Dagen.se - Nyheter

Presidentens andliga kabinett

Thu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMT

President Barack Obama visar sig sällan i gudstjänster men sägs ändå regelbunden ha kontakt med andliga rådgivare. Samtalen och bönerna är i regel korta och sker över telefon.

- Vi får sannerligen inte frågor om hur landet ska styras eller vilken fråga som ska drivas eller inte drivas, säger biskop Charles Blake från Church of God in Christ i Los Angeles enligt tidningen Christianity Today.
Alldeles före jul samtalade han, presidenten och fyra andra pastorer över telefon och då handlade det om att be för fred, ekonomisk återhämtning, beskydd för USA:s soldater och att Obama skulle få en vishet och styrka bortom sig själv.
Inte märkligtBlake menar att det inte är så märkligt om Obama är försiktig med att ansluta sig till någon kyrka efter att ha blivit "bränd"under senare delen av sin kampanj. Hans dåvarande pastor, Jermiah Wright, höll på att sänka Obama genom sina anti-amerikanska uttalanden.
Obama nämner ofta män som Martin Luther King Jr, teologen Reinhold Niebuhr eller till och med Thomas av Aquino, som en slags moralisk ram för sin politik. Liksom tidigare presidenter söker han råd hos Sojourners grundare Jim Wallis, rabbinen David Saperstein och pensionerade kardinalen Theodore McCarrick. Men han har också vänt sig till en ny och ganska okänd grupp som stöd i religiösa frågor i administrationen.
Ett år efter presidentens tillträde har de här personerna blivit viktiga personer i vad som kommit att kallas Obamas "andliga kabinett".

... och här är flera andliga rådgivare till USA:s 44:e president:Joshua DuBois, 27-årig politisk strateg och tidigare pingstpastor.
Han jobbar som direktor för Obama-administrationens råd för religiösa frågor. Rådet har under Obama breddat sitt mandat för ökat samförstånd och har 25 kristna, judiska och muslimska delegater. DuBois sammanför presidenten med andliga rådgivare och skickar dagligen andakter till presidentens mobil. Han hanterar även medias frågor om presidentens tro.
Denis McDonough, 40, biträdande säkerhetsrådgivare.
Han har till uppgift att förbättra internationella kontakter. Han är med på presidentens utlandsresor och hjälpte Obama med talet i Kairo förra året liksom talet vid utdelningen av Nobels fredpris. McDonough är väl insatt i Katolska kyrkans internationella politik, har bröder och vänner som är katolska präster, och är viktig för Obamas kontakt med både Vatikanen och muslimer.
Carey Cash, pastor.
Han är den pastor som oftast predikat för Obama sedan han blev president. Den nästan två meter långa sydstatsbaptisten och kaplanen från Irakkriget, släkt med musiklegenden Johnny Cash, fick 2009 ett treårigt förordnande i Camp Davids kapell. Där går presidenten helst på gudstjänst, men de två lär knappast bli förtrogna. Tidigare kaplaner vid Camp David har sagt att president och pastor sällan ses utanför gudstjänsten.
Melissa Rogers, 43 år och en av USA:s främsta experter i politik och religion.
Hon har det senaste året suttit ordförande i rådet för religiösa frågor och kunnat vägleda rådet, som omspänner allt från baptister till hinduer, till att skriva 60 rekommendationer för hur arbetet ska bedrivas. "Ju bättre vi kommer överens i kyrka-stat frågorna, desto hållbarare blir politiken och desto mer energi kan läggas på människors behov", menade Rogers själv när hon la fram rekommendationerna den 9 mars.
Joel Hunter och Sharon Watkins, pastorer.
När Obama vill be privat, har han ofta kallat på Joel Hunter, pastor i en megakyrka i Florida, och pastor Sharon Watkins, president för samfundet Christian Church. De två har olika åsikter, men delar viljan att överbrygga barriärer.
Hunter, 61, vill bredda de evangeliskt troende att även engagera sig i frågor som rör fattigdom, immigration och miljö. Watkins, 55, uppmärksammades av Obama under sin kampanj, då hon tycktes knyta samman konservativa och liberala med sin avslutningsbön under en känslig samling. Varken Hunter eller Watkins vill uttala sig om sina roller i Obamas andliga liv.
Rashad Hussain, 31-årig advokat och tjänsteman i Vita huset.
Förra månaden utsågs han till särskilt sändebud inom Islamiska konferensen (OIC) som har 56 medlemsländer. Hussein vill stärka banden mellan USA och muslimska länder inom olika områden. Presidenten har kallat honom hafiz, det vill säga en person som lärt Koranen utantill, och söker ofta råd hos honom.Källa: Christianity Today

Kerstin Doyle

Turkiet befinner sig i en viktig historisk fas

Thu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMT

Någonting måste ha hänt de senaste tio åren i Turkiet. För gång på gång kommer den där tidsangivelsen upp, att för tio år sedan hade det här varit omöjligt, eller du skulle sett hur det såg ut för tio år sedan.
Exempelvis hade det för tio år sedan varit omöjligt att arrestera en bunt högt uppsatta militärer och anklaga dem för att planera en militärkupp. Det menar Serkan Yolacan från tankesmedjan Tesev, då han i ett föredrag berättar att Turkiet är mitt uppe i en enorm samhällsförändring. En förändring som är så pass genomgripande att till och med den mäktiga militären kan sättas på plats. En militär som genomfört tre militärkupper och som stått som garant för att Turkiet inte skulle avvika från sin grundideologi, den nationalistiska kemalismen. En ideologi som har sitt ursprung i nationsgrundaren Mustafa Kemals, även kallad Atatürk, sekulära politik.
Politisk maktkampSerkan Yolacan menar att Turkiet för tillfället befinner sig i en viktig historisk fas, och att det för tillfället pågår en politisk maktkamp vars slutresultat kan få långtgående konsekvenser. På ena sidan står det gamla politiska gardet, nationalistiska politiker, som historiskt backats upp av landets militär. På den andra sidan står det nuvarande regeringspartiet, det muslimska AKP (Rättvise- och utvecklingspartiet).
- Det är de muslimska aktörerna som leder den här samhällsförvandlingen, och nu måste vi ligga på dem för att de ska fortsätta med sina reformer, kommenterar Serkan Yolacan.
Det muslimska regeringspartiet är också relativt populärt hos den kristna minoriteten, bland annat för att det vill att Turkiet ska in i EU och för att det genomfört en rad förbättringar för religiösa minoriteter.
- Det har börjat droppa, nu vill vi att de ska skruva på kranen fullt ut, kommenterar den armeniske kyrkoledaren Aram Atseyan deras reformpolitik.
Vill hjälpa icke-muslimer- AKP är mycket bättre än kemalisterna, som är mer som fascister. Kemalisterna är nationalister som hatar kristna och AKP är åtminstone inte nationalister, säger Behnan Konutgan, pastor i en protestantisk kyrka i Istanbul.
- Den nuvarande turkiska regeringen är mycket uppriktig i sin vilja att hjälpa de icke-muslimska grupperna. Det är vi mycket tacksamma för, säger Konstantinopels ekumeniske patriark Bartolomeus I när han kommenterar den politiska utvecklingen inför en grupp från Kyrkornas EU-kontor.
Ända sedan AKP med dunder och brak tog över makten i Turkiet har de av sina motståndare kritiserats för att ha en dold agenda. Partiet har en bakgrund i landets islamiströrelse, och det politiska partiet Fazilet Partisi (Dygdepartiet). Det islamistiska partiet förbjöds 2001 med motiveringen att deras religiöst färgade politiska program bröt mot Turkiets sekulära konstitution. I dess ställe uppstod två nya partier, ett traditionalistiskt parti som ville ha kvar en islamistisk agenda, och en grupp som ville reformera partiets politik.
AKP fick var tredje röstÅret efteråt var det val i Turkiet, och de två olika partierna gick helt olika öden till mötes. Det traditionalistiska partiet fick drygt 2 procent av rösterna och kom inte in i parlamentet. Reformisterna, det vill säga AKP, tog hem en jordskredsseger i 2002 års val med 34 procent av rösterna. Sedan dess har de styrt Turkiet. Och sedan dess har oppositionen beskyllt regeringen för att vilja smygislamisera landet.
- Islamofobin är väldigt utbredd i Turkiet. Det är långtifrån en västerländsk företeelse, utan finns också i ett muslimskt land som Turkiet, säger Sahin Alpai, en uttalad sekulär och liberal kolumnist på den turkiska tidning Zaman.
Själv tror han inte att partiet har någon smygislamistisk agenda, utan menar att AKP har gått igenom en signifikant ideologisk förändring.
- De är 2000-talets turkiska mirakel. De har blivit ett ganska liberalt parti från en ekonomisk och demokratisk synvinkel, medan de rent kulturellt är konservativa. Många bedömare väljer att kalla dem för ett muslimdemokratiskt parti, fullt jämförbara med de kristdemokratiska partierna.

