<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" media="screen" href="/~d/styles/rss2full.xsl"?><?xml-stylesheet type="text/css" media="screen" href="http://feeds.feedburner.com/~d/styles/itemcontent.css"?><rss xmlns:feedburner="http://rssnamespace.org/feedburner/ext/1.0" version="2.0"><channel><title>Dagen.se - kultur</title><link>http://www.dagen.se/</link><description>Dagen.se - kultur</description><atom10:link xmlns:atom10="http://www.w3.org/2005/Atom" rel="self" type="application/rss+xml" href="http://feeds.feedburner.com/Dagense-Kultur" /><feedburner:info uri="dagense-kultur" /><atom10:link xmlns:atom10="http://www.w3.org/2005/Atom" rel="hub" href="http://pubsubhubbub.appspot.com/" /><item><title>Tv-gudstjänst: Familjegudstjänst med minidrama</title><description>Den andra gudstjänsten av fyra från Frälsningsarmén i Uppsala är en familjegudstjänst där minikören Bumerang, Singing Angels och Torsdax sjunger under ledning av Guri Nilsson. Det bjuds också på minidramat "Ögonstenar". Gudstjänstledare är Åke Nilsson.GudstjänstSVT2, söndag 21 mars kl 10.00
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/98xl_FJyCTcf2FKVU5mgKdGm_sE/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/98xl_FJyCTcf2FKVU5mgKdGm_sE/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/98xl_FJyCTcf2FKVU5mgKdGm_sE/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/98xl_FJyCTcf2FKVU5mgKdGm_sE/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Kultur/~4/9lgocD7FPnM" height="1" width="1"/&gt;</description><link>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Kultur/~3/9lgocD7FPnM/article.aspx</link><pubDate>Thu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_kulturartiklar206119</guid><feedburner:origLink>http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=206119</feedburner:origLink></item><item><title>På spaning efter kristendomens ursprung</title><description>I "Kristendomens historia" ledsagas vi av Diarmaid MacCulloch, professor i kyrkohistoria, på en jakt efter kristendomens ursprung. Med början i Jerusalem följer vi spåren österut.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I det första avsnittet, som har underrubriken "Kristendomens ursprung", leder spåren till Kina. Det finns bevis för att kristendomen fanns i Kina redan på 600-talet och över hela Mellanöstern finns kristna församlingar som praktiserar sin tro så som de alltid gjort.  Resan går i andra avsnittet vidare genom katolicismens uppkomst. Tron på skärselden, påvlig ofelbarhet och inkvisitionen - hur uppstod dessa katolicismens kännetecken? Vi får också veta mer om en liten judisk sekt vars religion kom att bli dominerande långt utanför Palestina. Det handlar också om hur påverkan från islam gav Europa universitet, professurer och akademiska titlar. Ortodoxa kyrkanAvsnitt tre behandlar den ortodoxa kyrkan i östra Europa. Den ortodoxa kristendomen har i dag ett starkt fäste i bland annat Ryssland och på Balkan. Vi får vi veta mer om synen på Gud och om hur anhängarna har fått kämpa för sin trossyn genom århundradena.Programmets fjärde och femte del handlar om reformationen och protestantismen och slutligen hamnar vi i nu- och framtiden. Beror den av skepticism urholkade kristna tron på vetenskapens framsteg eller kristendomens involvering i fascism och nazism? Diarmaid MacCulloch synar några av historiens skeptiker. Vilken sorts kristendom kan överleva i framtiden?Kristendomens historiaKunskapskanalen, lördag 20 mars kl. 21.00
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/oc7Z5NCxsmOgawiYZOV2l8z3J-w/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/oc7Z5NCxsmOgawiYZOV2l8z3J-w/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/oc7Z5NCxsmOgawiYZOV2l8z3J-w/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/oc7Z5NCxsmOgawiYZOV2l8z3J-w/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Kultur/~4/AFo8qU6nKlc" height="1" width="1"/&gt;</description><link>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Kultur/~3/AFo8qU6nKlc/article.aspx</link><pubDate>Thu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_kulturartiklar206120</guid><feedburner:origLink>http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=206120</feedburner:origLink></item><item><title>Unik dokumentär om psykvården</title><description>Under ett och ett halvt års tid har dokumen-
tärfilmaren Maud Nycander följt livet bakom de låsta dörrarna på en sluten psykiatrisk avdelning på S:t Görans sjukhus i Stockholm.
Tittarna ges en unik inblick i en verksamhet som nästan ingen känner till men som det finns många myter om.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Det är obegripligt att psykisk sjukdom fortfarande är så förknippat med skuld och skam. Jag vill skapa en öppenhet och förståelse. Det här är den viktigaste film jag gjort, säger Maud Nycander. Under två söndagar får vi på nära håll följa några patienters tid på avdelning 6. Vi lär känna några av de patienter som lever med psykisk sjukdom och vi får vara med i rummen där "samtal pågår" med överläkaren. Men vi får också vara med när personalen bedömer att bältesläggning är den enda utvägen.Maniska och deprimerade patienterI den första delen får vi en inblick i hur det är att leva med bipolär (manodepressiv) sjukdom. Till avdelningen kommer både maniska och deprimerade patienter, några är inskrivna enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Hur är det att bli tvångsintagen? Hur hanterar man att vara psykiskt sjuk och förälder? Vad händer när man som manisk söker hjälp, men inte får plats på psyket? Vi får också följa personalens arbete med suicidbedömningar och patientsamtal. Maud Nycander har tidigare lyckats filma i slutna miljöer dit få utomstående har tillträde. År 2007 tilldelades hon både Guldbaggen och Prix Italia för sin dokumentär "Nunnan". Klostret i Skåne gjorde ett undantag och lät henne filma en ung, svensk kvinna i en miljö som annars är helt stängd för massmedia.Sluten avdelningSVT2, söndag 21 mars kl. 20.00
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/MzmoEDmpgimLIDaLt1SE7H2cVxc/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/MzmoEDmpgimLIDaLt1SE7H2cVxc/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/MzmoEDmpgimLIDaLt1SE7H2cVxc/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/MzmoEDmpgimLIDaLt1SE7H2cVxc/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Kultur/~4/sTO_aNM61OU" height="1" width="1"/&gt;</description><link>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Kultur/~3/sTO_aNM61OU/article.aspx</link><pubDate>Thu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_kulturartiklar206121</guid><feedburner:origLink>http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=206121</feedburner:origLink></item><item><title>Varför höjer ni era röster mot trafficking?</title><description>Hej, Lasse Axelsson, ledare för Credokören som på lördag deltar i Manifestation mot människohandel på Medborgarplatsen i Stockholm.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- De som uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r trafficking &amp;auml;r ju en v&amp;auml;ldigt svag grupp och d&amp;aring; beh&amp;ouml;vs det m&amp;aring;nga som h&amp;ouml;jer sina r&amp;ouml;ster. Det f&amp;ouml;rpliktigar om man t&amp;auml;nker p&amp;aring; vad gospelmusiken fick betyda f&amp;ouml;r de som var f&amp;ouml;rtryckta i USA. Jag &amp;auml;r 100 procent s&amp;auml;ker p&amp;aring; att Martin Luther King hade h&amp;ouml;jt sin r&amp;ouml;st mot trafficking. Det &amp;auml;r ett stort och ganska dolt problem i Sverige. Att h&amp;ouml;ja sina r&amp;ouml;ster och att sjunga s&amp;aring;nger &amp;auml;r ett bra tillv&amp;auml;gag&amp;aring;ngss&amp;auml;tt.&amp;Auml;r k&amp;ouml;rens medlemmar aktiva p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt i fr&amp;aring;gan?