anteckningar

Fortbildning med Kodcentrum

2022-02-08T11:26:00.009+01:00

Kul att kunna vara med på ett av Kodcentrums fortbibldningstillfällen för bibliotekspersonal som vill lära sig mer om programmering och att arbeta med Scratch. Vi var sju stycken, några från bibliotekens Skaparverkstäder. Ska bli kul att höra mer om deras arbete så småningom.

Jag missade första tillfället där de pratade mer om hur spel, programmering och bibliotek hänger ihop. Idag var vi mer praktiska, kollade på övningen Robotkompis och programmerade i Scratch. Vi fick rätt så mycket gjort på kort tid, kolla tex min lilla baggis: https://scratch.mit.edu/projects/640671565/

Mer om kodcentrum: https://kodcentrum.se/ och Kodboken

Filmkunnighetsdagen

2022-02-02T19:12:00.005+01:00

Helt korta noteringar från en intressant dag tillsammans med kulturutveckling i Vg-region och ca 170 andra intresserade personer.

Pia-Marie Wehrling inleder med kort brandtal om MIK och konstaterar att vi är många som arbetar med att stärka MIK men att filmkunnighet och visuell kompetens är eftersatt. Vi måste hjälpa unga att träna upp sin förmåga att läsa rörlig bild, att förhålla sig kritiskt istället för intuitivt.
Ulf Zander inleder med historiskt grepp i programpunkten “Fem filmer som förändrade världen”. https://www.hist.lu.se/person/UlfZander. Griffiths, Leni Riefenstahl, Wyler, Resnais, Niepce, Spielberg mfl. Intressant om svartvitt vs färg, om att film inte bara är det vi ser utan ingår i en kontext (till exempel kinaägda biografsalonger).
Maja Kekonius samtalar med Fredrik Gertten om drivkrafter och erfarenheter https://www.wgfilm.com/fredrik-gertten Om att göra film av stora skeenden, man kan berätta en nations historia genom en familjs öde. Globala mönster kan berättas från egentligen vilken plats som helst, men Gertten letar efter sådant vi känner igen oss i.
PUSH! Hur har jag kunnat missa!? Se genast.
Fakta är fantastiskt men fakta tenderar att dränka upplevelsen säger Gertten. Hitta människor som berör, använd fakta som tränger igenom - mindblowing facts,och ge dom plats i filmen. Någon ställer en fråga i chatten som åtminstone berör problematiken med att regissera dokumentärer och att systematiskt välja ut det som bekräftar ens berättelse. "Jag letar såklart efter bilder som förstärker mitt budskap". Borde ha varit mer innehåll kring detta. "Varje film är en resa som folk köper en biljett till, man vill ju att de ska sitta kvar på bussen tills vi är framme." Alla klipp är val, ett kondenseringsarbete. Gertten kan ställa om samma fråga hur många gånger som helst för att få dem att säga det på olika sätt.
Hade 35 fotografer i Big boys goes bananas, svårt att få en visuell stil då till skillnad från i Push där han hade möjlighet att bara ha två. Deras kodord: community.
Intressant att höra hur strategiskt wgfilm arbetar med publikkontakt och marknadsföring, crowdfunding som en slags marknadsföring, skapa energi kring filmen etc.
Lyssna: Pushback talks

Maja Hagerman, historia, demokrati och film. Visar kortfilmer och berättar om sin kurs på Högskolan i Dalarna. Historiska dokuemntärfilmer, just nu på SVT: Hur gör man för att rädda ett folk?
Så fint formulerat om att arbeta med spår. Mikrohistoria.
Den digitala tekniken har inneburit en nytändning, arkiven lever och så mkt mer finns tillgängligt. Film är en demokratisk kraft, vi kan berätta om vanliga människor för vanliga människor, som kanske inte läser i vanliga fall etc. Reflective mode. Och plötsligt börjar våra mobiler börja göra filmer utan att vi ens bett om det.
Axel Danielson, Plattform film, om kamerans kraft. (Hopptornet). Ber oss tänka på den perfekta kyssen. Varifrån kommer bilden? Jo från det vi sett snarare än det vi själva upplevt.kanske inte ett jätteproblem - men byt ut "kyss" mot "sex" eller "våld" och diskussionen blir en helt annan. Note to self: vår diskussion här hemma om Euphoria.
Arbetar just nu med en dokumentär långfilm om filmindustrin: Broadcast. Är skolan i fas med dagens situation, skolplanen utefter hur samhället ser ut? vad är viktigt att kunna för att kunna orientera sig i dagens samhälle? Precis som med mat behöver vi medvetandegöra vad det är vi får i oss säger Danielson, när det gäller mat är det en självklarhet med innehållsdeklarationer, om det är halvfabrikat, processat etc. Vi behöver ett språk för detta.
500 timmar material laddas upp på youtube varje minut? Genom att visa på HUR filmer görs lyfter vi blicken.
Bildning är inte vad vi lärt, utan vad som är kvar när vi glömt vad vi lärde. / Ellen Key.

Hemen Kurda - Kamerans språk som en röst. Berättar om sina upplevelser från flykt och som krigsbarn. Hållit på med ett projekt i sju år, lång research i flyktingläger, kurdiska Irak, om krigsdrabbade barn.
Kamerans abc, finns på barnfilmskolans webb: http://www.barnfilmskolan.se/
Filmpedagogerna (Linnea och Julia) - Klippning är propaganda. Presenterar en analysmodell för rörlig bild Film och media i ett bredare perspektiv - Filmpedagogerna
Vi är alla publicister.
Influencers och gaming utifrån ett konsumentperspektiv on Vimeo
Alexandra Hjortswang, generealsekreterare Ung Media Sverige “Ungas röster som syns och får ta plats i medierna är en stark kraft som påverkar både ungas egna liv och hela sam - hället. Genom att sprida sina ord, bilde r, idéer och drömmar stärker vi både de individuella rösterna och de som läser, ser och nås av uttrycken. Unga medieproducenter är en del i det som skapar vår framtida demokrati."
Fatima Khayari, filminstitutet pratar klimatoro med Kata Nylen, klimatpsykolog.
Klimatlyft skolan! - Våra barns klimat (varabarnsklimat.se)
Klimat på film (filminstitutet.se)

Se mer film, prata mer film, gör mer film. Om du kan göra film kan du också förstå film.

Och:

https://www.filmcloud.se/
https://www.framefilmfestival.se/
BUFF PLAY

MIK-jam

2022-01-24T15:45:00.008+01:00

Jag rivstartade nya tjänsten genom att slänga mig ut i det okända och anmäla mig till ett två dagars MIK-jam. Tyvärr krockade dag 2 med verksamhetsmöte och APT så jag kunde bara delta den första halvtimmen, men det var å andra sidan en väldigt matnyttig halvtimme där Elisabet Rundkvist från KB pratade om Agenda 2030 i ett globalt biblioteksperspektiv (se länkar nedan).

MIKjam är finansierat av KB och frågorna för min inriktning (Design för delaktighet på internet) var:

Hur kan biblioteken arbeta för ökad digital kompetens genom kreativt skapande?
Hur kan design och teknik (programmering, VR/AR/MR, lekfulla verktyg m.m.) användas för att skapa ett ökat intresse för hållbar utveckling och för att diskutera de globala målen?
Hur kan biblioteken tillsammans med besökarna arbeta för jämlikhet och delaktighet på internet

Martin Törnros från Interaktiva rum var moderator med den äran. https://www.mikjam.se/jams/agenda2030/teman https://www.mikjam.se/jams/agenda2030/instruktioner#h.30rdp7kq9ko
Frågepadlet inför dag1 https://padlet.com/interaktivarum/c7xeuq3ark9xlm90

UNESCOS 12 MIK-färdigheter är nu uppdaterade till 23 st med även mer mjuka färdigheter som tex integritet https://digiteket.se/inspirationsartikel/mik-2-0-unescos-ramverk-uppdaterat/

Se även Unescos 5 MIK-lagar

Demokratins skattkammare

Vi blir indelade i smågrupper för att skrida till verket och utveckla en tjänst (designmetod: double diamond) som kan komma till användning för någon därute i verkligheten. I min grupp finns representanter från regionbiblioteket Dalarna, Nyköpings stadsbibliotek, Kungsbacka kommun, Luleå stadsbibliotek samt Digiteket som går in och ut ur mötet under dagen. I gruppen är vi överens om att bibliotek och MIK-frågan hänger tajt ihop i arbetet för att minska digitalt utanförskap.

Empatisera: lär känna användaren, bredda, öka kunskap
Definiera: smalna av, definiera mål eller problemformulering
Idegenerera
Prototyp/testa

Vi bestämmer oss ganska snabbt för målgruppen teknikrädda äldre och diskuterar utmaningen att stimulera nyfikenhet hos någon som är frustrerad. Diskussionerna mynnar ut i en idé att utveckla moduler på Digiteket som underlag för en pedagogisk workshopserie som biblioteken kan använda, gärna med lokal kändis som posternamn (upplägg ala seniorsurfarna på tv). Samarbete med pensionärsföreningar, hembygdsföreningar, kyrkan, bo65+ (digital älgjakt i Dalarna!).

Vår inspiratör Carl Bärstad kommer med kluriga inspel och exempel:

hitta analoga bryggor
Tekniken ska vara det sociala smörjmedlet
The noun project kombinerat med laserskärare
Fisksätra Folkets hus, digital broderimaskin jobbar aktivt med digital folkbildning
badnewsgame ursprungligen från stanford, rise o uppsala översatt
textäventyr.se gbg göra egna stories

Övrigt intressant:

Biblioteken som medborgarkontor
NOSAD Kunskapsdelning öppna data och öppen källkod Nätverkets mål är att hålla en praktisk tyngdpunkt och hjälpa och inspirera offentlig verksamhet i hur de kan ta nästa steg för att öka tillgängliggörandet och nyttjandet av öppna data
Sveriges dataportal DIGG
Öppna data från Kungliga biblioteket | data.kb.se
Noun Project: Free Icons & Stock Photos for Everything (thenounproject.com) tillsammans med laserskärare
Folklab.nu
https://shelter.arkitekterutangranser.se/
https://ncase.me/polygons/
https://heart17.com/ lyfter gräsrotinitiativ
https://www.fablab.berlin/

Agenda 2030 ur biblioteksperspektiv, superintressant dragning av Elisabeth Rundqvist, KB:

Hej från framtiden!

2022-01-23T15:30:00.002+01:00

Alltså känslan när jag läser de här gamla inläggen. Vad synd att jag inte fortsatte, det hade varit som en enda lång jobb-dagbok (på gott och ont). Det är många gånger som jag har tänkt, eller känt behov av att, starta upp den här anteckningsbloggen igen - och nu tror jag att det händer!

Jag slutade 2014 när jag fortfarande arbetade på Sjukhusbiblioteket. Efter det har jag varit drygt sex år på Universitetsbiblioteket och nu sedan två veckor som biblioteksutvecklare med fokus MIK & digital delaktighet på Region Värmland. dags för nya simtag i tidens flod etc, ny dyker jag upp igen och det känns kul. Fortfarande för att samla anteckningar och intressanta länkar etc för min egen del här istället för i google docs.

Klickfestival

2014-10-16T22:12:00.000+02:00

Två härliga dagar i sällskap med sköna kollegor och ouebben är till ända. Jag har fått många nya tips på webbresurser men också känt mig orolig över delar av innehållet eller avsaknaden av dem. Därför kommer här några hastiga funderingar som jag väl förhoppningsvis får anledning att återkomma till.

Vad jag saknade i en tvådagars (grund-)utbildning om "Webben 2014" för bibliotekarier (och pedagoger):

Problematiserande av vem som äger informationen när vi loggar in och använder "gratistjänster", det finns som vi vet inget som är gratis på webben. Exempel.
En välinformerad diskussion om Molnet och dess för-och nackdelar. Hur agerar svenska bibliotek, hur ser utvecklingen ut, bena ut de juridiska frågorna, vad ska man akta sig för, vad är förtjänsterna, hur ser alternativet ut om vi använder lokala tjänster/resurser etc? Hur gör våra användare? Hur råda dem? Vi,ka tjänster kan vi rekommendera eller inte med tanke på olika "privacy-frågor"?
Ett block om responsiv/mobil webb - vad innebär det för oss att våra användare förväntar sig att vi finns tillgängliga i fickan, närsomhelst och varsomhelst? Hur påverkar utvecklingen våra beslut om var vi ska lägga kraften? (Nej, inte på att bygga upp länkbibliotek). Följsam webbanvändning, vad är det?
Samarbeten. Öppenhet. Tex när det gäller omvärldsbevakning. Lära av varandra - vi har ju en gedigen Lära av varandra-grund att utgå ifrån, använd den! Om vi nu mot all förmodan ska bygga netvibes-skrivbord - hur delar vi dem? Etc.
Överhuvudtaget DELA-kulturen, hur tappar vi in i den utvecklingen? Hur möjliggör pch underlättar vi för våra användare att dela med sig? Hur delar vi själva med oss?
Varför inte visa några bra bibliotekswebbar och diskutera plus o minus etc? Vad säger aktuella användarundersökningar/forskning om biblioteksanvändning på webb? Statistik, åt vilket håll går utvecklingen? Hur kan vi inkorporera det vi visas i våra befintliga strukturer/webbar?
Bibliotekvarmland.se - varför inte utveckla den plattform "vi" redan har? Bädda in en bibliotekvarmland-youtubekanal etc etc. Mer kännedom om våra lokala förutsättningar och möjlighet för oss att diskutera tillsammans hur vi går vidare, med anspråket att komma fram till konkreta genomförbara ideer som vi kunde ha delat med oss till varandra och våra chefer.
Mer av flipped classroom varianten, om allt finns på en webbsida, varför då inte utgå från den och föra diskussionen ett snäpp högre, alla exempel kan vi klicka på själva.
Sökning. Mer om kvalificerad sökning, inte bara intitle: i google. Vårt problem är inte att hitta resurser utan att relevansranka just det vi är ute efter, hur sovra etc? Klassiska frågor med ständigt nya svar. Sökning i adressfältet etc - vem skriver in hela adresser nuförtiden? Referensfrågor?
MIK. Aktuella frågor, politiskt, samarbeten, exempel. Vårt uppdrag. Varför inte nämna/utgå från mik-rummet?

