https://www.ekonomism.us/ En blogg om ekonomi och socialpolitik ur ett ekonomistiskt perspektiv. sv-se Bolt no(c) Den hälsosamme ekonomisteneconomy,politics,libertarian,social,golfOpinions about the world from an ekonomistisk viewpointOpinions about the world from an ekonomistisk viewpointmattias.lundback@ekonomism.us https://www.ekonomism.us/entry/tullarna-kostar-usa-mer-aen-mexiko-och-kanada Sat, 01 Feb 2025 20:59:00 +0000 entry/12097 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2025-02/e-y.jpeg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noIngen tycks ha tagit Donald Trumps hot om att införa tullar mot Kanada och Mexiko på allvar. Men allt talar nu för att tullarna införs på tisdag. Så givet att tullarna införs - vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Ernst & Youngs chefsekonom postade just en bedömning på LinkedIn och den visar att USA förlorar 136 procent mer än Mexiko och Kanada tillsammans. Varför? Jo, den amerikanska ekonomin är så mycket större än de två övriga. En störning av priser och handel har därför större effekt - även om Kanada och Mexiko relativt sett drabbas hårdare. Mexiko förlorar 50 miljarder dollar, Kanada 60 miljarder och USA hela 270 miljarder - två procent av BNP. Den stora skadan för USA beror på att handelsmönstren inte på kort sikt kan justeras och heller inte produktionskedjorna, som ofta kräver att halvfabrikat - exempelvis bildelar - passerar gränserna flera gånger. Eftersom Nordamerika i många år saknat handelshinder har flödena byggts upp utan hänsyn till tullar och …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Ingen tycks ha tagit Donald Trumps hot om att införa tullar mot Kanada och Mexiko på allvar. Men allt talar nu för att tullarna införs på tisdag. Så givet att tullarna införs - vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Ernst & Youngs chefsekonom postade just en bedömning på LinkedIn och den visar att USA förlorar 136 procent mer än Mexiko och Kanada tillsammans. Varför? Jo, den amerikanska ekonomin är så mycket större än de två övriga. En störning av priser och handel har därför större effekt - även om Kanada och Mexiko relativt sett drabbas hårdare. Mexiko förlorar 50 miljarder dollar, Kanada 60 miljarder och USA hela 270 miljarder - två procent av BNP. Den stora skadan för USA beror på att handelsmönstren inte på kort sikt kan justeras och heller inte produktionskedjorna, som ofta kräver att halvfabrikat - exempelvis bildelar - passerar gränserna flera gånger. Eftersom Nordamerika i många år saknat handelshinder har flödena byggts upp utan hänsyn till tullar och …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/bankerna-tog-vaara-pengar Tue, 31 Dec 2024 10:43:13 +0000 entry/12096 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2024-12/kort-1-29-.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noRubriken på blogginlägget är tillspetsad. Men har sin förklaring. Frågan jag vill besvara är nämligen vad som hände med Sveriges tillväxt efter Covid. Varför har svensk ekonomi nästan inte alls vuxit sedan 2020? Regeringen och i någon mån regeringens analysinstitut Konjunkturinstitutet tror att det beror på att Sverige befinner sig i lågkonjunktur. Men om så vore - hur kommer det sig att arbetsmarknaden ännu är stark, att sysselsättningen ligger på en historiskt hög nivå och att arbetslösheten stigit måttligt sedan bottennivån 2022? Något stämmer inte med den klassiska definitionen av begreppet "lågkonjunktur". Samtidigt är det otvetydigt så att BNP utvecklats mycket svagt de senaste fem åren. Förklaringen till denna stagnation är intressant och beror på att hushållen har transfererat en stor del av sin inkomst till bankerna. När bostadsräntan steg från 1,2 procent till 4,5 procent försvann en stor del av hushållens disponibla inkomst. Men intressant nog gick pengarna inte …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Rubriken på blogginlägget är tillspetsad. Men har sin förklaring. Frågan jag vill besvara är nämligen vad som hände med Sveriges tillväxt efter Covid. Varför har svensk ekonomi nästan inte alls vuxit sedan 2020? Regeringen och i någon mån regeringens analysinstitut Konjunkturinstitutet tror att det beror på att Sverige befinner sig i lågkonjunktur. Men om så vore - hur kommer det sig att arbetsmarknaden ännu är stark, att sysselsättningen ligger på en historiskt hög nivå och att arbetslösheten stigit måttligt sedan bottennivån 2022? Något stämmer inte med den klassiska definitionen av begreppet "lågkonjunktur". Samtidigt är det otvetydigt så att BNP utvecklats mycket svagt de senaste fem åren. Förklaringen till denna stagnation är intressant och beror på att hushållen har transfererat en stor del av sin inkomst till bankerna. När bostadsräntan steg från 1,2 procent till 4,5 procent försvann en stor del av hushållens disponibla inkomst. Men intressant nog gick pengarna inte …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/det-var-ekonomin Fri, 08 Nov 2024 13:59:00 +0000 entry/12095 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2024-11/terciler.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noDonald Trumps jordskredsseger i presidentvalet förvånar oss. De svenska mediernas spegling av USA har fått oss tro att kulturkriget var avgörande. Eller möjligen invandringen.  Statistiken talar ett annat språk. De två frågor som väljarna brydde sig mest om är ekonomi och demokrati. För oss här i Sverige ter det sig absurt att väljarna röstar - eller tror sig rösta - om demokratin. Men i en amerikansk kontext handlar det om systemet och respekten för de demokratiska spelreglerna. Trumps uppenbara förakt för regler låg honom sannolikt i fatet. Annars skulle han ha vunnit med en ännu större majoritet. Det som avgjorde tycks dock ha varit ekonomin. De som valde Trump brydde sig mer om ekonomin än andra väljare. Inte så konstigt, när vi ser till vad som hände med ekonomin under Joe Bidens fyra år. Den fattigaste tredjedelen av befolkningen i USA har inte upplevt sin ekonomiska situation som så dålig sedan finanskrisen 2008. Innan dess hittar vi bottennoteringar 1990 och 1982. …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Donald Trumps jordskredsseger i presidentvalet förvånar oss. De svenska mediernas spegling av USA har fått oss tro att kulturkriget var avgörande. Eller möjligen invandringen.  Statistiken talar ett annat språk. De två frågor som väljarna brydde sig mest om är ekonomi och demokrati. För oss här i Sverige ter det sig absurt att väljarna röstar - eller tror sig rösta - om demokratin. Men i en amerikansk kontext handlar det om systemet och respekten för de demokratiska spelreglerna. Trumps uppenbara förakt för regler låg honom sannolikt i fatet. Annars skulle han ha vunnit med en ännu större majoritet. Det som avgjorde tycks dock ha varit ekonomin. De som valde Trump brydde sig mer om ekonomin än andra väljare. Inte så konstigt, när vi ser till vad som hände med ekonomin under Joe Bidens fyra år. Den fattigaste tredjedelen av befolkningen i USA har inte upplevt sin ekonomiska situation som så dålig sedan finanskrisen 2008. Innan dess hittar vi bottennoteringar 1990 och 1982. …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/trump-kan-inte-fraelsa-amerikansk-ekonomi Wed, 06 Nov 2024 17:59:00 +0000 entry/12094 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2024-11/underskott.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noEfter den republikanska jordskredssegern i gårdagens val tolkas börsuppgång och räntestegringar som att marknaden "godkänner" Donald Trumps politik. Av flera skäl bör man vara försiktig med sådana tolkningar. Skälet är att sänkta bolagsskatter nästan automatiskt leder till högre aktievärderingar. Och en hög tioårsränta kan, förutom att indikera att marknaden förväntar sig hög tillväxt, vara ett tecken på att marknaden oroar sig för att USA en dag inte kommer att kunna sälja sina statsobligationer. Flera av de förslag som demokraterna och Kamala Harris presenterade hade med säkerhet varit skadliga för amerikansk ekonomi. Vissa av Trumps förslag hade säkert kunnat få en positiv effekt. På lång sikt är det dock budgetunderskottet och centralbankens oberoende som överskuggar allt annat. Och på dessa områden finns anledning att oroa sig för vad Trump skulle kunna ställa till med. För till skillnad från väljarkåren - som kan fintas och duperas - leker man inte med marknaden. Verklighe…mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Efter den republikanska jordskredssegern i gårdagens val tolkas börsuppgång och räntestegringar som att marknaden "godkänner" Donald Trumps politik. Av flera skäl bör man vara försiktig med sådana tolkningar. Skälet är att sänkta bolagsskatter nästan automatiskt leder till högre aktievärderingar. Och en hög tioårsränta kan, förutom att indikera att marknaden förväntar sig hög tillväxt, vara ett tecken på att marknaden oroar sig för att USA en dag inte kommer att kunna sälja sina statsobligationer. Flera av de förslag som demokraterna och Kamala Harris presenterade hade med säkerhet varit skadliga för amerikansk ekonomi. Vissa av Trumps förslag hade säkert kunnat få en positiv effekt. På lång sikt är det dock budgetunderskottet och centralbankens oberoende som överskuggar allt annat. Och på dessa områden finns anledning att oroa sig för vad Trump skulle kunna ställa till med. För till skillnad från väljarkåren - som kan fintas och duperas - leker man inte med marknaden. Verklighe…economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/en-mikroekonomisk-bas-foer-kondratievcykeln Tue, 22 Oct 2024 12:39:20 +0000 entry/12093 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2024-10/kondratiev.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noDen ryske ekonomen Nikolai Dmitriyevich Kondratiev noterade att ekonomin ofta rör sig i långa cykler. Teorin har - till skillnad från många andra teorier - egentligen aldrig fått en mikroekonomisk bas. Devezas & Corredine (2001) framför hypotesen att cyklerna kan ha en biologisk eller kognitiv förklaring. Den mänskliga hjärnan är adaptiv till sin natur och kollektiva förskjutningar av fokus i politiska diskussioner kan därför leda till reala ekonomiska konsekvenser. En kanske ännu mer naturlig förklaring är att kollektiva beslut förklarar dessa långa cykler. Genom att väva samman element av Public Choice-skolan med Kondratievs ursprungliga observation kan man identifiera olika punkter i cykeln. En enkel modell kan utgå från tendensen för politiker att låna resurser från framtida generationer. Vi kan tänka oss att politiker har två mål. För det första vill man ha stabila ekonomiska förhållanden och ett stabilt penningvärde. Å andra sidan vill man kunna erbjuda medborgarna …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Den ryske ekonomen Nikolai Dmitriyevich Kondratiev noterade att ekonomin ofta rör sig i långa cykler. Teorin har - till skillnad från många andra teorier - egentligen aldrig fått en mikroekonomisk bas. Devezas & Corredine (2001) framför hypotesen att cyklerna kan ha en biologisk eller kognitiv förklaring. Den mänskliga hjärnan är adaptiv till sin natur och kollektiva förskjutningar av fokus i politiska diskussioner kan därför leda till reala ekonomiska konsekvenser. En kanske ännu mer naturlig förklaring är att kollektiva beslut förklarar dessa långa cykler. Genom att väva samman element av Public Choice-skolan med Kondratievs ursprungliga observation kan man identifiera olika punkter i cykeln. En enkel modell kan utgå från tendensen för politiker att låna resurser från framtida generationer. Vi kan tänka oss att politiker har två mål. För det första vill man ha stabila ekonomiska förhållanden och ett stabilt penningvärde. Å andra sidan vill man kunna erbjuda medborgarna …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/haaller-fastighetsmarknaden-paa-att-krascha Wed, 25 Sep 2024 21:59:00 +0000 entry/12092 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2024-09/bolag.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noHar en längre tid intresserat mig för den svenska fastighetsmarknaden. Skälet är att den räntehöjning som skett för utlåningen till ickefinansiella företag är historiskt unik. Det är mycket ovanligt att räntekostnaderna - som nu skett - tredubblas på två år. Vi vet också att fastighetsbolagen står för en stor del av bankernas utlåning. Av tvåtusen utlånade miljarder från bankerna rör tusen miljarder fastighetsbolag. Men det stannar inte där. Fastighetsbolagen har också lånat pengar via obligationsmarknaden. Många fastighetsbolag är mycket små. I medierna talas mest om de stora bolagen, men många bolag består endast av en enskild fastighet som bolagiserats. Det finns enligt Finansinspektionen 17 000 fastighetsbolag med lån i svenska banker. Ett vanligt mått på bolagens återbetalningsförmåga är "räntetäckningsgrad". Det är kvoten mellan bolagens överskott efter driftskostnader och deras räntekostnader. Ett bolag som har en räntetäckningsgrad på ett använder hela sitt överskott …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Har en längre tid intresserat mig för den svenska fastighetsmarknaden. Skälet är att den räntehöjning som skett för utlåningen till ickefinansiella företag är historiskt unik. Det är mycket ovanligt att räntekostnaderna - som nu skett - tredubblas på två år. Vi vet också att fastighetsbolagen står för en stor del av bankernas utlåning. Av tvåtusen utlånade miljarder från bankerna rör tusen miljarder fastighetsbolag. Men det stannar inte där. Fastighetsbolagen har också lånat pengar via obligationsmarknaden. Många fastighetsbolag är mycket små. I medierna talas mest om de stora bolagen, men många bolag består endast av en enskild fastighet som bolagiserats. Det finns enligt Finansinspektionen 17 000 fastighetsbolag med lån i svenska banker. Ett vanligt mått på bolagens återbetalningsförmåga är "räntetäckningsgrad". Det är kvoten mellan bolagens överskott efter driftskostnader och deras räntekostnader. Ett bolag som har en räntetäckningsgrad på ett använder hela sitt överskott …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/bostaeder-aer-inte-pengar Sun, 11 Aug 2024 09:59:00 +0000 entry/12091 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2024-08/skaermbild-2024-08-11-121351.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noDe senaste 20 åren har den svenska ickefinansiella sektorns lån - enligt Bank for International Settlements - stigit från 100 procent av BNP till 180 procent. Åttio procent av BNP är i dag femtusen miljarder. Den ökande benägenheten att låna har alltså tillfört ekonomin lika mycket som ett helt års produktion av varor och tjänster. Lån har betydelse. Milton Friedman och Anna Schwartz visade i boken "A Monetary History of The United States" att penningmängden sjönk drastiskt i samband med den stora depressionen 1931-34. Det vi lärde oss av detta var att åtstramning i samband med ekonomiska kriser kan orsaka stor skada.  Sedermera utvecklade ekonomen John Maynard Keynes en teori som syftade till att fläta samman finanspolitik och penningpolitik. Det som lärs ut på dagens universitet och högskolor är dock ekonomen Paul Samuelssons popularisering av Keynes teorier. Att konsumtion, investeringar och BNP definieras som de gör följer av att ekonomer vill avgränsa och konkretisera …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)De senaste 20 åren har den svenska ickefinansiella sektorns lån - enligt Bank for International Settlements - stigit från 100 procent av BNP till 180 procent. Åttio procent av BNP är i dag femtusen miljarder. Den ökande benägenheten att låna har alltså tillfört ekonomin lika mycket som ett helt års produktion av varor och tjänster. Lån har betydelse. Milton Friedman och Anna Schwartz visade i boken "A Monetary History of The United States" att penningmängden sjönk drastiskt i samband med den stora depressionen 1931-34. Det vi lärde oss av detta var att åtstramning i samband med ekonomiska kriser kan orsaka stor skada.  Sedermera utvecklade ekonomen John Maynard Keynes en teori som syftade till att fläta samman finanspolitik och penningpolitik. Det som lärs ut på dagens universitet och högskolor är dock ekonomen Paul Samuelssons popularisering av Keynes teorier. Att konsumtion, investeringar och BNP definieras som de gör följer av att ekonomer vill avgränsa och konkretisera …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/loenar-det-sig-att-flytta-till-storstad Fri, 21 Jun 2024 14:59:00 +0000 entry/12090 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2024-06/inflation.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noNär den kraftiga inflationen de senaste åren kommer på tal åsyftas i regel priset på varor och tjänster. Men även lån har blivit dyrare när räntan gått upp. Effekten av räntan är för många hushåll mer påtaglig än prisökningarna för konsumtionsvaror. Men hur stor är egentligen effekten av räntan på hushållens ekonomi? Detta beror på hur höga lån hushållen har och lånens storlek är väldigt olika i storstäder och glesbygd. Räknat i volym beviljas 41 procent av alla nya bolån i Stockholm. Tillsammans utgör Stockholm, Göteborg och Malmö 61 procent av lånemarknaden. Diagrammet ovan visar hur kostnaden för ett genomsnittligt bolån i respektive region har förändrats sedan 2021. Gapet mellan Stockholm och övriga landet har stigit från 2 260 kronor till 7 755 kronor - en ökning med 5 000 kronor. Skillnaden i disponibelinkomst mellan hushåll i Stockholm och övriga landet är samtidigt 12 400 kronor. Inräknat boendekostnaden krymper skillnaden till 4 645 kronor. Fortfarande en vinst att …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)När den kraftiga inflationen de senaste åren kommer på tal åsyftas i regel priset på varor och tjänster. Men även lån har blivit dyrare när räntan gått upp. Effekten av räntan är för många hushåll mer påtaglig än prisökningarna för konsumtionsvaror. Men hur stor är egentligen effekten av räntan på hushållens ekonomi? Detta beror på hur höga lån hushållen har och lånens storlek är väldigt olika i storstäder och glesbygd. Räknat i volym beviljas 41 procent av alla nya bolån i Stockholm. Tillsammans utgör Stockholm, Göteborg och Malmö 61 procent av lånemarknaden. Diagrammet ovan visar hur kostnaden för ett genomsnittligt bolån i respektive region har förändrats sedan 2021. Gapet mellan Stockholm och övriga landet har stigit från 2 260 kronor till 7 755 kronor - en ökning med 5 000 kronor. Skillnaden i disponibelinkomst mellan hushåll i Stockholm och övriga landet är samtidigt 12 400 kronor. Inräknat boendekostnaden krymper skillnaden till 4 645 kronor. Fortfarande en vinst att …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/hur-goer-vi-kommunerna-mer-effektiva Wed, 05 Jun 2024 16:59:00 +0000 entry/12089 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2024-06/bild.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noSamtalade med Jacob Lundberg om hur vi kan göra kommunerna mer effektiva. Vi var eniga om mycket, om än inte hur många kommuner det bör finnas. Jacob vill ha något färre, jag menade att saken beror på hur man uppnår bäst demokratisk förankring - vilket i vissa fall kanske kräver kommundelningar. Vi diskuterade även teknikutveckling i omsorgen, hur man får regionala och nationella drivkrafter att samspela och begrepp som polycentrism och subsidiaritet. Ni kan se samtalet här. Moderator var Varg Gyllander.mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Samtalade med Jacob Lundberg om hur vi kan göra kommunerna mer effektiva. Vi var eniga om mycket, om än inte hur många kommuner det bör finnas. Jacob vill ha något färre, jag menade att saken beror på hur man uppnår bäst demokratisk förankring - vilket i vissa fall kanske kräver kommundelningar. Vi diskuterade även teknikutveckling i omsorgen, hur man får regionala och nationella drivkrafter att samspela och begrepp som polycentrism och subsidiaritet. Ni kan se samtalet här. Moderator var Varg Gyllander.economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/varfoer-stiger-raentan Sat, 20 Apr 2024 20:59:00 +0000 entry/12088 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2024-04/skaermbild-fraan-2024-04-20-21-18-59.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noDen amerikanska realräntan har stigit dramatiskt den senaste tiden. Ekonomerna letar förklaringar i oortodoxa ekonomiska teorier. Men kanske finns svaret i de gamla traditionella teorierna. I Solowmodellen är produktionen en funktion av kapital och arbetskraft. Räntan (realräntan) är avkastningen på kapitalet. Denna avkastning är avtagande när mängden kapital ökar. Om kapital finns i överflöd kommer räntan att närma sig nollpunkten. Det kapital som används av staten kan inte användas av den privata sektorn. Skulle staten suga upp kapital i ekonomin genom att låna pengar för offentliga utgifter kan det uppstå brist på kapital. Investerare som vill ha kapital kommer då att behöva bjuda upp priset på kapital - alltså räntan - eftersom staten har lagt beslag på en del av det som fanns tidigare. Kapitalet är internationellt. Om Sverige lånar till offentliga utgifter har det liten betydelse för räntan - som sätts på global nivå. Om USA, som utgör 25 procent av världens ekonomi, …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Den amerikanska realräntan har stigit dramatiskt den senaste tiden. Ekonomerna letar förklaringar i oortodoxa ekonomiska teorier. Men kanske finns svaret i de gamla traditionella teorierna. I Solowmodellen är produktionen en funktion av kapital och arbetskraft. Räntan (realräntan) är avkastningen på kapitalet. Denna avkastning är avtagande när mängden kapital ökar. Om kapital finns i överflöd kommer räntan att närma sig nollpunkten. Det kapital som används av staten kan inte användas av den privata sektorn. Skulle staten suga upp kapital i ekonomin genom att låna pengar för offentliga utgifter kan det uppstå brist på kapital. Investerare som vill ha kapital kommer då att behöva bjuda upp priset på kapital - alltså räntan - eftersom staten har lagt beslag på en del av det som fanns tidigare. Kapitalet är internationellt. Om Sverige lånar till offentliga utgifter har det liten betydelse för räntan - som sätts på global nivå. Om USA, som utgör 25 procent av världens ekonomi, …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/allt-fler-arbetar-paa-distans Fri, 12 Apr 2024 14:59:00 +0000 entry/12087 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2024-04/remote-work-home-office-setup.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noEftersom fackförbundet Sveriges Ingenjörer har avslöjat att Ekonomismus AB hjälpt till med beräkningarna av medlemmarnas pendlingsavstånd känner jag mig fri att blogga om saken. På fliken Ekonomismus AB står det ju att jag ibland hjälper till med smärre utredningsuppdrag och detta är ett sådant. Jag har dock inte varit inblandad i författandet av själva rapporten, däremot beräkningarna av pendlingsavstånden. Som grund för dessa beräkningar använde vi data från Geposit och postnummerdata om förbundets medlemmar. Det går att läsa mer om detta här. Och rapporten går att ladda ner här. I rapporten konstateras bland annat: "Kommuners attraktivitet förändras. I USA har förekomsten av så kallade 'Zoom towns' blivit allt vanligare. Högavlönad arbetskraft bosätter sig i områden med lägre bostadspriser och jobbar hemifrån. Under pandemin ökade också efterfrågan på parkytor. Parkytor, låga bostadspriser och god samhällsservice kan bli viktigare för inflyttningen i svenska kommuner än …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Eftersom fackförbundet Sveriges Ingenjörer har avslöjat att Ekonomismus AB hjälpt till med beräkningarna av medlemmarnas pendlingsavstånd känner jag mig fri att blogga om saken. På fliken Ekonomismus AB står det ju att jag ibland hjälper till med smärre utredningsuppdrag och detta är ett sådant. Jag har dock inte varit inblandad i författandet av själva rapporten, däremot beräkningarna av pendlingsavstånden. Som grund för dessa beräkningar använde vi data från Geposit och postnummerdata om förbundets medlemmar. Det går att läsa mer om detta här. Och rapporten går att ladda ner här. I rapporten konstateras bland annat: "Kommuners attraktivitet förändras. I USA har förekomsten av så kallade 'Zoom towns' blivit allt vanligare. Högavlönad arbetskraft bosätter sig i områden med lägre bostadspriser och jobbar hemifrån. Under pandemin ökade också efterfrågan på parkytor. Parkytor, låga bostadspriser och god samhällsservice kan bli viktigare för inflyttningen i svenska kommuner än …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/keynes-eller-hayek-snart-visar-det-sig Wed, 10 Apr 2024 16:59:00 +0000 entry/12086 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2024-04/hayek-and-keynes-combined.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noPå 1930-talet debatterade de två intellektuella giganterna John Maynard Keynes och Fredrich von Hayek hur konjunkturcykler uppstår. Enligt Hayek uppstår ekonomiska cykler främst på grund av felaktiga investeringssignaler som ges till investerare, ofta som ett resultat av manipulerad eller felaktig räntenivå satt av centralbanken. När räntorna hålls konstgjort låga, leder det till överinvesteringar ("malinvestments") i kapitalvaror, vilket skapar en ekonomisk bubbla. Enligt Keynes, å andra sidan, framhöll betydelsen av aggregerad efterfrågan (summan av all efterfrågan i ekonomin) för ekonomisk aktivitet och dess roll i konjunkturcykler. Han menade att ekonomiska nedgångar och arbetslöshet berodde på brist på efterfrågan och inte på problem på utbudssidan som Hayek argumenterade. Keynes föreslog att staten skulle ingripa för att öka efterfrågan genom offentliga utgifter och skattesänkningar. Keynes teorier blev efter många modifikationer och utveckling av bland andra ekonomen Paul …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)På 1930-talet debatterade de två intellektuella giganterna John Maynard Keynes och Fredrich von Hayek hur konjunkturcykler uppstår. Enligt Hayek uppstår ekonomiska cykler främst på grund av felaktiga investeringssignaler som ges till investerare, ofta som ett resultat av manipulerad eller felaktig räntenivå satt av centralbanken. När räntorna hålls konstgjort låga, leder det till överinvesteringar ("malinvestments") i kapitalvaror, vilket skapar en ekonomisk bubbla. Enligt Keynes, å andra sidan, framhöll betydelsen av aggregerad efterfrågan (summan av all efterfrågan i ekonomin) för ekonomisk aktivitet och dess roll i konjunkturcykler. Han menade att ekonomiska nedgångar och arbetslöshet berodde på brist på efterfrågan och inte på problem på utbudssidan som Hayek argumenterade. Keynes föreslog att staten skulle ingripa för att öka efterfrågan genom offentliga utgifter och skattesänkningar. Keynes teorier blev efter många modifikationer och utveckling av bland andra ekonomen Paul …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/var-investerar-du-helst Sat, 30 Mar 2024 12:59:00 +0000 entry/12085 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2024-03/fredgraph-6-.