Ta kontroll över basurl:en. Basurl:en är domänen som pekar på länkservern. För de flesta i Samsök är det http://link.libris.kb.se/ följt av namnet på instansen. I fallet Chalmers är det http://link.libris.kb.se/sfxcthb/. När man gör en förfrågan till länkservern så skickas ett antal parametrar till länkservern som följer standarden för OpenURL t ex:

http://link.libris.kb.se/sfxcthb?sid=google&auinit=P&aulast=Willett&atitle=Mass+digitization+and+its+impact+on+interlending+and+document+supply&title=Interlending+%26+document+supply&volume=37&issue=3&date=2009&spage=143&issn=0264-1615

allt som är efter ? är OpenURL och så länge som din länkserver stödjer den standarden bör du kunna byta ut allt som är framför. Så om jag skulle vilja skicka samma fråga som ovan fast till en länkserver som är hostad av t ex Serials Solutions behöver jag bara byta ut domänen:

http://pl8cg5fc8w.search.serialssolutions.com/?sid=google&auinit=P&aulast=Willett&atitle=Mass+digitization+and+its+impact+on+interlending+and+document+supply&title=Interlending+%26+document+supply&volume=37&issue=3&date=2009&spage=143&issn=0264-1615

Att ha en basurl som är ”kapad” av Libris eller Serials Solutions som ovan är inte bra. För det första har du ingen kontroll över den och vart den pekar. Men det som är absolut sämst är att du verkligen har låst fast dig hos en leverantör. Varför det kanske du undrar?

Att byta länkserver i sig, att definiera upp sitt bestånd och konfigurera meny tar kanske en månad. Men det stora jobbet som vi gjort är att vi har registrerat basurl:en i alla källor där den skall användas. I vissa fall en enkel procedur, i vissa fall tar det lång tid för leverantören att ändra. Att gå genom alla källor och ändra dem verkar i mina ögon vara den största arbetsbelastningen och största problemet för våra användare. För under en övergångsperiod så kommer man ju ha flera aktiva länkservrar.

Om man registrerar en egen basurl som heter något i stil med link.lib.chalmers.se kan man peka den på vilken länkserver man vill och man behöver aldrig mer byta länkserver hos sina leverantörer.

Ja du måste byta namnet på länkservern en gång, men det är bara en gång och länken kan vara stabil eftersom den refererar till en annan domän i sin tur. Jag tror det är värt att göra det jobbet – big time!

Jag har gjort ett litet script som proof-of-concept för att kunna filtrera på ip-nummer och skicka en användare till en specifik länkserver. Det är för att man skall kunna testa olika länkservrar utan att det påverkar slutanvändaren. Ett annat koncept vore att göra en bookmarklet som laddar om sidan så att den går till den nya länkservern. Oumbärligt för bibliotekarien som vill testa hur det fungerar och man kan gradvis skifta över url hos sina leverantörer och i framtiden har du full kontroll över din länkservers URL och kan byta denriktiga adressen när du vill.

Så här ser php-scriptet ut som kan filtrera på IP och för en användare skicka den till en specifik länkserver:

//IP for alternative linkresolver
$evaluator ="::1";
//Define caller IP
$ip = $_SERVER['REMOTE_ADDR'];
//Define calling URL
$url = $_SERVER['REQUEST_URI'];
///Parse the url into array
$purl = parse_url($url);
//Define the OpenURL variable
$openurl = end($purl);
//Define baseurl for link resolvers
$sfxbaseurl = "http://link.libris.kb.se/sfxcthb?";
$ssbaseurl = "http://pl8cg5fc8w.search.serialssolutions.com/?";
//Concatenate the new URL:s
$sfxconcat = $sfxbaseurl.$openurl;
$ssconcat = $ssbaseurl.$openurl;
//Uncomment for testing
//echo 'SFX linkresolver - '.$sfxbaseurl.$openurl.'

