Don Christos värld

Maten ska vara helig!

2013-05-02T12:30:00.000+02:00

Nedan min senaste krönika, publicerad i Mölndals-Posten torsdag den 18 april 2013

Maten ska vara helig!

Mat är inte bara något man stoppar i sig. Den ska dofta gott och se aptitretande ut och ge en möjlighet till social samvaro. Jag tänker på Leif Mannerströms ord när jag läser om det nya avtalet om hemtjänstmat för Mölndal. Tidigare tillagades maten av Lunch Express i Lackarebäck, men efter företagets konkurs har man slutit avtal med franska multijätten Sodexo. Maten kommer att lagas i Märsta fyra mil norr om Stockholm.

Sodexo grundades i Marseille som cateringfirma på 1960-talet, och har sedan dess vuxit till ett gigantiskt företag med verksamhet i 80 länder och en omsättning på över 130 miljarder svenska kronor. Nästan samtidigt som det nya avtalet träder i kraft, öppnar Sodexo en ny lunchrestaurang i Pedagogen Park med plats för 150 gäster. Den 1:a maj slår man upp portarna, där kommer även att finnas uteservering med 50 platser.

I Jordbruksverkets ”Vision om Sverige som det nya matlandet” framhävs ”att måltiderna som vi serverar på våra äldreboenden och sjukhus och till barnen i skolan är en viktig del av visionen. Att den offentliga måltiden ska vara både god, trevlig och näringsriktig är en självklarhet. Det handlar om att maten ska smaka bra och att den är lagad på bra råvaror, men också att den omgivande miljön är tilltalande.”

Regeringen satsar också stort på matturism, Sverige lanseras som ”det nya matlandet”. För ett år sedan deltog jag själv vid en guidning av besökande resesäljare från Tyskland. Tillsammans med stjärnkocken Stefan Karlsson rörde vi ihop var sin gravlaxsås till laxmackan och med tillhörande snaps lärde vi tyskarna att sjunga ”Helan går”.

Kontrasten kan väl knappast bli större när jag tänker på dessa matlådor som nu tillagas i Sodexos centralkök och transporteras på landsväg de dryga 50 milen från Märsta till Mölndal. Jag har i princip inget emot kyld varm mat, men vart tar visionen om det nya matlandet vägen? Miljöaspekten med långväga transporter, att maten vi äter skall vara lokalt producerad?

För Mölndals del handlar det om 160 personer som får sin mat via Sodexo från hemtjänsten. Skulle man inte kunna tänka sig att tillaga maten vid den nya lunchrestaurangen i Pedagogen Park? Kanske till och med en del av ”brukarna” då och då får möjlighet att avnjuta sin lunch där i trevlig miljö och under sociala former?

Leif Mannerström sa en gång vid ett av sina framträdanden: ”Släng till de gamla någonting så att de håller tyst. Det är inte så det ska gå till, för mig är mat heligt”.

PS. Har du själv eller som anhörig erfarenheter av hemtjänstmaten?

Skriv gärna några rader och dela med dig!

Fler krönikor hittar du här.

Drömmen om en mötesplats

2013-03-21T19:34:00.000+01:00

Nedan min krönika senaste krönika, publicerad i Mölndals-Posten onsdag den 13 mars:

Drömmen om en mötesplats

"Och kom ihåg Christian: Så lite blattar som möjligt!”

Orden är vaktchefens på en nattklubb där jag extraknäcker då och då som entrévärd. Vakterna har själva invandrarbakgrund från sydöstra Europa och jag undrar:

”Varför då?”

”Jo du förstår, blattar beställer nästan aldrig nånting, på sin höjd vatten eller en cola. Är det för många i lokalen sticker svennarna , det är dålig business.”

Krogar och nattklubbar må vara platser där olika människor möts, men villkoren är kommersiella. Konsumerar du inte tillräckligt mycket är du inte välkommen.

