Bibliotek i Halland

Erfaren bibliotekarie delar med sig

2009-12-11T16:17:07+01:00

Britt Svensson har jobbat i Halmstad sedan 1974, på filialbibliotek, bokbuss och de senaste åren på nya stadsbiblioteket. Hon arbetar nu i arbetslaget för skönlitteratur och arbetsuppgifterna kretsar kring inköp och katalogisering av skönlitteratur, samt litteratur på andra språk än svenska och förstås arbete i informationsdisken.

När Halmstads bibliotekskatalog skulle datoriseras var Britt en av dem som gjorde jobbet.
– Datoriseringen har varit den största förändringen i biblioteksvärlden sedan jag började, säger Britt, och det har underlättat väldigt mycket. Särskilt är det en hjälp vid inköp av böcker, inte minst när det gäller böcker på andra språk än svenska. Även vid katalogiseringen, numera kan man kolla nästan vilken bibliotekskatalog som helst om man stöter på ett problem, för att se direkt hur andra har löst det, berättar Britt.

Ansvaret för medier på andra språk än svenska fick Britt ta över av en tillfällighet. – Jag kom in i det under en väldigt positiv epok, säger hon och berättar vidare: Samarbetet med Aagot Haase har varit mycket betydelsefullt, Aagot drev tills för ett par år sen ett företag i Köpenhamn som sysslade med bokimport. Hon reste runt på världens bokmässor och gjorde inköp, sedan reste hon vidare till bibliotek i Norden med ett skräddarsytt urval av utländska böcker att välja bland. När Aagot avvecklade verksamheten fick Britt söka nya vägar för inköp av utländsk litteratur. En del finns förstås att köpa via BTJ, men för den som vill ha mer behövs ett nätverk av kollegor och användare som har kunskaper och språkkompetens, samt att man hittar bra kontakter och inköpsställen. Halmstad stadsbibliotek köper en del via internet, annat via specialiserade bokhandlare i Sverige och utomlands. Att ha bra kontakt med användare för att fråga om råd eller hjälp är också värdefullt och numera handlar det även om inköp av filmer, musik, tidskrifter och ljudböcker. Arbetet med litteratur på olika språk har varit väldigt roligt, säger Britt och fortsätter; ju mer man engagerar sig desto roligare blir det! På det nya stadsbiblioteket märker man tydligare behovet, nu kommer folk och frågar och vill att deras språk ska finnas representerade.

Hur ska en bra bibliotekarie vara, har du några tips? – Det viktigaste är att lita på sin kompetens och att lyssna på användarna, sen kan arbetsuppgifterna vara väldigt olika på bibliotek, svarar Britt.

Vad tror du om framtidens bibliotek? – Ja, bättre kan det kanske knappast bli, funderar Britt. – Vi har ett nytt bibliotek och en positiv inställning hos både personal och besökare, med fler tjänster och goda anslag de senaste åren, även om de just nu sjunker med konjunkturen. Framtiden blir nog spännande med fler kollegor som talar olika språk, som arabiska, somaliska och vietnamesiska till exempel, hoppas Britt.

Vad tänker du om den troliga övergången till Dewey? Britt svarar med ett skratt: – Ja, det är jag tacksam för att slippa vara med om, men jag har tittat en del på det, lite nyfiken är jag. Man lär sig väl, men det tar naturligtvis tid, själv ska jag ägna mig åt andra utmaningar från sommaren och framåt, säger hon. Till dess jobbar jag halvtid, men kanske kan jag rycka in och jobba extra när det blir dags för att genomföra Dewey-övergången, avslutar Britt.

/Linda Tillander

Besök på DreamHack

2009-11-30T12:45:04+01:00

Bibliotek på DreamHack? Ja, biblioteken i Jönköpings län deltog för andra gången på DreamHack Winter, världens största datorspelsfestival, som hålls i Jönköping. Dreamhack lockar deltagare från hela landet och även utifrån. Biblioteken i Jönköping hoppas att fler bibliotek från hela Sverige ska göra en gemensam satsning där nästa år för att nå unga. Därför bjöd de in bibliotekspersonal som gäster till festivalen och jag och Viktor passade på att åka dit.

Hur når man killar och unga män, brukar vara en återkommande fråga för bibliotek. Ja, ett svar kan faktiskt vara att åka till DreamHack, för här finns i alla fall en hel del unga män och en del tjejer också. Jag tror faktiskt aldrig jag har sett så många killar i 15-25 årsåldern på samma plats samtidigt, jo kanske på Roskildefestivalen. Den största skillnaden är nog att här är det betydligt lugnare, lite som på ett modernt bibliotek faktiskt om jag jämför (och ingen kö till tjejtoan).

