Den tredje och sista dagen samlades vi åter i den vackra Hjalmar Bergman-salen, nu för att höra författaren Kristian Lundberg berätta om skillnaden mellan liv och katastrof!

Kristian berättade öppenhjärtigt om sin egen uppväxt och hur mycket det betydde för honom att ha ett bibliotek i kvarteret där han bodde. Idag är hans barndomsbibliotek vid Värnhemstorget stängt. Malmö är en av få städer i Sverige där det finns analfabeter, att då inte värna biblioteken är nära nog brottsligt menar Kristian.

I skolan gick det dåligt och Kristian fick gå i ”obs-klassen”. Han blev ofta utkörd ur klassrummet och fick då sitta ensam -i skolbiblioteket(!) Så småningom började han bläddra i böckerna eftersom han hade tråkigt och fastnade för Fröding som rister i sitt galler; först när han själv brister så brister gallret i hans inre. Detta blev en uppenbarelse för Kristian och han fann att det fanns en väg ut, en nyckel till det egna gallret.

Kristian, 13-14 år med nyss lånade Aniara i handen, möter modern i hallen. Moderns blick, som lyser av den psykos som ständigt jagar henne, flackar mellan Kristian och boken. Modern berättar hur det gick för en granne som blev förläst – hur han sprang omkring naken och vansinnig. I det ögonblicket bestämde sig den unge Kristian: Det är värt det! Bara jag får fortsätta att läsa så är det värt att ta den risken.
Sedan tänkte han på bibliotekarien som satt där och som säkert hade läst massor av böcker men som ändå hade kläderna på.

Den som växer upp utan böcker möter dem först där tröskeln är som lägst. K är glad att detta inte blev i fängelset utan redan i biblioteket vid Värnhemstorget. I sällskap av en bibliotekarie som gav honom nya förslag till läsning efterhand, en människa som såg honom som människa med behov som alla andra.

För Kristian blev biblioteket en fråga om liv eller död. Utan biblioteket och bibliotekariens stöd hade han kanske gått samma öde till mötes som så många i hans omgivning vilka dukat under i missbruk.

Om att vistas på bibliotek: ”Vi är alla på väg, men vi är det sida vid sida”.
Just den frihet som biblioteket erbjuder tilltalar Kristian:
-Kom när du vill, gå när du vill eller gå när du måste!

Libris för folkbiblioteken – mot en nationell katalog
- Hilda Androls, KB

Libris har skapats av 400 bibliotek under 40 år och innehåller nu över 7 miljoner poster.
Enligt Hilda är skriften ”Folkpost på tre sekunder” fortfarande aktuell även om mycket av det som står där redan är uppfyllt.

Om katalogisering:
Värmland har anställt en katalogisatör som katalogiserar sådant som inte redan finns i Libris. En annan möjlighet är att bibliotek går ihop och köper katalogposter av något företag. Det finns många möjligheter bara man samarbetar – Libris främjar samarbete mellan bibliotek menar Hilda, också samarbete med leverantörer av system och poster.

Erbjudande till biblioteken:
- Libris förvärvsrutin
- Automatisk uppdatering av poster
- Utbildning
- Katalogiseringsstöd
- Stöd under anslutningsprocessen
- Kundservice med support

Det finns en arbetsgrupp på åtta personer för folkbibliotekens medlemskap i Libris, i gruppen ingår fem deltagare från olika folkbibliotek, en från SUB, en från IB samt Hilda från KB. Folkbiblioteksprojektet löper fram till slutet av 2014, arbetsgruppen avvecklas dock redan i höst. De stora utvecklingsinsatserna får vänta pga att man nu utvecklar ett helt nytt katalogiseringsverktyg (en beta-version är klar, finns på KB:s webb). Med hjälp av verktyget blir det enklare att katalogisera i Libris. Verktyget stödjer de nya katalogiseringsreglerna, RDA.

Mål:
- Tillgång till fria poster att bygga digitala tjänster på
- Jämlik tillgång till information för alla
- Samarbete mellan biblioteken i Sverige

Det finns ett stort intresse att gå med i Libris och rätt många är på väg in, bl.a. flera kluster som Umeåregionen, Skåne Nordväst och Göta-biblioteken. Ett antal bibliotek i Västra Götaland, Halmstad och Hylte i Halland m.fl. har också anmält sitt intresse.
Man har ett ”startpaket” med allt som behövs för att komma igång.

Andra projekt:
-Inköp med Librisposter (Värmland)
-KOHA + LIBRIS -billigare, bättre och en fri infrastruktur för svenska bibliotek
-Målgruppsanalys – rätt tjänster till rätt målgrupp
-KB:s förstudie om e-böcker

I Libris finns
7.500 poster från E-lib
2.500 poster från Publit (även omslagsbilder)
100.000 poster från MTM (talböcker)

Anslutna leverantörer är Adlibris, Bokus, Btj, Dawson m.fl.

Under frågestunden framgick det att katalogposter på andra språk är ett bekymmer, i exempelvis Helsingborg finns bara en tredjedel av deras katalogposter på arabiska i Libris.
Solveig Hedenström, KB, avslöjade att förhandlingar pågår mellan IB och Btj att fritt få visa upp katalogposter på andra språk i Libris.

