogas och andra förnybara energikällor ska byggas ut kraftigt. Det klimatinvesteringsprogram som vår borgerliga regering har avskaffat ska vi återinföra och förbättra. Vi behöver ett uthålligare jordbruk. Vägen mot minskade utsläpp kräver stora investeringar, längs den vägen kommer nya arbeten och ett modernare samhälle att skapas.
Bara den vänster som förmår att fullt ut ta till sig klimatfrågan är relevant i vår tid och kan ge svaren på framtidens utmaningar. Klimatfrågan måste genomsyra vår politik på alla nivåer. Vänstern har viktiga delar av svaren på klimatproblemen. Klimatfrågan handlar om rättvist miljöutrymme globalt och i Sverige. En stor del av våra utsläpp orsakas av import av konsumtionsvaror eller användandet av jordbruksmark i andra länder, det måste också räknas in. Höginkomsttagare orsakar större utsläpp än de med låga inkomster. Män orsakar större utsläpp av växthusgaser än kvinnor. Rättvis fördelning är en nyckel till all lösa klimatfrågan. Skatter och marknadsmekanismer kan vara användbara, men klimatfrågan kräver långsiktig planering, fördelning och offentliga investeringar. Marknaden bygger ingen järnväg.
Vi menar allvar med att ställa om till ett hållbart samhälle. Det kräver stora förändringar också av vad och hur vi konsumerar, av hur vi lever. Offentlig konsumtion är bättre för klimatet än ökad privatkonsumtion. Vi måste ifrågasätta den traditionella synen på ekonomisk tillväxt. Klimatet tål inte en ständigt ökad materiell konsumtion och förbrukning. Istället för ökad materiell konsumtion kan vi öka vår konsumtion av kultur och vår tid med barnen. Det är hållbart, det ger livskvalitet. Vi måste skapa en hållbar modell för ekonomisk utveckling där klimateffekten alltid är en del av kalkylen. När vi gör det tar vi ledningen i klimatarbetet och blir det främsta klimatpartiet i svensk politik.
Feminister och socialister,
Insikten om mäns överordning och kvinnors underordning har en enorm sprängkraft, det är en samhällsförändrande kraft som påverkar allt från ekonomisk makt till våra privatliv och nära relationer. Det är därför som feminismen möts av såväl hätskt motstånd som förlöjligande och förnekelse. Precis som socialismen handlar feminismen om jämlikhet, rättvisa och frigörelse. För oss är det oacceptabelt att män ska ha bättre betalt och mer makt bara för att de är män. För oss handlar det både om rättvisa och om frigörelse att kvinnor och män ska ha lika ansvar för hem och barn och lika makt över samhällets utveckling. För oss är det outhärdligt att den farligaste personen i många kvinnors liv är den man som hon delar sin vardag med. Precis som vi kan avläsa klassamhället när vi ser oss omkring i dagens Sverige så kan vi se hur patriarkatets makt genomsyrar vårt samhälle.
Vi ska vara det parti som konsekvent synliggör, visar sambanden och förändrar de ojämlika villkoren för kvinnor och män. Det handlar om sexualiserat våld, löneskillnader eller de olika förväntningar som möter pojkar och flickor och som formar dem som individer. Vi ska göra feminismen begriplig och konkret. Det handlar om att ensamma tjejer inte ska behöva vara rädda för att gå hem på kvällen. Om att alla misshandlade kvinnor ska ha rätt till bra skydd och stöd och om att männen måste sluta slå. Det handlar om att flickor och kvinnor som flyr på grund av kvinnoförtyck ska få asyl. Det handlar om lönen och rätten till goda arbetsvillkor för alla de kvinnor som tar hand om våra gamla och barn i välfärden. Feminism är inte främst en teori, det är det mest konkreta som finns och en ständig uppmaning till handling. Dagens
jämställdhetspolitik har visat sig helt oförmögen att utmana den moderna könsmaktordningen. Jämställdhet har gått från att vara en fråga om frigörelse och omfördelning till att handla om kvalitet, effektivitet och lönsamhet. Vi måste återerövra jämställdhetspolitiken och se till att den återigen handlar om politiska reformer för rättvisa och frigörelse. Jag ser fram emot att få vara med och göra Vänsterpartiet till ett ännu vassare feministiskt parti.