I tre fulla mässhallar står datorer uppradade på långa bord, totalt har festivalen ca 15 000 besökare. Det är mörkt, det är varmt och det är väldigt lugnt. Många sitter upptagna med datorspel, andra tittar på film eller videoklipp, en del sover, äter micromat eller pizza, andra strosar runt och tittar i utställarnas montrar med datorer, spel och tillbehör. En hel del sitter och tittar på andra som spelar och en viktig del av DreamHack tycks vara spelturneringarna som genomförs inför publik. Självklart är det också ett tillfälle för den spelintresserade att träffa andra med samma intresse, för att umgås, lära av varandra, eller bara vara sig själv.

Vi hittar montern för biblioteken i Jönköpings län i utställningssalen. Där kan man tillverka knappar, plocka upp bookcrossingböcker, skriva kylskåpspoesi eller titta på läsplattor. De har också en bloggtävling med vinstdragningar varje dag. Personalen turas om att stå i montern och alla har blå tröjor som syns på långt håll. Vi har massor med idéer för nästa år, berättar de, man måste vara här ett par gånger för att lära sig vad som funkar. Vi tycker att det är viktigt att visa att bibliotek är mer än bara böcker. Bara att finnas här visar en anna sida av bilioteket som inte alla känner till, säger personalen i montern och vi håller med.

Jag funderar vidare på vad biblioteken kan ha för aktiviteter på ett ställe som DreamHack för att dels vara intressanta och kunna konkurera med allt annat, men också för att visa vad bibliotek erbjuder. Kanske kan man konstruera någon form av ARG (Alternate reality game) där man måste ta hjälp av bibliotekets webbresurser för att komma vidare? Då skulle man ta vara på speltemat och intresset hos deltagarna samtidigt som man visar upp bibliotekets resurser. Självklart skulle man behöva attraktiva priser som delas ut i bibliotekets monter. Jag konstaterar också att soffor eller kuddar, platser att vila på där man samtidigt kan konsumera någon form av spel, film eller annan underhållning, verkar vara eftertraktat på en festival som pågår dygnet runt. Bra mat till en billig peng skulle nog också fungera (och behövas), men det kanske inte är biblioteken som ska ordna just det?

Själv åker jag gärna till DreamHack igen, jag kände mig som ett litet barn på julafton och önskade att jag var 15 år igen. Jag skulle faktiskt inte heller ha något emot att sitta där och spela i tre dar, men jag skulle nog försöka få plats på hotellet intill istället för att sova på luftmadrass i sovsalen!

/Linda Tillander, Regionbibliotek Halland

Rachel Van Riel visar på sätt att synliggöra biblioteket!

2009-11-25T16:56:00+01:00

Vad händer om biblioteken väljer att sätta läsarna i främsta rummet? Hur påverkar det våra arbetssätt, biblioteksrummet och skyltningen?

Rachel Van Riel, ledare för företaget Opening the Book i England, gav oss många konkreta tips och idéer på detta tema under en studiedag på Folkets Hus i Varberg den 24 november. 44 deltagare från bibliotek i Halland och angränsande län hade samlats för att ta del av alla erfarenheter som Rachel och hennes kollegor samlat på sig genom åren.

”Sell the sizzle, not the sausage” –förmedla den stämning och atmosfär som läsning kan ge, snarare än innehållet, menar Rachel. Använd gärna små skyltställ, det är alltid lättare att ha några få böcker att välja på än många. Men skyltställen ska alltid vara välfyllda och innehållet bytas ofta.

Skyltningarna får gärna innehålla oväntade kombinationer och Rachel gav många exempel på hur man kan arbeta. Hellre bilder av läsare som visar upp sin favoritbok än bilder på författare! Läsarpubliken är den största i världen men är trots detta osynlig eftersom läsning är en privat företeelse.

En faktor som borde påverka bibliotekens uppställning mer än den gör är att människor gör sina val allt senare. 75 % har inte bestämt sig för vad (eller om?) man tänker låna när man kommer in i biblioteket, jämfört med 50 % för tjugo år sedan.

I denna innehållsrika dag ingick också en övning där vi diskuterade hur läsning passar in i våra liv samt ett grupparbete där vi fick ge förslag på hur man kan arbeta med lässtimulans i en viss målgrupp. Studiedagen var en del i temat Att synliggöra biblioteket som regionbiblioteket har arbetat med under 2009.