//If the caller is an evaluator re-load page and send them to alternative link resolver
//If the caller is not an evaluator, send them to the plain old link resolver
if($ip == ''.$evaluator.''){
//header('Location: '.$ssconcat.'');
echo $sfxconcat;
}else{
//header('Location: '.$sfxoncat.'');
echo $ssconcat;
}


Jag håller på med en bookmarklet som gör skiftet av basurl och bara jag får lite tid över så blir det klart. Skall försöka posta något om det här då.

Det andra som jag tycker biblioteken behöver göra för att förbereda sig inför en ny typ av länkserveradministration är att ta hem den centrala sfxaktiveringen och börja sköta allt själva i en instans. Då får man bättre överblick över sitt bestånd och när det blir dags för exporter till andra system eller för den delen ens SFX i en leverantörsdriftad miljö så kommer det att bli mycket, mycket enklare.

I övrigt finns det en massa att säga om certifieringsgrupper, nationella ramavtal, knowledge basernas storlekar och API:er. Men det är en pågående process som jag försöker att inte lägga mig i så mycket via bloggen.

Summon users will be able to search across hundreds of millions of records from The European Library, an aggregation of collections from 48 European national libraries, as well as Europeana, a repository of digitized assets from across Europe.

Det är stort och riktigt intressant!

Vi undersökte en massa olika system för digitalisering och lagring, men fastnade till slut för en enklare modell som bygger på att lägga filerna på en webbserver och göra två olika presentationer. Dels en flash-baserad version och dels en html5-version för enheter som inte stödjer flash och det blir himla trevligt på en iPad t ex.

Ni hittar det hela på Digitala Chalmeriana.

Men låt oss börja med att uppehålla oss något kring kulturen kring den internationella användarföreningen. Nu har jag haft förmånen att få uppleva tre olika användarföreningar och deras kulturer. EndUser för gamla avsomnade Endeavor, IGeLU/ELUNA för Ex Libris och IUG för Innovative. De är i grund och botten ganska lika. Alla är väldigt beroende av goda relationer till leverantörerna och det pågår ett spel kring inflytande i utvecklingen av produkterna. Den stora majoriteten är ganska positiva till sina leverantörer, applåderar glatt för minor enhancements och skrattar åt de olika VP:arnas skämt.

IUG2012 var den 20:e konferensen och en del av programmet ägnades åt sentimental navelskådning om hur bra man är och hur mycket som användarföreningen betyder för utvecklingen, nätverkande och kompetensutvecklingen hos deltagarna. Jag bestrider inte det. Men tänk er ett läge med testimonials från en massa gamla ordföranden och en USA producerad liten film om användarföreningens förträfflighet och ni har en, eh, speciell situation som lätt blir lite lustig för någon som betraktar det hela utifrån.

En av de stora förändringarna som skett för Innovative det sista är att grundaren och ägaren Jerry Kline sålt ut en del av företaget till risk-kapitalister. Att det skulle betyda en skillnad för Innovative är naturligtvis något som de inte vill säga utan Neil Block som nu är den som styr skutan kallar det för ”Business as usual”. Vilket även Ex Libris sade när de blev köpta. Det är dock bara att konstatera att det finns färre och färre biblioteksleverantörer med ”stabila” ägandeförhållanden.

Utöver att allt fortskrider som vanligt så spår man ett skifte för Innovative i sitt förhållande till hur man ser på produkterna man levererar. Från att leverera system så skall man nu leverera tjänster (services). För mig verkar det dock som att Innovatives tjänster är sinnrikt paketerade som system och inte rena tjänster. Men kanske menar de att att services är som att inte erbjuda system med full funktionalitet och att sedan sälja ”tilläggstjänster”… vilket är fallet med Millennium. Jag skall inte raljera mer över det.

Den stora poängen med konferensen, för min del, var annars Sierra och lagom till mötet i Chicago hade det första biblioteket gått i beta-produktion. Hillsdale College var först ut i mars. Man räknar med att Sierra skall vara i General Release juli i år och man har sålt en massa kontrakt trots att produkten inte är färdig. Respekt! Kunderna verkar vara väldigt lojala och tro på Sierra! Totalt är det 838 bibliotek (218 servrar).