Regeringens Framtidskommision kommer regelbundet ut med rapporter och undersökningar om läget i Sverige och landets framtidsutsikter. I en utredning som nyligen publicerats skriver man om framtiden:

”En central utmaning är att olika grupper i samhället lever allt mer olika liv och att det finns färre sammanhang där de möts på lika villkor. Boende- och arbetsplatssegregationen är betydande. Städerna är byggda så att möten mellan olika grupper försvåras, och föreningslivet i en del utsatta bostadsområden är avskuret från samhället i övrigt.”

Även mentala barriärer håller olika grupper isär. I utredningen konstaterar man ”att merparten svenskar (77 procent) umgås sällan eller aldrig med utomeuropeiska invandrare. Invandrare som bott och arbetat i många år i Sverige vittnar om att de har svårt att knyta personliga kontakter med infödda svenskar. ”

Jag tror det är viktigt att skapa nya, ickekommersiella mötesplatser för människor med olika bakgrund. Cirka hälften av svenskarna utför idag ideellt arbete för en förening. Ta till vara på de resurserna!

Även kommunen har ett ansvar att skapa mötesplatser för alla människor, oavsett bakgrund och hur mycket de konsumerar. Politiker, se det inte som en kostnad, utan en investering för bättre hälsa och minskade sociala kostnader bland Mölndalsborna i framtiden.

Just nu pågår arbetet med Drömmen om Mölndal, att utarbeta en framtidsvision inför stadens 100-årsjubileum 2022. På bloggen kan vem som helst komma med förslag om hur man vill se framtidens Mölndal – många har redan gjort det. Här finns storslagna och fantasifulla inlägg om allt från nergrävd motorväg, racerbana på Safjället till fler och större affärer i Mölndals Centrum – men glöm inte bort det synbart enkla men ack så svåra: att skapa möjligheter och förutsättningar för människor att mötas. Ta chansen nu, förslagstiden går ut den 5 april.

För att lämna förslag gå in på www.drommenommolndal.se

Framtidskommissionens hemsida: www.framtidskommissionen.se

Fler krönikor hittar du här.

Hård i tanken men vek i hjärtat - till minne av syskonen Scholl

2013-02-23T22:58:00.000+01:00

I fredags var det exakt 70 år sedan syskonen Hans och Sophie Scholls rättegång och avrättning genom giljotin samma dag. De ingick i motståndsgruppen "Die weisse Rose" (Den vita rosen) som spred brev och flygblad mot Hitler och nazisterna. Alla tyska ungdomar läser om dem i skolan.

De flygblad, som delades ut för att väcka motstånd mot nazistregimen, i första hand inom de unga akademiska kretsarna i München, spreds efter Sophie och Hans Scholls död i flertalet tyska städer i miljonupplaga från allierade flygplan.

Tyska bokhandeln och staden München delar varje år ut "Syskonen Scholl-priset" till en person som utmärkt sig för civilkurage genom att sprida det fria ordet. Den mördade ryska journalisten Anna Politkovskaya, kinesiske dissidenten Liao Yiwu och svenska journalisten Cordelia Edvardsson är några av pristagarna.

Med anledning av 70-årsdagen av Hans och Sophie Scholls död anordnas denna helg minnesceremonier och föreläsningar till deras minne över hela landet.

En av Sophie Scholls stora förebilder var den franske katolske filosofen Jacques Maritain som hon ofta citerade:

”Il faut avoir l'esprit dur et le cœur tendre” ("Man måste vara hårdför i tanken, men vek i hjärtat").

Deutsche Welle:

Sophie, Hans Scholl remain symbols of resistance

Exhibition honors courage of White Rose anti-Hitler movement

Weisse Rose Stiftung på Facebook

Vita Rosen Stiftelsen, där finns även information på engelska

1982 spelade Michael Verhoeven in filmen Die weisse Rose. Jag hittade den i engelsktextad version på YouTube, i åtta delar. Den är mycket sevärd, bra skådespelare.

Nedan första delen, fortsättningen får du leta fram på tuben.