Jacob Zetterman

"Jag har aldrig druckit en droppe"

Thu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMT

jönköping. Nämn namnet Per Ledin för en hockeykunnig och du kommer garanterat att få en åsikt. - Jag är medveten om att jag sticker ut, säger den energiske vänsterforwarden i HV71 som ofta beskrivs som en retsticka med en småful spelstil. Men det finns en annan bild också: en omtänksam familjefar som aldrig druckit en droppe alkohol.

Vi träffas i lunchrestaurangen i Kinnarps arena i Jönköping med utsikt ned mot rinken. Per Ledin har nyss avslutat ännu ett träningspass med kvartsfinalaktuella HV71 och gör ett avslappnat och sympatiskt intryck.
- Än är jag inte mätt på hockey. Jag brinner för sporten, vill bli bättre och känner mig som om jag vore 22, säger han med ett leende.
I själva verket har Per Ledin, eller "Ledda" som han ibland kallas, fyllt 31. Norrbottningen, han är uppväxt i Luleå, har alltid gått sina egna vägar. Kanske är det därför han väcker så starka känslor.
- För mig är det allt eller inget. På eller av. Det är så jag fungerar, förklarar Ledin vars kompromisslösa spelstil gjort honom älskad av en del och hatad av andra.
Under SM-finalerna 2006 kallade Per Ledin, som då spelade i Färjestad, en måldomare "tattare" och skrek "tjockis" till Frölundas målvakt Tommy Salo. Det senare mitt i en direktsänd intervju i TV4.
- Det hände i stridens hetta. Ju viktigare matcher desto lättare är det att sådant inträffar. När adrenalinet pumpar i kroppen blir man lätt upprörd.
BusstämpelStämpeln som buse har varit svår att tvätta bort och han är trött på att alltid beskrivas som en spelare med massor av fula knep och en käft som ständigt glappar.
- Min roll är att ge energi till mitt eget lag och ta energi från motståndarlaget. Jag ska vara obekväm och jobba ner motståndarna.
- Men jag kan mer än så. I en match mot Brynäs gjorde jag ett mål och tre assist men efteråt var inte en enda journalist intresserad. Då blir man lite less.
Per Ledins helhjärtade inställning visar sig också när det gäller annat än ishockey. Till exempel i hans attityd till alkohol och droger.
- Jag är absolutist och har aldrig druckit en droppe alkohol. Det är jag faktiskt lite stolt över, förklarar han och tar en klunk vatten samtidigt som övriga lagkamrater släntrar in för att äta en bit mat.
Bakgrunden är de erfarenheter Pers farfar och farmor gjorde för länge sedan och som i sin tur påverkade hans pappa Gunnar att helt avstå från alkoholhaltiga drycker.
- Farfar och farmor drev en lantaffär och tog emot handelsmän som sov över. Då fick de på nära håll se vad spriten kan göra med oss människor.
- "Se så tokigt det kan bli", sa farfar och den upplevelsen ledde till att min pappa, som då var en liten pojke, bestämde sig för att aldrig smaka sprit vilket han heller aldrig gjort.
Drogfri livsstilDen drogfria livsstilen gjorde så starkt intryck på Per att också han blev en övertygad absolutist. Ett val han aldrig ångrat.
- Jag har faktiskt aldrig känt behov av att varken dricka, röka eller snusa, berättar Per Ledin och får det att låta som en självklarhet.
Att avstå från starka drycker har inte varit problematiskt, tycker han. Tvärtom menar han att det troligen varit positivt eftersom det tvingat honom att utveckla sin sociala förmåga.
- Jag har sällan struntat i att gå på fester och har oftast haft kul, berättar han.
Inte ens i tonåren tyckte Per Ledin att det var jobbigt, trots att han var den ende som inte drack. Han flyttade hemifrån redan som 16-åring och började på hockeygymnasiet i Vännäs utanför Umeå.
- Kompisarna hade med sig hembränt på helgerna. Jag tog i stället med en banan och drack lite youghurt eller läsk. Som jag minns var det ingen som tyckte det var löjligt, berättar han och ser en annan positiv effekt:
- Fördelen med att vara nykter när man är på fest är att man själv kan köra bilen hem. Men det händer ofta att folk som inte känner mig har trott att jag satt mig bakom ratten och varit onykter.

Thomas Manfredh

Ministern: Jag skäms inte över att jag är kristen

Thu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMT

VÄSTERÅS. Du är Dagenläsare och han är en kristen minister. Ändå skulle du förmodligen inte komma på vem han är om ni möttes på gatan. Men tro inte att det bekymrar forskningsminister Tobias Krantz speciellt mycket.