Sierra är främst två saker, som jag ser det:
- Ett skifte i Innovatives sätt att se på öppenhet. Man har helt anammat Postgresql som databasmotor. Faktum är att de senaste releaserna av Millennium redan har introducerat postgres så de flesta av Millenniumbiblioteken kör redan postgres. Man ger användaren tillgång till databasen direkt via SQL (read-only), man exponerar REST API:er för GET, PUT, UPDATE och DELETE och man uppmuntrar till utbyte mellan bibliotek (som EL Commons).

- Man går från multi-klienter för olika moduler och lanserar en ”desktop-app” som skall kunna göra allt. Så du behöver inte köra flera olika klienter. Man går till en profilbaserad rättighetstilldelning.

Innovative jobbar på att ta fram sin Cloud-strategy. Men en sak skiljer Sierra från sina konkurrenter och det är att systemet förvisso går att få hostat men det är inte ”multi-tennant SaaS”, det är fortfarande separata system och faktum är att hårdvarukraven för Sierra ökar då man kräver att systemet skall köras på en dedikerad databasserver och en dedikerad applikationsserver. Här pratar man väldigt lite om att sänka Total Cost of Ownership med hjälp av molnet. Faktum är att TCO inte nämndes en enda gång såvitt jag kunde höra.

Innovative erbjuder en hosting-service, men det är naturligtvis inte de själva som står för den utan driften är utlagd på en tredje part (Hurricane Elecrics i USA). De pratar om att etablera fler data-center för att hantera dynamisk nätverks routing och få ned svarstider (som generellt inte är ett problem). Men det kan vara värt att påminna sig själv om att hosting eller molntjänster inte nödvändigtvis (snarare aldrig) betyder att det är leverantören som sitter och driftar ”din” miljö.

När jag tittar på Sierra så ser jag framför mig Voyager anno 2001. Ett system med en databasserver och en applikationsserver. Ett system där du har full tillgång till databasen och ett aktivt utbyte av script och SQL-satser mellan användare som försöker få systemet att göra som man vill (eller som utlovat). Sierra är inte ett system som kommer med nya smarta arbetsflöden för hantering av tryckt och elektroniskt material. Sierra är Millennium som öppnats upp för interaktion och utveckling. Jag vet inte hur många gånger det upprepades, men det var många, 100% av funktionaliteten från Millennium kommer finnas i Sierra från dag 1. Således har fokus varit att få Millennium att fungera i sin nya skepnad, inte att revolutionera sättet som vi arbetar på. Man sade till och med vid en av sina presentationer att vi på biblioteken lagt ned massor med tid på att hitta bra sätt att använda Millennium, varför skulle de ta bort det? Jag förstår inställningen, men samtidigt så är jag lite förundrad över att man inte vill satsa på att uppdatera sättet som vi arbetar på.

Slutsatsen som jag drar av Sierra är att det kommer fungera toppen om man är nöjd med hur Millennium fungerar och man vill börja jobba med att få ut och in data själv i systemet. Jag uppskattar verkligen det här alternativet till de utlovade ”total-lösningarna”. Här erbjuds ett alternativ för den som vill fortsätta jobba med det tryckta materialet och få vettiga möjligheter att jobba med just det datat och de rutinerna. Frågan är bara om det går att motivera kostnadsmässigt.

För vi vet inte vad det kostar och vi vet inte om API:erna och vilka ”tjänster” som kommer vara sådana som vi behöver betala extra för. De var väldigt svävande när det kom på tal och började prata om skillnaden på kommersiell API-användning och icke kommersiell. Jag antar att de vill ta betalt om Serials Solutions vill bädda in patron och item-funktionalitet från Sierra i Summon, men frågan är om Chalmers bibliotek får betala för det om vi gör ett eget gränssnitt till Summon.

API:erna kommer inte vara fullt utbyggda från fas 1 av Sierra utan man siktar på fas 2. Exakt när den är slut vet vi inte, men det är väl rimligt att det tar ett år till. API:erna är REST-baserade och autentisering sker via OAuth2 och tokens. Det hela kopplas till en utvecklar-nyckel för att få säkerhet.

