Tanken med Departementet var, då när vi startade för drygt fyra år sedan, att spegla livet på ett department. Vi ville skriva om vardagen – om resor vi gjorde, möten vi gick på, tidningar vi läste, webbsidor vi besökte och om samtal vi hade med kollegor och väljare. Men tiden blev det också en hel del allmänpolitiska inlägg. Ett skäl var möjligen att vi ganska snabbt kom att inse begränsningarna med en blogg av den här typen.

Sedan starten har det blivit 541 inlägg. Det 542 blir det sista. Den enkla förklaringen är att den stab som en gång började med bloggen i och med regeringsombildningen den 29 september inte längre finns. Men ska man vara ärlig hade bloggen nog slutat existera redan långt tidigare. Eller vad säger egentligen det faktum att det senaste inlägget publicerades den 21 december 2010?

Nåväl – tack alla som läst och kommenterat! Det har varit en nöje. Vi får summera våra erfarenheter kring Departementet någon annan gång någon annanstans.

Vi önskar den nya partiledarstaben all lycka och framgång. Och lite extra kul är det att den allra första politiker som nämndes här i bloggen var Annie Johansson, idag mer känd som Annie Lööf. Cirkeln får därmed betraktas som sluten.

I dag har den nya ministern, Anna-Karin Hatt, möjlighet att vara med i den här diskussionen. Hon har i andra sammanhang uttryckt hur viktigt det här området är, men hon dyker inte upp. Statsministern och utrikesministern har påpekat att det beslut vi fattade kommer att få stora konsekvenser. Jag kommer härmed att ge dem ett besparingsförslag. Börja med att ta bort den här ministern och de personer som arbetar runt henne. Är det så att hon inte tänker engagera sig i de här frågorna lär inte den delen av departementet behövas.
Jag tycker att det var en väldigt dålig start, tyvärr

Örnfjäder menar att regionministern kan plockas bort eftersom hon inte kunde närvara under budgetdebatten. Då infaller sig frågan, hur många gånger närvarade den socialdemokratiska ministern under socialdemokraternas senaste regeringsinnehav, under samma debatt?

Vi ger aldrig Sverigedemokraterna inflytande – aldrig någonsin, aldrig någonstans, aldrig någon gång! Och det gäller också passivt inflytande

Nu är det precis detta som Mona Sahlin gör, ger Sverigedemokraterna passivt inflytande, när hon nominerar Kent Härstedt som talman.

Nästa gång ni hör Mona Sahlin säga ordet ”aldrig” kan ni följaktligen räkna med ett bäst före-datum på mindre än ett år.

Sahlin sa följande i lördags:

Det är bara statsminister Reinfeldt som kan undvika en situation där Sverigedemokraterna kan sitta mitt emellan.

Detta är fel i sak. Det räcker med att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet väljer att inte lägga gemensamma reservationer för att Sverigedemokraterna inte ska kunna få något avgörande inflytande. Om vart och ett av oppositionspartierna bara röstar för sin respektive reservation kommer aldrig SD kunna få något inflytande i praktiken.

Oppositionspartierna kan fortfarande bedriva oppositionspolitik, som partier i opposition ska göra, men så länge de inte formerar ett gemensamt alternativ kan aldrig SD fälla avgörandet.

Är det då oppositionens uppgift att underlätta för regeringen? Nej, absolut inte. Mona Sahlin har dock sagt att hon ”[a]ldrig […] tänker medverka till att ge [SD] inflytande över svensk politik”.

Karl-Erik Tallmo har också skrivit på samma tema och uppmärksammar dessutom Mona Sahlins anförande på Jobbkongressen 28 oktober 2009 där hon bl.a. sa:

Vi ger aldrig Sverigedemokraterna inflytande – aldrig någonsin, aldrig någonstans, aldrig någon gång! Och det gäller också passivt inflytande

Så fort S, Mp och V lägger en gemensam reservation i riksdagen kommer således SD kunna bilda majoritet mot regeringen, och då få ”inflytande över svensk politik”.

Således Sahlin, du kan inte både

1. Göra det möjligt för Sverigedemokraterna att fälla regeringens propositioner

och

2. Aldrig medverka till att ge Sverigedemokraterna inflytande över svensk politik.

 Du måste faktiskt välja.

I en vanlig debattartikel är det svårt att få med källhänvisningar, så jag tänkte bifoga dessa här så att alla kan kolla upp att vi har belägg för våra påståenden.