Det är nio månader sedan Tobias Krantz presenterades som ny minister efter Lars Leijonborg.
Ändå hör jag en journalist bredvid mig i pressrummet på Folkpartiets riksstämma viska: "Vad är det han heter nu igen?" när högskole- och forskningsministern tar plats vid sidan om sin partiordförande.
Jag tar för givet att det inte var Jan Björklund min kollega åsyftade.
"En bra start som minister"Tobias Krantz är knappast den av de 22 statsråden som syns mest. Och i konkurrens med de tre andra ministrarna i partiet, Björklund, Nyamko Sabuni och Birgitta Ohlsson, står han sig också slätt när det gäller tid i rampljuset.
Det bekymrar honom inte.
- Jag har haft en bra start som minister. Vi har hunnit åstadkomma en hel del under den tiden.
Han nämner höjda studiemedel och mer frihet till forskningsstiftelser som två exempel. Och så nu senast planerna på att göra Sverige till "ett legalt och modernt skatteparadis för forskning och kunskap". Men den "onelinern" var det partiordförande Björklund som levererade.
Tar han för mycket fokus?- Det är inte så intressant. Det viktigaste är vilken politik vi för fram, säger Tobias Krantz.
Och det är inte så att utbildningsminister Björklund inte är stolt över sin adept.
- Han är den mest kompetenta forskningsminister som Sverige haft på mycket, mycket länge, säger Björklund och lyfter fram bredden av allmänpolitisk kompetens och forskarbakgrund.
- ... men sen är det så att en del ministerposter är av den arten att de inte varje dag hamnar i ropet.
Tobias Krantz funderar inte heller speciellt mycket om sin egen roll som röstfiskare.
- Det viktigaste är vad man har för vision och tankar för Sverige - inte vad man själv betyder för partiet. För mig är Sverige viktigare än Folkpartiet.
Brinnande visionNär Tobias Krantz presenterades som minister sa han att han ville göra "en svensk högskola i världsklass". Han tror att det är den "brinnande visionen" som gör honom till en bra minister.
- Jag hoppas att frågan hur vi ska klara den globala utmaningen blir en valfråga. Dagens forskning blir morgondagens välfärd.
Vid utnämningen citerade Dagen partikamraten Cecilia Wikström som hyllade valet. Hon kallade sig "hans familjepräst" och berättade att "kyrkan är viktig för honom".
Hur slår det igenom i din politik?- Det är klart att de värderingar man bär med sig som person från olika fält påverkar en också i ens politiska gärning. Jag är själv kristen, skäms inte över det och talar gärna om det någon frågar.
- Men för en liberal är det viktigt att skilja mellan religion och politik.
Respektera enskilda valI vinter lämnade en av den svenska politikens mer tydligt kristna profiler, Roland Utbult, Folkpartiet för att gå över till Kristdemokraterna. Tobias Krantz vill inte kommentera enskilda fall men säger.
- Jag tycker att man ska respektera enskilda människors val av partier. Jag är naturligtvis glad om vi kan få så många människor som möjligt att engagera sig i Folkpartiet. Men jag tycker det är bra att människor, också de med en kristen värdegrund, engagerar sig politiskt vilket parti det än är.
Även Jan Björklund uttrycker förståelse när jag tar upp Utbults avhopp.
- Jag tycker att det är trist när någon lämnar Folkpartiet. Men om någon känner att man hör mer hemma i något annat alliansparti så är väl det ett beslut som man kan komma fram till, säger Jan Björklund.
Du tycker inte att det signalerar att ni håller på att tappa något?- Nej.

Andreas Nilsson

Varför höjer ni era röster mot trafficking?

Thu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMT

Hej ...
... Lasse Axelsson, ledare för Credokören som på lördag deltar i Manifestation mot människohandel på Medborgarplatsen i Stockholm.
- De som utsätts för trafficking är ju en väldigt svag grupp och då behövs det många som höjer sina röster. Det förpliktigar om man tänker på vad gospelmusiken fick betyda för de som var förtryckta i USA. Jag är 100 procent säker på att Martin Luther King hade höjt sin röst mot trafficking. Det är ett stort och ganska dolt problem i Sverige. Att höja sina röster och att sjunga sånger är ett bra tillvägagångssätt.
Är körens medlemmar aktiva på annat sätt i frågan?- Nej, men jag hoppas att det här ger ringar på vattnet också till oss själva. Jag är ju väldigt aktiv när det gäller att jobba med varje människas unika värde. Vecka nio var jag och Credokören på en Sverigeturné om det, då vi sjöng på fyra olika skolor. Temat var "Keep the dream alive" och handlade om Martin Luther Kings dröm. Då nämnde jag trafficking som ett av problemen som måste bekämpas.
Martin Luther Kings budskap är alltså tillämpbart här också? - Martin Luther King är inne på att vi måste förstå, att även i den ondaste människan finns det något gott och i den största förebilden finns det ett stråk av misslyckande. Den synen är en nyckel till att mötas och förstå varandra. Och jag tror att då blir trafficking mer en skit som vi alla sitter i. Det drabbar oss som mänsklighet - att det finns - och därför blir det också allas vår angelägenhet att bryta detta.
- Vi måste få bort den där vi-och-dom-känslan, så att de som är utsatta för trafficking inte blir en grupp långt borta. Att de är utsatta berör oss alla. Det är också lätt att se torskarna som de genomonda och så står vi där som de alltigenom goda, men då svartvitmålar man världen. Om man i stället väljer att se nyanserna, så kan det öppna upp för empati.
Vad kommer publiken att få höra?- Vi kommer att sjunga ganska många gospellåtar och några välkända låtar, som till exempel U2:s "Pride" och Michael Jacksons och Lionel Richies "We are the world".
Är det svårare att fånga publiken när man sjunger på ett torg än från en scen?- Nej, det beror på väder. Att stå utomhus och samla mycket folk har vi ganska stor vana vid.
- Jag kan inte låsa programmet innan. Vi har med oss ett antal låtar och så får man ta dem som passar. Det är viktigt i en utomhussituation att känna in vilka låtar det är läge för. Man måste ha en öppenhet för den atmosfär som är.
Vad har Credokören på gång annars?- Vi håller precis på att release vår cd som vi spelat in "Credokören sings Clarence Eggleton". Den sticker ut som gospelproduktion i Sverige de senaste tio åren. Sen om man gillar det eller ej är upp till lyssnaren att avgöra.
Hur många sjunger i Credokören?- Vi är 20 medlemmar. Men på lördag har vi fyllt på med ytterligare några så vi kommer vara 25-30 som sjunger.
Fotnot: Manifestationen mot människohandel pågår 12.00-15.00. Credokören sjunger under den första timmen.

Urban Thoms

Övervakning på Facebook får bakläxa

Thu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMT

Facebook slänger ut alla applikationer som lockar användarna med att de ska kunna kolla vem som tar del av deras profil eller foton. Dessa så kallade "stalker apps" fungerar inte, enligt Facebook. Brittiska BBC skriver att applikationer som "Stalker check" och "Who has visited my profile" redan är borttagna. Många användare har laddat ner dem med förhoppning om att kunna se vem som besöker deras profilsida anonymt.
I ett uttalande skriver Facebook att filosofin med ett öppet system där vem som helst kan delta står fast. Även om det inte nämns med ett ord kan det tolkas som att ryktet att Facebook till hösten skulle börja ta betalt av sina användare är falskt.

Gudstjänstfestivalen i SVT och SR

Thu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMT

Ni som inte var med på Gudstjänstfestivalen i Göteborg den gångna helgen får ändå en chans att delta. Den 9 maj klockan 10.00 sänder SVT2 festivalens avslutningsgudstjänst, det gör även Sveriges Radios P1 samma dag klockan 11.03.
I gudstjänsten predikar Martin Lönnebo, körerna Cardia och Guldkören sjunger, de sistnämnda består av människor med intellektuella funktionshinder. Utöver sånginslagen gestaltas predikan av en dans- & dramagrupp.