Fler inlägg om historia, civilkurage, tro och Tyskland hittar du om du klickar nedan:

Herrens vägar äro outgrundliga

2013-02-21T20:56:00.001+01:00

Robert Zollitsch im Freiburger Münster. Foto: ddp

25 miljoner tyska katoliker har nu äntligen fått en anledning att jubla. Den tyska biskopskonferensen enades nämligen idag i Trier om att tillåta "Dagen-efter-piller", dock endast efter våldtäkt - och endast om pillret inte är aborterande.

Bakgrunden är medias uppmärksammande av, och allmänhetens upprördhet över en händelse i Köln för några veckor sedan, då en 25-årig kvinna blev drogad och våldtagen på en fest. Hon vaknade omtöcknad på en parkbänk. Efter att ha blivit undersökt av sin husläkare remitterades hon till ett sjukhus för gynekologisk undersökning.

Kruxet var att sjukhuset var katolskt och vägrade att undersöka henne, då hon bad om recept för ett "dagen-efter-piller". Hon sökte sig vidare till nästa närmsta sjukhus, men även där vägrade man behandling eftersom även det drevs av katolska kyrkan. Först vid tredje sjukhusbesöket, driven av protestantiska kyrkan, fick kvinnan behandling. (Man bör veta att många sjukhus i Tyskland har kyrkor som huvudmän)

Katolska kyrkan i Tyskland har problem. Den har svårt att nyrekrytera präster - många hämtas därför från Polen för att fylla vakanta tjänster. Att leva i celibat är svårt. Det finns tusentals "oäkta" barn i Tyskland som kommit till mellan präster och deras älskarinnor - barn som officiellt inte har en far.

Sedan 2010 har drygt 300.000 tyskar lämnat katolska kyrkan.

Tusentals väntar än idag på ett erkännande och gottgörelse efter att ha blivit sexuellt utnyttjade på katolska barnhem.

Kvinnor som vill bli präst i katolska kyrkan göre sig icke besvär.

Många när förhoppningar om att den nye påven skall komma att reformera kyrkan. Hoppas inte för mycket, ty den gamle är inte död än och han kommer att dra i trådarna i valet av sin efterträdare. Precis som Benedictus XVI blev rekryterad till Vatikanen av sin föregångare, Salig Johannes Paulus II, så kommer nästa påve att rekryteras av samma unkna krets av kardinaler, för att säkerställa den rena katolska läran.

Yahoo! News:

German Catholics allow morning-after pill in rape cases

Deutsche Welle:

Catholic bishops give cautious nod to morning-after pill

Catholic Church abuse study stopped

German priest admits to 280 instances of child sex abuse

Sveriges Radio:

Katolska kyrkan anklagas för censur av utredning

Tagesschau:

Bischöfe erlauben "Pille danach"

Bonusstory att skaka huvudet åt:

NPR: German Catholics' Path To Heaven Comes With Taxes

Fler inlägg om Tyskland, tro eller Human Rights hittar du om du klickar nedan:

Politisk arkeologi - utflykt till Haithabu

2013-02-21T15:32:00.000+01:00

Vikingabosättningar vid Haithabu

Forntida bosättningar av vikingar som här vid Haithabu (på svenska: Hedeby) nära den nordtyska staden Schleswig kan snart tillhöra UNESCO:s världsarvslista. Sverige har dock dragit sig ur projektet. Man anser att museet romantiserar vikingatiden, och att man riskerar att ge nynazistiska sammanslutningar en plats att samlas kring.

Vikingamuseet Haithabus hemsida (på tyska)

Viking Museum Haithabu (på engelska)

Omdömen på tripadvisor (på svenska)

The Viking villages of northern Europe had planned to band together to become a UNESCO World Heritage Site. But now the Swedes have changed their minds.

Reportage på engelska från Deutsche Welle:

Utlämnad: Säsongsarbetare på Amazon

2013-02-20T15:47:00.000+01:00

Förra veckan sände tyska publicservicebolaget ARD ett reportage om arbetsförhållandena för säsongsarbetare hos världens största e-handelsjätte Amazon. Reportaget spelades in i vintras, då bolaget anlitat arbetare från andra länder för att klara av trycket inför den stundande julhandeln.