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noUSA och Sverige är två länder som båda har inflationsmål på ungefär två procent. Det innebär att en investering på 100 kronor i respektive land på sikt bör ge lika stor avkastning. Båda länderna har också ett högt kreditbetyg. Det finns med andra ord inget egentligt skäl att investera i Sverige om man kan få högre avkastning i USA, eller tvärtom. Ändå tycks diskussionen om den svenska framtida räntebanan vara helt frånkopplad från diskussionen om den framtida räntebanan för USA-dollarn. Och Riksbankens antaganden om den svenska räntebanan verkar också helt frånkopplade från den amerikanska. Federal Reserve (FED) planerar visserligen alltjämt att sänka räntan avsevärt fram till 2026. Men den amerikanska trettioåriga räntan prisar in något annat - den står i 4,34 procent. Visserligen lägre än dagens styrränta på 5,5 procent, men högre än någon gång sedan 2011. År 2027 bedömer Riksbanken att den svenska styrräntan har fallit till 2,58 procent. Eftersom inflationen ligger på två …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)USA och Sverige är två länder som båda har inflationsmål på ungefär två procent. Det innebär att en investering på 100 kronor i respektive land på sikt bör ge lika stor avkastning. Båda länderna har också ett högt kreditbetyg. Det finns med andra ord inget egentligt skäl att investera i Sverige om man kan få högre avkastning i USA, eller tvärtom. Ändå tycks diskussionen om den svenska framtida räntebanan vara helt frånkopplad från diskussionen om den framtida räntebanan för USA-dollarn. Och Riksbankens antaganden om den svenska räntebanan verkar också helt frånkopplade från den amerikanska. Federal Reserve (FED) planerar visserligen alltjämt att sänka räntan avsevärt fram till 2026. Men den amerikanska trettioåriga räntan prisar in något annat - den står i 4,34 procent. Visserligen lägre än dagens styrränta på 5,5 procent, men högre än någon gång sedan 2011. År 2027 bedömer Riksbanken att den svenska styrräntan har fallit till 2,58 procent. Eftersom inflationen ligger på två …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/det-trettioaariga-kriget-mot-raentan Thu, 21 Mar 2024 22:59:00 +0000 entry/12084 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2024-03/30-year-treasury-bond-rate-yield-chart-2024-03-21-macrotrends.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noEn kort period under den världsomspännande pandemin 2020 sjönk den amerikanska trettioåriga räntan till 1,2 procent. En investering i en sådan obligation ger med andra ord 1,2 procents avkastning per år de närmaste 30 åren - inte ens tillräckligt för att täcka inflationen. Problemet med att ekonomiskt tolka detta som marknadens förväntningar är att få tror att inflationen i snitt kommer att understiga två procent per år. Och ingen tror väl heller att den ekonomiska tillväxten blir noll procent, eller negativ, de kommande trettio åren. Så något är uppenbart fel - om vi accepterar den gängse tolkningen, det vill säga att obligationernas pris speglar marknadens värderingar och förväntningar på avkastning i framtiden. Och om den trettioåriga obligationen visar fel i juli 2020 så kan den lika gärna ha visat fel i exempelvis juli 2010 eller juli 2015. Obligationernas pris kanske aldrig har speglat marknadernas förväntningar på det sätt som ekonomisk teori säger. Boven i dramat …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)En kort period under den världsomspännande pandemin 2020 sjönk den amerikanska trettioåriga räntan till 1,2 procent. En investering i en sådan obligation ger med andra ord 1,2 procents avkastning per år de närmaste 30 åren - inte ens tillräckligt för att täcka inflationen. Problemet med att ekonomiskt tolka detta som marknadens förväntningar är att få tror att inflationen i snitt kommer att understiga två procent per år. Och ingen tror väl heller att den ekonomiska tillväxten blir noll procent, eller negativ, de kommande trettio åren. Så något är uppenbart fel - om vi accepterar den gängse tolkningen, det vill säga att obligationernas pris speglar marknadens värderingar och förväntningar på avkastning i framtiden. Och om den trettioåriga obligationen visar fel i juli 2020 så kan den lika gärna ha visat fel i exempelvis juli 2010 eller juli 2015. Obligationernas pris kanske aldrig har speglat marknadernas förväntningar på det sätt som ekonomisk teori säger. Boven i dramat …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/fraaga-inte-naer-fraaga-hur-mycket Fri, 15 Mar 2024 15:59:00 +0000 entry/12083 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2024-03/a-symbolic-representation-of-high-interest-rates-i-converted.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noDet pågår en diskussion om när världens centralbanker kommer att börja sänka sina styrräntor. Men detta är egentligen inte den intressanta frågan. Det marknaderna bör fundera över är hur mycket man kommer att sänka räntorna. Och det mesta talar för att räntorna - när de väl börjar sänkas - inte minskar lika mycket som marknaden tidigare trott. Tydligast är detta i USA. Förra månaden förväntade sig marknaden med nästan hundra procents sannolikhet en sänkning i juni. Nu är den sannolikheten nere på 30 procent. Och i stället för en djup och lång svacka med låga räntor väntar man sig en flack och kortvarig nedgång. I Sverige är arbetsmarknaden ännu så länge mycket stark. Däremot ökar antalet konkurser brant. Konkurserna behöver dock inte omedelbart leda till minskad efterfrågan på arbetskraft och lägre inflationstryck - det beror helt på vilka företag som går i konkurs och hur många anställda som berörs. Inte ens en stor sättning i byggbranschen kan ensamt knäcka arbetsmarknaden, …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Det pågår en diskussion om när världens centralbanker kommer att börja sänka sina styrräntor. Men detta är egentligen inte den intressanta frågan. Det marknaderna bör fundera över är hur mycket man kommer att sänka räntorna. Och det mesta talar för att räntorna - när de väl börjar sänkas - inte minskar lika mycket som marknaden tidigare trott. Tydligast är detta i USA. Förra månaden förväntade sig marknaden med nästan hundra procents sannolikhet en sänkning i juni. Nu är den sannolikheten nere på 30 procent. Och i stället för en djup och lång svacka med låga räntor väntar man sig en flack och kortvarig nedgång. I Sverige är arbetsmarknaden ännu så länge mycket stark. Däremot ökar antalet konkurser brant. Konkurserna behöver dock inte omedelbart leda till minskad efterfrågan på arbetskraft och lägre inflationstryck - det beror helt på vilka företag som går i konkurs och hur många anställda som berörs. Inte ens en stor sättning i byggbranschen kan ensamt knäcka arbetsmarknaden, …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/laanen-minskade-med-sex-miljarder Tue, 27 Feb 2024 11:59:00 +0000 entry/12082 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2024-02/lan.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noVilken är den jämviktsnivå där hushållen varken vill öka eller minska sin skuldsättning? Den senaste monetära statistiken visar att hushållen i januari minskat sin skuldsättning med hela sex miljarder kronor. Men vid vilken nivå är hushållen nöjda med sina ränteutgifter i förhållande till inkomsterna? Om hushållen på marginalen vill amortera när de är skyldiga 4 500 miljarder talar mycket för att de även kommer att vilja amortera när skulden kommit ner till 4 000 miljarder. Så var finns botten? När kommer hushållen att på marginalen amortera lika mycket som de lånar? Ett sätt att leta sig fram till svaret är att dividera skulden med hushållens inkomster och jämföra med andra länder och andra historiska perioder. Om räntan är 1,5 procent kostar det 150 000 kronor om året att ha ett lån på tio miljoner kronor. Om räntan är 4,5 procent kostar det 450 000 kronor per år. Hushållens genomsnittliga disponibla inkomster var 2022 ungefär 630 000 kronor per hushåll. Från denna summa …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Vilken är den jämviktsnivå där hushållen varken vill öka eller minska sin skuldsättning? Den senaste monetära statistiken visar att hushållen i januari minskat sin skuldsättning med hela sex miljarder kronor. Men vid vilken nivå är hushållen nöjda med sina ränteutgifter i förhållande till inkomsterna? Om hushållen på marginalen vill amortera när de är skyldiga 4 500 miljarder talar mycket för att de även kommer att vilja amortera när skulden kommit ner till 4 000 miljarder. Så var finns botten? När kommer hushållen att på marginalen amortera lika mycket som de lånar? Ett sätt att leta sig fram till svaret är att dividera skulden med hushållens inkomster och jämföra med andra länder och andra historiska perioder. Om räntan är 1,5 procent kostar det 150 000 kronor om året att ha ett lån på tio miljoner kronor. Om räntan är 4,5 procent kostar det 450 000 kronor per år. Hushållens genomsnittliga disponibla inkomster var 2022 ungefär 630 000 kronor per hushåll. Från denna summa …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/kan-ai-skoeta-jobbet-som-chef Fri, 16 Feb 2024 20:59:00 +0000 entry/12081 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2024-02/illustrate-the-concept-of-an-ai-as-a-ceo-in-a-futu-converted.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noI takt med att AI utvecklas kommer allt fler jobb att ersättas. Många av dessa jobb kan vara hyfsat kvalificerade. Tanken som jag dock ännu inte sett någon dryfta är om en AI-robot skulle kunna vara ett företags högsta chef. Den första frågan man ställer sig är om detta är juridiskt omöjligt? Krävs det att någon fysisk person representerar ett givet företag? Jag vet faktiskt inte. Men säg att det är så - vad hindrar i så fall styrelsen i företaget från att teckna ett kontrakt med VD om att denna alltid ska göra som en viss AI-agent föreslår? I så fall kan i princip vilken person som helst vara VD och konkurrensen om jobbet blir lika stor som konkurrensen om ett genomsnittligt lågkvalificerat jobb. Ja, att lyda en AI-robot är faktiskt lättare än att exempelvis städa. Redan i dag finns det stiftelser och stiftelseurkunder som reglerar vad en organisation kan göra med sina resurser. Med en AI-robot som ett företags högsta chef tar man ytterligare ett steg. AI kan tillsätta och …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)I takt med att AI utvecklas kommer allt fler jobb att ersättas. Många av dessa jobb kan vara hyfsat kvalificerade. Tanken som jag dock ännu inte sett någon dryfta är om en AI-robot skulle kunna vara ett företags högsta chef. Den första frågan man ställer sig är om detta är juridiskt omöjligt? Krävs det att någon fysisk person representerar ett givet företag? Jag vet faktiskt inte. Men säg att det är så - vad hindrar i så fall styrelsen i företaget från att teckna ett kontrakt med VD om att denna alltid ska göra som en viss AI-agent föreslår? I så fall kan i princip vilken person som helst vara VD och konkurrensen om jobbet blir lika stor som konkurrensen om ett genomsnittligt lågkvalificerat jobb. Ja, att lyda en AI-robot är faktiskt lättare än att exempelvis städa. Redan i dag finns det stiftelser och stiftelseurkunder som reglerar vad en organisation kan göra med sina resurser. Med en AI-robot som ett företags högsta chef tar man ytterligare ett steg. AI kan tillsätta och …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/gaar-jamal-el-haj-till-nyans Mon, 12 Feb 2024 22:59:00 +0000 entry/12080 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2024-02/converted-to-png.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noSocialdemokraterna har fått en politisk vilde. Normalt brukar jag inte kommentera det politiska spelet, men det här är så spelteoretiskt intressant att jag inte kan låta bli. Både Moderaterna och Socialdemokraterna har stundtals satsat på att slå sig in i invandrargrupper. Men invandrare avses då första och andra generationens invandrare. Någon minns kanske röstskandalen i Tensta-Rinkeby år 2010, där 70 procent av de moderata medlemmarna röstade i provvalet - mot normalt 35 procent. På senare tid har vi Botkyrkaskandalen, där det visat sig att gängkriminella vistats i ABF:s fritidsgårdar, och de politiska turerna runt detta. I Alby moskés församling försökte en lokal MP-politiker sälja röster till S år 2018. Men blev upptäckt. Kupper och ränksmideri har alltid förekommit i politiska partier. Men i grunden har de svenska politiska partierna baserats på ideologier. Lägre eller högre skatt? Mer eller mindre av statlig styrning? Förbud eller liberaliseringar? När partierna …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Socialdemokraterna har fått en politisk vilde. Normalt brukar jag inte kommentera det politiska spelet, men det här är så spelteoretiskt intressant att jag inte kan låta bli. Både Moderaterna och Socialdemokraterna har stundtals satsat på att slå sig in i invandrargrupper. Men invandrare avses då första och andra generationens invandrare. Någon minns kanske röstskandalen i Tensta-Rinkeby år 2010, där 70 procent av de moderata medlemmarna röstade i provvalet - mot normalt 35 procent. På senare tid har vi Botkyrkaskandalen, där det visat sig att gängkriminella vistats i ABF:s fritidsgårdar, och de politiska turerna runt detta. I Alby moskés församling försökte en lokal MP-politiker sälja röster till S år 2018. Men blev upptäckt. Kupper och ränksmideri har alltid förekommit i politiska partier. Men i grunden har de svenska politiska partierna baserats på ideologier. Lägre eller högre skatt? Mer eller mindre av statlig styrning? Förbud eller liberaliseringar? När partierna …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/energiomstaellningen-ett-saekerhetspolitiskt-hot Mon, 05 Feb 2024 11:59:00 +0000 entry/12079 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2024-02/olja.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noDet är inte möjligt att på samma gång maximera takten i energiomställningen och att framgångsrikt bekämpa Ryssland. Därför bör delar av omställningen sättas på paus. Stöd till teknisk utveckling av fossilfri teknik bör fortsätta, men målet om att fasa ut konsumtionen av fossila bränslen genom att pressa upp priserna och strypa tillgången i Europa måste skrinläggas. Skälet är att Rysslands akilleshäl - och samtidigt landets styrka - är dess likvida ekonomiska reserver. Utan dessa reserver upphör möjligheten att stabilisera ekonomin. Och det finns två variabler som avgör hur snabbt Rysslands reserver tar slut: 1) Oljepriset. 2) Rysslands förmåga att mot betalning leverera olja och gas. Tar vi den första faktorn beror priset och därmed intäkterna på utbud och efterfrågan. Energiomställning som begränsar efterfrågan på olja är bra eftersom den sänker priset. Enerigomställning som minskar utbudet av olja är däremot dålig, sett ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv, eftersom den …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Det är inte möjligt att på samma gång maximera takten i energiomställningen och att framgångsrikt bekämpa Ryssland. Därför bör delar av omställningen sättas på paus. Stöd till teknisk utveckling av fossilfri teknik bör fortsätta, men målet om att fasa ut konsumtionen av fossila bränslen genom att pressa upp priserna och strypa tillgången i Europa måste skrinläggas. Skälet är att Rysslands akilleshäl - och samtidigt landets styrka - är dess likvida ekonomiska reserver. Utan dessa reserver upphör möjligheten att stabilisera ekonomin. Och det finns två variabler som avgör hur snabbt Rysslands reserver tar slut: 1) Oljepriset. 2) Rysslands förmåga att mot betalning leverera olja och gas. Tar vi den första faktorn beror priset och därmed intäkterna på utbud och efterfrågan. Energiomställning som begränsar efterfrågan på olja är bra eftersom den sänker priset. Enerigomställning som minskar utbudet av olja är däremot dålig, sett ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv, eftersom den …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/konkurserna-i-stockholm-oekar-med-132-procent Fri, 02 Feb 2024 11:59:00 +0000 entry/12078 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2024-02/kort-1-6-.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noFram tills i dag har antalet konkurser eller varsel inte ökat markant i Sverige. Detta förändrades dock abrupt när konkursstatistiken för januari presenterades. För den som är intresserad finns alla konkurser för januari att ladda ner på Credit Safes hemsida. Man kan då även få en uppfattning om hur många anställda som berörs. I medierna har ökningen noterats, men det man kanske inte lyft tillräckligt är den geografiska bias som präglar statistiken. I Stockholms kommun ökade konkurserna med hela 132 procent. För att förstå hur mycket det är bör man gå tillbaka i tiden, eftersom antalet konkurser varierar påtagligt varje månad. Då kan vi jämföra månadens siffra på 302 konkurser med normalvärden från tidigare år. Att det är det högsta antalet konkurser sedan 2009 står klart. Jag skulle också hålla för troligt att det är det största antalet sedan 1993, även om jag inte har statistik som sträcker sig så långt. Men data från nittiotalskrisen visar att antalet konkurser då som mest …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Fram tills i dag har antalet konkurser eller varsel inte ökat markant i Sverige. Detta förändrades dock abrupt när konkursstatistiken för januari presenterades. För den som är intresserad finns alla konkurser för januari att ladda ner på Credit Safes hemsida. Man kan då även få en uppfattning om hur många anställda som berörs. I medierna har ökningen noterats, men det man kanske inte lyft tillräckligt är den geografiska bias som präglar statistiken. I Stockholms kommun ökade konkurserna med hela 132 procent. För att förstå hur mycket det är bör man gå tillbaka i tiden, eftersom antalet konkurser varierar påtagligt varje månad. Då kan vi jämföra månadens siffra på 302 konkurser med normalvärden från tidigare år. Att det är det högsta antalet konkurser sedan 2009 står klart. Jag skulle också hålla för troligt att det är det största antalet sedan 1993, även om jag inte har statistik som sträcker sig så långt. Men data från nittiotalskrisen visar att antalet konkurser då som mest …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/norion-bank-sveriges-silicon-valley-bank Mon, 15 Jan 2024 17:59:00 +0000 entry/12077 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2024-01/skyscrapers-450793-1280.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noFöljetongen Oscar Properties går vidare och man kan läsa om utvecklingen i Dagens Industri. DNB tog ju som långivare till OP över panten - fastigheter bokförda till tre miljarder kronor - och auktionerade ut dessa. Det slutliga accepterade budet uppgick till 2,2 miljarder kronor. Det implicerar en rabatt på 30 procent och om andra fastighetsbolag bokför sina fastigheter enligt samma principer implicerar detta att fastigheter generellt är kraftigt övervärderade. Intressant är också att banken Norion Bank, där Selin är storägare, tillsammans med Selin är köpare. Norion Bank är resterna av Collector Bank, som råkade ut för problem på grund av kreditförluster runt år 2020. Nu har banken tydligen omformats till något slags fastighetsbank - som lånar ut till fastighetsbolag. Banken har hela 43 miljarder på balansräkningen och det är högst oklart vad banken har lånat ut till. Men det är sannolikt fastighetsbolag. Man kan förstås fråga sig vad som händer med Norion Bank om …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Följetongen Oscar Properties går vidare och man kan läsa om utvecklingen i Dagens Industri. DNB tog ju som långivare till OP över panten - fastigheter bokförda till tre miljarder kronor - och auktionerade ut dessa. Det slutliga accepterade budet uppgick till 2,2 miljarder kronor. Det implicerar en rabatt på 30 procent och om andra fastighetsbolag bokför sina fastigheter enligt samma principer implicerar detta att fastigheter generellt är kraftigt övervärderade. Intressant är också att banken Norion Bank, där Selin är storägare, tillsammans med Selin är köpare. Norion Bank är resterna av Collector Bank, som råkade ut för problem på grund av kreditförluster runt år 2020. Nu har banken tydligen omformats till något slags fastighetsbank - som lånar ut till fastighetsbolag. Banken har hela 43 miljarder på balansräkningen och det är högst oklart vad banken har lånat ut till. Men det är sannolikt fastighetsbolag. Man kan förstås fråga sig vad som händer med Norion Bank om …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/kan-sverige-hamna-i-krig Fri, 12 Jan 2024 19:59:26 +0000 entry/12076 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2024-01/band.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noNu förs en diskussion om huruvida Sverige kan hamna i krig eller inte. Men vad är egentligen "krig"? I dag levererar Sverige stridsvagnar och haubitsar till ett land som är i krig - nämligen Ukraina. Någon - sannolikt Ryssland - försöker störa ut GPS-systemet. Dagligen utsätts privata företag och myndigheter för intrångsförsök - sannolikt av statskontrollerade aktörer. Någon - kanske Ryssland - sprängde en viktig gasledning strax utanför svenskt territorium. Frågan som bör ställas är kanske inte om vi kan hamna i krig, utan om vi är i krig? Nu har varken Ryssland eller Sverige förklarat varandra krig, men vi försöker ihärdigt skada vår motståndare, och vår motståndare försöker skada oss. Gränsen mellan krig och fred kan inte dras på samma distinkta sätt som vi tänkt oss. Och om det är omöjligt att dra en tydlig gräns kanske det är vår egen uppfattning om vad ett krig är som är felaktig. Visst skulle vi kunna säga att krig definieras som den tidpunkt då någon främmande makt …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Nu förs en diskussion om huruvida Sverige kan hamna i krig eller inte. Men vad är egentligen "krig"? I dag levererar Sverige stridsvagnar och haubitsar till ett land som är i krig - nämligen Ukraina. Någon - sannolikt Ryssland - försöker störa ut GPS-systemet. Dagligen utsätts privata företag och myndigheter för intrångsförsök - sannolikt av statskontrollerade aktörer. Någon - kanske Ryssland - sprängde en viktig gasledning strax utanför svenskt territorium. Frågan som bör ställas är kanske inte om vi kan hamna i krig, utan om vi är i krig? Nu har varken Ryssland eller Sverige förklarat varandra krig, men vi försöker ihärdigt skada vår motståndare, och vår motståndare försöker skada oss. Gränsen mellan krig och fred kan inte dras på samma distinkta sätt som vi tänkt oss. Och om det är omöjligt att dra en tydlig gräns kanske det är vår egen uppfattning om vad ett krig är som är felaktig. Visst skulle vi kunna säga att krig definieras som den tidpunkt då någon främmande makt …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/vad-vi-kan-laera-av-den-danska-bostadsbubblan Fri, 05 Jan 2024 21:59:00 +0000 entry/12075 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2024-01/skaermbild-fraan-2024-01-05-22-09-40.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noRunt 2006 toppade de danska bostadspriserna - för att sedan inte återhämta sig till samma nominella nivå förrän år 2022. Det är som att vi skulle frysa de svenska bostadspriserna på dagens nivå och år 2040 upptäcka att de ligger på samma nivå - men att alla andra priser stigit med i snitt två procent per år. Realt sett innebär det att bopriserna i Danmark i dag ligger omkring 20-25 procent lägre än 2006. Exemplet Danmark är intressant eftersom det visar att räntan inte är den enda faktorn som avgör bostadsprisernas utveckling. Danskarna hade vid upptakten till finanskrisen 2008 en hel del andra kreditstimulanser än låg ränta, bland annat uppskjutna amorteringar och en ökad användning av rörliga boräntor. I en analys av bubblan som finansierats av Nationalbanken skriver forskarna följande: "In principle, home buyers 'ought not' to see mortgage repayments as part of the user cost, but rather as savings that will reduce future interest payments. However, in practice homeowners …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Runt 2006 toppade de danska bostadspriserna - för att sedan inte återhämta sig till samma nominella nivå förrän år 2022. Det är som att vi skulle frysa de svenska bostadspriserna på dagens nivå och år 2040 upptäcka att de ligger på samma nivå - men att alla andra priser stigit med i snitt två procent per år. Realt sett innebär det att bopriserna i Danmark i dag ligger omkring 20-25 procent lägre än 2006. Exemplet Danmark är intressant eftersom det visar att räntan inte är den enda faktorn som avgör bostadsprisernas utveckling. Danskarna hade vid upptakten till finanskrisen 2008 en hel del andra kreditstimulanser än låg ränta, bland annat uppskjutna amorteringar och en ökad användning av rörliga boräntor. I en analys av bubblan som finansierats av Nationalbanken skriver forskarna följande: "In principle, home buyers 'ought not' to see mortgage repayments as part of the user cost, but rather as savings that will reduce future interest payments. However, in practice homeowners …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/think-pink-och-narrativet Thu, 28 Dec 2023 21:59:00 +0000 entry/12074 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-12/pink.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noLetar på nätet efter de förmodat feministiska inslagen i bolaget Think Pinks verksamhet. Feminism hittar jag inte så mycket av, däremot ett mycket intressant narrativ - en berättelse - som företaget sålde till omgivningen. Bedragare utnyttjar ofta tänkta offers tendens att tänka snabbt och att använda stereotyper. Inte för inte är den anglosaxiska termen för bedragare "con-man", en förkortning av "confidence man". Termen syftar på att bedragaren försöker skapa en bild av sig själv och situationen som offret instinktivt uppfattar som rimlig och trovärdig, trots att offret kanske inte har tillräckligt med information för att verkligen utvärdera situationen. Instrument för att genomföra bedrägeriet kan vara sådant som en proper klädsel, att hänvisa till auktoriteter (exempelvis polisen eller kända referenser) eller något annat för offret bekant och naturligt. Jag läser i reportage om Think Pink att huvudmannen (kvinnan) ofta hänvisat till att hon varit motarbetad och hotad av …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Letar på nätet efter de förmodat feministiska inslagen i bolaget Think Pinks verksamhet. Feminism hittar jag inte så mycket av, däremot ett mycket intressant narrativ - en berättelse - som företaget sålde till omgivningen. Bedragare utnyttjar ofta tänkta offers tendens att tänka snabbt och att använda stereotyper. Inte för inte är den anglosaxiska termen för bedragare "con-man", en förkortning av "confidence man". Termen syftar på att bedragaren försöker skapa en bild av sig själv och situationen som offret instinktivt uppfattar som rimlig och trovärdig, trots att offret kanske inte har tillräckligt med information för att verkligen utvärdera situationen. Instrument för att genomföra bedrägeriet kan vara sådant som en proper klädsel, att hänvisa till auktoriteter (exempelvis polisen eller kända referenser) eller något annat för offret bekant och naturligt. Jag läser i reportage om Think Pink att huvudmannen (kvinnan) ofta hänvisat till att hon varit motarbetad och hotad av …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/vad-aer-egentligen-duck-typing Mon, 11 Dec 2023 18:59:00 +0000 entry/12073 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-12/duck.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noBegreppet "duck typing" kommer från uttrycket "Om det går som en anka och kvackar som en anka, då är det troligen en anka." I programmeringssammanhang betyder detta att ett objekts lämplighet för användning i en viss kontext bestäms av vilka metoder och egenskaper det har, snarare än vilken klass eller vilket arv den har. Med andra ord, om ett objekt har de metoder och egenskaper som krävs för att utföra en viss uppgift, kan det användas för den uppgiften oavsett vilken klass det tillhör. Ett exempel är koden nedan: class Duck def quack 'Quack!' end end class Person def quack 'Jag härmar en anka!' end end def make_it_quack(ducky) puts ducky.quack end make_it_quack(Duck.new) # Output: Quack! make_it_quack(Person.new) # Output: Jag härmar en anka! Funktionen "make_it_quack" accepterar objekt som tillhör olika klasser. Den gemensamma nämnaren för Ankor och Personer är  att de kan "kvacka". Användningen av "duck-typing" gör att funktionen …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Begreppet "duck typing" kommer från uttrycket "Om det går som en anka och kvackar som en anka, då är det troligen en anka." I programmeringssammanhang betyder detta att ett objekts lämplighet för användning i en viss kontext bestäms av vilka metoder och egenskaper det har, snarare än vilken klass eller vilket arv den har. Med andra ord, om ett objekt har de metoder och egenskaper som krävs för att utföra en viss uppgift, kan det användas för den uppgiften oavsett vilken klass det tillhör. Ett exempel är koden nedan: class Duck def quack 'Quack!' end end class Person def quack 'Jag härmar en anka!' end end def make_it_quack(ducky) puts ducky.quack end make_it_quack(Duck.new) # Output: Quack! make_it_quack(Person.new) # Output: Jag härmar en anka! Funktionen "make_it_quack" accepterar objekt som tillhör olika klasser. Den gemensamma nämnaren för Ankor och Personer är  att de kan "kvacka". Användningen av "duck-typing" gör att funktionen …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/bankerna-och-transaktionskostnaderna Mon, 04 Dec 2023 11:59:00 +0000 entry/12072 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-12/wallet-1013789-1280.