http://www.dagen.se/Dagen.se - OpinionHur kan samhällsinstitutioner och civila organisationer av olika slag samverka för att åstadkomma en god social service till medborgarna? Den frågan är aktuell nästan överallt i världen, även om svaren självklart ser olika ut på olika håll. Vår nuvarande regering i Sverige har gärna använt begreppet "det civila samhället" och strukit under dess positiva roll i samhällsbygget. Det är en ödets ironi att det politiska etablissemanget samtidigt verkar ha allt större svårigheter att hantera de ideologiska drivkrafter som bär de aktuella organisationerna. Ofta vill man plocka engagemangets goda frukter utan att vilja erkänna dess rötter. Det är naturligtvis ohållbart i längden.I USA tillsatte president Obama vid sitt tillträde en rådgivande kommitté för de här frågorna. Den har bestått av cirka 25 personer från såväl religiösa som icke-religiösa organisationer. Evangelikaler, liberaler, katoliker och representanter från invandrarkyrkor har samsats med judar, muslimer, hinduer och sekulära organisationer. Under ett år har de försökt mejsla ut hur regeringen och det civila samhället bäst ska kunna betjäna dem som har de största behoven. Gruppen fick i uppdrag att tala om saker som hur det civila samhället kan vara en positiv kraft när det gäller den ekonomiska återhämtningen, om hur man kan stödja en interreligiös dialog och samarbete mellan religiösa grupper, om att uppmuntra pappor att ta ansvar och skapa friska familjer och om hur man kan reducera antalet oönskade graviditeter och aborter, stärka mammors och barns hälsa och uppmuntra adoptioner. Författaren, aktivisten och Dagenkrönikören Jim Wallis har ingått i gruppen. Han menar att den här gruppens arbete visar att troende av olika bekännelser är en kraftfull resurs om man vill skapa en god nationell och internationell policy.Och han visar på att en sådan kan formas med bibehållen respekt för såväl landets religiösa pluralism som för konstitutionen.När tillsätter regeringen Reinfeldt en liknande grupp? Eller kan man vänta sig det av en statsminister som inte ens vill träffa kristna ledare? Det råder annars ingen brist på ämnen att tala om. Fokus skulle kunna vara detsamma som i USA: Hur stötta de fattigaste och mest utsatta i Sverige och världen?Den amerikanska gruppens slutrapport innehåller flera rekommendationer som skulle kunna vara intressanta också för oss. Som att regeringen borde göra främjande av papparollen till en av pelarna i sin politik. Eller att regeringen bör samarbeta med organisationer som arbetar över trosgränser för att öka respekten för religiös pluralism och religionsfrihet.För att inte tala om att biståndbudgeten måste ge mindre till militären och näringslivet och mer till självständiga, icke vinstdrivna organisationer. Nog så aktuellt nu när Sveriges biståndsminister går precis motsatt väg med svenskt bistånd. <br /><br /><br />Håkan Arenius <p><a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/59IJxizjbx-l5OMo2VGETNIMqtE/0/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/59IJxizjbx-l5OMo2VGETNIMqtE/0/di" border="0" ismap="true"></img></a><br/> <a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/59IJxizjbx-l5OMo2VGETNIMqtE/1/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/59IJxizjbx-l5OMo2VGETNIMqtE/1/di" border="0" ismap="true"></img></a></p><img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Opinion/~4/HDGeiKaXfA0" height="1" width="1"/>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Opinion/~3/HDGeiKaXfA0/article.aspxThu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMTDagen_opinionrtiklar206150http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=206150Även om resultaten från forskningen inte är helt entydiga finns tillräcklig grund för att påstå att medievåld kan få negativa effekter.<br /><br />En färsk global studie har kommit fram till att våldsamma datorspel har en negativ effekt på många barn. Studien finns redovisad på idg.se (PC För Alla) och är den största som gjorts hittills, baserad på över 130 000 personer världen över. Studien har letts av Craig Anderson som är professor i psykologi vid Iowa-universitetet i USA."Vi kan med stort självförtroende nu säga att oavsett forskningsmetoder och kulturer så har vi fått fram samma resultat i våra tester. Våldsamma datorspel ökar riskerna för att en person ska bli aggressiv, både i det korta och det långa loppet", säger Craig Anderson i ett uttalande på Iowa-universitetets webbplats.I debatten om våldsamma datorspel och deras påverkan på barn och ungdomar har under lång tid två olika synsätt varit förhärskande. Den ena ståndpunkten går ut på att medievåldet otvivelaktigt är en bidragande orsak till det ökande våldet i samhället, medan det andra synsättet avfärdar detta och förklarar hela våldsdebatten som utslag av "moralpanik".Frank Lindblad, barnpsykiatriker och docent vid Karolinska Institutet, menar att det är vetenskapligt belagt att barn och ungdomar som ser grovt våld påverkas. Den amerikanske författaren John Grisham, som skrivit böcker som innehåller både sex och våld, svarar entydigt ja på frågan om sambandet mellan medievåld och verkligt våld finns. Forskning vid sociologiska institutionen, Lunds universitet, visar att flickor vänder oron inåt och uppvisar mörkrädsla, ensamhetskänsla och sömnsvårigheter. Pojkarna däremot riktar sin aggressivitet utåt mot personer eller saker.Experter knutna till regeringen har dock varit skeptiska. Mediarådets expert ser oron för datorspelens effekter som ett utslag av "okunskap". Även om resultaten från forskningen inte är helt entydiga finns tillräcklig grund för att påstå att medievåld kan få negativa effekter. Medievåldsdebatten riskerar alltid att bli enkelspårig och gå ut på att "om du spelar våldsamma datorspel eller ser på våldsfilmer, så blir du själv våldsam". Moralpaniken drabbade naturligtvis också mig efter min motion till Kristdemokraternas riksting 2007, min debattartikel i Expressen 2008 om "Grand Theft Auto IV" och mitt framträdande i "Debatt" 2009.Men jag har också fått många brev och telefonsamtal från personer som stödjer mig och min uppfattning i frågan om våldsamma datorspel. En reservofficer ringde upp mig och berättade att försvaret använder sig av datorspel som "Battlefield" för att träna soldaterna att reflexmässigt döda på vissa stimuli. Datorspelen bygger på repetitiva beteenden hos spelaren, som tränas att agera aggressivt och utan impulskontroll. Datorspelen förstärker aggressiva beteenden genom belöning - det är klassisk psykologi. Det finns även en annan allvarlig konsekvens av datorspelen. Den lavinartade ökningen av spelmöjligheter på internet har gjort att spelmissbruket ökar. Allt fler barn och ungdomar hamnar i datorspelsberoende. 70 procent av pojkarna i årskurs 8 spelar datorspel dagligen. Detta har inte uppmärksammats i debatten.Debatt<br /><br /><br />Anders Bergsten Anders Bergsten, ordförande för Kristdemokraterna i Bollnäs. <p><a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/8TxUWXo37wcz7GXZm0SGxRH4j4s/0/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/8TxUWXo37wcz7GXZm0SGxRH4j4s/0/di" border="0" ismap="true"></img></a><br/> <a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/8TxUWXo37wcz7GXZm0SGxRH4j4s/1/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/8TxUWXo37wcz7GXZm0SGxRH4j4s/1/di" border="0" ismap="true"></img></a></p><img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Opinion/~4/Lo3pzqSIKDA" height="1" width="1"/>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Opinion/~3/Lo3pzqSIKDA/article.aspxThu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMTDagen_opinionrtiklar206155http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=206155Nyligen talade jag inför en grupp församlingsledare som hungrar efter mer av Gud. Men de är också medvetna om att de inte når ut med det kristna budskapet på ett effektivt sätt. De flesta av deras små församlingar blir gråare för varje dag som går.Jag sa till dem att de bara har två möjligheter: Förändras eller dö.Med hjälp av en berättelse om Isaks liv påminde jag dem om att vi aldrig ska bygga vår församling med bara en generation i sikte. Gud identifierar sig själv som "Abrahams, Isaks och Jakobs Gud". Han vill att hans arbete ska avancera från en generation till nästa. Efter Abrahams död begav sig Isak till Gerars land. Där kavlade han upp skjortärmarna och högg i. Första Mosebok 