- Nej, men jag hoppas att det h&amp;auml;r ger ringar p&amp;aring; vattnet ocks&amp;aring; till oss sj&amp;auml;lva. Jag &amp;auml;r ju v&amp;auml;ldigt aktiv n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att jobba med varje m&amp;auml;nniskas unika v&amp;auml;rde. Vecka nio var jag och Credok&amp;ouml;ren p&amp;aring; en Sverigeturn&amp;eacute; om det, d&amp;aring; vi sj&amp;ouml;ng p&amp;aring; fyra olika skolor. Temat var "Keep the dream alive" och handlade om Martin Luther Kings dr&amp;ouml;m. D&amp;aring; n&amp;auml;mnde jag trafficking som ett av problemen som m&amp;aring;ste bek&amp;auml;mpas.Martin Luther Kings budskap &amp;auml;r allts&amp;aring; till&amp;auml;mpbart h&amp;auml;r ocks&amp;aring;? - Martin Luther King &amp;auml;r inne p&amp;aring; att vi m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rst&amp;aring;, att &amp;auml;ven i den ondaste m&amp;auml;nniskan finns det n&amp;aring;got gott och i den st&amp;ouml;rsta f&amp;ouml;rebilden finns det ett str&amp;aring;k av misslyckande. Den synen &amp;auml;r en nyckel till att m&amp;ouml;tas och f&amp;ouml;rst&amp;aring; varandra. Och jag tror att d&amp;aring; blir trafficking mer en skit som vi alla sitter i. Det drabbar oss som m&amp;auml;nsklighet - att det finns - och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r blir det ocks&amp;aring; allas v&amp;aring;r angel&amp;auml;genhet att bryta detta.- Vi m&amp;aring;ste f&amp;aring; bort den d&amp;auml;r vi-och-dom-k&amp;auml;nslan, s&amp;aring; att de som &amp;auml;r utsatta f&amp;ouml;r trafficking inte blir en grupp l&amp;aring;ngt borta. Att de &amp;auml;r utsatta ber&amp;ouml;r oss alla. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; l&amp;auml;tt att se torskarna som de genomonda och s&amp;aring; st&amp;aring;r vi d&amp;auml;r som de alltigenom goda, men d&amp;aring; svartvitm&amp;aring;lar man v&amp;auml;rlden. Om man i st&amp;auml;llet v&amp;auml;ljer att se nyanserna, s&amp;aring; kan det &amp;ouml;ppna upp f&amp;ouml;r empati.Vad kommer publiken att f&amp;aring; h&amp;ouml;ra?- Vi kommer att sjunga ganska m&amp;aring;nga gospell&amp;aring;tar och n&amp;aring;gra v&amp;auml;lk&amp;auml;nda l&amp;aring;tar, som till exempel U2:s "Pride" och Michael Jacksons och Lionel Richies "We are the world".&amp;Auml;r det sv&amp;aring;rare att f&amp;aring;nga publiken n&amp;auml;r man sjunger p&amp;aring; ett torg &amp;auml;n fr&amp;aring;n en scen?- Nej, det beror p&amp;aring; v&amp;auml;der. Att st&amp;aring; utomhus och samla mycket folk har vi ganska stor vana vid. - Jag kan inte l&amp;aring;sa programmet innan. Vi har med oss ett antal l&amp;aring;tar och s&amp;aring; f&amp;aring;r man ta dem som passar. Det &amp;auml;r viktigt i en utomhussituation att k&amp;auml;nna in vilka l&amp;aring;tar det &amp;auml;r l&amp;auml;ge f&amp;ouml;r. Man m&amp;aring;ste ha en &amp;ouml;ppenhet f&amp;ouml;r den atmosf&amp;auml;r som &amp;auml;r.Vad har Credok&amp;ouml;ren p&amp;aring; g&amp;aring;ng annars?- Vi h&amp;aring;ller precis p&amp;aring; att release v&amp;aring;r cd som vi spelat in "Credok&amp;ouml;ren sings Clarence Eggleton". Den sticker ut som gospelproduktion i Sverige de senaste tio &amp;aring;ren. Sen om man gillar det eller ej &amp;auml;r upp till lyssnaren att avg&amp;ouml;ra.Hur m&amp;aring;nga sjunger i Credok&amp;ouml;ren?- Vi &amp;auml;r 20 medlemmar. Men p&amp;aring; l&amp;ouml;rdag har vi fyllt p&amp;aring; med ytterligare n&amp;aring;gra s&amp;aring; vi kommer vara 25-30 som sjunger.Fotnot: Manifestationen mot m&amp;auml;nniskohandel p&amp;aring;g&amp;aring;r 12.00-15.00. Credok&amp;ouml;ren sjunger under den f&amp;ouml;rsta timmen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Urban Thoms
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/wAPDWolaf4nYgs3gRciPYcYQ9kA/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/wAPDWolaf4nYgs3gRciPYcYQ9kA/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/wAPDWolaf4nYgs3gRciPYcYQ9kA/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/wAPDWolaf4nYgs3gRciPYcYQ9kA/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Kultur/~4/ap3DY9f_QwE" height="1" width="1"/&gt;</description><link>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Kultur/~3/ap3DY9f_QwE/article.aspx</link><pubDate>Thu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_kulturartiklar206130</guid><feedburner:origLink>http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=206130</feedburner:origLink></item><item><title>Övervakning på Facebook får bakläxa</title><description>Facebook sl&amp;auml;nger ut alla applikationer som lockar anv&amp;auml;ndarna med att de ska kunna kolla vem som tar del av deras profil eller foton. Dessa s&amp;aring; kallade "stalker apps" fungerar inte, enligt Facebook. Brittiska BBC skriver att applikationer som "Stalker check" och "Who has visited my profile" redan &amp;auml;r borttagna. M&amp;aring;nga anv&amp;auml;ndare har laddat ner dem med f&amp;ouml;rhoppning om att kunna se vem som bes&amp;ouml;ker deras profilsida anonymt. I ett uttalande skriver Facebook att filosofin med ett &amp;ouml;ppet system d&amp;auml;r vem som helst kan delta st&amp;aring;r fast. &amp;Auml;ven om det inte n&amp;auml;mns med ett ord kan det tolkas som att ryktet att Facebook till h&amp;ouml;sten skulle b&amp;ouml;rja ta betalt av sina anv&amp;auml;ndare &amp;auml;r falskt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dagen
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/RT9LIHPhcA9NVyS1Bvi9TEMjdpo/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/RT9LIHPhcA9NVyS1Bvi9TEMjdpo/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/RT9LIHPhcA9NVyS1Bvi9TEMjdpo/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/RT9LIHPhcA9NVyS1Bvi9TEMjdpo/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Kultur/~4/K2otj89Reho" height="1" width="1"/&gt;</description><link>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Kultur/~3/K2otj89Reho/article.aspx</link><pubDate>Thu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_kulturartiklar206131</guid><feedburner:origLink>http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=206131</feedburner:origLink></item><item><title>Gudstjänstfestivalen i SVT och SR</title><description>Ni som inte var med på Gudstjänstfestivalen i Göteborg den gångna helgen får ändå en chans att delta. Den 9 maj klockan 10.00 sänder SVT2 festivalens avslutningsgudstjänst, det gör även Sveriges Radios P1 samma dag klockan 11.03.I gudstjänsten predikar Martin Lönnebo, körerna Cardia och Guldkören sjunger, de sistnämnda består av människor med intellektuella funktionshinder. Utöver sånginslagen gestaltas predikan av en dans- &amp; dramagrupp.
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/nDmYchTxnASQTV1ZGfBwpxW7rfE/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/nDmYchTxnASQTV1ZGfBwpxW7rfE/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/nDmYchTxnASQTV1ZGfBwpxW7rfE/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/nDmYchTxnASQTV1ZGfBwpxW7rfE/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Kultur/~4/bwYRM7e4KKM" height="1" width="1"/&gt;</description><link>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Kultur/~3/bwYRM7e4KKM/article.aspx</link><pubDate>Thu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_kulturartiklar206132</guid><feedburner:origLink>http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=206132</feedburner:origLink></item><item><title>Lampshades sångerska solodebuterar</title><description>Danska Lampshade-sångerskan RebekkaMaria Andersson har just släppt sitt första soloalbum. "Queen of France" heter skivan som är fylld med popmusik med stänk av afro. Releaseturnén för henne också till Sverige där RebekkaMaria gör tre spelningar tillsammans med Jonathan Johansson. Den första blir 13 april på Södra Teatern i Stockholm. 14 april spelar de båda på Babel i Malmö och 22 april är det dags för Pustervik i Göteborg. Jonathan återgäldar vänligheten med att vara supportakt på tre av RebekkaMarias spelningar i Danmark.