Håll koll på den här sidan

2014-10-01T10:44:00.000+02:00

Jag vet inte vad The Knights Foundation är och hinner inte sätta mig in i det just nu, men de har gått ut med en utmaning som lyder så här:
"How might we leverage libraries as a platform to build more knowledgeable communities?"
Bästa idéen vinner en massa pengar. Kolla igenom sidan, nästan 700 utvecklings- och förbättringsförslag att inspireras av. Bland annat det här maker-förslaget: https://newschallenge.org/challenge/libraries/submissions/providing-free-makerspaces-to-libraries-in-need-across-the-country

Nordiska museets blogg om sociala medier

2014-08-20T16:30:00.000+02:00

Hittade ett gammalt mejl där jag tipsade mig själv om Nordiska museets blogg om deras arbete med sociala medier. Tycker att den håller fortfarande.

http://nyamedier.blogg.nordiskamuseet.se/

23 saker

2014-08-20T10:33:00.000+02:00

23 saker är fortfarande riktigt bra, rekommenderar alla att fräscha upp sina kunskaper. 23mobilethings på twitter länkar till ännu mer matnyttig kunskap, som Pinterest och Google hangouts och allt möjligt roligt en kan ha användning för nuförtiden.

"A self paced course that offers library workers the chance to build their awareness, knowledge and skills at their own pace is a fun professional development tool."

http://23mobilethings.net/wpress/

Här är "orginalet", den danska sidan.

Om biblioteksforskning

2014-08-19T15:14:00.004+02:00

Läs "Libraries, black metal and corporate finance, Vetenskap för profession 23:2013, Current research in Nordic Library and Information Science".

Framtidens bibliotek är här nu igen

2014-08-19T14:47:00.000+02:00

Jag blir alltid så trött när jag läser artiklar och inlägg med den klämkäcka formuleringen om att Framtidens bibliotek är si eller så - eller varför inte alla dessa navelskådande seminarier om vad Framtidens bibliotek ställer för krav på oss som arbetar där etc. Etc. Och samtidigt läser jag med stort intresse allt som skrivs, för Framtidens bibliotek låter ju som att det är litelitelite roligare än dagens, eller hur? Och antagligen krävs det en hel del utveckling och förändring för att komma dithän, och det är ju det som gör bibliotekslivet roligt att leva.

För tillfället är Framtidens bibliotek en HUB, ett MAKERSPACE, ett öppet, kreativt och inbjudande nav i samhället. Vilket på alla sätt och vis låter som ljuv musik för mina öron. Jag ska samla på mig så mycket jag kan om tex detta med makerspace, den här är redan lite gammal men inte dum: om biblioteket i Chattanooga och hur de gjorde om ett helt våningsplan till ett makerspace.

Nya tag

2014-08-19T11:12:00.000+02:00

Dags att ta nya tag inför höstens alla projekt, men även här på anteckningsbloggen. Ska försöka samla, kommentera, tipsa, strukturera, komma ihåg bättre.

Här ett första tips som Alsbjer tipsade om på FB tidigare i somras, om bibliotekens roll för digital inkudering (USA) : http://www.ala.org/research/digitalinclusion.

KUB: Marknadsföring 2 - Strategisk marknadsföring

2013-04-16T23:27:00.000+02:00

Idag äntligen uppföljningen till den fullmatade första dagen i marknadsföring (även då med Petra Trobäck) där vi pratade målgruppsanalys, kärnvärden och fick i uppgift att tänka igenom de tio (åtta) frågorna:
• Speglar varumärket vårt syfte?
• Kan vi leva upp till era löften?
• Vad är våra huvudbudskap
• Vem är våra konkurrenter?
• Vem är vår målgrupp?
• Hur möter målgrupperna vårt varumärke?
• Vilka områden kommer ge oss störst positiv utdelning på vårt varumärke?
• Hur ska vi mäta framgång?

Idag låg fokus på kommunikation - ett sätt att strategiskt marknadsföra biblioteken. Marknadsföring - den röda tråden i verksamheten.

Syfte med dagen:
- Vilken typ av kommunikationsstrategi passar biblioteket bäst?
- Hur skapar vi en struktur för kommunikation - att veta hur olika målgrupper/ intressenter ska bearbetas
- Kunskap och inspiration att åka hem och arbeta med egen kommunikationsstrategi och plan

Förra gången om hur ett effektivt varumärkesarbete kan stärka och skapa bibliotekets värde.

Det hjälper inte att springa fort om man inte vet vart man är påväg.

Tydlighet skiljer agnarna från vetet. Hur får vi alla i organisationen att springa åt samma håll? Medarbetarna säger en sak, rummet säger en, webben säger en annan = mycket otydlig och oattraktivt varumärke. Så kan det mycket väl vara trots det faktum att man har kommunikationsplaner etc...

Jobba likadant i alla kanaler.

Med utgångspunkt från varumärket (identitet, kärnvärde, positionering, löfte) - ta fram

A. Kommunikationsstrategi - mål, förhållningssätt/metoder, budskap
B. Kommunikationsplan/taktik - åtgärder, tidplan
C. Kommunikationskanal - var ska det göras, biblioteket, webben, sociala medier , tv

Glöm inte uppföljning och utvärdering - svårt! Mycket går inte att mäta. Helt ok att sätt mjuka fluffiga väden säger Petra.

A. Kommunikationsstrategi. Extern och intern kommuniaktion. Syftet att stärka varumärket. Åtföljande aktivitetsplan måste finnas. Jag tänker att vi har planen men inte strategin? Vi är alla marknadsförare.
En plan kommer inte att lösa något. Allt vi gör kommunicerar. Allt vi gör måste därför bara väl förankrat internt, vi måste börja där. Det måste börja inifrån. Alla måste ju leva upp till löftet.

Integrerad kommunikation - att vi säger samma sak i alla kanaler

Krafter som påverkar varumärket:
PR (det vi inte betalar för, relationer)
reklam
utbud/sortiment
Serviceerbjudandet
Sociala medier
Medarbetare
Rummet

De olika kan vara viktiga i olika stadier beroende på var man är i processen.
Fem olika kommunikationsstategier (se rutbild) i dokumentationen på kubprojektet.wordpress.com.
1. Nollmotivationsstrategi uppstart/etablering. Inte aktuell för oss.
2. Rationell strategi. Målgruppen fattar beslut på rationella grunder, drivs av hög motivation. Rationellt tänkande. Används ofta av b2b, sällanköpsvaror. Även av demokratiska organisationer. Vanligt misstag att man projiicerar sitt eget engagemeng och överskattar deras intresse. Detaljrik och faktabaderad kommunikation. Ex Patagonia, the footprint collection, kan följa produkter till minsta beståndsdel typ. Mycket info, mycket text, mycket detaljer och fakta.
3. Känslomässig strategi. Hög motivation men samtidigt emotionell i kommunikationstillfället. Används ofta av ideella organisationer, även triss, spel, bris och friends. Känslomässig och starkt symbolladdad kommunikation.
4. Social strategi. Låg motivation men baserar fortfarande mycket på emotionella känslor. En strategi som handlar om att om du handlar så är du en i gänget. Ex Stadium "join the movement". "Act to join". Det många gör är misstaget att kombinera detta med rationell strategi. Var noga om man väljer den här strategin att inte baka in rationella värden.
5. Jämförelsestrategi. Låg motivation, rationellt tänkande. Oftast av multinationella företag med stor mediebudget. Snabb fakta, enkel kommunikation, jämförande, upprepande. Ex ÖB.

Vad känns mest relevant för oss?
1:3
2:2 eller 4
3:5

Idag kommunicerar vi rationellt. Vi tar för givet att vår målgrupp är högt motiverade, lika som vi.
Svårt att välja eftersom många är lite av allt. Därför viktigt att välja ut den som är viktigast för oss, mest långsiktigt viktig för oss.

Vi borde ligga i den inuitiva delen säger Trobäck, pga av vår historia, vi är en ideologisk institution i grunden. Sen är frågan om det finns högt eller lågt engagemang ("eldsjälar finns ju alltid"). Ska vi köra på hög eller låg motivation? De flesta av oss verkar vara inne på känslomässig kommunikation, dvs högt engagemeng - projicerar vi vårt eget engagemeng?

Intuitiv kommunikation - känslomässig eller social. Kan ju rikta oss till både befintliga och nya målgrupper med denna typ av kommunikation. Stadium tex väljer social strategi eftersom de menar att det är lätt att välja bort dem, målgruppen drivs av låg motivation.

Vi borde förflytta oss från den resonerande till den intuitiva sidan. Känslomässig eller social kommunikation, det är frågan? I väldigt många situationer är väl biblioteket utbytbart?

B. Kommunikativ taktik.
- Positiv. Man väljer att kommunicera sina styrkor. Fördelarna med oss... Lätt att ta till sig. Väldigt svensk. Lätt att förstå. Nackdelen svårt att sticka ut. Ex bilbranschen. Intressant eftersom bilreklam riktar sig till dem som köpt bil, alternativt de som precis ska köpa.
- Negativ. Man kommunicerar konkurrenternas svagheter för att samla poäng. Vanligt inom politiken. Krävs att organisationen har väldigt stark legitimitet. Ex Mac.
- Förändringstaktik. Kommunicerar att man vet att man är dålig på vissa saker men att man jobbar på det. Ex SJ. 100 punkter på tre år. Bockade av under resans gång.
- Konkurrerande. Man väljer styrkor från sina konkurrenter och gör dem till sina. Ex moderaterna som tog hela arbetar och sysselsättningsfrågan. Visar att man är förändringsbenägen och vill göra nåt nytt. Nackdel såklart att man tar någon annans.

Att man hela tiden vill bli bättre ska finnas med i alla kommunikationstaktiker.
Den positiva mest relevant, men den negativa kan också bli väldigt tydlig i vilka som är våra styrkor. Den positiva taktiken den som är mest svår att nå fram med. Den negativa visar också hur vi särskiljer oss från andra. Förändring: inte så illa som du tror... Självdistans: inte så tråkiga som vi ser ut...
Biblioteket - because youre worth it.

Positiv kommunikationstaktik känns enklast, men skulle vara kul att testa några av de andra.
Petra tror att vi skulle kunna lyckas med alla, bara vi gör det fullt ut. Kanske inte det negativa, för det ligger inte riktigt i vårt varumärke eftersom det lätt blir smutskastning och det är ju inget för en demokratisk organisation/institution.

Man kan byta taktik. Hur byter man utan att verka hattig? Märks oftast inte utåt så mycket, om man har valt taktik. Igenkänningen ligger i varumärket vi berättar om, inte taktiken vi väljer.

Hur mycket kan vi påverka? Det är alltid omvärlden som styr. Vi kan förhålla oss till den.

Tre kommunikationsbärare:
1. Marknadsföring. Budskap förmedlad i text, bild, event. (Köpt kommunikation, annonsering, reklam, etc men också ickeköpt kommunikation. Handlar mer om att bygga kommunikation, att prata genom någon annan. Pressmedelande. Debattartiklar. Sociala medier. Samarbeten.)
2. Operationell. Det vi själva gör, förmedlar i mötet ( rum, webb eller vart det nu sker, biblioteket som rum, bemötande och uppförande, vi som ambassadörer).
3. Tredjepart. Ickeköpt kommunikation från tredje part. Egetberöm luktar illa, det gäller att få andra att prata om oss. Andras beröm är guld värt.

Folk glömmer ofta vad man sagt, men minns känslan man fick. En nöjd kund är den bästa marknadsföraren.

PR bygger varumärke. Reklam underhåller en positionering man redan tagit, men bygger aldrig ett varumärke. Reklamen har tappat sin funktion i mediebruset.

Det är i de flesta fall enklare att byta åsikt än att byta grannar, fru, arbetskamrater etc. Nio av tio har någon annans smak hemma. (Ex färgbranschen, man köper inte färg utan wow vad snyggt.)

C. Kanaler.
Var kan vi synas och säga vad?
- Tryckta medier, tidningar. 70% av seriges befolkning läser tryckt tidning. Trenden går ner men fortfarande mycket. Många läser på nätet. Aftonbladet den mest besökta webbplatsen (sen kommer blocket?).
- TV. Reklam såklart men också att mer subtilt ligga bakom, room service som målarmästarna ligger bakom. Man såg att folk inte målade om och tapetserade lika mkt så man startade en organsiation. HM finansierat dokumentär om Bayard etc. Finns massvis exempel som vi inte vet om...
- Utomhusreklam. Kan ju vara affischer men även andra kreativa lösningar, ikea gjorde om balkonger till förvaringslådor, kalles kaviartub som rutschkana.
- Mötesforum. Lobbying och pr etc. Almedalsveckan.
- Vårt eget bibliotek. Vår främsta kommunikationskanal enligt Trobäck. Rummet som kanal. Investera i rummets möjligheter. Ikea ett bra exempel, den största budgeten går till varuhuset. I usa jobbar man mkt med skyltfönster.
- Finns massa andra kanaler, trycksaker, direktreklam, bio, radio, event, mässor, webben, sponsring, sms, kundklubbar, sociala medier, de anställda (empoyee branding)

Hur väljer man media? Räckvidd. Förmåga att förmedla utbudet.
Gå tillbaka till vilken av de tre cirklarna (vilka bärare) som är viktig och välj sedan kanal.
Man måste inte finnas i alla. Men oavsett om man har tio eller tjugo kanaler så ska man ha samma budskap i alla!