Ett stort jobb har man gjort på att dokumentera och modellera databasen så att den blir begriplig. Man kommer inte kunna skriva direkt till databasen utan du får tillgång till vyer av databasens. Dels har man gjort 1:1 vyer för alla tabeller (mer än 300) och dels har man gjort vyer som består av tabeller där man försökt förutspå användning. Ett problem i t ex Voyager och Aleph var att hela MARC-posten inte fanns tillgänglig i databasens tabeller. Vissa fält var gömda i BLOB:ar eller helt enkelt inte tillgängliga. Innovative har i Sierra brutit ned alla fält från MARC-posten i databasens tabeller. Det är imponerande!

Så vad blir då domen? Utlåtandet? Sierra som det ser ut när det lanseras är ett öppnat Millennium på en ny plattform. Man gör till och med det till en av poängerna. När Voyager och Aleph byter teknik och blir molntjänster så tar Sierra deras gamla plats och erbjuder lokal drift, tillgång till databasen och API:er. Det är ett riktigt intressant alternativ till någon som kanske inte vill ändra så mycket på hur det fungerar i hanteringen kring det tryckta materialet. Istället skulle man kunna ta Sierra som en plattformsuppgradering och ett sätt att få verktyg för att kunna skjuta ut data från Sierra till andra miljöer och satsa på att få en integrerad lösning för e-resurser via länkserver och ERM. Jag tycker det är ett intressant spår som måste utforskas mer.

Förutom Sierra gick jag på lite saker om PDA och LEAN för bibliotek i tider av ekonomiska svårigheter.

IUG2012 var definitivt intressant och jag tror inte att jag hade kunnat få den här informationen, möjligheten att prata med Innovative och inte minst att utbyta tankar med många av de andra svenska Millenniumbiblioteken. Men när det gäller klarhet kring vad man kan använda Sierras API:er till så får man nog vänta ett år till.

För övrigt håller jag på med ett slags inlägg som beskriver vad jag gjort under våren eftersom jag inte skrivit så mycket om vad jag gjort under våren.

Vi söker dig som har ett kundorienterat fokus och vill arbeta på ett bibliotek nära utbildnings- och forskningsverksamheten. Du kommer i huvudsak att arbeta på Arkitekturbiblioteket, men tjänstgöring på de andra två enheterna, Huvudbiblioteket och Lindholmenbiblioteket kan också bli aktuellt. Att arbeta på Arkitekturbiblioteket innebär att man har tät kontakt med forskare, lärare och studenter på Institutionen för arkitektur, de kunder som Arkitekturbiblioteket i första hand ger service till. Arbetet är mångsidigt och man kommer i kontakt med de flesta arbetsuppgifter som kännetecknar ett högskolebibliotek. I dag tjänstgör två personer på Arkitekturbiblioteket fördelade på 1,3 tjänst och en av dem skall sluta i början av sommaren.

Läs mer

En annan intressant nyhet är möjligheten att göra scoped searches. Det är än så länge lite gömt, men via Widget-skaparen så kan man fördefiniera ett ämnessnitt ur Summon för att skapa en anpassad sökruta från t ex en ämnesguide.

Möjligheten att skapa widgets är publik så vem som kan skapa och bädda in bibliotekets sökfunktionalitet där de känner att det är lämpligt.

Academic libraries are turning increasingly to unified search solutions to simplify search and discovery of library resources. Unfortunately, very little research has been published on library user search behavior in single search box environments. This study examines how users search a large public university library using a prominent, single search box on the library website. The article examines two semesters of real-world data, totaling nearly 1.4 million transactions. Findings include that unified library search is about more than the catalog and articles, though these predominate. Additionally, a small number of the most popular search queries accounts for a disproportionate amount of the overall queries. Also discussed are the merits of ongoing evaluation of library user search behaviour.

Kanske inte en tsunami av erfarenheter som förändrar ens världsbild men en bra genomgång, tänk och metod. Läsvärt.