26:18 berättar: "Isak grävde åter upp de brunnar som hans far Abrahams män hade grävt men som filisteerna hade fyllt igen efter Abrahams död, och han gav brunnarna samma namn som hans far hade gett dem."Här finns en tydlig andlig princip. Gud vill öppna välsignelsens källor men han vill inte begränsa den välsignelsen till en generation. Vår fiende älskar att proppa våra källor fulla med allt möjligt skräp - religiositet, tradition, lagiskhet, kyrkopolitik, svartsjuka, stolthet, kallsinne och omoral. Om vi vill att våra källor ska flöda utan avbrott måste vi rensa dem.Isak ändrade inte namn på Abrahams källor. Men han renoverade dem så att de kunde bli till välsignelse för hans generation. Vi kan inte ändra vårt kärnbudskap men vi når inte vår tids Isakgeneration med gårdagens sätt att presentera det.Här är några områden där det kan behövas renovering och rensning:1. Genuin, autentisk andlighet. Under den pentekostala/karismatiska väckelsen överdoserade vi. Vi hyllade predikanter med blanka kostymer och välkammat hår. Vi trodde att det var acceptabelt att knuffa folk till golvet under förbön. Vi utvecklade märkliga talarstolsmaner. Allt sådant måste bort. Dagens unga människor blir illamående av falskhet.2. Musikstilar. Jag vill skrika till folk i min ålder och äldre; "Det handlar inte om dig". Vill vi nå yngre människor måste vi uppdatera sånglistorna. De gamla godingarna kan du lyssna på i bilen på hemvägen.3. Ett nytt sätt att leda. Enmansföreställningen var norm i kyrkorna på 1980-talet men välvillig diktatur fungerar inte och är inte bibliskt. Unga människor vill ha interaktion och samspel. Paulus team bestod av män och kvinnor i olika generationer och med varierande etisk bakgrund. Det bör gälla oss också.4. Lärjungaskap som bygger på relationer. Tidigare tenderade kristna att vara åskådare som byggde sina andliga liv runt stora händelser. Men unga människor vill inte undervisas av en man som kommer till kyrkan i limousin, predikar från en piedestal och sedan försvinner in i vip-rummet. De söker en verklig relation med en verklig andlig fader eller moder som har tid för dem.5. Teknologi. Man ger sig inte iväg som missionär till ett främmande land utan att lära sig språket. Men många av dagens kyrkor försöker nå de yngre utan att se till att behärska digitala medier. Om ett barn kan använda en iPhone kan du lära dig att twittra. Gud vill använda alla sorters kommunikation för att sprida sanningen.Fastna inte i det som är föråldrat. Den helige Ande erbjuder den bästa upprensningen för igentäppta källor. Öppna ditt liv och din församling för allt det nya som Gud gör i denna spännande tid!<br /><br /><br />J. Lee Grady <p><a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Kjw4W1q8LSzyLokmUG-O28TN83I/0/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Kjw4W1q8LSzyLokmUG-O28TN83I/0/di" border="0" ismap="true"></img></a><br/> <a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Kjw4W1q8LSzyLokmUG-O28TN83I/1/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Kjw4W1q8LSzyLokmUG-O28TN83I/1/di" border="0" ismap="true"></img></a></p><img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Opinion/~4/F3YtLGILjQ0" height="1" width="1"/>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Opinion/~3/F3YtLGILjQ0/article.aspxThu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMTDagen_opinionrtiklar206148http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=206148Tiotusentals människor skadas i vägtrafikolyckor i Sverige varje år. Efter hjärt- och kärlsjukdomar och cancersjukdomar är trafikskadorna vårt tredje största folkhälsoproblem. Och så har det varit i Sverige och många andra länder under flera decenniers tid. Samtidigt har välfärdssystemet inte förmått att sörja för de trafikskadades rätt och möjlighet till ett gott omhändertagande. En av de brukarorganisationer i Sverige som gör mycket lovvärda satsningar på de trafikskadade är Personskadeförbundet RTP. Deras information om stöd och satsningar finns tillgängliga på förbundets webbportal. Där står att läsa att förbundet satsar på att ta fram ett särskilt så kallat hälsodokument för förbundets medlemmar. Syftet med dessa dokument är att den trafikskadade personen ska få det enklare och bättre i hennes olika vårdkontakter. Dokumentet är också ett led i att de trafikskadade som grupp i samhället inte ska utsättas för felbehandlingar. Trafikskadade som valt att organisera sig i brukarorganisationen RTP har också berättat om att det saknas kunskaper om vilka specifika förutsättningar som gäller för de olika skadegrupperna och konsekvenserna som följer i dessa.Detta är inte fråga om några nya brister för de trafikskadade. Brister och luckor i de olika vård- och omsorgssystemen har funnits under en längre tid. Själv genomförde jag en studie år 2007 av vilken kunskap som fanns hos LSS-handläggare (LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) det vill säga biståndsbedömare i landets kommuner. Jag fann att påfallande många ansåg sig sakna kunskap om den målgrupp (trafikskadade) som de mötte och skulle fatta beslut om insats för. En socionom som arbetade som LSS-handläggare i en kommun förklarade för mig att hon inte tyckte det var konstigt att de trafikskadade inte överklagade de beslut som hon var med och fattade om insatser för personen ifråga. Kvinnan sa till mig att hon förklarade för dem som sökte om olika insatser att det inte var någon idé för dem att överklaga eftersom de ändå inte skulle ha någon chans att få rätt. Biståndsbedömarens agerande och nonchalans visar att rättssäkerheten snabbt kan sättas ur spel för de allra mest utsatta i samhället.Den satsning som Personskadeförbundet RTP nu gör med stöd av pengar från Arvsfonden är lovvärt av flera skäl. För det första är det viktigt att vårdpersonal kan få en sammanfattning av den skadeproblematik som den trafikskadade äger samt även får tillgång till den medicinlista som enligt RTP kan vara omfattande. Hälsodokumentet kommer att tas fram med hjälp av medicinsk expertis enligt RTP. Jag tycker dessa satsningar måste tas på större allvar av vård- och omsorgsverksamheterna runtom i landet. En brukarorganisation kämpar i första hand för sina medlemmar och deras familjer. Men vem sörjer för de trafikskadade patienter som inte är organiserade medlemmar i en brukarorganisation? Det är hög tid att ta vara mer på de erfarenheter och kunskaper som finns i brukarorganisationerna. Kunskapen finns och är tillgänglig där, vilket passar extra bra i år då tillgänglighetsfrågorna står högst upp på agendan.<br /><br /><br />Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin vid Umeå universitet <p><a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/KYi0TbHcb4MOY3bsEw2WwftgJPo/0/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/KYi0TbHcb4MOY3bsEw2WwftgJPo/0/di" border="0" ismap="true"></img></a><br/> <a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/KYi0TbHcb4MOY3bsEw2WwftgJPo/1/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/KYi0TbHcb4MOY3bsEw2WwftgJPo/1/di" border="0" ismap="true"></img></a></p><img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Opinion/~4/JmTcbAaDKDE" height="1" width="1"/>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Opinion/~3/JmTcbAaDKDE/article.aspxThu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMTDagen_opinionrtiklar206149http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=206149Kyrkan har varit mer rädd om sitt eget rykte än om utsatta barns ve och väl. Den salvan levererar den biskop som fått i uppgift att utreda hur den katolska kyrkan i Tyskland hanterat anmälningar om sexövergrepp mot barn inom kyrkans hägn. Det är bedrövligt att man aldrig lär sig. För barnens skull, förstås. Men också för kyrkans. <br /><br /><br />Håkan Arenius <p><a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/xiKEUQ2y_g_Hg9b9jWL1vrLypG0/0/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/xiKEUQ2y_g_Hg9b9jWL1vrLypG0/0/di" border="0" ismap="true"></img></a><br/> <a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/xiKEUQ2y_g_Hg9b9jWL1vrLypG0/1/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/xiKEUQ2y_g_Hg9b9jWL1vrLypG0/1/di" border="0" ismap="true"></img></a></p><img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Opinion/~4/6U8QVMSIA14" height="1" width="1"/>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Opinion/~3/6U8QVMSIA14/article.aspxThu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMTDagen_opinionrtiklar206151http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=206151Sverige fortsätter att avvisa ensamkommande flyktingbarn till Malta. Detta trots att Rädda Barnen, Röda Korset och Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter har vädjat om ett stopp, och trots att man vet att oskyldiga spärras in i månader under vidriga förhållanden. Detta är en del av EU:s flyktingpolitik, och Sverige medverkar aktivt till dess fortbestånd. Sveriges trovärdighet säljs ut på Malta. Vem lyssnar till den som står vid skampålen?