Kvinnors arbete bär upp den svenska välfärden. Det är en välfärd som privatiseras i snabb takt när äldreboenden, hemtjänst, skolor och sjukhus slumpas bort till riskkapitalbolag som har ett enda mål med sin verksamhet; maximal vinst. Riskkapitalbolagen gör gärna vinst på våra skattepengar, men de försöker själva smita från skatt genom räntesnurror och placering i skatteparadis. Ansvariga för denna utveckling är vår borgerliga regering. När riskkapitalbolagen ska göra maximal vinst får personalen, de flesta kvinnor, springa snabbare och de får svårare att göra att bra jobb. Resultatet av denna oansvariga politik har vi kunnat se under de senaste åren med skandaler om vanvård av våra äldre med liggsår, undernäring och gamla som sätts att dö ensamma framför TV:n. Vinstintresset och riskkapitalbolagen hör inte hemma i välfärden. De ska bort – ta det som ett tidigt vallöfte från Vänsterpartiet.
Varje skattekrona ska gå till det den är avsedd för. Men ibland brister även den offentliga vården. Det ska vi aldrig blunda för, tvärtom ska vi vara de främsta försvararna av att använda skattepengar klokt och effektivt. Därför nöjer vi oss inte med att säga nej till privata vinster i välfärden, vi har också politiken för att göra det gemensamma bättre. I höstas var jag på studiebesök på äldreboendet i Roma på Gotland. Det var inte så illa, en rödgrön majoritet på ön försöker skapa så goda arbetsvillkor som möjligt med rätt till heltid, utbildning och nya fina lokaler. En undersköterska i fikarummet sa att det var en bra arbetsplats men att de skulle behöva fler arbetskamrater och gärna lite bättre lön för mödan. Det var svårt för henne att åka på de utbildningar som erbjöds eftersom hon visste att det inte sattes in någon vikarie så de andra fick täcka upp och jobba mer när hon var borta. Det är här vår politik gör skillnad med mer pengar till kommunerna, rätt till heltid och stora satsningar både på utbildning av personalen och på vikarier under utbildningstiden.
Partivänner,
Är vi kunder på en marknad eller medmänniskor? I grunden handlar debatten om privatiseringar och riskkapitalbolag om det. Den dementa 87-åringen är för oss inte en kund som måste ha tur när hon väljer mellan Carema och Attendo. För oss är hon en människa med rätt till god omsorg vid livets slut oavsett var hon vårdas. Hon flyttar sannolikt bara en gång till, och fram till dess ska hon ha det tryggt och bra. Då får vinstintresset maka på sig. På samma vis ser vi på utbildning och sjukvård. Det är något som vi skapar ihop och delar med varandra för att vi alla behöver det. Så ser det goda samhället ut.
I december 1998 svepte ett mäktigt snöoväder in över Gävlebukten. I Gävle föll mer än en meter snö under ett dygn. Samhället slutade fungera. Inga bilar kom fram. Skolor och arbetsplatser kunde inte öppna. Tågen slutade gå. Det blev väldigt tyst. Folk kom knappt ut ur sina hus. Man lyssnade på instruktioner på lokalradion. Folk anmälde sig snabbt frivilligt till snöskottning för att kunna nå de som behövde hjälp. I mataffärerna sinade färskvarorna snabbt, de fördelades mellan kunderna och mjölken sparades till familjer med små barn. När det behövdes som bäst höll solidariteten i samhället. Det enda sättet att ta sig fram var med snöskoter eller de få bandvagnarna. Men vem skulle få åka, vem behövdes mest? Man fick prioritera stenhårt. Det blev personalen på sjukhuset, de som skulle reparera trasiga elledningar och de som skulle ta hand om de gamla som fick förtur. Bankdirektörer och konsulter fick vackert stanna hemma och vänta. När det väl gällde var det de som arbetar i välfärden som verkligen behövdes. När det väl gäller behöver vi inte heller de välavlönade direktörerna i riskkapitalbolagen, ingen kommer att sakna er när vi har återtagit verksamheten i offentlig regi. Det är ni som behöver oss.
Partivänner, socialister,
Sverige förändras snabbt, finanskapitalismens kris präglar Europa. Vi ser hur den ekonomiska makten styr samhället, hur den påverkar våra liv och mänskliga relationer. Trots samhällets rikedom förmår kapitalismen inte lösa många av våra stora utmaningar. Vi behöver en modern offensiv vänster som ger svar på frågorna om ojämlikheten, krisen och klimatet. Kapitalismens kris kräver socialistiska lösningar. Det gamla uppdraget är kvar. Socialismen är för oss inte en avlägsen utopi eller nostalgi för något som en gång fanns. Socialistiska lösningar är framtiden och vägen ut ur finanskapitalismens kris. Vi behöver mer demokrati och större jämlikhet. Socialismen måste vara avpassad till vår tid. Vi vill använda den makt ägandet över statliga företag och pensionspengar ger oss. Vi behöver en ekonomisk politik som sätter klimatet och sysselsättningen främst. Vi vill gynna demokratiskt inflytande över produktionen, arbetarstyre och kooperation. Demokratin måste utsträckas också till att gälla den ekonomiska makten. Vi är det socialistiska alternativet i svensk politik, vårt mål är den demokratiska socialismen.