Ett annat intressant spår i följden av Discoverysystemen är hur utbildningen förändras. Tankar om det kan man läsa i ACRLog och inlägget Convenience and its Discontents: Teaching Web-Scale Discovery in the Context of Google. Att Discoverysystemen påverkar undervisningen är klart (om man tillåter det), frågan är ju bara vad som fungerar och vilka erfarenheter som är värda att sprida. Redan förra året träffades utbildare från GU, BLR och Chalmers för att diskutera hur Summon påverkade användarundervisningen. I vår kommer användargruppsmötet ha ett större fokus på att skapa nätverk och erfarenhetsutbyte mellan utbildare på lärosäten som använder Summon. Det hela äger rum i Borås om någon månad. Det skall bli väldigt intressant.

På samma vis vore det intressant om någon ville ta upp tråden om hur Discovery påverkar referensarbetet. Men det kommer säkert.

Nationella referensgruppen
- Stefan Bengtsson, Malmö högskola
- Kjell Jonsson, Umeå universitet
- Karin Grönvall, Södertörns högskola

Styrgruppen för Libris Nationella infrastruktur
- Jette Guldborg Petersen, Malmö högskola/ Lunds universitet (ordförande)
- Linda Lindström, Karolinska institutet
- Peter Nilén, Malmö högskola

Styrgruppen för BIBSAM-konsortiet
- Kerstin Norén, Högskolan Väst (ordförande)
- Christer Björklund, Karolinska institutet
- Marie-Louise Fendin, Handelshögskolan i Stockholm
- Wilhelm Widmark, Stockholms universitet

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning
- Tommy Johansson, Linnéuniversitetet
- Jenny Lorentzi, Högskolan i Jönköping
- Gunni Öberg, Umeå universitet

Expertgruppen för metadata
- Mikael Arvidsson, Karlstads universitet
- Bodil Gustavsson, Stockholms universitet
- Jessica Lindholm, Malmö högskola
- Anna Svärd-Bergström, Umeå universitet (ordförande)

Expertgruppen för digitalisering
- Mats Danielsson, Umeå universitet
- Erik Siira, Göteborgs universitet (ordförande)
- Anders Söderbäck, Stockholms universitet

Dessutom föreslås Maria Berggren, Uppsala universitet, ersätta Agneta Olsson när hon går i pension under våren 2012.

Expertgruppen för utbildning och lärande
- Daniel Gunnarsson, Högskolan i Jönköping
- Jan Hjalmarsson, Södertörns högskola
- Malin Utter, Högskolan i Borås

Expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling
- Cathrine Berggren, Mittuniversitetet
- Håkan Carlsson, Göteborgs universitet
- Cecilia Natvig, Uppsala universitet

Expertgrupp för kompetensutveckling och forskningsanknytning
- Annelie Janred, Chalmers tekniska högskola
- Mikael Sjögren, Umeå universitet

Mitt främsta intresse med det här webinaret var cirkulationen för jag har inte sett så mycket av webscale-cirkulation och hur man tänkt sig det hela. En skillnad mellan OCLC och t ex Ex Libris är deras generella ansats. Där Ex Libris har en tydlig nisch mot akademiska bibliotek riktar sig inte OCLC mot någon specifik bibliotekssektor. Det får naturligtvis konsekvenser i upplägget. Samtidigt så är det väl en rimlig fundering om man kan göra cirkulation på så många olika vis och om det skiljer sig mellan bibliotekstyper. Spontant tänker jag att det borde väl vara samma – samma. Men i takt med att frågorna under webinaren strömmade in från olika bibliotekstyper började jag höra om ganska skilda behov som påverkar underliggande strukturer. T ex kan man länka ett barns lånekort till en förälders konto. Inte en fråga jag tänkt på i första hand men en funktionalitet som verkar vettig på ett folkbibliotek.