Avslutning
Som avslutning samtalade Gabriella Ahlström med riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg, Lars Burman från Uppsala UB och Lisbeth Forslund från stadsbiblioteket i Gävle.
Många kloka ord sades men nu började träsmaken trots allt kännas och undertecknad började längta ut i försommargrönskan. Efter kaffe och kladdkaka återstår bara tågresan hem.

Nästa år arrangeras Biblioteksdagarna i Umeå som blir kulturhuvudstad 2014. Det nya stadsbiblioteket ”Kulturväven”, ritat av norska Snöhetta, invigs dock först i november. Men nåt får vi säkert se …

/präntat av Eiler

Att försvara människors rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet
-morgonens storföreläsning hölls av Lise Bergh, generalsekretare i Svenska Amnesty

”Om man inte vågar säga vad man tycker så vågar man knappast heller tänka sådana tankar, hela ens värld begränsas” (Martin Schibby och Johan Persson).

Lise betonade att alla rättigheter är lika viktiga! Detta har man förstått efter att under många år ha prioriterat olika i olika delar av världen, i väst har man gärna framhållit de medborgerliga rättigheterna och yttrandefriheten framför ekonomiska och sociala rättigheter men det håller inte.

Efter denna långa och tänkvärda inledning valde jag att gå på trendspaning med Peter Alsbjer, länsbibliotekarie i Örebro län:
Är folkbibliotek dinosaurier? Att överleva genom att utveckla vingar …

Peter utgick från några frågor
-Vad är det värsta som kan hända?
-Vad är ett folkbibliotek?
-Vad kan folkbiblioteken dela med sig av?

Den första frågan har vi alla anledning att ställa emellanåt, i regel är det ingen som dör om bibliotek gör ett misstag. Peter hade dock några drastiska exempel på övergivna bibliotek där katastrofer inträffat, exempelvis i Fukushima (det misstaget kan man dock knappast lasta biblioteket för.., min anm.)

Vad är ett folkbibliotek?
Folkbiblioteket är ingen plats, det är en process, menar Peter.
”Folkbiblioteket är en av folket utvald process för att fördela makten över information, kunskap och upplevelser med och mellan människorna i samhället.”

Vad kan folkbiblioteken dela med sig av?
-man erbjuder själva platsen till samfälligheten/medborgarna
-man kan tillhandahålla ”demokratisk utrustning” som i Fisksätra
-man kan dyka upp på oväntade ställen, ex.vis ställa ut böcker i stadsmiljön
-MakerSpace. Finns i Danmark förstås. Allting kommer via Danmark som Peter säger (MC-gäng, invandrarfientliga partier …)
-man kan låna ut verktyg, husgeråd, fiskespön …
-personalens kreativitet. Peter visade ett ”gosedjursrally” där barnen lät sina älsklingar sova över i biblioteket. Dagen efter får barnet ett häfte där man kan se allt som det egna gosedjuret gjort under natten; ätit pizza, spelat dataspel, vilka böcker man läst osv.

Fem utmaningar:
1. Marknadsför viralt!
2. Bli ett nav för lärande. Ex. TEDx, Creative morning, MOOCS osv.
3. Strategisk samverkan. Ex. samarbeta med stora drakar som Läsrörelsen, Spotify…
4. Man måste ha en plan. Lev den!
5. Utveckla platsen för biblioteket. Ex. Bubblan

Citat:
Bad libraries build collections;
Good libraries build services;
Great libraries build societies.
(R. David Lankes)

Läs mer och se bilderna på
www.slideshare.net/Peteral/

Erik Fichtelius från Utbildningsradion höll sedan ett bejublat framträdande med titeln
Hur kommer det vidgade textbegreppet in i skolans undervisning?

UR:s 14.000 program är numera SAB-kodade! Ett stort framsteg menade Erik, nu är det lättare att hitta det man söker. Men ibland kan det ändå vara knepigt, Erik exemplifierade med sökorden genus och könsroller. Människors erfarenhet och klokskap behövs vid sidan av söksystemen.

Animationer, bilder och musik är viktiga hjälpmedel för läraren som vill skapa en gemensam förförståelse i gruppen. Begreppet ”flipped classroom” sprider sig på alla stadier, även universitetet. Genom TED Talks och liknande webbplatser har alla idag tillgång till de bästa föreläsarna i världen (ex Hans Rosling!). Reflektionen efteråt sker däremot bäst i klassrummet.

UR har lagt ut 11.000 program som nu är fritt tillgängliga på nätet.

Sedan var det dags för kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth att äntra scenen.

Den nya bibliotekslagen blir väldigt bra anser kulturministern, vi får därigenom en modern lag. Lena betonar dock att det är en ramlag: Lagen ska inte detaljstyra verksamheten.
För att nå målen måste man ha en väl utbildad personal menar hon.

Urbaniseringen fortsätter, en utveckling som ingen lag kan stoppa (apropå filialnedläggningar). Kulturministern talade också om barns läsning är ett område som prioriteras av regeringen. Den som har svårt att finna orden tystnar eller tar i värst fall till våld. Allt färre läser högt för sina barn, på 1980-talet var det över 80% som läste högt, idag är det mindre än hälften! Vi skulle behöva en kampanj menar kulturministern.