Mer att läsa: Bibliofilen, nr 1 2008, sidan 3

/Eiler Jansson

Låna en Levande bok i Halmstad

2009-11-05T11:47:16+01:00

Det kom ett mejl med en rapport från ett lyckat arrangemang:

Under parollen Möt dina fördomar – låna en levande bok öppnade det levande biblioteket lördag 5 september sina portar på Halmstads stadsbibliotek. Tolv titlar fanns för utlån: Hemlös, 8-barnsmor, dansare, blind, bonde, begravningsentreprenör, makthavare, kvinnlig officer, frikyrklig, absolutist, muslimsk kvinna, skejtare. Det fanns tre exemplar av titeln makthavare, och vi fick hastigt skaffa ett extra exemplar av titeln hemlös pga. stor efterfrågan. 65-70 personer utnyttjade möjligheten att under max 45 minuter samtala med en av de levande böckerna. Nedan följer några reflexioner kring de erfarenheter vi gjorde.

Upplägget
Enligt tidigare erfarenheter lägger man med fördel programmet i anslutning till ett större arrangemang. Mycket folk är i rörelse, stämningen hög. Detta bekräftades. Låna en levande bok lyftes av Danskalaset, bägge programmen drev nya grupper till biblioteket och varandra.

Från början diskuterade vi ingående om vi skulle betona mötet med fördomar eller - mer utslätat - nyfikenheten på det främmande. Det blev en kompromiss. Vi önskade bevara provokationen i mötet med fördomar, men ville samtidigt locka människor som bara är nyfikna. Vi är glada att vi inte tonade ner grundtanken från Roskildefestivalen 2000: tillfället att möta den som man faktiskt har förutfattade meningar om. I synnerhet lärare och politiker var heltända på denna möjlighet som de alltid längtat efter utan att veta om det :-)

Valet av titlar och personer som representerar dem är naturligtvis avgörande. Vi ville ha titlar som stack ut ordentligt, förkroppsligade av personer som var trygga i sin identitet, smidiga och öppna. Åtta titlar representerades av vänner och bekanta, två av offentliga personer och två av andra-/tredjehandstips. Några avslag fick vi: lapplisa, rom, miljonär, vegan, homo ville inte/reagerade inte och transpersonerna [transvestiterna] hade High Heels Racing i Båstad. Det var viktigt för oss att få en bra mix med utmaning för alla smakriktningar. Böckerna bjöds in till infoträff några dagar innan arrangemanget, men endast två kom.

Budgeten
Vår budget på 10 000 kr höll. Nästan hälften gick till banderoll och Miss Universumliknande band som kan återanvändas vid framtida arrangemang. Alla levande böcker var helt införstådda med att enda ersättningen bestod i lunch och fika. Två biobiljetter blev en glad överraskning.

Marknadsföringen
Vi anser att trycksaker och webbinfo var välkomponerade i text och layout. Men vi nådde inte ut tillräckligt med vår info. Många hade inte sett den och en del hade inte fattat vad det handlade om. På grund av semester och bristande rutin ägnade vi för lite tid och tanke åt distributionen. Och vi tjatade förgäves på HP om ett reportage före evenemanget – där låg vi i lä av Danskalaset. I gengäld blev det ett stort och bra reportage efteråt, en våg att rida på nästa gång.

Själva dagen - Böckerna
Allt började mardrömsaktigt genom att Elisabeth blev förhindrad att medverka. Marie-Louise ryckte heroiskt in och blev en klippa genom att sköta utlåning och trivsel. Våra böcker kom i god tid för de sista instruktionerna och hann bekanta sig med varandra innan utlåningen. De första låntagarna var en klass från Sture som direkt gav en mängd utlån. Från början syntes en klar tendens: hemlös, blind, 8-barnsmamma var mycket efterfrågade, fast frikyrklig till sist fick flest lån. Titlarna hade mellan tre och sex lån, de flesta på maxtiden 45 minuter.

Vi betonade att de populära inte fick slita ut sig och de mindre gångbara inte ta det personligt. De flesta blev ganska lagom trötta, hemlös hade kunnat prata hela kvällen med och några hade mer att ge. Man var glad att dessa var mogna människor som passade på att prata med varandra och mingla runt. Utvärderingen visade att alla hade känt sig bekväma, haft roligt och kan tänka sig medverka igen. Den sista halvtimmen ägnade vi åt spontana reaktioner och det blev en kreativ feedback som också innehöll idéer för framtiden.

Själva dagen – Låntagarna
Klassen från Sturegymnasiet var en riktig fullträff. Läraren var kvar hela dagen och har även sett till att vi fått deras reflektioner. Roligt och lärorikt, en stor chock, jätteintressant, en väldigt ovanlig upplevelse, vi hade fördomar men vår inställning har förändrats väldigt mycket är några reaktioner. Alla gör tummen upp, några tycker detta borde vara obligatoriskt i skolan och en annan anknyter till terminologin: det är bra för människor som inte är så läsintresserade att få lite mer insikt i olika ”självbiografier”.