<br /><br /><br />Håkan Arenius <p><a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/EDdoYWp29V6BPfNN9fPCbcGN31A/0/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/EDdoYWp29V6BPfNN9fPCbcGN31A/0/di" border="0" ismap="true"></img></a><br/> <a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/EDdoYWp29V6BPfNN9fPCbcGN31A/1/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/EDdoYWp29V6BPfNN9fPCbcGN31A/1/di" border="0" ismap="true"></img></a></p><img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Opinion/~4/pAaO88UccSk" height="1" width="1"/>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Opinion/~3/pAaO88UccSk/article.aspxThu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMTDagen_opinionrtiklar206152http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=206152Karolinska sjukhuset får, efter upprepade påstötningar, böta en halv miljon för överbeläggningar, eftersom de medför stora risker för patienterna. Det är sorgligt, och rimligen onödigt, att svensk sjukvård ser ut på detta sätt i vår tid.Då är det väl rätt att Socialstyrelsen låter det enda språk vår tid förstår, pengarna, tala.<br /><br /><br />Håkan Arenius <p><a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/vTyLeqSxdg6LPxBSdxKQMK-YT6Q/0/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/vTyLeqSxdg6LPxBSdxKQMK-YT6Q/0/di" border="0" ismap="true"></img></a><br/> <a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/vTyLeqSxdg6LPxBSdxKQMK-YT6Q/1/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/vTyLeqSxdg6LPxBSdxKQMK-YT6Q/1/di" border="0" ismap="true"></img></a></p><img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Opinion/~4/626v7qt8wxw" height="1" width="1"/>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Opinion/~3/626v7qt8wxw/article.aspxThu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMTDagen_opinionrtiklar206153http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=206153Två av tre dödsolyckor med snöskoter beror på alkohol. Nu vill nationella snöskoterrådet införa alkolås på uthyrningsfordon.Det är en bra början, i väntan på att alkolås blir standard på alla fordon vi riskerar att möta på land och vatten.<br /><br /><br />Håkan Arenius <p><a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Pg9uhf4a8g7HsUecB52bzJzPKVY/0/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Pg9uhf4a8g7HsUecB52bzJzPKVY/0/di" border="0" ismap="true"></img></a><br/> <a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Pg9uhf4a8g7HsUecB52bzJzPKVY/1/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Pg9uhf4a8g7HsUecB52bzJzPKVY/1/di" border="0" ismap="true"></img></a></p><img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Opinion/~4/1Sz169fhgqk" height="1" width="1"/>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Opinion/~3/1Sz169fhgqk/article.aspxThu, 18 Mar 2010 02:00:00 GMTDagen_opinionrtiklar206154http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=206154I m&aring;nga kristna friskolor kommer &ouml;ver h&auml;lften av eleverna fr&aring;n icke-troende familjer. &Auml;nd&aring; &auml;r den allm&auml;nna bilden att de h&auml;r barnen lyser med sin fr&aring;nvaro i de religi&ouml;sa skolornas klassrum.Kristna friskolor beskrivs ofta som ett reservat f&ouml;r barn fr&aring;n extremt troende familjer, som redan lever ett inst&auml;ngt liv i kyrkornas v&auml;rld. I ett reportage i Dagens Nyheter (14/3) kommer f&ouml;r ovanlighetens skull tv&aring; icke-religi&ouml;sa familjer till tals som valt att s&auml;tta sina barn i den kristna K&auml;llskolan i Upplands-Bro utanf&ouml;r Stockholm. De &auml;r nog ganska typiska. Mattias Kranz flyttade sin sju&aring;ring dit f&ouml;r att han tyckte att den kommunala skolan inte stimulerade sonens l&auml;rande tillr&auml;ckligt.Victoria Sundqvist har sin sju&aring;riga dotter i K&auml;llskolan. Hon s&auml;ger till DN att hon var ganska "f&ouml;rdomsfull" inledningsvis, och undrade om det var "halleluja hela tiden". Men nu l&aring;ter det annorlunda: "Det h&auml;r &auml;r det b&auml;sta val jag n&aring;gonsin gjort f&ouml;r mitt barn."Antalet elever i religi&ouml;sa friskolor har &ouml;kat med 58 procent de senaste tio &aring;ren, till cirka 7&nbsp;600 barn i grundskolan 2008/2009. Det visar p&aring; ett stort f&ouml;rtroende f&ouml;r skolorna, &auml;ven om de fortfarande omfattar mindre &auml;n en procent av eleverna i landet. Fr&aring;n de politiska partierna har inst&auml;llningen samtidigt blivit mer positiv. Detta trots de senaste &aring;rens kraftigt ifr&aring;gas&auml;ttande debatt. Exempelvis har Mona Sahlin (S) f&ouml;rtydligat att hon avvisar ett f&ouml;rbud mot konfessionella skolor.&Auml;nd&aring; visar en ny opinionsunders&ouml;kning som Dagens Nyheter publicerade i helgen att skolor med en religi&ouml;s huvudman skulle f&ouml;rbjudas om svenskarna i allm&auml;nhet fick best&auml;mma. Det &auml;r visserligen ingen stor majoritet - 46 procent emot och 40 procent f&ouml;r - men &auml;nd&aring; en &ouml;vervikt. Hur kommer det sig?En trolig huvudf&ouml;rklaring &auml;r okunskap. Svartm&aring;lande bilder av sekterism och hj&auml;rntv&auml;tt ligger ofta som grund, men med liten f&ouml;rankring i verkligheten. Tyv&auml;rr &auml;r detta ofta vad som f&ouml;rmedlas i rubriker och blogginl&auml;gg om religi&ouml;sa friskolor.S&auml;llan omn&auml;mns att Skolinspektionen ger de kristna skolorna mycket goda omd&ouml;men. D&aring; v&auml;cker det respekt n&auml;r DN:s reporter v&aring;gar l&aring;ta andra r&ouml;ster fr&aring;n verkligheten komma till tals. Ett f&ouml;rbud skulle dessutom strida mot Europakonventionen.Regeringen f&ouml;rtydligar nu vad som g&auml;ller i ett nytt skollagsf&ouml;rslag. Sj&auml;lvklart ska myndigheterna kontrollera att m&aring;ngsidighet och demokratisk v&auml;rdegrund f&ouml;ljs. Men det finns ocks&aring; en risk f&ouml;r allt f&ouml;r sn&auml;va ramar kring tro och religion.En lika viktig fr&aring;ga att fundera &ouml;ver &auml;r hur "neutral" den kommunala skolan &auml;r. Finns det kanske l&auml;rare med ateistisk livsh&aring;llning som medvetet eller omedvetet p&aring;verkar eleverna? Fr&aring;nvaron av s&aring;dan reflektion och debatt riskerar att drabba eleverna mycket h&aring;rdare &auml;n n&auml;r l&auml;rare i kristna friskolor, med r&auml;tta, tvingas reflektera &ouml;ver sin egen livsh&aring;llning i f&ouml;rh&aring;llande till skolans uppdrag.<br /><br /><br />THOMAS ÖSTERBERG17 mars 2010 <p><a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/pecIf_9WiGp1x9yhdKxXrrLycK4/0/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/pecIf_9WiGp1x9yhdKxXrrLycK4/0/di" border="0" ismap="true"></img></a><br/> <a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/pecIf_9WiGp1x9yhdKxXrrLycK4/1/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/pecIf_9WiGp1x9yhdKxXrrLycK4/1/di" border="0" ismap="true"></img></a></p><img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Opinion/~4/OCU3MP20Hjs" height="1" width="1"/>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Opinion/~3/OCU3MP20Hjs/article.aspxWed, 17 Mar 2010 02:00:00 GMTDagen_opinionrtiklar205962http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=205962Gästkrönika Anders SjöbergFör två veckor sedan satt jag i en härligt rörig och mycket intressant bokhandel, inne i gamla stan i Jerusalem. Två judiska bröder har upplevt kallelse att öppna upp sin affär för samtal om judendom och kristendom. När grupper kommer stänger de bokhandeln en stund och möter den besökande gruppen i samtal om tro. Vi samtalade om vilan i tron, om förbundet med Gud och om löftena. Jag inser att mötet för den grupp jag var där med, och även för mig, kommer att hjälpa oss bearbeta relationen mellan judisk och kristen tro, under lång tid.Några veckor tidigare satt jag i Betlehem hos palestinska kristna syskon, som berättade om sin önskan