Lampshades sångerska solodebuterar

Thu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMT

Danska Lampshade-sångerskan RebekkaMaria Andersson har just släppt sitt första soloalbum. "Queen of France" heter skivan som är fylld med popmusik med stänk av afro.
Releaseturnén för henne också till Sverige där RebekkaMaria gör tre spelningar tillsammans med Jonathan Johansson. Den första blir 13 april på Södra Teatern i Stockholm. 14 april spelar de båda på Babel i Malmö och 22 april är det dags för Pustervik i Göteborg.
Jonathan återgäldar vänligheten med att vara supportakt på tre av RebekkaMarias spelningar i Danmark.

Katolsk prästsexskandal även i Brasilien

Thu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMT

Barnsexskandalerna inom katolska kyrkan har nu nått Brasilien, landet med världens största katolska befolkning. Tre präster utreds för misstänkta övergrepp.

Tv-stationen SBT sände i förra veckan en videoinspelning där den 82-årige prästen Marques Barbosa ägnade sig åt oralsex med en 19-åring. Prästen går att identifiera eftersom han i slutet av sexakten med korgossen vänder sig mot kameran och säger:
- Vem där? Vem är det?
Inspelningen ska ha gjorts med dold kamera av en annan korgosse, som anklagar präster i delstaten Alagoas för att ha förgripit sig på pojkar och unga män.
Anklagelserna kommer från flera korgossar och gäller även Barbosas kollegor Edilson Duarte och Raimundo Gomes. De tre utpekade prästerna har nu stängts av medan fallen utreds. Prästsexvideon rapporteras nu säljas som pirat-dvd på gatan i Alagoas.
Het debattBarnsexskandaler har tidigare skakat kyrkan på flera håll i Europa, USA och Australien. I Tyskland har uppståndelsen blivit extra stor sedan det framkommit att den nuvarande påven Joseph Ratzinger och hans bror Georg agerat släpphänt i samband med sexanklagelser mot andra kyrkans män på 1980-talet.
Debatten har blivit så het att förbundskansler Angela Merkel på onsdagen tyckte sig behöva påminna om att det inte bara är präster som begår sexuella övergrepp på barn.
- Det är inte vettigt att, även om dessa fall är inom katolska kyrkan, fokusera på bara en grupp. Detta är något som har ägt rum på många håll i samhället, sade hon i ett tal i Berlin.

TT-AFP

Jacob Zetterman: En sekulär stat som valt att behålla sin religion

Thu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMT

Ett möte med Turkiets religiösa ledare avslöjar en hel del om religionens roll i samhället. Aldrig i mitt liv hade jag trott mig få se en renrakad och slipsklädd stormufti.
Men så är fallet i Turkiet. Mustafa Cagrici tar emot i sitt statliga residens klädd som en grå byråkrat, och ingen detalj i hans utseende avslöjar att han skulle vara landets högste muslimske ledare. Men så ser islam ut i Turkiet, stormuftin går i statligt koppel, och landets nittio tusen moskéer får varje vecka en av staten godkänd text som ska läsas upp till de församlade. En sekulär stat som ändå valt att behålla sin religion, och som sett till att de religiösa krafterna inte får härja fritt.
Vi är en liten grupp
från Sverige och Finland som kommer för att träffa stormuftin, som inleder med en kort introduktion om islam i Turkiet. Sedan ursäktar han sig för att ha pratat för länge, som om han inte hade rätt att predika.
Det är svårt att veta vilken status stormuftin har i dagens Turkiet. En av landets ledande publicister, Kerim Balci på tidningen Zaman, påstår att han troligtvis hade blivit ex-kommunicerad om han varit verksam i ett annat muslimskt land.
Till skillnad från den civilklädde stormuftin tar den grekisk-ortodoxe patriarken Bartolomeus I emot med pompa och ståt. Han är iklädd full religiös mundering, har ett långt svallande vitt skägg som han långsamt drar i då och då.
När han träder in i lokalen ställer sig alla upp i vördnad, och patriarken tilltalas med hans helighet. När han satt sig ner på sin röd- och guldfärgade tron talar han gärna om de problem den lilla grekisk-ortodoxa minoriteten i Turkiet har, och hur de genom åren motarbetats av staten. För att släppa den ortodoxa tron helt fri är inget Turkiet kunnat göra, även om det blivit bättre de senaste åren, enligt patriarken.
Bartolomeus I förvaltar ett historiskt religiöst arv som sträcker sig tillbaka 1 700 år i tiden, då patriarkatet skapades i och med att kristendom blev statsreligion i romarriket. Över tusen år av kristet styre följde i dess spår via det bysantinska riket, och om historien hade velat annorlunda kunde patriark Bartolomeus I sitta på en av kristendomens mest inflytelserika stolar.
Turkiets stormufti
skulle också kunna förvalta ett tungt religiöst arv. För det muslimska kalifatet som skapades av profeten Muhammed på 600-talet hade sin sista utpost i det turkiskstyrda ottomanska riket. Men kalifatet försvann när det sekulära Turkiet föddes, och kvar finns nu enbart en lydig och civilklädd stormufti med statlig lön.
Det kan tyckas lite paradoxalt, men i Turkiet är det kristendomen som håller monoteismens österländska arv vid liv, medan islam klär upp sig som en västerlänning.

Jacob Zetterman

Publicisten som vill se fler oppositionspartier

Thu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMT

Samtidigt som Turkiets muslimska parti blivit mer demokratiskt har den nationalistiska oppositionen blivit mer totalitär. Det menar publicisten Kerim Balci, som efterfrågar nya oppositionspartier som kan ge mer liv åt demokratin.

Det är ett skrytbygge som tornar upp sig, Turkiets största dagstidning Zaman. En tidning vars uttalade linje är att stärka demokratin och att Turkiet ska bli medlem i EU. Kerim Balci jobbar som utrikesredaktör på tidningen och som kolumnist på den engelskspråkiga systertidningen Todays Zaman. Han berättar att tidningenskoncernen för flera år sedan antog en policy där de skulle behandla alla politiska partier i Turkiet likvärdigt, i enlighet med sina demokratiska principer. Men som den politiska situationen ser ut i dag har Zaman tvingats frångå dessa principer på grund av att flera partier uppträder odemokratiskt.
Ultranationalistiska partier - De två stora oppositionspartierna har blivit ultranationalistiska och totalitära, konstaterar Kerim Balci.
Och det är en utveckling som inte bara går att skylla på de nationalistiska politikerna, utan deras politiska hållning har också ett stort stöd bland den turkiska befolkningen. På det hela taget har Turkiet polariserats, enligt Kerim Balci, och det märks inte minst i klyftan mellan regeringspartiet och oppositionen. Och i valet mellan dessa båda krafter har alltså tidningen Zaman relativt öppet gett sitt stöd åt regeringen.
- Men vi är inte regeringens röst, utan vi letar efter andra politiska partier som är intresserade av demokrati, vi hoppas kunna hitta ett oppositionsparti att hylla, säger Kerim Balci.
- Vi är rädda för att AKP blir auktoritärt, så jag hoppas att det inte tar för lång tid innan vi får ett till demokratiskt parti. Vi hoppas att nya rörelser kommer fram, annars kommer AKP att vara vid makten för evigt.