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/9y5-r0kDC_S-AXHaDSuRtBFOul0/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/9y5-r0kDC_S-AXHaDSuRtBFOul0/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/9y5-r0kDC_S-AXHaDSuRtBFOul0/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/9y5-r0kDC_S-AXHaDSuRtBFOul0/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Kultur/~4/1LCCbp4l93U" height="1" width="1"/&gt;</description><link>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Kultur/~3/1LCCbp4l93U/article.aspx</link><pubDate>Thu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_kulturartiklar206133</guid><feedburner:origLink>http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=206133</feedburner:origLink></item><item><title>Smärtsamt med nerv och beröring</title><description>J&amp;ouml;rgen Kjellgren"Noir syndrom"(Cosmos Records)&lt;br /&gt;&amp;nbsp;Mina och J&amp;ouml;rgen Kjellgrens v&amp;auml;gar m&amp;ouml;ttes p&amp;aring; en folkh&amp;ouml;gskola i mitten av 1990-talet. Ett angen&amp;auml;mt m&amp;ouml;te med mycket l&amp;auml;ttsamhet och skratt, pr&amp;auml;glat av den sm&amp;aring;naiva ungdoms&amp;aring;lder vi befann oss i.N&amp;auml;r vi nu &amp;aring;terses &amp;auml;r jag lyssnare och J&amp;ouml;rgen Kjellgren artisten vars alster snurrar p&amp;aring; skivtallriken. &amp;Aring;ren i Vasa Gospel och Oh, Laura ("Release me") &amp;auml;r lagda till historien, nu st&amp;aring;r han p&amp;aring; soloben. Melankolin, sv&amp;aring;rmodet, har l&amp;auml;grat sig. Vuxenlivet har landat och gjort en hel del ont. Skilsm&amp;auml;ssa, sv&amp;aring;righet att k&amp;auml;nna samh&amp;ouml;righet med det kyrkliga liv som tidigare var en sj&amp;auml;lvklarhet och den Gud som presenteras d&amp;auml;r. Och samtidigt som det, p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt, &amp;auml;r sm&amp;auml;rtsam lyssning s&amp;aring; &amp;auml;r den fantastisk. S&amp;aring; &amp;auml;rligt, s&amp;aring; naket, skrivet direkt ur det egna livet som det blev, som det nu &amp;auml;r. Det &amp;auml;r en stor skiva J&amp;ouml;rgen Kjellgren gjort, om &amp;auml;n sparsam i sina uttryck och i sitt tonl&amp;auml;ge. I det avskalade - i s&amp;aring; v&amp;auml;l musik som texter - finns massor av nerv att m&amp;ouml;ta och ber&amp;ouml;ras av. Det &amp;auml;r bara att hoppas att albumet, och speciellt l&amp;aring;tar som "Han har gjort det igen" och "Alla h&amp;auml;r vill va n&amp;aring;n annanstans" hittar den storpublik de f&amp;ouml;rtj&amp;auml;nar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Carl-Henric Jaktlund
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/bZS5gpxPrFSf4ysG5RRZhzPc0-M/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/bZS5gpxPrFSf4ysG5RRZhzPc0-M/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/bZS5gpxPrFSf4ysG5RRZhzPc0-M/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/bZS5gpxPrFSf4ysG5RRZhzPc0-M/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Kultur/~4/4zEpZr_XKr8" height="1" width="1"/&gt;</description><link>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Kultur/~3/4zEpZr_XKr8/article.aspx</link><pubDate>Tue, 16 Mar 2010 02:00:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_kulturartiklar205677</guid><feedburner:origLink>http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=205677</feedburner:origLink></item><item><title>Ljungblahd tillbaka i "Så ska det låta"</title><description>På fredag nästa vecka drar "Så ska det låta" igång igen. Först ut är gruppen Cockies n´ Beans som tävlar mot EMD. Samuel Ljungblahd, som i en webbomröstning på Svt.se blev den mest önskade artisten från förra säsongen att komma tillbaka, kommer mycket riktigt tillbaka - men inte förrän den 21 maj. I lag med Amy Diamond tävlar Samuel då mot Sara Löfgren och Johan Boding.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan Strandqvist
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/qhD3mLxcVsXnW3T1N7Pk49x1zSY/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/qhD3mLxcVsXnW3T1N7Pk49x1zSY/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/qhD3mLxcVsXnW3T1N7Pk49x1zSY/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/qhD3mLxcVsXnW3T1N7Pk49x1zSY/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Kultur/~4/TuMaUUA9uxA" height="1" width="1"/&gt;</description><link>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Kultur/~3/TuMaUUA9uxA/article.aspx</link><pubDate>Thu, 11 Mar 2010 02:00:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_kulturartiklar205197</guid><feedburner:origLink>http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=205197</feedburner:origLink></item><item><title>I dag startar Gudstjänstfestivalen i Göteborg</title><description>Med mässor och seminarier i fyra dagar anordnar Svenska kyrkan i Göteborg Gudstjänstfestivalen. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Start i dag, torsdag, och avslutning på söndag. Fem mässor är inplanerade, med musik av bland andra Eldkvarn, Bob Dylan och Emmylou Harris. Dessutom "Vila", en mässa om försoning med bland andra Klara Zimmergren. I de inledande seminarierna talar Irma Schultz Keller och Tommie Sewón kring ämnet "Från Frostenssons psalmer till rockmässor - när blir en poplåt en psalm?". Claes Bertil Ytterberg talar om hur gudstjänstfirandet kan vara en hjälp till en helhetstolkning av tillvaron, en motkraft till splittring och fragmentisering. Värd för Gudstjänstfestivalen är Annedalskyrkan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dagen
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/tCPOINnYQ4W3VWvl-2AEfoUnNs0/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/tCPOINnYQ4W3VWvl-2AEfoUnNs0/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/tCPOINnYQ4W3VWvl-2AEfoUnNs0/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/tCPOINnYQ4W3VWvl-2AEfoUnNs0/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Kultur/~4/cJaVWfaWofE" height="1" width="1"/&gt;</description><link>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Kultur/~3/cJaVWfaWofE/article.aspx</link><pubDate>Thu, 11 Mar 2010 02:00:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_kulturartiklar205199</guid><feedburner:origLink>http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=205199</feedburner:origLink></item><item><title>PMU släpper film om ursprungsfolks situation</title><description>"Den stora dagen" heter Birger Thuresons och Roger Svanells nya produktion. Filmen handlar om mangyanerna på den filippinska ön Mindoro.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mangyanerna, ett ursprungsfolk p&amp;aring; den filippinska &amp;ouml;n Mindoro, nekas sina m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. De kan bland annat inte r&amp;ouml;sta och barnen f&amp;aring;r inte g&amp;aring; i skola.
Birger Thureson och Roger Svanell har producerat en 15 minuter l&amp;aring;ng film "Den stora dagen", som handlar om ursprungsbefolkningens situation&amp;nbsp;och om hur ett svenskt bist&amp;aring;ndsprojekt kan hj&amp;auml;lpa dem.
Filmen&amp;nbsp;finns b&amp;aring;de f&amp;ouml;r spelning direkt p&amp;aring; PMU:s sajt och f&amp;ouml;r nedladdning.
&amp;nbsp;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dagen.se
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/VdhGDDDELbgePOa6EThkGbMWo0A/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/VdhGDDDELbgePOa6EThkGbMWo0A/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/VdhGDDDELbgePOa6EThkGbMWo0A/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/VdhGDDDELbgePOa6EThkGbMWo0A/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Kultur/~4/2hoadoU-jSk" height="1" width="1"/&gt;</description><link>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Kultur/~3/2hoadoU-jSk/article.aspx</link><pubDate>Tue, 09 Mar 2010 14:31:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_kulturartiklar205105</guid><feedburner:origLink>http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=205105</feedburner:origLink></item><item><title>David Phelps till Sverige - igen</title><description>N&amp;auml;r Gaither Homecoming i oktober s&amp;aring;lde ut Nyhemshallen utanf&amp;ouml;r Mullsj&amp;ouml; var det tenoren David Phelps som fick de st&amp;ouml;rsta appl&amp;aring;derna. Nu &amp;auml;r det klart att Phelps kommer tillbaka till Sverige i sommar. M&amp;aring;ndag den 21 juni g&amp;ouml;r han en konsert i Nyhemshallen, mitt under pingstr&amp;ouml;relsens Nyhemsvecka som d&amp;aring; p&amp;aring;g&amp;aring;r f&amp;ouml;r fullt. Med sig i bagaget har han sin senaste soloskiva "The Voice". Den 25 mars sl&amp;auml;pps biljetterna till konserten.