Allmänhetens synpunkter har vi mer indirekt genom böckerna: att samtalen var trevliga och meningsfulla. I denna grupp kom nog de flesta av nyfikenhet och vissa hade ett existentiellt ärende. Vi fick bara positiva kommentarer och stämningen i vårt lilla bibliotek var uppsluppen. En del tyckte vi kunde ha ännu mer kontroversiella titlar. Men vi förstod att det även fanns de som inte vågade låna.

Detaljer kan ha stor effekt: folk tyckte det var jätteroligt att lånereglerna stipulerade att Boken ska återlämnas i samma skick som vid utlån och att Absolutisten stod som förkommen. Blev nästan bättre än om hon hade varit där! Och man uppskattade att fikat var lite utöver det vanliga.

Dagen efter
var man trött, men lycklig. Nya idéer sprutade i huvudet – säkert en frukt av mycket olika människors möten i en avspänd inramning. Vi gör gärna om det.

Halmstad i oktober 2009

Marie-Louise Rågwall
Elisabeth Skog
Benedicte Södergren

Assistentakademin 2009

2009-10-30T09:30:32+01:00

En vacker oktoberdag samlades biblioteksassistenter från hela Halland i Laholm, för att träna på att hantera dilemmasituationer och lära av varandra. Till dagen var Anneline Sander inbjuden för att handleda och tillsammans med deltagarna skapa forumspel.

Forumspel innebär att man i grupp diskuterar och sen spelar upp en dilemmasituation. Detta lilla spel visas upp för övriga deltagare och sedan får åskådarna ingripa och ge förslag på hur man kunde ha hanterat situationen annorlunda.

Vi fick ta del av några vanliga situationer på bibliotek: låntagare som inte vill kännas vid att de ska betala böter, kollegor som inte följer reglerna och vilka konsekvenser det kan få, ungdomar som söker uppmärksamhet genom att vara stökiga och provocera, samt hur besvärliga telefonsamtal kan hanteras.

Vi passade också på att titta runt i Laholms bibliotek och fick ta del av hur de arbetat i en process för att utveckla biblioteket som mötesplats. Vi hade också tur och fick se den nya bokbussen. Den gav ett rymligt intryck och vi testade kapaciteten genom att kolla så att vi alla fick plats. Det var inga problem!

Jag tyckte att dagen var mycket lärorik och blev verkligen imponerad av alla deltagare - så mycket kunskap och erfarenheter ni har att dela med er av! När vi fick i uppgift att presentera varandra var det roligt att konstatera att vi alla är ganska lika och har liknande intressen. Spännande att sen få se att det ändå fanns så många olika sätt och metoder för att hantera situationer i forumspelen. Men det kanske var det där med vädret, som vi skulle använda för att beskriva oss själva?

Tack för en bra dag!

/Aprilvädret Linda Tillander, Regionbibliotek Halland

Spännande föreläsning om bibliotekens framtid

2009-10-22T16:28:51+02:00

Jag var inte på konferensen Knutpunkt 2009 i Linköping, men är väldigt glad för att det läggs ut inspelningar av föreläsningarna på webben.

Än så länge finns David Lankes föreläsning "Inventing the future of librarianship" publicerad: http://www.knutpunkt2009.se/node/22 Han ger där ett förslag på vad varje bibliotekarie bör ha som personligt uppdrag i arbetet. Se föreläsningen och berätta om ni håller med!

Förhoppningsvis får vi snart ta del av fler spännande föreläsningar från konferensen som arrangerades av Linköpings universitetsbibliotek och Högskolebiblioteket i Jönköping.

/Linda Tillander, Regionbibliotek Halland

Innehåll eller format?

2009-10-20T17:12:25+02:00

Hur ska biblioteken och bokbranschen klara omställningen till att förmedla texter istället för böcker? Ska de ens göra det? Kommer läsplattor någonsin att bli lika älskade och populära som pappersböcker?

Denna fråga är högaktuell i samband med att e-bokläsarna Nuut och Kindle lanseras i Sverige under hösten.

Tidningen Internetworld, som skriver om e-handel och business på webben, har i senste numret en skarp kulturanalys av Johan Larsson: Prylarna - det nya kulturella kapitalet.

I artikeln får musiken stå som exempel i analysen som påverkats av både Kevin Kelly och Pierre Bourdieu.

Förr (ni vet på 80-talet) fick man status som musikkännare om man ägde skivor och kände till musik utanför topplistorna. Nu när musik streamas och kopieras i det oändliga är det annat som ger status till kännare och intäkter i branschen. Det är inte längre "föremålet skivan" som vi värderar högst. Enligt Johan Larsson är det snarare apparaterna; mobiltelefonerna och MP3-spelarna, som blivit lyssnarnas främsta älsklings- och statusobjekt.

Intressant läsning för alla bokälskare, musikkännare och prylnördar.

/Linda Tillander, Regionbibliotek Halland

Trollkrittet - en inspirerande konferens!