Reportaget är delvis inspelad med dold kamera och visar hur arbetarna bor på semesteranläggningar sex personer i ett rum, och att de är ständigt övervakade av "Security", som under filmens gång visar sig bestå av anställda med kopplingar till den tyska extremhögern. Säsongsarbetarnas rum och tillhörigheter genomsöks när de är på skift, och tv-teamet hotas när de upptäcks.

Arbetarna transporteras med bussar mellan förläggningarna och Amazons lager. Lönen är usel och arbetsförhållandena otrygga. Sällan har ett tv-reportage väckt så många känslor som detta. Amazon är ett välkänt varumärke över hela världen och många har väl någon gång beställt någon bok eller elektronisk vara av företaget. Twitter, Facebook och andra sociala medier har formligen svämmat över av inlägg från människor som visat sin avsky och uppmanat till bojkott mot Amazon.

Amazon svarade i går med att säga upp kontraktet med det aktuella vaktbolaget och har sagt sig vilja gå till botten med uppgifterna i dokumentären. Den tyska arbetsmarknadsministern Ursula von der Leyen hotar med åtgärder mot företaget om uppgifterna stämmer.

Ekots Tysklandskorrespondent Daniel Allings reportage:

Lyssna: Dokumentär om Amazon utlöser debatt i Tyskland

Expo: Amazon sparkar nazistvakter

DW: German labor minister weighs in on Amazon allegations

Amazon fires security firm over mistreatment report

Private security firms under scrutiny in Germany

YLE: Amazon under kritik i Tyskland

SvD: Amazon anlitade nazistvakter

Tyska Amazon låter nynazister övervaka personal

idg.se: Nazister har vaktat arbetare hos Amazon i Tyskland

ARD-Reportage: Utlämnad - Säsongsarbetare på Amazon (på tyska)

Häxbränningarnas tid är inte förbi

2013-02-18T15:47:00.002+01:00

Foto: VLAD SOKHIN/ The Global Mail

Tron på svart magi kvarstår i Papua Nya Guinea. Kvinnor klandras, anklagas för häxeri och stämplas som häxor - med fruktansvärda konsekvenser.

Läs denna gripande berättelse om kvinnoförtryck och häxbränningar på Papua Nya Guinea, belägen endast en kort färjeresa från Australiens norra kust. Om nunnan, syster Gaudentia Meiers kamp för att rädda kvinnor från att brännas på bål - detta händer idag, år 2013.

Global Mail: It’s 2013, And They’re Burning ‘Witches’

Germany Douze Points - And the winner is...

2013-02-14T22:43:00.001+01:00

Ikväll avgjordes tyska melodifestivalen, och jag tror även den internationella: Cascada 12 points!

Läs mer på Pierres Schlager

HÄR kan du se hela showen i efterhand.

Cascada, willkommen nach Bullerbü!

App, lapp sa att du slapp

2013-02-13T22:11:00.000+01:00

Min senaste krönika publicerad i Mölndals-Posten 2013-02-06

App, lapp sa att du slapp

Hej Christer! För en tid sedan stod du och väntade på bussen i vänthallen vid Mölndals station. Några av samhällets olycksbarn råkade befinna sig där samtidigt som du. De skränade och störde så att du kände dig tvungen att vänta ute i kylan istället. Väl hemma satte du dig vid din dator och släppte ut din frustration genom att författa en insändare.

"Låt oss slippa missbrukarna vid Mölndals station!" skrev du. Du kräver lag och ordning och vill att "vakter ska patrullera där med jämna mellanrum. Vi som åker på dyra biljetter ska ha möjlighet att vänta på bussar och tåg i lugn och ro."

För ett antal år sedan hamnade jag i en djup kris som jag inte trodde var möjlig. Allt blev fullständigt svart och jag hade tappat lusten att leva. Jag arbetade inom psykvården och hade fram till dess bara hört mina patienters berättelser om depression och självmordstankar. Aldrig trodde väl jag att jag skulle hamna i en liknade situation.