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Wzonnk3mqN0mXwYFfgFXdbGw4L4/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Wzonnk3mqN0mXwYFfgFXdbGw4L4/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Wzonnk3mqN0mXwYFfgFXdbGw4L4/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Wzonnk3mqN0mXwYFfgFXdbGw4L4/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Kultur/~4/zqlkA5oUUdI" height="1" width="1"/&gt;</description><link>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Kultur/~3/zqlkA5oUUdI/article.aspx</link><pubDate>Tue, 09 Mar 2010 02:00:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_kulturartiklar204981</guid><feedburner:origLink>http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=204981</feedburner:origLink></item><item><title>"Heliga Ryssland" - unik ikonutställning på Louvren</title><description>Magnifika mästerverk slåss om utrymmet när Louvren visar den ryska konstens utveckling, från kristnandet och fram till Peter den store. Utställningen "Heliga Ryssland" berättar historien om kulturell korsbefruktning mellan öst och väst.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det h&amp;auml;r &amp;auml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen som det franska nationalmuseet Louvren i Paris organiserar en utst&amp;auml;llning med gammal, rysk konst, konstaterar Jannic Durand, en av utst&amp;auml;llningens kommissarier och chefskonservator p&amp;aring; Louvren i Paris.Utst&amp;auml;llningen "Heliga Ryssland" &amp;auml;r unik p&amp;aring; fler s&amp;auml;tt - de flesta av utst&amp;auml;llningens &amp;ouml;ver 400 f&amp;ouml;rem&amp;aring;l har aldrig tidigare visats utanf&amp;ouml;r Ryssland, inl&amp;aring;nade fr&amp;auml;mst fr&amp;aring;n 25 ryska museer och bibliotek.&lt;br /&gt;Det &amp;auml;r en kronologisk konsthistoria som ber&amp;auml;ttas, en ber&amp;auml;ttelse som g&amp;aring;r hand i hand med historien om ett land och dess kultur, starkt pr&amp;auml;glad av den ortodoxa tron. Utst&amp;auml;llningen tar avstamp i den f&amp;ouml;rkristna tiden, g&amp;aring;r via Kievs storhetstid och mongolernas int&amp;aring;g till det medeltida Rysslands rika konstliv, Ivan den f&amp;ouml;rskr&amp;auml;ckliges tyranni och fram till Peter den stores 1700-tal, d&amp;aring; Ryssland definitivt v&amp;auml;nde siktet mot v&amp;auml;ster.En illustrerad bok fr&amp;aring;n 1400-talet ber&amp;auml;ttar om prins Vladimirs dop &amp;aring;r 988, som blev det blivande Rysslands definitiva steg in i den kristna sf&amp;auml;ren. Fragment dekorerade i bleka f&amp;auml;rger &amp;auml;r resterna efter den f&amp;ouml;rsta kyrkan som Vladimir l&amp;auml;t bygga i Kiev samma &amp;aring;r och en 1300-talsm&amp;aring;lning &amp;aring;terger landets tv&amp;aring; f&amp;ouml;rsta helgon, Vladimirs tv&amp;aring; yngsta s&amp;ouml;ner, Boris och Gleb. Religion och politik g&amp;aring;r hand i hand - de b&amp;aring;da br&amp;ouml;derna, avbildade i identiska positioner, h&amp;aring;ller sv&amp;auml;rdet i v&amp;auml;nster hand medan h&amp;ouml;gerhanden har ett kraftigt grepp om krucifixet, som vilar mot br&amp;ouml;stet.&amp;Auml;ven om den ryska kyrkan ingick i den bysantinska sf&amp;auml;ren l&amp;aring;g landet i en korsv&amp;auml;g mellan &amp;ouml;st och v&amp;auml;st. Utst&amp;auml;llningen vittnar om kontakter med b&amp;aring;de arabv&amp;auml;rlden och V&amp;auml;steuropa och konstverken &amp;auml;r konkreta bevis p&amp;aring; hur olika influenser sm&amp;auml;lt samman till nya konstformer.Ett av de tydligaste exemplen &amp;auml;r den flera meter h&amp;ouml;ga porten till katedralen i Souzdal. En port gjord enligt romersk teknik - f&amp;ouml;rgylld koppar m&amp;aring;lad med brun linoljelack. Samtidigt &amp;auml;r porten dekorerad med ett stort antal bilder, som ber&amp;auml;ttar jungfru Marias liv enligt bysantinsk ikontradition.&lt;br /&gt;Ikonkonsten upptar helt naturligt en stor plats p&amp;aring; utst&amp;auml;llningen. Som 1400-talsm&amp;aring;lningen av Johannes D&amp;ouml;paren med sin fascinerande moderna komposition av enkla former, rena f&amp;auml;rgf&amp;auml;lt och geometriska veck i manteln. Eller den inlevelserika m&amp;aring;lningen av Kristus som stiger ner i helvetet f&amp;ouml;r att h&amp;auml;mta Adam och Eva. Hela sin kroppstyngd l&amp;auml;gger Kristus p&amp;aring; v&amp;auml;nsterfoten samtidigt som han drar upp de b&amp;aring;da syndarna med ett starkt grepp om deras handleder.Allra mest gripande &amp;auml;r kanske &amp;auml;nd&amp;aring; de minst i&amp;ouml;gonenfallande f&amp;ouml;rem&amp;aring;len. Som de enkla halskorsen i b&amp;auml;rnsten, blankslitna av ett livsl&amp;aring;ngt bruk under grova kl&amp;auml;dnader. Eller som det n&amp;auml;stan tusen&amp;aring;riga brevet skrivet p&amp;aring; bj&amp;ouml;rkn&amp;auml;ver, fr&amp;aring;n en bror till en annan."Det var abboten som inte l&amp;auml;t mig g&amp;aring;" ger brevskrivaren som f&amp;ouml;rklaring till varf&amp;ouml;r han inte kunnat komma, n&amp;aring;got som uppenbarligen gjort den andra brodern rasande och skapat rej&amp;auml;l os&amp;auml;mja."Du &amp;auml;r min och jag &amp;auml;r din" avslutas brevet i en tidl&amp;ouml;s gest av f&amp;ouml;rsoning och f&amp;ouml;rl&amp;aring;telse.Fotnot: Utst&amp;auml;llningen "Sainte Russie" ("Heliga Ryssland") visas p&amp;aring; Louvren till och med den 24 maj.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Torun Bötz
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/JAvFvCucmQOc7p8gCMNhJB0pUFM/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/JAvFvCucmQOc7p8gCMNhJB0pUFM/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/JAvFvCucmQOc7p8gCMNhJB0pUFM/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/JAvFvCucmQOc7p8gCMNhJB0pUFM/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Kultur/~4/qGkkWBXJXdw" height="1" width="1"/&gt;</description><link>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Kultur/~3/qGkkWBXJXdw/article.aspx</link><pubDate>Tue, 09 Mar 2010 02:00:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_kulturartiklar204988</guid><feedburner:origLink>http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=204988</feedburner:origLink></item><item><title>Samuel Ljungblahd gör Sverigeturné i maj</title><description>I maj drar Sveriges soulröst nummer ett, Samuel Ljungblahd, ut på en landsomfattande turné.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det b&amp;ouml;rjan i Skellefte&amp;aring; den 5 maj och slutar p&amp;aring; Berns i Stockholm den 16 maj, totalt tio konserter. "Det ska bli s&amp;aring; otroligt kul att f&amp;aring; bjuda publiken p&amp;aring; en show med mitt eget band och mina l&amp;aring;tar", s&amp;auml;ger Samuel Ljungblahd.
G&amp;auml;startister utlovas, men vilka det blir vill inte turn&amp;eacute;producenten Tomas Lind&amp;eacute;h avsl&amp;ouml;ja. Inte &amp;auml;n.
H&amp;auml;r &amp;auml;r hela turn&amp;eacute;planen:
5 maj - Skellefte&amp;aring; (Anderstorps gymnasium)
6 maj - J&amp;auml;vre/Pite&amp;aring; (Kustkyrkan)
7 maj - Ume&amp;aring; (&amp;Ouml;stra gymnasiet)
8 maj - &amp;Ouml;rnsk&amp;ouml;ldsvik (Pingstkyrkan)
9 maj - Sundsvall (Elimkyrkan)
12 maj - Malm&amp;ouml; (Europaporten)
13 maj - G&amp;ouml;teborg (Saronkyrkan)
14 maj - Huskvarna (Kungsporten)
15 maj - Link&amp;ouml;ping (Ryttarg&amp;aring;rdskyrkan)
16 maj - Stockholm (Berns)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Urban Thoms
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/bsaC-mKZhRjhhN6VSITF9OFza6g/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/bsaC-mKZhRjhhN6VSITF9OFza6g/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/bsaC-mKZhRjhhN6VSITF9OFza6g/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/bsaC-mKZhRjhhN6VSITF9OFza6g/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Kultur/~4/iOlohLlckn0" height="1" width="1"/&gt;</description><link>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Kultur/~3/iOlohLlckn0/article.aspx</link><pubDate>Fri, 05 Mar 2010 08:25:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_kulturartiklar204749</guid><feedburner:origLink>http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=204749</feedburner:origLink></item><item><title>Bibelläraren Stig Öberg: Jonas Gardell väcker intresse för Gud men får bakläxa som teolog</title><description>I tisdags kväll hade Jonas Gardells nya programserie "Åh, Herregud!" premiär i SVT1. Stig Öberg, teolog, själavårdare, bibellärare och skribent, har förhandstittat på de tre första av seriens åtta avsnitt. Han ifrågasätter programmets kunskapsvärde, men tror absolut att serien kan väcka intresse för Gud.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jonas Gardell s&amp;auml;ger i f&amp;ouml;rsta programmet i sin nya tv-serie att han nu kommit s&amp;aring; l&amp;aring;ngt i sina studier att han s&amp;aring; gott som s&amp;auml;kert kan bevisa att Gud inte finns. "Och &amp;auml;nd&amp;aring; tror jag ohj&amp;auml;lpligt", till&amp;auml;gger han. I &amp;aring;tta avsnitt ska han roa och oroa med sitt s&amp;ouml;kande efter svaret p&amp;aring; fr&amp;aring;gan om vem Gud &amp;auml;r. Allt tyder p&amp;aring; att det inte blir en oskyldig s&amp;ouml;ndagsskola. Serien kommer att provocera troende som inte &amp;auml;r vana att st&amp;auml;lla sig de fr&amp;aring;gor och p&amp;aring;st&amp;aring;enden som Gardell l&amp;aring;ter hagla &amp;ouml;ver tittaren. Och den kommer att locka m&amp;aring;nga tittare som kanske s&amp;auml;llan sl&amp;auml;pper fram sina funderingar om Gud.