Fakta: Det muslimska AKP och Europa
När Turkiet grundades hade dess ledare Mustafa "Atatürk" Kemal som politiskt mål att göra landet till en del av Europa. Hans politiska arvtagare i modern tid har i stället vänt Europa ryggen. De har behållit Atatürks nationalistiska agenda, men är inte lika intresserade att göra Turkiet till en del av EU. I stället är en av de stora EU-förespråkarna det muslimska AKP. Om Turkiet blir medlem i EU har AKP signalerat att de vill delta i partigruppen EPP (European People's Party) , där de för tillfället har observatörsstatus.EPP är EU-parlamentets största partigrupp, där unionens kristdemokratiska partier återfinns tillsammans med flera högerpartier. Från Sverige är Kristdemokraterna och Moderaterna medlemmar i EPP.

Jacob Zetterman

"Värderingarna håller kursen nu när partier lätt drivs av populism"

Wed, 17 Mar 2010 17:15:00 GMT

ESKILSTUNA. - Var tydligare med värdegrunden! Det är viktigt för att inte Sverigedemokraterna ska ta plats. Det sa pastor Sten-Gunnar Hedin under ett panelsamtal med Kristdemokraterna i Sörmland på Mälardalens högskola.

Och han fick medhåll av imamen Abd al Haqq Kielan.
- Danmark håller på att slitas sönder och det var när jag insåg att Sverige riskerar att hamna i samma läge om de där fascisterna som vill slänga ut alla invandrare får makt som jag började tänka på att Kristdemokraterna måste bli bättre på att lyfta fram de här värderingarna, säger Abd al Haqq Kielan.
Eller?
- Kalla mig gärna Abd al Haqq? Sten-Gunnar och Abd al Haqq ?, som han säger syrligt till de andra panelmedlemmarna och konstaterar skillnaden i vem som tilltalas med för- och efternamn.
De andra i panelen - förutom Hedin som ersatt en sjuk Stanley Sjöberg även KD-politikerna Lotta Jonsson, distriktsordförande och Marie-Louise Forslund Mustaniemi, oppositionsråd - gjorde sitt bästa med uttalet.
Det var ingen stor publik som hade samlats i aulan. Totalt mellan 20-30. Den enda som till det yttre syntes vara muslim gick efter en stund.
Vill lyssna på religiösa ledareMen de deltagande var ändå nöjda med samtalet.
- Det är viktigt att höra vilka värderingar som de här religiösa företrädarna står för, säger Lotta Jonsson.
Kommer ni gå vidare för att försöka locka muslimska väljare?- Ja, det får vi prata vidare om utifrån det här. Men det viktiga för oss är att det är enskilda individer som ska rösta på oss.
Av publiken fick panelen frågan vad som egentligen skiljer partierna.
Ställer inte alla upp på den värdegrund om alla människors lika värde som ni pratar om?- Det är två ord som verkligen skiljer. Alla partier pratar om människans värde, vi är de enda som talar om det värdet som "unikt och okränkbart", svarade Marie-Louise Forslund Mustaniemi.
- Just en sådan sak kan vara bra för KD att lyfta fram, hyllade Abd al Haqq Kielan.
Trängs i mittenBåde imamen och pastorn trodde att värderingar skulle bli viktiga frågor i det kommande valet.
- Det blir ännu viktigare nu när alla partier trängs i mitten. Det är lätt att man drivs av populistiska vindar för att försöka skilja sig. Det är då värderingarna håller kursen, sa Sten-Gunnar Hedin.
- Mycket av det här jobbar vi med varje dag, säger Lotta Jonsson när Dagen-artikeln där Kielan säger att KD "måste bli mer uppkäftigt" citeras.
- Vi måste tydliggöra vilka värderingar vi utgår från när vi pratar om sakpolitik. Vi vill se till att få ett mänskligare Sverige utifrån vilka värderingar vi har. Vi Kristdemokrater tror på att människor har ande, kropp och själ. Men de värderingarna kommer ofta bort när det gäller exempelvis budgetförhandlingar, säger Lotta Jonsson.

Andreas Nilsson

Kardinal ber om ursäkt för sin roll i pedofilskandal

Wed, 17 Mar 2010 15:44:00 GMT

Den irländske kardinalen Sean Brady ber om ursäkt för sin inblandning i den rad av sexbrott mot barn som avslöjats i Katolska kyrkan.

I mitten av 1970-talet var Sean Brady deltidssekreterare åt biskopen Francis McKiernan och var på dennes order närvarande vid de möten där offer för sexövergrepp fick skriva på avtal där de lovade att aldrig avslöja vad som hänt.
Men uppgifterna om att fader Brendan Smyth förgripit sig mot pojkar blev känd och Katolska kyrkan inledde en egen undersökning 1975. Men först 1994 greps Smyth och tre år senare dog han av en hjärtattack i fängelset.
Sean Brady har hela tiden bedyrat att han är oskyldig och kraven på att han borde avgå har kardinalen motsagt genom att hävda att han informerade biskopen. Men på onsdagen bad Brady om ursäkt för sin roll i skandalen, där hundratals barn tros ha blivit utsatta för sexövergrepp, skriver nyhetsbyrån AFP.
- Av hela mitt hjärta vill jag be alla de som har tagit illa vid sig av mitt agerande om ursäkt. Jag vill även be alla de som känner att jag har svikit dem om ursäkt. Jag skäms över att jag inte har stått fast vid de värderingar som jag tror på och bekänner mig till, sa han.
Tidigare har Sean Brady sagt att han enbart kommer att avgå om påven Benedikt XVI ber honom att göra det.

Thomas Manfredh

Marcus Birro: Jag klipptes bort i Gardells tv-program

Wed, 17 Mar 2010 14:05:00 GMT

Katoliken Marcus Birro skulle varit med i Jonas Gardells tv-program om tro men klipptes bort. Det avslöjar Birro i en krönika i Expressen.

Inför Jonas Gardells programserie "Åh, Herregud!", som sänds i Sveriges television, intervjuades författaren, debattören och katoliken Marcus Birro.

En kort tid innan premiäravsnittet skulle visas fick Birro veta att hela intervjun var bortplockad och inte skulle komma med i serien.
I en krönika i Expressen skriver Marcus Birro att han inte längre är besviken över att intervjun klipptes bort. Birro tycker att den bild av Gud som Jonas Gardell ger i programmen, inte stämmer överens med hans egen.
"Han (Gardell) har missuppfattat det allra mest grundläggande i alla former av relationer, och kanske särskilt den mellan Gud och människa. Nämligen ödmjukhet. När man närmar sig Gud bör man sänka tonen, skruva ner sitt ego en aning," skriver Marcus Birro.
"All den brist på empati och värdighet som han beskyller katolikerna och nästan alla andra troende för, den står han för själv. I Gardells värld ryms ingen dialog. Hela hans liv är uppbyggt på en monolog."
Enligt Marcus Birro har han inte fått någon förklaring från SVT eller Jonas Gardell till varför intervjun plockats bort.

Thomas Manfredh

Livets Ords IF kvalar till division 1 i innebandy

Wed, 17 Mar 2010 12:31:00 GMT

Innebandyklubben Livets ords IF gör sin bästa säsong någonsin. Nu väntar ett spännande kvalspel för grabbarna från Uppsala.