Vilken bärare som är viktig beror väldigt mkt på vilken situation man är i idag. Den operationella en förutsättning för att få bra tredje part. Börja med det operationella. Trobäck hade lagt 80% på det operationella, 15% på tredjepart och 5% på marknadsföring. Detta pga hur det ser ut i omvärlden och eftersom biblioteket är en upplevelsebaserad verksamhet, det som händer händer på plats, mötet det viktigaste för oss. Det operationella därför a och o. Men om tio år kanske det ser annorlunda ut, då kanske budgeten/tiden ska fördelas olika.

Ger olika exempel: Zara, satsar allt på tredje part. Lägger väldigt lite på reklam. Gudrun Sjöden och Bodyshop andra bra exempel på tredjepartsbärare.

Tredjepartskommunikation kräver personifiering. Annars kommer ingen att prata om en.

Absolut vodka. Bara reklam, men extremt kreativt. Svårt att förlita sig på tredjepartsbärare - oj vad gott det var att dricka vodkan inte helt rumsrent därför kan man inte förlita sig på tredjepartskommunikation. Lättare att få snacket kring reklamen.

De som lyckas bäst: är konsekventa, upprepar sig och arbetar integrerat. Samma budskap återfinns i samtliga kanaler, från medarbetare till annons.

Trender:
Personifiering, fr person till person inte produkt till person
Kändisar som förespråkare
Individualisering och involvering
Sociala medier som kanal
Upplevelser, räcker inte med produkten
Att ta ansvar - socialt engagemeng
Kravlöshet

Efter lunch mer gruppdiskussion. Utgå från marknadsföringsaktiviteten, läxan vi hade och presentera för varandra.
Varför var den bra, vilket var budskapet?
Vad kan vi lära oss?
Hur kan vi göra den till vår? Välj ut några ideer och presentera.

Vår grupp diskuterar bland annat: ICA-såpan: Familjärt. Gruppen. De är som oss. Personligt. De bryr sig. Berättar en historia. Igenkänningsfaktor.
Vad kan vi göra/lära?
Vara konsekventa. Lägga ner mkt på grunden/basen/rollerna, sedan kan man freebasa mkt och vara kreativa men ändå vara konsekventa.
Nivå 1, berättelsen om ica-familjen. Nivå 2: berättelsen om veckans erbjudande.
Visa jobbet bakom. Vilka är vi. Utan att det blir personbaserat.
Förstärka känslan.
Lättare på FB. Men hur förstärker vi det även tryckt?

KUNSKAP, KÄNSLA, KVALITET

Marknadsföringsidéer:
Addera mervärde.Kom till biblioteket denna vecka - delta i lotteri etc.
Överraskningsmoment. Resebyrå som satte isskrapa under vindrutetorkaren md budskap om att visst längtar man bort ibland. Spinoffs för bibliotek: scott goodwin som facebookar för polisen, skapar relationer. Vara personlig och relevant. Facebookar inifrån verksamheten, vågar stå för det han skriver. Istället för att sälja så tycker han. Ett exempel från Karlskogas bibliotek där en Emma driver en bokklubb, intressant att marknadsföra bibliotekariens kompetens så.
Vår kasse som det står biblioteket på.
Låna dig rik. Gemensam bibliotekskampanj. Fiktiva personer, satt upp affischer, Maja är rik - välkommen till biblioteket.
Pennor och lappar vid datorerna.
VIP-tjänster. Stjärnan plus - biografen i torsbys klubb som ger lite rabatt etc. Informationsbrev?
Alla som har kort, använd.
Bokcirkla på biblioteket. Ett sätt att bli personlig.
Den långa svansen. Specialiserade urvalet - som många vill ha. Detta skulle vi kunna bli bättre , att göra ett urval och presentera.
Diktbiblioteket.

Dagen avslutas med den till synes vansinniga uppgiften att göra en kommunikationsstrategi och plan på en timme. (Kolla hennes bilder).
Vad är målet med kommunikationen?
Vilket förhållningssätt ska vi inta?
Vilket budskap?
I vilka kanaler? (De tre ringarna, operationellt, marknadsföring eller tredjepart)
Med vilka aktiviteter kan vi skapa värde hos målgruppen

Första halvtimmen diskuterar vi mål, strategi och budskap. Trobäck ger oss två exempelbibliotek men vi försöker ändå vara så konkreta som möjligt och pratar mest om vår egen verksamhet. Extremt röriga anteckningar dock.
Mål: fler patienter ska använda bibliotekets resurser. Kulturens positiva betydelse för en god hälsa ska bli mer känd i organisationen/ ökad kännedom om kulturens betydelse för en god hälsa (i organisationen). Mätbara mål.
KPR (Kultur på recept), inför och ska naturligtvis ha förankring i/hos sjukhusbiblioteket.
Mål, mätbara mål. Utgå från arbetet med varumärket man jobbat med, målgruppernas drivkrafter etc. Syftet med vår kommunikation finns i visionen, tex att stärka läsande etc. Det svåra ofta att bryta ner.
Kan mätas genom att ställa fråga. Glöm inte att mäta innan så att man har att ngt att jämföra med efter de där två åren (nollvärde).
Förhållningssätt: känslomässigt/socialt. När det gäller läsande är hela drivkraften känsla då måste vi kommunicera det.
Budskap. Har vi utkristalliserat drivkrafter så ligger budskapet där. Huvudbudskapet vi måste ha: tex vi älskar språket. Delbudskap: hos oss kan du exprimentera med språket. Aktivitet: exprimentverkstäder.
Sen lägga tid på de sista två stegen: Kanaler och Plan.

Aktivitet / Målgrupp / Budskap / Kanal / Mål.

Idéer: Novelltävling, daisycafé, korsordshörna, poesiuppläsning, läsecirkel, konstutställning med debatttema, skrivarverkstad, författarbesök, högläsning i biblioteket. Att kommunpolitiker skulle kunna låna en femteklass och ses på biblioteket. Sociala medier. Lokaltidningar.

Sagt: Webben är inte bra på känslor. Håller verkligen inte med, webben är väl inte sämre än tryckt papper?

Eftermiddagens uppgift till synes helt omöjligt, svårt! Men det svåraste var att hålla fokus från början till slut och inte vimsa till det. Vi fick ju faktiskt till det mot slutet med både mål/syfte, förhållningssätt, huvudbudskap och delbudskap, kommunikations- och aktivitetsplan.

Gå hem och granska kritiskt det vi gör idag. Hur förhåller det sig till vårt syfte och förhållningssätt? Har den ett emotionellt förhållningssätt, är bäraren verkligen operationell?
Ha inte en massa pekpinnar, här får man inte ha matsäck etc. Att sätta upp lappar om detta är en aktivitet - som antagligen inte hänger ihop med ett syfte/mål som vi har.
Om man vill vara en oas för lugn och ro, kan en operationell aktivitet vara att skaffa fler fåtöljer.
Huvudbudskap: demokrati
Delbudskap: alla är välkomna

Som sagt: Starka varumärken är inget man får, utan något man förtjänar.

Och det börjar inifrån.

Trobäck hoppas att vi går hem och är lite kritiska mot det vi gör. Och kanske inte gör lika mycket utan istället blir bättre på det vi gör. Eftersom vår verklighet så spretig så måste vi börja med det operationella.

Så här långt: Varumärke. Målgrupp. Strategi.

Att fixa: rock/väst. Bokcirkla på nätet.

KUB: Marknadsföring 1 - Varumärke och målgruppsanalys

2013-04-16T22:27:00.000+02:00

130129 Petra Trobäck: Varumärke och målgruppsanalys
KUBens marknadsföringsspår är ett av de jag sett fram emot mest. Och Lärandespåret. Och IT-spåret. Hehe, hursomhelst var detta en mycket bra dag (längesedan nu när jag renskriver anteckningarna) och vi gick nog alla därfrån med en känsla av att vi egentligen skulle vilja ägna resten av veckan åt att reda ut och tänka igenom allt detta. Dagen i korthet (glöm inte bort att kolla dokumentationen på kubprojektet.wordpress.com:

Kom ihåg att det är en sak vad vi säger och en helt annan hur vi verkligen gör. Det råder stor skillnad mellan attityd och beteende.

Varför vi är här? Idag har biblioteken stor konkurrens (!) från sociala medier, e-böcker mm därför måste vi marknadsföra oss. Vi har så mkt att erbjuda som folk inte vet om. Inre marknadsföring, rummet etc. Olika grupper, hur når vi dem?

Om omvärlden

ICA skulle kunna starta hundra bibliotek, fler och fler erbjuder både tjänster, varor, service. Idag är alltmer en blandning av allt. Upplevelsecentrum. Underhållning. Dygnet runt.

Människors livssfärer består av hemmet, jobbet - och en tredje plats. Den vill man vara. Mötesplats. Eftersom folk handlar själva boken på nätet så får tex. bokhandlarna se till att erbjuda ngt extra/ annat.

Enjoy and explore.

Mer och mer så blir handeln vår nya mötesplats. Konsumtion en del av livet. När Idol åker på turne är det inte folkparker man åker till utan köpcentrum. Köpcentrum har också blivit heta som byggnader, arkitektur. Tidigare varit mer knutet till kultur, Emporia i Malmö som exempel. Upplevelsecentrum, för alla sinnen och alla åldrar.

Har våra användare några gemensamma intressen? Vi måste satsa på det som samlar våra användare, vad är det?

Vad gör vi, mer än går till bibblan? Lekland, har blivit superpopulära. Virtuella mötesplatser.

Människor idag har många valmöjligheter men lite tid. Vi vill ha hjälp att välja. Fler och fler val baseras på förtroende. Många slåss om mötesplatsrollen.

Just därför viktigt med ett starkt varumärke, vad har biblioteket för värde för mig?

Varumärke: bilden som finns i en persons huvud när den ser eller hör ngt, tex bibliotek. En samling känslor och associationer. Alla har ett varumärke.

Vem styr vårt varumärke idag, vi eller omgivningen?

Vem är vi idag och vem vill vi vara?

Förstahandsvalet i information och kultur.

Målgruppsanalys.

Vi måste veta vem vi vill vara och vi måste förstå vår omgivning för att kunna identifiera och arbeta med sitt varumärke. Först då kan vi veta vilken plats vi kan ta, hur vi kan vara unika, skapa värde och vara meningsfulla.

Identifiera vem vi relaterar till i vår omgivning (målgruppsanalys)

-Till vem ska vi skicka vårt budskap, vilka ska vi välja att prata med (kärnmålgrupp) , vi har inte råd att prata med alla

-Vilket budskap ska vi skicka (varumärke och kommjunikationsanalys

Segmenteringens två val:

-demografiska val tex familjer m barn under 5

-gemensamma drivkrafter och intressen tex barns utveckling och läskunskap

Satsa på nummer två. Lite svårare men vi kommer att nå ut bättre.

Målgruppsanalysen måste vara utifrån och in-process.

Man kan inte välja sina intressenter? Men målgrupp kan man välja?

En och samma person kan ha olika intressen och därmed befinna sig i två olika målgrupper (målgruppsarenor).

Identifiera intressegrupper, vilka är relevanta för biblioteket.

Beskriv varje målgrupp. Drivkrafter, kännetecken, aktörer i form av organisationer, grupper, var befinner de sig etc. Försök förstå grupperna.

Analysera bibliotekets förhållande till målgruppen. Hur beroende är vi av gruppen, vilken bild har de av biblioteket?

Välj ut en kärngrupp. Vilken grupp kan vi inte leva utan, eller vill vi inte leva utan? Lägg 90% på denna grupp. Primär målgrupp. Kommunicera dagligen med denna grupp.

Primära målgruppen mest lönsam för verksamheten. Kommunicera dagligen med denna.

Sekundär målgrupp, den man ser en nytta av att kommunicera med vid specifika tillfällen. Men alla har ett gemensamt intresse och det är grunden/kärnan i varumärkesbudskapet.

Checklista - Är målgruppen:

Mätbar - går den att identifiera

Tillgänglig -kan vi nå dem via olika kommunikationsinsatser

Lönsam - tillräckligt stor grupp med stort intresse för vår verksamhet. Viktigt att inte kommunicera med fel målgrupp...

Också viktigt att inte kommunicera med alla. Man måste välja, vara tydlig och specifik. Våga välja bort.

Landningsbana i butik, ytan där vi ska andas in vad butiken är och kommer att erbjuda. Exemplet Abercombie and fitch - drivkraften att vara ung.

Övning där vi i grupp får utgå från fiktivt bibliotek

1. Vilka målgrupper är relevanta för biblioteket

2. Beskriv varje målgrupp, drivkraft, kännetecken, aktörer

3. Vilka har potential att vara kärnmålgrupp

Kasta ut målgrupperna helt osorterat, varför kommer de, vilka egenskaper har de etc. Sedan kan man börja grupperna/klustra

Målgrupper: barn, barnfamiljer, studenter, anpassade medier, medelålders bokläsare. Vuxna läsare. daglediga (pensionärer, arbetslösa, flyktingar). De som kommer för fakta/information och de som kommer för nöjes skull. Människor med specifika behov. Missbrukare. Unga vuxna. Nya svenskar. Andra kulturer. De som inte har dator hemma. Datoranvändare. Politiker. Släktforskare. Beslutsfattare. Vi själva, personalen! Glöm inte att kommunicera inåt.

Drivkrafter: underhållning, bildning, utveckling, gratis, kravlöst, mötesplats, lugn miljö. Upplevelser, studieplatser. Föreställningen om det goda livet. Igenkänning/identifikation. Tryggt. En arena för egen kulturproduktion. Umgänge, sysselsättning, pedagogik, gemenskap, fika

Flera nämner personalen som resurs på olika sätt.