&lt;br /&gt;Vem &amp;auml;r Gud? Gardell ger sig p&amp;aring; ett f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k att teologiskt f&amp;ouml;rklara framv&amp;auml;xten av den kristna gudsbilden. Han reser till Israel f&amp;ouml;r att vara d&amp;auml;r det b&amp;ouml;rjade. Abrahams Gud var en familje- och stamgud som mest brydde sig om sitt folks "boskap och fortplantningsfr&amp;aring;gor". Han var som en "klistrig boll" som rullade runt och som olika gudsbilder fastnade p&amp;aring; s&amp;aring; att den sv&amp;auml;llde och s&amp;aring; sm&amp;aring;ningom blev Gud i en monoteistisk religion. "S&amp;aring; st&amp;aring;r det, svart p&amp;aring; vitt", kl&amp;auml;mmer Gardell i med n&amp;auml;r han menar sig referera till Bibeln. Ibland st&amp;auml;mmer det inte. Som teolog f&amp;aring;r Gardell bakl&amp;auml;xa. De fr&amp;aring;gor han brottas med presenterar han n&amp;auml;stan som vetenskapliga sanningar i sin snabbkurs om bakgrunden till den kristna gudsbilden. Det &amp;auml;r ett stort plus att programmen ocks&amp;aring; ger m&amp;aring;nga tillf&amp;auml;llen att lyssna till andra r&amp;ouml;ster &amp;auml;n Gardells. En l&amp;aring;ng rad av m&amp;auml;nniskor s&amp;auml;ger n&amp;aring;got om sina gudsbilder och livserfarenheter i korta intervjuer och intressanta vittnesb&amp;ouml;rd som helt l&amp;auml;mnas &amp;ouml;ver till tittarens egna reflexioner. Journalisten Linda Gray ber&amp;auml;ttar om hur hon, n&amp;auml;r hon drabbades av cancer, kom fram till att Gud inte finns. Det &amp;auml;r mycket sm&amp;auml;rta i det hon s&amp;auml;ger. Hennes vittnesb&amp;ouml;rd ber&amp;ouml;r. Det g&amp;ouml;r ocks&amp;aring; Stanley Sj&amp;ouml;bergs ber&amp;auml;ttelse om hur hans far lovade Gud att ge resten av sin tid till att hj&amp;auml;lpa fattiga i andra l&amp;auml;nder om han blev helad fr&amp;aring;n sin cancer och om hur han h&amp;ouml;ll sitt l&amp;ouml;fte under de ytterligare 15 &amp;aring;r han fick leva. En ung man, Richard Karlsson, vittnar om hur Gud befriade honom fr&amp;aring;n sv&amp;aring;rt narkotikamissbruk. Flera pr&amp;auml;ster och andra kristna kommer till tals i programmen. Tittaren f&amp;aring;r m&amp;aring;nga personers gudsbilder att reflektera &amp;ouml;ver. Gardell tror inte att det &amp;auml;r genom Jesus f&amp;ouml;rsoningsd&amp;ouml;d som m&amp;auml;nniskan blir fr&amp;auml;lst. Han hade redan som barn, uppvuxen i frikyrklig milj&amp;ouml;, sv&amp;aring;rt att st&amp;aring; ut med tanken p&amp;aring; att Jesus blod skulle rena fr&amp;aring;n synd. Hans syn p&amp;aring; fr&amp;auml;lsning avviker fr&amp;aring;n urkristen f&amp;ouml;rsoningsl&amp;auml;ra. N&amp;auml;r man lyssnar till hans r&amp;aring;dbr&amp;aring;kande av gudsbilden handlar det mycket om Gamla testamentet och r&amp;auml;tt lite om Jesus. "Vad &amp;auml;r det f&amp;ouml;r Gud som beh&amp;ouml;ver offerblod", fr&amp;aring;gar han. V&amp;aring;gar man f&amp;ouml;resl&amp;aring; att Gardells n&amp;auml;sta etapp i teologistudierna blir en f&amp;ouml;rdjupningskurs om Jesus gudom (Joh 1:18)?&lt;br /&gt;Det &amp;auml;r tydligt att Gardell i programmen "&amp;Aring;h, Herregud!" jobbar med sin egen gudsbild. Han ger tittaren del av gripande interi&amp;ouml;rer fr&amp;aring;n sin barndom, med den trygga gudsbilden hans mor f&amp;ouml;rmedlade. En bild som kolliderade med hans upplevelse av utanf&amp;ouml;rskap och bilden av en Gud som kr&amp;auml;vde att han skulle vara den han inte kunde vara. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; tydligt att Gardell, i sin fascination &amp;ouml;ver &amp;auml;mnet Gud, vill sprida det han tycker sig ha kommit fram till. Ibland l&amp;aring;ter han tv&amp;auml;rs&amp;auml;ker. Han utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n en liberal bibelsyn och drar inga gr&amp;auml;nser f&amp;ouml;r vad som kan s&amp;auml;gas om Gud (han har kallat sig sj&amp;auml;lv f&amp;ouml;r "en teolog med Tourettes syndrom"). Det &amp;auml;r sp&amp;auml;nnande att f&amp;ouml;lja med i Gardells framfart i teologins v&amp;auml;rld men samtidigt blir man bet&amp;auml;nksam. Kan sekulariserade m&amp;auml;nniskor, utan egen kunskaps- och erfarenhetsm&amp;auml;ssig grund att st&amp;aring; p&amp;aring;, pr&amp;ouml;va sanningshalten i Gardells p&amp;aring;st&amp;aring;enden?&lt;br /&gt;Inv&amp;auml;vda i programmen kommer scener d&amp;auml;r Gardell, i en halsbrytande blandning, showar och predikar i Uppenbarelsekyrkan i Saltsj&amp;ouml;baden. I slutet av samlingen kommer evangelisten Gardell loss. Han riktar sig direkt till sin &amp;aring;h&amp;ouml;rare: "Du som sitter h&amp;auml;r i dag, vilken &amp;auml;r din vilsenhet ... ditt slaveri ... din &amp;ouml;ken ... Du &amp;auml;r inte f&amp;aring;ngen, du &amp;auml;r fri! Gud befriar oss!" Programid&amp;eacute;n &amp;auml;r str&amp;aring;lande. Bilderna, blandningen av intervjuer, vittnesb&amp;ouml;rd, s&amp;aring;ng och musik och Gardell sj&amp;auml;lv h&amp;aring;ller intresset p&amp;aring; helsp&amp;auml;nn. Programmens v&amp;auml;rde &amp;auml;r dock inte att de skulle ge teologisk kunskap, &amp;auml;ven om Gardell nog menar det, men att de s&amp;auml;kert kommer att skapa ett intresse f&amp;ouml;r Gud, helt enkelt. Om Gardell kan prata s&amp;aring; fritt och sj&amp;auml;lvklart om den Gud han, trots sina studier, "ohj&amp;auml;lpligt" tror p&amp;aring; kanske fler kan uppleva det till&amp;aring;tet att sl&amp;auml;ppa loss sina egna religi&amp;ouml;sa fr&amp;aring;gor. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Stig Öberg
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Rzb5SHUxScjOXBW78Ee4EWFJxZA/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Rzb5SHUxScjOXBW78Ee4EWFJxZA/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Rzb5SHUxScjOXBW78Ee4EWFJxZA/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Rzb5SHUxScjOXBW78Ee4EWFJxZA/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Kultur/~4/qkcKBA0ysog" height="1" width="1"/&gt;</description><link>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Kultur/~3/qkcKBA0ysog/article.aspx</link><pubDate>Thu, 04 Mar 2010 02:00:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_kulturartiklar204586</guid><feedburner:origLink>http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=204586</feedburner:origLink></item><item><title>Mogen kärlek och attityder till alkohol på      Ingmar Johánssons nya</title><description>Albumet "En s&amp;aring;ng som bara du kan sjunga" hade n&amp;aring;got av hemkomst &amp;ouml;ver sig. Tillsammans med s&amp;aring;ngerskan Monica Yngvesson v&amp;aring;gade Ingmar Joh&amp;aacute;nsson, f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen i sitt liv, p&amp;aring; allvar g&amp;aring; i klinch med sin ungdoms k&amp;auml;rlek, jazzen. Den kritikerrosade skivan kom ut julm&amp;aring;naden 2008 och renderade en del livespelningar f&amp;ouml;r Ingmar och hans band.Han och musikerna spelar egentligen tillsammans i stort sett varje torsdagskv&amp;auml;ll i S:t Johannes kyrka i centrala Stockholm, d&amp;auml;r Ingmar sedan ett antal &amp;aring;r arbetar som pr&amp;auml;st. Bandet, som &amp;auml;ven kommer att spela p&amp;aring; den nya skivan, har nu f&amp;aring;tt ett namn - S:t Johannes Kapell.- Och d&amp;auml;r &amp;auml;r Monica en naturlig del. Hennes r&amp;ouml;st &amp;auml;r ju ett instrument. F&amp;ouml;rra plattan var som en duettplatta, men jag tror inte att detta blir det, f&amp;ouml;rklarar Ingmar Joh&amp;aacute;nsson.- P&amp;aring; ett s&amp;auml;tt skriver jag en allt smalare musik som har sin givna mottagare. F&amp;ouml;rr eller senare letar den sig fram till adressaten. Det &amp;auml;r en slags f&amp;ouml;rdjupning av det jag h&amp;aring;llit p&amp;aring; med tidigare - och jag har inte hittat n&amp;aring;got annat namn p&amp;aring; det &amp;auml;n jazzmusik.&lt;br /&gt;Allt material &amp;auml;r f&amp;auml;rdigskrivet. En process som i Ingmar Joh&amp;aacute;nssons fall inneb&amp;auml;r en &amp;aring;tskillig investering i tid. Han &amp;auml;r ingen snabbskrivare, tillst&amp;aring;r han. Vrider och v&amp;auml;nder. Filar och funderar.- Jag g&amp;ouml;r m&amp;aring;nga utkast. F&amp;ouml;rst jobbar jag i mitt musikprogram i datorn. N&amp;auml;sta steg &amp;auml;r m&amp;ouml;tet med bandet. Och d&amp;auml;r h&amp;auml;nder alltid n&amp;aring;got. Sedan g&amp;aring;r jag tillbaka och skriver. Alla s&amp;aring;nger har vi spelat och pr&amp;ouml;vat i v&amp;aring;r musikm&amp;auml;ssa p&amp;aring; torsdagarna.F&amp;ouml;rutom de nya s&amp;aring;ngerna g&amp;ouml;r Ingmar kanske ocks&amp;aring; n&amp;aring;gon cover p&amp;aring; sig sj&amp;auml;lv, upplyser han.