Runt om i världen arbetas det för en bättre och rättvisare värld. Vi är en del av den rörelsen. I Latinamerika har vänsterregeringar vunnit valen i en rad länder och de försöker skapa ett rättvisare samhälle. I Kina strejkar arbetare gång på gång för rätten att få organisera fria fackföreningar och för värdiga arbetsvillkor. I arabvärlden har folk efter folk rest sig mot sina tyranner som ofta både har sålt sin olja till oss och köpt sina vapen från oss i väst. I Syrien går människomassorna i demonstrationerna i förtvivlat mod mot den beväpnade militären. Runt om i Europa demonstrerar man mot högerpolitiken och diktaten från Bryssel. Även i USA demonstrerar man mot klassorättvisor och spekulationsekonomi. Vi är en del av den globala rörelsen för rättvisa och demokrati.
När jag var 13 år gammal gick jag ner till partiets källarlokal på Kyrkogatan 29 A i Vänersborg och sa; här vill jag vara med. Jag blev väl mottagen, fick en målarpensel i handen för lokalerna renoverades, jag fick lära mig om politik och att dricka kaffe och jag lärde känna nya människor. Sedan dess är jag en del av vår rörelse. Politiken blev mitt universitet, det enda jag har gått i. Det finns stunder då jag har funderat över varför, även stunder av tvivel på om vi har gjort rätt. Då har jag funderat på vad vårt parti är, varför jag är en del av det. För mig är partiet våra idéer och våra drömmar om ett bättre samhälle. Men lika mycket är det alla de människor som jag har mött och lärt mig respektera. Alla de som har stått för sina ideal i med och motgång. Alla de som har arbetat för sina arbetskamraters villkor, för tolerans och mot rasism och för en mer rättvis värld. De är tjejerna som lärde ut feministiskt självförsvar i skolan, miljövännerna som samlade in namn mot uranbrytning och alla de som samlade in pengar till kampen mot apartheid. Det är också människor jag mött i andra delar av världen och som vi delar ideal och mål med. Så många människor som jag har lärt av och som jag respekterar djupt. Därför är jag stolt över att idag få stå här som Vänsterpartiets ordförande.
Det är hög tid för Vänsterpartiet att ta större plats i svensk politik. Vi har stora utmaningar framför oss och vi måste konsekvent lyfta fram våra lösningar och vår vision av ett bättre samhälle. Vi behöver en politik för full sysselsättning, för arbetsrätt och jämlikhet mellan kvinnor och män. Vi vill ha ett välfärdssamhälle som man kan lita på där sjuka inte slängs ut ur sjukförsäkringen och där det inte beror på vilken skola man väljer om man får en god utbildning. Vi vill ha en skola som håller ihop och där föräldrar kan veta att deras barns skola är bra för alla barn som går där, inte att de måste hitta en bra skola till just sina barn. Vi vill ha en regering som tar klimatfrågan på allvar här hemma och internationellt. Mitt i det svenska välståndet finns barnfattigdom, regeringen försöker bortförklara den, vi vill utrota den. Vi vill ha en utrikespolitik att vara stolta över, Sverige ska erkänna det fria Palestina och Västsahara och vi ska ha en utrikesminister utan oljefläckar på kostymen. Vi vill säga upp kontrakten med riskkapitalbolagen i välfärden och använda skattepengarna till det de var tänkta för.
Om detta ska bli möjligt måste valet 2014 vinnas. Det kräver att vi växer som parti och tar större plats i debatten. Vi ska vara tydliga, folkliga, radikala och konkreta. Vi måste bli fler medlemmar, mer aktiva, bättre utbildade. Vi måste möta och lyssna på fler människor utanför vårt parti. Vi ska vara ett öppet parti som provar nya arbetsformer, ett parti med levande och stark intern debatt och demokrati. Vi ska vara öppna för nya idéer och lösningar. Vi ska samla de som vill ha förändring. Vi ska visa att vi, inte vår trötta och självgoda högerregering, har lösningen på de uppgifter vi står inför. Vi ska utmana regeringen Reinfeldt varje dag fram till valet 2014 och det valet ska vi vinna. Vi ska få en ny regering och en ny politik.
Vår vision är självklar och enkel, och samtidigt helt omvälvande. Den är allas lika värde och allas frihet. Vi kan inte drömma om, inte arbeta för, något mindre. Därför är vi socialister och feminister.