På kvällen var det fest på universitetsbiblioteket med mat, mingel och dans. Skönsång och bra musik av grupper från Musikhögskolan i Örebro bidrog till en lyckad kväll.

/Eiler

Inledningsföreläsningen hölls av Maureen Sullivan, president i ALA – American Library Association

Maureens tal handlade främst om e-böcker. Att bygga relationer med de sex största förlagen var viktigt. Att få dem att förstå bibliotekens roll i ”the reading eco-system”; biblioteken är nyckelspelare i läsandets ekosystem.
För att få tillgång till e-böcker till acceptabla priser behöver vi tänka bredare kring förlag och distribution men också föra en diskussion med författarna samt de mindre förlagen menade Maureen.

Ett seminarium som direkt anknöt till inledningsanförandet var
E-böcker åt folket! – David Jonsson och Lisa Eriksson, Svensk Biblioteksförenings nya nätverk e-böcker på bibliotek

KB har gjort en förstudie ”Sammanhållet nationellt system för distribution av E-böcker till bibliotek”. John Augustsson har varit projektledare. Förstudien kom till på grund av Litteraturutredningens slutbetänkande om arbetsfördelningen mellan KB och SKL.
Tanken är att skapa ett sammanhängande system: Ett nationellt e-boksarkiv som en funktion i LIBRIS.

Jonas Lennermo från Publit berättade om företagets arbete med att bygga en digital infrastruktur för e-publicering. Man ser till att filer skickas på rätt sätt, med rätt innehåll osv, ”vi bygger räls” som Jonas sa. Man arbetar både med E-böcker i EPUB-format och tryckta böcker i form av Print-on-demand.

Man laddar upp en pdf, lägger in metadata i ett formulär och bestämmer sedan om den ska publiceras som E-bok eller tryckt bok.
Det finns fyra olika leveranssätt. Om ca en vecka kommer man att kunna leverera även till bibliotek via ett nytt ”dashboard”. Inställningar görs kring budget, ekonomi, antal lån per låntagare m.m.

Förlagen kan själva ange pris och biblioteken kan ange vad man är villiga att betala.
Ex. Noll kronor – 990 titlar finns att välja på, bl a makarna Myrdals verk som SSB har lagt upp.
Pilotprojekt ”dual licensing”: SSB digitaliserar tjugofem av Ordfronts titlar. I utbyte får SSB låna ut titlarna gratis under x antal år. En win-win situation menar Jonas där biblioteken hjälper förlagen att digitalisera deras backlist mot att de får låna ut dem gratis.

Idag används Publit av 300 förlag. Jonas menar att det stora problemet idag är att det finns för få titlar! Norge är grymma på att digitalisera backlist, i Sverige finns bara 4.000 titlar idag.

På eftermiddagen valde jag att gå på seminariet
Meröppet där fyra seminarieledare från Regionbibliotek Skåne, SLU och Vårsta i Botkyrka kommun samsades om upplägget.

Kristina Elding och Annelie Börjesson från Regionbibliotek Skåne välkomnar att fler ansluter sig till biblioteksföreningens nätverk för meröppna bibliotek. Anneli poängterade att meröppna bibliotek inte en avveckling av biblioteksverksamheten utan en utveckling.
Veberöd ville ha ett ord som signalerar mervärde, därav Meröppet.

Varför meröppet?
- ökad tillgänglighet till lokaler, medier osv.
- man kommer inte åt biblioteket under ordinarie öppettid
- mötesplats; möjlighet att knyta kontakter mellan människor i lokalsamhället
- nya kontaktmöjligheter med såväl politiker som användare
- ökad användning av de resurser man byggt upp

Veberöd öppnade 1 november 2009. En rapport (av Barbro Roos) blev klar 2011.
”Tack vare det meröppna biblioteket finns det ett bibliotek även för mig”
Flera danska undersökningar finns också.

Läget idag:
Skåne: Fyra meröppna bibliotek Veberöd, Kävlinge, Löddeköpinge och Glumslöv.
En handfull bibliotek är på gång …
Sverige: tio meröppna folkbibliotek i drift men många är på gång.
Danmark: 170 åpne bibliotek.

Förhållandena i Danmark och Sverige skiljer sig åt en hel del; i Sverige är det exempelvis riktigt svårt att få kameraövervakning medan i princip alla åpne bibliotek har kameraövervakning. I Sverige har man åldersgräns, 18 år, medan man i Danmark inte anser att detta inte behövs.

Läs mer på RB Skånes blogg: www.bibliotekbildningochmedia.blogspot.se

Botkyrka:
Vårsta ligger i Botkyrkas glesbygd i söder.
Meröppet mottogs positivt, ledorden är tillgänglighet, brukarmedverkan, förtroende, möteslokal.
En plats där man får vara ifred.
Ingen registrering krävs, det räcker att man har bibliotekskort i Botkyrka.
Man tar stort ansvar och är stolta över sitt bibliotek. Nya besökare har tillkommit. Besöken har ökat med 111%, lånen med 38%.
Medarbetarna skeptiska till att börja med men det har svängt; nu tycker man att det är roligt att vara i ett fint bibliotek med ett nytt koncept.