- Vi r&amp;auml;knar med att plattan ska sl&amp;auml;ppas i b&amp;ouml;rjan p&amp;aring; h&amp;ouml;sten. Vi jobbar l&amp;aring;ngsiktigt. Nu f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker vi skapa en livek&amp;auml;nsla i studion, s&amp;auml;tta s&amp;aring; mycket som m&amp;ouml;jligt av s&amp;aring;ngerna live. Det g&amp;auml;ller bara att hitta bra tagningar.Spelgl&amp;auml;djen &amp;auml;r en nyckel n&amp;auml;r Ingmar resonerar kring musiken. Det finns ocks&amp;aring; en tydlig djupare dimension i att spela tillsammans.- Musiken &amp;auml;r n&amp;aring;got djupt andligt. F&amp;ouml;r oss i bandet tror jag det &amp;auml;r ett s&amp;auml;tt att bedja tillsammans. Jag tycker att b&amp;ouml;nens spr&amp;aring;k och musiken som spr&amp;aring;k &amp;auml;r besl&amp;auml;ktade med varandra. De r&amp;ouml;r vid djupskikten i v&amp;aring;ra liv. Det finns knappast n&amp;aring;gon situation d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskan &amp;auml;r s&amp;aring; &amp;auml;rlig med sig sj&amp;auml;lv som n&amp;auml;r hon ropa ut sina behov till Gud.- Jag m&amp;ouml;ter Gud n&amp;auml;r jag beder, men &amp;auml;ven n&amp;auml;r jag spelar. Och d&amp;aring; talar jag inte om texterna, utan om musiken som s&amp;aring;dan.Det finns inget utstuderat tema p&amp;aring; nya plattan, men en rad "livsbetraktande s&amp;aring;nger", en hel del nutid och n&amp;aring;gra stockholmsskildringar. - Jag tror att texterna p&amp;aring; den h&amp;auml;r kommer att uppm&amp;auml;rksammas rent generellt, s&amp;auml;ger Ingmar Joh&amp;aacute;nsson.Varf&amp;ouml;r?- Jo, till exempel tar jag upp v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till alkohol i dag. Och risken med det nya kontinentala drickandet, som har vandrat in i v&amp;aring;rt land. L&amp;aring;ten har f&amp;aring;tt titeln "Dricker jag f&amp;ouml;r mycket?" och Ingmar betecknar &amp;auml;mnet som angel&amp;auml;get och allvarligt.&lt;br /&gt;- Jag tror p&amp;aring;personligt ansvar, men man m&amp;aring;ste vara vaksam. Jag vill inte moralisera &amp;ouml;ver andra m&amp;auml;nniskors drickande, men alkohol &amp;auml;r en beroendeframkallade dryck. Jag har tagit rej&amp;auml;l time out fr&amp;aring;n alkoholen och betraktar mig i princip som nykterist nu. En av texterna p&amp;aring; den nya skivan handlar om k&amp;auml;rlek, men inte med ungdom i centrum. "Det &amp;auml;r v&amp;auml;ldigt l&amp;auml;tt att vi gl&amp;ouml;mmer den vuxna kvinnan och den mogna k&amp;auml;rleken", s&amp;auml;ger Ingmar Joh&amp;aacute;nsson om denna k&amp;auml;rlekshyllning som vi kanske inte &amp;auml;r s&amp;aring; vana att f&amp;aring; h&amp;ouml;ra.F&amp;ouml;r drygt ett &amp;aring;r sedan kom Ingmar Joh&amp;aacute;nsson ut som jazzmusiker p&amp;aring; skiva. Nu laddar han f&amp;ouml;r en frist&amp;aring;ende forts&amp;auml;ttning.G&amp;aring;rdagens lyckaG&amp;aring;rdagens flicka med silverh&amp;aring;ret, lever i ett vackert gammalt hus, fr&amp;aring;n f&amp;ouml;nstren ser hon Johannes kyrka, &amp;auml;nd&amp;aring; s&amp;ouml;ker hon sig bort fr&amp;aring;n stan. Mitt hj&amp;auml;rta sl&amp;aring;r ett extraslag, ditt liv har gjort dig vacker och &amp;auml;nnu finns d&amp;auml;r flickan kvar, den flicka som jag k&amp;auml;nde, gl&amp;auml;djen skrattet.G&amp;aring;rdagens flicka med silverh&amp;aring;ret pratar timvis i sin telefon, om barn och barnbarn, exm&amp;auml;n och num&amp;auml;n, livet, k&amp;auml;rleken och &amp;ouml;strogen, Mitt hj&amp;auml;rta sl&amp;aring;r ett extraslag, ditt liv har gjort dig vacker och &amp;auml;nnu finns d&amp;auml;r flickan kvar, den flicka som jag k&amp;auml;nde, gl&amp;auml;djen skrattet.G&amp;aring;rdagens flicka med silverh&amp;aring;ret, f&amp;aring;r sin kraft ur m&amp;ouml;ten och sig sj&amp;auml;lv, i f&amp;ouml;nstret st&amp;aring;r en rostig madonna, "Det m&amp;aring;ste bara finnas n&amp;aring;got mer", Mitt hj&amp;auml;rta sl&amp;aring;r ett extraslag, ditt liv har gjort dig vacker och &amp;auml;nnu finns d&amp;auml;r flickan kvar, den flicka som jag k&amp;auml;nde, gl&amp;auml;djen skrattet, v&amp;auml;rmen ljuset i din &amp;ouml;ppna blick.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Urban Thoms
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/TxNItpBenLhhH0F5XN0XdPY7DOA/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/TxNItpBenLhhH0F5XN0XdPY7DOA/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/TxNItpBenLhhH0F5XN0XdPY7DOA/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/TxNItpBenLhhH0F5XN0XdPY7DOA/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Kultur/~4/KOYc8fVhZp0" height="1" width="1"/&gt;</description><link>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Kultur/~3/KOYc8fVhZp0/article.aspx</link><pubDate>Thu, 04 Mar 2010 02:00:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_kulturartiklar204587</guid><feedburner:origLink>http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=204587</feedburner:origLink></item><item><title>Par från Salemkyrkan i Habo deltar i dokusåpa</title><description>Hej, Caroline och Arne Pehrs från Habo, som är med i TV4:s dokusåpa "Drömmen om Italien". Paret är med i Salemkyrkan i Habo där Caroline sitter i ledningen och Arne är fastighetsansvarig.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hur kom det sig att ni kom med?- Vi s&amp;ouml;kte till programmet efter att ha sett reklamen i mitten av juli. Efter att vi hade varit p&amp;aring; Kos i Grekland, d&amp;auml;r vi bodde p&amp;aring; ett litet familje&amp;auml;gt hotell s&amp;aring; v&amp;auml;cktes dr&amp;ouml;mmen om att f&amp;aring; driva ett pensionat eller Bed and breakfast. Italien lockade efter att vi hade varit p&amp;aring; en vandringsresa i Dolomiterna h&amp;ouml;sten 2008 d&amp;auml;r vi &amp;auml;ven firade 20-&amp;aring;rig br&amp;ouml;llopsdag. Vi tycker om utmaningar och testar g&amp;auml;rna nya saker som f&amp;ouml;rgyller livet.Hur funkade det med jobb under inspelningen?- Inspelningen gjordes under tio veckor s&amp;aring; vi fick ta tj&amp;auml;nstledigt fr&amp;aring;n v&amp;aring;ra jobb som s&amp;auml;ljare och brandman.Kommer det att m&amp;auml;rkas p&amp;aring; n&amp;aring;got s&amp;auml;tt i programmet att ni &amp;auml;r kristna?- Vi tog ju med oss tron dit ner, den &amp;auml;r v&amp;aring;r puls s&amp;aring; det hoppas vi har m&amp;auml;rkts. Sen har v&amp;aring;r f&amp;ouml;rsamling bett f&amp;ouml;r oss och det har varit en stor trygghet.Tror ni f&amp;ouml;rsamlingen kommer att sitta b&amp;auml;nkade framf&amp;ouml;r tv:n i kv&amp;auml;ll?- Det tror vi nog. Habo &amp;auml;r ett litet st&amp;auml;lle d&amp;auml;r alla k&amp;auml;nner alla. Blir alla program lika bra som det f&amp;ouml;rsta vi sett s&amp;aring; kommer det bli riktigt, riktigt bra.F&amp;ouml;rsta avsnittet av "Dr&amp;ouml;mmen om Italien" s&amp;auml;nds i kv&amp;auml;ll klockan 20.00 p&amp;aring; TV4.Under tio avsnitt t&amp;auml;vlar fem svenska par om att f&amp;aring; starta och driva ett Bed &amp;amp; Breakfast. Det par som blir kvar l&amp;auml;ngst i programmet f&amp;aring;r prova att driva pensionatet under en tid efter det att inspelningarna slutat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Josefin Lilja
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/NBiuOEAFkWea-HksSj3JJFYhcJM/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/NBiuOEAFkWea-HksSj3JJFYhcJM/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/NBiuOEAFkWea-HksSj3JJFYhcJM/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/NBiuOEAFkWea-HksSj3JJFYhcJM/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Kultur/~4/yaMKE_rMd8w" height="1" width="1"/&gt;</description><link>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Kultur/~3/yaMKE_rMd8w/article.aspx</link><pubDate>Wed, 03 Mar 2010 02:00:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_kulturartiklar204453</guid><feedburner:origLink>http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=204453</feedburner:origLink></item><item><title>"Det är en väldigt tunn tapet mellan liv och död"</title><description>Han bär namnet från sin mammas by i Hälsingland. Tomas Andersson Wij har ägnat en stor del av sitt låtskrivande åt rötterna och det som varit. Albumet "Spår" markerar en ny era i hans artistskap.
