Tips! Facebook-gruppen ‘E-böcker åt folket’ bildades under Biblioteksdagarna, gå med du också!

Fem perspektiv, fem keynote speakers:

Kunskap & Lärande – Toby Bainton
Demokrati & Informationsfrihet – Jan Eliasson
Inspiration & Utveckling – Rosan Bosch
Kultur & Upplevelser – Stina Oscarson
Gemenskap & Fristad – John Pateman

Toby Bainton menar att förhållandet mellan förlag, bokhandel och bibliotek har genomgått en grundläggande förändring de senaste åren. Digital publicering ger upphovsrättsinnehavaren en helt annan makt över det man publicerar:
”The act of reading is now restricted by the publisher”. De stora förlagen har tagit kontrollen över vad biblioteken får köpa, något vi kan se inte minst i dagens e-boksdebatt. Utvecklingen går helt på tvärs mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna konstaterade Toby Bainton.

Jan Eliasson ser ord som en frihetsrörelse, att ge alla barn möjlighet att erövra orden och språket är oerhört viktigt för ett samhälles utveckling. När det gäller millenniemålet om grundläggande skolgång för alla barn i världen så är Jan optimistisk, stora framsteg har nåtts på senare år och målet är på väg att uppnås. Fred, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet är andra grundläggande faktorer. Vi måste fortsätta kampen för allas lika värde och allas lika möjligheter; det är inte så, inte ens i Sverige, menar Jan.

Rosan Bosch har en egen studio som arbetar med konst, design och arkitektur. Rosan presenterade, på ett mycket inspirerande sätt, fem projekt som hennes studio har genomfört. Hon visade bilder från de olika projekten; biblioteket i Hjörring, två skolor, ett kontor åt LEGO samt ett forskarrum. I sitt arbete utgår Rosan och hennes kollegor från de behov verksamheten har och därefter arbetar man på ett mycket kreativt sätt med rummet och inredningen. Stora dyra projekt blir i regel rätt konservativa menar Rosan som hellre arbetar i mindre projekt närmare människorna.

Stina Oscarson, chef för Radioteatern, hävdade att kulturens främsta uppgift idag är att sälja något; en kommun, en region osv. I krisens Europa har kulturen reducerats till underhållning. Idag försöker man ofta förvandla icke mätbara värden till mätbara storheter. Detta innebär att komplexa företeelser förenklas, konstens uppgift är dock att fördjupa, inte förenkla menar Stina. Som exempel nämner hon att hon som regissör fått frågan ”Om man inte kan mäta kundnöjdheten hos barn, hur ska man då veta vad barnen vill ha? Frågan är tyvärr helt fel ställd.
Stina har gjort till sin uppgift att ständigt ifrågasätta och undersöka till synes självklara sanningar – att skapa innebär att göra motstånd!

John Pateman från England var med oss via storbild, hans flyg blev nämligen inställt eftersom flygbolaget just gått i konkurs! Han började med att berätta om de stora nedskärningar som skett inom kulturen i krisens spår, bl.a. att tvåtusen bibliotekarier har blivit uppsagda i England. Johns föredrag handlade om hur biblioteken kan arbeta inkluderande istället för exkluderande. Han presenterade en färdig modell som bygger på forskning, främst från England och Kanada, modellen kallas för Community Led Libraries. Istället för att i första hand tillgodose behoven hos dem som oftast besöker biblioteken bör man vända på ordningen och se till de behov som finns hos dem som bor i området.

Utöver dessa huvudspår och talare bjöd konferensen på ett stort antal seminarier. Regionbiblioteket deltog med två seminarier:
-Mot ett nytt litterärt samtal (Maria Ehrenberg och Cinna Svensson m.fl.)
-Vi väckte lusten till teknik! (Viktor Sarge tillsammans med Gunilla Südow från Härryda)

/Eiler, Regionbibliotek Halland

Därför var det extra intressant att få tillfälle att lyssna på de företrädare för biblioteken som själva suttit med i dessa diskussioner. Vad var det egentligen som hände? Stod man verkligen så långt ifrån varandra att det var nödvändigt att lämna förhandlingsbordet? Panelen på Biblioteksdagarna bestod av Niclas Lindberg, Svensk Biblioteksförening, Inger Edebro Sikström, Umeå, Roland Esaiasson, TPB och Lisa Lovén, KB.

Från bibliotekens sida förordade man en abonnemangsmodell där priset för en e-bok förändras över tiden; ett rörligt pris det första året flöt av ett fast pris 1-3 år och ett lägre fast pris för äldre titlar. Förläggareföreningen vill istället införa Overdrive-modellen vilket innebär att biblioteken bara kan låna ut en bok i taget – om man inte vill köpa flera licenser för varje titel förstås. Man behandlar helt enkelt e-boken som om den var en vanlig pappersbok.