SLU-biblioteket:
Frågan om att ha meröppet på SLU-biblioteken har varit uppe redan för ett par år sedan men personalen var skeptisk. Efter ett studiebesök i Veberöd vände det dock och på biblioteket på Alnarp valde man att satsa på meröppet.

Studenternas studievanor har ändrats, man har också många distansstudenter.
Enda som var dåligt enligt studenterna är att det inte är meröppet även i Ultunabiblioteket. -Idag är alla fyra SLU-biblioteken meröppna!

/Eiler Jansson, regionbiblioteket

Efter fika och inledande välkomstord av regionbibliotekarie Maria Ehrenberg, var Magnus Persson först ut för att prata om vad han kallar ”myten om den goda boken”. 

Myten om den goda boken 

Magnus har jämfört synen på litteratur och läsning hos olika läsfrämjande arenor, bl a i kampanjer, skolans styrdokument och inom biblioterapin (som innebär att läsa och samtala om böcker i ett terapeutiskt syfte). Gemensamt för alla är att de utgår ifrån myten om den goda boken. Det är en föreställning om litteratur som något självklart gott, med per automatik goda effekter. En vanlig uppfattning är t ex att den som läser blir en mer empatisk människa. Riktigt så enkelt är det dock inte. Som exempel kan nämnas Hermann Göring, ökänd nazist och bokslukare. I myten om den goda boken ses litteraturen även som överlägsen, men paradoxalt nog samtidigt hotad av andra medier. Detta synsätt är ingen ny företeelse. Redan på 40-talet talade man om att god litteratur är det enda som ger livet mening. Ungdomar uppmanades att inte slösa bort sin tid på ”skräpkultur” såsom veckotidningar och bio. 

Inom biblioterapin anses litteraturen inte bara vara god utan dessutom en helande kraft. Men synen på boken som läkare innebär samtidigt att läsaren blir patient, alltså anses ”sjuk”. Det är ett exempel på en inkluderande retorik men exkluderande praktik, där litteraturen sägs vara för alla men i praktiken inte är det. 

Myten om den goda litteraturen är inte nödvändigtvis fel men allt för enkel och onyanserad, menade Magnus. Vi behöver därför problematisera den och hitta nya argument för läsning. Dessutom bör vi sluta ställa boken i motsatsförhållandet gott-ont till annan media. 

Magnus Persson

Lästips: ”Den goda boken”, Magnus Persson 

Främja läsning – det kan man göra på många sätt! 

”Tänk om man kunde göra för litteraturen vad café latte-kulturen har gjort för mjölken!” De färgstarka orden är Nina Frids. Hon är bibliotekarie på Huddinge bibliotek och önskar en ny syn på böcker, liknande den som har skett med mjölk. Förr ansågs det mest vara något nyttigt som barn behöver dricka för att få ett starkt skelett. Med café latte-trenden har mjölk däremot blivit en del av en livsstil som alla, även vuxna män, tar del av. Nina har gjort flera spännande saker för att främja en liknande utveckling för läsandet och blev belönad med Svenska Akademiens bibliotekariepris 2012. 

Nina Frid

Bokcirklar på nätet 

2007 startade Nina Bokcirklar.se, en virtuell mötesplats för läsare som vill dela sin läsupplevelse med andra. Något vi borde göra mer, anser hon. I mötet med andras läsupplevelser kan vi få nya perspektiv på boken vi har läst, oavsett vad vi själva tyckte om den. Till skillnad från en fysisk bokcirkel som ofta bildas av människor som redan känner varandra, finns det på nätet möjlighet att möta människor som man vanligtvis inte umgås med. I det mötet, kanske snarare än i själva läsningen, kan empati och förståelse för oliktänkande växa. 

Retrobibliotek 

På Huddinge bibliotek har Nina skapat ett retrobibliotek där böckerna är sorterade efter utgivningstid (istället för författare) och presenteras i en tidstypisk miljö. Idén föddes ur det stora intresse som finns för second hand-saker och vintagekläder. Kanske kunde det också finnas ett intresse för vad människor förr i tiden tänkte på och pratade om – med andra ord en lust att läsa den tidens litteratur? Det kunde det, har utlåningssiffrorna visat! Retrobiblioteket är populärt både bland ungdomar och äldre. 

Läsgodis 

Ett annat uppskattat initiativ är ”läsgodispåsar”. Det är tygpåsar med blandade böcker i olika ”godissmaker”, t ex söta, sura och salta. De finns på offentliga ställen såsom simhallar och väntrum. Besökarna lånar genom att välja en påse i valfri smak och sedan lämna tillbaka den på samma ställe. På detta sätt vill man nå människor som inte brukar gå till biblioteket. Tanken har även varit, liksom med retrobiblioteket, att presentera redan befintliga böcker på ett nytt och lockande sätt. 