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noIbland introduceras ny teknik långsamt - helt enkelt därför att den nya tekniken hotar det etablerade. Ett bra exempel är att det - trots den nya tekniken - inte automatiskt går att flytta sina pengar till den plats där de ger störst avkastning. Att ha pengar på bankens lönekonto är i dag vansinnigt, eftersom man får en mycket låg ränta. Lika vansinnigt är det att utnyttja konsumentkrediter. Något smartare att köpa på faktura, i och med att man då räntefritt kan få en månads uppskov med betalningen. Bankernas intäkter kommer ännu i dag till stor del från inlåning. Det innebär att kunder som är aktiva genom att flytta runt sina pengar tjänar ränta. Man kan exempelvis flytta alla pengar till en räntefond när de inte behövs - där avkastar kapitalet minst fem procent årligen. Det talas om att Riksbanken ska införa e-krona. Från det är steget inte långt till att även låta människor använda skattekontot som lönekonto. Låt säga att man betalar sina räkningar från skattekontot i …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Ibland introduceras ny teknik långsamt - helt enkelt därför att den nya tekniken hotar det etablerade. Ett bra exempel är att det - trots den nya tekniken - inte automatiskt går att flytta sina pengar till den plats där de ger störst avkastning. Att ha pengar på bankens lönekonto är i dag vansinnigt, eftersom man får en mycket låg ränta. Lika vansinnigt är det att utnyttja konsumentkrediter. Något smartare att köpa på faktura, i och med att man då räntefritt kan få en månads uppskov med betalningen. Bankernas intäkter kommer ännu i dag till stor del från inlåning. Det innebär att kunder som är aktiva genom att flytta runt sina pengar tjänar ränta. Man kan exempelvis flytta alla pengar till en räntefond när de inte behövs - där avkastar kapitalet minst fem procent årligen. Det talas om att Riksbanken ska införa e-krona. Från det är steget inte långt till att även låta människor använda skattekontot som lönekonto. Låt säga att man betalar sina räkningar från skattekontot i …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/hur-man-tjaenar-pengar-paa-skattebetalarna Sat, 11 Nov 2023 17:59:00 +0000 entry/12071 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-11/dsc03945.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noHar i olika sammanhang påpekat att det är riskabelt för det offentliga att subventionera privat affärsverksamhet. Det finns en uppenbar risk att det offentliga blir sittande med risken och att privata aktörer tar hela uppsidan. Många undrar säkert hur det går till rent praktiskt när privata aktörer utnyttjar offentliga medel för att tjäna pengar. Faktum är att principen är väldigt enkel, men eftersom journalister har begränsad kunskap om ekonomiska förhållanden ställer de sällan de kritiska frågorna till myndigheter och privata intressenter. Det första man bör känna till är att det finns olika sätt att skjuta till kapital till ett projekt. Man kan antingen skjuta till lånat kapital där långivaren får en fast ränta. Det var åtminstone tidigare vanligt att banker lånade ut kapital till privata projekt. Nu sker utlåningen även via obligationer och via institutioner som Europeiska Investeringsbanken (EIB). Ett annat alternativ är att skjuta till kapital i form av aktier, eget …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Har i olika sammanhang påpekat att det är riskabelt för det offentliga att subventionera privat affärsverksamhet. Det finns en uppenbar risk att det offentliga blir sittande med risken och att privata aktörer tar hela uppsidan. Många undrar säkert hur det går till rent praktiskt när privata aktörer utnyttjar offentliga medel för att tjäna pengar. Faktum är att principen är väldigt enkel, men eftersom journalister har begränsad kunskap om ekonomiska förhållanden ställer de sällan de kritiska frågorna till myndigheter och privata intressenter. Det första man bör känna till är att det finns olika sätt att skjuta till kapital till ett projekt. Man kan antingen skjuta till lånat kapital där långivaren får en fast ränta. Det var åtminstone tidigare vanligt att banker lånade ut kapital till privata projekt. Nu sker utlåningen även via obligationer och via institutioner som Europeiska Investeringsbanken (EIB). Ett annat alternativ är att skjuta till kapital i form av aktier, eget …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/ukraina-paa-vaeg-mot-krim Sat, 11 Nov 2023 11:59:00 +0000 entry/12070 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-11/skaermbild-fraan-2023-11-11-12-37-46.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noBilden visar ett ukrainskt angrepp mot en rysk konvoj i närheten av staden Hladkivka söder om Kherson. Antalet vägar som hjulburna transporter kan använda är begränsat och vägarna kan med lätthet övervakas med hjälp av drönare. I det här fallet tycks Ukraina ha slagit till med artilleri, men det kunde lika gärna ha varit med drönare. Man kan med rätta fråga sig varför en oskyddad konvoj färdas på denna uppenbart utsatta vägbit? Man kan tänka sig att konvojens uppgift var att understödja infanteri som opererar längre norrut. Mycket talar för att Ukraina är på väg att genomföra en större övergång med pansar och infanteri två mil norr om denna plats. Om Ryssland hade haft samma förmåga som Ukraina skulle den operationen inte ha varit möjlig. Men det finns en annan viktig skillnad. När Ryssland opererar på vanliga vägar blir det lätt för Ukraina att geolokalisera transporterna. Två mil är artilleriavstånd och innebär att Ukraina kan ösa på med närmast obegränsade resurser. Målstyrda …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Bilden visar ett ukrainskt angrepp mot en rysk konvoj i närheten av staden Hladkivka söder om Kherson. Antalet vägar som hjulburna transporter kan använda är begränsat och vägarna kan med lätthet övervakas med hjälp av drönare. I det här fallet tycks Ukraina ha slagit till med artilleri, men det kunde lika gärna ha varit med drönare. Man kan med rätta fråga sig varför en oskyddad konvoj färdas på denna uppenbart utsatta vägbit? Man kan tänka sig att konvojens uppgift var att understödja infanteri som opererar längre norrut. Mycket talar för att Ukraina är på väg att genomföra en större övergång med pansar och infanteri två mil norr om denna plats. Om Ryssland hade haft samma förmåga som Ukraina skulle den operationen inte ha varit möjlig. Men det finns en annan viktig skillnad. När Ryssland opererar på vanliga vägar blir det lätt för Ukraina att geolokalisera transporterna. Två mil är artilleriavstånd och innebär att Ukraina kan ösa på med närmast obegränsade resurser. Målstyrda …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/kommunalt-skattestopp-och-fastighetskris Fri, 03 Nov 2023 10:59:00 +0000 entry/12069 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-11/se.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noDiskuterade hur vi räddar Sveriges ekonomi tillsammans med Jacob Lundberg. Programledare var Oskar Rådehed. Vi samtalade om kommunalt skattestopp, en kommande fastighetskris och varför det gått bättre för Irland än för Sverige.mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Diskuterade hur vi räddar Sveriges ekonomi tillsammans med Jacob Lundberg. Programledare var Oskar Rådehed. Vi samtalade om kommunalt skattestopp, en kommande fastighetskris och varför det gått bättre för Irland än för Sverige.economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/sverige-faar-lagstadgad-minimiloen Sun, 29 Oct 2023 09:59:00 +0000 entry/12068 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-10/etna.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noEnligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är det 5 000 anställda som har lägre lön än regeringens nya golv för att tillåta arbetskraftsinvandring. För det är givetvis inte så att golvet kommer att tillämpas enbart för arbetskraftsinvandrare - det kommer att bli en norm för hela arbetsmarknaden. På sätt och vis kommer det att göra fackens ansträngningar att etablera miniminivåer i de kollektiva avtalen obsoleta. Själva ser facken detta arbete som en av grundbultarna i det fackliga arbetet - så en del av fackens existensberättigande försvinner automatiskt när golvet införs. Lämpligen kan de 80 procent av medianlönen som nu fastställs även utgöra grund för minimilönenivån som Sverige enligt EU:s nya minimilönsdirektiv måste införa. LO var länge motståndare till minimilöner och skrev så sent som 2020 följande: "Den 28 oktober presenterade EU-kommissionen ett förslag om lagstadgade minimilöner. Går det igenom innebär det att makten över lönen flyttas från svenska fack och …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är det 5 000 anställda som har lägre lön än regeringens nya golv för att tillåta arbetskraftsinvandring. För det är givetvis inte så att golvet kommer att tillämpas enbart för arbetskraftsinvandrare - det kommer att bli en norm för hela arbetsmarknaden. På sätt och vis kommer det att göra fackens ansträngningar att etablera miniminivåer i de kollektiva avtalen obsoleta. Själva ser facken detta arbete som en av grundbultarna i det fackliga arbetet - så en del av fackens existensberättigande försvinner automatiskt när golvet införs. Lämpligen kan de 80 procent av medianlönen som nu fastställs även utgöra grund för minimilönenivån som Sverige enligt EU:s nya minimilönsdirektiv måste införa. LO var länge motståndare till minimilöner och skrev så sent som 2020 följande: "Den 28 oktober presenterade EU-kommissionen ett förslag om lagstadgade minimilöner. Går det igenom innebär det att makten över lönen flyttas från svenska fack och …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/kristina-lagerstroems-misstankar-besannades Tue, 24 Oct 2023 19:59:00 +0000 entry/12067 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-10/900-1-.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noPå SvT.se kan man läsa en artikel som mot bakgrund av de senaste årens utveckling ter sig lätt absurd. Där beskrivs att Riksbanken förväntar sig nollränta fram till och med 2024. "Värdepappersköpen och nollräntan bedöms vara ett fortsatt stöd för återhämtningen och inflationen, enligt Riksbanken. De räknar nu med att det dröjer till 2023 innan inflationen varaktigt ligger nära målet på 2 procent." Men statstelevisionens ekonomikommentator Kristina Lagerström slänger mot slutet av artikeln in en brasklapp. "Riksbanken har hittills hjälpt till att elda på bostadsmarknaden, dels genom löften om låga räntor lång tid framåt och dels genom att köpa bostadsobligationer. Men alla pengarna som riksbanken och andra centralbanken öser ut för att hålla igång finansmarknaderna och ekonomin kan på sikt leda till inflation och stigande räntor, säger hon." Så här i efterhand verkar Kristina närmast synsk. Men kanske var det hon som lade ihop ett och ett - medan övriga bedömare ägnade sig …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)På SvT.se kan man läsa en artikel som mot bakgrund av de senaste årens utveckling ter sig lätt absurd. Där beskrivs att Riksbanken förväntar sig nollränta fram till och med 2024. "Värdepappersköpen och nollräntan bedöms vara ett fortsatt stöd för återhämtningen och inflationen, enligt Riksbanken. De räknar nu med att det dröjer till 2023 innan inflationen varaktigt ligger nära målet på 2 procent." Men statstelevisionens ekonomikommentator Kristina Lagerström slänger mot slutet av artikeln in en brasklapp. "Riksbanken har hittills hjälpt till att elda på bostadsmarknaden, dels genom löften om låga räntor lång tid framåt och dels genom att köpa bostadsobligationer. Men alla pengarna som riksbanken och andra centralbanken öser ut för att hålla igång finansmarknaderna och ekonomin kan på sikt leda till inflation och stigande räntor, säger hon." Så här i efterhand verkar Kristina närmast synsk. Men kanske var det hon som lade ihop ett och ett - medan övriga bedömare ägnade sig …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/en-fastighetskrasch-vaentar Mon, 23 Oct 2023 20:59:00 +0000 entry/12066 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-10/skaermbild-fraan-2023-10-23-20-29-42.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noAtt vissa svenska fastighetsföretag har problem kan vid det här laget knappast undgått någon. Det svåra är att kvantifiera problemen. Är svårigheterna isolerade till SBB, Heimstaden och några andra - eller är problemen för dessa två företag bara början på något större? Jag argumenterar här för det senare. Det första beviset är diagrammet ovan. Det visar kostnaden för att låna pengar om man är ett kreditvärdigt respektive ett mindre kreditvärdigt företag. Alldeles oavsett är det numera extremt dyrt att låna, kostnaden har stigit med närmare 800 procent. Bevis nummer två är fastighetsbolagens börsvärde. De tjugo största fastighetsbolagen har ett börsvärde på ungefär 400 miljarder. Värdet har varit större, men i nuläget ter sig framtiden såpass mörk att värdena är nedtryckta. Börsvärde är det närmaste man kommer ett marknadspris. Börsvärdet går inte att fuska bort, eftersom det bestäms på en marknad där den som är smartast vinner. Och börsvärde är också värdet av de diskonterade…mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Att vissa svenska fastighetsföretag har problem kan vid det här laget knappast undgått någon. Det svåra är att kvantifiera problemen. Är svårigheterna isolerade till SBB, Heimstaden och några andra - eller är problemen för dessa två företag bara början på något större? Jag argumenterar här för det senare. Det första beviset är diagrammet ovan. Det visar kostnaden för att låna pengar om man är ett kreditvärdigt respektive ett mindre kreditvärdigt företag. Alldeles oavsett är det numera extremt dyrt att låna, kostnaden har stigit med närmare 800 procent. Bevis nummer två är fastighetsbolagens börsvärde. De tjugo största fastighetsbolagen har ett börsvärde på ungefär 400 miljarder. Värdet har varit större, men i nuläget ter sig framtiden såpass mörk att värdena är nedtryckta. Börsvärde är det närmaste man kommer ett marknadspris. Börsvärdet går inte att fuska bort, eftersom det bestäms på en marknad där den som är smartast vinner. Och börsvärde är också värdet av de diskonterade…economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/blev-pensionsmyndigheten-grundlurad-av-jp-morgan Mon, 23 Oct 2023 09:59:00 +0000 entry/12065 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-10/dollar-2891817-1280.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noDagens Industri har börjat nysta i hur det gick till när Alecta, Folksam och Pensionsmyndigheten investerade i Heimstaden Bostad. Tydligen var det investmentbanken JP Morgan som tog kontakt med Pensionsmyndigheten och erbjöd dem att köpa obligationer. Jag skulle ha velat höra hur det samtalet utspelade sig. "We are calling from JP Morgan. We have a very special offer, just for you. We have some very fine subprime bonds here. Just for you. Very good price." Sannolikt har även Alecta och Folksam fått liknande erbjudanden.  "Det första som står klart är att det var en mycket liten grupp anställda som drev igenom affären: Den dåvarande generaldirektören Daniel Barr, den dåvarande chefen på fondtorgsavdelningen samt två kapitalförvaltare." Det verkar också som att myndigheten ändrade sin investeringspolicy för att göra det möjligt att investera i fastigheter. Det gjorde man först år 2020, ett år efter att JP Morgan hade tagit kontakt. I beslutsunderlaget för den första …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Dagens Industri har börjat nysta i hur det gick till när Alecta, Folksam och Pensionsmyndigheten investerade i Heimstaden Bostad. Tydligen var det investmentbanken JP Morgan som tog kontakt med Pensionsmyndigheten och erbjöd dem att köpa obligationer. Jag skulle ha velat höra hur det samtalet utspelade sig. "We are calling from JP Morgan. We have a very special offer, just for you. We have some very fine subprime bonds here. Just for you. Very good price." Sannolikt har även Alecta och Folksam fått liknande erbjudanden.  "Det första som står klart är att det var en mycket liten grupp anställda som drev igenom affären: Den dåvarande generaldirektören Daniel Barr, den dåvarande chefen på fondtorgsavdelningen samt två kapitalförvaltare." Det verkar också som att myndigheten ändrade sin investeringspolicy för att göra det möjligt att investera i fastigheter. Det gjorde man först år 2020, ett år efter att JP Morgan hade tagit kontakt. I beslutsunderlaget för den första …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/hoegre-krav-paa-loener-minskar-arbetsutbudet Wed, 18 Oct 2023 17:59:00 +0000 entry/12064 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-10/charthandler.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noFrån och med första november ställs krav på att arbetskraftsinvandrare måste tjäna minst 28 000 kronor i månaden. Vill man hitta en tidpunkt då det är olämpligt att begränsa arbetsutbudet i Sverige kunde man antagligen inte valt en sämre sådan. Samtidigt är effekterna antagligen begränsade. Det kan röra sig om 10 000 personer som inte kommer att få sitt arbetstillstånd beviljat. En annan möjlig effekt av förslagen kan förstås bli att personerna tillåts arbeta, men får en högre lön än om reglerna inte hade ändrats. Tiotusen personer är 0,2 procent av antalet sysselsatta. Om lönesumman ska förbli konstant är en möjlighet att lönerna stiger med ungefär 0,2 procent. Det är förstås svårt att säga om elasticiteten för arbetskraftsutbudet är ett eller något annat, men en grov uppskattning skulle kunna vara att lönerna ökar med 0,2 procent extra. Detta skulle kunna pressa upp inflationen några tiondelar, vilket i sin tur skulle leda till att styrräntan måste höjas mer än annars - då …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Från och med första november ställs krav på att arbetskraftsinvandrare måste tjäna minst 28 000 kronor i månaden. Vill man hitta en tidpunkt då det är olämpligt att begränsa arbetsutbudet i Sverige kunde man antagligen inte valt en sämre sådan. Samtidigt är effekterna antagligen begränsade. Det kan röra sig om 10 000 personer som inte kommer att få sitt arbetstillstånd beviljat. En annan möjlig effekt av förslagen kan förstås bli att personerna tillåts arbeta, men får en högre lön än om reglerna inte hade ändrats. Tiotusen personer är 0,2 procent av antalet sysselsatta. Om lönesumman ska förbli konstant är en möjlighet att lönerna stiger med ungefär 0,2 procent. Det är förstås svårt att säga om elasticiteten för arbetskraftsutbudet är ett eller något annat, men en grov uppskattning skulle kunna vara att lönerna ökar med 0,2 procent extra. Detta skulle kunna pressa upp inflationen några tiondelar, vilket i sin tur skulle leda till att styrräntan måste höjas mer än annars - då …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/laat-ai-raetta-prov Tue, 17 Oct 2023 17:59:00 +0000 entry/12063 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-10/graduation-7984859-1280.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noEn uppgift som tar mycket tid från grundskollärare, gymnasielärare och universitetslärare är provrättning. Intressant nog är detta en uppgift som lärarna är riktigt usla på. När olika lärare samlas för att normera rättningen visar det sig regelmässigt att de rättar helt olika. De elever som får låga betyg kan tilldelas höga betyg av en annan lärare och tvärtom. Intressant nog är provrättning något som AI skulle kunna utföra mycket bättre än lärare. AI tröttnar inte och lider inte av de skevheter som präglar alla mänskliga bedömningar. Frågan är bara hur AI skulle kunna lära sig att rätta prov? Det första steget skulle kunna vara att skanna in alla prov i niondeklass och låta AI läsa svaren med hjälp av OCR (Optimal Character Regognition). AI skulle även kunna läsa frågorna - och bedöma om frågornas svårighetsgrad skiljer sig mellan olika lärare och olika skolor. Med tanke på att de flesta lärare konstruerar prov och rättar sådana skulle AI ganska snabbt kunna lära sig både …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)En uppgift som tar mycket tid från grundskollärare, gymnasielärare och universitetslärare är provrättning. Intressant nog är detta en uppgift som lärarna är riktigt usla på. När olika lärare samlas för att normera rättningen visar det sig regelmässigt att de rättar helt olika. De elever som får låga betyg kan tilldelas höga betyg av en annan lärare och tvärtom. Intressant nog är provrättning något som AI skulle kunna utföra mycket bättre än lärare. AI tröttnar inte och lider inte av de skevheter som präglar alla mänskliga bedömningar. Frågan är bara hur AI skulle kunna lära sig att rätta prov? Det första steget skulle kunna vara att skanna in alla prov i niondeklass och låta AI läsa svaren med hjälp av OCR (Optimal Character Regognition). AI skulle även kunna läsa frågorna - och bedöma om frågornas svårighetsgrad skiljer sig mellan olika lärare och olika skolor. Med tanke på att de flesta lärare konstruerar prov och rättar sådana skulle AI ganska snabbt kunna lära sig både …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/den-parallella-ekonomin Wed, 27 Sep 2023 21:59:00 +0000 entry/12062 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-09/kredittillvaext.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noTanken att penningmängden i relation till BNP bestämmer prisnivån i ett land är nationalekonomiskt allmängods. Eftersom den reala produktionen växer i relativt långsam takt (en till två procent) kan man med hjälp av penningmängden och produktionen ganska precist avgöra prisnivån. Vet man två av dessa variabler kan man enkelt räkna ut den tredje. Sambandet uttrycks i kvantitetsekvationen mV=pT, där m=penningmängden, p=prisnivån, V=omloppshastigheten, T=reala omsättningen. Men det finns en marknad som inte igår i denna ekvation - bostadsmarknaden. Eftersom efterfrågan på bostäder huvudsakligen drivs av lånat kapital hamnar bostadsmarknaden vid sidan av resten av ekonomin. Inte desto mindre gäller i grunden samma lagar för bostadsmarknaden som för den övriga ekonomin. Den penningmängd som skapas på bostadsmarknaden stannar dock i regel på bostadsmarknaden - eftersom pengar som köper bostäder inte enkelt kan konverteras till pengar som efterfrågar varor. Undantaget är när hushåll …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Tanken att penningmängden i relation till BNP bestämmer prisnivån i ett land är nationalekonomiskt allmängods. Eftersom den reala produktionen växer i relativt långsam takt (en till två procent) kan man med hjälp av penningmängden och produktionen ganska precist avgöra prisnivån. Vet man två av dessa variabler kan man enkelt räkna ut den tredje. Sambandet uttrycks i kvantitetsekvationen mV=pT, där m=penningmängden, p=prisnivån, V=omloppshastigheten, T=reala omsättningen. Men det finns en marknad som inte igår i denna ekvation - bostadsmarknaden. Eftersom efterfrågan på bostäder huvudsakligen drivs av lånat kapital hamnar bostadsmarknaden vid sidan av resten av ekonomin. Inte desto mindre gäller i grunden samma lagar för bostadsmarknaden som för den övriga ekonomin. Den penningmängd som skapas på bostadsmarknaden stannar dock i regel på bostadsmarknaden - eftersom pengar som köper bostäder inte enkelt kan konverteras till pengar som efterfrågar varor. Undantaget är när hushåll …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/den-inverterade-avkastningskurvan-och-recessionen Wed, 20 Sep 2023 16:59:00 +0000 entry/12061 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-09/fredgraph-5-.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noDen inverterade avkastningskurvan är en av de säkraste indikationerna på recession. Men om så är fallet - varför undviker inte centralbankerna recessionen genom att se till att avkastningskurvan förändras? Genom att sänka räntan när avkastningskurvan inverteras kunde man enkelt se till att lutningen blir positiv igen. Förklaringen måste vara att det inte finns en matematisk lösning på problemet som gör det möjligt att bromsa inflationen utan att invertera avkastningskurvan. Själva Taylorregeln antyder att styrräntan måste höjas över den faktiska inflationen för att bromsa densamma. Och följer centralbanken Taylorregeln blir avkastningskurvan per definition inverterad. Det går givetvis att undvika recessionen genom att aldrig låta inflationen stiga över en viss nivå. Men har man väl låtit inflationen stiga till höga nivåer är recessionen ett nödvändigt utfall. Man kan kanske undvika recession om man har tur, men normalutfallet är ändå en ekonomisk nedgång. Nuläget - där …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Den inverterade avkastningskurvan är en av de säkraste indikationerna på recession. Men om så är fallet - varför undviker inte centralbankerna recessionen genom att se till att avkastningskurvan förändras? Genom att sänka räntan när avkastningskurvan inverteras kunde man enkelt se till att lutningen blir positiv igen. Förklaringen måste vara att det inte finns en matematisk lösning på problemet som gör det möjligt att bromsa inflationen utan att invertera avkastningskurvan. Själva Taylorregeln antyder att styrräntan måste höjas över den faktiska inflationen för att bromsa densamma. Och följer centralbanken Taylorregeln blir avkastningskurvan per definition inverterad. Det går givetvis att undvika recessionen genom att aldrig låta inflationen stiga över en viss nivå. Men har man väl låtit inflationen stiga till höga nivåer är recessionen ett nödvändigt utfall. Man kan kanske undvika recession om man har tur, men normalutfallet är ändå en ekonomisk nedgång. Nuläget - där …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/kina-och-fastighetskraschen Mon, 18 Sep 2023 17:59:00 +0000 entry/12060 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-09/fisherman-2739115-1280.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noI närmare 15 år har vi väntat på den kinesiska fastighetskraschen. Men den har inte materialiserats. Ständigt har centralregeringen öppnat likviditetskranarna och avvärjt kollapsen. Men nu är den kanske här. Så varför brakar marknaden samman, trots att hushållen inte är tillnärmelsevis så högt belånade som exempelvis i Sverige? För att förstå krisen måste man också förstå hur det kinesiska systemet fungerar. I grunden är det ett apartheidsystem. Inte mellan svarta och vita, utan mellan stadsbor och landsbygdsbor. Många av de sociala rättigheter som vi i väst tar för givna är i Kina knutna till var och hur man bor. Som stadsbo har man tillgång till bättre sjukvård, bättre socialförsäkringar och naturligtvis en bättre arbetsmarknad. Landet har på tjugo år urbaniserats mer än USA gjorde på 70 år. Alla incitament är riggade för att bygga städer, inte bara incitamenten för banker och byggbolag - utan även för lokala provinser. Till skillnad från i Sverige har provinserna ingen …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)I närmare 15 år har vi väntat på den kinesiska fastighetskraschen. Men den har inte materialiserats. Ständigt har centralregeringen öppnat likviditetskranarna och avvärjt kollapsen. Men nu är den kanske här. Så varför brakar marknaden samman, trots att hushållen inte är tillnärmelsevis så högt belånade som exempelvis i Sverige? För att förstå krisen måste man också förstå hur det kinesiska systemet fungerar. I grunden är det ett apartheidsystem. Inte mellan svarta och vita, utan mellan stadsbor och landsbygdsbor. Många av de sociala rättigheter som vi i väst tar för givna är i Kina knutna till var och hur man bor. Som stadsbo har man tillgång till bättre sjukvård, bättre socialförsäkringar och naturligtvis en bättre arbetsmarknad. Landet har på tjugo år urbaniserats mer än USA gjorde på 70 år. Alla incitament är riggade för att bygga städer, inte bara incitamenten för banker och byggbolag - utan även för lokala provinser. Till skillnad från i Sverige har provinserna ingen …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/hur-foerklaras-den-laaga-realraentan Sat, 16 Sep 2023 21:59:00 +0000 entry/12059 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-09/nominal-vs-real-interest-1-.