I de samtal som fördes framkom att ingen av parterna är nöjd med den nuvarande elib-modellen. Förlagen vill ha en ”friktion” för nya och attraktiva titlar, exempelvis genom karenstider för biblioteken och ett lån i taget. Biblioteksföreträdarna tryckte istället på stabilitet och en förutsägbarhet vilket inte dagens modell ger. Niclas berättade att man från bibliotekssidan fört fram fyra punkter: Inga karenstider, enkla förvärvsrutiner, säkra en god titelbredd, den fjärde punkten hade han dock för tillfället glömt …

Niclas och de övriga i panelen menade att man visade en god kompromissvilja men när Förläggareföreningen inte alls visade intresse för abonnemangsmodellen så blev situationen till slut ohållbar och biblioteksföreträdarna valde att tacka för sig.

Så vad händer nu?
Tyvärr får låntagarna stå ut med karens från alltfler förlag. Niclas hoppas att kritiken mot förlagen blir så stor att diskussionen tas upp på nytt. Under tiden borde biblioteken kraftsamla och visa att vi kan göra saker själva, t.ex. genom att digitalisera äldre material, lokalsamlingar m.m. ”Någon” borde skapa en ”folkbibliotekens e-boksmaskin”.

- Kampen om läsarna. Klyftorna mellan läsare och icke-läsare ökar alltmer. Inga citerade R D Lankes som efterlyser en mer offensiv hållning från biblioteken; ingen har någonsin förändrat världen genom att ”tillhandahålla service” – vi gör det genom handling: ”Detta är tiden, detta är platsen, vi är de som ska göra det”.
-Skapa nya möten i nya sammanhang, uppmanade Inga.

- Kampen för information. Idag är det svårt att äga och ha kontroll över medierna men lätt att dela. Från collection till connection, vad skulle det innebära för biblioteken? Vad händer om biblioteken inte längre har tillgång till elektroniskt material. En i högsta grad relevant fråga med tanke på att förhandlingarna mellan förläggarföreningen och bibliotekens företrädare bröt samman nu i veckan!
-Förklara för era läsare vad det är som pågår, avslutade Inga sin inledning.

E-boksfrågan kommer säkert att genomsyra denna bibliotekskonferens, fortsättning följer så följ oss på bloggen, FaceBook och Twitter.

/Eiler på väg till biblioteksföreningens årsmöte

Deras erfarenheter inför planerande t av sina respektive projekt skiljde sig något åt. Då man i Hässleholm var rätt negativt inställda till ett nytt kulturhus och menade att Hässleholmarna inte är intresserade av kultur, så var frågan om byggandet i Varberg och Halmstad mer en fråga om hur än om. I Varbergs fall trots att byggandet skedde under lågkonjunktur. Christoffer Bergenblock menade att det i Varberg fanns en politisk vilja och ett behov av att satsa på kulturen. Något som ledde till kulturhuset Comediantens existens.

Åke Sundkvist beskrev Hässleholmarnas bibliotek före nybyggnationen som ytterst obekvämt och att man i Hässleholm som enda scen hade en skolaula. Kulturutbudet innan kulturhuset byggdes var som ett resultat av detta väldigt dåligt. De som menade att hässleholmarna inte är intresserade av kultur fick denna åsikt på skam då intresset för kulturhuset visade sig vara massivt med en 10 dagars invigning då till och med dörrarna i huset gick sönder pga att det var så mycket folk. Vision lyckades tack vare att man fick kommunalråd att förstå vikten av kultur samt att man hade duktig personal.

I Halmstad började man med att diskutera innehållet. Biblioteket skulle kunna ha utställningsverksamhet och fungera som en mötesplats med bl a ett café. Man ville kunna göra mycket mer än vad man rent fysiskt fick plats med i det gamla biblioteket. Tove Bergman ger rådet till alla kommuner som planerar att bygga nytt att göra en genomarbetad planering där verksamheten, personal och budget är noga utsatt. Att ta den befintliga bibliotekspersonalen till hjälp är ett måste enlig Tove. Det är dem som har idéerna och kunskapen och har chans att väcka intresse hos de andra inblandade. Att låta arkitekterna stå tillbaka för visionen och funktionen är också  viktigt enligt Tove.
Även i Varberg hade man ambitionen att kulturhuset skulle vara en plats för möten för kultur och bildning och kunna samla olika kulturupplevelse på samma ställe. Man hade en tydlig ambition att vara attraktiva för barn och unga och att skapa intresse för läsandet, menar Christoffer. Man byggde att aktivt entreplan med café, barnverksamhet och tidskrifter.
Åke sammanfattar det hela med att kulturen inte kostar för vare sig socialen, omsorgen el utbildningen utan är smörjmedlet mellan dessa så kallade måste-verksamheter och menar att de som fattar besluten måste förstå mervärdet av kulturen.