1. ”65,9 miljarder kronor saknades i den förra socialdemokratiska regeringens infrastrukturplan”.
   Det har jag tidigare bloggat om här, men kortversionen är ”Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015″ . Titta framförallt i tabell 7.1 i del 3 [PDF], sid 52. Där skrivs uttryckligen ”Kvarstående finansieringsbehov 65,9 miljarder kronor”. 
2. Den förra regeringens infrastrukturproposition blev ständigt försenad och Björn Rosengrens skäms. Artikel i Aftonbladet
3. Sverige hade sämst banunderhåll i Europa när Torstensson tillträdde, enligt Internationella Järnvägsunionen. Artikel i Ny Teknik, där det också framkommer att mer underhåll ska satsas.
4. Den förra socialdemokratiska regeringen som Mp stödde satsade bara 38 miljarder kr på underhåll. Se sid 6 i den här PDF:en. Den nuvarande regeringen satsar istället 64 miljarder kronor på banunderhåll. Sid 11 i den här PDF:en.
5. Det fördubblade satsningen på järnvägen. Intressant är att jag kan använda det PM från Riksdagens utredningstjänst som Miljöpartiet presenterade idag för den källhänvisningen, med en ökning på 97,4 %. Första sidan, längst ned här.
6. ”De stora skuldhål som fanns hos Ban- och Vägverket”. Även här fungerar Miljöpartiets RUT-pm, se sid 2-3, där det framgår att skulder på sammanlagt 23,39 miljarder kronor har betalats av hos Ban- respektive Vägverk.
7. De rödgröna vill låna över 55 miljarder kronor för infrastruktur. Se deras Vårbudgetmotion här, där 55,3 miljarder kronor för ”Strategiska projekt” ska upplånas.
8. Inga medel för administration för kilometerskatten finns anslagna. Se i samma vårbudgetmotion för detta, där det framgår att 4 miljarder kronor årligen ska komma in den vägen.
9. Undantag för skogsbranschen ska finnas, eller inte, eller så ska bara Europavägarna omfattas (vilket alltså i praktiken är samma sak som det befintliga Eurovignette och garanterat inte kommer att generera några 4 mrd kr). Eventuellt ska km-skatten vara variabel utifrån en regional differentiering, trots att det är ytterst tveksamt om EU kommer att tillåta en sådan lösning. Oavsett alla dessa oklarheter, 4 miljarder kronor ska in netto varje år.
10. Miljöpartiet är för de höjda banavgifterna. Regeringen räknar med 8,8 miljarder kronor i höjda banavgifter, sid 14 här. Miljöpartiet säger att de satsar 100 mrd kr mer än regeringen. Om de inte vill höja banavgifterna måste de således tillskjuta pengar för att täcka hålet som i så fall uppkommer. Det gör de inte. Alltså är de för höjda banavgifter.
11. Höjda banavgifter är alltså MP för, men i Nordegren i P1 säger Miljöpartiets talesperson för infrastrukturfrågor, Karin Svensson Smith, att höjningen ska vänta några år. Då uppkommer nya hål i finanseringen som MP inte har redogjort för.
12. Här finns kritik mot att kommuner ska vara med och finansiera infrastruktur, men man är inte främmande för att acceptera den nivå som alliansregeringen har lagt sig på, och dessutom utökar detta med extra 19 miljarder kronor.

Andra bloggar och media:
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8

Därefter läcker man en egen av, Novus beställd, opinionsundersökning med 600 tillfrågade personer till media.

Detta får till följd att Novus tvingas gå ut och dementera Socialdemokraternas uppgifter:

Novus har en uppfattning om läget i väljaropinionen och det är den väljarbarometer som TV4 Nyheterna publicerar. Idag har tidningen Expressen en artikel som refererar till en Novusundersökning. Som läsare kan man uppfatta att det handlar om en väljarbarometer. Detta är felaktigt.

Novus uppfattning är att siffrorna i artikeln inte avspeglar den aktuella väljaropinionen.

Av 31 tillfrågade Centerpartister svarade 21 på frågan (svarsfrekvensen 67,7 % är något högre än genomsnittet). Deras fördelning mellan svarsalternativen är följande:

Ja: 7 st (33,3 %)
Nej: 9 st (42,8 %)
Tveksam/Vet ej/Vill ej svara: 5 st (23,8 %)

Naturskyddsföreningen drar av detta underlag slutsatsen att ”två av tre Centerpartister är emot ett uranförbud”. Man behöver inte ens ha läst en enda högskolepoäng i statistik för att kunna räkna ut att denna slutsats är felaktig. Vad Naturskyddsföreningen har gjort är att man har räknat samman ”Nej till förbud” med ”Vet ej-klustret”. Något spår av denna kreativa beräkning finns dock inte i pressmeddelandet.

Jag ser fram emot hur Naturskyddsföreningen ska förklara detta på sin blogg.

Andra bloggar:
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9

Sedan 2002 har Banverket (och nu det ihopslagna Trafikverket) tagit in privata entreprenörer för att sköta driften av järnvägarna.