Det första intrycket är att man tagit den traditionella windowsklienten för cirkulation och stoppat den i en webbläsare. Man verkar ha utgått väldigt mycket från hur man arbetar idag (igår?) och fokuserat på att få med existerande funktionalitet och arbetsflöden in i den webbaserade hostade miljön. Mycket av inställningarna för policys och definitioner ställs in i en annan modul av en förmodad systembibliotekarie (traditionellt upplägg) och det verkar vara mycket som är profilstyrt. Jag anar stora möjligheter och utmaningar att trimma in dessa.

Möjligheterna till att anpassa gränssnittet, arbetsflödena och funktionerna verkar än så länge vara begränsade, t ex gick det inte i nuvarande version anpassa kvittoutskrifterna. Jag vågade inte fråga om flerspråkighet… men eftersom man bygger en version av systemet till Bibsys så borde det finnas med på agendan.

Ungefär 20 minuter av den planerade timmen gick till cirkulationen, så man kan inte säga att det blev en speciellt djup genomgång. Men av det som jag kunde se så finns det samma tendens som jag sett på några andra ställen. Hierarkiska roller och rättigheter. Arbetsflöden med ganska många steg och klick. Det blir många anrop till systemet som gör att det blir väldigt beroende av snabba svarstider. Men en absolut fördel med systemet är att det enligt uppgift är i produktion på flera ställen och att man kör det skarpt. Så då borde man kunna hitta riktiga bibliotek som kör systemet om man vill höra hur det fungerar på riktigt.

Visningen gled sedan över på Discovery och WorldCat Local. Jag lyssnade lite halvhjärtat får jag erkänna (om man är sugen att titta så är Brantford ett exempel). Det verkar vara ett lika kompetent Discoverysystem som konkurrenterna. Det mest intressanta var integrationen mellan front-end och back-end i form av låntagarinformation, holds, requests, etc. Det såg smidigt och fungerande ut med hjälp av NCIP.

I slutändan blev det 40 minuter Discovery och 20 minuter Circulation. Jag hade gärna sett omvända förhållanden. Precis som med Alma känns det som om det är ett upplägg som gynnas av att man samlar sina system under samma paraply. Det är då man drar störst nytta av integration mellan front och back-end och för att få bäst utväxling på total cost of ownership bör man nog gå All in i konceptet med OCLC WorldShare Management Services. Lite tidigt att säga om det är en bra idé eller inte men utbudet av tjänster och data är rikt hos OCLC.

Serials Solutions Advisory Board var tidigare bara fokuserad på Summon, men i linje med företagets strategi har man breddat mötet så att det handlar om företagets alla produkter. Advisory Board-mötet är inte ett möte där man lyfter enskilda problem eller bugfixar för de olika produkterna utan mötet är mer fokuserat på att diskutera inriktningen för produkterna och att jämföra de olika medlemmarnas perspektiv på produkterna. Men, naturligtvis, så uppstår det tillfällen då man kan lyfta enskilda problem som exempel på något som företaget behöver se över. Inför det här mötet hade jag bett medlemmarna i den nordiska användargruppen för Summon att skicka med sina synpunkter. Både högt och lågt kom tillbaka, så jag var ganska välförsedd med exempel och lyckades lyfta en hel del av dem i olika sammanhang.

2014 verkar vara året som alla siktar på. I diskussion med de andra biblioteken återkom man hela tiden till att 2014 var året som man tänkt göra något åt sin systemsituation. En del motiveras av behov att byta hårdvara, andra vill sänka sin TCO och alla vill ha bättre arbetsflöden för elektroniska resurser. Alla spanar på vad de stora aktörerna gör och räknar med att kunna migrera till molnsystem under 2014. Det uppkom dock en del intressanta invändningar mot den modellen. Jag återkommer till det lite längre ned.

Serials Solutions Advisory Board består av ca. 15 personer. Vi är två från Europa som blivit ombedda att vara med. Förutom mig är det Dave Pattern från University of Huddersfield. Sedan är det ett par från USA, Australien, Nya Zeeland, Kanada och Kina. Så ganska bra spridning och definitivt både likheter och olikheter oss emellan.