Hur arbetar man då vidare? I Hässleholm var det 12 år sedan kulturhuset byggdes och Åke säger att man hela tiden måste jobba vidare mot politikerna för att få till stånd utveckling. Detta trots att vinden vänt i Hässleholm och att alla nu är positiva till Kulturhuset.

Christoffer påpekar en risk med stora satsningar – vad händer med filial och skolbibliotek när man bygger nytt? Dessa får inte glömmas bort och behöver också utvecklas och satsas på.

Fakta från Stockholms stadsbibliotek:
55 % av skönlitteraturen stod i magasin, 75 % har inte rörts på tre år.
-Vi har hela minnet, en konkurrensfördel vi borde utnyttja mer, menar Karin. Bibliotekets uppdrag är både och; det äldre OCH det samtida, bevarande OCH förnyelse.

Första tema man valde att lyfta fram blev 1930-talet och man gjorde ett 30-talsrum. Inte särskilt svårt, problemet var snarare att få rummet att skilja sig från övriga biblioteket … Nästa satsning blev 60-talet, det blev några av de yngre bibliotekarierna som valde litteratur.
Andra teman har varit
# Tillbaka till naturen
# Min själsfrände
# Förbjuden läsning

Genom att arbeta tematiskt och strukturerat så har det varit enklare att få samarbetspartners. Just nu är temat Hemmet. Man har bestämt att det ska få pågå ett helt år istället för ett halvår, mindre stress.

Boktips:
-Boktips från förr och nu (broschyr med lästips från SSB)
-Biblioteket, boken och den långa svansen. En utvärdering gjord av Regionbibliotek Stockholm, faktiskt alldeles färsk!

/Eiler Jansson, Regionbibliotek Halland

How do visual and other aestethic literacies change our ideas of reading?
Är bibliotekets roll att ställa frågor snarare än att ge svaren? Dessa och många andra frågor fick vi i publiken ta del av under ett medryckande föredrag.

Anne berättade att kulturen i England har fått kännas vid mycket stora nedskärningar i samband med den ekonomiska krisen. Att stänga biblioteken har dock inte lyckats trots att personal har avskedats, människor har tagit saken i egna händer och många bibliotek drivs nu av frivilliga krafter. Hur länge detta kan pågå sa hon dock ingenting om.

Utgångspunkten för Annes forskning är att se vad estetiska processer och erfarenheter betyder i människors liv; vad betyder t. ex. skapande verksamhet för skolelevernas utveckling? Hon har gjort omfattande studier runtom i världen. Den senaste studien är från Norge och den kommer att publiceras i slutet av maj. Anne vill väldigt gärna göra en liknande studie även i Sverige, som hon ser som det verkliga föregångslandet när det gäller kreativitet och skapande i skolan, detta var dock på 1970- och 80-talet. Hittills har vår utbildningsminister tyvärr inte visat något intresse för den forskning Anne Bamford och hennes kollegor bedriver!

”Everyone has the right freely to participate in the cultural life of the community, to enjoy the arts” (FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, 1948).

Anne avslutade med en uppmaning till biblioteken:
Take risks – be disruptive!

/Regionbiblioteket, Eiler Jansson

De flesta kommuner har antagit eller anser sig följa Barnkonventionen. Men erfarenheten säger att när det kommer till praktik, håller det inte hela vägen.

Just nu pågår en stor omstrukturering av biblioteksfilialerna i Stockholm. Man stänger tre av biblioteken eftersom besök och utlån har minskat. Biblioteket i Akalla är ett av biblioteken som kommer att stängas. Enligt Nyheter P4 Radio Stockholm   har Stockholms stad kommit fram till att om biblioteket ska vara finnas kvar bör det komma upp i minst 30 besök i timmen och cirka 20 000 besök per år.
Akalla bibliotek har 20 000 lån per år, men får ändå inte vara kvar. Akalla är en stadsdel i västerort inom Stockholms kommun. Stadsdelen tillhör stadsdelsområdet Rinkeby-Kista och hade år 2009 8144 invånare, varav 66,9 % med utländsk bakgrund.

Vi vet inte hur många barn som bor i detta område, men med stor sannolikhet är den andelen ganska hög. Nu är dessa barn hänvisade till Husby och Kista Galleria. Hur påverkar detta barnens tillgång till bibliotek? Barn har små möjligheter att själva ta sig till andra platser. Närhet är alltid bra ur allas synvinkel, men speciellt för barn. 

Ryggraden i Stockholms kulturliv

Nya tunnelbanebibliotek planeras vid Gullmarsplan och Liljeholmen. Biblioteken är ryggraden i Stockholmarnas kulturliv,säger Madeleine Sjöstedt, kulturborgarråd (FP). Det låter stort. Men vi funderar på var barnens bästa kommer in i denna omstrukturering. Barns läsning, att tillgodogöra sig ett språk, att utveckla sitt språk, spelar också en stor roll i Stockholmarnas framtida kulturliv.

/Lo Claesson och Maria Ehde Andersson 
även publicerat på BUSA-bloggen