Enligt SEKO:s logik borde därför antalet olyckor på järnvägen ha ökat efter 2002. Nedanstående graf visar olycksutvecklingen sedan 2002, med statistik från Trafikverket.

I rest my case, liksom.

För övrigt tycker jag det är enormt smaklöst att försöka göra partipolitik av en tragisk olycka med ett stort antal skadade.

Uppdatering
I hastigheten glömde jag ange en länk till källan. Siffrorna har jag fått direkt från Trafikverket, men samma siffror återfinns i Trafikverks respektive Banverkets årsredovisning för 2009 respektive 2006

Se diagram 13 på sid 44 här:
http://www.trafikverket.se/PageFiles/26128/BVAR09_%20tillganglig.pdf

Samt diagram 8 på sid 19
http://www.banverket.se/pages/1493/BV_AR_06_WEBBx.pdf

Annan media:
SvD, BT, DN, DN2, SvD1, SvD2, Aftonbladet1, Aftonbladet2
Bloggar:
Röda Malmö, Magasinet Neo, Signerat Kjellberg

Efter fyra år av begränsade och motvilliga satsningar på järnvägen ser det stundande valet ut att bli ett ödesval för landets tågresenärer. På ena sidan står vi rödgröna som vill storsatsa på järnvägen. På andra sidan står en borgerlig allians som vill spara på tågunderhållet, höja banavgifterna och sänka ambitionerna för att modernisera järnvägsnätet.

Det här diagrammet som jag har tagit från föregående bloggpost visar Alliansens satsningar på järnvägsunderhåll jämfört med den förra socialdemokratiska regeringen, när Miljöpartiet var med och styrde:

Att regeringen vill spara på underhållet är en lögn. Tvärtom har Alliansregeringen ökat underhållet med 38 % jämfört med när Miljöpartiet styrde!

Dessutom räknar Miljöpartiet med precis samma höjda banavgifter som regeringen.

Detta är förvisso sant, därför att regeringen har satsat extra mycket pengar under mandatperioden, dels därför att underhållet var otroligt eftersatt när regeringen tillträdde, men också av arbetsmarknadsmässiga skäl. Satsningar på infrastruktur är bra i lågkonjunktur därför att det ger 1) sysselsättning och 2) satsningarna blir billigare när det finns mycket ledig kapacitet.

Men alla tillfälliga satsningar måste ta slut. Annars vore de inte tillfälliga. Och när en tillfällig satsning tar slut, blir det en minskning. Har man då en ambition av att vara en sensationsjournalist kan man så klart göra stora rubriker om att anslagen minskar.

Betyder detta att det var fel med satsningen? Jag tycker inte det.

Detta kan också redovisas i några diagram. Diagrammet nedan är den nivå för drift och underhåll som fanns i Socialdemokraternas sista budget, den som lades hösten 2005. Alla belopp är angivna i 2010 års prisnivå.

Vad händer när vi tittar på motsvarande diagram för hur Alliansen har lagt anslagen för drift och underhåll. Titta på nedanstående diagram:

Som man kan se har Allianregeringen kraftigt ökat anslaget för drift och underhåll jämfört med den socialdemokratiska regeringen.

Men som ni kommer ihåg drabbades vi av en stor finansiell kris med kraftigt stigande arbetslöshet, vilket är orsaken till att Alliansen gjorde en tillfällig satsning under åren 2009-2010, och när man lägger på denna tillfälliga satsning ser diagrammet ut så här istället:

Det finns alltså extra pengar inlagda under 2009-2010 som tar slut 2011. Det är alltså denna satsning som tar slut 2011, och det är den ”minskning” som TT idag har rapporterat om.

Med TT:s logik kunde vi ha lagt oss på Socialdemokraternas låga nivå och därmed undgå rubriker om att vi minskar underhållet. Tvärtom har alliansregeringen kraftigt höjt underhållet, från 38 miljarder kronor under hela planperioden 2004-2015, till 64 miljarder kronor under perioden 2010-2021.

Ibland kan man lite uppgivet undra om media verkligen vill upplysa sina läsare.

Media:
Sydsvenskan, DN, Metro, TV4, Aftonbladet1, Aftonbladet2, GP, SvD, DN1,DN2,DN3,DN4
Bloggar:
yttrandefrihetftw, Ekonomikommentarer, ulf-vargek, thehellofhannastacia, Scaber Nestor, Skattenyheter.se, Från ett påhittat paradis

Källor:
Budgetpropositionen för 2006 [PDF]
Budgetpropositionen för 2010 [PDF]

Uppdatering
På allmän begäran bland kommentarerna visar jag även det sista diagrammet utan en bruten y-stapel för att tillfredställa statistik-puritanerna