Skapa målgrupp utifrån drivkraften! Inte gruppegenskaper eller behov. Tänk inte bara på de som kommer in i biblioteket.

Tex personlig utveckling - kan vara barnfamiljen. Vad kännetecknar gruppen?

Kravlöshet en drivkraft. Sysselsättning - men varför bibblan och inte leklandet? Gå ett steg längre. Fråga hela tiden varför. Varför ska de komma/kommer de till oss? Vilken skillnad gör vi? Inte tidningsläsrna utan varför kommer de till oss för att läsa tidningen, då är vi inne på drivkrafter.

Målgruppsstrategi

När och var möter vi våra målgrupper/drivkrafter?

Vilka budskap är relevanta att skicka?

Hur kan viskicka dem?

Vad vet vi idag om våra målgrupper?

Vilka problem hjälper vi dom att lösa?

Vilka förväntningar har de på oss?

Hur ofta undersöker eller frågar vi dem om deras upplevelse?

Hur omsätter vi detta i praktiken?

Trilla inte i fällan att placera oss själva i centrum utan placera oss i målgruppens/intressegruppens sammanhang. Vilka arenor har vi att konkurrera/samarbeta med?

Fråga från gruppen om hur mycket vi ska finnas utanför lokalerna - och det beror ju på vilken kärnmålgrupp vi väljer. Befinner de sig någon annanstans -då ska vi vara också där.

Att vi är till för alla är inte samma som att vi ska kommunicera med alla.

Varumärket definieras utifrån och in (dem det berör), men byggs upp inifrån.

Från industriell ekonomi (mass marketing) till emotionell ekonomi (consumer democracy). Människan mer och mer inspirationen, kraften och samarbetspartnern bakom ett varumärkes framgång. De som äger varumärket är konsumenten/målgruppen. Inte organisationen som har makten längre.

Starka varumärken är inget man får utan något man förtjänar.

Varumärkets fyra ingredienser:

1. Identitet. Vår genetiska kod. Ska reflektera vad vi står för idag, verksamhetens ursprung, historisk tradition, geografisk hemvist, ideologiska rötter. Byggnaden. Ex Kungliga biblioteket i Rio vs Salt lake. IKEA som exempel på värderingar, svenskt skogar etc.

2. Kärnvärden. Utkristalliserade värderingar vi vill stå för. Identiteten utmejslad i värdeord, fungerar som ledstjärnor. Viktigt att kärnvärdet är kommunicerbart, relevanta (för vår målgrupp), värdefulla. Kan vara mening: "Think different" Apples. Man kan ha fler värdeord än tre (IKEA har tio). Man kan också skapa symboler kring kärnvärdena.

3. Positionering, vilken roll vill vi ha i samhället. Vad skiljer oss från andra, varför behövs vi, vad är vår roll? Att vara lagom bra på alla områden räcker inte, man måste äga ett område och vara lagom bra på de andra OBS. Inte dålig på något! Utbud, pris, tillgänglighet, mervärdesservice, kundupplevelse.

4. Löfte. Externt budskap direkt till vår målgrupp, vad lovar vi dem? Behöver inte vara klatschigt. Måste vara enkelt o lätt att förstå. Måste såklart reflektera det vi gör och vara lätt att komma ihåg. Lätt att följa. Ska inkludera vår målgrupp o vad som skiljer oss från andra. Ex Riksrevisionen: Vi granskar den statliga verksamheten.

Kan översättas i visuell identitet (grafisk profil, logga) och kommunikations- och marknadsföringsstrategi. Obs att grafiska identiteten följer av det andra, börja inte med loggan.

Positionering: Två axlar. Generellt fokus, lokalt fokus. Hitta ett område som inte är uppfyllt av andra aktörer.

Glöm inte bort att relatera till omgivningen, tex kommunen/landstinget har kanske löfte och positionering att förhålla sig till.

Vi får diskutera de goda exempel på starka varumärken som vi tänkt igenom.

Tydlighet, kvalitet, värdering, berättar en historia man känner ngt positivt för och kommer ihåg. Något man kan relatera till. Flera väljer Fjällräven.

Goda exempel.

Starbucks, ikea (löfte pch vision: att skapa en bättre vardag för de många människorna), target, benojerrys. Ikea så framgångsrika för att de är värderingsdrivna. De har starka kärnvärden som de kommunicerar inåt. Tio kärnvärden som genomsyrar allt, inåt och utåt, beteende,attityder och värderingar. Hur görs detta? De trummar ut värderingarna, vid produktion, vid nyanställningar, vid möten etc. Checklistor, kollar av hela tiden. Kärnvärdena är rötterna, som leder till stjälken attityder men blomman ska vara beteendet...

Fokusera starkt internt på kärnvädena.

Target. Usas största lågprisaktör. Såg ett hål i kartan, inom lågprissegmentet, att skapa modern poppig lågprishandel. Ett mervärde. Löfte: "Expect more. Pay less".

Benjerrys. Socialt ansvar, engagemang miljö etc. Förutom god glass. Ben känner ingen smak, ville ha stora bitar i så att det blir en upplevelse i munnen. Ingen annan hade gjort detta, plus att det bygger på efterätter och inte glass endast. Kommunicerar sina kärnvärden i produkten. Lokalt, cow-mobile etc.

Starbucks. Kaffe to go. Har tagit kaffe som en dryck till kaffe som en upplevelse. Bygger mkt på mötet i butiken och kring personalens uppfattning om sig själva som experter etc. Romantisera kaffeupplevelsen. Kaffemuggen deras stora media (precis som kassen bör vara vår?).

Yoggi. Hyllan, inte bara mejerihyllan utan även läskhyllan på Statoil. Enkel, bekväm, modern. Här har man designat själva produkten, den som möter mig som konsument.

Ragnsells, har gått från sopor till kretslopp. Tagline: "En del av kretsloppet". Ny visuell identitet, den gröna symbolen. Leva som man lär: rena kläder och bilar väldigt viktigt. Ordet avfall eller sopor fick inte nämnas (böta?). Bilar och personal de stora varumärkesbärarna. Kokbok kring kretsloppet, reklamgrej där man bad svenska akademin att ta bort ordet sopor etc...

Gemensamma framgångsfaktorer:

Man är sann i sitt varumärkes värderingar i alla aspekter av mötet med målgruppen. Intern kommunikation, webb, möten etc etc.

Tydligt värdefullt unikt budskapVisuellt utryck som attraherarUthållighet och repetitionVara sann sitt varumärke och hålla sitt löfte

Bättre att säga färre saker men fler gånger/på fler ställen än säga tusen grejer på olika ställen i bibblan.

Hur kan vi konkret överföra dessa lärdomar till relevanta biblioteksaktiviteter?

Vanliga ord när grupperna beskriver varför de valt sina varumärken som biblioteken kan lära ngt av: Hållbarhet, "mellansegment", tydlighet, folklighet, familjärt, trygga men inte tråkiga, ekonomiskt, inte vinstdrivande, man vet vilka som är personal, bra skyltning o marknadsföring. Lokalt engagemang, kvalitet. Igenkännande. Avslappnande, lugn och ro. Naturlighet, miljömedvetenhet. Pålitlighet, uthållighet. Brett utbud. Expertis. Man får alltid ett svar, man når fram. Kunden i fokus. Trovärdighet. Tydlig hemsida, bra logga. Alla får vara med. Känslan av utvaldhet. Pålitlighet. Engagemang.

Kan vi använda detta i biblioteken eller är det demokratiskt problem? Känslan av utvaldhet.

Bibliotek värmland - det enda bibliotek du behöver...

Vi har alla valt varumärken som står nära vår identitet. Och bibliotekens identitet. Detta behöver inte vara fel, vi kan mycket väl använda oss av personalens gemensamma värderingar när vi bygger vårt varumärke. Vår egen personliga identitet.

Vad gör det för oss att vi inte är vinstdrivande? Utnyttja det förtroendet vi får pga detta.

Förankra, lev det!

Omvärldsanalys. Trender etc. Konkurrentanalys, andra mötesplatser etc? Hämta inspiration från andra. Målgruppsananlys, fokusgrupper, internanalys, brukarindersökning. Magkänsla. Swot. Medarbetarundersökningar. Egen bakgrund och bagage. Analysera vad vi vill behålla och vad vi vill förändra.

Vision och mission. Mission är verksamhetsiden, vårt existensberättigande. Vision ofta intern men kan ju lika gärna vara en o samma sak som hos ikea. Målbild och inriktining för verksamhet. Ej mätbara mål. Våga. Har man en bra o tydlig mission o vision så blir kvaliteten på varumärket bättre.

Formulera och visualisera identitet. Geografisk tillhörighet. Fysik (lokalen). Personlighet, hur är vi? Kultur, byråkratisk, öppen? Relationer, är vi tillgängliga? Nytta, vad är vi bra för? Image. Jämför den identitet vi tror att vi har med den vi skulle vilja ha. Också att formulera kärnvärden och positionering. Viktiga vägvisare för intern och extern kommunikation. Måste vara särskiljande värden.

Se upp för hygienfaktorer som "lyhörd, engagerad, pålitlig" - detta tycker vi konsumenter att alla ska vara. Räcker inte mmed detta, vi kan ha det men det räcker inte. Behöver inte vara klämkäckt. 1177 som exempel (Dygnet runt, för alla, enkelt och användarvänligt, pålitligt, empati, respektfullhet och trygghet).

Extremt mycket ord nu märker jag. Kolla upp hennes presentation.

Trobäck visar också en annan modell för positioneringsanalys. Relevans, en axel, och prestation en annan. Fyra boxar. Viktigt/oviktigt. Sämre än andra/ bättre än andra.

Stryk det som är oviktigt. Fundera över rutan viktigt/Sämre. Något vi kan flytta? Ta tillvara på det i rutan Bättre/Viktigt. Vad betyder orden för oss, vad är viktigt med trygghet hos oss? Vi vill vara väldigt mkt, det är tydligt i övningen. Alla ord är viktiga. Det vi saknar tror Petra är kunskap om vår målgrupp, tycker de verkligen att allt detta som vi sagt är viktigt?

Våga satsa på vårt varumärke. Ett varumärke är inte loggan etc utan detta kan endast förstärka en image. Våga förändra, men börja inte utifrån bilden.

Vi kan inte se ut som en anka men simma som en hund. Vi måste hålla vad vi lovar.

Varumärkesarkitektur.

Individuella varumärken. (Resurskrävande, kunskap etc)

Modermärke. (Svenska kyrkan)

Dotter- modermärke. Måste ha gemensamma värderingar, sen kan man bygga på med egna. (Svt)

Vilken känner vi oss mest bekväm med? Vilken är mest fördelaktig? Varför?

Bibliotek värmland. Vi borde jobba mer med gemensamma värderingar.

Vad ska vi göra nu? Identifiera var vi är och utgå därifrån. Ta med tio frågorna att jobba med (fast det var åtta?): • Speglar varumärket vårt syfte?
• Kan vi leva upp till våra löften?
• Vad är våra huvudbudskap ?
• Vem är våra konkurrenter?
• Vem är vår målgrupp?
• Hur möter målgrupperna vårt varumärke?
• Vilka områden kommer ge oss störst positiv utdelning på vårt varumärke?
• Hur ska vi mäta framgång?

Biblioteket är ett upplevelsevarumärke.

Varje möte med en besökare viktigt.

Framtidens IT & metadata

2013-03-04T23:24:00.000+01:00

Lite sent omsider kommer här anteckningar från det första av kubens helt webbaserade lärandetillfällen (adobe connect) den 6 februari. Dagen funkar som helhet bra, lite struligt med ljud, kommentarer etc, men som helhet kul och en innehållsligt mycket bra och inspirerande dag. Det här vill en jobba mer med. Ber i förväg mig själv om ursäkt för det långrandiga antecknandet, ofta helt utan sammanhang. Så blir det ibland.

Metadata - en grund, Miriam Säfström. Vad är metadata, hur arbetar KB med metadata och varför?
Vad är metadata? Strukturerad info om annat som underlättar åtkomst, användning eller administration av inforesurser etc. Data om data. Katalogpost, abstract, baksidestext på bok, kort i kortkatalog, taggar i webb = allt är metadata. I vårt sammanhang det som beskriner informationsresurser av olika slag. Vi lämnar spår efter oss överallt, på webben men också när vi tex handlar - Icas riktade reklamerbjudande bara ett exempel på företags användande av metadata.

Typer av metadata: beskrivande, ordnande och administrativa. Vi är mest vana vid de första två i biblioteksvärlden. Visar vanliga metadataelement, författare titel ämnesord etc

Det krävs resurser för att skapa bra metadata. Vi kan använda varandras ackumulerade metadata på ett helt nytt sätt idag, men å andra sidan finns det en mängd olika medier typer etc. Kvalitetsbegreppet och metadata är intressant: högkvalitativ metadata är nyckeln in i våra kataloger, men vad är bra metadata? Ska det vara så mycket som möjligt, så jämn s möjligt eller vad? Måste ju ha med användarnas behov att göra. Vi måste ha dem för att återfinna, för att kunna navigera i våra samlingar - allt viktigare (varför har spetskompetensen om detta runnit oss ur händerna?) (och har den det?).

Hitta, navigera, identifiera, välja, ordna.

Kraven är så mycket större nu när användarna är så sökvana, våra kataloger måste möta deras krav - om de nu överhuvudtaget hittar t våra kataloger - finns nedslående forskning om detta enligt Miriam (FRÅGA HENNE VILKEN HON ÅSYFTAR).

Vi bibliotekarier har ju hållit på med detta i århundranden, varför äger inte vi frågan? Varför är inte våra kataloger den självklara startpunkten när någon söker svaret på en fråga?