2009-10-19T16:15:49+02:00

Det är den otroligt duktige norske illustratören Svein Nyhus som har gjort illustrationerna till konferensmaterialet.

Den 15 september satt jag på en 10-timmars tågresa med siktet inställt på Tönsberg och konferensen Trollkrittet i Norge. Väl framme visade sig Tönsberg från sin bästa sida, vacker kvällssol och vågkluck i fjorden ackompanjerade mig på vägen till Hotellet. På onsdagen öppnandes konferensen storslaget med en fiol och pianokonsert av två barn från Tönsbergs kulturskola.

Första talare var Norges barnombud Reidar Hjermann som menade att eftersom barn är storkonsumenter på den lokala marknaden, framförallt på bibliotek, så bör de också få synas och höras här. Biblioteken som är viktiga genom att de bidrar till en social och kulturell utjämning bör fundera på hur vi låter barn komma till tals och påverka vår verksamhet.

På eftermiddagen vad det dags för mig att berätta om hur man kan få läslusten att explodera och språkutvecklingen att blomma genom sagostunder och digitalt berättande i flerspråkiga miljöer. Föreläsningens namn: ”Sagans resa till nya digitala världar! – att utveckla barns läs & berättarlust” om ni är intresserade av vad jag berättade om tveka inte att höra av er till mig!

Katti Hoflin vid Rum för barn är en människa som kan fylla ut en hel scen med sin energi trots att hon måste sitta vid ett skrivbord på grund av en skadad fot. Katti uppmanade oss att använda rummet, ställ böcker i en labyrint på golvet, har ni kollegor som spelar instrument, låt dem repa mellan bokhyllorna, plocka in djur på biblioteken (sådana som inte ger allergiska besvär förståss), utveckla det sinnliga biblioteket. Sångstunder finns på de flesta bibliotek när barn och föräldrar kommer och sjunger ”blinka lilla stjärna” och ”var är tummen” men vill ni på riktigt få med föräldrarna i sången så prova att stoppa in lite Abba och Carola mitt bland alla barnvisor! En sista liten uppmaning våga prova nya idéer, om man gör fel så lär man sig mer och snabbare!

Lena Lundgren

Om ni inte redan har skriften ”Språk som rikedom: en möjlighet för Fisksätra, en utmaning för Nacka kommun” så beställ den. Lena Lundgren har utvärderat projektet ”Språk som rikedom” so, drevs vid Fisksätra bibliotek. I det mångkulturella Fisksätra har man valt att se flerspråkighet som en resurs för individ och samhälle och inte som ett problem. Lena berättade om hur biblioteket sträcker sig utanför de traditionella ramarna för biblioteksverksamhet för att fånga upp och tillgodose behoven och önskemålen i samhället. Vad har ni för mål på era bibliotek? På Fisksätra bibliotek har man som mål att något av barnen som växer upp på området en dag ska sitta i riksdagen.

På kvällen fick vi besöka det väldigt fina biblioteket i Tönsberg. Biblioteket är byggt på en gammal klosterruin och på bottenplan finns några ruinväggar bevarade. I dessa ruiner fick vi på kvällen bevittna ett fantastiskt föreställningsbokprat med två små grå gubbar (dockteater). Gubbarnas härjande i biblioteket kunde man även bevittna på tv-skärmar runt om i biblioteket (t.ex. instoppade i bokhyllorna) då de bland annat bråkade så att böckerna for genom luften, eller undersökte böcker.

Dag två inleddes med ett framförande på piano av en ung kille från musikskolan samt en tjej som spelade dragspel, superhäftigt! Därefter föreläsning av Merethe Frøyland som doktorerat i förmedlingspedagogik på museer. När man står inför ett förmedlingsuppdrag (sagostunder, bokprat, biblioteksvisningar osv.) så är det ett par frågor som man alltid bör ställa sig; Vad vill jag förmedla, till vem, varför och hur? På frågan om ”vem” så finns det en risk om svaret är ”alla” eftersom alla är en väldigt stor grupp som inbegriper stora och små, de som kan mycket och de som kan lite, de som är intresserade och de som är ointresserade. När du ska förmedla fundera på vilka kunskaper och upplevelser som betyder något för dig och som engagerar dig, det är viktigt att förpacka förmedlingen så att mottagaren förstår. Merethe plockade in en teori från psykologin om Multipla intelligenser (MI av Howard Earl Gardner) som väldigt kortfattat kan sägas gå ut på att människan har flera olika intelligenser som gör att vi lär på flera olika sätt. Några lär sig kanske bäst genom att samarbeta (interpersonell intelligens), någon annan genom att läsa (språklig intelligens), ytterligare någon lär sig genom att får uttrycka sig med kroppen (kroppslig intelligens). De olika intelligenserna utesluter inte varandra utan kan komplettera varandra Och hur kopplar vi detta till biblioteken? Jo i vårt förmedlande arbete ska vi försöka tänka på att använda flera aktiviteter och rikta oss till mer än en typ av intelligens för att på så vis ge många erfarenheter och många olika vinklar.