När det gäller prioriterad utveckling för Summon så tror jag inte att någon av de existerande kunderna i Sverige kommer bli besvikna på planerna. Tyvärr är jag lite osäker på vad som är hemligt och inte så jag undviker att skriva det rakt ut. Men om man tittar på utvecklingen under 2011 så blir det ganska mycket när man listar det (och 2012 lär inte bli minst lika aktivt):

• Citation viewer
• Database recommender v.2 (och version 3 är under utveckling)
• Summons gränssnitt anpassat för ipad
• Summons gränssnitt utvecklat för mobil-visning
• Höger till vänster läsning och nya språk i UI.
• Integration med Syndetics
• Omindexering en gång per dygn
• Översyn av författarordning
• Bättre insyn i indexets omfattning och täckningsgrad
• Fulltextindexering av böcker (Man har nu indexerat 5 miljoner av Hathi Trust-böckerna, i första hand de engelska och skall nu gå på de mindre språkområdena. Från Ebrary har man indexerat över 300000).
• Why is this result here? Tillägg i posten för att förtydliga varför man får en post i en träfflista.
• Hyperlänkade ämnesord.
• Bättre hantering av multipla materialtyper.
• Bättre hantering av utländska språk vid sökning
• ISSN i avancerad sökning
• Möjlighet att anpassa header med en länk
• Snabb-filter
• Eposta sparade poster
• Ställa in default-språk
• API förbättringar
• Google Analytics
• Index enhanced direct linking
• Resource linking prioritering
• Stöd för WCAG 2.0 AA fas 2
• Relevanstweaks

och säkert lite till som jag inte noterade när vi diskuterade vad som gjorts. När det gäller vad som skall göras så har man ganska stora planer. Snart kommer det bl a en integrerad funktion för att göra egna sökwidgets och möjligheten till att göra ”scoped” searches på ämnesnivå. Det skall bli väldigt intressant att se och borde komma ut strax.

När det gäller innehållet så har man passerat 800,000,000 items i indexet. Svindlande mycket. Jag passade på att fråga hur det går med Artikelsök och förhoppningsvis skall det inte dröja så länge till. De är även intresserade av att få till en lösning för Libris.

De kommer även fortsätta jobba med relevansrankning, gränssnitt, länkning och innehåll. Jag sparar lite på godbitarna till senare eller face2face för den som är väldigt intresserad. Jag skall även återkoppla till de som skicka med mig sina synpunkter (i nästa vecka är ambitionen).

Under ALA Midwinter berättade Serials Solutions för första gången om sitt kommande bibliotekssystem, InTota. Det är ett webscale system som tar sin utgångspunkt i deras databas KnowledgeWorks som man precis har gjort om. Upplägget i form av drift, API:er och fokus på arbetsflöden är ganska likt konkurrenterna såvitt jag kan se.

Man räknar med att ha en version av InTota med fokus på resurshantering (tryckt och elektroniskt samt förvärv) mot slutet av året. Det som jag tyckte såg riktigt intressant ut var kopplingarna mellan en CKB, Discovery och förvärv. Riktigt bra tankar och tänkta arbetsflöden som var annorlunda mot det som jag såg i Ex Libris Alma lite senare under ALA.

Man siktar på ett bygge som nyttjar en linked data modell, interoperabilitet och låga kostnader i form av drift och utveckling. Exakt hur ville de inte gå in på i detalj dock …

Genom att nyttja det stora indexet räknar man med stordriftsfördelar men upplägget skiljer sig lite från hur Ex Libris lagt upp Alma. Samtidigt blir det ju lite orättvist att jämföra de två redan nu när Alma kommit så mycket längre i sin utveckling. Å andra sidan så går det inte att låta bli. Vad jag menar är att man bara fått se principskisser, tänkta flöden och tankar kring hur InTota skall fungera medan med Alma så finns det en faktisk produkt att titta på och en produkt som är på väg att rullas ut till early adopters. Det betyder att det går att skärskåda Alma lite bättre i det här läget.

En av sakerna som jag tyckte verkade vara väldigt fiffig med InTota var arbetet med auktoriteter.