att få flytta, till följd av trakasserier från palestinska islamska/politiska grupper.Denna typ av samtal ger rubrikerna på hemmaplan om konflikten i Israel/Palestina en annan substans än förenklade ensidiga perspektiv från ena eller andra sidan. Det är viktigt att ständigt bli påmind om att det är människor av kött och blod, människor som du och jag på båda sidor i denna konflikt. Vidare att konflikten - som ovanstående samtal visade - inte bara har två sidor. Samma vecka satt jag i ytterligare ett samtal som mångfaldigade perspektiven. I samma rum, i samma samtal, möttes två judiska rabbiner och en kristen palestinsk ledare i reflektion över hur texten i första Mosebok om Abraham och Isak på Moria berg ska tolkas.Den ene rabbinen förespråkade att texten ska tolkas som att Abraham misslyckas i detta test. I stället för att lägga Isak på altaret skulle han ha opponerat sig mot Gud, eftersom Gud inte vill människors död.Den andra rabbinen förespråkade en mer klassisk tolkning av texten, att Abraham även i denna svåra situation både lydde och förlitade sig på Gud.Vår palestinska kristne broder belyste sedan samtalet med att berätta om sin bakgrund som beduin och beskriva hur det sociala mönstret i hans släkt och klan, bara en generation tillbaka, på många sätt liknade den kultur och det sociala liv som Abraham och Isak levde i. För honom var alltså en direktförståelse av texten lättare än för oss att ta in.Stora frågor och små personliga samtal. Men i mötet i det lilla samtalet skedde något. Vi lärde oss en del om relationen mellan judendom och kristendom. Vi fick problematisera och sätta ansikte på de svåra politiska och religiösa konflikterna inom detta område, och slutligen fick vi en illustration av hur utmanande bibeltolkning är.Hemma i Sverige igen sitter jag och kör bil till vår stuga upp i gästrikeskogen. Den plogade vägen är smal. Det är enbart vid "Mötesplatserna" det är upplogat så att det går att mötas. Vid möte behöver man stanna upp, och invänta den kommande bilen. Annars är risken stor att båda bilarna fastnar i snön.Efter dessa små, goda samtal i Israel frågar jag mig: Vågar vi stanna upp för att mötas? Även om vi är på väg åt motsatt håll? Och har olika åsikter? För att ingen ska fastna och för att vi ska kunna se att det alltid finns en människa bakom frågan eller tolkningen.<br /><br /><br />Anders Sjöberg <p><a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/LFQbIGh2oyekwcU9sHKhdhfJigE/0/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/LFQbIGh2oyekwcU9sHKhdhfJigE/0/di" border="0" ismap="true"></img></a><br/> <a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/LFQbIGh2oyekwcU9sHKhdhfJigE/1/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/LFQbIGh2oyekwcU9sHKhdhfJigE/1/di" border="0" ismap="true"></img></a></p><img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Opinion/~4/9xuUtwiO-I0" height="1" width="1"/>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Opinion/~3/9xuUtwiO-I0/article.aspxWed, 17 Mar 2010 02:00:00 GMTDagen_opinionrtiklar205963http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=205963Det förslag till religionskunskap gymnasieskolan som Skolverket har presenterat speglar det traditionspräglade samhälle vari förslaget första gången framträdde, 1960-talet, och passar inte i det samhälle som unga i dag växer upp i.<br /><br /><br />Skolverket har levererat sitt slutliga f&ouml;rslag "Religionskunskap f&ouml;r gymnasiet". Det n&auml;st sista f&ouml;rslaget var resultatet av ett halvt &aring;rs &ouml;ppen demokratisk process, som nu visat sig vara en skendemokratisk process. Skolverket f&ouml;reslog d&auml;r: "Vidare syftar undervisningen till att stimulera eleven att reflektera &ouml;ver sin identitet, sitt etiska f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt och sin omgivning. Att utifr&aring;n den egna livsv&auml;rlden".Nu har det existentiella perspektivet ersatts med ett objektiverande perspektiv: Eleven ska beskriva, unders&ouml;ka, tolka och analysera, d&auml;rtill kritiskt. Elevens egen personliga reflektion har utg&aring;tt.Vidare har de tidigare mer konkreta yttringarna av religi&ouml;s aktivitet som riter och kult bytts mot ett mer abstrakt t&auml;nkande kring religioner som till exempel gudsbegrepp och gudsuppfattningar och studium av f&ouml;rh&aring;llandet mellan religion och vetenskap. Den f&ouml;r elever viktiga menings- och existentiella dimensionen saknas. <br />Den helomv&auml;ndning som nu gjorts &auml;r mot b&auml;ttre vetande. Skolverket har sj&auml;lvt genomf&ouml;rt nationella utv&auml;rderingar 1992 och 2003 som visat att eleverna vill ha mer utrymme f&ouml;r egen reflektion och mindre teoretiska st&auml;llningstaganden och fakta i religionsundervisning. I detta sista f&ouml;rslag har verket v&auml;nt eleverna ryggen och tagit fram sina gamla v&auml;rderingar, senast v&auml;drade 2006 inf&ouml;r den sedermera inst&auml;llda gymnasiereformen: att ge en teoretisk genomg&aring;ng av religioner med ett filosofi&auml;mnes fr&aring;gest&auml;llningar.Skolverkets f&ouml;rslag &auml;r utm&auml;rkt f&ouml;r s&aring;dana elever som i sin fortsatta utbildning t&auml;nker l&auml;sa religionsvetenskap, filosofi och d&auml;rtill n&auml;rliggande &auml;mnen vid universiteten. Men majoriteten av elever har mer nytta av att utifr&aring;n egen identitetsproblematik och meningsproblematik f&aring; orientera sig kring den religion som pr&auml;glat den kultur (f&ouml;r allt l&auml;rande &auml;r kulturellt betingat enligt pedagogen Lev Vygotskji, som Skolverket g&auml;rna f&ouml;ljer) de sj&auml;lva lever i samt olika livs&aring;sk&aring;dningar, livsstilar och livsplaneringar. Eftersom k&auml;rn&auml;mnet ska l&auml;sas av elever ocks&aring; p&aring; yrkesinriktade program &auml;r det synnerligen orov&auml;ckande att de ska beh&ouml;va l&auml;sa ett &auml;mne format p&aring; detta extremt teoretiska s&auml;tt. De har problem med &auml;mnet i 1994 &aring;rs version, s&aring; mycket mer om detta f&ouml;rslag f&aring;r bli den kursplan som regeringen fastst&auml;ller.Det f&ouml;rslag som Skolverket har presenterat f&ouml;r Utbildningsdepartementet speglar det traditionspr&auml;glade samh&auml;lle vari f&ouml;rslaget f&ouml;rsta g&aring;ngen framtr&auml;dde, 1960-talet. F&ouml;rslaget passar inte i dagens posttraditionssamh&auml;lle som unga i dag v&auml;xer upp i. <br />den erk&auml;nde sociologenAnthony Giddens har i sin bok "Modernity and Self-Identity. Self and Society in the Late Modern Age" analyserat de v&auml;rderings-, livsstils- och identitetsf&ouml;rskjutningar som skett i det v&auml;sterl&auml;ndska samh&auml;llet, fr&aring;n traditionspr&auml;glat till posttraditionellt samh&auml;lle. Fr&aring;n en relativt trygg kultur till vad han kallar en riskkultur. Och han preciserar ocks&aring; vilka nya f&ouml;ruts&auml;ttningar detta inneb&auml;r f&ouml;r varje individ. En inventering av dessa b&ouml;r vara utg&aring;ngspunkten f&ouml;r en religionskunskap som ska rusta varje elev f&ouml;r samtid och framtid. Och Giddens visar &ouml;vertygande att i riskkulturen handlar det inte om teoretiska analyser, argumentationstr&auml;ning och att p&aring; distans betrakta religi&ouml;sa fenomen. H&auml;r g&auml;ller att individen har f&ouml;rm&aring;ga att ta st&auml;llning, v&auml;rdera och pr&ouml;va alternativ som f&ouml;religger f&ouml;r att kunna forma egen livsstil, livsh&aring;llning och g&ouml;ra en egen livsplanering. Giddens v&auml;ldokumenterade analys st&auml;mmer ocks&aring; med vad Skol&ouml;verstyrelsens unders&ouml;kningar fr&aring;n 1960- och 1970-talen visat vara elevers &ouml;nskem&aring;l om &auml;mnets inneh&aring;ll, mer om individens identitet och existentiella fr&aring;gor &auml;n teoretiska konstruktioner om religioner.<br />Skolverkets tendens att g&ouml;ra religions&auml;mnet till ett f&ouml;r eleven ov&auml;sentligt &auml;mne framg&aring;r &auml;n tydligare i j&auml;mf&ouml;relse med f&ouml;rslaget till historia. H&auml;r framh&aring;lls &auml;mnets bidrag till elevernas framtidsberedskap och "bruksv&auml;rde" och presenteras med kreativa verb som "anv&auml;nda, f&ouml;rklara, formulera, utreda, dra slutsatser, s&ouml;ka, granska, tolka och v&auml;rdera". Medan religions&auml;mnet pr&auml;glas av att eleven ska "beskriva, unders&ouml;ka, tolka och analysera", ibland f&ouml;rst&auml;rkt med "kritiskt". Skolverkets grundinst&auml;llning till historia b&ouml;r g&auml;lla ocks&aring; religions&auml;mnet.