media ab ab ab ab ab ab ab ab svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd exp exp exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp gp dag dag dag dag smp nsk nsk nsk skd skd skd skd sr sr sr svt

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

En ljus framtid för Vänsterpartiet - Befarar vissa...

2012-01-08T08:58:00.002+01:00

Trots att jag igår drabbades av eftertankens kranka blekhet, till viss del, så tycker jag likväl att framtiden för Vänsterpartiet i huvudsak ser ljus ut.

Ser man på den politiska omvärldens reaktioner så börjar jag undra mer än jag gjort innan, även om jag sett att andra noterat att Vänsterpartiet med Jonas Sjöstedt i fronten verkar skrämma upp en del, om Sjöstedt är mer skrämmande han man kan tro?

Vad nu det kan bero på låter jag vara osagt, utöver att han verkar gå hem i flera olika läger, men att Vänsterpartiet står för att utöka den kärnverksamhet som alla tycker är viktiga, som bra sjukvård, skola och barn- och äldreomsorg tror jag är en orsak.

Att Sjuka fortsätter utförsäkras och att kvinnor hamnar oftare i hemlöshet förstärker onekligen att Vänsterpartiet är ett alternativ. Det är visserligen med illa dold cynism jag säger det, men att moderaterna fortsätter med en politik som suger ut de som mest behöver hjälp, och som sagt som är något som de flesta medborgare i landet inte vill ha, är antagligen Vänsterns bästa hjälp.

Men visst verkar högerspöken till skribenter bli rädda när man läser artiklar som Stendöd ideologi kan återuppstå och att man tycker vänsterkongressen är mysig men väntar på den riktiga matchen, där Juholt och S är inblandade... För att inte tala om att de nya moderaterna inser att fler poliser inte nödvändigtvis ger tryggare barn, utan att samhällets trygghet har fler grunder att stå på. Det är knappast polisbrist, som gör att det är våld som briserar i Malmö, utan flera andra olika saker, som allt har svårt att lösas med privata och vinstdrivande intressens verksamhet.

På vilket sätt skulle då Sovjet återuppstå på grund av ett populärare Vänsterparti? Jag ser större möjligheter för humanismen och omtanken om andra att återuppstå, inte minst när t o m DN börjar skriva ledare om att Pengar inte är allt och de gamla sossarna låter som de nya moderaterna...

Skönare att läsa mer neutrala GP, som konstaterar att det är slut på den politiska stiltjen som rått ett bra tag nu och en skribent som ser lika mycket fram mot ett mer spännande politiskt år än på väldigt lång tid!

Visserligen var jag kritisk igår, och tyckte att vi skulle haft två partiordföranden istället för en och kan tycka att kongressen gör fel som kräver ökat tryck mot sex timmars arbetsdag, istället för att gå mot en gradvis ökande arbetstidssänkning för alla, så kvarstår främst en sak.

En stor lättnad!

Att media försöker få det till en ny stor strid inför partisekreterarvalet må vara hänt. Men när jag ser vilka som nämns som möjliga till den posten så känner jag mig mer trygg än någonsin, eftersom alla som nämns är mycket kompetenta politiker och jag tror att alla de som nämns skulle fungera mycket bra på den posten. Sällan har jag varit så trygg i förväg av ett val till en viktig post som partisekreterarpostsvalet.

Kongressen fortsätter sen idag, med fortsatt direktsändning.

Läs gärna igenom Strategidokumentet för Vänsterpartiet.