- Framför allt så har jag slutat försöka slå igenom, säger Tomas Andersson Wij.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I medieskugga fr&amp;aring;n Melodifestivalen sl&amp;auml;pper Tomas Andersson Wij ett nytt album. En talande bild av en karri&amp;auml;r som allt sedan debutskivan "Ebeneser" 1998 tagit ett litet steg i taget, en f&amp;auml;rd som g&amp;aring;tt utanf&amp;ouml;r de raka allfartsv&amp;auml;garna. Grammisar har han, trots flertalet nomineringar, aldrig jagat, s&amp;auml;ger han.- Jag ser mig inte riktigt som en del av den d&amp;auml;r v&amp;auml;rlden. Det k&amp;auml;nns lite som att jag flyger under radar.Ironiskt nog &amp;auml;r hans st&amp;ouml;rsta publika &amp;ouml;gonblick f&amp;ouml;rknippat med just Melodifestivalen, vars finalt&amp;auml;vling i Globen 2007 Tomas inledde med en nedtonad, akustisk version av Carolas "Evighet". F&amp;ouml;r miljoner svenskar framf&amp;ouml;r tv-apparaterna blev det en ny artistisk bekantskap.Det sa inte pang efter Globen heller. Men den l&amp;aring;ngsamma r&amp;ouml;relsen upp&amp;aring;t har fortsatt.- De senaste &amp;aring;ren har jag resignerat p&amp;aring; ett positivt s&amp;auml;tt, tycker jag. F&amp;ouml;r jag har ju en liten publik, jag kan leva bra p&amp;aring; det h&amp;auml;r, jag beh&amp;ouml;ver inte hela tiden f&amp;aring; det att bli s&amp;aring; mycket mer, och det d&amp;auml;r tror jag avspeglas i hur man sjunger och hur man skriver l&amp;aring;tar och hur man v&amp;auml;ljer skivomslag och allting.I s&amp;aring;ngen "Om det var Gud" fr&amp;aring;n nya skivan s&amp;auml;tter Tomas Andersson Wij ord p&amp;aring; sina erfarenheter:Om det var Gud skulle jag fr&amp;aring;ga varf&amp;ouml;r det aldrig v&amp;auml;nderf&amp;ouml;rr&amp;auml;n man n&amp;auml;stan gett uppoch varf&amp;ouml;r viljanhar s&amp;aring; kalla h&amp;auml;nderVarf&amp;ouml;r det man vill &amp;aring;tf&amp;ouml;rsvinner iv&amp;auml;gn&amp;auml;r man k&amp;auml;mpar f&amp;ouml;r h&amp;aring;rt &lt;br /&gt;- Det &amp;auml;r som n&amp;auml;r man m&amp;ouml;ter en katt i en gr&amp;auml;nd. G&amp;aring;r man emot katten s&amp;aring; sticker den iv&amp;auml;g, och v&amp;auml;nder man om och g&amp;aring;r iv&amp;auml;g s&amp;aring; f&amp;ouml;ljer den efter. Det &amp;auml;r n&amp;aring;gon konstig livets magi i det d&amp;auml;r.Nyligen m&amp;ouml;tte Tomas Andersson Wij en journalist som lyssnat p&amp;aring; hans nya s&amp;aring;nger. "Du sjunger slarvigare och slarvigare f&amp;ouml;r varje skiva som g&amp;aring;r", konstaterade hon och Tomas erk&amp;auml;nner att hon har en po&amp;auml;ng. Den &amp;ouml;vertydlighet som pr&amp;auml;glade hans tidiga inspelningar har f&amp;ouml;rbytts i en svalare attityd till hur materialet framf&amp;ouml;rs, n&amp;aring;got som ocks&amp;aring; kan utl&amp;auml;sas i en mer avslappnad inst&amp;auml;llning till livet &amp;ouml;ver huvud taget.F&amp;ouml;r att s&amp;aring;ngen skulle komma utan anstr&amp;auml;ngning hade producenten Tobias Fr&amp;ouml;berg en id&amp;eacute; om att Tomas skulle sitta ner och sjunga, med klackarna i golvet,- Han sa: "Du ska inte g&amp;aring; till rocken, rocken ska g&amp;aring; till dig". Och jag f&amp;ouml;rst&amp;aring;r precis vad han menar.&lt;br /&gt;"Sp&amp;aring;r" &amp;auml;r deras f&amp;ouml;rsta skivsamarbete och det h&amp;ouml;rs tydligt p&amp;aring; Tomas att Tobias roll varit p&amp;aring;drivande, men ocks&amp;aring; att resultatet &amp;auml;r till bel&amp;aring;tenhet. Tillsammans s&amp;ouml;kte de n&amp;aring;gonting som Tomas inte hade gjort f&amp;ouml;rut, en process som m&amp;aring;ste f&amp;aring; ta tid och som d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;rlagts till den lilla arbetsv&amp;aring;ning p&amp;aring; en innerg&amp;aring;rd p&amp;aring; S&amp;ouml;der d&amp;auml;r Tomas huserar med sina ord och sin musik. L&amp;auml;genhet, studio och plats f&amp;ouml;r intervjuer i ett och samma, d&amp;auml;rtill det kittlande namnet Kexfabriken p&amp;aring; en skylt i porten.- Tobias fick mig att se att jag har skrivit v&amp;auml;ldigt mycket retrospektivt tidigare, jag har ju skrivit v&amp;auml;ldigt mycket om hur det f&amp;ouml;rflutna forts&amp;auml;tter att p&amp;aring;verka en. Han hj&amp;auml;lpte mig att f&amp;aring; syn p&amp;aring; mina blinda upprepningar, blinda fl&amp;auml;ckar. Och det hj&amp;auml;lpte mig att skriva l&amp;aring;tar som kanske mer handlar om mitt nu och det h&amp;auml;r &amp;aring;ret som g&amp;aring;tt. Fansen har kunnat f&amp;ouml;lja processen via de kortfilmer som droppats p&amp;aring; TAW:s hemsida under h&amp;ouml;sten. Tobias fru, filmaren Sandra Fr&amp;ouml;berg, har dokumenterat inspelningsprocessen.- Den h&amp;auml;r id&amp;eacute;n f&amp;ouml;ddes egentligen med fr&amp;aring;gan: "Hur kan jag kommunicera att det kommer en ny skiva utan att beh&amp;ouml;va g&amp;ouml;ra s&amp;aring; mycket intervjuer?" Tomas och Tobias blev s&amp;aring; n&amp;ouml;jda med resultatet att de l&amp;aring;tit klippa ihop en halvtimmes dvd som tillsammans med tre extra l&amp;aring;tar medf&amp;ouml;ljer en begr&amp;auml;nsad specialutg&amp;aring;va av "Sp&amp;aring;r".Tomas liknar processen med nya skivan med samarbetet med Lasse Halapi p&amp;aring; sina f&amp;ouml;rsta skivor och lovordar Tobias f&amp;ouml;r hans omsorg om helheten. Att han inte hamnar i n&amp;aring;got av de tv&amp;aring; producentdikena, m&amp;aring;na v&amp;auml;l respektfullt om texterna eller strunta i dem och bara h&amp;auml;nge sig &amp;aring;t den musikaliska formen.- Jag tycker att Tobias har b&amp;aring;de ock. Det g&amp;ouml;r honom unik. Alla riktigt bra skivor &amp;auml;r ju en samklang mellan form och inneh&amp;aring;ll, det &amp;auml;r l&amp;ouml;jligt att spela ut dem mot varandra.Musikern och ordm&amp;auml;nniskan har talat. Den dubbla fascinationen &amp;auml;r en livskamrat allt sedan tidigare barndoms&amp;aring;r. Tomas minns hur han alltid var v&amp;auml;ldigt receptiv med ord.- N&amp;auml;r jag var sexton l&amp;auml;ste jag "Gentlemen" av Klas &amp;Ouml;stergren som &amp;auml;r en v&amp;auml;ldigt ordrik bok. Jag tror att jag f&amp;ouml;rdubblade mitt ordf&amp;ouml;rr&amp;aring;d bara av det. Jag p&amp;aring;verkades s&amp;aring; starkt av formuleringar att jag inte bara gick vidare, utan l&amp;auml;t dem dr&amp;ouml;ja kvar i munnen, som en dyr whiskey. Jag k&amp;auml;nde ruset i spr&amp;aring;ket v&amp;auml;ldigt tidigt - och jag var v&amp;auml;ldigt, v&amp;auml;ldigt starkt ber&amp;ouml;rd av det, ber&amp;auml;ttar Tomas. Han tyr sig till ordens kraft. Har inte mycket till &amp;ouml;vers f&amp;ouml;r versaler och liknande slagtr&amp;auml;n.- Jag hatar utropstecken, deklarerar Tomas vid minnet av en intervju d&amp;auml;r journalisten p&amp;aring; eget bev&amp;aring;g laddat hans uttalanden.&lt;br /&gt;Sedan f&amp;ouml;rra skivan "En sommar p&amp;aring; speed" kom f&amp;ouml;r tv&amp;aring; &amp;aring;r sedan har Tomas blivit pappa. Sj&amp;auml;lv tror han att det bidragit till att "Sp&amp;aring;r" &amp;auml;r den absolut minst sentimentala platta han gjort i hela sitt liv.- Jag tycker att jag har blivit mer osentimental av att f&amp;aring; barn. Jag har noterat att f&amp;ouml;r vissa killar &amp;auml;r det tv&amp;auml;rtom, de blir v&amp;auml;ldigt bl&amp;ouml;diga av att f&amp;aring; barn. Kan inte se barn fr&amp;aring;n Haiti utan att b&amp;ouml;rja grina, och de slutar turnera f&amp;ouml;r de kan inte vara ifr&amp;aring;n sina barn.- Jag har varit s&amp;aring; fruktansv&amp;auml;rt bl&amp;ouml;dig hela mitt liv s&amp;aring; jag har blivit lite mer rej&amp;auml;l av att f&amp;aring; barn. Vi skrattar &amp;aring;t den komiska v&amp;auml;ndningen, men sedan blir Tomas allvarlig igen.- P&amp;aring; ett djupare plan s&amp;aring; k&amp;auml;nner man givetvis, f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen kanske, att jag har n&amp;aring;got att f&amp;ouml;rlora. Och p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt &amp;auml;r det h&amp;auml;r med barn inte bara en lite puttenuttig grej, utan en ganska v&amp;aring;ldsam kraft ocks&amp;aring;, som f&amp;aring;r en att inse att det &amp;auml;r en v&amp;auml;ldigt tunn tapet mellan liv och d&amp;ouml;d. &amp;Auml;ven om jag har vetat det tidigare, skrivit mycket om det, har det aldrig varit s&amp;aring; tydligt som nu.Jag p&amp;aring;minner Tomas om att det &amp;auml;r val&amp;aring;r i &amp;aring;r, men det har han f&amp;ouml;rtr&amp;auml;ngt, s&amp;auml;ger han. Blotta tanken p&amp;aring; svensk politik g&amp;ouml;r honom "fullkomligt deprimerad".