Livets ords IF vann sin division 3-serie. En välförtjänt framgång för laget som för bara fem år sedan spelade i division 5.
- Det känns jättebra. Vi har ju varit väldigt nära att vinna serien de två senaste säsongerna, säger tränaren Tomas Baeckman.
Förra säsongen missade man seriesegern på målskillnad. Och året innan var laget 26 sekunder från slutsegern. Men nu gick klubben, som har en koppling till församlingen Livets ord i Uppsala, hela vägen.
- I gudstjänsten på söndagen fick vi applåder, berättar Tomas Baeckman, som är lärare på Livets ords kristna skola och medlem i församlingen.
Nu ställs Livets ords IF mot Vendelsö i play off 1, ett lag man aldrig mött tidigare.
Hur kommer det att gå?
- Chansen är nog fifty-fifty. Det blir en jätterolig utmaning. Vi är garanterade att få spela i nya division 2 och behöver inte känna någon press.
Segraren går till play off 2 och vinnaren där får spela i nya division 1. Seriesystemet görs om till nästa säsong och konkurrensen blir tuffare rakt igenom.
- Om vi går upp blir det en stor utmaning både sportsligt och ekonomiskt. Vi måste till exempel ha en bättre organisation.
Så det bästa vore kanske att ni inte gick upp utan i stället etablerade er i division 2?
- Mänskligt sett borde vi kanske tänka så men eftersom vi allihop är tävlingsmänniskor så vill vi inte ens tänka den tanken. Vi vill komma så långt det går, säger Tomas Baeckman.
Första play off-matchen spelas på bortaplan mot Vendelsö på lördag. Returen avgörs hemma i Allianshallen i Uppsala söndag den 28 mars.
- Vi är laddade inför uppgiften. Hemma har vi snittat 200 personer den här säsongen. Så mycket publik har inget annat lag i Uppsala, förutom Storvreta och Sirius i Superligan.

Thomas Manfredh

Prästmördare dödad i eldstrid

Wed, 17 Mar 2010 10:08:00 GMT

Den man som i november mördade den ryske ortodoxe prästen Daniil Sysoev har nu hittats av rysk polis, meddelar nätsajten Interfax-religion.

Den 19 november sköts den kände ortodoxe prästen Daniil Sysoev till döds i St Thomas församling i Moskva. Sysoev hade då vid flera tillfällen blivit hotad till livet av radikala islamister som var missnöjda med hans öppna kritik av islam och motståndare till hans missionsarbete bland muslimer.
En talesman för den ryska polisen säger till nyhetssajten InterfaX-religion att man tror sig ha funnit den man som mördade Sysoev. När mannen togs omhand av polisen, som fattat misstankar mot honom, kastade han in en granat i byggnaden där de befann sig och i den eldstrid som följde sköts mannen till döds.
Den tekniska undersökningen av mannens pistol har övertygat polisen om att det var han som sköt Sysoev till döds. En kontroll av hans identitet visar att han hade en kriminell bakgrund.
En organisation som kallar sig The Information Analysis Division of the Imarat Kavkaz Ingush Vilayat Armed Forces Headquarters, har tagit på sig ansvaret för dådet. "Sysoev mördades av en av oss för att han förtalade islam", har organisationen sagt i ett uttalande.

Thomas Manfredh

Tidigare sexbrottsdömd präst avstängd efter kontakt med barn

Wed, 17 Mar 2010 08:46:00 GMT

En tysk präst som dömts för sexuella övergrepp på barn har med omedelbar verkan suspenderats. Orsaken är att han har brutit mot förbudet att ha med barn att göra, skriver Katolska kyrkans webbsida.

Det var 1986 som prästen dömdes till 18 månaders villkorlig dom och böter för att ha förgripit sig på minderåriga pojkar. Senare fick han tillåtelse att inträda i tjänst - dock med förbudet att han inte fick ha med barn och ungdomar att göra.
Påven Benedikt XVI, som då var ärkebiskop i München, hade inget med beslutet att göra utan det togs av stiftets generalvikarie Gerhard Gruber. Och det är Gruber som nu tagit på sig ansvaret för att ha tillåtit prästen att arbeta som kaplan i en församling, skriver Katolska kyrkans webbsida.
Meddelandet om att prästen stängts av från sin tjänst kommer från det katolska ärkestiftet i München, men på vilket sätt han brutit mot förbudet framgår inte. Italiensk media uppger att han nyligen varit på en campingutflykt med ungdomar från den församling där han arbetar.
Också Josef Obermaier, personalchef vid stiftets själavårdsavdelning och prästen överordnade, har avskedats eftersom han är ansvarig för att den pedofildömde prästen fått arbeta bland minderåriga.

Thomas Manfredh

"Jag bytte ut Gud mot Gudrun"

Wed, 17 Mar 2010 02:00:00 GMT

Mötena i AA-grupperna räddade hennes liv. Men i stället för att hitta styrkan i Gud fann hon den i sig själv och i mötet med andra. Det förklarade Feministiskt initiativs partiledare Gudrun Schyman när hon var på besök i Centrumkyrkan i Sundbyberg utanför Stockholm.