Sen att Aftonbladet gör något gott för Vänsterpartiet och lyfter fram en mer komisk sida hos den avgående partiledaren tycker jag är skönt att se, så att folk inser hur roligt man kan ha det på annat sätt tillsammans med Vänsterpartister!

media ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn hd gp gp gp gp gp gp gp nsk

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Vänsterpartiets framtid

2012-01-07T09:48:00.002+01:00

Jag var ju milt sagt rätt glad igår och betydligt mer lättad än vad jag var i förrgår när det delade ledarskapet avslogs.

Men jag tror jag lite blivit drabbad av eftertankens kranka blekhet...

Det var efter att ha funderat lite kring, och inte minst fått oroväckande signaler från partikamrater på plats eller på annat sätt med mer insikt än vad jag har, Vänsterpartiets nya partistyrelse:

Ulla Andersson, Gävleborg
Josefin Brink, Storstockholm
Aron Etzler, Storstockholm
Hans Linde, Göteborg
Sara Mohammadi, Skåne
Ida Legnemark, Älvsborg
Anna Hövenmark, Norrbotten
Mussie Ephrem, Örebro län
Kaj Raving, Kalmar län
Tamara Spiric, Västerbotten
Birger Lahti, Norrbotten
MonaLisa Norrman, Jämtland
Rossana Dinamarca, Älvsborg
Martina Nilsson, Skåne
Lotta Johnsson Fornarve, Sörmland
Kalle Larsson, Storstockholm
Ana Rubin, Skåne
Karin Rågsjö, Storstockholm
Mats Einarsson, Storstockholm
Mats Pilhem, Göteborg
Mia Sydow Mölleby, Örebro län
Wiwi-Anne Johansson, Bohuslän

Med undantag för att Henric Holmkvist-Dinamarca byttes ut mot Wiwi-Anne Johansson, med rätt tydlig majoritet lyckligtvis. Jag vet inte riktigt vad för ömma tår hon trampat på, men hon har fört fram flera bra budskap utåt sett om flera olika ämnen, som sjukas rättigheter, som miljö och klimat. Frågor som alla som borde vara viktig för Vänsterpartiet. Tycker man dessutom att alla ska vara representerade så känns det inte som om det finns för många kvinnor i hennes ålder i V som det är idag.

Man behöver inte ens vara konspiratoriskt lagd för att inse att partistyrelsen som föreslagits, med några enstaka undantag, är rätt tydligt negativ till det delade partiledarskapet och knappast innehåller Jonas Sjöstedts främsta anhängare i hög grad.

Är man så rädd från valberedningens sida för att han inte ska vara vänsterpartist nog, så att han behöver en hel partistyrelse som "polis"?

Ska man vara snäll, så kanske man kan säga att det kan göra att hela partiet blir representerat. Men samtidigt går det inte att bortse från att det försätter den nya partiledaren i en rätt taskig sits. Men jag tror å andra sidan att det är rätt person för att klara ut den situationen.

Å andra sidan så undrar man lite hur illa det står till hos vissa som anser sig behöva ha krismöten när deras kandidat blir utröstad av en äldre kvinna. Det går som någon sa lika gärna se det som att det är skönt att det inte blir för mycket svågerpolitik av det hela...

Det kan onekligen finnas en viss risk för interna bråk inom Vänsterpartiet, men jag hoppas ändå att det kan undvikas och att den politiken blir lika realistisk och kreativ sett till att fånga upp allmänhetens intressen och deras bästa, som jag hela tiden uppfattat det som Sjöstedt vill driva.

Jag tror fortfarande, trots ett antal möjliga hinder, att Vänsterpartiets bästa tid ligger framför dem och inte bakom dem och det gör mig glad även för lokal- och landstingspolitikens skull, där jag är engagerad.

Oddsen att jag och vi andra ska behöva försvara vad partiledaren, eller som för kd som har problem med andra ledande politiker och den interna partikulturen, sagt eller gjort för saker som få av allmänheten har förståelse känns plötsligt oerhört mycket mindre och hur hårt man än jobbar lokalt så väljer tyvärr många att rösta utifrån vad de uppfattar från rikspolitiken, vilket gör att Vänsterpartiet Älmhult hade flest mandat när Vänsterpartiet nationellt hade mest röster, trots att det lokalt var ett rätt tyst parti då.

Sjöstedts tacktal finns både som blogginlägg och att se hos Youtube:

media ab ab svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd svd dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn dn hd hd hd hd svt svt svt svt sr sr sr sr sr sr smp exp exp exp exp exp gp gp gp gp gp gp gp dag dag dag dag nsk nsk nsk nsk nsk nsk skd skd skd skd

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!