Bilden är hämtad från bibliotek.huddinge.se

Lästips: ”Slutet på boken är bara början”, Nina Frid 

http://www.huddinge.se/sv/Uppleva-och-gora/bibliotek_och_motesplatser/bibliotek/retrobiblioteket/ 

http://bibliotek.huddinge.se/web/arena/lasgodis 

Den viktiga läsningen 

Sist men inte minst talade Ann-Marie Körling om läsningens betydelse. Ann-Marie är grundskollärare och fick 2006 Svenska Akademiens svensklärarpris, för att ha stimulerat unga människors intresse för språk och litteratur. Hon har arbetat mycket med högläsning med sina elever. Att det har varit lustfyllda stunder förstår man när man hör henne läsa; man trollbinds och vill inte att hon ska sluta! Tyvärr möts barn inte alltid av denna lustfyllda attityd till läsning. Ofta får de istället höra att de måste läsa eller att de läser fel sorts böcker, vilket förstås ger en känsla av olust och tvång. Ann-Marie betonade vikten av att som barn få läsande förebilder istället för pekpinnar. Vuxna som själva läser lockar barn och unga in i litteraturens värld. Barn gör ju som bekant inte som vi säger utan som vi gör!

Kanske är det inte så viktigt vad man läser, utan att man läser. Att läsa tillsammans skapar en känsla av trygghet och gemenskap. Eller som Ann-Maries son uttryckte det när han beskrev en lärare som högläste för honom och hans kamrater: ”han gillar oss”.

Ann-Marie Körling

Lästips: ”Nu ler Vigotsky”, Ann-Marie Körling

Följ också gärna Ann-Marie på hennes blogg: http://korlingsord.se/ 

Efter föreläsningarna fick alla deltagare tillfälle att diskutera utifrån ett antal frågeställningar,  bl a om vi i vårt arbete är inkluderande eller exkluderande. Når vi alla och vill vi nå alla?

Ett mycket trevligt sätt att tillbringa Världsbokdagen på! 

Anette Aaltonen, praktikant hos Maria Ehde Andersson

Bild från boken "När Findus var liten och försvann" av Sven Nordqvist.

Onsdagen den 10 april erbjöds en fortbildning på Hallands Konstmuseum kring bilderboken. Medverkande var illustratören och bilderboksskaparen Gunna Grähs samt forskaren och kritikern Ulla Rhedin. Båda deltar i ett projekt på Nordiska Akvarellmuseet på Tjörn, som går ut på att tillsammans med bl a nordiska bilderboksförfattare skriva en poetik för den moderna nordiska bilderboken. 

Poetik är ursprungligen läran om diktkonsten, men i det här fallet en slags idésamling om vad en bilderbok kan vara. Det var också utgångspunkten för föreläsningen: vad är en bilderbok? 

Nya tankar om bilderboken  

Ett nytt sätt att se på bilderboken är att den är en egen konstform, inte en genre inom barnlitteraturen. Den består av tre medier; ord, bild och bok (form och format). Tillsammans samverkar de till en berättelse och bär den gemensamt. När man läser boken högt tillkommer även ljud. På så sätt är bilderboken till sin natur ”filmisk”. 

Som konstform är bilderboken begränsad. Den har ett givet omfång på ett visst antal sidor som bildskaparen måste förhålla sig till. Det krävs noggrann planering; ”man kan inte bara börja berätta och se var man hamnar” som Gunna Grähs uttryckte det. Hon brukar använda sig av en storyboard, som är en skiss över bokens upplägg, och visade exempel på en sådan. En av många saker att tänka på är bildens placering i förhållande till bokens bindning, som tar en del av utrymmet på en sida. Det begränsade omfånget är ändå något som Gunna personligen uppskattar då det får hennes ”idéer att expandera”. 

Vi fick också lära oss skillnaden mellan en illustration och en bilderboksbild. En illustration underordnar sig texten medan en barnboksbild befinner sig i ett ömsesidigt samspel mellan bild och text. Den är i sig själv berättande och bär lika mycket handling som texten. Det finns många exempel i vår vardag på ett sådant samspel mellan text och bild, såsom vägskyltar och gravstenar. 

Bild från Transportstyrelsen

Ulla talade vidare om att språklig utveckling inte kan vara skönlitteraturens enda uppgift. Läsning har ett egenvärde som upplevelse. Pedagoger som läser för barn bör därför tänka på att inte avbryta mitt i berättelsen för att ställa frågor till barnen och prata om det man just läst. När barnet lyssnar på en berättelse lever det (i bästa fall) sig in i den, befinner sig inne i berättelsen. Att då avbryta för att prata om den drar barnet ut ur berättelsen, vilket kan störa läsupplevelsen. Det kan jämföras med att som vuxen se en spännande film och samtidigt svara på frågor om vilken färg det var på rånarens bil eller liknande. 

Från en studie av hur föräldrar läser med sina små barn har man även sett att föräldrar inte alltid läser som det står i boken utan ändrar texten, t ex tar bort eller lägger till ord. Men den text som står är medvetet skapad av författaren och att ändra i den stör dess rytm och melodi. Ett bra exempel är boken ”Knacka på” av Anna-Clara Tidholm. Ulla menade att som högläsare bör vi ha tillit till författaren; att texten är som den är menad att vara. 