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noBen Bernanke, bland annat känd som USA:s centralbankschef 2006-2014 pekade på att ett sparandeöverskott kan ha lett till att räntorna och realräntorna över tid sjunkit. Detta är en hypotes som även ekonomen Lawrence Summers (som bland annat var finansminister i USA 1999-2001) pekade på i en vetenskaplig uppsats i tidskriften Business Economics. Båda dessa ekonomer är tunga opinionsbildare och deras hypotes har därmed satt sig och nästan blivit en sanning bland akademiska ekonomer. Problemet är bara, som forskarna Alan Aurback och Laurence Kotlikoff påpekar i en artikel i VoxEU, att detta inte har något empiriskt stöd. Det finns inget egentligt sparandeöverskott och därför är det svårt att tro att orsaken till de låga räntorna är högt sparande. Återstår frågan om vad som orsakat de stundtals negativa räntorna på statsobligationer. Det finns ingen brist på alternativa förklaringar, även om ingen av dessa är helt övertygande. En vanlig tänkbar förklaring är demografiska förändringa…mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Ben Bernanke, bland annat känd som USA:s centralbankschef 2006-2014 pekade på att ett sparandeöverskott kan ha lett till att räntorna och realräntorna över tid sjunkit. Detta är en hypotes som även ekonomen Lawrence Summers (som bland annat var finansminister i USA 1999-2001) pekade på i en vetenskaplig uppsats i tidskriften Business Economics. Båda dessa ekonomer är tunga opinionsbildare och deras hypotes har därmed satt sig och nästan blivit en sanning bland akademiska ekonomer. Problemet är bara, som forskarna Alan Aurback och Laurence Kotlikoff påpekar i en artikel i VoxEU, att detta inte har något empiriskt stöd. Det finns inget egentligt sparandeöverskott och därför är det svårt att tro att orsaken till de låga räntorna är högt sparande. Återstår frågan om vad som orsakat de stundtals negativa räntorna på statsobligationer. Det finns ingen brist på alternativa förklaringar, även om ingen av dessa är helt övertygande. En vanlig tänkbar förklaring är demografiska förändringa…economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/regeringens-prognoser-inte-realistiska Mon, 04 Sep 2023 10:59:00 +0000 entry/12058 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-09/realloen.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noPå en pressträff nyligen presenterade finansministern regeringens prognos för det ekonomiska läget framgent. Siffrorna är egentligen inte särskilt anmärkningsvärda - BNP förväntas falla något i år för att sedan åter stiga 2024. Inflationen väntas falla tillbaka till tre procent år 2024 för att nå Riksbankens mål på två procent år 2025. Men det finns något som inte stämmer i siffrorna. När regeringen på en bild beskriver utvecklingen av reallönen under åren som kommer antas de nominella lönerna öka med fyra procent årligen fram till 2026. Och även om detta är helt i linje med den nuvarande löneökningstakten enligt Medlingsinstitutet så finns det ett problem. Det illustreras av figuren ovan, som visar hur reallönerna har utvecklats från 1992 fram till idag. Jag har lagt in regeringens antaganden om en nominell löneökningstakt på fyra procent och en inflation på åtta procent 2023, tre procent 2024 och två procent 2025. Det vi ser är att en annars väldigt stabil reallöneutvecklin…mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)På en pressträff nyligen presenterade finansministern regeringens prognos för det ekonomiska läget framgent. Siffrorna är egentligen inte särskilt anmärkningsvärda - BNP förväntas falla något i år för att sedan åter stiga 2024. Inflationen väntas falla tillbaka till tre procent år 2024 för att nå Riksbankens mål på två procent år 2025. Men det finns något som inte stämmer i siffrorna. När regeringen på en bild beskriver utvecklingen av reallönen under åren som kommer antas de nominella lönerna öka med fyra procent årligen fram till 2026. Och även om detta är helt i linje med den nuvarande löneökningstakten enligt Medlingsinstitutet så finns det ett problem. Det illustreras av figuren ovan, som visar hur reallönerna har utvecklats från 1992 fram till idag. Jag har lagt in regeringens antaganden om en nominell löneökningstakt på fyra procent och en inflation på åtta procent 2023, tre procent 2024 och två procent 2025. Det vi ser är att en annars väldigt stabil reallöneutvecklin…economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/inte-synd-om-mellanchefen-i-taeby Sun, 03 Sep 2023 14:59:00 +0000 entry/12057 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-09/rx700494.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noLäser att regeringen valt att inte räkna upp gränsen för statlig inkomstskatt från 51 000 kronor i månaden till 57 000 kronor. Måste säga att jag är lite kluven inför detta. Å enda sidan ser jag ett misslyckande för liberala krafter att förklara värdet av att det lönar sig att samarbeta. Ja, jag säger faktiskt "samarbeta". För arbete är i praktiken en form av samarbete. Jag gör det som jag är mest effektiv på, medan jag anlitar andra (exempelvis rörmockare) för att göra saker som de är bättre på. Höga marginalskatter är ett grundskott mot mänskligt samarbete. De får oss att göra saker som vi inte är effektiva på, till exempel att lägga golv eller måla om huset. Sedan finns det en annan sak. Politikerna har byggt upp ett samhälle för löneslavar. Vårt samarbete är hårt reglerat - med LAS och fackliga avtal och hierarkier. Kanske värst av allt - våra trygghetssystem låser in oss i löneslaveriet. Våra sociala förmåner bygger på att vi har en anställning. Om vi inte har en …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Läser att regeringen valt att inte räkna upp gränsen för statlig inkomstskatt från 51 000 kronor i månaden till 57 000 kronor. Måste säga att jag är lite kluven inför detta. Å enda sidan ser jag ett misslyckande för liberala krafter att förklara värdet av att det lönar sig att samarbeta. Ja, jag säger faktiskt "samarbeta". För arbete är i praktiken en form av samarbete. Jag gör det som jag är mest effektiv på, medan jag anlitar andra (exempelvis rörmockare) för att göra saker som de är bättre på. Höga marginalskatter är ett grundskott mot mänskligt samarbete. De får oss att göra saker som vi inte är effektiva på, till exempel att lägga golv eller måla om huset. Sedan finns det en annan sak. Politikerna har byggt upp ett samhälle för löneslavar. Vårt samarbete är hårt reglerat - med LAS och fackliga avtal och hierarkier. Kanske värst av allt - våra trygghetssystem låser in oss i löneslaveriet. Våra sociala förmåner bygger på att vi har en anställning. Om vi inte har en …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/foersvar-baettre-aen-anfall Sun, 27 Aug 2023 19:59:00 +0000 entry/12056 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-08/1693158176_ukraina.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noDet sägs att anfall är bättre än försvar. Men i militära sammanhang är det oftast tvärtom - det är enklare att försvara än att anfalla. Så när Wagnertrupperna i Bakhmut anföll valde Ukrainas mycket kompetenta ÖB Valerij Zaluzjnyj att försvara staden i stället för att prioritera Zaporizhia-axeln. Effekten blev att Wagnergrupperna, som stod för de offensiva operationerna, till slut tröttnade och tågade mot Moskva i stället. Resten vet vi. Om Ukraina däremot släppt Bakhmut och enbart skyddat flanken mot vidare avancemang skulle Wagnerförbanden varit relativt intakta. Ryssland har under det senaste året byggt upp imponerande försvarslinjer norr om Svarta Havet. Men trots detta skulle Ukraina säkert ha kunnat bryta igenom dessa försvarslinjer om man valt att lägga all kraft på att göra det. Men i krig och schack är frågan - vad gör vi sedan? Om Ukraina hade valt att primärt slå mot Tokmak - som många trodde att de skulle göra - skulle stora delar av Rysslands styrkor haft …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Det sägs att anfall är bättre än försvar. Men i militära sammanhang är det oftast tvärtom - det är enklare att försvara än att anfalla. Så när Wagnertrupperna i Bakhmut anföll valde Ukrainas mycket kompetenta ÖB Valerij Zaluzjnyj att försvara staden i stället för att prioritera Zaporizhia-axeln. Effekten blev att Wagnergrupperna, som stod för de offensiva operationerna, till slut tröttnade och tågade mot Moskva i stället. Resten vet vi. Om Ukraina däremot släppt Bakhmut och enbart skyddat flanken mot vidare avancemang skulle Wagnerförbanden varit relativt intakta. Ryssland har under det senaste året byggt upp imponerande försvarslinjer norr om Svarta Havet. Men trots detta skulle Ukraina säkert ha kunnat bryta igenom dessa försvarslinjer om man valt att lägga all kraft på att göra det. Men i krig och schack är frågan - vad gör vi sedan? Om Ukraina hade valt att primärt slå mot Tokmak - som många trodde att de skulle göra - skulle stora delar av Rysslands styrkor haft …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/brics-staar-foer-41-8-procent-av-koldioxidutslaeppen Fri, 25 Aug 2023 09:18:48 +0000 entry/12054 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-08/900-1-.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noBRICS-länderna - alltså Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika står för 41,8 procent av världens totala koldioxidutsläpp. Jag har inte hört den siffran nämnas alls i rapporteringen kring BRICS-mötet i Sydafrika. Och det vore kanske rimligt att länderna stod för 41,8 procent om deras andel av världens BNP också hade varit 41,8 procent. Men så är inte fallet - BRICS står för 31 procent av global BNP. USA står för 25 procent av världens BNP och 15 procent av koldioxiden. Det är en bättre siffra. Ännu mer extrem är dock kontrasten mot Sverige. Vi producerar 0,7 procent av världens BNP, men står bara för 0,1 procent av världens koldioxidutsläpp. Om hela världen hade släppt ut lika mycket koldioxid i förhållande till producerat värde som Sverige skulle de globala utsläppen uppgå till fem miljoner ton koldioxid. Då hade inte den globala uppvärmningen varit ett problem över huvud taget.mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)BRICS-länderna - alltså Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika står för 41,8 procent av världens totala koldioxidutsläpp. Jag har inte hört den siffran nämnas alls i rapporteringen kring BRICS-mötet i Sydafrika. Och det vore kanske rimligt att länderna stod för 41,8 procent om deras andel av världens BNP också hade varit 41,8 procent. Men så är inte fallet - BRICS står för 31 procent av global BNP. USA står för 25 procent av världens BNP och 15 procent av koldioxiden. Det är en bättre siffra. Ännu mer extrem är dock kontrasten mot Sverige. Vi producerar 0,7 procent av världens BNP, men står bara för 0,1 procent av världens koldioxidutsläpp. Om hela världen hade släppt ut lika mycket koldioxid i förhållande till producerat värde som Sverige skulle de globala utsläppen uppgå till fem miljoner ton koldioxid. Då hade inte den globala uppvärmningen varit ett problem över huvud taget.economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/avskaffa-bistaandet-till-laender-som-stoedjer-ryssland Mon, 21 Aug 2023 18:59:00 +0000 entry/12053 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-08/place-name-sign-822236-1280.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noFinland har nu beslutat att avveckla biståndet till länder som stödjer Rysslands invasion av Ukraina. Det borde även Sverige göra. Inte för att jag har förstått varför vi skickar skattemedel till skurkstater till att börja med, men detta vore en bra start på en ny biståndspolitik. Om vi ska ge bistånd tror jag det vore bättre att skicka pengar till enskilda individer. Lite som en internationell basinkomst. Det finns redan organisationer - som Give Directly - som ger pengar till individer snarare än till stater. För hur kan vi komma på tanken att ge pengar till en stat som är problemet snarare än lösningen? Och så är det ju med diktaturer. Problemet är att det inte finns fria och öppna val - som gör det möjligt för medborgarna att bygga en fungerande stat. Lösningen är då inte att göra denna stat mäktigare. Lösningen är att göra folket i den nationen mäktigare - så att folket i sin tur kan bygga en fungerande demokrati. Bild av Gerd Altmann från Pixabaymattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Finland har nu beslutat att avveckla biståndet till länder som stödjer Rysslands invasion av Ukraina. Det borde även Sverige göra. Inte för att jag har förstått varför vi skickar skattemedel till skurkstater till att börja med, men detta vore en bra start på en ny biståndspolitik. Om vi ska ge bistånd tror jag det vore bättre att skicka pengar till enskilda individer. Lite som en internationell basinkomst. Det finns redan organisationer - som Give Directly - som ger pengar till individer snarare än till stater. För hur kan vi komma på tanken att ge pengar till en stat som är problemet snarare än lösningen? Och så är det ju med diktaturer. Problemet är att det inte finns fria och öppna val - som gör det möjligt för medborgarna att bygga en fungerande stat. Lösningen är då inte att göra denna stat mäktigare. Lösningen är att göra folket i den nationen mäktigare - så att folket i sin tur kan bygga en fungerande demokrati. Bild av Gerd Altmann från Pixabayeconomy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/foelj-kriget-via-satellit Sun, 20 Aug 2023 18:59:00 +0000 entry/12052 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-08/ukraina.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noNASA publicerar löpande satellitbilder där bränder registreras. Där kan man förstås följa hur skogsbränder utvecklas, men även andra bränder - exempelvis sådana som orsakas av artillerield. Det gör att man kan studera var striderna mellan Ukraina och Ryssland är som hårdast. Alla bränder behöver inte vara resultatet av militära operationer, men att det pågår oproportionellt många bränder i just Ukraina är ett tecken på att även militära operationer fångas upp. På bilden ser vi bränder i södra Ukraina. Notabelt är att det pågår många bränder kring orterna Prymorsk, Novotroitske och Armyansk under perioden 10-19 augusti. Går vi tillbaka till tiodagarsperioder tidigare under sommaren ser vi dock att förekomsten av bränder kring dessa orter var ganska låg. Man kan bara gissa orsaken, men en möjlighet är att orterna på grund av ukrainska framryckningar har kommit inom artilleriavstånd för Ukraina. Visst kan bränder även sättas igång via sabotage och robotar, men antagligen inte …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)NASA publicerar löpande satellitbilder där bränder registreras. Där kan man förstås följa hur skogsbränder utvecklas, men även andra bränder - exempelvis sådana som orsakas av artillerield. Det gör att man kan studera var striderna mellan Ukraina och Ryssland är som hårdast. Alla bränder behöver inte vara resultatet av militära operationer, men att det pågår oproportionellt många bränder i just Ukraina är ett tecken på att även militära operationer fångas upp. På bilden ser vi bränder i södra Ukraina. Notabelt är att det pågår många bränder kring orterna Prymorsk, Novotroitske och Armyansk under perioden 10-19 augusti. Går vi tillbaka till tiodagarsperioder tidigare under sommaren ser vi dock att förekomsten av bränder kring dessa orter var ganska låg. Man kan bara gissa orsaken, men en möjlighet är att orterna på grund av ukrainska framryckningar har kommit inom artilleriavstånd för Ukraina. Visst kan bränder även sättas igång via sabotage och robotar, men antagligen inte …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/go-kompletterar-bnp Sat, 19 Aug 2023 20:59:00 +0000 entry/12051 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-08/img-20230811-130425.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noI den ekonomiska analysen av ett land mäter vi oftast priserna i konsumentledet. Men ibland redovisas även producentpriserna - alltså de priser som producenter betalar när de köper insatsvaror av andra producenter. Producentprisindex anses vara en tidig indikator på den ekonomiska utvecklingen och inflationen. Måttet på den samlade ekonomiska aktiviteten i en nation - BNP - mäts också i konsumentledet. Värden av intermediära varor kvittas mot inköp i nästa produktionsled. Men många av de transaktioner som utförs sker trots allt mellan producenter, så därmed försvinner en hel del av transaktionerna ur BNP. Därför följer naturligt frågan - om det finns ett producentprisindex, finns det då även ett "producent-BNP"? Och svaret på frågan är intressant nog - JA. USA:s motsvarighet till SCB - Bureau of Economic Analysis (BEA) - tar fram ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten som kallas GO - Gross Output. Fördelen med GO jämfört med BNP är att GO - precis som producentpriserna …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)I den ekonomiska analysen av ett land mäter vi oftast priserna i konsumentledet. Men ibland redovisas även producentpriserna - alltså de priser som producenter betalar när de köper insatsvaror av andra producenter. Producentprisindex anses vara en tidig indikator på den ekonomiska utvecklingen och inflationen. Måttet på den samlade ekonomiska aktiviteten i en nation - BNP - mäts också i konsumentledet. Värden av intermediära varor kvittas mot inköp i nästa produktionsled. Men många av de transaktioner som utförs sker trots allt mellan producenter, så därmed försvinner en hel del av transaktionerna ur BNP. Därför följer naturligt frågan - om det finns ett producentprisindex, finns det då även ett "producent-BNP"? Och svaret på frågan är intressant nog - JA. USA:s motsvarighet till SCB - Bureau of Economic Analysis (BEA) - tar fram ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten som kallas GO - Gross Output. Fördelen med GO jämfört med BNP är att GO - precis som producentpriserna …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/femprocentsraenta-det-nya-normala Thu, 17 Aug 2023 19:59:00 +0000 entry/12050 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-08/rx700041.dng.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noUnder femton år var den amerikanska tioåriga statsobligationsräntan sällan över fyra procent. Som lägst var den under en procent. Det finns ingen ekonomisk teoribildning som definitivt förklarar denna episod - bara hypoteser. Och nu tycks marknaden luta åt att den nya normala tioårsräntan kommer att ligga över fyra procent en lång tid framåt. Om vi bara visste varför. Inget konstigt med att räntan motsvarar inflation plus tillväxt plus tidspremie. Mer anmärkningvärt att den legat så långt under denna förväntade nivå så länge. Om marknaden har rätt kommer många affärskoncept som bygger på låg realränta att behöva överges. Det handlar inte enbart om fastighetsbolag som SBB och Heimstaden, utan kanske om sjukvårdsteknikföretag som Getinge, teknikföretag som Eltel, finansföretag som Intrum och näthandlare som Bygghemma. När räntan är låg är det lätt att expandera. Men när räntan stiger är det företag som agerat mer konservativt som är vinnare. Processen där den räntekänslig…mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Under femton år var den amerikanska tioåriga statsobligationsräntan sällan över fyra procent. Som lägst var den under en procent. Det finns ingen ekonomisk teoribildning som definitivt förklarar denna episod - bara hypoteser. Och nu tycks marknaden luta åt att den nya normala tioårsräntan kommer att ligga över fyra procent en lång tid framåt. Om vi bara visste varför. Inget konstigt med att räntan motsvarar inflation plus tillväxt plus tidspremie. Mer anmärkningvärt att den legat så långt under denna förväntade nivå så länge. Om marknaden har rätt kommer många affärskoncept som bygger på låg realränta att behöva överges. Det handlar inte enbart om fastighetsbolag som SBB och Heimstaden, utan kanske om sjukvårdsteknikföretag som Getinge, teknikföretag som Eltel, finansföretag som Intrum och näthandlare som Bygghemma. När räntan är låg är det lätt att expandera. Men när räntan stiger är det företag som agerat mer konservativt som är vinnare. Processen där den räntekänslig…economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/ai-kan-goera-maenniskor-smartare Mon, 07 Aug 2023 22:59:00 +0000 entry/12049 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-08/rx700368.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noMinnesmästare utnyttjar hjärnans förmåga att minnas händelser, ansikten och platser - alltså sådant som hjärnan ursprungligen var avsedd att minnas. Den som varit aktiv i det militära slås kanske av att enskilda händelser och övningar kan återkallas utan problem. Somliga kallar det "lumparminnen". Men det är också en illustration av att hjärnan är bättre på att minnas händelser än abstrakta fenomen - som ord i en bok. Sannolikt är det därför vi över huvud taget har lärarledda lektioner - att skapa en miljö där vissa individer förmedlar kunskap till andra.  Sedan kompletteras förstås dessa händelser med litteratur och övningar som ett förstärkande moment. Allra bäst på att minnas saker är minnesexperterna. En vanlig teknik är att skapa "minnespalats", fysiska representationer för att minnas abstrakta saker som siffror, ord eller färger. Få är de som lärt sig tekniken fullt ut. Men de flesta skulle kunna lära sig. Som när jag själv fick en demonstration av världsmästaren i …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Minnesmästare utnyttjar hjärnans förmåga att minnas händelser, ansikten och platser - alltså sådant som hjärnan ursprungligen var avsedd att minnas. Den som varit aktiv i det militära slås kanske av att enskilda händelser och övningar kan återkallas utan problem. Somliga kallar det "lumparminnen". Men det är också en illustration av att hjärnan är bättre på att minnas händelser än abstrakta fenomen - som ord i en bok. Sannolikt är det därför vi över huvud taget har lärarledda lektioner - att skapa en miljö där vissa individer förmedlar kunskap till andra.  Sedan kompletteras förstås dessa händelser med litteratur och övningar som ett förstärkande moment. Allra bäst på att minnas saker är minnesexperterna. En vanlig teknik är att skapa "minnespalats", fysiska representationer för att minnas abstrakta saker som siffror, ord eller färger. Få är de som lärt sig tekniken fullt ut. Men de flesta skulle kunna lära sig. Som när jag själv fick en demonstration av världsmästaren i …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/paagaaende-kontorskris-i-usa Sun, 30 Jul 2023 19:59:00 +0000 entry/12048 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-07/finans.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noTrots tal om att den amerikanska ekonomin mjuklandar syns tecken på en allvarlig kris för kommersiella fastigheter. I Sverige har finansieringskostnaden för kommersiella fastigheter mångdubblats. Men även i USA har kostnaderna ökat - om än inte lika mycket. En faktor som förvärrar situationen är dock förändrade arbetsmönster där allt fler arbetar hemifrån. Höga kostnader för jobbresor och stora skillnader i hyror och bostadspriser gör att hemarbete ter sig som ett bra alternativ. Även om de mest attraktiva kontoren fortfarande efterfrågas är marknaden vikande för sämre lägen. För många fastighetsföretag är lånen så stora att de lämnar över säkerheterna - fastigheterna - till låneinstituten. Lite som den process som startat i svensk fastighetssektor - där SBB är först ut. Figuren ovan visar svenska fastighetsbolags lånekostnad. Det finns två kategorier - kreditvärdiga bolag och mindre kreditvärdiga. För kreditvärdiga bolag har lånekostnaden ökat med drygt 1000 procent, för …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Trots tal om att den amerikanska ekonomin mjuklandar syns tecken på en allvarlig kris för kommersiella fastigheter. I Sverige har finansieringskostnaden för kommersiella fastigheter mångdubblats. Men även i USA har kostnaderna ökat - om än inte lika mycket. En faktor som förvärrar situationen är dock förändrade arbetsmönster där allt fler arbetar hemifrån. Höga kostnader för jobbresor och stora skillnader i hyror och bostadspriser gör att hemarbete ter sig som ett bra alternativ. Även om de mest attraktiva kontoren fortfarande efterfrågas är marknaden vikande för sämre lägen. För många fastighetsföretag är lånen så stora att de lämnar över säkerheterna - fastigheterna - till låneinstituten. Lite som den process som startat i svensk fastighetssektor - där SBB är först ut. Figuren ovan visar svenska fastighetsbolags lånekostnad. Det finns två kategorier - kreditvärdiga bolag och mindre kreditvärdiga. För kreditvärdiga bolag har lånekostnaden ökat med drygt 1000 procent, för …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/hoeg-tid-flytta-pengarna-fraan-alecta Mon, 24 Jul 2023 17:59:00 +0000 entry/12047 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-07/alecta.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noDagens Industri skriver i dag att blankarna riktar in sig på Heimstaden - efter att ha fällt SBB. Situationen är om möjligt ännu mer prekär i Heimstaden, men å andra sidan är ägarna betydligt mer kapitalstarka - de är nämligen du och jag, alltså pensionssparare i Alecta. "Heimstaden Bostad väntas dock räddas av storägaren, den svenska pensionsjätten Alecta" skriver DI. Och ni vet vad det innebär ... Alecta kommer att tvingas skjuta till pengar för att rädda Heimstaden, vilket gör att det kan vara bättre att placera sina pensionspengar någon annanstans. Och lyckligtvis är det enkelt att flytta pengarna. Man går in på Collectum.se och loggar in med sitt mobila bank-ID. Därefter klickar man på "mina innehav" och om man har pengar hos Alecta kan man exempelvis flytta dessa till Handelsbanken eller något av de andra alternativen. Själv har jag Handelsbankens långräntefond, men det finns flera andra upphandlade alternativ. Orsaken till att jag väljer räntefonder just nu är att …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Dagens Industri skriver i dag att blankarna riktar in sig på Heimstaden - efter att ha fällt SBB. Situationen är om möjligt ännu mer prekär i Heimstaden, men å andra sidan är ägarna betydligt mer kapitalstarka - de är nämligen du och jag, alltså pensionssparare i Alecta. "Heimstaden Bostad väntas dock räddas av storägaren, den svenska pensionsjätten Alecta" skriver DI. Och ni vet vad det innebär ... Alecta kommer att tvingas skjuta till pengar för att rädda Heimstaden, vilket gör att det kan vara bättre att placera sina pensionspengar någon annanstans. Och lyckligtvis är det enkelt att flytta pengarna. Man går in på Collectum.se och loggar in med sitt mobila bank-ID. Därefter klickar man på "mina innehav" och om man har pengar hos Alecta kan man exempelvis flytta dessa till Handelsbanken eller något av de andra alternativen. Själv har jag Handelsbankens långräntefond, men det finns flera andra upphandlade alternativ. Orsaken till att jag väljer räntefonder just nu är att …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/irak-behoever-inget-bistaand Fri, 21 Jul 2023 10:59:00 +0000 entry/12046 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-07/vehicle-3104459-1280.