Hela upplägget från Discovery till hantering av beställningar i InTota påminner mer om hur Amazon fungerar än ett traditionellt bibliotekssystem. En av de viktigaste drivkrafterna har varit att minimera datautväxlingar mellan system. Det vore ju väldigt bra om det kunde bli så.

Min största invändning mot InTota handlar egentligen bara om att jag är lite rädd för att de kommer köra fast med hanteringen av det tryckta materialet. När det gäller e-resurser så vet definitivt Serials Solutions vad de håller på med. Jag hade kanske förväntat mig att de skulle satsa på en variant av något OS ILS som de hostar och ser till så att det fungerar bra ihop med deras ERM, Länkserver och Discovery. Nu siktar de på att göra en back-end tjänst som skall ta hand om hanteringen av både tryckta och elektroniska resurser. Oavsett så skall det bli intressant att se vad det blir av InTota.

Jag passade även på att gå på en demonstration av Ex Libris Alma som nu är i general release och man har 60 early adopters som kommer att ta sig an systemet under det här och nästa år. Än så länge är det bara beta-partnerna som kör systemet.

Jag tycker att Alma ser intressant ut. Det är verkligen ett stort bygge som skall göra många saker. En del av de sakerna ser ganska mycket ut som förvärsmodulen från Voyager fast på webben, en del saker ser ut som Verde (fast lite nedskalat med antalet fält) och en del saker ser inte ut som något annat.

Det är ju lätt att man fokserar på det som man är lite skeptisk mot när man försöker beskriva vad man sett. Så låt mig först säga att jag tycker att Alma ser bra ut som en naturlig fortsättning på de 7 produkterna som blir 1 i Alma. Man verkar ha plockat det bästa från varje produkt och försökt göra något vettigt av det. Det finns dock vissa delar av Alma som är lite mystiska för mig och det handlar bl a om länkserveradministration och hur Alma fungerar rörande administrationen av roller, behörigheter, vyer och användare. Det ser ut som om det finns väldigt mycket som man kan snurra in sig i där och det hela ser onekligen lite överarbetat ut (eller så är det bara anpassat för de hierarkiska amerikanska biblioteken) men jag antar att man kan förenkla det hela. Det ser dock ut som att systembibliotekariens jobb blir att hantera en massa profiler, inställningar och inte göra så mycket som handlar om systemet.

En annan fundering är avsaknaden av möjligheter att batch-bearbeta poster direkt i systemet. Det verkar fortfarande vara så att man måste ta in och ut stora mängder poster om man vill bearbeta dem och sedan föra in dem igen.

Vilket leder mig in på nästa fundering. Upplägget med olika zoner av bibliografiska data och versionshantering av dessa i systemet verkar väldigt massivt och krångligt. Det är möjligt att det i praktiken kommer fungera bättre, men på den visningen som jag var på var svaren om ”the governance of records” väldigt oklara och de olika metoderna att koppla poster, kopiera poster och skapa poster många.

Alma vill lyfta in data från många olika ställen t ex vill man hämta data från lärosätenas administrativa system för låntagardata och de finansiella systemen för förvärvsarbete. I dagsläget tänker man sig att detta skall ske genom exporter av data till Alma i molnet och här tror jag det finns ett stort problem. Alma ligger i molnet. Jag är tveksam till att vi vill skicka våra låntagaruppgifter in i molnet och jag definitivt tveksam till att låta en systemleverantör ta del av våra riktiga finansiella siffror för mediabudget och planering och låta dem lagra det och analysera det. På något vis förväntar jag mig att de inte skall skicka data mellan systemen. Det borde inte behövas. Antingen anonymisering via tokens eller något annat fiffigt, men inte det här, det känns inte modernt och det känns inte bra. Kryptering, lokalt lagrat data eller nationellt placerade servrar skulle kännas bättre. Men det kanske är en bakåtsträvande inställning. Vi får se.

När man tittar på planerna för InTota, Alma och OCLC:s WMS så finns det defintivt likheter och olikheter. Det blir spännande att följa utvecklingen fram till 2014 som verkar bli ett magiskt systemår för många.