Min mamma som levde i Tyskland insjuknade i cancer, och jag var tvungen att ta tjänstledigt för att kunna åka ner och vara med henne under hennes sista tid. Det var en lång och plågsam död. Cancern åt upp henne inifrån och till slut somnade hon in lugnt och stilla med hjälp av morfin. Det var jag som ökade dropptakten så att hon kunde få en värdig död.

Direkt vid hemkomsten brakade mitt förhållande ihop. Min sambo ville separera och vi tvingades sälja vår bostadsrätt i Majorna till underpris, jämfört med vad vi gav när vi köpte den. Vi satt nu med 100.000 kronor vardera i skulder.

Jag stod inte i någon bostadskö, lösningen blev ett andrahandskontrakt som jag var tvungen att lämna i förtid. Kontraktsinnehavaren hade skilt sig och krävde att få tillbaka sin lägenhet inom fyra veckor. På fyra veckor fixar man ingen ny lägenhet i Göteborg.Till råga på allt hade jag blivit arbetslös. Man kan bli deprimerad för mindre.

Lyckligtvis har jag inga alkoholistgener, annars hade det nog varit lätt att trilla dit. Jag magasinerade mitt bohag. Goda vänner upplät husrum åt mig den tiden det tog mig att fixa en ny lägenhet. Det var så jag hamnade i Mölndal.

Christer, bakom varje människa du möter finns en historia. Det hade lika gärna kunnat vara jag där vid busstationen, redlöst gapande och utsatt för omgivningens föraktfulla blickar.

Jag kräver inte av dig att du ska öppna ditt hem och själv ta hand om alla Mölndals missbrukare och hemlösa. Och jag inser självklart att det kan vara svårt att agera förnuftigt när man möts av skrän och fylla.

Men varken du eller jag har rätt att köpa oss fria från att konfronteras med samhällets avigsidor. Rätt som det är kanske det är du som sitter där om några år, eller jag?

P.S. Livet är inget för nybörjare. D.S.

Fler krönikor hittar du om du klickar på blå etiketten nedan:

Operation Norrsken - Stasis kalla krig i Sverige

2013-02-13T01:28:00.003+01:00

t.v. DDR:s ledare Erich Honecker, t.h. Olof Palme

Jag har tidigare uppmärksammat journalisten Christoph Andersson här på bloggen, bland annat för hans reportagebok "Från gatan in i parlamenten - om extremhögerns väg mot politisk makt".
I boken skildras hur svenska och tyska högerextremister sakta men säkert tar sig från gatan in i den demokratiska värmestugan.

Christoph Andersson är journalist och undervisar på Södertörns högskola. Han belönades 2009 med Ikarospriset i klassen ”årets fördjupning 2008” för sina P1-dokumentärer ”Från gatan in i parlamenten”. Programmen handlar bl a om växande högerextremism i Södertälje och tyska Mecklenburg.

Han har nu kommit ut med en ny bok, om Sverige och Stasi under Kalla kriget: Operation Norrsken, utgiven på Norstedts Förlag. Före Berlinmurens fall var DDR och dess ökända säkerhetstjänst Stasi en maktfaktor i Europa. Journalisten Christoph Andersson har grävt i de tyska arkiven och hittat häpnadsväckande uppgifter om Stasis svenska kopplingar.

Operation Norrsken, skulle kompromettera det svenska kungahuset för dess gamla förbindelser med Nazityskland. Allt avblåstes i sista stund när Stasi och DDR insåg att det fanns pengar att tjäna genom att göra ljusskygga affärer med svenska Asea, Bofors och den socialdemokratiska regeringen Palme.

I boken skildras även fallet med tevejournalisten Cats Falck, som försvann under mystiska omständigheter 1984 och hittades död på Hammarbykanalens botten 1985. Även om omständigheterna kring hennes dödsfall ännu är oklara står det klart vad hon var på spåren, strax innan hon försvann.