En stor eloge och ett stort tack till våra Norska kollegor för en toppenkonferens!

/Amira Sofie Sandin

Alfonsverksamheten

Bibliotekarie på Andersbergs bibliotek

Onsala bibliotek

2009-10-05T10:27:39+02:00

Samhället Onsala ligger vid havet utanför Kungsbacka. Här bor ungefär 11 000 personer. Onsalas bibliotek ligger i Kapareskolan, som har årskurserna 6 till 9 med cirka 470 elever. Biblioteket fungerar både som folk- och skolbibliotek och har en entré från skolan och en utifrån. Det är öppet 24 timmar i veckan för allmänheten och ytterligare 7 timmar i veckan för skolan.

Biblioteket deltar i projektet Synliggör biblioteket och hoppas därigenom bli mer kända i lokalsamhället. De vill nå fler Onsalabor, exempelvis barnfamiljer, nyinflyttade och dem som använder biblioteket på Fyren inne i Kungsbacka och kanske inte känner till att Onsala bibliotek är öppet för allmänheten. I bästa fall kan de också locka några ”mentala biblioteksbesökare”, alltså de som tänkt att de ska gå till biblioteket men som behöver en extra knuff för att det ska bli av.

Varannan vecka har personalen bokprat för alla elever i 6:an och 7:an. Det blir ett positivt avbrott i lektionerna när bibliotekspersonalen kommer på besök. Två gånger i veckan tar biblioteket emot prao-elever från 7:an. Eleverna som kommer får lära sig hur biblioteket fungerar och de får också en introduktion om databaser och informationssökning. Under hösten lanseras bokcafé för högstadiet. Då hoppas man få eleverna att stanna en timme efter skolan för att diskutera på förhand utvalda böcker. Många elever reser med buss och därför passar tidig eftermiddag bra för aktiviteter.

Biblioteket samarbetar regelbundet med BVC som kommer dit med föräldragrupper. Biblioteket arrangerar dessutom barnteater och har regelbundet ”Rimma och ramsa med de minsta” för små barn och deras föräldrar. I samband med arrangemang förekommer också samarbeten med föreningar och lokala företag. De föredrag man har är ofta av praktisk art, till exempel ”Stickat och sytt – gammalt blir nytt” tillsammans med Hembygdsgillet den 19 oktober. I år arrangeras också en bilderboksbuffé tillsammans med bokbussen. Det är en bokpresentation som riktar sig till föräldrar med förskolebarn.

Det bästa med Onsala bibliotek är att personalen kommer nära sina låntagare. –Vi lär känna våra låntagare och får bra feedback bland annat genom att de vågar fråga efter medier vi inte har inne - eller efter oss, om vi varit borta några dagar.

På biblioteket arbetar Åsa Åkerlund, Sofi-Charlott Lundberg och Elisabet Berger. Under hösten får de förstärkning av praktikanten Susanna.

/Linda Tillander, Regionbibliotek Halland

Vad säger kulturpropositionen om bibliotek?

2009-09-30T14:41:19+02:00

I kulturpropositionen Tid för kultur 2009/10:3 som kulturdepartementet presenterade i förra veckan föreslås förändringar som påverkar bibliotekslandskapet. Vi har sammanfattat texten i huvudsak ur delen som gäller bibliotek (6.5). De nya kulturpolitiska målen föreslås bli: ”Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling”.

Behov av samordning av vissa frågor inom bibliotekssektorn har förts fram av flera aktörer tidigare och propositionen föreslår att: ”Kungliga biblioteket bör ges ett särskilt uppdrag när det gäller att svara för nationell överblick, främja samverkan och driva på utvecklingen inom biblioteksväsendet samt att, i samråd med länsbiblioteken, kontinuerligt följa bibliotekens arbete. Uppdraget omfattar dock inte forsknings- och högskolebiblioteken. Regeringen avser att ge Kungliga biblioteket i uppdrag att ta fram en plan för hur detta praktiskt ska genomföras”. Detta uppdrag gäller den del av biblioteksväsendet som har kommunal eller regional huvudman. KB är i första hand ett forskningsbibliotek med det överordnade uppdraget att ta emot, förvara, beskriva och tillhandahålla den svenska tryckproduktionen i sin helhet … Det nya uppdraget ska enligt propositionen inte hindra KB:s huvuduppgift. Regeringen anser att det är nödvändigt att tillföra särskilda resurser för det nya uppdraget att driva, samordna och utveckla frågor inom en större bibliotekssfär.