Standards -ett träsk som liknas med berättelsen om en indisk prins o elefant, blinda män. Beroende på vad man ska beskriva finns det olika standards och behov. Krs, aacr, rda. Marc 21, dublin core. Iasa.
Kvaliten är relativ, finns stort behov av att samordna de lokala behoven. Måste se likadan ut för att kunna hanteras på samma sätt.

Nationella samordningen med KB (Expertgruppen för metadata, Styrgruppen för libris mfl grupper). Dessa svarar till Nationella referensgruppen. Libris alltmer stommen för det nationella arbetet med metadata och gemensam katalog. Vad händer nu? Bibframeinitiativet, eventuellt ersätta marc. Nya katalogiseringsregler. Öppen länkad data.

RDA

RDA står för Resource Description and Access (”Resursbeskrivning och åtkomst”). RDA är den katalogiseringsstandard som kommer att ersätta AACR2. RDA är anpassat till den digitala utvecklingen (e-resurser, online-kataloger och semantisk webb) och utgör en datamodell för framtidens kataloger. RDA lägger mer tonvikt på relationerna mellan olika dataelement, och mindre på hur data ska presenteras. RDA är inte knutet till något särskilt beskrivningsformat, utan målet är flexibel data, som kan delas och återanvändas även utanför biblioteksvärlden.

Varför är detta viktigt för oss? Våra svenska katalogiseringsregler (KRS) är en översättning och bearbetning av AACR2. AACR2 uppdateras inte längre, och en övergång till RDA är avgörande för fortsatt internationellt samarbete och postutbyte. Möjligheten till mer effektiv dataanvändning och bättre system får vi på köpet.

Libris bygger eget. Utvecklingen går från att katalogisera till att producera marcinfo, katalogerna ska vara så mkt mer. Inspirerande. Konceptuella modeller för att samla data på andra sätt än gamla kortkatalogtänket. Vi kan samordna på olika sätt etc. Postitlappar tex( hur överlevde de innan workshops blev så poppis)! ;) (Kolla sidan med designprinciper för webbkatalogisering 00:37:43).

Nya katalogiseringsregler är på gång men posterna kommer inte att se jätteannorlunda ut, kommer att fungera bättre i de kataloger vi försöker bygga upp.

Marc-formatet/standarden, har den tjänat ut (machine readable cataloging)? Skapad på 60talet vid library of congress (Henriette abrams?). De flesta folkbibliotek använder svensk modifikation (BTJ-MARC), forskningsbibliotek MARC 21). 245 10 $a Gösta Berlings saga / $c Selma Lagerlöf
Helt genialt att det fortfarande kan användas och se så bra ut, men vi måste börja tänka på tronföljden. Bibframe. Vill bygga mer på att beskriva det man gör. Ett paradigmskifte - fokus har gått från att skapa perfekta poster till att fokusera på samband och relationer. Vi på biblioteken kan bidra med vår kompetens till "öppen länkad data molnet". Låt folk använda din data. Bjud in.

Öppen länkad data. Metadatasamordning. Avslutas med frågor om Google, vad är det unika vi inom bibliotek kan erbjuda, kommer RDA att översättas eller ej? Inget RDA innan 2014 tydligen.

Metadata för bibliotekswebbar, Oscar Andersson Laurin, SSB. Systemutvecklare, webbvärlden.
Baserat mest på hur de arbetat med biblioteket.se. Virtuella enheten, startade bland annat Öppna bibliotek tillsammans med Daniel Andersson.
Alla pratar om att de tycker att det känns väldigt konstigt att sitta och prata med sig själv framför datorn. Oscar har arrangerat sig själv framför en fin bokhylla för att verka mer trovärdig och visar fin bild på hur han tror att vi ser ut: science fiction-artade. ;)

Bibliotekswebbar ligger ganska långt efter andra webbplatser som våra användare använder och jämför oss med. När han beskriver nuläget för metadata för webbar kommer det att vara framtiden för bibliotek... Tell me about it.

Fokus på tjänster och funktionalitet som man behöver metadatan till. Det har blivit svårare att skilja på metadatan och datan den beskriver. Kanske är det inte ens alltid intressant.
Bibliotekens metadata: bibliografisk metadata, för sökning, länkning, identifiering, för användarupplevelse. Hans fokus på tjänster, hur ska metadatan göra att användarnas behov uppfylls.
Underliggande och utvidgande metadata (hans översättning)
Ska bibliotekskatalogen vara en katalog även i framtiden?
Idag: omslagsbilder, beskrivningstexter, ämnesord, läsordning.
Tar exempel från bibliotek.se, omslagsbilder saknas på väldigt många äldre böcker "omslag saknas"
Beskrivningstexter i katalogen från leverentörer som minst sagt skiftar i kvalitet. Väldigt viktig metadatatyp ju. Willmaguide om Beijing som exempel med hemsk text som ju biblioteket inte vill stå bakom men som användare uppfattar som vår information (https://biblioteket.stockholm.se/titel/330786) . Ämnesord, exemplet Dunderfot. En barnbok - och ämnesorden är ju helt galna. :) inte målgruppsanpassade direkt. Man skulle kunna ha id på ämnesorden. Olika tilltal för olika målgrupper behövs. Läsordning. Anmärkningar från 500-fältet i marc, anmärkningar som ju aldrig varit till för att visas upp för användare. Helt obegripligt för de ungdomar som är intresserade av vilken bok i ordningen Harry potter och dödsrelikerna är.

Hur ska man då använda metadatan?
Typer av metadata: core, descriptive, enriched/enhanced. (Bowker)
Beskrivande data ofta svår att ta till sig för användare, tex 100 sidor. Istället kan man generera tjockleken på böckerna i bildomslagen, ex Hungerspelen. Det gäller att skapa intuitiva användarsituationer.

Underliggande metadata - visas genom tjänstens struktur, för sökning, för att koppla samman saker som kanske inte är självklara, för användarupplevelse. Ex på underliggande metadata i Stockholm: lånestatistik per titel och per användare (viktigt för relevansranking , listor mm. Idag har de ca 200-400 favoritmärkningar per dag), sökstatistik, redaktionell taggning (för att koppla ihop titlar), användarmönster, klassificeringar.
Biblioteket.se har ett externt sökindex, inte bara burk (btj), utan många källor: libris, elib, publit.se, bookit, mtm, google analytics, bokrondellen (?). När man ska bygga en tjänst måste man veta varifrån man behöver data.

Utvidgad/berikad metadata (enhanced). Att erbjuda användaren en stark känsla av vad innehållet/materialet innehåller, ser ut etc. "Providing an in-store experience to the user".
Viktig typ av enhanced metadata: omslagsbilder. Bra exempel på vikten av att jobba med utvidgad metadata. Omslag säljer böckerna. Enskilt viktigaste datat för att sälja en bok. Titlar utan omslag "finns inte" för vissa grupper. Jämför med annonser på Blocket etc. (Vi tänker rätt med digitala klinikbiblioteken och omslagsbilderna).

Be att få ta del av deras undersökning som de gjorde under året?

The link between metadata and sales, 2011.

Framtiden

Gamla omslagsbilder. En unik nisch för biblioteken. Finns det behov av bläddringstjänster, kanske på skärmar i biblioteken? Ex cover flow. Behöver bättre kvalitet på bilderna.
Katalog eller lästjänst? Katalog ngt begränsande.

Google som exempel. Vilka förväntingar har användare på webbtjänster, Google ett bra exempel på vad folk förväntar sig. Google fungerar som en katalog, man får en träfflista med länkar direkt till innehållet. Jämför med opac. Här kommer jag till ett metainnehåll.

Användarna förväntar sig att man ska komma till ngt som faktiskt är nära det verkliga innehållet. Var skulle då en användare kunna landa istället för en post?

Provläs kanske den mest efterfrågade tjänsten de har idag. Provläs: bläddra, typografi, textstorlek, prova i olika enheter, provläsa = läsa. Se tex Amazon - en provläsningstänst de kallar look inside. Kan även växla läge mellan print book och kindle book! I slutet av provläsningsavsnittet: buy now/ låna nu. (Vi bortser från licens och avtalsproblem, det får lösas)
Funkar precis lika bra i mobilen, man kan där också välja att med ett klick skicka den trådlöst till mobilen. Skapa motsvarande funktionalitet för biblioteken! Yes please.
Barnens bibliotek, skisser som interaktionsdesigner tagit fram. Baserat på undersökning och behovsanalysen som de gjorde för bättre delaktighet. Om man klickar på ngt så dyker omslaget upp tillsammans med metadata i olika rutor/fragment runt omslaget så att man kan klicka sig vidare till det man är intreserad av.

Fortsättningen då? Större krav på nya typer av metadata tro Oscar, bättre kvalitet på bilder, bättre provläsningstjänster etc. Mer enhanced data. Det kommer också att bli svårare att skilja data från metadata. Länkad data, rdf, kommer att vara ett nytt paradigm att hålla koll på.

Läsa vidare:

Projekt bättre användarupplevelse.
Bibliocommons, freebase (kolla wikipedia)
Länkad data, semantic web, rdf
Nielsenrapporten (da oben)

Grunden till länkad data: att själva strukturen är informationen.

Exempel på metadata vi lägger energi på men inte använder: tex i stockholm en enorm mängd lokala ämnesord som inte går att användas på webben.

Fråga om monopol på katalogutförande? Open source-tekniker bakom bibliotek.se, drupal, solar webindex (samma som cs o arena). Axiell... I Danmark upphandlar alla kommuner gemensamt.

Vision för framtiden? Libris. Att vi blir bättre kravställare. Att vi blir bättre på att veta vilka behov vi och våra användare har. Satsa resurser på att digitalisera själva. Titta efter andra leverantörer. Allt detta skulle må bra av samordning och gemensamma avtal...

Bekvämt eller rätt? Victor Sarge, utvecklingsledare Regionbibliotek Halland, expertgruppen för metadata.
It-infrastrukturen för biblioteken, regionalt, lokalt, men även nationellt.
Biblioteken kontrolleras inte bara av sin huvudman. Vi behöver ta tillbakas kontrollen.
Öppna licenser, med fri metadata och fria system kan vi ta tillbaka kontrollen.
Det har redan börjat.

För att ha ordning behöver vi metadata, och ett system för att hantera metadatan. Metadata en del av biblioteksbegreppet.

Ritar upp ett bibliotekslandskap där himlen är styrning, huvudman. Vatten är själva verksamheten, bibilioteket. Fast mark, det dagliga, metadata, system, verk. Sedan jorden, licenser, avtal etc. Ofta stängda. Licenserna kommer ju ofta från en tredje part, som alltså bestämmer över hur sakerna får användas. Helt plötsligt börjar alla pilar vändas. Biblioteken nu fångade i mitten mellan huvudman och system. Victor plockar bort den stängda licensen och tredje parten så löser sig problemet när vi använder öppna licenser istället. Att vi äger våra data. "Blir en spännande rundgång"
Öppna licenser ger oss makten tillbaka. När ngn annan äger vår metadata kan vi inte själva styra och ställa över vilka tjänster vi kan erbjuda.
Men vågar vi? Ja. Hylte, sipri mfl vågar! Munkagårdsgymnasiet.

Koha + libris. En fri infrastruktur för svenska bibliotek.

2013-2014
Översätta till svenska. Kopplat till folkbokföringen. Ständig och omedelbar synkroniserong med Libris. Finansierat av libris mm. Ytterligare utveckling när behov identifieras. Hylte migrerar 2013. En del av projektet att vara kunskapsunderlag till andra. Läs bloggen.

Pubsubhubbub.

Koha (official website)
Från Nya Zeeland, typ millenieskiftet. Delar av deras system skulle inte komma att hålla ihop, för dyrt att köpa nytt. Ca 12 veckor innan satte de igång. Långt innan alla gjorde webbaserade system helt enkelt. Samt ett öppet system, eftersom andra behövde komma in och lämna support etc. Tog ca halvår innan systemet släpptes. En global biblioteksgemenskap. Finns katalog över några tusen av de som har kohainstallationer om man vill kolla.

Koha som ett sätt att erbjuda bättre tjänster till användarna, ett sätt att spara pengar, en utgångspunkt för framtiden. Biblioteksgemenskap en viktig aspekt.

Visar bilder från olika koha-gränssnitt. Helt webbaserat så det enda som behövs är en webbläsare, inga klienter eller dylikt behövs. Och uppkoppling såklart. För bokbussar tex finns en offlineuppkoppling.
Visar personal och opac-gränssnitt. Ser direkt i träfflistan hur många ex som finns, var de finns inne och var de står. Koha är enligt Victor mycket roligare att hålla på med, som systemansvarig, än tex Bookit eller andra system. Oavsett vad man tycker om ifall systemen ska vara öppna eller icke.
Har mobilgränssnitt.

Utmaningar

Skapa en samlad kraft för utvecklingen
Orka och våga genomföra byten
Välja mellan: bekvämt -låta andra fortsätta äga oss, eller rätt: själva ta initiativet.

"Lite pyssel"

Metadata är politiskt.

Frågor: Vilken kompetens behövs på hemmaplan för att migrera? Utveckla och drifta själva? perl + serverdrift i lamp-miljö Hur kopplar man mervärde i webb till koha, tex användargenererat material?
Rfid interaktion? Btjs reaktion, de vill väl ha betalt för sina poster, metadata etc?

Libris för folkbiblioteken - mot en nationell katalog, Hilda Androls, Librisavdelningen KB
Berättar om KBs nya uppdrag 2011.

Libris samkatalog, databas med fritt tillgängliga poster, 400 bibliotek har gemensamt skapat katalogen, nationalbibliografin ingår. I den svenska nationalbibliografin förtecknas bokproduktionen i Sverige, oavsett ämne. Nationalbibliografin innehåller dock inte bara böcker utan även tidskrifter, kartor, dagstidningar och delar i monografi- och rapportserier. Den består av fyra delar: databasen, statistiken, veckolistan och månadslistan.