Idag intervjuades han i radions Studio Ett om uppgifterna i sin nya bok. Du kan höra hela intervjun nedan, eller på Sveriges Radios hemsida.

Intervju med journalisten och författaren Christoph Andersson, Studio Ett 2013-02-12:

Lyssna: Möt Christoph Andersson

Läs även Lena Breitners blogg Tankar om IB, där hon kommenterar intervjun och går till hårt angrepp mot den (enligt henne) "slarviga svenska journalistkåren".

Uppdaterat 2013-02-22:
Nu har de första recensionerna av boken kommit. De presenteras i detta inlägg av Lena Breitner:

Recensenter reflekterar kring ”Operation Norrsken” – om Cats Falck och obehaglig blågul följsamhet

Fler inlägg om Stasi, DDR eller Tyskland hittar du om du klickar på etiketterna nedan:

Rödgrön regering klar i Niedersachsen

2013-02-10T23:59:00.001+01:00

Ministerpresident Stephan Weill (SPD) , Anja Piel (De Gröna)

Den 20 januari valde medborgarna i Niedersachsen ett nytt parlament. De rödgröna vann regeringsmakten över de borgerliga knappt med ett mandats övervikt i en riktig valrysare. Majoriteten ändrade sig under valkvällen för varje prognos, och till slut var det SPD och Die Grünen som tog hem potten.

Niedersachsen har 8 miljoner invånare och är den till ytan, efter Bayern, näst största av de tyska delstaterna belägen i förbundsrepublikens nordvästra hörn. Huvudstaden är Hannover.

Det slutgiltiga valresultatet:

CDU (Kristdemokraterna) 36,0% (-6,5) (54 mandat)
SPD (Socialdemokraterna) 32,6 (+2,3) (49 mandat)
GRÛNE (Miljöpartiet de gröna) 13,7 (+5,7) (20 mandat)
FDP (Liberalerna) 9,9 (+1,7) (14 mandat)
LINKE (Vänsterpartiet) 3,2 (-3,9) (-)
PIRATEN (Piratpartiet) 2,1 (+1,9) (-)
NPD (Nationaldemokraterna) 0,8 (-0,7) (-)

Småpartispärren i Niedersachsen är 5%. Parlamentet väljs för fem år.

Idag blev koaltionsförhandlingarna mellan SPD och gröna klara. De gröna får fyra av nio ministerier: miljö, jordbruk, vetenskap och forskning (högskolor) samt justitiedepartementet. De gröna hade räknat med tre ministerier. Att de nu får ansvar för fyra ses i Tyskland som en smärre sensation med tanke på styrkeförhållandet partierna emellan. Skickliga förhandlare?

Koalitionsfördraget måste godkännas av respektive partis medlemsmöten.

Kan du tyska, läs mer i Spiegels rapportering här.

Die Zeit.

NDR.

Detta inlägg är en uppföljning av tidigare inlägg om valet i Niedersachsen.

Fler inlägg om Tyskland och politik hittar du om du klickar på etiketterna nedan:

Germany douze points, del 12: La Brass Banda

2013-02-09T21:41:00.003+01:00

Det sägs att man alltid ska spara det bästa till sist. La Brass Banda med sin Lederhosentechno tillhör mina absoluta favoriter. De är från Chiemgau i Bayern, spelar blåsinstrument och sjunger på bayerska.

Bandet bildades 2007 och gjorde succé 2008, då de med mopeder åkte till Wien och finalmatchen i fotbolls-EM. De spelade sina konserter från en traktor med anhängare inför en begeistrad mångtusenhövdad publik.

La Brass Banda har turnerat flitigt i Ryssland och i Zimbabwe, de har spelat på Roskildefestivalen men aldrig i Sverige mig veterligen. De har snabbt blivit populära i hela Tyskland trots att dom flesta utanför Bayern inte begriper deras texter. Musik är trots allt universell.

La Brass Bandas musik är fysisk. Den sprider sig i hela kroppen och det går helt enkelt inte att sitta still till den.