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noIrak är världens femte största oljeexportör. Det är också ett av Sveriges större mottagarländer för bistånd. Irak har världens femte största oljetillgångar. Man exporterar för ettusen miljarder kronor per år, men lägger ändå bara 4,1 procent av BNP på hälso- och sjukvård. Landet är genomkorrumperat. Pengar som kommer in i landet hamnar ofelbart i korrupta makthavares fickor. Men ändå ställer ingen den självklara frågan - varför ger vi bistånd till Irak? Om landets regering inte vill hjälpa sin egen befolkning kan rimligen inte SIDA tvinga den till att göra det. Tittar vi djupare på de större biståndsländerna tror jag vi hittar samma sak. Regimer som prioriterar sig själva i stället för befolkningens hälsovård. Vore det orimligt att SIDA lämnade Irak helt? Jag tycker inte det. Om Sverige ska skänka skattemedel till korrupta länder bör det ske genom att pengar slussas direkt till medborgarna. Biståndsorganisationen Give Directly har denna inriktning. Men ger pengar …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Irak är världens femte största oljeexportör. Det är också ett av Sveriges större mottagarländer för bistånd. Irak har världens femte största oljetillgångar. Man exporterar för ettusen miljarder kronor per år, men lägger ändå bara 4,1 procent av BNP på hälso- och sjukvård. Landet är genomkorrumperat. Pengar som kommer in i landet hamnar ofelbart i korrupta makthavares fickor. Men ändå ställer ingen den självklara frågan - varför ger vi bistånd till Irak? Om landets regering inte vill hjälpa sin egen befolkning kan rimligen inte SIDA tvinga den till att göra det. Tittar vi djupare på de större biståndsländerna tror jag vi hittar samma sak. Regimer som prioriterar sig själva i stället för befolkningens hälsovård. Vore det orimligt att SIDA lämnade Irak helt? Jag tycker inte det. Om Sverige ska skänka skattemedel till korrupta länder bör det ske genom att pengar slussas direkt till medborgarna. Biståndsorganisationen Give Directly har denna inriktning. Men ger pengar …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/koep-inte-klimatkrisen-i-saecken Sun, 16 Jul 2023 18:59:00 +0000 entry/12045 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-07/1689535785_skaermbild-fraan-2023-07-16-21-24-09.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noÅr 2008 förutspådde Al Gore att Nordpolen skulle vara isfri senast år 2013. Så blev det som bekant inte. Med dagens temperaturhöjning ser det möjligen ut som om Nordpolen kan vara isfri på sommaren om 50 år. Vi får se. En känd TV-meterolog menade 2004 att det är osannolikt att Vasaloppet kommer att kunna köras 2022. Så blev inte heller fallet. Snödjup är en objektiv variabel som rimligen varierar med den globala uppvärmningen. Eftersom uppvärmningen är större på norra halvklotet torde effekterna av uppvärmningen vara större i Sverige än i övriga världen. Bilden ovan visar snötäcket i Svealand och Götaland mellan 1961 och 2013. Som väntat påverkas snön av uppvärmningen, men effekten är inte på något sätt extrem. På 50 år har snötäcket minskat något. Kanske. Men förändringen är nästan inte signifikant. Tveklöst har koldioxiden en roll som bidragande faktor till att jorden värms upp. En fördubbling av koldioxidhalten väntas öka jordens medeltemperatur med mellan 1,5 och 4,5 …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)År 2008 förutspådde Al Gore att Nordpolen skulle vara isfri senast år 2013. Så blev det som bekant inte. Med dagens temperaturhöjning ser det möjligen ut som om Nordpolen kan vara isfri på sommaren om 50 år. Vi får se. En känd TV-meterolog menade 2004 att det är osannolikt att Vasaloppet kommer att kunna köras 2022. Så blev inte heller fallet. Snödjup är en objektiv variabel som rimligen varierar med den globala uppvärmningen. Eftersom uppvärmningen är större på norra halvklotet torde effekterna av uppvärmningen vara större i Sverige än i övriga världen. Bilden ovan visar snötäcket i Svealand och Götaland mellan 1961 och 2013. Som väntat påverkas snön av uppvärmningen, men effekten är inte på något sätt extrem. På 50 år har snötäcket minskat något. Kanske. Men förändringen är nästan inte signifikant. Tveklöst har koldioxiden en roll som bidragande faktor till att jorden värms upp. En fördubbling av koldioxidhalten väntas öka jordens medeltemperatur med mellan 1,5 och 4,5 …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/rimligt-att-skattepengar-gaar-till-vinst Fri, 07 Jul 2023 20:59:00 +0000 entry/12044 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-07/f.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noNej, det är inget frågetecken i rubriken ovan. Därför att det faktiskt *är* rimligt att skattepengar går till vinst. Ändå är detta en fråga som politiker ofta får. "Är det rimligt att skattepengar som är avsedda för skolan går till vinst ...". Klart det är rimligt. Ingen skulle fråga om det är rimligt att pengarna som Skanska får betalt för att bygga en skola delvis går till vinst. Merparten av vårdcentralerna i Stockholm är privata och vinstdrivande. Läkemedel produceras av privata företag som går med vinst. Mängder av barn med funktionshinder får assistansersättning av privata vinstdrivande företag. Ändå är detta exempel på varor och tjänster som betalas med skattemedel. Det korrekta - om än ej politiskt korrekta svaret - på frågan är därför: "Tro f-n det är rimligt att skattepengar går till vinst. Hur skulle offentlig sektor annars kunna fungera? Ska vi ha statliga läkemedelsföretag, statliga byggföretag, statligt producerade suddgummin och pennor?" Det är få …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Nej, det är inget frågetecken i rubriken ovan. Därför att det faktiskt *är* rimligt att skattepengar går till vinst. Ändå är detta en fråga som politiker ofta får. "Är det rimligt att skattepengar som är avsedda för skolan går till vinst ...". Klart det är rimligt. Ingen skulle fråga om det är rimligt att pengarna som Skanska får betalt för att bygga en skola delvis går till vinst. Merparten av vårdcentralerna i Stockholm är privata och vinstdrivande. Läkemedel produceras av privata företag som går med vinst. Mängder av barn med funktionshinder får assistansersättning av privata vinstdrivande företag. Ändå är detta exempel på varor och tjänster som betalas med skattemedel. Det korrekta - om än ej politiskt korrekta svaret - på frågan är därför: "Tro f-n det är rimligt att skattepengar går till vinst. Hur skulle offentlig sektor annars kunna fungera? Ska vi ha statliga läkemedelsföretag, statliga byggföretag, statligt producerade suddgummin och pennor?" Det är få …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/magdalena-borde-ringt-den-gamle-paa-torp Sat, 01 Jul 2023 18:59:00 +0000 entry/12043 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-07/dsc01866.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noGöran Perssons största politiska gärning var förmodligen att avskaffa den automatiska indexeringen av de statliga utgifterna i budgeten. Därigenom skapade han begreppet "reformutrymme". I och med att utgifterna i reala termer minskar varje år kan regeringen - genom att återställa utgiftsnivån i reala termer - ge sken av att man tillför välfärden resurser. Undrar om inte Magdalena Andersson borde ha slagit en signal till den gamle på Torp innan hon presenterade sitt förslag om att återinföra indexeringen av statsbidraget till kommunerna. För när, och om, det genomförs kommer hon att gå miste om möjligheten att varje år i höstbudgeten slakta den gödda grisen.  Magdalena kommer bara att kunna genomföra sitt förslag en gång - därefter sker uppräkningen per automatik.  Inte alls lika smart som Perssons modell. Perssons gris kan ju, precis som mytologins Särimner, slaktas varje år - för att sedan återuppstå lagom till höstbudgeten nästa år.mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Göran Perssons största politiska gärning var förmodligen att avskaffa den automatiska indexeringen av de statliga utgifterna i budgeten. Därigenom skapade han begreppet "reformutrymme". I och med att utgifterna i reala termer minskar varje år kan regeringen - genom att återställa utgiftsnivån i reala termer - ge sken av att man tillför välfärden resurser. Undrar om inte Magdalena Andersson borde ha slagit en signal till den gamle på Torp innan hon presenterade sitt förslag om att återinföra indexeringen av statsbidraget till kommunerna. För när, och om, det genomförs kommer hon att gå miste om möjligheten att varje år i höstbudgeten slakta den gödda grisen.  Magdalena kommer bara att kunna genomföra sitt förslag en gång - därefter sker uppräkningen per automatik.  Inte alls lika smart som Perssons modell. Perssons gris kan ju, precis som mytologins Särimner, slaktas varje år - för att sedan återuppstå lagom till höstbudgeten nästa år.economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/politikerna-och-ieod Sat, 01 Jul 2023 13:59:00 +0000 entry/12042 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-07/populist-1872439-1280.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noIEOD är en kognitiv bias där individer överskattar sin förståelse för hur saker och ting fungerar. Ofta tror vi att vi förstår komplexa system eller händelser (till exempel hur en toalettstol eller ett blixtlås fungerar, eller politiska processer) mycket bättre än vi faktiskt gör. Det intressanta med denna illusion är att den inte riktigt avslöjas förrän någon ber oss att förklara det specifika fenomenet i detalj. Det är då vi inser att vår förståelse faktiskt är ganska ytlig. Forskare som Leonid Rozenblit och Frank Keil har studerat detta i detalj. De har funnit att när människor konfronteras med sin egen brist på förståelse, tenderar de att justera sina självbedömningar och erkänna att deras kunskaper är begränsade. Detta visar hur människor kan vara omedvetna om sina egna kunskapsgränser. Illusionen av förklarande djup (IEOD) finns i många aspekter av vårt dagliga liv. Några exempel är följande: Teknik: Många människor använder datorer, smartphones och andra …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)IEOD är en kognitiv bias där individer överskattar sin förståelse för hur saker och ting fungerar. Ofta tror vi att vi förstår komplexa system eller händelser (till exempel hur en toalettstol eller ett blixtlås fungerar, eller politiska processer) mycket bättre än vi faktiskt gör. Det intressanta med denna illusion är att den inte riktigt avslöjas förrän någon ber oss att förklara det specifika fenomenet i detalj. Det är då vi inser att vår förståelse faktiskt är ganska ytlig. Forskare som Leonid Rozenblit och Frank Keil har studerat detta i detalj. De har funnit att när människor konfronteras med sin egen brist på förståelse, tenderar de att justera sina självbedömningar och erkänna att deras kunskaper är begränsade. Detta visar hur människor kan vara omedvetna om sina egna kunskapsgränser. Illusionen av förklarande djup (IEOD) finns i många aspekter av vårt dagliga liv. Några exempel är följande: Teknik: Många människor använder datorer, smartphones och andra …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/almedalsveckan-slutar-foer-tidigt Fri, 30 Jun 2023 16:59:00 +0000 entry/12041 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-06/journalist-3779098-1920.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noEn tanke bakom att förkorta Almedalsveckan var antagligen att göra den mer intensiv. De sista två dagarna tenderar att ha få arrangemang och få besökare. Tyvärr verkar strategin inte ha varit framgångsrik. Almedalsveckan slutar fortfarande två dagar för tidigt, men nu kolliderar dessutom alla intressanta seminarier med varandra. När man dessutom ska mingla och träffa människor blir det alldeles för lite tid över. Vet inte hur uthyrarna av lokaler prissätter faciliteterna, men om man reade ut lokaler till en fjärdedel av priset de sista två dagarna skulle intresset kanske öka. Det är ju inte säkert att aktörerna med högst betalningsvilja har de bästa seminarierna, ibland är det faktiskt tvärtom. Tycker också att partiledartal bör hållas på kvällen. Kanske kan man ha ett tal vid 17 och ett vid 19? Om nu veckan ska vara fyra dagar. Men om den ska vara fyra dagar bör man göra förändringar som gör att alla fyra dagarna utnyttjas. Även med tanke på att de två sista talen annars …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)En tanke bakom att förkorta Almedalsveckan var antagligen att göra den mer intensiv. De sista två dagarna tenderar att ha få arrangemang och få besökare. Tyvärr verkar strategin inte ha varit framgångsrik. Almedalsveckan slutar fortfarande två dagar för tidigt, men nu kolliderar dessutom alla intressanta seminarier med varandra. När man dessutom ska mingla och träffa människor blir det alldeles för lite tid över. Vet inte hur uthyrarna av lokaler prissätter faciliteterna, men om man reade ut lokaler till en fjärdedel av priset de sista två dagarna skulle intresset kanske öka. Det är ju inte säkert att aktörerna med högst betalningsvilja har de bästa seminarierna, ibland är det faktiskt tvärtom. Tycker också att partiledartal bör hållas på kvällen. Kanske kan man ha ett tal vid 17 och ett vid 19? Om nu veckan ska vara fyra dagar. Men om den ska vara fyra dagar bör man göra förändringar som gör att alla fyra dagarna utnyttjas. Även med tanke på att de två sista talen annars …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/moment-22-4 Wed, 21 Jun 2023 15:59:00 +0000 entry/12040 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-06/rx700097.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noDen svenska kronan är rekordsvag - något som valutastrategen Lars Henriksson på Handelsbanken tror beror på misstro mot svensk fastighetssektor. För att stärka kronan och minska inflationsimpulserna skulle Riksbanken behöva höja räntan. Men en räntehöjning kommer att göra läget ännu tuffare för fastighetssektorn och sänka kronan ytterligare. Svensk ekonomi har hamnat i ett Moment 22. Hur man än gör blir det fel.  Är det bara ett rykte att Sverige riskerar en finanskris? De flesta svenska bedömare tycks inte speciellt oroade, oron tycks komma utifrån. Fakta är att fastighetssektorn har drygt tvåtusen miljarder i skulder, en tredjedel av detta är obligationslån - resten banklån. Bankernas egna kapital uppgår till ungefär 800 miljarder. Och det krävs nog hyfsat stora kreditförluster för att rubba storbankerna. Men ändå. Riksbanken kanske måste höja räntan något mer än ECB för att kompensera för fastighetseffekten. Vad händer när räntan närmar sig fem procent - som i USA? Jag …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Den svenska kronan är rekordsvag - något som valutastrategen Lars Henriksson på Handelsbanken tror beror på misstro mot svensk fastighetssektor. För att stärka kronan och minska inflationsimpulserna skulle Riksbanken behöva höja räntan. Men en räntehöjning kommer att göra läget ännu tuffare för fastighetssektorn och sänka kronan ytterligare. Svensk ekonomi har hamnat i ett Moment 22. Hur man än gör blir det fel.  Är det bara ett rykte att Sverige riskerar en finanskris? De flesta svenska bedömare tycks inte speciellt oroade, oron tycks komma utifrån. Fakta är att fastighetssektorn har drygt tvåtusen miljarder i skulder, en tredjedel av detta är obligationslån - resten banklån. Bankernas egna kapital uppgår till ungefär 800 miljarder. Och det krävs nog hyfsat stora kreditförluster för att rubba storbankerna. Men ändå. Riksbanken kanske måste höja räntan något mer än ECB för att kompensera för fastighetseffekten. Vad händer när räntan närmar sig fem procent - som i USA? Jag …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/realraentan-stiger Tue, 20 Jun 2023 09:59:00 +0000 entry/12039 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-06/1687254395_slide1.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noHar tidigare skrivit att den kommande krisen blir österrikisk. För mer detaljer om detta hänvisar jag till detta inlägg. I centrum för den diskussionen står räntan. Om österrikarna med "ränta" menade realränta eller nominell ränta har alltid varit aningen oklart. När Hayek och Mises formulerade sina teorier var kroniskt inflation inte ett lika etablerat fenomen som det senare skulle bli. Men låt oss säga att den styrande variabeln är realräntan - alltså räntan minus inflationen. Om så är fallet kan vi konstatera att realräntan har tagit ett hopp från under noll till mellan ett och två procent. För inte så många år sedan låg förväntningarna på realräntan mycket lågt, vilket vi kan se på de trettioåriga svenska statsobligationerna. Framför allt har tioårsräntan sedan 2010 befunnit sig på nivåer som implicerar en förväntad realränta på minus en till två procent. Figuren visar hur realräntan har utvecklats sedan år 2000. Realräntan har beräknats genom att jag dragit av Riksbanken…mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Har tidigare skrivit att den kommande krisen blir österrikisk. För mer detaljer om detta hänvisar jag till detta inlägg. I centrum för den diskussionen står räntan. Om österrikarna med "ränta" menade realränta eller nominell ränta har alltid varit aningen oklart. När Hayek och Mises formulerade sina teorier var kroniskt inflation inte ett lika etablerat fenomen som det senare skulle bli. Men låt oss säga att den styrande variabeln är realräntan - alltså räntan minus inflationen. Om så är fallet kan vi konstatera att realräntan har tagit ett hopp från under noll till mellan ett och två procent. För inte så många år sedan låg förväntningarna på realräntan mycket lågt, vilket vi kan se på de trettioåriga svenska statsobligationerna. Framför allt har tioårsräntan sedan 2010 befunnit sig på nivåer som implicerar en förväntad realränta på minus en till två procent. Figuren visar hur realräntan har utvecklats sedan år 2000. Realräntan har beräknats genom att jag dragit av Riksbanken…economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/svenska-kronan-slaar-bottenrekord Mon, 19 Jun 2023 17:59:00 +0000 entry/12038 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-06/rx700409.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noDen svenska kronan slog i dag bottenrekord i förhållande till euron. Kronan står nu i 11,73, vilket är två öre lägre än det förra rekordet från 6 mars 2009. Då var det som bekant global finanskris och kronan fungerade som en mycket effektiv stötdämpare. Då var det bra att ha en egen valuta. I dag är utvecklingen mer problemfylld. Det handlar mer om att den svenska Riksbanken länge bedrivit en alltför expansiv penningspolitik.  Det omedelbara skälet till försvagningen är troligen att två stora svenska fastighetsbolag riskerar nedgradering. Nedgradering innebär högre upplåningskostnader.  Omvärlden ser med betydligt större oro på den svenska fastighetsmarknaden än vi själva gör. Här hemma har det uppstått något som liknar en förnekelsekultur. För även om upptrissade fastighetspriser är ett problem i både EU och USA är det i Sverige som problemet är som allra störst. Omvärlden ser på Sverige som kanariefågeln i kolgruvan. Många ser kronförsvagningen som ett argument att gå …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Den svenska kronan slog i dag bottenrekord i förhållande till euron. Kronan står nu i 11,73, vilket är två öre lägre än det förra rekordet från 6 mars 2009. Då var det som bekant global finanskris och kronan fungerade som en mycket effektiv stötdämpare. Då var det bra att ha en egen valuta. I dag är utvecklingen mer problemfylld. Det handlar mer om att den svenska Riksbanken länge bedrivit en alltför expansiv penningspolitik.  Det omedelbara skälet till försvagningen är troligen att två stora svenska fastighetsbolag riskerar nedgradering. Nedgradering innebär högre upplåningskostnader.  Omvärlden ser med betydligt större oro på den svenska fastighetsmarknaden än vi själva gör. Här hemma har det uppstått något som liknar en förnekelsekultur. För även om upptrissade fastighetspriser är ett problem i både EU och USA är det i Sverige som problemet är som allra störst. Omvärlden ser på Sverige som kanariefågeln i kolgruvan. Många ser kronförsvagningen som ett argument att gå …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/staar-vi-infoer-ett-boersras Sun, 18 Jun 2023 19:59:00 +0000 entry/12037 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-06/cape.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noEtt index som har god förmåga att förutsäga den framtida avkastningen på börsen är Shillers P/E-tal. I grunden bygger indexet på att man jämför avkastningen på aktier de senaste tio åren med börskursen. Detta tal används sedan för att förutsäga avkastningen de kommande tio åren. Ingen som följer bloggen har nog missat att den svenska bostadsmarknaden är lätt övervärderad. Men en olycka kommer sällan ensam. Bostäder, fastigheter och aktier har det gemensamt att priserna drivs av kostnaden för att låna pengar. Fastigheter är måhända mer beroende av realräntan, medan bostadspriserna även drivs på av låga nominella räntor. Skälet till det senare är att hushållens likviditet är begränsad, medan stora investerare mer begränsas av de långsiktiga möjligheterna att få avkastning på sitt kapital. En låg nominell ränta, och förväntningar om låg ränta framöver, gör att hushållen vill - och kan - betala mer för en bostad. Investerare, däremot, är mer intresserade av avkastningen efter …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Ett index som har god förmåga att förutsäga den framtida avkastningen på börsen är Shillers P/E-tal. I grunden bygger indexet på att man jämför avkastningen på aktier de senaste tio åren med börskursen. Detta tal används sedan för att förutsäga avkastningen de kommande tio åren. Ingen som följer bloggen har nog missat att den svenska bostadsmarknaden är lätt övervärderad. Men en olycka kommer sällan ensam. Bostäder, fastigheter och aktier har det gemensamt att priserna drivs av kostnaden för att låna pengar. Fastigheter är måhända mer beroende av realräntan, medan bostadspriserna även drivs på av låga nominella räntor. Skälet till det senare är att hushållens likviditet är begränsad, medan stora investerare mer begränsas av de långsiktiga möjligheterna att få avkastning på sitt kapital. En låg nominell ränta, och förväntningar om låg ränta framöver, gör att hushållen vill - och kan - betala mer för en bostad. Investerare, däremot, är mer intresserade av avkastningen efter …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/kronan-och-pundet Sat, 17 Jun 2023 08:59:00 +0000 entry/12036 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-06/p5080051.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noRäntan på tvååriga statsobligationer i Storbritannien närmar sig fem procent. Motsvarande siffra för Sverige är 2,52 procent. Man skulle kunna tro att detta beror på att marknaderna misstror den brittiska politiken, medan man har förtroende för den svenska. Men tittar vi på växelkurserna är förhållandet det motsatta. Den svenska kronan tappar i värde mot det brittiska pundet och står nu i 13,65. Lite talar för att den reala tillväxten kommer att skilja sig mycket mellan Sverige och Storbritannien. Inflationsmålet är ungefär två procent i bägge länderna. Så varför stiger räntan i Storbritannien medan den ligger stilla i Sverige? Och varför försvagas kronan medan pundet utvecklas ungefär som euron? En tanke är att likdivideten för svenska statsobligationer är låg. Alla som måste köpa statsobligationer äger sådana, medan ingen som vill ha rimlig avkastning på sina pengar skulle komma på tanken att köpa de dyra svenska statspappren. Kanske ser vi detta i gapet mellan …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Räntan på tvååriga statsobligationer i Storbritannien närmar sig fem procent. Motsvarande siffra för Sverige är 2,52 procent. Man skulle kunna tro att detta beror på att marknaderna misstror den brittiska politiken, medan man har förtroende för den svenska. Men tittar vi på växelkurserna är förhållandet det motsatta. Den svenska kronan tappar i värde mot det brittiska pundet och står nu i 13,65. Lite talar för att den reala tillväxten kommer att skilja sig mycket mellan Sverige och Storbritannien. Inflationsmålet är ungefär två procent i bägge länderna. Så varför stiger räntan i Storbritannien medan den ligger stilla i Sverige? Och varför försvagas kronan medan pundet utvecklas ungefär som euron? En tanke är att likdivideten för svenska statsobligationer är låg. Alla som måste köpa statsobligationer äger sådana, medan ingen som vill ha rimlig avkastning på sina pengar skulle komma på tanken att köpa de dyra svenska statspappren. Kanske ser vi detta i gapet mellan …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/seminariet-i-almedalen-som-inte-finns Fri, 16 Jun 2023 08:59:00 +0000 entry/12035 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-06/dsc03275.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noLät GPT-4 skapa ett fiktivt Almedalsseminarium på temat hållbarhet och framtid. Blev väl inte så illa ... Inbjudan till Almedalsseminarium: "Framtidsvisioner och hållbarhet: Utforskning av tomrummet" Kära vänner, Det är med stor glädje vi inbjuder dig till vårt årliga Almedalsseminarium "Framtidsvisioner och hållbarhet: Utforskning av tomrummet". I år tar vi ett djärvt kliv in i det okända, och vi vill gärna ha dig vid vår sida på denna resa. Tomrummet, det outtalade, det ännu odefinierade, är inte bara en plats att fylla, utan också en oändlig källa till inspiration och insikt. Mellan det vi vet och det vi ännu inte har upptäckt, mellan det konkreta och det abstrakta, mellan nuet och framtiden, finns det ett tomrum som vi alla delar. Hur kan vi navigera i detta tomrum för att skapa hållbara framtidsvisioner? Vad innebär det egentligen att vara en intressent i detta ständigt föränderliga landskap? Genom att ställa dessa frågor hoppas vi att kunna börja fylla tomrummet …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Lät GPT-4 skapa ett fiktivt Almedalsseminarium på temat hållbarhet och framtid. Blev väl inte så illa ... Inbjudan till Almedalsseminarium: "Framtidsvisioner och hållbarhet: Utforskning av tomrummet" Kära vänner, Det är med stor glädje vi inbjuder dig till vårt årliga Almedalsseminarium "Framtidsvisioner och hållbarhet: Utforskning av tomrummet". I år tar vi ett djärvt kliv in i det okända, och vi vill gärna ha dig vid vår sida på denna resa. Tomrummet, det outtalade, det ännu odefinierade, är inte bara en plats att fylla, utan också en oändlig källa till inspiration och insikt. Mellan det vi vet och det vi ännu inte har upptäckt, mellan det konkreta och det abstrakta, mellan nuet och framtiden, finns det ett tomrum som vi alla delar. Hur kan vi navigera i detta tomrum för att skapa hållbara framtidsvisioner? Vad innebär det egentligen att vara en intressent i detta ständigt föränderliga landskap? Genom att ställa dessa frågor hoppas vi att kunna börja fylla tomrummet …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/fem-procent-inte-hundra Wed, 14 Jun 2023 14:59:00 +0000 entry/12034 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-06/bostadspriser.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noFastighetsmagnaten Erik Selin säger i en intervju i Dagens Industri att "... bostadspriserna ska fördubblas på tio år". Det är ett intressant påstående, med tanke på att bostadspriser över tid tenderar att följa hushållens disponibla inkomst. Om bostadpriserna inte gjorde det skulle nämligen den andel av den disponibla inkomsten som hushållen lägger på boendet stiga över tid. Figuren ovan visar att bostadspriserna över tid i allmänhet följer hushållens disponibla inkomster. Skälet är enkelt. Om priserna på bostäder ökade snabbare än inkomsterna skulle detta leda till att hushållen lade större och större andel på boendet. Men sedan finns det en annan faktor som har betydelse - räntan. De senaste tio åren har det i princip varit gratis att låna pengar. Det gör att bostadspriserna utvecklats snabbare än inkomsterna. När räntan återvänder till normal nivå kommer behöver utvecklingen normaliseras genom att bostadspriserna sjunker med 30-35 procent i förhållande till hushållens …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Fastighetsmagnaten Erik Selin säger i en intervju i Dagens Industri att "... bostadspriserna ska fördubblas på tio år". Det är ett intressant påstående, med tanke på att bostadspriser över tid tenderar att följa hushållens disponibla inkomst. Om bostadpriserna inte gjorde det skulle nämligen den andel av den disponibla inkomsten som hushållen lägger på boendet stiga över tid. Figuren ovan visar att bostadspriserna över tid i allmänhet följer hushållens disponibla inkomster. Skälet är enkelt. Om priserna på bostäder ökade snabbare än inkomsterna skulle detta leda till att hushållen lade större och större andel på boendet. Men sedan finns det en annan faktor som har betydelse - räntan. De senaste tio åren har det i princip varit gratis att låna pengar. Det gör att bostadspriserna utvecklats snabbare än inkomsterna. När räntan återvänder till normal nivå kommer behöver utvecklingen normaliseras genom att bostadspriserna sjunker med 30-35 procent i förhållande till hushållens …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/artilleridueller-aer-ukrainas-metod Sun, 11 Jun 2023 15:59:00 +0000 entry/12033 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-06/ryssdalen.