Vad innebär nationell katalog? Katalog med bestånd och beskrivningar för alla svenska bibliotek och sökbar för alla. Folkbibliotek välkomna. Kb fungerar som samlingspunkt, utvecklar etc.
Rätt så knastertorr presentation om projektet, läs vad som står på hennes sidor helt enkelt.

(Fråga Åsa Hansen om jag undrar något, hon sitter med i arbetsgrupp för folkbibliotekens gemenskap i libris. Projektet avslutas 2014.)

Viktiga frågor för folkbiblioteken:
Poster, rätt, snabbt och av god kvalitet, från olika leverentörer
Support -stöd i inledningsfas och vid fortsatt arbete
Lokala strategier - med vilka argument kan förändringen säljas in
Samarbete och standarder
Hantera leverentörer - av system och poster
Organisation av samarbete

Libriskollektivet. Alla dessa ord gör mig glad. Gemenskap, standard, struktur, kollektiv, samordning, samarbete, samsyn.

Biblioek som ansluter sig börjar ofta med att ansluta sig till Libris förvärvsrutin. Leverentörer som är anslutna, sju stycken, adlibris, bokus, btj mfl. Biblioteket beställer bok och katalogpost i samband med förvärvet, metadata skickas till libris, biblioteket får både bok o post med bestånd i libris o den lokala katalogen. Går inte riktigt på tre sekunder än men vi är på väg tydligen.

Varför gå med i Libris? Fördelar?
En post katalogiseras bara en gång.
Samarbete mellan bibliotek, poster, kontakter m leverentörer, katalogisering (som i värmland), upphandlingar.
Tillgång till fria poster av hög kvalitet.
Libris svarar för drift o underhåll av systemen.

Libriskollektivet handlar om samarbete. Hur mkt jobb lägs ner?
Forskningsbiblioteken har hållit på med detta i 40 år. Dela med sig + ta del av andras. I förlängningen hushåller vi med offentliga medel. Knappt 300 folkbibliotek, 47 st med i Libris. Selma gick med 2012... Flera påväg.

Nytt katalogiseringsverktyg, webbaserat. Kommer att stödja den konceptuella FRBR-modellen, länkad data o framtida nya katalogiseringsregler (rda).

Andra relaterade projekt:
Inköp med librisposter
Koha + libris = billigare bättre och en fri infrastruktur för svenska bibliotek

Projekt på kb: målgruppsanalys inför samtida vägval, rätt tjänster till rätt målgrupp. Förstudie - nationellt system för att tillhandahålla e-böcker till bibliotek. John Augustsson, kontakta om frågor?

Framtid

Biblioteken får tillgång till fria poster för att bygga digitala tjänster
Alla medborgare får jämlik tillgång till info och kultur
Integrerat biblioteksnätverk som samarbetar etc blabla

Vad krävs för att ansluta sig? En plan. Kontakta Helene Forsblad. Eller värmlandsbiblioteken som anslutit sig i två olika sammanslutningar. Postuppdatering, bibliografisk service?

Libris i Värmland, Anna Christina om värmlandsbibliotekens arbete.
Behovet av fri metadata.

För att skapa fri metadata måste vi förändra arbetssätt.

Katalogkort. Microfilm. Microfiche. Opacs.
Inleder med kul detalj om hur bibliotek Värmland samarbetet i sin inda satsade rätt så mycket pengar på en gemensam annons i telefonkataogen. Plötsligt var det inte aktuellt längre. Ingen stor förändring för biblioteken kanske men ett bra exempel på hur ngt som är väldigt uppskattad ett tag helt plötsligt inte alls är det efter ett tag.

Att välja system och medier har också förändrats. Förr EN leverantör, nu finns det flera. Men inte fritt val, vi måste upphandla. Värmlandsupphandlingarna har gjort biblitoeken starkare och gett bra priser när biblioteken gått samman.

Varför nationell katalog? Burk o libris slås ihop, men det gick inte. Drömmen om den lätta vägen måste vi släppa. Kompetens på biblioteken viktig. Men har man haft bibliografisk service så finns ju inte denna kompetens. Nu kan man vara med och påverka. Komptetens i bibliotekets kärnverksamhet - kontroll över data. Ett bibliotek som inte klarar att arbeta med metadata kommer att få svårt att klara framtiden?

Sju bibliotek har gått över till libris. Sunne drivande.Verkar som att allt gått ganska smidigt i övergången, men bra med stark motivation. Importen av poster fungerar åtminstone nu relativt bra.
Selma gick med 1 januari, släppte bibliografisk service.

Andrea har gjort förstudie. Finns en projektledare, Lotta Simonsson. Allt finns på Länsbibliotekets webbplats.

Förändringar tar tid och kraft.

Hur går det?
Fungerar bra med bokus mm. Inte btj. Även problem med bookit, axiell. Ett system som ju är helt utvecklat för att passa burkposter. Originaltitel hamnar tex i fält 240 istället för 244. Med mera.

Lästips: Att bryta ny marc, Libris 40 år.

Uppmanar andra bibliotek i KUB-projektet att bli Librisprojektet och att man kan använda projektpengar till det? För de poster som det inte finns info kommer Lotta att skapa poster som det ser ut nu.

Här finns dokumentationen från dagen.

FB

2013-01-30T22:58:00.002+01:00

Ska komma igång igen. Skriva ned, samla alla anteckningar & funderingar.

Det slog mig häromdagen att för ungefär ett år sedan när jag fick frågan om jag trodde att Facebook skulle finnas kvar och spela roll i människor liv om fem år så svarade jag ganska tveklöst: Ja. Skulle jag få samma fråga nu, ett år senare, skulle svaret bli det rakt motsatta.

Det finns snart ingen anledning för mig att logga in på FB, förutom om jag vill få ren information om den senaste fyndvaran på Stadium outlet eller kolla om nån fyller år förstås. Mitt flöde idag är nästan helt ointressant, en blandning av företag, myndigheter och organisationer som vill göra reklam och kommuncera med mig, och några gamla polare som jag ändå inte har speciellt mkt kontakt med.

Några använder sig ju av FB-meddelanden istället för mejl, men det hittar vi nog andra lösingar på snart så vi slipper logga in och mötas av reklamstatusar som vi aldrig bett om.

Program Eira 2012

2012-04-14T23:34:00.001+02:00

Torsdag

Sociala medier i vården - ett nytt sätt att nå olika målgrupper / Fredric Landqvist
Vårdriktlinjer.se - en modell för vårdriktlinjer / Ingemar Karlsson
Socialt lärande och hur det påverkar framtidens bibliotek / Alastair Creelman
Innehållskoreografi - hur möter vi kraven från informationskonsumenterna? / Fredric Landqvist
Varför tar en del sjukvårdspersonal (inte) till sig evidens? / Klara Bolander Laksov
Virtuellt studiebesök från Uppsala UB. Hur synliggör vi digitala medier? / Cecilia Petersson och Linda Vidlund
Hur hittar man de regionala HTA-rapporterna? / Patrik Sandberg
AllAlert - håll dig uppdaterad med hjälp av sjukhusbiblioteken / Ingemar Karlsson

Fredag

Strategisk omvärldsbevakning/omvärldsanalys - en överlevnadsfråga! / Charlotte Håkansson
Bibliometri och att publicera på rätt sätt för att öka genomslaget / Ulf Kronman
Open access, e-publicering och publiceringsstöd / Anders Wändahl och Frida Fick
Barns hälsa på webben, tema barn och föräldrar, tema gravid, 1177.se och Rikshandboken i barnhälsovård / Maria Bång

Svenska meshen som app

2012-02-07T11:44:00.002+01:00

Nu kan man ladda ner svenska meshen som app till sin mobil eller "padda". Enkelt och smidigt på alla sätt och vis. Kanske också andvändbar eftersom man har möjlighet att få med sig upphittade mesh-term direkt till en sökning i Pubmed, en funktion som nästan alla saknar på webben. Helst vill man ju dock direkt kunna kombinera mesh-termerna i appen - coming soon?

Android: https://market.android.com/details?id=se.ki.svemesh
iOS: http://itunes.apple.com/us/app/svensk-mesh-kib/id499309949?mt=8

Bibliotekarier hjärta forskning likamed sant

2011-10-26T13:14:00.004+02:00

Jösses, imorgon ska jag prata om "forskningsdagen" i Stockholm på vårt enhetsmöte, dags att rekapitulera vad som sades. Jag (och några till) vill så gärna starta en Journal Club 2012, eller nåt liknande projekt, så det gäller att vara förberedd och komma med inspirerande förslag imorgon tänke jag.

Men först: renskriva anteckningar eller åtminstone kort notera vad som sades den 15 september hur kan vi använda forskning på biblioteken?

Forskningsinformerat biblioteksarbete - i Sverige & utomlands
Lotta Haglund från KIB ger svenskt och internationellt perspektiv på EPLIB-arbetet. Definition av EPLIB: ..."användarrapporterad, av bibliotekarier observerad och forskningsbaserad evidens." Jag kände mig nöjd med att komma från ett sjukhusbibliotek eftersom jag redan kände till Cochrane och hela evidensarbetet men det var ändå kul att höra. Eva Alopeus nämndes som en av de första I Sverige som skrivit om evidencebased librarianship (2001). 2009 hölls den femte EBLIP-konferensen i Sverige och tidigare i år pratade Andrew Booth på den medicinska bibliotekskonferensen i Linköping (vilket var jättebra!).

Definitely maybe or Do the right thing (Ögland, Åstrand, Herron) - en skrift som summerar två kurser som hölls 2009-2010 med målet att ta reda på hur man skulle kunna tillämpa ett evidensbaserat förhållningssätt på verksamhetsutveckling i en svensk bibliotekskontext. Mycket intressant läsning, inte minst frågorna längst bak som deltagarna själva tog med sig in i kursen.

Hursomhelst: det tog 20 år innan det hände något inom medicinen och nu har EBLIP varit känt inom biblioteksvärlden i ca 10 år, vi får se vad som händer... Arbete pågår.

Evidensens många ansikten / Ingemar Bohlin (doc. vetenskapsteori, GU)
Ett alltmer vetenskapbaserat samhälle ställer högre krav på att verksamheter ska bygga på god kunskap. detta sker tex genom beslutsstöd och riktlinjer och drivkraften är ofta att man vill kvalitetssäkra. Stark betoning på evidens och medicin även på detta föredrag. metasyntes och grounded theory. "Naturligt att begreppet startat inom medicinska bibliotek, de har varit otroligt viktiga."

Varför forskningsinformerat biblioteksarbete? / Lotta Åstrand, KIB
"I samma stund som man slutar att försöka bli bättre slutar man att vara bra" (osäker källa). "Få saker är så praktiska som en bra teori."

"Det är lättare att ta till sig ny kunskap än att ändra attityder".

Varför arbeta forskningsinformerat/evidensbaserat? Kundperspektiv: Få bättre kunskap om kund/användare behov och intressen. Få större förståelse för lärande/forskningsprocessen. Medarbetare: man blir en mer attraktiv arbetsplats, stärker professionen, vi behöver ju verktyg och metoder för att se på verksamheten med kritisk blick. Ledning: skapar legitimitet åt verkssamheten, ger kvalitet i processer och resultat, bra omvärldsbevakning, ger underlag för beslut, effektivt, bättre resursutnyttjande.

Hur har KIB använt forskning för att påverka/utveckla praktiken? Bland annat genom att utgå från "Kompetensbaserad personalstrategi" av Malin Lindelöw vid rekrytering av ny personal. Att göra en grundlig behovsanalys är mycket viktigt, sedan kan man börja med kravprofilen. På KIB har de använt sig av arbetsprover, tex genom att ge feedback till elever som skrivit uppsats.

Resultat? Bättre träffsäkerhet, större tydlighet och transparens, mer delaktighet och bättre förankring, effektivt resursutnyttjande, bra process etc etc.

Förutsättningar för att arbeta forskningsinformerat? Ledningens stöd! En organisation som stödjer lärande grupper, "ok att testa". Drivande personer. mm

God sushi till lunch & trevligt samkväm.

Forskning i projektet Synliggör biblioteket, Regionbibliotek Halland / Anette Eliasson (numera i Mölndal)
Kommunicerar men till alla så når man ingen. Men hur gör man då när man har ett faktiskt uppdrag att vara till för alla? De valde till slut ut barnfamiljer som en prioriterad målgrupp.

Använd forskningen men låt även forskningen använda sig av praktiken så att man tillsamamns skapar kunskap. Läs rapporten.

De ville öka medvetensheten om bibliotekens utbud och öka användningen av bibliotekets resurser. Arbetade med kompetensutvekling = verksamhetsutveckling. Läste litteratur om marknadsföring, folkbibliotekets identitet, användarstudier, metoder för biblioteksutveckling. Gjorde studiebesök, hade ning, lånade en forskare. Samarbetade med kommunikationsbyrå och användarstudieföretag. Tog ca 2 år. Viktigt när man arbetar med marknadsföring: börja med den egna identiteten och kunskap om hur användare betraktar eller upplever verksamheten. Icke-användarstudier nästan viktigast.

Berättar mycket om erfarenheter från projektet, svårt att dra några riktiga slutsatser om målen uppnåddes.

Tidskriftsklubbar - både för ifrågasättande och samsyn / Malin Ögland
Inspirerad av Lotta H och david H på KIB i Infotrend, deltod i tvinningprojektet som man kan läsa om i Ett steg till.

Form: samla en grupp som vill vara med (eller bestäm att nu blir det av och ni ska vara med). Diskutera syfte och bestäm litteratururval, nivå, omfång, innehåll.