- N&amp;aring;got s&amp;aring; sj&amp;auml;ll&amp;ouml;st och oandligt och platt som en svensk politisk debatt kan jag inte f&amp;ouml;rest&amp;auml;lla mig.Vi sl&amp;auml;pper &amp;auml;mnet och Tomas visar med all &amp;ouml;nskv&amp;auml;rd tydlighet att han hellre pratar psalmer &amp;auml;n politik. Om n&amp;aring;gra dagar ska han delta i en tillst&amp;auml;llning om just psalmer, vilket gett honom anledning att fundera &amp;ouml;ver &amp;auml;mnet. S&amp;aring; vad &amp;auml;r egentligen en psalm?- Jag skriver inte psalmer, av samma anledning som jag inte skriver hits. Det g&amp;aring;r inte att s&amp;auml;tta sig ner och t&amp;auml;nka att nu ska jag skriva en hit och n&amp;auml;r folk s&amp;auml;tter sig ner och skriver en psalm s&amp;aring; bli det inte s&amp;auml;rskilt magiskt. - Jag tror att psalmer i framtiden kommer att vara n&amp;aring;got som av n&amp;aring;gon anledning tr&amp;auml;ffar m&amp;auml;nniskors djupskikt, n&amp;auml;r de st&amp;aring;r i livets gr&amp;auml;nsomr&amp;aring;den som det &amp;auml;r att f&amp;aring; barn, gifta sig eller d&amp;ouml;. Som har ett spr&amp;aring;k f&amp;ouml;r det som m&amp;auml;nniskor upplever n&amp;auml;r de g&amp;aring;r igenom s&amp;aring;dana saker. S&amp;aring; jag tror p&amp;aring; ofrivilliga psalmer. Bruksv&amp;auml;rdet, om en s&amp;aring;ng verkligen blir anv&amp;auml;nd, f&amp;aring;r utvisa om det &amp;auml;r en psalm eller ej, f&amp;ouml;rklarar han. Att psalmerna p&amp;aring; senare &amp;aring;r haft en tendens att hamna p&amp;aring; undantag i kyrkan &amp;auml;r inget som f&amp;ouml;rv&amp;aring;nar Tomas Andersson Wij.&lt;br /&gt;- Vi i Sverige har en tendens att f&amp;ouml;rringa det som &amp;auml;r v&amp;aring;rt eget arv. Vi sk&amp;auml;ms lite f&amp;ouml;r v&amp;aring;r folkmusik. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; symptomatiskt f&amp;ouml;r kyrkan som haft s&amp;aring; d&amp;aring;ligt sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rtroende. Kyrkan sitter p&amp;aring; tidernas bestseller och &amp;auml;nd&amp;aring; &amp;auml;r det ingen som inser det. Det finns ingen stolthet, utan snarare en form av jolmig inst&amp;auml;llsamhet: vad vill folk ha?- Jag ser det som symptomatiskt att det &amp;auml;r s&amp;aring; f&amp;aring; som sjunger psalmer, men det &amp;auml;r inget man ska g&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r sakens skull.Psalmskivor har visserligen varit en ih&amp;aring;llande trend under n&amp;aring;gra &amp;aring;r, men &amp;auml;ven dessa l&amp;auml;mnar n&amp;aring;got i &amp;ouml;vrigt att &amp;ouml;nska.- Jag saknar en psalmskiva d&amp;auml;r man h&amp;ouml;r m&amp;aring;nga r&amp;ouml;ster sjunga. Jag tycker inte att psalmerna kommer till sin r&amp;auml;tt n&amp;auml;r det &amp;auml;r en artist som g&amp;ouml;r dem. Om jag skulle g&amp;ouml;ra en psalmskiva skulle jag sjunga ihop med minst sex, sju andra r&amp;ouml;ster. Jag tycker att det finns n&amp;aring;got fint i gemenskapen och ett djup i detta att sjunga tillsammans. Det &amp;auml;r ett av de starkaste minnen jag har, det &amp;auml;r som ett kroppsminne n&amp;auml;stan, fr&amp;aring;n kyrkan. Att vi sjunger tillsammans och vad det g&amp;ouml;r med mig.Vad g&amp;ouml;r det med en m&amp;auml;nniska?- Det drar dem ut ur sig sj&amp;auml;lva. Det &amp;auml;r det jag antar att Jesus menar n&amp;auml;r han s&amp;auml;ger att "d&amp;auml;r tv&amp;aring; eller tre &amp;auml;r f&amp;ouml;rsamlade, &amp;auml;r jag mitt ibland er". F&amp;ouml;r mig &amp;auml;r det bibelordet v&amp;auml;ldigt sant och v&amp;auml;ldigt konkret. Jag har till exempel alltid haft v&amp;auml;ldigt sv&amp;aring;rt att be, men n&amp;auml;r jag ber tillsammans med andra tycker jag det &amp;auml;r mycket starkare och enklare. Samma sak med s&amp;aring;ng, att det finns en otrolig kraft i den gemenskapen. Vi dras ut ur oss sj&amp;auml;lva, ur v&amp;aring;r egen bur av guld.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Urban Thoms
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Oa71uO7hZcPGUqubDg5k-IYamRA/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Oa71uO7hZcPGUqubDg5k-IYamRA/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Oa71uO7hZcPGUqubDg5k-IYamRA/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Oa71uO7hZcPGUqubDg5k-IYamRA/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Kultur/~4/TyI1Eha-3d4" height="1" width="1"/&gt;</description><link>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Kultur/~3/TyI1Eha-3d4/article.aspx</link><pubDate>Mon, 01 Mar 2010 02:00:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_kulturartiklar204302</guid><feedburner:origLink>http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=204302</feedburner:origLink></item><item><title>Kvarts miljon till Haiti</title><description>Närmare 250 000 kronor till hjälparbete i Haiti. Så lyder resultatet när den första sammanräkningen av torsdagskvällens Haitigala i Filadelfia Stockholm med Carola och ett stort artistuppbåd.
– Fantastiskt. Otroligt kul att det blev så mycket, jublar Tomas Lindéh, konsertarrangör.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hela &amp;ouml;verskottet g&amp;aring;r oavkortat till Haiti och f&amp;ouml;rmedlas genom Hoppets Stj&amp;auml;rna som tillsammans med Carola anordnat galan. Galakv&amp;auml;llen "Hopp f&amp;ouml;r Haiti" hade lockat&amp;nbsp;omkring 900 personer att l&amp;ouml;sa biljett och alla artister hade st&amp;auml;llt upp gratis.
- Vi &amp;auml;r h&amp;auml;r i dag f&amp;ouml;r att tillsammans g&amp;ouml;ra en skillnad!
Kristian "Kicken" Lundkvist inledde med att f&amp;ouml;rklara syftet f&amp;ouml;r kv&amp;auml;llen.
Tillsammans med Doreen M&amp;aring;nsson var han konferencier och hann under de tre timmarna galan varade presentera en kavalkad av artister och talare. All beh&amp;aring;llning under kv&amp;auml;llen gick oavkortat till Hoppets stj&amp;auml;rnas arbete f&amp;ouml;r Haiti och det gjordes m&amp;aring;nga uppmaningar att sk&amp;auml;nka pengar eller skaffa ett fadderbarn.
Pandora, Benjamin Wahlgren, Samuel Ljungblahd, LaGayla Frazer och Sarah Dawn Finer var n&amp;aring;gra av artisterna som upptr&amp;auml;dde. Bist&amp;aring;ndsminister Gunilla Karlsson talade om vikten av att ge l&amp;aring;ngsiktigt och pastorn i Filadelfiakyrkan Niklas Piensoho om Guds starka hand. Carola rev av ett antal l&amp;aring;tar, bland annat "S&amp;aring; l&amp;auml;nge jag lever" tillsammans med upphovsmannen Stefan Almqvist. Det var nog ingen som beh&amp;ouml;vde g&amp;aring; hem besviken.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Josefin Lilja
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/MfGh4aYnhmtt0w17VbIZOwGOZKg/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/MfGh4aYnhmtt0w17VbIZOwGOZKg/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/MfGh4aYnhmtt0w17VbIZOwGOZKg/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/MfGh4aYnhmtt0w17VbIZOwGOZKg/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Kultur/~4/G89F2kcCROc" height="1" width="1"/&gt;</description><link>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Kultur/~3/G89F2kcCROc/article.aspx</link><pubDate>Fri, 26 Feb 2010 12:10:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_kulturartiklar204099</guid><feedburner:origLink>http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=204099</feedburner:origLink></item><item><title>Noice gör konsert för Haiti i Tyresö</title><description>Den 27 mars gör gruppen Noice en konsert för Haiti. Spelningen blir i Tyresö Pingstkyrka och bandet kommer med två av sina originalmedlemmar, Peo Thyrén och Robban Klasen. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Konserten inneh&amp;aring;ller f&amp;ouml;rst&amp;aring;s mycket musik, men ocks&amp;aring; en del av Peo Thyr&amp;eacute;ns personliga ber&amp;auml;ttelse om poplivets fram- och baksidor som han ocks&amp;aring; beskriver i sin bok "Ett bed&amp;aring;rande barns bek&amp;auml;nnelse" som kom ut under 2009. &amp;Ouml;verskottet av konserten g&amp;aring;r till att hj&amp;auml;lpa n&amp;ouml;dst&amp;auml;llda m&amp;auml;nniskor i Haiti.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dagen
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/exSrZMEGI9PaYwb5aJH17utIqCQ/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/exSrZMEGI9PaYwb5aJH17utIqCQ/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/exSrZMEGI9PaYwb5aJH17utIqCQ/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/exSrZMEGI9PaYwb5aJH17utIqCQ/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Kultur/~4/o9tT1eJV2jU" height="1" width="1"/&gt;</description><link>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Kultur/~3/o9tT1eJV2jU/article.aspx</link><pubDate>Fri, 26 Feb 2010 02:00:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_kulturartiklar204000</guid><feedburner:origLink>http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=204000</feedburner:origLink></item></channel></rss>