Olika barnperspektiv 

Något annat som belystes var de olika barnperspektiven i bilderböcker. Det finns dels det sympatiska barnperspektivet där den vuxne är berättarrösten och bjuder in barnet att ”gå i den vuxnes skor”. Detta perspektiv är vanligt i dagens barnböcker. Ett helt annat barnperspektiv är det empatiska, som bygger på en aktiv inlevelse i barnets känslor. Det innebär att se med barnets blick och berätta med barnets röst – att som vuxen ”gå i barnets skor”.  Ett sådant perspektiv har Klara Perssons bok ”Molly och Sus”, som 2012 fick priset Snöbollen för bästa svenska bilderbok. Den handlar om två siamesiska tvillingflickor som är sammanvuxna i håret. Det berättas i boken att ”hela livet var de tvillingar”, vilket är något självklart för en vuxen men inte för ett barn. Texten speglar alltså ett barns sätt att tänka. Ett empatiskt barnperspektiv befinner sig alltid på barnens kognitiva och emotionella nivå. 

Bild av Klara Persson, Urax förlag

För ”snälla” barnböcker? 

Till sist fick vi en inblick i Matti Bergströms bok ”Svarta och vita lekar” (1997) som handlar om hjärnans utveckling. När vi föds styrs vi av den så kallade reptilhjärnan, som hanterar våra biologiska drifter. Detta är förknippat med kaos. I hjärnbarken sitter våra kognitiva förmågor och i takt med att de utvecklas kan vi skapa ordning i kaoset. Bergström menar att det mellan kaos och ordning finns ett utrymme för fri lek. Där kan barnet bearbeta trycket underifrån av kaos som hotar att svämma över och trycket uppifrån från vuxenvärlden, med krav på att anpassa sig och vara skötsam. Vi vuxna kan hjälpa barnet i denna process genom att inte bara ge dem berättelser som är gulliga och trevliga, utan även sådana som innehåller mörker och bjuder på tuggmotstånd. Exempel på en sådan bok är ”Apan och jag” av Eva Lindström. Ulla ställde frågan om pojkars minskade läslust kan bero på att de böcker vi erbjuder är för ”snälla”? Kräver vi kanske också att de ska sitta stilla och lyssna istället för att få röra sig samtidigt? En del barn läser med hela kroppen och kan inte koncentrera sig om de inte får vara i rörelse. Helt klart värt att fundera över! 

Arrangör för utbildningsdagen var Regionbiblioteket och Hallands Konstmuseum, genom ett gemensamt projekt i samband med Sven Nordqvists utställning. 

Bild av Gunna Grähs, Alfabeta förlag

Anette Aaltonen, praktikant hos Maria Ehde Andersson

Det blev en späckad dag med många intressanta föredrag. Dagen visade med all önskvärd tydlighet att fjärrlån och resursdelning inte är någon isolerad del utan en fråga som snarare berör många centrala delar av bibliotekens verksamhet.

Redan det första föredraget av teknikkonsulten Marshall Breeding från USA visade hur teknikutvecklingen, inte minst när det gäller biblioteksdatasystemen, griper in i frågan om resursdelning. Han betonade hur viktigt det är att de system som byggs är öppna och att de kan ta emot nya typer av metadata, inte bara MARC-formatet.
Konsortier där man delar media och information blir allt viktigare, konsortier som sätter användarens behov i centrum.

Hilda Androls från KB berättade om projektet LIBRIS för folkbiblioteken, ett projekt som ska hjälpa till att bereda vägen mot en nationell katalog. En slutrapport kommer i oktober i år. Idag är cirka 20% av folkbiblioteken med i Libris, Hilda berättade dock att femton bibliotek står i kö för att komma med just nu. En betaversion av ett nytt och enklare katalogiseringsverktyg har just släppts.

Efter eftermiddagens kakbuffé (!) berättade Gunilla Fors från Malmö stadsbibliotek om att ”tänka utanför bubblan”. Genom Googles filterbubbla får vi ständigt mer av det vi tidigare visat intresse för och därigenom mindre av annat. Hon visade hur olika sökresultatet blev beroende på om hon gjorde sökningen på sin jobbdator eller hemdator, mycket intressant! ”Duck duck Go” heter en ny sökmotor som inte sparar information om den som söker.
Sedan drog hon en lans för den dolda webben i form av alla databaser som sökmotorerna inte når in i och gav många goda exempel på detta.

Innan vi skildes åt berättade Christina Jönsson Adrial från KB att man kommer att tillsätta en styrgrupp som ska arbeta med fjärrlån och resursdelning, ersätter dagens expertgrupp som läggs ner nu vid halvårsskiftet.

/Eiler Jansson som tillsammans med Annika Stattin, Benita Hoogland och Anna Matovic representerade Halland idag.

Bodil Have, Ålborgs bibliotek:
Idag finns närmare 200 meröppna bibliotek i Danmark, eller Åpne bibliotek som de också kallas. Silkeborg var först ut, man startade sitt första öppna bibliotek 2006.
Bakom beslutet att satsa på Åpne bibliotek i Ålborg låg stora krav på besparingar. Man har nu 12 öppna lokalbibliotek vilket är flest i landet! Nästa år kommer även det sista av lokalbiblioteken samt huvudbiblioteket att ha öppet vissa tider utan personal.