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noDet börjar nu framstå som tydligt att Ukraina inte siktar på ett omedelbart genombrott i den ryska fronten. Snarare vill man tvinga ut det ryska artilleriet genom många och små provokationer.  Sannolikt är tanken att man därmed ska kunna utnyttja en av de största fördelarna som Ukraina har jämfört med Ryssland - moderna artillerisystem. Ukraina har säkert tio gånger högre precision, längre räckvidd och större rörlighet. Så varför inte dra maximal nytta av detta övertag? Provocera och locka fram det ryska artilleriet, positionsbestäm detta, och utnyttja sedan exempelvis en Archer för att attackera de ryska positionerna. När ryssarna positionsbestämt det ukrainska artilleriet är detta redan långt borta - och var kanske inte ens inom räckvidd till att börja med. Säkert kommer Ukraina att dra nytta av de möjligheter som uppenbarar sig, men det är inget egenvärde i att avancera. Primärt handlar det om att spara liv och utrustning. Ännu har ryssarna ett numerärt övertag av manskap …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Det börjar nu framstå som tydligt att Ukraina inte siktar på ett omedelbart genombrott i den ryska fronten. Snarare vill man tvinga ut det ryska artilleriet genom många och små provokationer.  Sannolikt är tanken att man därmed ska kunna utnyttja en av de största fördelarna som Ukraina har jämfört med Ryssland - moderna artillerisystem. Ukraina har säkert tio gånger högre precision, längre räckvidd och större rörlighet. Så varför inte dra maximal nytta av detta övertag? Provocera och locka fram det ryska artilleriet, positionsbestäm detta, och utnyttja sedan exempelvis en Archer för att attackera de ryska positionerna. När ryssarna positionsbestämt det ukrainska artilleriet är detta redan långt borta - och var kanske inte ens inom räckvidd till att börja med. Säkert kommer Ukraina att dra nytta av de möjligheter som uppenbarar sig, men det är inget egenvärde i att avancera. Primärt handlar det om att spara liv och utrustning. Ännu har ryssarna ett numerärt övertag av manskap …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/sveriges-television-boer-laesa-om-und Tue, 06 Jun 2023 10:59:00 +0000 entry/12032 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-06/1686050777_ryssland.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noI den militära underrättelsetjänsten bedömer man både informationens sakriktighet och källornas trovärdighet. Det finns en etablerad skala där information kan bedömas enligt en sexgradig skala. 1 Bekräftad 2 Sannolikt riktig 3 Möjligen riktig 4 Tvivelaktig 5 Osannolik 6 Sakriktigheten kan inte bedömas Bedömningen kan också kopplas till olika sannolikhetsgrader, exempelvis är bekräftad i regel en sannolikhet på mer än 80 procent. På samma sätt kan olika källor bedömas enligt en liknande sexgradig skala. A Fullt tillförlitlig B Vanligen tillförlitlig C Ganska tillförlitlig D Vanligen inte tillförlitlig E Inte tillförlitlig F Tillförlitligheten kan inte bedömas Syftet med att bedöma både information och källor är att man inom den militära verksamheten vill ha en korrekt bild av verkligheten. Ytterst handlar verksamheten om att söka sanningen för att få bästa möjliga underlag för militära beslut. Vilket …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)I den militära underrättelsetjänsten bedömer man både informationens sakriktighet och källornas trovärdighet. Det finns en etablerad skala där information kan bedömas enligt en sexgradig skala. 1 Bekräftad 2 Sannolikt riktig 3 Möjligen riktig 4 Tvivelaktig 5 Osannolik 6 Sakriktigheten kan inte bedömas Bedömningen kan också kopplas till olika sannolikhetsgrader, exempelvis är bekräftad i regel en sannolikhet på mer än 80 procent. På samma sätt kan olika källor bedömas enligt en liknande sexgradig skala. A Fullt tillförlitlig B Vanligen tillförlitlig C Ganska tillförlitlig D Vanligen inte tillförlitlig E Inte tillförlitlig F Tillförlitligheten kan inte bedömas Syftet med att bedöma både information och källor är att man inom den militära verksamheten vill ha en korrekt bild av verkligheten. Ytterst handlar verksamheten om att söka sanningen för att få bästa möjliga underlag för militära beslut. Vilket …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/kovenanter-och-investment-grade Thu, 01 Jun 2023 08:59:00 +0000 entry/12031 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-06/kovenanter.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noSBB handlas just nu mellan tre och fyra kronor. De två största hoppen nedåt för kursen ägde rum dels när företaget nedgraderades av ratingsinstitutet, dels när en analys av Danske Bank visade att SBB bryter mot kovenanterna - alltså villkoren i de låneavtal som företaget ingått. Det  handlar då främst om emissionen av stora lån denominerade i euro. Därför är det intressant att ta del av Riksbankens senaste stabilitetsrapport där det finns en prognos för hur motsvarande utveckling ser ut för de största fastighetsbolagen på Stockholmsbörsen. Isolerat sett är SBB inget stort problem, men om fler bolag går samma väg kan utvecklingen innebära en utmaning för bankväsendet. Enligt prognosen kommer fastighetsbolagen i snitt att hamna under investment-grade i augusti 2023. Det analysen emellertid också visar är att företagen kommer att bryta mot kovenanterna i juni 2024 om räntan går den väg som Riksbanken tror. De tuffaste villkoren innebär en räntetäckningsgrad på 2,0, medan det i …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)SBB handlas just nu mellan tre och fyra kronor. De två största hoppen nedåt för kursen ägde rum dels när företaget nedgraderades av ratingsinstitutet, dels när en analys av Danske Bank visade att SBB bryter mot kovenanterna - alltså villkoren i de låneavtal som företaget ingått. Det  handlar då främst om emissionen av stora lån denominerade i euro. Därför är det intressant att ta del av Riksbankens senaste stabilitetsrapport där det finns en prognos för hur motsvarande utveckling ser ut för de största fastighetsbolagen på Stockholmsbörsen. Isolerat sett är SBB inget stort problem, men om fler bolag går samma väg kan utvecklingen innebära en utmaning för bankväsendet. Enligt prognosen kommer fastighetsbolagen i snitt att hamna under investment-grade i augusti 2023. Det analysen emellertid också visar är att företagen kommer att bryta mot kovenanterna i juni 2024 om räntan går den väg som Riksbanken tror. De tuffaste villkoren innebär en räntetäckningsgrad på 2,0, medan det i …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/vaar-hoekaktiga-centralbank Mon, 29 May 2023 16:59:00 +0000 entry/12030 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-05/inflation-styrranta.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noLO-ekonomen Torbjörn Hållö skriver i GP om att "Riksbankens räntepolitik är skadlig för Sverige".  "Min analys är enkel: Riksbanken behöver tydligt föra en penningpolitik som utgår från svenska förhållanden. Tydligt skild från Europeiska centralbanken som fortfarande brottas med risk för en pris- och lönespiral." Hans tes är att Sverige är annorlunda eftersom vi ännu inte fått se kraftigt stigande löner. Och det har han ju rätt i. De svenska reallönerna har sjunkit kraftigt - kanske mest bland OECD-länderna.  Men kommer detta faktum att rädda Sverige? Nya siffror på löneglidningen kommer i morgon. Tyvärr är detta siffror för mars, lönestatistiken har en betydande eftersläpning. Oavsett vad dessa siffror visar har de låga reallönerna fått betydelse för svensk arbetsmarknad. Aldrig förr har det rått en så stor överhettning som i dag. Statistiken från Arbetsförmedlingen pekar på omfattande arbetskraftsbrist. Samtidigt är inflationen förhållandevis hög. Jag roade mig med …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)LO-ekonomen Torbjörn Hållö skriver i GP om att "Riksbankens räntepolitik är skadlig för Sverige".  "Min analys är enkel: Riksbanken behöver tydligt föra en penningpolitik som utgår från svenska förhållanden. Tydligt skild från Europeiska centralbanken som fortfarande brottas med risk för en pris- och lönespiral." Hans tes är att Sverige är annorlunda eftersom vi ännu inte fått se kraftigt stigande löner. Och det har han ju rätt i. De svenska reallönerna har sjunkit kraftigt - kanske mest bland OECD-länderna.  Men kommer detta faktum att rädda Sverige? Nya siffror på löneglidningen kommer i morgon. Tyvärr är detta siffror för mars, lönestatistiken har en betydande eftersläpning. Oavsett vad dessa siffror visar har de låga reallönerna fått betydelse för svensk arbetsmarknad. Aldrig förr har det rått en så stor överhettning som i dag. Statistiken från Arbetsförmedlingen pekar på omfattande arbetskraftsbrist. Samtidigt är inflationen förhållandevis hög. Jag roade mig med …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/risk-att-hushaall-hamnar-oever-100-belaaning Sat, 20 May 2023 11:59:00 +0000 entry/12029 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-05/57-procent.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noEnligt Finansinspektionen skulle 57 procent av bolånetagarna vara belånade till mer än 100 procent av bostadens värde om bostadspriserna faller med 35 procent. Samtidigt visar data från OECD att bostadspriserna i Sverige - som andel av disponibel inkomst - gått upp med 117 procent från 1993 till 2022. En del av denna uppgång kan givetvis förklaras av återhämtningen från den förra finanskrisen. Uppgången från 2005 till 2022 är dock nästan lika stor (45 procent) och den troliga förklaringen där är att boräntan sjunkit från 4,5 procent till 1,5 procent. Så vad händer när räntan tar ett lika stort hopp i den andra riktningen - från 1,5 procent till 4,2 procent? I och med att bostadspriserna över tid följer inkomstutvecklingen i samhället - möjligen med en något fallande tendens - ligger det nära till hands att tro att priserna kommer att falla ungefär lika mycket, alltså med 35 procent från toppen 2021. Scenariet där 57 procent av hushållen har större lån än värdet av bostaden …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Enligt Finansinspektionen skulle 57 procent av bolånetagarna vara belånade till mer än 100 procent av bostadens värde om bostadspriserna faller med 35 procent. Samtidigt visar data från OECD att bostadspriserna i Sverige - som andel av disponibel inkomst - gått upp med 117 procent från 1993 till 2022. En del av denna uppgång kan givetvis förklaras av återhämtningen från den förra finanskrisen. Uppgången från 2005 till 2022 är dock nästan lika stor (45 procent) och den troliga förklaringen där är att boräntan sjunkit från 4,5 procent till 1,5 procent. Så vad händer när räntan tar ett lika stort hopp i den andra riktningen - från 1,5 procent till 4,2 procent? I och med att bostadspriserna över tid följer inkomstutvecklingen i samhället - möjligen med en något fallande tendens - ligger det nära till hands att tro att priserna kommer att falla ungefär lika mycket, alltså med 35 procent från toppen 2021. Scenariet där 57 procent av hushållen har större lån än värdet av bostaden …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/ingen-raentesaenkning-naesta-aar Mon, 15 May 2023 09:59:00 +0000 entry/12028 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-05/img-20230329-103028-2-.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noSCB presenterar positiva inflationssiffror för en gångs skull. Flera bedömare menar till och med att Riksbanken kommer att börja sänka räntan nästa år. Då kanske det är läge att påminna om att EU skruvar upp sin inflationsprognos för i år och nästa år till 6,7 respektive 3,1 procent. Att ECB skulle välja att sänka räntan så länge inflationen ligger ovanför bankens eget prisstabilitetsmål förefaller osannolikt. Det skulle vara detsamma som att acceptera att inflationen permanent ligger över två procent. Det bedömare ofta tycks glömma är att en stark arbetsmarknad med tiden urholkar centrala avtal och leder till löneglidning. Det är många år sedan vi alls hörde ordet "löneglidning" i den offentliga debatten. Löneglidning är när löneökningarna blir större än de som stipuleras i centrala eller förbundsvisa avtal. Medlingsinstitutets lönestatistik presenteras en gång varje kvartal. Detta är egentligen en mer intressant siffra än inflationen eftersom den ger en ledtråd om huruvida …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)SCB presenterar positiva inflationssiffror för en gångs skull. Flera bedömare menar till och med att Riksbanken kommer att börja sänka räntan nästa år. Då kanske det är läge att påminna om att EU skruvar upp sin inflationsprognos för i år och nästa år till 6,7 respektive 3,1 procent. Att ECB skulle välja att sänka räntan så länge inflationen ligger ovanför bankens eget prisstabilitetsmål förefaller osannolikt. Det skulle vara detsamma som att acceptera att inflationen permanent ligger över två procent. Det bedömare ofta tycks glömma är att en stark arbetsmarknad med tiden urholkar centrala avtal och leder till löneglidning. Det är många år sedan vi alls hörde ordet "löneglidning" i den offentliga debatten. Löneglidning är när löneökningarna blir större än de som stipuleras i centrala eller förbundsvisa avtal. Medlingsinstitutets lönestatistik presenteras en gång varje kvartal. Detta är egentligen en mer intressant siffra än inflationen eftersom den ger en ledtråd om huruvida …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/laag-arbetsloeshet-aer-bara-brist-paa-arbetskraft Thu, 11 May 2023 20:59:00 +0000 entry/12027 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-05/skaermbild-fraan-2023-05-11-21-50-13.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noMånga förvånas nog av att arbetslösheten är den lägsta på 14 år. Hur går det ihop med att Sverige är inne i en lågkonjunktur?  Faktum är att det inte går ihop. Sverige befinner sig på toppen av en högkonjunktur. Vi har arbetskraftsbrist - en brist som hänger ihop med att relativpriset på arbetskraft är rekordlågt.  Eftersom löner är mer trögrörliga än konsumentpriserna dröjer det i regel längre tid från en penningmängdsexpansion tills lönerna stiger. Diagrammet ovan visar hur den senaste penningpolitiska chocken först ledde till stigande priser i USA och därefter till stigande löner.  Innan lönerna stiger råder brist på arbetskraft. Det är denna period som vi är inne i nu. När Riksbankens räntehöjningar småningom börjar bita - om de gör det - kommer priserna att bromsas. Men om förväntningarna om prisökningar redan hunnit växla upp kan en styrränta som motsvarar dagens inflation vara otillräcklig för att återföra inflationen till tvåprocentsmålet. Med andra ord finns …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Många förvånas nog av att arbetslösheten är den lägsta på 14 år. Hur går det ihop med att Sverige är inne i en lågkonjunktur?  Faktum är att det inte går ihop. Sverige befinner sig på toppen av en högkonjunktur. Vi har arbetskraftsbrist - en brist som hänger ihop med att relativpriset på arbetskraft är rekordlågt.  Eftersom löner är mer trögrörliga än konsumentpriserna dröjer det i regel längre tid från en penningmängdsexpansion tills lönerna stiger. Diagrammet ovan visar hur den senaste penningpolitiska chocken först ledde till stigande priser i USA och därefter till stigande löner.  Innan lönerna stiger råder brist på arbetskraft. Det är denna period som vi är inne i nu. När Riksbankens räntehöjningar småningom börjar bita - om de gör det - kommer priserna att bromsas. Men om förväntningarna om prisökningar redan hunnit växla upp kan en styrränta som motsvarar dagens inflation vara otillräcklig för att återföra inflationen till tvåprocentsmålet. Med andra ord finns …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/en-begynnande-fastighetskris Tue, 09 May 2023 17:59:00 +0000 entry/12026 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-05/city-5974876-1920.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noI dag föll fastighetsbolaget SBB med 24,8 procent. En gång stod aktien i 60 kronor. I dag är kursen 6:38. Bloomberg skriver: "With Europe’s real estate industry buffeted by surging interest rates, Sweden has been viewed as the canary in the coal mine because much of that debt is short term and floating rate, making it particularly exposed to the end of the era of cheap money." Vi har fått den lätt märkliga situationen att hela omvärlden väntar på att något ska gå sönder i Sverige, medan insikten om att vi har ett problem - i alla fall i våra vanliga massmedier - tycks helt frånvarande. SBB har 300 000 aktieägare. Som mest var företagets börsvärde närmare 160 miljarder. Ägarbolaget IB Invest AB har ett substansvärde som är mindre än noll - om man bokför innehavet av SBB-aktier till dessas marknadsvärde. Lånen är med andra ord större än värdet på aktierna och andra tillgångar. Ordföranden i SBB ställer sig frågande till alltihop och förstår ingenting. Marknaden måste ha …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)I dag föll fastighetsbolaget SBB med 24,8 procent. En gång stod aktien i 60 kronor. I dag är kursen 6:38. Bloomberg skriver: "With Europe’s real estate industry buffeted by surging interest rates, Sweden has been viewed as the canary in the coal mine because much of that debt is short term and floating rate, making it particularly exposed to the end of the era of cheap money." Vi har fått den lätt märkliga situationen att hela omvärlden väntar på att något ska gå sönder i Sverige, medan insikten om att vi har ett problem - i alla fall i våra vanliga massmedier - tycks helt frånvarande. SBB har 300 000 aktieägare. Som mest var företagets börsvärde närmare 160 miljarder. Ägarbolaget IB Invest AB har ett substansvärde som är mindre än noll - om man bokför innehavet av SBB-aktier till dessas marknadsvärde. Lånen är med andra ord större än värdet på aktierna och andra tillgångar. Ordföranden i SBB ställer sig frågande till alltihop och förstår ingenting. Marknaden måste ha …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/krisens-anatomi-1 Sat, 06 May 2023 18:59:00 +0000 entry/12025 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-05/1683400825_kort-2-1-.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noSkrev för ett tag sedan att Sveriges kommande kris blir österrikisk. Det blir en kris som utlöses av stigande realräntor. Men nationalekonomisk teori har trots allt sina begränsningar. Den kan förutsäga att en kris inträffar med hög sannolikhet - men den kan inte beskriva krisens anatomi. Där är podden Marknaden ett bra komplement. Joachim Landström, doktor i redovisning och finansiering vid Uppsala universitet, beskriver på ett tydligt sätt hur höga realräntor påverkar högbelånade företag. Han beskriver att en affärsidé består av två sidor. För det första ett driftsnetto som påverkas av olika variabler, exempelvis inflationen. För det andra ett avkastningskrav som bland annat påverkas av räntenivån. Eftersom inflationen stiger först vid en konjunkturuppgång blir den initiala effekten på driftsnettot positiv. Det tar i viss mån även ut det stigande avkastningskravet. Det som är riktigt skadligt för fastighetsbolagen är därför kombinationen ett stigande avkastningskrav och ett …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Skrev för ett tag sedan att Sveriges kommande kris blir österrikisk. Det blir en kris som utlöses av stigande realräntor. Men nationalekonomisk teori har trots allt sina begränsningar. Den kan förutsäga att en kris inträffar med hög sannolikhet - men den kan inte beskriva krisens anatomi. Där är podden Marknaden ett bra komplement. Joachim Landström, doktor i redovisning och finansiering vid Uppsala universitet, beskriver på ett tydligt sätt hur höga realräntor påverkar högbelånade företag. Han beskriver att en affärsidé består av två sidor. För det första ett driftsnetto som påverkas av olika variabler, exempelvis inflationen. För det andra ett avkastningskrav som bland annat påverkas av räntenivån. Eftersom inflationen stiger först vid en konjunkturuppgång blir den initiala effekten på driftsnettot positiv. Det tar i viss mån även ut det stigande avkastningskravet. Det som är riktigt skadligt för fastighetsbolagen är därför kombinationen ett stigande avkastningskrav och ett …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/inflation-aer-alltid-ett-monetaert-fenomen Wed, 26 Apr 2023 16:59:00 +0000 entry/12024 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-04/fm5001-2022m02-di-01-en.gif mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noAvtalen på svensk arbetsmarknad blev måttfulla. Trots inflation på tidvis mer än tolv procent hamnade avtalen på drygt tre procent. Så - då är väl problemet löst, Sverige har undvikit en pris och lönespiral? Fast, tyvärr. Milton Friedman myntade uttrycket "inflation is always and everywhere a monetary phenomenon". Det är penningmängdens ökning som leder till inflation, inte giriga ICA-handlare eller oansvariga fackföreningar. Om man tror att ansvarsfulla arbetsgivare och fackföreningar kan stoppa inflationen tror man också att svansen viftar på hunden. Genom att begränsa löneökningarna till tre procent har arbetsmarknadens parter sett till att lönenivån på arbetsmarknaden ligger en bra bit under den nivå som klarerar marknaden. Det innebär att vi kommer att få olika slags löneglidning i stället - och en allvarlig arbetskraftsbrist. Statistiska centralbyråns senaste arbetskraftsundersökning visar att sysselsättningen närmar sig 70 procent - alltså den högsta nivån sedan den nya …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Avtalen på svensk arbetsmarknad blev måttfulla. Trots inflation på tidvis mer än tolv procent hamnade avtalen på drygt tre procent. Så - då är väl problemet löst, Sverige har undvikit en pris och lönespiral? Fast, tyvärr. Milton Friedman myntade uttrycket "inflation is always and everywhere a monetary phenomenon". Det är penningmängdens ökning som leder till inflation, inte giriga ICA-handlare eller oansvariga fackföreningar. Om man tror att ansvarsfulla arbetsgivare och fackföreningar kan stoppa inflationen tror man också att svansen viftar på hunden. Genom att begränsa löneökningarna till tre procent har arbetsmarknadens parter sett till att lönenivån på arbetsmarknaden ligger en bra bit under den nivå som klarerar marknaden. Det innebär att vi kommer att få olika slags löneglidning i stället - och en allvarlig arbetskraftsbrist. Statistiska centralbyråns senaste arbetskraftsundersökning visar att sysselsättningen närmar sig 70 procent - alltså den högsta nivån sedan den nya …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/begraensa-raenteavdraget-stegvis Tue, 25 Apr 2023 17:59:00 +0000 entry/12023 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-04/dsc00019.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noMichael Zell, tidigare vd för Handelsbankens bolåneinstitut Stadshypotek föreslår att endast bolån med längre bindningstid ska berättiga till ränteavdrag. Skälet han anger är intressant nog att dagens korta bindningstider gör bankerna mer utsatta. Svenska banker är som bekant beroende av likviditet från finansmarknaden, medan banker i andra länder i större utsträckning finansierar sin utlåning via spararnas inlåning. Det är förstås ett sätt att göra marknaden mer stabil. En annan möjlighet vore att utnyttja det faktum att ränteavdrag redan i dag är begränsade över 100 000 kronor. För räntekostnader över denna nivå är avdragsrätten 21 procent, jämfört med 30 procent under 100 000. Det vore relativt enkelt att begränsa denna avdragsrätt ytterligare, exempelvis till noll eller 15 procent. I takt med inflationen skulle allt fler hushåll med tiden hamna över denna nivå och då få incitament att minska sin låneskuld. Eftersom hushållen som hamnar över 100 000 (eller 200 000 för ett …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Michael Zell, tidigare vd för Handelsbankens bolåneinstitut Stadshypotek föreslår att endast bolån med längre bindningstid ska berättiga till ränteavdrag. Skälet han anger är intressant nog att dagens korta bindningstider gör bankerna mer utsatta. Svenska banker är som bekant beroende av likviditet från finansmarknaden, medan banker i andra länder i större utsträckning finansierar sin utlåning via spararnas inlåning. Det är förstås ett sätt att göra marknaden mer stabil. En annan möjlighet vore att utnyttja det faktum att ränteavdrag redan i dag är begränsade över 100 000 kronor. För räntekostnader över denna nivå är avdragsrätten 21 procent, jämfört med 30 procent under 100 000. Det vore relativt enkelt att begränsa denna avdragsrätt ytterligare, exempelvis till noll eller 15 procent. I takt med inflationen skulle allt fler hushåll med tiden hamna över denna nivå och då få incitament att minska sin låneskuld. Eftersom hushållen som hamnar över 100 000 (eller 200 000 för ett …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/nyckeln-foer-att-foerstaa-finanskrisen Sun, 23 Apr 2023 12:59:00 +0000 entry/12022 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-04/arbetsloshet.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noFör den som inte upplevt 1990-talskrisen ter sig mycket av det som händer i dag obegripligt. Dagens Industri skriver om övervärderade fastighetsbolag och att pensionsbolaget Alecta kan ha förlorat 36 miljarder på sina investeringar i fastighetsbolaget Heimstaden. Amerikanska finansbolag blankar svenska fastighetsbolag, samtidigt som alla inblandade förnekar att det skulle föreligga några problem. Framför allt har bankerna inga problem, men det anses ändå väldigt viktigt att Riksbanken omedelbart sänker sin styrränta. Argumentet är att inflationen håller på att gå ner - trots att arbetsmarknaden är överhettad och varslen få. Arbetsförmedlingen skriver så sent som den 13 april: "Konjunkturnedgången har ännu inte påverkat arbetslösheten i stort och det finns fortfarande ett stort behov av arbetskraft med efterfrågade kompetenser, säger Marcus Löwing, analytiker på Arbetsförmedlingen. Sedan oktober har antalet varsel legat på en stabil men något högre nivå jämfört med tidigare år. …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)För den som inte upplevt 1990-talskrisen ter sig mycket av det som händer i dag obegripligt. Dagens Industri skriver om övervärderade fastighetsbolag och att pensionsbolaget Alecta kan ha förlorat 36 miljarder på sina investeringar i fastighetsbolaget Heimstaden. Amerikanska finansbolag blankar svenska fastighetsbolag, samtidigt som alla inblandade förnekar att det skulle föreligga några problem. Framför allt har bankerna inga problem, men det anses ändå väldigt viktigt att Riksbanken omedelbart sänker sin styrränta. Argumentet är att inflationen håller på att gå ner - trots att arbetsmarknaden är överhettad och varslen få. Arbetsförmedlingen skriver så sent som den 13 april: "Konjunkturnedgången har ännu inte påverkat arbetslösheten i stort och det finns fortfarande ett stort behov av arbetskraft med efterfrågade kompetenser, säger Marcus Löwing, analytiker på Arbetsförmedlingen. Sedan oktober har antalet varsel legat på en stabil men något högre nivå jämfört med tidigare år. …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/tjaenstepensionen-saenks-med-6-74-procent Thu, 20 Apr 2023 17:59:00 +0000 entry/12021 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-04/senior-3336451-1920.