I mitten av 1990-talet hade Gudrun Schyman nått botten. I nästan 30 år hade hon druckit för mycket, och nu var hon alkoholist. Dessutom hade hon problem med relationen till sina barn och var ständigt jagad av ett hungrigt mediedrev. De hade fått blodad tand efter den uppmärksammade presskonferensen då Schyman förklarat att hon hade problem med alkohol. Hjälpen för den dåvarande vänsterpartiledaren kom från oväntat håll. AA-rörelsen, där Gud står i fokus, räddade Gudrun Schymans liv.
- Jag valde att leva, förklarade hon i intervjun med Centrumkyrkans föreståndare Carin Dernulf.
- Men det var inte alla som ville att jag skulle klara mig. En del hoppades att jag skulle försvinna från jordens yta, och medierna ropade på min avgång. Samtidigt fick jag en oerhörd kärlek från olika människor under den här perioden. De skickade brev, fax och ringde - många kände igen sig i min situation och bad mig att inte ge upp.
Själsligt naknaMötena i AA-rörelsen beskriver hon som själsligt nakna och det var just de mänskliga mötena, inte någon Gudsupplevelse, som gjorde att Schyman valde livet. AA-mötenas ständiga snack om Gud gav FI-ledaren inte mycket för.
- Jag hade problem med att det var så mycket snack om Gud och i början kändes det som att jag hamnat i en sekt. Men efter ett tag insåg jag att det, trots allt, fanns ganska mycket frihet. Bland annat har de ju den vackra sinnesrobönen som börjar med att Gud ska ge oss sinnesro. Själv bytte jag ut Gud mot Gudrun. "Gudrun, ge mig sinnesro". Jag tror ju inte på Gud, utan var tvungen att ge mig själv kraft att klara av det här.
Pappan söp ihjäl sigTidigare i livet hade hon sett sin pappa supa ihjäl sig och nu var hon på väg att gå samma öde till mötes.
- Jag förstod inte hur han kunde välja spriten. Älskade han mig inte mer än så? Och nu var jag på väg att göra samma sak mot mina egna barn. Men de där mötena hjälpte mig att förstå att alkoholism är en sjukdom. Jag älskade ju inte mina barn mindre på grund av spriten och det var samma sak för min pappa. Han valde inte bort mig.
Vändpunkten under 12-stegsprocessen blev ett så kallat anhörigsamtal. En son förklarade sin kärlek till sin söndersupna mamma, trots att hon svikit honom gång på gång.
- Tidigare hade jag nästan gått under på grund av skuldkänslor gentemot mina barn. När de föddes gav de mig den största injektionen i mitt liv, jag hade aldrig trott att jag kunde älska så mycket, men spriten fanns hela tiden som ett hinder mellan oss. Det där samtalet fick mig att inse att mina barn kunde älska mig. För mig blev det vändpunkten. Jag vägrade låta alkoholen hindra mig från att släppa fram den kärlek jag kände till mina barn.
Fick ingen mild behandlingAtt hon skulle fått en mildare behandling av medierna under den kaotiska tiden i mitten av 1990-talet om hon varit en man är enligt Schyman en självklarhet.
- Bland män är attityden "Ta en sup och var som en karl", medan kvinnor som super är det värsta som finns. Att min företrädare i Vänsterpartiet hade alkoholproblem var vida känt, men det skrev medierna naturligtvis inte om, förklarade Gudrun Schyman och återknöt därmed till sin absoluta hjärtefråga - feminism.
- Det verkar som att män alltid är 100 procent och att kvinnor på sin höjd kan vara 80 procent. Kör en kvinna dåligt kör alla kvinnor som kärringar och kör en man dåligt kör han som en kärring. Det är tråkigt eftersom vi i könsrollerna begränsar varandra och tappar viktig kompetens inom till exempel näringslivet. Det är pinsamt att vi inte kommit längre.
- Sverige är inte ett jämställt land. Det kan man se överallt, även i kyrkan.
Finns en annan sidaDet finns även en annan sida av den kyrkliga verksamheten som borde ses över, enligt Gudrun Schyman - engagemanget i samhällsfrågor. Under intervjun med Carin Dernulf bjöd FI:s partiledare upp kyrkan till dans på den politiska arenan.
- Vi upprörs ju av samma orättvisor, eller hur? Och det finns många frikyrkliga och svenskkyrkliga i Feministiskt initiativ, men alldeles för få kristna hörs i den allmänna debatten. Det finns tv-program att medverka i, det finns debattsidor på nätet, ni kan starta tankesmedjor eller anordna seminarier. Ni har ju byggnaderna och resurserna, men det kräver en större öppenhet från er sida.
Inte bara socialinrättningAtt kyrkan i dag har en stor social verksamhet riktat mot samhällets olycksbarn räcker inte, enligt Schyman.
- Visst. Ju mer den sociala välfärden urholkas desto mer får ni att göra, men jag tycker inte att ni bara ska sopa efteråt och agera välgörenhetsinrättning. Kyrkan ska vara med och påverka politiken och motverka att klyftorna i samhället ökar.

Fakta: Gudrun Schyman

Gudrun Schyman blev partiordförande i Vänsterpartiet 1993. Tio år senare framkom uppgifter om att hon gjort ogiltiga skatteavdrag i sin självdeklaration, och Schyman valde att avgå.

År 2005 var hon med och bildade Feministiskt initiativ (Fi). I riksdagsvalet 2006 fick partiet strax under 0,7 procent av rösterna.

Schyman har under senaste tiden blivit uppmärksammad i tv-programmet "Let's dance", och blev i söndags intervjuad av Carin Dernulf, pastor i Centrumkyrkan i Sundbyberg.

Rickard Alvarsson

Protestanter försöker bryta mönstret att folkgrupp och tro hänger ihop

Wed, 17 Mar 2010 02:00:00 GMT

Religion och etnisk identitet hänger ihop i Turkiet. Det gäller såväl den muslimska majoriteten som den kristna minoriteten. Men det finns en grupp som går emot strömmen, de kristna protestanterna.

Zekai Tanyar är en av dem som inte riktigt passar in i den turkiska modellen. Han är bekännande kristen, men tillhör inte någon av de etniska kristna minoritetsgrupperna i landet, utan vill se sig som kristen turk. Han är pastor i en protestantisk församling i Izmir, och är även ledare för de protestantiska kyrkorna i Turkiet. Sammanlagt samlar de omkring 4 000 människor.
- Den riktiga utmaningen är, kan en turk bli kristen, buddhist eller bahai, säger Zekai Tanyar när Dagen träffar honom på en restaurang ett stenkast från Istanbuls historiska stolthet Haga Sofia, dit han kommit för att träffa en grupp från Kyrkornas EU-kontor.
Sitter djupt inpräntadeHan berättar att de nationalistiska tankemönstren är så djupt inpräntad att många turkar har svårt att förstå att man som turk kan tillhöra en annan religion än islam. Att konvertera är för många en skrämmande tanke, och att bli kristen är ett otroligt stort steg att ta för en turk.
- Kristendomen är inte bara vilken annan religion som helst, det är en politisk och militär fiende, och det finns en tusenårig historia av konflikt, säger Zekai Tanyar.
- Men den främsta utmaningen för konvertiter är att familjen anser att de är en skam. De frågar sig inte, är det här sant eller inte, låt oss diskutera. Turkiet är inte lika individuellt som västvärlden. Lojaliteten som finns hos gruppen är väldigt viktig, och att bryta sig loss som en individ är något som verkligen försvagar den lojaliteten. Det behövs mycket mod och målmedvetenhet för att bryta sig loss, säger Zekai Tanyar.
Ett land av paradoxerNär den turkiske kyrkoledaren beskriver situationen för de kristna i Turkiet säger han att det är ett land av paradoxer.
- Vi har stora friheter. Vi kan sälja biblar fritt, annonsera fritt och vi kan också ändra religion på våra identitetskort från muslim till kristen. Men å andra sidan hittar de alltid en väg att förstöra och minimera vårt inflytande, säger han.
Saknar gudstjänstlokalerProblemet som Turkiets kristna protestanter har är att de inte får tillgång till egna gudstjänstlokaler och därför samlas de ofta i privata hem. Den protestantiska minoriteten har också svårt att få bli godkänd som samfund, och enligt Zekay Tanyar sprids det mycket desinformation om kristna och som en följd utsätts de för en del hatbrott.
- Från utsidan är det många som säger att kyrkan i Turkiet är förföljd. Nja, det känns inte riktigt rätt att säga så när vi ser vad kyrkor i andra länder går igenom. Jag skulle istället säga att kyrkan i Turkiet är trakasserad.
På vilket sätt skulle du vilja att Turkiet förändrades? - Jag skulle vilja se ett land som omfamnar en kulturell och religiös mångfald. Under det ottomanska riket fanns en sådan rikedom, men vi har förlorat det på grund av blind nationalism, säger Zekai Tanyar, som beklagar att avvikande religioner och kulturer under lång tid setts som statens fiender.
- Som turk kan jag älska mitt land och Jesus Kristus. Det är ingen motsägelse. Det är vad jag vill visa för mitt folk.
"Är du inte turk?"Behnan Konutgan är också pastor i en protestantisk kyrka i Turkiet, och precis som Zekai Tanyar kommer han från en muslimsk bakgrund. Han berättar en liknande historia, om en kyrka som inte riktigt tillåts blomma ut i den muslimska omgivningen, och att det är oerhört svårt att få förståelse att även turkar kan vara kristna.
- När jag berättar att jag är kristen är den första frågan jag får om jag inte är turk, berättar han.
Ses som främmande religionTrots att kristendomen har funnits på platsen i 2000 år har det gått så långt att de flesta turkar i dagsläget betraktar kristendomen som en främmande religion. Och det intrycket förstärks så klart när det kommer amerikanska missionärer som vill omvända turkarna. För Behnan Konutgan är det ett märkligt scenario och han hävdar med bestämdhet att kristendomen går alldeles utmärkt att kombinera med en turkisk identitet.
- Kristendomen är inte en utländsk religion. Det var vi som exporterade kristendomen till Europa.