I Ålborg har man arbetat mycket målmedvetet med innehåll, förmedling samt inredning av det fysiska rummet. Exempelvis har man experimenterat med musik och särskilda jinglar för de meröppna biblioteken (se tidigare blogginlägg om ljud på bibliotek).

Erfarenheter:
Man har varit tvungen att ha en del personal för att lösa rutinuppgifter och ”rydda upp” även på tider när biblioteket har öppet utan betjäning vilket har ställt en del problem för personalen, inte minst när det gällt lojaliteten mellan att hjälpa besökarna och de regler man satt upp.

Resultat:
I de fem bibliotek som ligger inne i tätorten ser man en ökning i antalet besök men en minskning av antalet utlån efter att man ökade öppettiderna genom meröppet.
Statistik från de sju lokalbiblioteken i kommunens utkanter visar på en ökning av såväl besök som antalet utlån.

Slogan: ”Vi står på hovedet for gästen”

Anders Olsson, Sollentuna bibliotek:
Till skillnad från i Ålborg så infördes meröppet för att öka tillgängligheten, inte av besparingsskäl. Filialen Arena Edsberg har fördubblat antalet besökare sedan man införde meröppet.
Lokalen har stora fönster ut mot torget och nu pågår aktiviteter även på kvällarna, tidigare var det släckt och mörkt!

Norrvikens bibliotek är Reggio-Emiliainspirerat! Nästa år flyttar biblioteket till Rotebro – Arena Rotebro.

Man erbjuder inte bara samlingarna utan också ett offentligt rum menar Anders.

Kostnader för Öppna bibliotek varierar mycket, ca 300.000 kr, säger Bodil. Högt slitage men så har man också många unga. I Ålborg får även barn komma in medan i Sollentuna har man en 18-årsgräns.
Sundhetsbeviset är lånekontor, det innebär att även besökare från andra kommuner kan komma in.

Nya kompetenskrav i samband med meröppet?
Anders: Främst sådant som gäller rummet och hur man exponerar medier, skriver skyltar för vägledning etc.
Bodil: Vi borde ta in en scenograf eller inredningsarkitekt som arbetar med utställningar och exponering, det är inte bibliotekariernas bästa gren.

/Antecknat av Eiler

Konferensen inleddes med musik samt ett mycket personligt tal av fylkesordförande Tom Christer Nilsen som berättade hur mycket biblioteket betydde för honom under skolåren som ensam och utstött.

Kersti Stenseng, statssekreterare i Kulturdepartementet, talade om folkbibliotekens plats i den nationella kulturpolitiken.
En ny Bibliotekslag är på väg: Mötesplatsfunktionen och förmedlingsuppdraget betonas särskilt, mötesplatser som ska vara relevanta för alla!
Biblioteket ses som den främsta institutionen för att få fler att läsa och man genomför nu ett Läslyft åren 2012 till 2014.
En ny norsk kulturutredning blev klar för en månad sedan, i denna framhålls bibliotekens låga trösklar. Kulturlyft 3: Kulturministern reser nu runt i landet och statssekreteraren säger att det är ”en unison tilbakemelding när det gäller bibliotek” – alla är eniga om bibliotekens betydelse för kulturliv och kunskapsutveckling. Många vittnar dock om att det kan vara vanskligt som politiker att ”ha ansvar för både kultur och kloakk”.

Klyftan mellan stat och kommun är tydlig när det gäller folkbiblioteken i Norge. De utredningar som gjorts visar samstämmigt att folkbiblioteken är underfinansierade! De satsningar på kultur som har skett på senare år har främst rört kulturhusbyggen, inte biblioteksverksamhet och kulturskolor.
Ett exempel, som dock tog en lycklig vändning, är Molde. Kulturinstitutionerna i staden gick samman för att bygga ett nytt kulturhus. När kommunen blev tillfrågad att vara medfinansiär så ställde såväl tjänstemän som politiker kravet att lokalen även skulle inrymma ett nytt bibliotek. Det blev en het debatt i kommunen där bibliotek ställdes mot sjukvårdsplatser. Politikerna stod dock på sig och idag har man ett fint bibliotek- och kulturhus som lockar nya grupper av besökare, bl.a. skolungdomar och invandrare.
Jag (Eiler) satt själv bredvid en kvinnlig politiker från Molde och hon var verkligen nöjd att man rott iland detta stora projekt i en kommun med blott 26.000 invånare.

Efter lunch gjorde Petra Trobäck ett uppskattat anförande när hon talade om Biblioteket -ett upplevelsebaserat varumärke.

Petra ställde tre viktiga frågor:
-Vem styr ert varumärke idag? Ni eller omgivningen?
-Vem är biblioteket idag? Vem vill vi vara?
-Vem är biblioteket till för?

-Våga välja bort! uppmanar Petra. Vi måste våga välja bort för att vinna massan, det räcker inte med att säga att vi ska vara till för alla.