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noSveriges Television har räknat ut att Alectas investeringar i tre amerikanska nischbanker kan komma att kosta (vissa) pensionssparare 2,4 procent av deras tjänstepension. Det kan tyckas hanterligt och är en följd av att bolaget förlorat 20 miljarder. Men så finns det en annan sak. Alecta har även investerat tungt i fastighetsbolaget Heimstaden. Det kan komma att kosta pensionsspararna 36 miljarder enligt Dagens Industri. Antar vi att effekten på pensionskapitalet är densamma här kommer värdet på sparandet att minska med ytterligare. 2,4*36/20=4,32 procentenheter. Sammanlagt talar vi då om att 6,72 procent av pengarna är borta. Det är inte lika hanterligt. Det gör att många sparare nog hade tjänat på att ha pengarna i madrassen eller åtminstone på bankkontot. Man får inte glömma att sparandet i Alecta är ofrivilligt för de flesta. Det är resultatet av kollektivavtal - som träffas i förhandlingar mellan Svenskt Näringsliv och PTK. Bolaget förvaltar tjänstepensionerna för 2,6 …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Sveriges Television har räknat ut att Alectas investeringar i tre amerikanska nischbanker kan komma att kosta (vissa) pensionssparare 2,4 procent av deras tjänstepension. Det kan tyckas hanterligt och är en följd av att bolaget förlorat 20 miljarder. Men så finns det en annan sak. Alecta har även investerat tungt i fastighetsbolaget Heimstaden. Det kan komma att kosta pensionsspararna 36 miljarder enligt Dagens Industri. Antar vi att effekten på pensionskapitalet är densamma här kommer värdet på sparandet att minska med ytterligare. 2,4*36/20=4,32 procentenheter. Sammanlagt talar vi då om att 6,72 procent av pengarna är borta. Det är inte lika hanterligt. Det gör att många sparare nog hade tjänat på att ha pengarna i madrassen eller åtminstone på bankkontot. Man får inte glömma att sparandet i Alecta är ofrivilligt för de flesta. Det är resultatet av kollektivavtal - som träffas i förhandlingar mellan Svenskt Näringsliv och PTK. Bolaget förvaltar tjänstepensionerna för 2,6 …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/sveriges-kris-blir-oesterrikisk Tue, 18 Apr 2023 21:59:00 +0000 entry/12020 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-04/dsc01740-3-.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noI samband med den stora depressionen på 1930-talet debatterade ekonomerna John Maynard Keynes och Friedrich Hayek orsakerna till krisen. Keynes pekade på otillräcklig efterfrågan, medan Hayek menade att orsaken var felinvesteringar - orsakade av en felaktig penningpolitik. Sanningen har aldrig blivit helt utredd - men såväl Keynes som Hayeks teorier har kritiserats och modifierats. Intressant nog har kritiken mot de båda teorierna en del likheter. Ekonomer pekar på att de mekaniska krisförlopp som både teorierna bygger på förutsätter en viss grad av irrationalitet hos medborgare och företagare.  Medan Hayeks teorier i stor utsträckning fått en undanskymd roll blev Keynes åtminstone embryot till den standardteori som ekonomer i dag använder för att beskriva konjunkturförlopp. Ekonomen Paul Samuelson formaliserade senare om Keynes tankar och populariserade resonemangen, något som gjort det möjligt att beskriva tankarna i diagramform. Den som läst nationalekonomi kan svårligen ha …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)I samband med den stora depressionen på 1930-talet debatterade ekonomerna John Maynard Keynes och Friedrich Hayek orsakerna till krisen. Keynes pekade på otillräcklig efterfrågan, medan Hayek menade att orsaken var felinvesteringar - orsakade av en felaktig penningpolitik. Sanningen har aldrig blivit helt utredd - men såväl Keynes som Hayeks teorier har kritiserats och modifierats. Intressant nog har kritiken mot de båda teorierna en del likheter. Ekonomer pekar på att de mekaniska krisförlopp som både teorierna bygger på förutsätter en viss grad av irrationalitet hos medborgare och företagare.  Medan Hayeks teorier i stor utsträckning fått en undanskymd roll blev Keynes åtminstone embryot till den standardteori som ekonomer i dag använder för att beskriva konjunkturförlopp. Ekonomen Paul Samuelson formaliserade senare om Keynes tankar och populariserade resonemangen, något som gjort det möjligt att beskriva tankarna i diagramform. Den som läst nationalekonomi kan svårligen ha …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/journalisterna-talar-om-laagkonjunktur Mon, 17 Apr 2023 08:59:00 +0000 entry/12019 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-04/crisis-5238322-1920.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noHörde i morse på Nyhetsmorgon att Sverige drabbats av en lågkonjunktur. Men det är helt fel. Sverige befinner sig på toppen av en högkonjunktur. Arbetsmarknaden är överhettad, inflationen vägrar ge med sig och varslen är förhållandevis få. En annan sak är att vi kan vara på väg in i en lågkonjunktur. Lågkonjunkturer präglas av hög arbetslöshet, många varsel och företag som går i konkurs. Så varför talar journalisterna om "lågkonjunktur"? Svaret är nog att de blandat ihop stagflation med lågkonjunktur. Ekonomin har gått in i väggen, räntorna och priserna stiger. Men att privatpersoner inte kan konsumera mer än det produceras är inget tecken på lågkonjunktur. Det är bara en reflektion just av det inte går att konsumera mer än det produceras. Däremot är det högst sannolikt att Sverige närmar sig en lågkonjunktur. Det finns en dynamik i ekonomin som gör att priser och löner går i otakt. Många projekt som initierades under lågränteperioden kommer att visa sig ohållbara nu när …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Hörde i morse på Nyhetsmorgon att Sverige drabbats av en lågkonjunktur. Men det är helt fel. Sverige befinner sig på toppen av en högkonjunktur. Arbetsmarknaden är överhettad, inflationen vägrar ge med sig och varslen är förhållandevis få. En annan sak är att vi kan vara på väg in i en lågkonjunktur. Lågkonjunkturer präglas av hög arbetslöshet, många varsel och företag som går i konkurs. Så varför talar journalisterna om "lågkonjunktur"? Svaret är nog att de blandat ihop stagflation med lågkonjunktur. Ekonomin har gått in i väggen, räntorna och priserna stiger. Men att privatpersoner inte kan konsumera mer än det produceras är inget tecken på lågkonjunktur. Det är bara en reflektion just av det inte går att konsumera mer än det produceras. Däremot är det högst sannolikt att Sverige närmar sig en lågkonjunktur. Det finns en dynamik i ekonomin som gör att priser och löner går i otakt. Många projekt som initierades under lågränteperioden kommer att visa sig ohållbara nu när …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/den-amerikanska-fastighetskraschen Thu, 13 Apr 2023 19:59:00 +0000 entry/12018 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-04/skaermbild-fraan-2023-04-13-20-36-22.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noHar skrivit en del om den svenska fastighetsmarknaden och problemen här. Alectas investeringar och samröre med Heimstaden har kommit lite i skymundan av investeringarna i SVB och Signature Bank. Men faktum är att Alecta antagligen förlorat mer på kursnedgången i intressebolaget Heimstaden Bostad än på de amerikanska bankerna. Man hittar investeringarna under en not där Alecta redovisar sitt ägande i intressebolag. Det handlar alltså om ett mycket aktivt ägande i Heimstaden. Ja, ägandet är faktiskt så aktivt att tre centralt placerade beslutsfattare i Alecta på kort tid börjat jobba åt Heimstaden i stället - efter att Alecta först gjort massiva investeringar i Heimstaden. Men nu tänkte jag inte skriva om Sverige och våra fastighetsbolag på dekis. För faktum är att den amerikanska fastighetssektorn är mycket sjukare än de flesta anar. Det rör sig om en perfekt storm där refinansieringskostnaden fördubblats, samtidigt som efterfrågan på kommersiella fastigheter sjunker drastiskt. …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Har skrivit en del om den svenska fastighetsmarknaden och problemen här. Alectas investeringar och samröre med Heimstaden har kommit lite i skymundan av investeringarna i SVB och Signature Bank. Men faktum är att Alecta antagligen förlorat mer på kursnedgången i intressebolaget Heimstaden Bostad än på de amerikanska bankerna. Man hittar investeringarna under en not där Alecta redovisar sitt ägande i intressebolag. Det handlar alltså om ett mycket aktivt ägande i Heimstaden. Ja, ägandet är faktiskt så aktivt att tre centralt placerade beslutsfattare i Alecta på kort tid börjat jobba åt Heimstaden i stället - efter att Alecta först gjort massiva investeringar i Heimstaden. Men nu tänkte jag inte skriva om Sverige och våra fastighetsbolag på dekis. För faktum är att den amerikanska fastighetssektorn är mycket sjukare än de flesta anar. Det rör sig om en perfekt storm där refinansieringskostnaden fördubblats, samtidigt som efterfrågan på kommersiella fastigheter sjunker drastiskt. …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/en-ganska-dum-grej Tue, 11 Apr 2023 16:59:00 +0000 entry/12017 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-04/hyra.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)no"Hade någon frågat mig i början av 2022 så hade jag aldrig gissat att det skulle dra iväg på det här sättet, säger Helén Wiklund Wårell som är chef för stadsbyggnadsförvaltningen i Luleå." Ekot har ställt frågor till samtliga kommuner kring deras hyressituation, och svaren visar att nästan alla hyr åtminstone en del av sina lokaler av externa bolag. Och de lokaler som oftast kostar mest är äldreboendena. Visst kan det tyckas märkligt att samma politiker som våldsamt motsätter sig att privata aktörer får göra vinst på att bedriva skolverksamhet eller driva sjukhus väljer att sälja ut grundläggande kommunal infrastruktur till privata intressen. Luleå styrs av S, V och Mp. Åtminstone de två första partierna är kritiska till att privata intressen tjänar pengar på att bedriva offentlig verksamhet. Men till skillnad från skolorna och sjukhusen - som ofta drivs till lägre kostnad och med bättre kvalitet - är försäljningen av fastigheter ingen bra affär. Skälet är att kommuner i …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)"Hade någon frågat mig i början av 2022 så hade jag aldrig gissat att det skulle dra iväg på det här sättet, säger Helén Wiklund Wårell som är chef för stadsbyggnadsförvaltningen i Luleå." Ekot har ställt frågor till samtliga kommuner kring deras hyressituation, och svaren visar att nästan alla hyr åtminstone en del av sina lokaler av externa bolag. Och de lokaler som oftast kostar mest är äldreboendena. Visst kan det tyckas märkligt att samma politiker som våldsamt motsätter sig att privata aktörer får göra vinst på att bedriva skolverksamhet eller driva sjukhus väljer att sälja ut grundläggande kommunal infrastruktur till privata intressen. Luleå styrs av S, V och Mp. Åtminstone de två första partierna är kritiska till att privata intressen tjänar pengar på att bedriva offentlig verksamhet. Men till skillnad från skolorna och sjukhusen - som ofta drivs till lägre kostnad och med bättre kvalitet - är försäljningen av fastigheter ingen bra affär. Skälet är att kommuner i …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/gamarna-kretsar-oever-svensk-fastighetssektor Tue, 28 Mar 2023 09:59:00 +0000 entry/12016 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-03/vulture-2761311-1280.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noEn affärsverksamhet där räntorna på lånen är större än intäkterna fungerar inte i längden. Det finns till och med ett namn för företeelsen - Ebberöds bank.  Därför är det måhända inte förvånande att allt fler blankare intresserar sig för svenska fastighetsbolag. Man ser att bolagen kommer få problem att betala sina lån och att detta kommer att medföra ytterligare fall för aktiekurserna - kanske till och med obestånd. Det finns dessutom en koppling till den svenska finansiella sektorn, då fastighetsbolagen har två huvudsakliga finansieringskällor - förutom eget kapital. Man kan antingen ge ut obligationer eller låna i bank. Det är svårt för svenska fastighetsbolag att låna upp kapital på obligationsmarknaden i dag. Så kanalerna in till bankerna blir allt viktigare. Säkert förvånar det många att Handelsbanken faktiskt är den bank som har störst utlåning till fastighetssektorn - trettio procent enligt en genomgång av Dagens Industri. På andra plats kommer Nordea med 12 …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)En affärsverksamhet där räntorna på lånen är större än intäkterna fungerar inte i längden. Det finns till och med ett namn för företeelsen - Ebberöds bank.  Därför är det måhända inte förvånande att allt fler blankare intresserar sig för svenska fastighetsbolag. Man ser att bolagen kommer få problem att betala sina lån och att detta kommer att medföra ytterligare fall för aktiekurserna - kanske till och med obestånd. Det finns dessutom en koppling till den svenska finansiella sektorn, då fastighetsbolagen har två huvudsakliga finansieringskällor - förutom eget kapital. Man kan antingen ge ut obligationer eller låna i bank. Det är svårt för svenska fastighetsbolag att låna upp kapital på obligationsmarknaden i dag. Så kanalerna in till bankerna blir allt viktigare. Säkert förvånar det många att Handelsbanken faktiskt är den bank som har störst utlåning till fastighetssektorn - trettio procent enligt en genomgång av Dagens Industri. På andra plats kommer Nordea med 12 …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/s-m-orsakade-krisen Mon, 27 Mar 2023 17:59:00 +0000 entry/12015 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-03/pic000027.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noSverige befinner sig inte i kris. Arbetsmarknaden är stark, varslen ännu så länge få och tillväxten är måttligt negativ. Jo, inflationen ligger förvisso på 12 procent - alltså tio procentenheter över Riksbankens inflationsmål. Men det är viktigt att komma ihåg - Sverige befinner sig inte i kris, inte ännu. Ändå börjar ekonomer diskutera vem som bär ansvaret för den kommande krisen. Är det Ingves, är det Finansinspektionen, är det bankerna? Svaret på frågan är för en gångs skull helt entydigt - det var S & M som orsakade den kommande krisen, partierna alltså. Ända sedan 2010 har ekonomer varnat för att fastighetsmarknaden var på väg att spåra ur. Tydligast syns det nog på att trenden för bostadspriserna kraftigt avviker från BNP - från ungefär 2010. Det finns mycket man hade kunnat göra. Avskaffa ränteavdragen, återinföra fastighetsskatten, tvinga fram trettioåriga amorteringsplaner och låta hushållen binda sina bostadslån på lika många år. Men inget av detta genomförde de …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Sverige befinner sig inte i kris. Arbetsmarknaden är stark, varslen ännu så länge få och tillväxten är måttligt negativ. Jo, inflationen ligger förvisso på 12 procent - alltså tio procentenheter över Riksbankens inflationsmål. Men det är viktigt att komma ihåg - Sverige befinner sig inte i kris, inte ännu. Ändå börjar ekonomer diskutera vem som bär ansvaret för den kommande krisen. Är det Ingves, är det Finansinspektionen, är det bankerna? Svaret på frågan är för en gångs skull helt entydigt - det var S & M som orsakade den kommande krisen, partierna alltså. Ända sedan 2010 har ekonomer varnat för att fastighetsmarknaden var på väg att spåra ur. Tydligast syns det nog på att trenden för bostadspriserna kraftigt avviker från BNP - från ungefär 2010. Det finns mycket man hade kunnat göra. Avskaffa ränteavdragen, återinföra fastighetsskatten, tvinga fram trettioåriga amorteringsplaner och låta hushållen binda sina bostadslån på lika många år. Men inget av detta genomförde de …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/bitcoin-stabilare-aen-det-globala-banksystemet Tue, 21 Mar 2023 10:59:00 +0000 entry/12014 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-03/bitcoin-3024279-1920.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noBitcoin har aldrig betraktats som en stabil valuta. Fluktuationerna i värde har varit enorma och drivs av psykologi. Valutans värde beror dels på hur många som vill använda den som transaktionsmedel, dels på hur många som vill använda den som värdebevarare. I takt med att fler använder Bitcoin tycks valutan bli mer stabil. Parallellt pågår en trend där allt fler kryptovalutor uppstår. Somliga är knutna till fiatvalutor som US-dollarn (stablecoin), medan andra prissätts på en fri marknad. Men ännu så länge har ingen lyckats rubba på Bitcoins plats i ekosystemet. Möjligen finns ett skäl till det. Användare av kryptovalutor betalar gärna för stabilitet. En stabil kryptovaluta skulle kunna utgöra ett alternativ till US-dollarn eller euron. När bankerna uppfattas som osäkra blir Bitcoin ett alternativ som aldrig kan förlora i värde - åtminstone inte så länge algoritmen fungerar och människor vill använda kryptovalutor för att genomföra transaktioner. Att Bitcoin stiger i värde när …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Bitcoin har aldrig betraktats som en stabil valuta. Fluktuationerna i värde har varit enorma och drivs av psykologi. Valutans värde beror dels på hur många som vill använda den som transaktionsmedel, dels på hur många som vill använda den som värdebevarare. I takt med att fler använder Bitcoin tycks valutan bli mer stabil. Parallellt pågår en trend där allt fler kryptovalutor uppstår. Somliga är knutna till fiatvalutor som US-dollarn (stablecoin), medan andra prissätts på en fri marknad. Men ännu så länge har ingen lyckats rubba på Bitcoins plats i ekosystemet. Möjligen finns ett skäl till det. Användare av kryptovalutor betalar gärna för stabilitet. En stabil kryptovaluta skulle kunna utgöra ett alternativ till US-dollarn eller euron. När bankerna uppfattas som osäkra blir Bitcoin ett alternativ som aldrig kan förlora i värde - åtminstone inte så länge algoritmen fungerar och människor vill använda kryptovalutor för att genomföra transaktioner. Att Bitcoin stiger i värde när …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/kapitalfoervaltarna-paa-alecta-taenkte-som-fjortisar Sun, 19 Mar 2023 09:59:00 +0000 entry/12013 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-03/slack-7503561-1920.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noLåt aldrig känslor styra placeringen av pengar. Om du själv har en känsla av att något är bra så kan du vara säker på att någon annan har samma känsla - och förmodligen av samma skäl. När man är fjorton år eller kanske femton och placerar sina första pengar på Avanza är det ofta känslorna som styr. Jag minns hur jag själv tänkte när jag började placera i aktier. "Bioteknik är framtiden." "IT kommer att förändra världen." "Det är AI som gäller." Jag reflekterade mindre över varför jag tänkte dessa tankar. Vilken objektiv grund hade jag att tro att AI är framtiden? Och hur kunde jag veta att dessa AI-företag inte redan var övervärderade? Daniel Kahneman beskriver i sin bok "Tänka snabbt och långsamt" att tankar om ekonomi alltid bör förankras i fakta. Att tänka snabbt är ett garanterat sätt att förlora pengar. Köper du Bitcoin när alla andra talar om Bitcoin köper du garanterat på toppen. Själv köpte jag lite Bitcoin i samband med FTX-kraschen. Varför? Jo, därför att det …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Låt aldrig känslor styra placeringen av pengar. Om du själv har en känsla av att något är bra så kan du vara säker på att någon annan har samma känsla - och förmodligen av samma skäl. När man är fjorton år eller kanske femton och placerar sina första pengar på Avanza är det ofta känslorna som styr. Jag minns hur jag själv tänkte när jag började placera i aktier. "Bioteknik är framtiden." "IT kommer att förändra världen." "Det är AI som gäller." Jag reflekterade mindre över varför jag tänkte dessa tankar. Vilken objektiv grund hade jag att tro att AI är framtiden? Och hur kunde jag veta att dessa AI-företag inte redan var övervärderade? Daniel Kahneman beskriver i sin bok "Tänka snabbt och långsamt" att tankar om ekonomi alltid bör förankras i fakta. Att tänka snabbt är ett garanterat sätt att förlora pengar. Köper du Bitcoin när alla andra talar om Bitcoin köper du garanterat på toppen. Själv köpte jag lite Bitcoin i samband med FTX-kraschen. Varför? Jo, därför att det …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/arbetspendla-med-husbil Sat, 18 Mar 2023 14:59:00 +0000 entry/12012 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-03/gc600.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noNär jag köpte min Grand California 600 i augusti 2021 var tanken faktiskt inte att använda den som arbetsredskap. Jag jobbar i Stockholm - på Kommissionen för Skattenytta - och bor i Arvika. Arbetstiden är väl ungefär 60 procent, vilket innebär att jag är i Stockholm varannan vecka. Ett viktigt skäl till att jag flyttade var att jag bedömde att bostadspriserna nått sin kulmen för denna gång och att jag bara skulle förlora pengar på att bo kvar i hufvudstaden. Kasserade därför ut min etta på Liljeholmskajen och flyttade till en större lägenhet i Arvika. Men ju längre tiden går desto mer inser jag att det är bekvämare att bo i husbil än att bo på hotell, vilket nog var det alternativ som jag primärt hade tänkt mig då. Dessutom är det betydligt billigare, även om jag i regel bor på Ställplats Stockholm där dygnsavgiften är 300 kronor. Hotell kostar dock 1 500 kronor natten. Det handlar om tio nätter per månad i husbilen i snitt och jag upplever det som väldigt bekvämt. Kommunikatio…mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)När jag köpte min Grand California 600 i augusti 2021 var tanken faktiskt inte att använda den som arbetsredskap. Jag jobbar i Stockholm - på Kommissionen för Skattenytta - och bor i Arvika. Arbetstiden är väl ungefär 60 procent, vilket innebär att jag är i Stockholm varannan vecka. Ett viktigt skäl till att jag flyttade var att jag bedömde att bostadspriserna nått sin kulmen för denna gång och att jag bara skulle förlora pengar på att bo kvar i hufvudstaden. Kasserade därför ut min etta på Liljeholmskajen och flyttade till en större lägenhet i Arvika. Men ju längre tiden går desto mer inser jag att det är bekvämare att bo i husbil än att bo på hotell, vilket nog var det alternativ som jag primärt hade tänkt mig då. Dessutom är det betydligt billigare, även om jag i regel bor på Ställplats Stockholm där dygnsavgiften är 300 kronor. Hotell kostar dock 1 500 kronor natten. Det handlar om tio nätter per månad i husbilen i snitt och jag upplever det som väldigt bekvämt. Kommunikatio…economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/en-svensk-bankkrasch-allt-mer-sannolik Fri, 17 Mar 2023 18:59:00 +0000 entry/12011 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-03/safe-913452-1920.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noSom ekonom försöker jag löpande följa utvecklingen i världen och Sverige för att få en bild av framtiden. För läsare av bloggen är det kanske ingen nyhet att jag bedömer det sannolikt att Sverige drabbas av en fastighetskrasch. Många fastighetsbolag är högt belånade och kan sannolikt inte i längden betala räntorna på sina lån. En minst lika intressant fråga är dock om denna kommande krasch kommer att dra med sig svenska banker. Där har jag vacklat. Det sägs att svenska banker är välkapitaliserade, men å andra sidan vet vi att riskvikterna är låga och att de höga kapitaltäckningsgraderna kan vara illusoriska. När man lägger ihop två och två ter sig banksystemet inte fullt så stabilt som många hävdar. Utlåningen till fastighetssektorn har ökat och bankernas korsägande ter sig som ett betydande problem. Jag skulle därför inte hålla det för osannolikt att den kommande fastighetskrisen verkligen får återverkningar för banksektorn i Sverige. Min gissning är att vi börjar se de …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Som ekonom försöker jag löpande följa utvecklingen i världen och Sverige för att få en bild av framtiden. För läsare av bloggen är det kanske ingen nyhet att jag bedömer det sannolikt att Sverige drabbas av en fastighetskrasch. Många fastighetsbolag är högt belånade och kan sannolikt inte i längden betala räntorna på sina lån. En minst lika intressant fråga är dock om denna kommande krasch kommer att dra med sig svenska banker. Där har jag vacklat. Det sägs att svenska banker är välkapitaliserade, men å andra sidan vet vi att riskvikterna är låga och att de höga kapitaltäckningsgraderna kan vara illusoriska. När man lägger ihop två och två ter sig banksystemet inte fullt så stabilt som många hävdar. Utlåningen till fastighetssektorn har ökat och bankernas korsägande ter sig som ett betydande problem. Jag skulle därför inte hålla det för osannolikt att den kommande fastighetskrisen verkligen får återverkningar för banksektorn i Sverige. Min gissning är att vi börjar se de …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/en-ryss-aer-en-ryss Sat, 18 Feb 2023 18:59:00 +0000 entry/12010 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-02/heavy-water-3965562-1920.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)no"En ryss är en ryss, även om du steker honom i smör", sade hemvärnschefen Laura Swaan Wredes finska mormor. Två miljöpartistiska riksdagsledamöter upprördes så till den grad av att Swaan Wrede citerade sin mormor att de kräver hennes avgång. För visst finns det snälla ryssar, menar miljöpartisterna.  Kommer att tänka på den diskussionen när jag läser Henrik Jönssons kritik av bidragsentreprenörerna i DI. De som helst vill lyfta bort sina egna risker och låta skattebetalarna stå för risken via kreditgarantier. Finns det goda ingrepp i marknadsekonomin som snabbar upp teknikutvecklingen och helgar ändamålet medlen? Tanken med exportkrediter var väl ursprungligen att göra svensk industri mer konkurrenskraftig. Men sedermera har kreditgarantier börjat användas i helt andra syften. Socialdemokraterna införde "industriklivet" som syftar till att minska den svenska industrins utsläpp av koldioxid. Industriklivet finansieras i sin tur av EU:s så kallade "coronafond", som faktiskt har …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)"En ryss är en ryss, även om du steker honom i smör", sade hemvärnschefen Laura Swaan Wredes finska mormor. Två miljöpartistiska riksdagsledamöter upprördes så till den grad av att Swaan Wrede citerade sin mormor att de kräver hennes avgång. För visst finns det snälla ryssar, menar miljöpartisterna.  Kommer att tänka på den diskussionen när jag läser Henrik Jönssons kritik av bidragsentreprenörerna i DI. De som helst vill lyfta bort sina egna risker och låta skattebetalarna stå för risken via kreditgarantier. Finns det goda ingrepp i marknadsekonomin som snabbar upp teknikutvecklingen och helgar ändamålet medlen? Tanken med exportkrediter var väl ursprungligen att göra svensk industri mer konkurrenskraftig. Men sedermera har kreditgarantier börjat användas i helt andra syften. Socialdemokraterna införde "industriklivet" som syftar till att minska den svenska industrins utsläpp av koldioxid. Industriklivet finansieras i sin tur av EU:s så kallade "coronafond", som faktiskt har …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/hushaallen-amorterar-som-aldrig-foerr Thu, 16 Feb 2023 17:59:00 +0000 entry/12009 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-02/lanetillvaxt.