Tillsammans med länsbiblioteken ska KB följa upp bibliotekslagens praktiska tillämpning och även ansvara för att det finns relevant kunskap och statistik på området. Länsbiblioteken får en tydligare roll när det gäller att följa utvecklingen inom respektive region och därmed bistå och komplettera KB:s arbete med dessa frågor. Man påpekar att länsbiblioteken är viktiga aktörer i den nationella infrastrukturen och menar att det bör vara möjligt att utveckla och förtydliga rollen t ex när det gäller ansvar för samordning och kvalitetsutveckling av biblioteksverksamheten i respektive region. Samverkan med KB och TPB är viktig.

KB bör i sitt samordningsuppdrag uppmärksamma skillnader mellan olika typer av bibliotek och behöver sannolikt utöka sin kompetens när det gäller folk- och skolbiblioteksverksamheten, särskilt när det gäller arbete med läsfrämjande, kulturell verksamhet, med barn och unga och i det lokala sammanhanget.

KB:s roll när det gäller högskole- och forskningsbiblioteken utökas således inte, men uppdraget kvarstår som tidigare, dvs. att svara för det nationella biblioteksdatasystemet LIBRIS, för vissa frågor om samverkan mellan forskningsbibliotek samt samordning, utveckling och visst utredningsarbete.

Man poängterar vidare att ansvaret för att skolans elever har tillgång till skolbibliotek ligger på skolorna och kommunerna, men att KB:s samordningsansvar i lämpliga delar t ex när det gäller statistik även kan omfatta skolbiblioteken. Se vidare det förslag till ny skollag som kommer från Utbildningsdepartementet (Ds2009:23), där det anges att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek.

Propositionen poängterar betydelsen av att biblioteken arbetar för att förenkla och förbättra servicen för sina användare när det gäller det digitala området. Propositionen föreslår att Riksarkivet, KB, Riksantikvarieämbetet, Svenska filminstitutet, TPB och de centrala museerna får i uppdrag att göra en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och bevarande. Man poängterar att minnesinstitutionerna genom den nya tekniken får helt nya möjligheter att tillgängliggöra sitt material och göra användaren medskapande. Här lyfts samverkan fram mellan ABM-sektorn.

En ny modell för statens bidrag till regional kultur föreslås också, den så kallade portföljmodellen. Civilsamhällets roll betonas liksom kulturpolitikens samspel med andra politikområden. Barns och ungas rätt till kultur poängteras och manifesteras i att Skapande skola byggs ut. Propositionen föreslår att en ny myndighet bildas för analys och uppföljning inom kulturområdet. Kulturrådet föreslås samarbeta med andra när det gäller bidragsgivning och uppföljning.

Vi ser fram emot resultaten av den föreslagna utredningen om hur medel ska fördelas till regionerna, samt de nu pågående utredningarna på biblioteksområdet, nämligen utvärderingen av bibliotekslagen som ska vara klar i januari 2010 samt fjärrlåneutredningen som ska vara klar i slutet av 2009.

Hela propositionen hittar du på kulturdepartementet. Prop. Tid för kultur 2009/10:3

/Anette Eliasson, Regionbibliotek Halland

Europas bästa biblioteksbyggnader

2009-09-30T10:43:10+02:00

Behöver du inspiration för att bygga nytt eller bygga om biblioteket?

Europas bästa nya biblioteksbyggnader finns samlade i databasen librarybuildnings.info

Kolla vilka biblioteksbyggnader som framhålls som de främsta i respektive land, eller se vilka byggnader en viss arkitekt skapat. Om du är intresserad av en viss byggnadsdetalj, som till exempel utlåningsdiskar, trappor eller baksidor, kan du söka bilder från bibliotek sorterade efter vad de föreställer.

Initiativet för databasen kommer från NAPLE (National Authorities for Public Libraries in Europe) som är ett EU-nätverk för biblioteksmyndigheter sedan 1999.

/Linda Tillander, Regionbibliotek Halland

PS. Om du är intresserad av Open source kan tilläggas att webbplatsen är skapad i Drupal ...

Biblioteksdebatter

2009-09-28T14:26:27+02:00

Under de senaste veckorna har biblioteksdebatten rasat i Sydsvenskan, på bloggar och på BIBLIST. På bokmässan i Göteborg ställdes frågan "Behövs biblioteken?" Alla har synpunkter och en bild av vad biblitotek är och vad de ska göra.

Åse Hedemark publicerade i våras avhandlingen Det föreställda folkbiblioteket: En diskursanalytisk studie av biblioteksdebatter i svenska medier 1970-2006. Den 9 oktober kommer Åse till Halmstad och föreläser utifrån sin avhandling. Åse arbetar som lektor vid institutionen för ABM, Uppsala universitet.