Jacob Zetterman

Den turkiska identiteten är helt knuten till islam

Wed, 17 Mar 2010 02:00:00 GMT

Istanbul. Turkisk nationalism har haft förödande effekt på landets kristna minoriteter. Rent historiskt har Turkiet varit en av de viktigaste länderna för kristendomens framväxt, och det måste ses som en historiens ironi att antalet kristna i dagsläget går att räkna i promille.

Turkiets religiösa vägval (del 1 av 2)Den kristna minoriteten är som en fluga, den är liten men kan vara väldigt irriterande. Den reflektionen gör Serkan Yolacan från den turkiska tankesmedjan Tesev. Dagen träffar honom på ett seminarium i Istanbul, när han håller ett föredrag om Turkiets politik.
- Antalet kristna är väldigt få, men de underminerar hela idén om nationell tillhörighet, konstaterar Serkan Yolacan.
Hans föredrag handlar om att Turkiet är på väg in i en ny epok, där militärens makt är på väg att försvinna, och förhoppningsvis ersättas med en starkare demokrati och slutligen ett EU-medlemskap.
En nation för turkarEn viktig del i den utvecklingen är att Turkiet måste förbättra attityden mot landets olika minoriteter, både den stora kurdiska gruppen, men även landets kristna. För att göra det måste man gå till roten med varför Turkiet en gång i tiden skapades, och som på många sätt är anledningen till att kristendomen nästan försvunnit i landet. Det vill säga en nationalistisk ideologi som säger att Turkiet enbart ska vara en nation för turkar, och där den turkiska identiteten pusslats ihop med sunniislam.
-När den turkiska identiteten blev likställd med en muslimsk identitet blev icke-muslimer främlingar som inte kunde assimileras. På så sätt skiljer sig de kristna minoriteternas situation mot den kurdiska minoriteten, som i egenskap av muslimer ändå kunde betraktas som turkar, säger Serkan Yolacan.
Det är utifrån denna identitetsmarkör som folkmordet på armenierna genomfördes, ett massmord som begicks under första världskriget där nationalistiska tankegångar genomströmmade hela Europa.
Föddes inte i ett vakuumFör Turkiets nationalism föddes inte i ett vakuum, utan i början av 1900-talet genomgick hela regionen stora förändringar då det mångkulturella och mångreligiösa ottomanska riket gick i graven. I dess ställe föddes en lång rad nya nationalstater, vissa kristna, andra muslimska. Och för regionens muslimer blev Turkiet den givna destinationen.
- Dit kom muslimer som flydde från Grekland, Albanien, Bosnien, Bulgarien och Kaukasus, berättar Sahin Alpay, inflytelserik kolumnist på den turkiska tidningen Zaman.
- I Turkiet konstruerades en ny identitet, där alla muslimer skulle assimileras för att utgöra en nation som pratade turkiska, hade en turkisk kultur och som delade den form av islam som godkändes av regeringen.
Religion sågs som fiendenTurkiet byggdes upp med militären i dess mitt, och med en ledare som hade ambitionen att göra landet till en del av Europa. Mustafa Kemal, med smeknamnet Atatürk, förkastade det arabiska alfabetet till förmån för det latinska, den turkiska traditionella klädseln skulle bort och landet skulle moderniseras. Med hjälp av militären skulle Turkiet bli en sekulär stat, där religionen sågs som en fiende.
- Religiositet sågs som en privatsak. Samtidigt användes religionen av staten för att forma en ny form av identitet, berättar Sahin Alpay.
- Staten monopoliserade religionen och införde en rad restrektioner för religionsfrihet.
Muslimska grupper som inte hade samma uppfattning som staten förbjöds, och i och med att en turk per definition skulle vara sunnimuslim innebar det att landets kristna minoritet pekades ut som främlingar. Ända sedan massmordet på armenierna har olika kristna minoriteter antingen tvingats bort med våld, eller frivilligt flyttat från Turkiet. För hundra år sedan kunde antalet kristna räknas i miljontals, och de utgjorde drygt 20 procent av befolkningen. I dag finns det mindre än 100000 kristna kvar av en befolkning på 72 miljoner.
De få kristna som finns kvar samlar sig främst i de klassiska kyrkorna som har funnits i regionen under en lång tid. Störst är den armeniska kyrkan, med ungefär 55000 medlemmar. Ärkebiskopen heter Aram Atseyan, som under ett kort föredrag delar med sig av sin världsbild.
- Som kristen är det inga problem att bo i Istanbul, men situationen är annorlunda i Anatolien. Där finns det de som är rädda för att kalla sig armenier, berättar han.
Armenier = kristenSom armenisk kyrkoledare är han mån om att försvara sin grupps identitet, och Aram Atseyan berättar om hjältedåd från det förflutna, hur armenierna blev den första nationen som blev kristna, hur armenier varit med och byggt upp den moderna metropolen Istanbul. Självklart är relationen med den muslimska majoriteten känslig, och folkmord är en fråga han med diplomatisk skicklighet undviker.
På många sätt står den armeniske kyrkoledaren långt ifrån det muslimska majoritetssamhället. Men på en punkt är han rörande överens. Precis som för de flesta turkar anser den armeniske kyrkoledaren att religion och etnicitet hänger ihop. När Dagen ställer frågan om det går att vara muslimsk armenier är svaret rappt och enkelt.
- Att vara armenier är att vara kristen.

Fakta: Turkiet, det näst heligaste landet
Om Israel är kristendomens heliga land, skulle Turkiet kunna klassas som det näst heliga landet, med tanke på dess kristna historia.
Det var exempelvis i Antiokia, i nuvarande Turkiet, som Jesus efterföljare för första gången kallades för kristna.
Flera av urkyrkans första missionärer åkte hit och grundade församlingar, bland annat aposteln Paulus, liksom Jesus lärjungar Andreas, Petrus och Johannes.
Turkiet är också biblisk mark, exempelvis skriver författaren till Uppenbarelseboken brev till sju församlingar, samtliga ligger i nuvarande Turkiet.
Även stora delar av apostlagärningarna utspelar sig i området.
När kristendomen gick från förföljd minoritetsreligion till statsreligion i romarriket var det i Konstantinopel, nuvarande Istanbul, som korset sattes ner.
De stora kyrkomötena, där bland annat läran om treenigheten antogs, hölls i Nicaea, Chalcedon, Efesos och Konstantinopel. De teologiska frågor som avhandlades där tillhör första kapitlet i kyrkohistorien och samtliga platser återfinns i dagens Turkiet.
I dagsläget är islam den dominerande religionen i Turkiet, men det finns flera kristna minoriteter i landet.
Störst är den armeniska apostoliska kyrkan med 55 000 medlemmar.
Andra kristna minoriteter är assyrier, katoliker, grekisk-ortodoxa och protestanter.

Jacob Zetterman