Mötet: alla läser en och samma artikel men en har i uppdrag att ge bakgrundsanalys. Kritisk granskning, struktur, diskutera innehåll och innehållets relevans för den egna verksamheten.

Syften: att utmanas, öka bibliotekariers förmåga till kritisk granskning, bygga upp en gemensam kunskapsgrund, belysa egna observationer, omvärldsbevakning.

Kompetensutveckling är ingenting utan reflektion.
EX. Hur ska vi tänka nät vi ska inreda vårt bibliotek? Hur väljer barn i förskoleåldern böcker? vad kom fjärrlåneutredningen fram till?

Glöm inte att utvärdera. Börja inte för ambitiöst.

Aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete / Eva Fred och Kerstin Wockats, Kultur i Väst.
Aktionsforkning täcker glappet mellan forskning och praktik. Bjuder in forskare från BHS som får berätta om sin forskning. Poängen är att utveckla praktiken mha akademiska verktyg/teorier genom att ta avstamp i det praktiska arbetet och de behov som finns. En handledare finns i gruppen med forskarkompetens.

1. Formulera fråga. Ska vara öppen, tex vad händer om vi börjar låna ut e-böcker? Observera, intervjua, filma, enkäter.
2. Planera förändring.
3. genomför.

En loggbok är viktig. Vad hände? Vad upplevde jag? vad lärde jag mig?

Att arbeta med forskningscirklar / Kerstin Rydbeck och Mia Carlberg
Ytterligare ett sätt att skapa ett evidensbaserat arbetssätt på bibliotek. har arbetat med skolbibliotek och högskolebibliotek. En forskningscirkel är som en traditionell cirkel, ska bestå av männsikor med gemensam yrkespraktik och en senior forskare. ett gemensamt problem ses ur ett vetenskapligt perspektiv för att öka kompetensen och förändra praktiken. arbetet ska dokumenteras.

Goda erfarenheter, bland annat att det är bra att dikutera det som upplevs som invant och etablerat. Svårt att få tid och ett problem att det är allas gemensamma ansvar att driva cirkeln framåt, inte ledarens ansvar.

Forskning i praktiken - en fråga om kunskapssyn, identitet och lärande / Ola Pilerot
Intressant avslutning om vikten av att arbeta reflexivt, att utmana sig själv (och sina kollegor) och att hålla sig uppdaterad. Att vara intreserad av forskning innebär inte bara att hålla sig uppdaterad på forskningsresultat utan är också ett förhållningssätt. betonar det sociala i lärandet. Människor lär genom deltagande i sociala praktiker. handlingar grundas i begrepp, hur vi talar om saker speglar vi agerar och förhåller oss till desamma. Kritisk mot EBLIP. Läs Koufogiannakis: What is evidence?

Bevis vs underlag. Klyfta vs kontinuum. Metasyntes som en lösning?

I all hast, tänk om vi hade ett Best practice för biblioteks- och informationsverksamhet.

Höga krav

2011-10-06T10:49:00.004+02:00

Nu har jag återigen ägnat hela förmiddagen åt att felsöka, försöka rätta till problem, prata i telefon och formulera mig inför supporten om rådande problem i vårt webbpubliceringsverktyg. Istället hade jag gärna ägnat mig åt det som jag borde och vill, nämligen att layouta, skriva och testa funktioner.

Sedan bokmässan har jag tänkt en hel del på genomskinlighet i processer. Att vara öppna och bidra med våra erfarenheter har vi ju haft som ambition genom hela det här projektet. Att vi sedan inte har lyckats genomföra det alls i närheten av så mycket som vi ville beror bland annat på att systemets alla olika nyckfulla problem tar alltför mycken tid. Vi hinner helt enkelt inte eftersom andra saker måste prioriteras. I slutändan har vi väl twittrat lite men framförallt lagt ut projektplaner, minnesanteckningar från möten etc på webben så att de är tillgängliga för den som är intresserad. Gott så.

Men det som jag gått och gnagt på sedan bokmässan är hur genomskinlig man borde vara med alla de problem och hinder som reser sig i ens väg, tex i ett webbprojekt. Vi vet ju alla att de kommer förr eller senare, men av någon anledning är det väldigt svårt att lägga ut texten om problem, åtminstone har jag svårt för det. I själva verket borde ha mycket att lära av varandra.

På mässan fick jag en kommentar om att vi väl hade lite höga krav med vår webbplats och istället borde lansera den illa kvickt. Jag tänkte inte mer på det just där och då. Men under samma kväll och alltsedan dess går jag och gnager på den där kommentaren och vi har diskuterat den livligt på jobbet. Vad innebär det att ha "höga krav" på en webbplats? Att den fungerar som det är tänkt för användaren är väl ett lågt ställt krav om du frågar mig. Diskussionen fortsätter.

Just denna dags allra ödmjukaste krav är att jag ska få möjlighet att ladda upp bilder igen och skapa länkar i vårt system, vilket känns som det mest akuta problemet. Tänkte att det vore bra om man kunde byta ut bilder på webbens förstasida och göra dem klickbara. Höga krav?

2011-10-03T21:31:00.002+02:00

Känner mig väldigt missnöjd med att jag inte hinner/prioriterar att skriva mer här om webbarbetet med bibliotekvarmland.se, om diverse konferenser, mässor, möten och funderingar. Ska bättra mig.

Ikväll är jag oförklarligt trött efter en heldags möte med fantastiska webbgruppen. Vi ägnade mycket tid åt att diskutera mål och målgrupper igen inför stundande utvärdering av webbplatsen och dessutom blev det en hel del jobb gjort under eftermiddagen. Vi behöver gå igenom strukturen, lägga ut enkla manualer, lyfta e-biblioteket/e-tjänsterna, se till att vi är konsekventa vid ordval, layout av texter, arbeta om barnsidorna, producera ung- och Värmlands-sidor med mera. Vi har verkligen kommit långt, men jösses vad mycket arbete vi har framför oss.

Otroligt frustrerande att systemet är så opålitligt dock, flera grupper hade bland annat problem med att skapa och spara och godkänna artiklar under eftermiddagen. Det är vi alldeles för vana vid vid det här laget.

Tänker inte mer på det nu utan hoppar i säng med Boken, eller kanske Biblioteket.

Att skapa en säljande och inspirerande biblioteksmiljö

2011-03-09T21:58:00.006+01:00

Var i Arvika och lyssnade på Petra Trobäck idag som pratade om hur vilka trick handeln använder för att få oss kunder nöjda, bekväma och köpsugna. Det råder inga tvivel om att vi (bibliotek) har en hel del att lära av handeln. Men vi måste ju också våga vara något annat än en "affär". Hursomhelst, jag gör som jag brukar på denna anteckningsblogg: nedtecknar en del av det som sades för framtida bruk.

Hur beter sig folk när de kommer in i en lokal och utför sitt ärende? Det är en stor skillnad på hur man säger att man gör och hur man faktiskt gör. Undersök, fråga, testa! Våra besök ökar men utlånen minskar - ta reda på vad våra användare faktiskt gör så att vi kan förbättra möjligheterna för dem att göra just det de vill. Fler fåtöljer med bättre belysning? Bättre studieplatser?

En liten tråkig och ful del av biblioteksmiljön påverkar HELA biblioteket.

Framgångsfaktorer:

INVOLVERA OCH ENGAGERA.
Låt besökarna delta, engagera dem, låt dem rösta, kommentera etc. Webb är ju ett utmärkt verktyg för detta tänkte jag men webbfilialer kom vi liksom aldrig in på...
GÖR UPPLEVELSER TILL EN DEL AV ERBJUDANDET
Tyckte inte egentligen att upplevelsen var det centrala i de exempel Trobäck visade, utan det faktum att man skapar ngt UNIKT. Något som ingen annan har, rums-plats-tidsspecifikt, visserligen kopplat till en bra upplevelse, men det är det unika vi betalar för.
SPECIALISTER
TILLSAMMANS MED ANDRA
att tex skapa kluster av butiker inom samma gebit
DIGITAL SUPPORT
få in teknik i "affären" som kan ge mkt information till den som vill. vi skulle tex kunna lyfta fram pion-datorn, kanske också katalogen. Ha en plattskärm med rullande infomassa? Var? Tittar man verkligen på såna?
SOCIALT ANSVAR OCH MILJÖ
EXPRESS
vi är tidspressade och måste få känslan att vi kan utföra våra ärenden snabbt OM VI SÅ VILL - det korta kundvarvet. Hög tid att ställa upp en in- och utlåningsopac för den som faktiskt läsa streckkoden själv. Nu har de ju dessutom korten med sig hela tiden, perfekt!

Det spelar ingen roll hur säljande miljön är - bemötandet är det viktiga. Det som avgör är den man möter.

Sedan det klassiska marknadsföringsproblemet - vi vänder oss till ALLA. Våga välja bort för att vinna massan. I en miljö som riktar sig till "alla" känner ingen sig hemma.

LANDNINGSBANAN. Där besökaren stanar till första gången - och där vi har första chansen att leverera någon form av "innehåll"/information. Allt innan kan vi bara glömma. Så vad gör vi med entrén!? På landingsbanan ska jag mötas av något som ger mig förståelse för vad jag har att vänta, vad kan jag förvänta mig?

Vad har vi att arbeta med? Jo:

Fasaden. Man måste förstå att det är ett bibliotek. Tydliga öppettider. Bra tips att ta kort på yttre och inre miljö och sedan studera/workshoppa kring. Vad använder vi våra fönster till? Välj att göra dem till ljusinsläpp och låta passerande se in i lokalerna eller använd dem som skyltfönster! Öppenhet fungerar väldigt bra, speciellt om det är folk i lokalerna, för där det redan är folk dit vill man gå. Om man använder fönstren som skyltfönster så är det viktigt att byta innehållet regelbundet, minst en gång i månaden. Glöm inte utrymmet utanför biblioteket.
Led besökaren runt och utnyttja lokalen på bästa sätt. Lättare sagt än gjort. Viktigt: golvet, belysningen, hur man använder rörliga bilder, identifiera vad som är vår "mjölk". Mjölken är inte nödvändigtvis det som lånas ut mest utan själva anledningen till besöket - fråga användarna! Trobäck ger exemplet Bokia och pocket vs. kontormaterial. Hursomhelst: produkter med hög omsättning placeras längst bak i butiken och så långt är vi ju med. Kanske ska vi flytta filmera och där plocka fram godiset, det där lilla extra som man kan plocka på sig när man ändå är där? Och vad är då det? TESTA, flytta runt.
Studera var folk stannar till i entrén, där är landningsbanan.
Identifiera lokalens heta platser genom att göra en KUNDSTRÖMSANALYS:
- besökarens väg genom lokalen
- bästa platserna?
- var är våra döda ytor
Görs exempelvis genom att ta fram en ritning över lokalerna, kopiera upp typ 100 ex och följa efter lika många besökare. Rita deras väg, använd tex X för stopp, cirkel för när de sätter sig etc. Notera på pappret. Lägg ihop allt.
Se till att besökaren hittar. Det räcker inte med en karta i entrén, och kanske är en sådan bortkastad, men den inger åtminstone lite trygghet. Strukturera. Arbeta med färg. Var tydlig, SLUTA DUTTA. Var gärna övertydlig. Visar hemska exempel från biblioteksmiljöer på skyltning etc. Hög igenkänningsfaktor.
Presentera utbudet. Det är bra att visa ansiktet på produkten och gärna många ex av samma... Om man gallrar/rensar upplever kunden/besökaren att sortimentet ökat om man sorterat bort 25%, att det är samma som tidigare när man sorterat bort 50 % och först när man tagit bort 75% att det faktiskt minskat. Färre produkter ger bättre överblick och organisation.
Arbeta vertikalt! Skylta uppifrån och ner. Jobba med topplistor - inte bara undanskymt på webben, skriv ut och lyft fram t ngt positivt även om boken råkar vara utlånad (Wow this was popular, well have more tomorrow Starbucks).
Tala mekaniskt. Berätta så mkt som möjligt utan att du själv behöver vara där, låt "varorna" tala för sig själva. Men viktigt att se och hälsa på alla som kommer in i lokalerna. I infodisken kan vi lämna ett längre budskap om oss själva och våra tjänster. Rätt budskap på rätt plats.
"Personalen rekommenderar", gärna handskrivet? (Njae, här tyckte jag att det blev lite daterat, kanske funkar i en viss typ av butiker men inte hos oss). Ta bort alla pekpinnar.
Skapa stämning. Skapa en miljö som är "vi". :)
Ge det lilla extra.

Summa summarum:

Satsa på personalen
Gör det lätt för besökaren att hitta
Låt produkterna tala
Skylta det osynliga utbudet
Vitalisera mera, skapa aktuella teman etc
Lär känna besökaren och våga vara ett varumärke
Gå runda ?
Låna idéer av andra bibliotek och handeln

Inspirerande föreläsning som även gav en del praktiska verktyg, men naturligtvis svårt att direkt omsätta i praktiken. Jag har lyssnat till henne en gång tidigare, kanske 2007 eller 2008 och kände igen en hel del men det var bra att få det uttalat igen. En del har vi genomfört, men mycket återstår och det ska bli skönt att ta tag i det nu äntligen.

PS. "Ögonhöjd" är ca 140-150 cm högt.

Ljuva tider på bokmässan: torsdag

2010-10-16T22:11:00.002+02:00

Jag var ju på det där omsusade, omtalade, omskrivna seminariet om bibliotek och sociala medier (lägg märke till ordningen ;) utan att överhuvudtaget fatta att det var något speciellt som sades, jag är väl för deep into da shit. Tyckte nog att diskussionen höll OK nivå och inte brakade iväg och blev så där lamt dikotomisk som alltid annars (=ANTINGEN God Litteratur ELLER Sociala Medier). Visst var det en del slagfärdiga kommentarer om att somt och visst måste hamna på kyrkogården och att det behövs mer eluttag men mer var det ju inte - eller!? Här är en länk till Thentes drapa i DN som ni ju alla redan läst. Men har du också läst denna fina hyllning till Texten?