<br />Jag vill f&auml;sta uppm&auml;rksamheten p&aring; de pl&ouml;tsligt genomf&ouml;rda f&ouml;rskjutningar som skett inom Skolverket fr&aring;n ett modernt till ett traditionellt kursplanef&ouml;rslag. Detta speglar de &aring;lderstigna v&auml;rderingar som dess tj&auml;nstem&auml;n och av dem valda experter st&aring;r f&ouml;r. De tar ingen h&auml;nsyn till elevers &ouml;nskem&aring;l och behov eller till den demokratiska kursplaneprocessen och inte heller till v&auml;rderingsf&ouml;rskjutningarna i ett m&aring;ngreligi&ouml;st samh&auml;lle. Skolverket visar med detta f&ouml;rslag att det inte f&ouml;religger n&aring;gra sk&auml;l att f&ouml;r&auml;ndra kursplan i nuvarande l&auml;roplan. Carl E Olivestam<br /><br /><br />Carl E Olivestam, prorektor och professor vid Strömstad akademi <p><a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/h-Ib1_HubdFY71TcKu7pr9FWliU/0/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/h-Ib1_HubdFY71TcKu7pr9FWliU/0/di" border="0" ismap="true"></img></a><br/> <a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/h-Ib1_HubdFY71TcKu7pr9FWliU/1/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/h-Ib1_HubdFY71TcKu7pr9FWliU/1/di" border="0" ismap="true"></img></a></p><img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Opinion/~4/zJRb_bGKuf0" height="1" width="1"/>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Opinion/~3/zJRb_bGKuf0/article.aspxWed, 17 Mar 2010 02:00:00 GMTDagen_opinionrtiklar205965http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=205965Gudrun Schyman tror inte p&aring; Gud. Men n&auml;r partiledaren f&ouml;r Feministiskt Initiativ bes&ouml;kte Centrumkyrkan i Sundbyberg utanf&ouml;r Stockholm utmanade hon kristenheten att ge sig in i samh&auml;llsdebatten och driva p&aring; politikerna f&ouml;r att minska or&auml;ttvisorna.I det g&ouml;r hon helt r&auml;tt. Kristenheten &auml;r alldeles f&ouml;r tyst n&auml;r det g&auml;ller samh&auml;llsutvecklingen. Det g&auml;ller kristna ekonomer, l&auml;rare, byggnadsarbetare, undersk&ouml;terskor, pr&auml;ster och pastorer och s&aring; vidare. Och till skillnad fr&aring;n Gudrun Schyman beh&ouml;ver de inte lita enbart till sig sj&auml;lva. Den som f&aring;r tag p&aring; Gud har n&aring;gon med sig i ett stundtals alltf&ouml;r individualistiskt samh&auml;lle. Kanske n&aring;got f&ouml;r den tidigare v&auml;nsterledaren att fundera &ouml;ver.<br /><br /><br />Thomas Österberg <p><a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/JdNAFCZbaAZ4wszRpg9oejYRDgk/0/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/JdNAFCZbaAZ4wszRpg9oejYRDgk/0/di" border="0" ismap="true"></img></a><br/> <a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/JdNAFCZbaAZ4wszRpg9oejYRDgk/1/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/JdNAFCZbaAZ4wszRpg9oejYRDgk/1/di" border="0" ismap="true"></img></a></p><img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Opinion/~4/ljnCyWFvjZ4" height="1" width="1"/>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Opinion/~3/ljnCyWFvjZ4/article.aspxWed, 17 Mar 2010 02:00:00 GMTDagen_opinionrtiklar205966http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=205966Jonas Gardell har verkligen lyckats med att torgföra sitt synsätt om Gud, Jesus och kristen tro. Dels genom bestseller-böcker, dels genom televisionen där han får ett antal tillfällen att breda ut sig på bästa sändningstid för att berätta om sina religiösa övertygelser.Detta utmanar oss i alla vanliga kyrkor där vi tror att Gud blev människa genom Jesus, att han dog för våra synders skull, och att han faktiskt har uppstått från det döda. Och att det bara är genom tron på det namnet som vi kan bli frälsta, bli försonade med Gud och få uppleva befrielse och förlåtelse från vår synd. På det sättet formulerar inte Jonas Gardell sin tro.Reaktionerna bland många kristna över Gardells framfart bekymrar mig.En reaktion är att mer eller mindre spy galla över Gardell. De som gör det, jag undrar på fullt allvar om sådana personer över huvud taget ägnar sig åt evangelisation och berättar om sin kristna tro för människor som inte tror. Grundregeln är nämligen att möta alla människor med respekt, och lyssna på dem. Och när vi har nått ett samtalsläge och vunnit ett förtroende kan jag frimodigt berätta om min tro på och upplevelse av Jesus. Vi lever i ett samhälle där det i dag inte finns någon övergripande statsreligion. Det finns ingen gemensam måttstock i Sverige om vad som är sant och rätt på religionens område. Ateismen har haft något av den ställningen under många år, men vi tycks nu röra oss i riktning mot ett post-sekulärt samhälle. Där människor tror på många olika sätt, och där religioner och livsåskådningar lever sida vid sida. Det är i den miljön vi har utmaningen att vara den kristna kyrkan och på ett trovärdigt sätt presentera vår tro och övertygelse om Jesus.Att möta människor med arrogans och hårdhet, för att de inte tycker som vi, tycker jag inte är någon kristen attityd. Och det har ingen betydelse om det gäller Jonas Gardell, vår ateistiske granne eller vår granne som är muslim. Det stänger dessutom alla dörrar för oss att dela med oss av vår tro.En annan reaktion gör mig minst lika bekymrad. Det tycks vara en benägenhet att så fort någon använder ordet Jesus, Gud och kristen så tycks allt vara bra. Jag får det intrycket att många kristna är så pass okunniga om Bibeln, kristna tron och kristna traditioner så att man saknar förmågan till urskiljning. Kristen tro är inte att tro vad som helst, eller på vad som helst, och godtyckligt ägna sig åt lösryckta bibelcitat. Kristna tron är förankrad i Bibeln som helhet, den är förankrad hos kyrkofäderna och de gamla koncilierna där de första trosbekännelserna mejslades ut, och i dag är den förankrad hos Kristi kropp globalt. Någon modern motsvarighet till Luthers katekes behövs. Visst finns det svåra frågor i Bibeln och i tron. Och vi kristna har inte alltid tolkat saker och ting på samma sätt. Men jag vill nog hävda att tron på Jesu gudom, att hans död var nödvändig för vår frälsning, att vi människor är syndare och förlorade utan Kristus, att Jesus faktiskt har uppstått, och att han ska komma tillbaka och upprätta riket - är frågor där kyrkan har haft en bred enighet över årtusendena. Finns det inte här någon grundstomme där kristna i alla tider i stor utsträckning har varit överens och där Kristi kropp globalt är ganska överens?Den aktuella situationen när Jonas Gardell mycket skickligt trumpetar ut sitt budskap över Sverige, blir man igen påmind om var alla de vanliga kyrkorna är någonstans. Det känns nästan som att vi har abdikerat ner i källaren, gömt oss och ägnar oss åt isolerad ghettoverksamhet bland oss själva. Och varför kan vi inte fostra fram ledare och profiler som kan berätta om Jesus i tunnelbanereklamen, på bästa sändningstid i televisionen, toppa listor över mest sålda böcker eller göra budskapet hört där människor möts i vår tid - på biografen, över internet, i dagspressen, televisionen, i kulturlivet.Jag tycker att det behövs en ny och genomtänkt mediestrategi för hur vi ska kommunicera vår tro till det svenska folket. Och hur vi i våra egna led rekryterar nyckelpersoner som kan förmedla tron via skrivande, musik, i dagspressens debatter, i televisionen. Vi ska inte vara i någon källare undangömda. Vi är många. Vi har ett budskap. Vi har ett uppdrag.Att gnälla på Gardell kommer vi inte särskilt långt med. Däremot behöver vi fundera över hur man kan skriva en bok om Jesus som säljs i 100 000 exemplar och hur man kan få göra åtta tv-program om Jesus i SVT och sända på bästa sändningstid.