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noNy statistik visar att lånetillväxten i hushållssektorn på ett år minskat från 79,4 miljarder till 11,9 miljarder. Det är ett anmärkningvärt fall till en nivå som senast sågs 1999. Då har vi inte heller tagit hänsyn till att inkomsterna ökat sedan 1999. Går vi emellertid tillbaka till 1996 hittar vi kvartal då skulderna faktiskt minskade i nominella termer. Förklaringen till denna extremt låga ökningstakt kan dels vara sjunkande bostadspriser, dels minskade transaktionsvolymer. Priserna har sjunkit med 10-15 procent och transaktionsvolymen med 20 procent. Den viktigaste förklaringen - om vi använder uteslutningsmetoden - måste dock vara att hushållen amorterar. De känner sig helt enkelt inte bekväma med att vara så högt belånade. Delvis kan det handla om att amorteringskraven slår till, delvis kan det bero på att vissa högbelånade hushåll inte kan räkna med fullt ränteavdrag. Men uppenbart känner hushållen att det är bättre att amortera än att ha pengarna på banken. Historisk…mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Ny statistik visar att lånetillväxten i hushållssektorn på ett år minskat från 79,4 miljarder till 11,9 miljarder. Det är ett anmärkningvärt fall till en nivå som senast sågs 1999. Då har vi inte heller tagit hänsyn till att inkomsterna ökat sedan 1999. Går vi emellertid tillbaka till 1996 hittar vi kvartal då skulderna faktiskt minskade i nominella termer. Förklaringen till denna extremt låga ökningstakt kan dels vara sjunkande bostadspriser, dels minskade transaktionsvolymer. Priserna har sjunkit med 10-15 procent och transaktionsvolymen med 20 procent. Den viktigaste förklaringen - om vi använder uteslutningsmetoden - måste dock vara att hushållen amorterar. De känner sig helt enkelt inte bekväma med att vara så högt belånade. Delvis kan det handla om att amorteringskraven slår till, delvis kan det bero på att vissa högbelånade hushåll inte kan räkna med fullt ränteavdrag. Men uppenbart känner hushållen att det är bättre att amortera än att ha pengarna på banken. Historisk…economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/humana-laag-bakom-varslen Thu, 16 Feb 2023 10:59:00 +0000 entry/12008 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-02/lizard-5484830-1920.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noNu visar det sig att assistansbolaget Humana låg bakom de rekordhöga varslen i februari, som jag tidigare skrivit om på bloggen. Det innebär att det efterfrågebortfall som väntas inträffa i svensk ekonomi ännu inte har fått stora konsekvenser på arbetsmarknaden. Det innebär också att Riksbanken sannolikt höjer räntan med 0,5 procentenheter vid sitt nästa möte. Alltjämt är det dock sannolikt att efterfrågebortfallet till följd av stigande räntor och priser kommer att få konsekvenser för arbetsmarknaden. Men vi skjuter detta på framtiden. Bild av Mattias Lundbäck från Pixabaymattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Nu visar det sig att assistansbolaget Humana låg bakom de rekordhöga varslen i februari, som jag tidigare skrivit om på bloggen. Det innebär att det efterfrågebortfall som väntas inträffa i svensk ekonomi ännu inte har fått stora konsekvenser på arbetsmarknaden. Det innebär också att Riksbanken sannolikt höjer räntan med 0,5 procentenheter vid sitt nästa möte. Alltjämt är det dock sannolikt att efterfrågebortfallet till följd av stigande räntor och priser kommer att få konsekvenser för arbetsmarknaden. Men vi skjuter detta på framtiden. Bild av Mattias Lundbäck från Pixabayeconomy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/krisens-anatomi Wed, 15 Feb 2023 15:59:00 +0000 entry/12007 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-02/barometerindikatorn-och-andra-indikatorer-efter-indikator-och-period.jpeg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noDen 18 februari 2013 var euron värd 8,47 kronor. Tio år senare hade euron stärkts till 11,16. Dollarn stod då i 6,35. I dag står den i 10,45. Trots att inflationsmålen för ECB, FED och Riksbanken är ungefär desamma har kronan kontinuerligt försvagats. Vi kan härleda denna försvagning till Riksbankens förhållandevis expansiva penningpolitik - den mångåriga kritiken mot Riksbankens tendens att missa sitt inflationsmål på undersidan fick slutligen effekt och banken bestämde sig för att till varje pris placera inflationen på två procent. Mest extrem blev penningpolitiken efter pandemin - då centralbanken köpte upp stora delar av det svenska beståndet av bostadsobligationer. Det har funnits indikationer på att politiken orsakat obalanser - tydligast har obalanserna yppat sig på bostadsmarknaden och i växelkursen. Svenska hushåll har lånat drygt 5 000 miljarder - huvudsakligen med bostäder som säkerhet. Och som nämnts ovan har växelkursen kontinuerligt försvagats. Processen har …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Den 18 februari 2013 var euron värd 8,47 kronor. Tio år senare hade euron stärkts till 11,16. Dollarn stod då i 6,35. I dag står den i 10,45. Trots att inflationsmålen för ECB, FED och Riksbanken är ungefär desamma har kronan kontinuerligt försvagats. Vi kan härleda denna försvagning till Riksbankens förhållandevis expansiva penningpolitik - den mångåriga kritiken mot Riksbankens tendens att missa sitt inflationsmål på undersidan fick slutligen effekt och banken bestämde sig för att till varje pris placera inflationen på två procent. Mest extrem blev penningpolitiken efter pandemin - då centralbanken köpte upp stora delar av det svenska beståndet av bostadsobligationer. Det har funnits indikationer på att politiken orsakat obalanser - tydligast har obalanserna yppat sig på bostadsmarknaden och i växelkursen. Svenska hushåll har lånat drygt 5 000 miljarder - huvudsakligen med bostäder som säkerhet. Och som nämnts ovan har växelkursen kontinuerligt försvagats. Processen har …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/det-kanske-inte-blir-naagon-mer-raentehoejning Mon, 13 Feb 2023 19:59:00 +0000 entry/12006 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-02/auto-repair-shop-1954636-1920.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noPrecis när jag hade avslutat mitt förra inlägg - där jag förhöll mig lite skeptisk till alla som tycker att Riksbanken ska sluta höja räntan - dök Arbetsförmedlingens varselstatistik upp. I ett tidigare inlägg skrev jag intressant nog att varsel är det enda som kan få Riksbanken att avstå från nästa räntehöjning. "Händer det inget drastiskt med svensk ekonomi - exempelvis en omfattande varselvåg på minst 10 000 per månad - torde två räntehöjningar på 0,5 procent vardera vara självskrivna. Men om det sker en konkret förändring av läget på arbetsmarknaden tror jag att Riksbanken mycket väl kan ändra sig. Men inte förrän dess." Det första av dessa räntehöjningar har förstås redan genomförts och styrräntan uppgår nu till 3,0 procent. Nu hände dock precis det som skulle kunna ändra Riksbankens planer. Arbetsförmedlingen redovisar att antalet varsel i februari så här långt uppgår till 12 836 personer.  Ännu finns ingen mer detaljerad statistik om varslen - det kan ju vara några …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Precis när jag hade avslutat mitt förra inlägg - där jag förhöll mig lite skeptisk till alla som tycker att Riksbanken ska sluta höja räntan - dök Arbetsförmedlingens varselstatistik upp. I ett tidigare inlägg skrev jag intressant nog att varsel är det enda som kan få Riksbanken att avstå från nästa räntehöjning. "Händer det inget drastiskt med svensk ekonomi - exempelvis en omfattande varselvåg på minst 10 000 per månad - torde två räntehöjningar på 0,5 procent vardera vara självskrivna. Men om det sker en konkret förändring av läget på arbetsmarknaden tror jag att Riksbanken mycket väl kan ändra sig. Men inte förrän dess." Det första av dessa räntehöjningar har förstås redan genomförts och styrräntan uppgår nu till 3,0 procent. Nu hände dock precis det som skulle kunna ändra Riksbankens planer. Arbetsförmedlingen redovisar att antalet varsel i februari så här långt uppgår till 12 836 personer.  Ännu finns ingen mer detaljerad statistik om varslen - det kan ju vara några …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/risk-foer-aennu-hoegre-raenta Mon, 13 Feb 2023 09:59:00 +0000 entry/12005 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-02/banknotes-6856420-1920.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noI USA har bedömare diskuterat om ekonomin kommer att landa hårt eller mjukt. Nya data från Visa och stark sysselsättningsstatistik ger vid handen att ekonomin kanske inte landar alls. Detta skulle betyda att Federal Reserve tvingas höja räntan ytterligare - över de fem procent som man tidgare räknat med att den toppar på. Det här kan få implikationer för EU. Sjunkande energipriser på den här sidan av Atlanten kommer förstås att leda till lägre inflation på kort sikt, men avhjälper inte inflationstrycket på längre sikt. Konsekvensen av en utebliven recession kan mycket väl bli ännu högre styrräntor än beräknat. Sverige påverkas förstås av situationen i både USA och resten av EU. Om ekonomin förblir stark kan Riksbankens nuvarande räntebana snart vara överspelad. För att rekapitulera - Riksbanken räknar med att styrräntan höjs till 3,5 procent för att därefter ligga kvar på denna nivå i två år. Men osäkerheten är betydande. Skulle inflationen överraskande bli högre än väntat …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)I USA har bedömare diskuterat om ekonomin kommer att landa hårt eller mjukt. Nya data från Visa och stark sysselsättningsstatistik ger vid handen att ekonomin kanske inte landar alls. Detta skulle betyda att Federal Reserve tvingas höja räntan ytterligare - över de fem procent som man tidgare räknat med att den toppar på. Det här kan få implikationer för EU. Sjunkande energipriser på den här sidan av Atlanten kommer förstås att leda till lägre inflation på kort sikt, men avhjälper inte inflationstrycket på längre sikt. Konsekvensen av en utebliven recession kan mycket väl bli ännu högre styrräntor än beräknat. Sverige påverkas förstås av situationen i både USA och resten av EU. Om ekonomin förblir stark kan Riksbankens nuvarande räntebana snart vara överspelad. För att rekapitulera - Riksbanken räknar med att styrräntan höjs till 3,5 procent för att därefter ligga kvar på denna nivå i två år. Men osäkerheten är betydande. Skulle inflationen överraskande bli högre än väntat …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/faktor-x-aer-inkompetens Sun, 12 Feb 2023 14:59:00 +0000 entry/12004 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-02/ryss.png mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noPå Twitter finns ett antal filmer som illustrerar att de ryska trupperna inte beter sig som man bör förvänta sig av professionella förband. Bilden ovan visar ett antal ryska pansarfordon som stöter på ett minfält. Även för en icke-militär torde det vara uppenbart att om det finns en mina, så finns det ofta fler. Och då är det naturliga att tilllkalla hjälp för att röja minorna. I de filmsekvenser som jag sett agerar man dock inte så. När ett av pansarfordonen sprängts av en mina, väljer det följande pansarfordonet att köra förbi det utslagna fordonet och - surprise - där ligger det förstås en mina till. Som om inte detta vore nog kommer ett tredje fordon bakifrån och kör på en tredje mina. Ett fjärde fordon lyckas ta sig oskadat igenom minfältet. Men personalen får kalla fötter och väljer att köra tillbaka till de andra fordonen - och kör då på ytterligare en mina. Fyra fordon utslagna - mer eller mindre ett kompani borta ur leken - i stället för ett fordon, vilket hade varit …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)På Twitter finns ett antal filmer som illustrerar att de ryska trupperna inte beter sig som man bör förvänta sig av professionella förband. Bilden ovan visar ett antal ryska pansarfordon som stöter på ett minfält. Även för en icke-militär torde det vara uppenbart att om det finns en mina, så finns det ofta fler. Och då är det naturliga att tilllkalla hjälp för att röja minorna. I de filmsekvenser som jag sett agerar man dock inte så. När ett av pansarfordonen sprängts av en mina, väljer det följande pansarfordonet att köra förbi det utslagna fordonet och - surprise - där ligger det förstås en mina till. Som om inte detta vore nog kommer ett tredje fordon bakifrån och kör på en tredje mina. Ett fjärde fordon lyckas ta sig oskadat igenom minfältet. Men personalen får kalla fötter och väljer att köra tillbaka till de andra fordonen - och kör då på ytterligare en mina. Fyra fordon utslagna - mer eller mindre ett kompani borta ur leken - i stället för ett fordon, vilket hade varit …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/kraev-fyra-procents-raenta Sat, 11 Feb 2023 09:59:00 +0000 entry/12003 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-02/money-1604921-1920.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noUnder mer än tio år har svenska sparare accepterat obefintliga räntor i sitt sparande. Detta är inte så konstigt, då statsobligationer stundtals gett mindre än noll procent i ränta. Och statsobligationer bör vara utgångspunkten för vad banksparare kan kräva. Tyvärr kommer många att ligga kvar med låga förväntningar, något som kommer att kosta stora summor för hushållen. Efter Riksbankens räntebesked i torsdags står det klart att den riskfria räntan bör ligga på 3,5 procent de kommande två åren. Det innebär i sin tur att en vanlig banksparare bör förvänta sig fyra procents ränta på sparkontot. Får man inte det bör man tacka för sig och flytta pengarna någon annanstans. Den som ligger kvar med en miljon på ett räntelöst konto kommer att förlora 80 000 kronor de kommande två åren. Det är förstås en helt onödig förlust, då det finns gott om alternativ. Men samtidigt är det oklart om aktier är en bra investering i nuläget. Det hänger också i stor utsträckning på den framtida …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Under mer än tio år har svenska sparare accepterat obefintliga räntor i sitt sparande. Detta är inte så konstigt, då statsobligationer stundtals gett mindre än noll procent i ränta. Och statsobligationer bör vara utgångspunkten för vad banksparare kan kräva. Tyvärr kommer många att ligga kvar med låga förväntningar, något som kommer att kosta stora summor för hushållen. Efter Riksbankens räntebesked i torsdags står det klart att den riskfria räntan bör ligga på 3,5 procent de kommande två åren. Det innebär i sin tur att en vanlig banksparare bör förvänta sig fyra procents ränta på sparkontot. Får man inte det bör man tacka för sig och flytta pengarna någon annanstans. Den som ligger kvar med en miljon på ett räntelöst konto kommer att förlora 80 000 kronor de kommande två åren. Det är förstås en helt onödig förlust, då det finns gott om alternativ. Men samtidigt är det oklart om aktier är en bra investering i nuläget. Det hänger också i stor utsträckning på den framtida …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/riksbanken-saeljer-obligationer Thu, 09 Feb 2023 11:59:00 +0000 entry/12002 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-02/national-bank-371288-1920.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noHöjningen av styrräntan till 3,0 procent var väntad. Det som överraskade somliga är att Riksbanken planerar att sälja obligationer för 3,5 miljarder varje månad framgent. Sannolikt ett smart drag, kronan stärktes omedelbart och de långa räntorna stiger. Den svenska obligationsmarknaden har inte varit riktigt frisk sedan Riksbanken började med sina extraordinära åtgärder under pandemin. Till försäljningen av statsobligationerna kommer förfallen av bostadsobligationer. Men då merparten av dessa innehav har kort löptid behöver Riksbanken inte aktivt göra sig av med dessa - det räcker med att inte köpa nya obligationer. Om Erik Thedéen kan stanna vid 3,5 procent torde svensk ekonomi kunna mjuklanda. Men det är förstås möjligt eller till och med troligt att delar av den svenska ekonomin inte mjuklandar. Då tänker jag på fastighetsföretag med stor hävstång.  Samtidigt kan Riksbanken inte rädda den sektorn genom att vara återhållsam med sina räntehöjningar. Skillnaden om vi jämför …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Höjningen av styrräntan till 3,0 procent var väntad. Det som överraskade somliga är att Riksbanken planerar att sälja obligationer för 3,5 miljarder varje månad framgent. Sannolikt ett smart drag, kronan stärktes omedelbart och de långa räntorna stiger. Den svenska obligationsmarknaden har inte varit riktigt frisk sedan Riksbanken började med sina extraordinära åtgärder under pandemin. Till försäljningen av statsobligationerna kommer förfallen av bostadsobligationer. Men då merparten av dessa innehav har kort löptid behöver Riksbanken inte aktivt göra sig av med dessa - det räcker med att inte köpa nya obligationer. Om Erik Thedéen kan stanna vid 3,5 procent torde svensk ekonomi kunna mjuklanda. Men det är förstås möjligt eller till och med troligt att delar av den svenska ekonomin inte mjuklandar. Då tänker jag på fastighetsföretag med stor hävstång.  Samtidigt kan Riksbanken inte rädda den sektorn genom att vara återhållsam med sina räntehöjningar. Skillnaden om vi jämför …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/byraakratin-aer-inte-naagon-annan-problem Wed, 08 Feb 2023 09:59:00 +0000 entry/12001 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-02/crashed-car-2727666-1920.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noDebattörer kritiserar ofta byråkratin i offentlig sektor. Men ser vi till andelen byråkrater i offentlig statistik är det lätt att konstatera att de enorma produktivitetsskillnader som förekommer knappast kan bero på att andelen byråkrater ökar kraftigt - i alla fall inte om man ser till personal som officiellt klassas som byråkrater. Parallellt till detta riktas kritik mot att personal som är anställd i offentlig sektor tvingas utföra onödiga arbetsuppgifter - sådant som renoldade byråkrater (administratörer) skulle kunna göra i stället. Kan båda teserna vara sanna - kan vi på samma gång ha för många och för få byråkrater? Diskussionen illustrerar ett klassiskt kognitivt problem. Människans hjärna har en tendens att förenkla världen. När vi tänker på en offentlig tjänst som sjukvård skapar hjärnan omedvetet en bild av exempelvis ett läkarbesök på den lokala vårdcentralen. Det man ser framför sig är kanske den egna lokala vårdcentralen som man brukar besöka. Man skapa sig …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Debattörer kritiserar ofta byråkratin i offentlig sektor. Men ser vi till andelen byråkrater i offentlig statistik är det lätt att konstatera att de enorma produktivitetsskillnader som förekommer knappast kan bero på att andelen byråkrater ökar kraftigt - i alla fall inte om man ser till personal som officiellt klassas som byråkrater. Parallellt till detta riktas kritik mot att personal som är anställd i offentlig sektor tvingas utföra onödiga arbetsuppgifter - sådant som renoldade byråkrater (administratörer) skulle kunna göra i stället. Kan båda teserna vara sanna - kan vi på samma gång ha för många och för få byråkrater? Diskussionen illustrerar ett klassiskt kognitivt problem. Människans hjärna har en tendens att förenkla världen. När vi tänker på en offentlig tjänst som sjukvård skapar hjärnan omedvetet en bild av exempelvis ett läkarbesök på den lokala vårdcentralen. Det man ser framför sig är kanske den egna lokala vårdcentralen som man brukar besöka. Man skapa sig …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/hur-mycket-hoejer-riksbanken-raentan Mon, 06 Feb 2023 16:59:00 +0000 entry/12000 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-02/am0701-2022k03-di-01-sv-vakansgrad.gif mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noDet spekuleras vilt i huruvida Riksbanken kommer att höja räntan en eller två eller kanske fler gånger. Jag tror den spekulationen är helt onödig. Skälet är att vi inte kan veta om en räntehöjning är lämplig förrän veckan innan den sker. Det skulle förstås kunna vara så att nya ekonomiska data pekar på att ytterligare räntehöjningar - efter nästa veckas höjning - är onödiga. Vilka data skulle det kunna vara? Skulle påstå att endast en påtagligt svagare arbetsmarknad kan förändra Riksbankens planer. Om varslen börjat sticka iväg och bli 10 000 eller fler per månad kan Erik Thedéen komma att ompröva räntebanan. Men av olika skäl är en dylik utveckling osannolik. Arbetsmarknaden är överhettad och löneökningstakten svag. Man kan tänka sig att det senare borde borga för låg inflation, men en annan sida av saken är att reallönerna är väldigt låga. När priset på något är lågt blir den efterfrågade kvantiteten hög - det gäller även arbetskraft. Detta hindrar inte att enskilda …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Det spekuleras vilt i huruvida Riksbanken kommer att höja räntan en eller två eller kanske fler gånger. Jag tror den spekulationen är helt onödig. Skälet är att vi inte kan veta om en räntehöjning är lämplig förrän veckan innan den sker. Det skulle förstås kunna vara så att nya ekonomiska data pekar på att ytterligare räntehöjningar - efter nästa veckas höjning - är onödiga. Vilka data skulle det kunna vara? Skulle påstå att endast en påtagligt svagare arbetsmarknad kan förändra Riksbankens planer. Om varslen börjat sticka iväg och bli 10 000 eller fler per månad kan Erik Thedéen komma att ompröva räntebanan. Men av olika skäl är en dylik utveckling osannolik. Arbetsmarknaden är överhettad och löneökningstakten svag. Man kan tänka sig att det senare borde borga för låg inflation, men en annan sida av saken är att reallönerna är väldigt låga. När priset på något är lågt blir den efterfrågade kvantiteten hög - det gäller även arbetskraft. Detta hindrar inte att enskilda …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/bill-gates-saagar-piketty Sun, 05 Feb 2023 10:59:00 +0000 entry/11999 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-02/piketty.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noIronin i att Bill Gates tar sig an uppgiften att analysera och kritisera Thomas Pikettys bok "Kapitalet i det 21:a Århundradet" är betydande. Gates är ju inte ens ekonom. Men han har en betydande analytisk förmåga och sätter fingret på den svaga punkten i Pikettys analys. Många kritiker går i fällan att diskutera den centrala tesen i Pikettys analys - alltså huruvida avkastningen på kapital (r) är större än tillväxten (g). Denna fråga kommer dock aldrig att få ett svar, då svaret är avhängigt av att man exakt kan mäta g respektive r. Det kan man inte. Att fokusera på dessa variabler blir därför fel. Det man i stället bör fråga sig är om samhället blir mer eller mindre jämlikt och hur processerna går till. Gates gör något som var omöjligt i det agrara samhälle som är utgångspunkten för Pikettys och Karl Marx analys av kapitalets ackumulation. Bill Gates tar kunskap som förvärvats under timmar av logiskt tänkande och förädlar denna kunskap till ett mångmiljardföretag som har något …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Ironin i att Bill Gates tar sig an uppgiften att analysera och kritisera Thomas Pikettys bok "Kapitalet i det 21:a Århundradet" är betydande. Gates är ju inte ens ekonom. Men han har en betydande analytisk förmåga och sätter fingret på den svaga punkten i Pikettys analys. Många kritiker går i fällan att diskutera den centrala tesen i Pikettys analys - alltså huruvida avkastningen på kapital (r) är större än tillväxten (g). Denna fråga kommer dock aldrig att få ett svar, då svaret är avhängigt av att man exakt kan mäta g respektive r. Det kan man inte. Att fokusera på dessa variabler blir därför fel. Det man i stället bör fråga sig är om samhället blir mer eller mindre jämlikt och hur processerna går till. Gates gör något som var omöjligt i det agrara samhälle som är utgångspunkten för Pikettys och Karl Marx analys av kapitalets ackumulation. Bill Gates tar kunskap som förvärvats under timmar av logiskt tänkande och förädlar denna kunskap till ett mångmiljardföretag som har något …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/paabjudet-eller-foerbjudet Sat, 04 Feb 2023 12:59:00 +0000 entry/11998 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-02/dsc03637-2-.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noDet som karaktäriserar ett öppet samhälle är att utrymmet mellan sådant som är påbjudet och sådant som är förbjudet är stort. Förvånansvärt många anser att lagar mot kränkning av religion är en lämplig inskränkning av yttrandefriheten. Så är det givetvis inte i ett öppet samhälle. Lagar om hädelse och förbud mot att såra andras känslor hör i normalfallet inte hemma här. Där kan regeringen vara tydligare. Tayyip Erdogans krav på att Sverige ska förbjuda koranbränning måste därför avvisas tydligare än vad som skett hittills. En respektfull dialog med Turkiet kan upprätthållas ändå - Erdogan vet mycket väl vilka regler som gäller i Sverige och allt handlar ändå om turkisk inrikespolitik och amerikanska flygplan. Svaret till den som väljer att hänga upp dockor och bränna böcker måste vara: "Jag håller inte med om dina åsikter och jag skulle inte göra det du gör, men jag är beredd att till varje pris försvara din rätt att bränna böcker och att hänga upp dockor som ser ut som den …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Det som karaktäriserar ett öppet samhälle är att utrymmet mellan sådant som är påbjudet och sådant som är förbjudet är stort. Förvånansvärt många anser att lagar mot kränkning av religion är en lämplig inskränkning av yttrandefriheten. Så är det givetvis inte i ett öppet samhälle. Lagar om hädelse och förbud mot att såra andras känslor hör i normalfallet inte hemma här. Där kan regeringen vara tydligare. Tayyip Erdogans krav på att Sverige ska förbjuda koranbränning måste därför avvisas tydligare än vad som skett hittills. En respektfull dialog med Turkiet kan upprätthållas ändå - Erdogan vet mycket väl vilka regler som gäller i Sverige och allt handlar ändå om turkisk inrikespolitik och amerikanska flygplan. Svaret till den som väljer att hänga upp dockor och bränna böcker måste vara: "Jag håller inte med om dina åsikter och jag skulle inte göra det du gör, men jag är beredd att till varje pris försvara din rätt att bränna böcker och att hänga upp dockor som ser ut som den …economy,politics,libertarian,social,golf https://www.ekonomism.us/entry/den-svenska-skolpengsmodellen-i-usa Fri, 03 Feb 2023 16:59:00 +0000 entry/11997 https://www.ekonomism.us/thumbs/600x400c/2023-02/teacher-4784916-1920.jpg mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)noTro det eller ej, men skolpeng har traditionellt inte varit speciellt vanligt i USA - i alla fall inte om man ser till antalet elever. Dock har 16 delstater något slags system som ger möjlighet att välja bort det offentliga alternativet.  Detta är dock på väg att förändras. Sedan Arizona förra året införde det största skolpengssystemet så här långt står flera andra delstater i kö för att bygga ut sina system. Arizonas skolpeng är väldigt liberal - med svenska mått mätt. Varje barn berättigar till ett stöd på 7000 US-dollar om året, pengar som kan användas för hemundervisning, privata skolor eller andra utbildningsutgifter. Argumenten mot reformen handlar om att offentliga skolor missgynnas. Argumenten för reformen går ut på att den ger mindre bemedlade familjer en chans att välja alternativ till de offentliga skolorna i grannskapet. Tidigare har möjligheten att välja bort den offentliga skolan varit reserverad för elever i fattiga områden eller elever med särskilda behov. …mattias.lundback@ekonomism.us (mattiasl)Tro det eller ej, men skolpeng har traditionellt inte varit speciellt vanligt i USA - i alla fall inte om man ser till antalet elever. Dock har 16 delstater något slags system som ger möjlighet att välja bort det offentliga alternativet.  Detta är dock på väg att förändras. Sedan Arizona förra året införde det största skolpengssystemet så här långt står flera andra delstater i kö för att bygga ut sina system. Arizonas skolpeng är väldigt liberal - med svenska mått mätt. Varje barn berättigar till ett stöd på 7000 US-dollar om året, pengar som kan användas för hemundervisning, privata skolor eller andra utbildningsutgifter. Argumenten mot reformen handlar om att offentliga skolor missgynnas. Argumenten för reformen går ut på att den ger mindre bemedlade familjer en chans att välja alternativ till de offentliga skolorna i grannskapet. Tidigare har möjligheten att välja bort den offentliga skolan varit reserverad för elever i fattiga områden eller elever med särskilda behov. …economy,politics,libertarian,social,golf