Medverkande var hursomhelst: Kristina Alexandersson (följ genast på twitter om du inte redan gör det @kalexandersson) som pratade från sin roll som användare av bibliotek och sociala medier. Om biblioteket som fysisk plats i skolan där man i bästa fall hittar bokskatt men som inte används i den utsträckning som det borde. Sara Kjellberg kände jag inte till tidigare, har skrivit avhandling/forskar (?) om forskarbloggar och berättade om sina rön, hur bloggandet suddar ut gränserna mellan informellt och formellt samtal och gör innehållet/samtalet sökbart. Såg hur sociala medier har förändrat bibliotekens kontext och att det är en intressant utmaning. Cecilia Bengtson (@ceciliabengtson) använder sociala medier för att omvärldsbevaka och nätverka. Gav exempel på bibliotek som hon tyckte arbetar bra i sociala medier: Malmö stadsbibliotek (facebook), Göteborgs blogg som är fin och transparent, KTH:s youtubefilmer, Länkskafferiet mm. Rasmus Fleischer (PP) gillar inte begreppet "sociala medier" - Internet per se är socialt idag... Pratade sig varm om bibliotekens funktion att sovra i infoflödet - biblioteket ska erbjuda något annat än en tom sökruta. Yttrade det mest twittrade uttalandet på seminariet: att det är viktigare för biblioteken att se till att det finns eluttag så att användarna kan använda sociala medier än att skapa gillabibliotekssida på facebook. Unni Drougge pratade svulstigt om listning, rangordning och humanism. Bättre att läsa en bra bok än många dåliga., Bibliotekarien är en värnare av god kvalitet. Halleluja.

Alla nämnde twitter som det goda socialamedierexemplet. Facebook mer ett vanligt community liksom. Jan Nolin, moderator, ville veta hur sociala medier förändrat kontexten: vi måste hantera information i form av flöden; ger oss en möjlighet att återkoppla och motverka guldfiskminnet. Vi ska våga vara en motvikt till det kortfattade, snabba och minneslösa.

Inför enhetsmöte 27 sept. IFLA session 100: Health information for all - new challenges, new solutions

2010-09-27T00:11:00.005+02:00

The Global health Library - opportunities for mobility / Ian Roberts, WHO
Var sjunde sekund dör ett barn i en sjukdom vi känner till botemedlet mot. Roberts arbetar på WHO health Library med att förbättra människors hälsa i "low income countries". Ingen internetaccess = ingen tillgång till infromation. Roberts arbetar med M (mobile) Health och E (electronic) Health. DÅ: de blå lådorna (blue trunks). Finns ca 180 blå lådor av metall m ca 200 kg böcker i. Lådorna skickas med sina utvalda böcker till olika avlägset belägna platser. Dessa lådor existerar visserligen fortfarande och har varit ett lyckat projekt även om det inte når så många. Nu fokuserar WHO arbetet på mHealth, där det får plats drygt 150 böcker, man har tillgång till många fler språk, de är multimediabaserade så att bilder, ljud, videos etc kan användas. Informationen är sökbar och kan delas, är inte isolerad som i de blå lådorna. Man har också möjlighet till uppkoppling och kan då uppdatera och ladda ner nytt vid behov. Läs mer om mHealth på wikipedia.

Partnerships, collaboration, promotion: role of the Medical Library Associations Librians without borders in ensuring quality information for improved health / Carla Funk (MLA, Chicago, USA) & J. Michael Homan (Mayo clinic, USA)
Berättar om initiativet till Libarians without borders (2005) då de samlade alla MLA:s splittrade projekt under ett paraply. HINARI, Agora, OARE. Pratar om hur de arbetar i olika katastrofgrupper etc. Vill du veta mer eller/och bli medlem, läs på deras webbplats.

Public access to health infromation: how partnerships can strenghten the role of librarians in developing health / Shane Godbolt, Emma Stanley & Paul Sturges (UK)IFLA/FAIFE (Free Access to Information and Freedom of Expression). Berättar om olika samarbeten för att främja tillgång till häsoinformation. Även här togs det upp vilken liten nytta vi bibliotekarier gör på biblioteket - vi måste ut och informera! Samtalde om detta med en medicisnk bibliotekarie från Nigeria tidigare under dagen som berättade hur mycket hon var ute och just träffade olika ungdomar, pateintgrupper etc. Tänker på vilka olika uppdrag vi har trots allt... Många olika förkortningar på många olika intressanta projekt, tex PHI: Partnerships in Health Information

Small steps to a healthier nation: provoding and delivering health information across Wales / Sue Thomas (Wales, UK)
Folkhälsoarbete, hälsa är allas business. Har arbetat fram den första folkhälsoplanen om jag förstod det rätt. Har också ett "Folkhälsobibliotek", som är öppet för alla (I Wales?). Som PION som Anneli så mycket riktigt påpekar. Synd och skam att vi inte kunde delta i denna session med en punkt om det fatanstiska pionsamarbetet! *grämer mig* Här kan man ringa och beställa "leaflets", olika infromationsblad om tex rökning, amning, alkohol, skador etc. Levereras ca 5 dagar senare. Utmaningar: mycket stor efterfrågan, svårt att hinna med nya infoblad och att hålla allt aktuellt. Behövs på andra språk. Health Promotion Library.

Student awareness of health information initiatives of the G:s of India and Bangladesh... / Jagtar Singh & Dilara Begum
Svårt att hänga med, men indien har kommit långt med att arbeta med hälsopromotion och IT, läs mer här. De har gjort en studie som visar att det är stor skillnad mellan Indien och Bangladesh i hur hög grad informationen når ut.

Outcomes from a free access partnership: HINARI impact after nine years / Kimberley parker (WHO, Schweiz)
Informerar om HINARI-projektet som pågått i snart 9 år (?), svårt att utvärdera vikten av just detta projekt för det finns ju så många. Väldigt imponerande och intressant: The HINARI Programme, set up by WHO together with major publishers, enables developing countries to gain access to one of the world's largest collections of biomedical and health literature. More than 7,000 journal titles are now available to health institutions in 109 countries, areas and territories benefiting many thousands of health workers and researchers, and in turn, contributing to improved world health. Läs mer här.

Open access to knowledge - promoting sustainable progress

2010-09-26T22:02:00.008+02:00

Jag känner mig ju fortfarande lite som en rookie i biblioteksvärlden så att få åka på en IFLA-konferens kändes kul och lärorikt. Hade jag vetat att vi skulle köpa hus/tillträda nytt hus exakt dessa veckor hade jag nog inte arbetat så för att få åka, men visst var det värt det!

Veckan var omtumlande på många sätt. Helt fantastiskt att vistas tillsammans med drygt 3500 kollegor från hela världen i flera dagar, men också skräckblandad förtjusning inför denna tunggrodda och hierarkiskt byråkratiska organisation. Misstänker att nuvarande president, Ellen Tise, är ovanligt lyckad på sin post men det kan jag ju inte veta eftersom jag inte har någon som helst koll på någon av de tidigare. För mig blev det också min första twitter-konferens och det var kul. Gav mervärde som vi så gärna talar om... ;)

Mest givande var utan tvekan Keynote-talarna Eliasson, Mankell och Rosling (skippade Allén, har redan gnällt på annan plats över den ojämlika genusrepresentationen) och att hamna i samspråk med kunniga och engagerade kollegor från världens alla hörn. Om någon mot all förmodan är intresserad av mina erfarenheter från IFLA så läs inte vidare här, för här kommer bara en upprapning av det jag var på så att jag kan börja sortera mina anteckningar. Ännu mer minnesstödsskrivande alltså - mer kött på benen längre fram.

...

Snabb summering av mina 5 IFLA-dagar i augusti: deltog på ca 10-15 sessioner (en session bestod av allt mellan två till sju programpunkter) och lyssnade på över 40 personer. Socialiserade både IRL & digitalt, fick nya vänner, lärde mig en hel del, inspirerades, nätverkade, dansade.

Onsdag.
Öppningsceremoni.
Musik.
Agneta Olsson. Ellen Tise. Jan Eliasson.
Mera musik: ABBA lookalikes, hela hallen dansar.

Bestämde mig för att göra Det Rätta o gå på "Newcomers session" på eftermiddagen. En rad olika representanter presenterade IFLA ur olika infallsvinklar, det gav inte så väldigt mycket men var rätt så trevligt. Fick en fin "FIRST TIMER" att sätta på min namnbricka.

Torsdag
Plenary session: Ellen Tise. Henning Mankell.

Session 89: Metropolitan libraries with Public libraries. Rolf Hapel (Danmark), Varaprasaad & Chan (Singapore), Morgan-Bindon (Australien), Gomez (USA), Guard & Katz (USA), Whitney (Canada).

Invigning av "Poster session", nästan 200 utställare.

Session 100: Health & biosciences - health information for all, new challenges, new solutions. Roberts (WHO), Funk & Homan (USA), Ntalaka & Baruga (Uganda), Godbolt & Stanley & Sturges (GB), Thomas (GB), Singh & Begum (Indien/Bangladesh), Parker (Schweiz).

IFLA Night spot.

Fredag
Plenary session: Agneta Olsson, Ellen Tise & Hans Rosling.

Nu börjar det bli riktigt rörigt i mina noteringar för denna tredje IFLA-dag börjar jag känna mig som ett riktigt IFLA-proffs och sitter inte längre ordentligt kvar hela sessioner utan kör lite mer fluxus-stilen och glider in och ut mellan mer eller mindre intressanta föreläsningar...

Bevistade bland annat:
Academic and research libraries with management and marketing.
Indystry symposium - OCLC.
KISTA Idea Lab Gowalla trip.

Danskväll.

Lördag.
Den uppmärksamme läsaren ser här att denna dags Plenary session är utelämnad. Så kan det gå när man dansar diskodans hela natten. Även en bibliotekarie har gränser tydligen. Började dagen med:
Session 136: Library history SIG. Torstensson (Borås), Mäkinen (Finland), Bashota & Kokollari (Kosovo).
Sprang sedan mellan Africa & FAIFE with Information technology.

IFLA night spot.

Söndag:
Session 149: Information technology, catalouging with Classification and indexing with Knowledge Management (väääldigt många personer som föreläste)

Hemresa.

Tankar från ett stabs-apt

2010-09-14T20:47:00.007+02:00

Igår hade vi (som tillhör utvecklingsstaben) stabs-apt igen. Jag hann som vanligt inte förbereda mig speciellt bra på de punkter som komma skulle (kansliutredningen mm), och jag känner mig fortfarande lite som stabs-apt-n00bie numero uno. Vet aldrig riktigt vad jag ska förvänta mig, kan inte riktigt uttyda vad bokstäverna på dagordningen betyder - därför är det bästa nästan alltid att hålla sig alert och gå in genom dörrarna rätt så förutsättningslöst.

I en sådan här stor organisation händer det alltid väldigt mycket. Och det går alltid väldigt långsamt. Ändå känner man sig ofta presenterad inför hastiga genomförningar. Det där 80 % planering och 20 % genomförande stämmer sällan med upplevelsen. Mycket märligt.

Igår ägnade vi en del tid år att diskutera ledningsgruppens riskanalys av organisationsskissen. Det var intressant. Överhört: Samlokalisering av funktion - "det viktiga är att fika ihop, inte att göra en ny ruta i organisationsskissen." Faktum är att hela sammanhanget inspirerade stort idag. I utvecklingsstaben är vi kanske 40 personer som arbetar med allt från fjärrlån till förskrivarkoder och folkhälsoarbete. Ett kompetent och engagerat gäng, dessutom intresserade av utveckling och övergripande strategiska frågor och medvetna om vikten av att kommunicera sitt arbete utåt. Gillart.

Att hålla ögonen på i den snara framtiden:

Resurscenter plan 6?
Läs Landstingsplanen (inte kortversionen)
vad händer med utvecklingsstabens uppdrag vg strategiska utvecklingsfrågor om staben försvinner/byter namn? Vem har uppdraget att INITIERA utvecklingsarbete, identifiera behov, omvärldsbevaka etc? punkten i riskanalysen om risk för parallella processer är intressant också.
Hur blev det egentligen med privata vårdgivare och fria nyttigheter? Konkret!?
hela diskussionen om vårdprogrammens vara eller icke-vara på externa webben. Äntligen börjar det hända saker, men det känns som att det är lång väg kvar tills de ligger där allihopa. Alla landstingets styrande dokument bör med självklarhet finnas tillgängliga externt. Hur ska vi annars kunna samverka med andra vårdgivare eller hur ska patienter annars kunna fatta informerade beslut om sin valfria vård?

På slutet var Mattias inbjuden för att uppdatera oss kring webben. Det var kul, och att samtalet skulle landa i att vi självklart ska arbeta oss bort från intranätet mot webben var vi båda lite överraskade av tror jag. Kul att diskussionerna landade där. I mitt dagliga arbete är det ju just det som händer: jag lägger ut i stort sett samma information på minst två ställen, när det egentligen borde räcka med ett. Hoppas att vi hittar en bra och hållbar teknisk lösning för databaserna och tidskrifterna snarast (SITHS-korten?). Jag ska försöka bygga om strukturen på webben så att vi kan underhålla och länka dit istället. Solklart.

Att ta med in i Selmawebb-projektet:

Det kan bara inte sägas för många gånger: nätet kräver resurser, kräver satsning, är ett strategiskt jobb.
Vi måste göra jobbet, vi måste finnas tillgängliga på webben. Våra "kunder" kräver att vi finns tillgängliga, är kontaktbara etc.
Det handlar om att förändra arbetssätt.