<br /><br /><br />Stefan Swärd, pastor i Elimkyrkan, Stockolm <p><a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/v7ZrB6GNfwQ1pC074HKy-ekU86A/0/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/v7ZrB6GNfwQ1pC074HKy-ekU86A/0/di" border="0" ismap="true"></img></a><br/> <a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/v7ZrB6GNfwQ1pC074HKy-ekU86A/1/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/v7ZrB6GNfwQ1pC074HKy-ekU86A/1/di" border="0" ismap="true"></img></a></p><img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Opinion/~4/uT3Viu44mCk" height="1" width="1"/>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Opinion/~3/uT3Viu44mCk/article.aspxWed, 17 Mar 2010 02:00:00 GMTDagen_opinionrtiklar205975http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=205975Kristdemokraterna anser att familjen är samhällets viktigaste byggsten men tyvärr är striden om familjernas frihet ännu inte vunnen. Fortfarande finns många som hävdar att familjerna ska få bestämma mindre. Att föräldrar inte alls vet vad som är bäst för deras barn. Att familjen är förlegad, har spelat ut sin roll. Kristdemokraterna hävdar motsatsen. Vi menar att familjen, i dag lika mycket som någonsin, är en omistlig del av livet för de flesta. Det gäller lika mycket när vi är små, som när vi själva blir föräldrar, som när vi blir äldre. Familj och släkt betyder oerhört mycket, hela livet. Det gäller de stunder då livet präglas av glädje och högtid, men kanske än mer när sorg och bekymmer drabbar oss. I familjen utvecklas vi som människor. I familjen får vi stöd och känna trygghet. I familjen har vi ett värde bortom hur vi ser ut och vad vi åstadkommer. Visst finns det familjer som inte fungerar. Men det kan inte innebära att familjen ska dömas ut. I stället ska politiken utformas så att varje familj, oavsett hur den ser ut, får det stöd den behöver.Den senaste tiden har vi sett många exempel på politiska utspel som går ut på att minska familjernas frihet. Olika politiska partier bjuder över varandra i sin iver att ytterligare utöka tvångsfördelningen av föräldraförsäkringen. Med vilket rättkan politiker hävda att de ska bestämma hur mycket eller lite en mamma eller pappa får vara med sitt barn? Detta är en klåfingrighet utan motstycke. Det är inte politikers uppgift att avgöra saker som bäst beslutas hemma runt köksbordet. Familjerna måste få makt över sin egen vardag och då blir politikernas uppgift att stödja dem, inte att diktera villkoren.Annika Eclund, <br /><br /><br />riksdagskandidat (KD), Skaraborg <p><a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/sKZNblq7slGPU3GmTj0Gy41xv7Q/0/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/sKZNblq7slGPU3GmTj0Gy41xv7Q/0/di" border="0" ismap="true"></img></a><br/> <a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/sKZNblq7slGPU3GmTj0Gy41xv7Q/1/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/sKZNblq7slGPU3GmTj0Gy41xv7Q/1/di" border="0" ismap="true"></img></a></p><img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Opinion/~4/gvrX3wi4YBA" height="1" width="1"/>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Opinion/~3/gvrX3wi4YBA/article.aspxWed, 17 Mar 2010 02:00:00 GMTDagen_opinionrtiklar205964http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=205964I det lilla församlingshemmet i södra Vätterbygden hade man samlats för att lyssna till ett föredrag av en ekumenisk följeslagare som har varit på Västbanken för att med sin närvaro göra livet lättare för den palestinska befolkningen i den lilla byn som är omringad av illegala utposter till israeliska bosättningar.Föredraget började med en förklaring att Sveriges kristna råd (SKR) är neutralt och inte tar ställning politiskt. Sedan fick vi lyssna till berättelserna om tre personer som förstärktes med bilder från byn och på bosättarna som trakasserar bybefolkningen. Visst är det så att en del bosättare, särskilt bland dem som bebor även ur israelisk synvinkel illegala utposter, kan uppträda aggressivt, otrevligt, hotfullt och även handgripligt angripa den palestinska befolkningen. I sådana fall döms de i israelisk domstol. Vi fick se bilder på hur den palestinska befolkningen köar i timmar för att komma igenom en av de många kontrollstationer som finns i den av Israel byggda barriären. Det talas länge om köandet och vi fick se bilder på israeliska jordgubbar som kan ha plockats av en palestinsk kvinna. Men inte ett enda ord om varför barriären finns, eller varför israelerna har upprättat dessa kontrollstationer. Det nämns inte med ett ord att självmordsbombningarna i stort sett har upphört inne i Israel till följd av barriären. Efter föredraget ges tillfälle att ställa frågor och det är då en manlig åhörare utbrister: ”Varför har inte någon berättat detta för oss tidigare? Man borde skära halsen av alla judar!”Ett stort ansvar ligger hos föredragshållaren och SKR när man så totalt ensidigt skildrar situationen i en liten by med 100 invånare på Västbanken. SKR uppmanar svenska kristna att närvara på olika platser på Västbanken för att förhindra att israeler, främst bosättare, ska kunna trakassera de palestinska byborna. Följeslagarna är i området i tre månader och många (i det här fallet var det så) har aldrig varit i varken Israel eller Palestina tidigare och någon information om invånarna i staden Sderot, där granater från Gaza ibland regnar ner, fick vi inte. Sveriges kristenhet, de som står bakom SKR, tar på sig ett oerhört ansvar när man uppmuntrar och uppmanar enskilda att resa runt och hålla föredrag om sina upplevelser. För det är just de egna upplevelser man berättar om och avsaknaden av analys eller att belysa problematiken från olika håll är total. Detta leder till att lyssnarna får en ensidig bild. I det här fallet ledde det till ett utbrott som skulle kunna leda till en anmälan om hets mot folkgrupp.Om man med några få ord ska sammanfatta föredraget så är det så att palestinierna är snälla, söta, gulliga och rara medan israelerna är brutala, grymma och hänsynslösa förutom en och annan fredsaktivist som stöttar palestinierna.Det kanske är den bild man har och den förstärktes ytterligare när föredragshållaren som svar på mannens utbrott ”Man borde skära halsen av alla judar!” svarade med orden ”Man måste skilja på judar och israeler.”<br /><br /><br />Ewa Jonsson, Gränna <p><a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/N7xOEUsfoaBOj9rgWoCIHWGjb5M/0/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/N7xOEUsfoaBOj9rgWoCIHWGjb5M/0/di" border="0" ismap="true"></img></a><br/> <a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/N7xOEUsfoaBOj9rgWoCIHWGjb5M/1/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/N7xOEUsfoaBOj9rgWoCIHWGjb5M/1/di" border="0" ismap="true"></img></a></p><img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Opinion/~4/it-eHuJwCrM" height="1" width="1"/>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Opinion/~3/it-eHuJwCrM/article.aspxWed, 17 Mar 2010 02:00:00 GMTDagen_opinionrtiklar205970http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=205970Jag blev beklämd när jag läste om Sjukhuskyrkans resursproblem. Vi måste alla hjälpas åt för att rädda Sjukhuskyrkan. Vi måste satsa större resurser, inte mindre. Sjukhuskyrkans arbete är helt enkelt ovärderligt.Min fru låg på sjukhem i tre långa år i respirator. Jag var hos henne ungefär sju timmar varje dag. Några månader innan hennes stund på jorden var över upplevde vi en oerhört svår prövning. Det är ett under att jag inte havererade i tron. Det är här sjukhuspastorn kommer in i bilden. Samtidigt med vår oerhört smärtsamma situation upplever sjukhuspastorn maningen att lämna expeditionen och gå den långa korridoren till avdelning 74. I sal 19 ligger min fru svårt sargad efter en mycket omild behandling. Det enda jag hör är det taktfasta pysandet från respiratorn bredvid sängen. Själv har jag precis "säckat ihop" och ligger utslagen och hulkande över det hårda besöksbordet. Plötsligt känner jag en hand på min axel. Jag hör att någon ber och känner igen sjukhuspastorns röst. Men jag hör inga ord. Jag anar dock att både Jesus och pastorn ber för mig att min tro inte skulle ta slut.Det här blir helt plötsligt så ofattbart stort. Tänk att Gud har så stor omsorg om oss att han tajmar in pastorn så han kommer till sal 19 vid den absolut rätta tidpunkten. Den här upplevelsen gav mig nytt mod att gå vidare. Exemplet är bara ett av många på sjukhuskyrkans oerhörda betydelse.Det får ju bara inte vara så att vi i våra kyrkor satsar stora resurser på organisation och dyrbara utrustningar och apparater på bekostnad av Sjukhuskyrkans så viktiga arbete. Låt oss se till att vi i församlingarnas budgetar reserverar så stora diakonala poster att Sjukhuskyrkan kan utöka sin viktiga omsorgs- och evangelisationsverksamhet. Och låt oss också alla be för Sjukhuskyrkan att pastorerna är så lyhörda och så tajmade att rätt pastor kommer till rätt patient vid rätt tillfälle för att bli till största möjliga välsignelse. <br /><br /><br />Hans Patring <p><a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/94DnK9qszIXG5JdX5oB3uxgJMos/0/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/94DnK9qszIXG5JdX5oB3uxgJMos/0/di" border="0" ismap="true"></img></a><br/> <a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/94DnK9qszIXG5JdX5oB3uxgJMos/1/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/94DnK9qszIXG5JdX5oB3uxgJMos/1/di" border="0" ismap="true"></img></a></p><img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Opinion/~4/DwoB7bpDCi4" height="1" width="1"/>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Opinion/~3/DwoB7bpDCi4/article.aspxWed, 17 Mar 2010 02:00:00 GMTDagen_opinionrtiklar205971http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=205971Fler än på länge går ur Svenska kyrkan säger statistiken. Är jag förvånad? Inte alls.Dagens svenska kyrka verkar inte vara till för de kristna utan för de moderna falanger som anser att Bibeln och andra teologiska teorier är mossiga och inte passande i dagens samhälle. Vi måste hänga med nutiden till varje pris. Vi måste stöpa om och knåda texter och annat dammigt ur Bibeln så de passar in hos den moderna människan.Hur många gånger har jag inte varit i kyrkan och prästen låter som en sämre politiker som pratar om samhället och dess problem i stället för om Gud? Att tala om Gud verkar för en del präster vara känsligt, eller rättare sagt man bör inte tala för mycket om Gud och religion i kyrkan, det kan bli för tungsint och eventuellt avskräcka dem som kommer dit. Inte vet jag vad man föreställer sig att besökarna vill få ut av ett kyrkobesök. Roliga historer, lättsamt prat, lite psalmsång och en fin interiör?Jag är uppväxt med en mormor som var trogen pingstvän, kanske det har satt sina spår. På den tiden var präster präster som predikade, som hade tid för samtal, som var troende. Själasörjare.På den tiden fanns ett rättesnöre, en rak linje som gav en trygghet. Och kanske just på grund av min mormor återvände jag som äldre till kyrkan. I hopp om att återfinna min gamla trygghet, trons gemenskap. Hittade jag den? Icke!Jag har besökt många kyrkor, hört många predikningar, mött många präster, funderat på katolicismen för de håller i alla fall sin tro intakt, men ingenstans har jag hittat det jag sökt.Jag har inte hittat djupet i bibelsamtalen, de seriösa frågeställningarna. I de gamla ritualerna har mycket försvunnit, bönerna gjorts om, prästerna verkar faktiskt inte så särskilt religiösa. Numera är det ett jobb som alla andra. Och man hör skillnaden.Jag vet att det är många som tycker som jag, vi är kanske ingen särskilt stor skara. De som har moderniserat bort kyrkan har lyckats bra med sitt uppsåt att avdramatisera Bibeln, att förändra den genom olika nyöversättningar, den ena tunnare än den andra.Men jag måste ju tro, att bland den minskade skara som saknar sin sanna kyrka, det finns de som inte ger upp. <br /><br /><br />Anita Nordkvist <p><a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/_lqs0v0OtsuRQqy5xjnJn6Czwks/0/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/_lqs0v0OtsuRQqy5xjnJn6Czwks/0/di" border="0" ismap="true"></img></a><br/> <a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/_lqs0v0OtsuRQqy5xjnJn6Czwks/1/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/_lqs0v0OtsuRQqy5xjnJn6Czwks/1/di" border="0" ismap="true"></img></a></p><img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Opinion/~4/dXqQQwCb6io" height="1" width="1"/>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Opinion/~3/dXqQQwCb6io/article.aspxWed, 17 Mar 2010 02:00:00 GMTDagen_opinionrtiklar205972http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=205972Jonas Gardell är denna vår aktuell med åtta program i Sveriges television om den kristna tron. Efter att ha sett det första programmet, där Gardell som brukligt framför sitt budskap att Den heliga skrifts undervisning om Gud "inte går ihop", vill jag göra följande påpekande.Varför Jonas Gardell inte "får ihop" Den heliga skrifts beskrivning av Gud är därför att han inte förstår att Bibeln består av två huvudläror: lag och evangelium. Båda dessa Guds läror är absolut sanna och orubbliga. Lagen säger att alla som har syndat drabbas av Guds vrede och straff. Evangeliet lär att Gud förlåter alla synder. Eftersom Gardell förnekar evangeliet, som innebär att Guds Son ställföreträdande lidit och dött för våra synder, får han aldrig lagens och evangeliets utsagor att "gå ihop". De går nämligen bara ihop i den kristna religionens hjärtpunkt, Kristi kors. På korset ser vi hur mycket Gud hatar synden. Jesus bar alla synder och var därför "förbannelsens man" som drabbades av Guds vredes brännstråle.Vi ser på korset samtidigt det yttersta och kraftfullaste beviset på Guds kärlek: "Ty så älskade Gud världen att Han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på Honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv" (Joh 3:16).Har man inte försoningsverket på korset som nyckel när man läser Bibeln blir den en mycket motsägelsefull bok. När till exempel Mose bad Herren: "Låt mig få se din härlighet" (2 Mos 33:18). Då uppenbarade Herren sig såsom den helige och straffande guden. Han försäkrade att ingen överträdelse, inga synder mot stentavlornas bud skulle bli ostraffade.Men är Gud verkligen sådan? Vem kan bestå inför honom? Ja, Herrens helighet ska injaga skräck i oss. Hans vrede är en förtärande eld. Men den som nu misströstar och är skrämd, den som syndat mot Guds bud och vet med sig att han eller hon inte kan bestå inför Herren, ska veta en sak till. När Herren steg ned till Mose och ropade ut sitt namn uppenbarades det samtidigt att han är barmhärtig och nådig. Han sa att han är "HERREN! HERREN! - en Gud, barmhärtig och nådig, sen till vrede och stor i nåd och sanning, som bevarar nåd mot tusenden och förlåter överträdelse, synd och skuld". Därför finns det hopp för varje människa. För dem som inte förstår innebörden av Kristi kors är dessa verser i 2 Mosebok 33 mycket motsägelsefulla. Herren säger ju att han inte låter någon bli ostraffad och samtidigt att han förlåter alla synder. Kan Gud vara vred och kärleksfull på samma gång? Hur kan han vara "stor i sanning" då han säger detta som verkar så motsägelsefullt för vårt mänskliga förnuft? Är det inte så att Bibeln i själva verket, som Jonas Gardell påstår, är en bok full av fel och motsägelser, en bok som vi därför inte behöver bry oss särskilt mycket om?Svaret är att på en punkt, en enda, går Guds vrede och hans kärlek ihop: Kristi kors. Där möts Guds vredgade straffdom över världens synd (lagen) och hans kärleksfulla förlåtelse (evangeliet). Gud är rättfärdig och straffar synden. Det skedde när han straffade sin son som bar all världens synd och skuld. Han led det fulla straffet för hela världens alla synder. Detta var något ofattbart hemskt. Han klagade under svår ångest: "Din vrede ligger tung på mig, alla dina böljors svall låter du gå över mig [---]. Din vredes lågor går över mig, dina fasor förgör mig" (Ps 88:8, 17).Jesus har själv tömt Guds vredes bägare för att vi skulle slippa göra det. I Getsemane bad han tre gånger att om det var möjligt så skulle vredesbägaren gå ifrån honom, men han överlät allt i Guds händer. "Men inte som jag vill utan som du vill" (Matt 26:39). Av dessa ord framgår vilken oerhörd vånda han led - för vår skull. För egen del behövde han ingen syndaförlåtelse eller nåd, för han var oskyldig, men ändå fick han ta allt på sig och bli räknad bland missgärningsmän och dödad. Här, på Golgata kors, uppenbaras alltså Guds kärlek till de förlorade människobarnen, till oss var och en. I stället för att straffa oss, förövarna, blev Gud själv människa och bar straffet i vårt ställe. Därför kan vi på en och samma gång säga:På korset ser vi hur mycket Gud hatar synden och syndaren.På korset ser vi hur mycket Gud älskar syndaren.På korset skedde ett saligt byte. Jesus tog vår synd och vi fick hans rättfärdighet. Jesus tömde vredens bägare för att vi skulle få dricka välsignelsens bägare.<br /><br /><br />Lars Borgström, präst i Lutherska församlingen i Stockholmsområdet <p><a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/FmCKP0y036HJpeGvtGtnSSWc1O4/0/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/FmCKP0y036HJpeGvtGtnSSWc1O4/0/di" border="0" ismap="true"></img></a><br/> <a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/FmCKP0y036HJpeGvtGtnSSWc1O4/1/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/FmCKP0y036HJpeGvtGtnSSWc1O4/1/di" border="0" ismap="true"></img></a></p><img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Opinion/~4/S4MLS35aU28" height="1" width="1"/>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Opinion/~3/S4MLS35aU28/article.aspxWed, 17 Mar 2010 02:00:00 GMTDagen_opinionrtiklar205974http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=205974Kristendomen växer snabbare än världsbefolkningen. Den här minuten är historisk - vi har aldrig varit så många kristna någonsin i världshistorien som just nu!