Nedan deras finalbidrag Nackert. De uppträder förresten alltid barfota.

La Brass Bandas officiella hemsida och Facebooksida

Nedan en livespelning från musikfestivalen i ungerska Sziget:

Har du inte fått nog kan du se en hel timmes konsert med dom från Chiemsee Reggae 2012 här,

inspelad av ZDF.

I ett av mina första blogginlägg presenterade jag La Brass Banda under rubriken Lederhosen-Techno.

Det finns fortfarande kvar.

Samtliga delar av Germany douze points finns samlade här.

Germany douze points, del 11: Mia Diekow

2013-02-08T23:35:00.000+01:00

Näst sist ut i den tyska melodifestivalen är 25-åriga singer songwritern Mia Diekow. Hon är 25 år och från Hamburg. Finalen går av stapeln i Hannover den 14 februari.

Mias texter handlar framför allt om relationer, vänskap och kärlek. Hennes sånger är emotionella, på gränsen till det kitschiga ibland, men aldrig banala. Hennes musikstil kanske kan beskrivas som indiepop på tyska?

För att kunna tillgodogöra sig Mias musik måste man nästan kunna tyska och förstå texterna , annars är det inte mycket idé. Det är som att spela Kent, Thåström eller Ulf Lundell för en som inte kan svenska.

Men lyssna på hennes bidrag ändå, det kommer här:

Lieblingslied (Kärlekssång)

Mia Diekows officiella hemsida och Facebooksida

Här ett extranummer för de med Spotify:

Samtliga delar av Germany douze points finns samlade här.

Germany douze points, del 10: Söhne Mannheims

2013-02-07T14:30:00.001+01:00

Den 14 februari är det dags för final i den tyska melodifestivalen som hålls i Hannover. På finalplats tio hittar vi Söhne Mannheims vilket betyder Mannheims söner på svenska. Musikkollektivet bildades 1995 och bandets sammansättning har varierat under åren.

En av grundarna är Xavier Naidoo, omåttlig populär sångare i Tyskland men totalt okänd i Sverige, vilket kanske beror på att han enbart sjunger på tyska. För närvarande består bandet av tolv medlemmar, så det kommer att bli trångt på scenen.

Nedan deras finalbidrag One Love:

Söhne Mannheims officiella hemsida och Facebooksida

En av deras tidigare låtar, Gesucht & Gefunden:

Samtliga delar av Germany douze points finns samlade här.

Vem hatar du idag, lille vän?

2013-02-06T17:17:00.000+01:00

80- och 90-talet var min aktiva tid som kommunalpolitiker. Under tre mandatperioder satt jag i Göteborgs Stadsfullmäktige som representant för Hisingens Kommunala Väljare, som senare gick upp i miljöpartiet. Jag var även vice ordförande i Göteborgs Invandrarnämnd och ordförande i SDN Hisings-Backa.

Det var en obehaglig tid där BSS (Besvara Sverige Svenskt) härjade som värst. Flyktingförläggningar brann, invandrare blev misshandlade och mördade just på grund av att de var invandrare. Ny Demokrati eldade massorna, och "Knacka bög" var en flitig fritidssysselsättning för nynazister i Nationalsocialistisk Front (det som senare skulle bli Sverigedemokraterna)

Man gick till och med så långt att lägga ut bomber. En bomb hittades en gång utanför det kända RFSL-diskoteket "Touch" vid Esperantoplatsen, där jag var diskjockey. Orolig personal ringde hem till mig och sa att de inte vågade ha öppet om dom inte fick vakter.

Jag minns att det var en lördag och jag beslöt mig för att ringa upp Göran Johansson i sitt hem i Kortedala. Göteborgs starke man tillika kommunstyrelsens ordförande. Jag hann knappt presentera mig och mitt ärende. "Jag vet varför du ringer, klubben!" Två timmar senare ringde Touchs personal upp mig och berättade att det hade kommit flera civila poliser för att hålla vakt hela kvällen.