Ska alla bibliotek ha samma varumärke? Ett så kallat modermärke?
Eller ska vi istället arbeta med individuella varumärken?
Nackdel: Kräver tid, pengar och kunskap.
Tredje vägen, Dotter- modermärke, är en kombination av dessa två. Den mest lämpliga modellen för biblioteken menar Petra.

Andra föredragshållare denna dag var Knud Schulz från Århus, Svanhild Aabö som talade om PLACE-projektet och biblioteket som mötesplats samt Mathias Klang från BHS och nationalbibliotekarien Vigdis Moe Skarstein som talade om bibliotekens utmaningar i dagens digitala värld. Kort sagt, ett fullspäckat program!

/Antecknat av Eiler

Efter invigningen var det middag på restaurang Gröna Hästen och konsert med Tomas Andersson Wij.
Läs mer på http://www.laholmstidning.se/article/20130403/LAHOLM/704039881/1294/-/ring-sa-laser-vi
Postat av Eiler

Biblioteket i Kävlinge

Det första av våra studiebesök gick till Kävlinge kommun där man nu, som andra kommun i landet, har satsat på meröppna bibliotek: Såväl biblioteket i Kävlinge som i Löddeköpinge är numera öppna för besök utanför ordinarie öppettid för den som så önskar. 

En satsning på tillgänglighet
Kävlinge kommun har tagit ett politiskt beslut att man ska öka tillgängligheten. Biblioteket är idag öppet (med personal) 37 timmar i vecka. Bibliotekssystemet består av två bibliotek, förutom i huvudorten Kävlinge finns även ett bibliotek i Löddeköpinge /Center Syd. Bibliotekschefen Barbro Roos gjorde utredningen om meröppet i Veberöd och är därför väl insatt i frågan, något man förstås hade stor nytta av när de egna biblioteken satsade på att hålla meröppet.
-Pengarna ska rulla! sa politikerna i Bildningsnämnden.
-OK, men vi behöver fyra månader till planering menade personalen. 

Underlaget för Meröppet blev klart 2011 och den 29 oktober 2012 startade man med meröppet både i Kävlinge och Löddeköpinge! Enligt Barbro så kände man sig rätt ensamma när man startade med meröppet i Veberöd; ensamma i Sverige men även på hemmaplan inom den kommunala förvaltningen. Barbro önskade en bättre förankring och man bildade därför en styrgrupp där även chefer från andra förvaltningar ingår. Planeringen startade med ett internat där man som personal kunde lufta sina funderingar och farhågor. Arbetsgrupper bildades för rutiner, IT-frågor och marknadsföring m.m. Alla i personalen var delaktiga (12 anställda fördelade på 9 helårstjänster). Man gjorde studiebesök på ett par bibliotek i Danmark där många bibliotek har satsat på att hålla meröppet. Så hur har det gått i Kävlinge?

Barbro Roos, Kävlinge bibliotek

Låntagarna är vana att klara av sina ärenden på egen hand
Ett problem är att det periodvis kan vara rätt stressigt för personalen, hittills har man fått en utökning på ett par timmar per vecka. Över tusen personer har registrerat sig för meröppet. Vid registreringen har man en personlig kontakt med var och en, det var en effekt man inte tänkte på. Kommunikationen med personalen sker framförallt med hjälp av lappar. Man var rätt oroliga för hur det skulle se ut när man kom tillbaka efter jul men förutom att det skulle ha behövts en extra vagn, så såg det mycket bra ut – låntagarna hade staplat sina återlämnade böcker i prydliga högar på golvet!

Självbetjäning infördes redan för sex år sedan. Man har nått en självbetjäningsgrad på över 90 % vilket man är stolta över. Detta har betytt att det blir enklare att klara rutinerna för låntagarna eftersom man är redan vana vid att klara sig själva. Tekniken strular en del, t.ex. vid övergången till meröppet på kvällen. Detta beror dock främst på hantverkarna menar Barbro och hennes kollega, inte leverantören. Securitas gör extra ronderingar, åtminstone såhär till att börja med.
-Vi vill göra lite mer, säger Barbro. Det handlar inte om en nedtrappning utan om en utveckling, det var man överens om från politiskt håll. Man har sneglat på Sönderborg och jobbar nu med ett tredelat bibliotek: 

• Det självbetjänande biblioteket
• Det digitala biblioteket
• Det bemannade biblioteket

Frågor man ställer sig är bl.a. När ska vi finnas i biblioteket? På vad sätt gör personalen skillnad, vilken är vår profession? Idag har man en 18-årsgräns men man funderar på att sänka till 16 år så att även gymnasieungdomar kan utnyttja kvällar och helger.
-Politikerna, vad säger dom? frågar vi.
-Dom är jättestolta! svarar Barbro. 

Barbros dröm är att få inreda ett nytt bibliotek och möblera för meröppet redan från början. Hon vill också skicka med oss ett gott råd: Om det finns andra verksamheter i huset – se till att dessa är med! Till hösten planerar regionbiblioteket att göra en ny studieresa för att titta på några av de meröppna biblioteken på andra sidan sundet. 

Kävlinge biblioteks webbplats >> 

/Eiler    

Nu kommer även Halland att få sitt första meröppna bibliotek! Läs nyheten här >>