<br /><br />Alla undersökningar om tro och kyrkligt engagemang visar att Sverige alltid ligger bland de länder som ligger allra längst ner. 0,5 procent kyrkogång i Mälardalen: knappast märkbart. 2 procent i hela landet: 8-10 procent kallar sig "kristna", vad de nu lägger in i det ordet. Tillsammans med länder som Danmark, Holland och Estland ligger vi längst ner i ligan för kristen tro. Det är som att ligga sist i division VI i fotboll - och det finns ingen division under. Vi är ett folk, som vant oss vid tomma kyrkbänkar och mycket lågt kyrkligt engagemang. Om vi då vågar lyfta blicken mot divison V och division IV och ännu högre upp, då möter oss några överraskande fakta:Närmare 100 000 människor tar varje dag världen över ett beslut att bli personligt kristna. Uppskattningsvis 3 000 kristna församlingar grundas varje vecka. År 2000 var cirka 33,0 procent av världens befolkning döpta till namnet Jesus. Den siffran beräknas öka till 33,4 procent år 2025 och cirka 35 procent år 2050. Kristendomen växer snabbare än världsbefolkningen. Den här minuten är historisk - vi har aldrig varit så många kristna någonsin i världshistorien som just nu! Ja, några missionsvetare håller före, att nio tiondelar av kristendomens tillväxt faktiskt skett under 1900-talet, att nio tiondelar av kristendomens tillväxt under 1900-talet har skett efter 1945 och att nio tiondelar av kristendomens tillväxt efter 1945 har skett efter 1970. Oavsett om siffrorna är exakta, så säger de något om trenden. Det går fort nu. Vi lever i missionshistoriens största tillväxtperiod! Den expansiva kristna utvecklingen sker inte i Europa och Amerika utan i Latinamerika, Afrika och Asien.Prognoserna ger vid handen att kristendomen i Afrika, Latinamerika Asien kommer att öka ytterligare till år 2025 (se faktaruta).Även värt att notera, när man funderar över dagens kristna tillväxt, är det starka karismatiska bidraget. Denna "kraftkristendom" ligger till mycket stor del bakom tillväxten i världen i dag. Någon har vågat påstå att nio tiondelar av de vuxna som i världen i dag vinns för Kristus, vinns av karismatiska kyrkor. Även om siffran skulle vara tilltagen i överkant, så säger den ändå en del om hur mycket det bidraget betytt och betyder för de nya kyrkorna och de nya kristna i dag. Den teologiska osäkerheten finns där förvisso - men också den teologiska medvetenheten och kraftsamlingen. Den karismatiska väckelsens kraftkristendom attraherar också i Europa - växer där andra kyrkor backar eller rasar. Så även i Sverige, vilket undersökningar från bland annat Kairos New Wine visat och kontinuerligt visar. Den sociala och andliga rotlösheten, nyfattigdomen, invandringen och kraftkristendomen verkar även i dagens Europa. Bilden känns urkyrklig . Inför tidens andliga längtan finns kyrkan där med sitt historiska arv - en ödmjuk och tjänande kyrka, en tydlig kristuscentrerad kyrka, en bedjande och andeledd kyrka. Kanske kyrkan i Europa har det bästa framför! Eller med en nyligen utgiven bok i USA: "God is back!" eller med Dagens Nyheters ledarrubrik från den 14 juni i fjol: "Gud är på frammarsch!" Även i Europa. Fakta: Kristendomens utveckling från 1900-2000 och prognos för 2025(räknat i miljoner människor, årtalet i parentes)Afrika 10 (1900)119 (1970)338 (2000)670 (2025)Latinamerika 62 (1900)268 (1970)477 (2000)618 (2025)Asien 19 (1900)90 (1970)323 (2000)522 (2025)Europa 369 (1900)494 (1970)528 (2000)513 (2025)Nordamerika 60 (1900)173 (1970)207 (2000)242 (2025)<br /><br /><br />Carl-Erik Sahlberg, direktor, docent i kyrkohistoria Tuve Skånberg, pastor SMK, gästprofessor i kyrkohistoria. Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet <p><a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/uQVhyJSvB5ycP-NXeXM4zguaydc/0/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/uQVhyJSvB5ycP-NXeXM4zguaydc/0/di" border="0" ismap="true"></img></a><br/> <a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/uQVhyJSvB5ycP-NXeXM4zguaydc/1/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/uQVhyJSvB5ycP-NXeXM4zguaydc/1/di" border="0" ismap="true"></img></a></p><img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Opinion/~4/6Og6aBB7Voc" height="1" width="1"/>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Opinion/~3/6Og6aBB7Voc/article.aspxTue, 16 Mar 2010 02:00:00 GMTDagen_opinionrtiklar205651http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=205651Den som läser insändare och debattartiklar noterar att Kristdemokraterna ett drygt halvår före valet påminner pensionärerna om att partiet ingår i den regering som uppfann jobbskatteavdraget. Detta ger pensionärerna ett skäl att inte rösta på KD.Löntagarnas skatteavdrag löser inte pensionärernas problem. Man kan stimulera ekonomin och "skapa nya jobb" utan att vidga gapet mellan pensionärernas och löntagarnas levnadsstandard. Pensionärernas förluster beror i huvudsak på att pensionerna höjts med 1 procent när lönerna höjts med 4 procent. Tillgänglig statistik tyder på att den som är pensionär i dag och hade en hyfsad pension för 20 år sedan redan har förlorat mer än 5 årsinkomster. Bruttopensionerna måste höjas med varierande procenttal, eftersom de som pensionerades år 1996 har förlorat mycket mer än de som pensionerades år 2006. Kristdemokraternas fördelningspolitik skadar pensionärerna. Göran Hägglund överlåter lönebildningen till arbetsmarknadens karteller, i praktiken till LO och andra löntagarorganisationer. Pensionerna sänktes med 3 procent den 1 januari 2010. LO anser att lönerna bör höjas med 3,5 procent innevarande år. Kristdemokraterna vill ge nyblivna föräldrar 10 000 kronor i bonus. Det fanns omkring 2 miljarder världsmedborgare år 1920 och det finns omkring 7 miljarder i dag. Uppdraget att "uppfylla jorden" har redan fullgjorts. Barnproduktion bör inte subventioneras.Den som påpekar att KD är på fallrepet och att det inte längre är ofarligt att plundra pensionärer gör partiet en tjänst. Enligt Sifo hade partiet fått 3,9 procent av rösterna om ett riksdagsval ägt rum i början av februari. Pensionärerna kan bestraffa KD genom att taktikrösta på Sverigedemokraterna eller genom att rösta på vänsterblocket. Det finns i och för sig inget gott att säga om vänsterblocket eller dess pensionärspolitik, men faktum är att alliansen gått ett steg längre än andra pensionärsfientliga regeringar. SD blir vågmästarparti om ett litet antal pensionärer taktikröstar på partiet. Om pensionärerna taktikröstar på SD i rimlig omfattning blir SD det tredje största partiet efter valet 2010.Chanserna att KD skulle kunna överleva som ett självständigt riksdagsparti - med den politik partiet för i dag - förefaller obefintliga. De kristdemokrater som tar den kristna ideologin på allvar tycks inte längre stödja KD:s politik. Strategin att fjäska för Moderaterna leder givetvis till att partiet uppslukas av Moderaterna, om KD inte går under av andra skäl.Förståelsen för den ideologi KD påstår sig företräda är mest utbredd bland pensionärerna. Trots detta ingår KD i en regering som för en utpräglat pensionärsfientlig politik. Kristdemokraterna kan leva vidare om partiet överger blockpolitiken och utformar en politik som pensionärerna kan stödja. <br /><br /><br />Erik Nilsson, pensionär, oberoende debattör <p><a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/3fBTtrgfkkmGsH-zArH_A-ylm_Y/0/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/3fBTtrgfkkmGsH-zArH_A-ylm_Y/0/di" border="0" ismap="true"></img></a><br/> <a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/3fBTtrgfkkmGsH-zArH_A-ylm_Y/1/da"><img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/3fBTtrgfkkmGsH-zArH_A-ylm_Y/1/di" border="0" ismap="true"></img></a></p><img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Dagense-Opinion/~4/qGq8uAuZJBg" height="1" width="1"/>http://feedproxy.google.com/~r/Dagense-Opinion/~3/qGq8uAuZJBg/article.aspxTue, 16 Mar 2010 02:00:00 GMTDagen_opinionrtiklar205652http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=205652