Vem är det som försvarar, kritiserar eller diskuterar bibliotekens roller och uppdrag i svenska medier? Stämmer bilden med den uppfattning som medborgare, politiker, forskare och bibliotekspersonal har av bibliotek? Hur ser biblioteksdebatten ut i svenska medier och vilka är det som diskuterar? Vilka konsekvenser kan olika bilder få? Vad tycker du?

Är du anställd på bibliotek, journalist, författare, debattör, politiker eller bara intresserad av bibliotek och biblioteksdebatt? Missa inte detta tillfälle att lära dig mer om biblioteksdebatter och kanske själv vara med och diskutera efteråt.

Kom till:

Halmstad stadsbibliotek, Klarasalen
fredag 9 oktober
klockan 15-16:30
Fri entré!

Arrangörer är Regionbibliotek Halland och Halmstad Stadsbibliotek.

/Linda Tillander, Regionbibliotek Halland

Frihet, jämlikhet, facebook – Framtid för folkbibliotek

2009-09-23T15:21:40+02:00

Halmstadkonferensen 14-16 april 2010
Hur ser folkbibliotekens demokratiska ideal ut 2010? Finns friheten att välja, fri information, fria tankar i fritt tillgängliga medier för alla? Vilken roll spelar sociala medier? Hur hanterar vi att det privata blir publikt? Är upphovsrätt motsatsen till informationsfrihet? Ställs nya krav och fordras det nya kompetenser för jämlik tillgång till det offentliga samtalet?

Välkommen till den tjugonde upplagan av Halmstadkonferensen, detta år med temat ”Frihet, jämlikhet, facebook – Framtid för folkbibliotek”.

När? 14-16 april 2010
Var? Konferensen startar med välkomstbuffé onsdagkväll på Halmstad stadsbibliotek, fortsätter på Hotell Tylösand och avslutas med lunch på fredagen.

Arrangörer: Regionbibliotek Halland, Halmstad Stadsbibliotek, Hordaland Fylkesbibliotek, Regionbibliotek Skåne, Länsbibliotek Sydost, Regionbibliotek Västra Götaland och Borgerservice og Biblioteker i Århus. Konferensen arrangeras med stöd av BTJ.

Information: Anmälan kommer inom kort att kunna göras på www.regionhalland.se
För information, kontakta Anette Eliasson, Regionbibliotek Halland, tel +46 (0)35-17 98 61.

Rum för möten – en ny skrift från Regionbiblioteket

2009-09-23T14:12:46+02:00

Behovet av en avspänd "tredje plats", en plats mellan hemmet och arbetet där vi kan träffas, tycks bli allt viktigare i dagens samhälle. Kan biblioteken spela en sådan roll? Från bibliotekens sida framhåller man gärna bibliotekets kvalitéer som en social plats, en plats där alla kan mötas och umgås oavsett ställning, kön eller hudfärg. I beskrivningar av nyöppnade bibliotek finns ett starkt fokus på relationer och interaktion mellan människor snarare än på media och samlingar.

Fungerar folkbiblioteken som en mötesplats idag? Och vad menar vi egentligen när vi säger mötesplats? Vilka fördelar respektive nackdelar har biblioteken som mötesplats och vilka faktorer påverkar mötesplatsfunktionen? För att få svar på dessa frågor har Regionbibliotek Halland gjort en litteraturstudie med utgångspunkt i senare års forskning och undersökningar.

”Rum för möten – en litteraturstudie om bibliotekets roll som mötesplats” har ingått som en del i regionbibliotekets projekt Biblioteket som mötesplats. Studien tar upp folkbibliotekets olika roller, olika aspekter av biblioteket som mötesplats samt rummets betydelse för mötesplatsfunktionen.
Skriften kommer att presenteras på konferensen Mötesplats inför framtiden i Borås och finnas till försäljning i CAL-förlagets monter på Bok & Biblioteksmässan. Skriften har skickats till biblioteken i länet med backarna. Kontakta mig om du vill veta mer eller beställa fler ex.

Eiler Jansson, utvecklingsledare Rum och medier

Skolans läskulturer - utmaningar och möjligheter!

2009-09-18T13:17:00+02:00

Vad är den gemensamma nämnaren för Skolbibliotekssatsningen i Falkenberg, Företagsamt lärande och Skolans läskulturer? Jo, de var programpunkter under den välbesökta skolbiblioteksdagen i Falkenberg den 9 september. Mellan 60-70 bibliotekarier och pedagoger var på plats för att få inspiration och reflektion kring sitt arbete. Dagen blev en bra blandning mellan praktik och teori, då föreläsarna Cinna Svensson,Lotta Olaisen, Jonaz Björk och Annette Ewald på olika sätt och med olika perspektiv gav många nya tankar och idéer för den fortsatta skolbiblioteksutvecklingen i Halland.

Maria Ehde Andersson