Mina motioner och interpellationer i fullmäktige handlade om våldet mot homosexuella, om rasism och flyktingmottagning med mera och citerades i både Göteborgs-Posten och Arbetet. Internet var inte uppfunnet, ville man hota människor fick man skriva anonyma brev och lägga på låda.

Att det skrevs brev! Under en period dimpade det ena efter det andra brevet ner i brevlådan- Ibland med preciserade hot om att de visste var jag arbetade, mitt arbetsschema och mina tider när jag lämnar hemmet och när jag återvänder. De visste namnen på mina barn, hur gamla de var osv. Inte sällan innehöll posten använt toalettpapper. Jag fick ägna stor tid åt att ringa företag både i Sverige och utomlands för att återsända varor som har beställts i mitt namn. Det var allt från danska porrfilmer till kartonger innehållande hundratals glasögonbågar.

En kväll efter jobbet fann jag min lägenhetsdörr nerkladdad med hakkors. Jag bodde högst upp på fjärde våningen i ett flerfamiljshus utan hiss. Porten var alltid låst, portkod fanns inte utan man var tvungen att ha nyckel för att komma in.

Då var måttet rågat för min del. Jag gick till polisen och berättade alla händelser från början till slut, och frågade: "Vad händer om jag gör en anmälan?" Svaret blev: "Ingenting eftersom alla hoten var anonyma" Anmälan skulle diarieföras och arkiveras. Jag gick därifrån med en känsla av "ja det kanske är sånt man får ta när man är offentlig person".

Näthatet är på alla läppar just nu.
Radions Studio Ett hade ett långt inslag i eftermiddags, och ikväll skall Uppdrag Granskning sända ett program om det.

Jag tror att hatet alltid har funnits. Det kommer alltid att finnas rättshaverister, frustrerade loosers med låg utbildning som tycker att det är etablissemangets fel att de hamnat i den situation de är. Idag ger nätet möjlighet åt var och en av dom att sprida sitt hat till hela världen med några tangentklick. Man behöver inte leta särskilt länge för att hitta såväl högerextrema som muslimska sidor som sprider hat, rasism, kvinnoförakt och konspirationsteorier om judarnas herravälde. Aldrig i mänsklighetens historia har det funnits sådana möjligheter till åsiktsspridning som idag.

Vad göra? Att förbjuda sökord är omöjligt, det är sånt som Kina och Iran håller på med. Men jag tror att man kan göra en sak som alla kan enas kring: att man inte får vara anonym. Att allt som skrivs måste vara undertecknat med namn. I totalitära stater innebär detta förstås ett problem, eftersom de får lättare att hitta och fängsla politiska dissidenter; men man skulle kunna börja med Flashback, Facebook, och andra sociala medier som flitigt utnyttjas här hemma. Många kommentarsfält kräver numera inloggning med sin egen identitet, via Facebook till exempel. Det tycker jag är bra. Har man en åsikt skall man också kunna stå för den och försvara sin ståndpunkt.

Till sist: skriv inte rubriker som "Män som hatar kvinnor" eller "Mäns näthat mot kvinnor". Här handlar det inte om män i allmänhet, utan om några enstaka individer som anonymt och med flera olika konton och identiteter spyr ut sin frustration. De är få, och för den delen inte bara män utan även kvinnor. En god vän till mig har blivit nättrakasserad av kvinnliga bloggare alltsedan hon gav ut en bok.

Jag tror inte att man löser problemen med hat genom restriktioner av internet. Nätet skall vara fri och öppet för alla som skriver under med eget namn. Då blir det lättare att driva förtalsmål och mål om diskriminering.

När alla måste för sina åsikter och riskerar åtal om de bryter mot lagen, då kommer hoten på nätet att minimeras.

Mina 5-i-topp-filmer vid årets Göteborg International Film Festival

2013-02-05T18:03:00.001+01:00

Kön inför Purge (Utrensning) utanför ett slutsålt Draken i måndags

Ännu en filmfestival är slut. Jag känner mig fortfarande vimmelkantig efter denna berg-och-dalbana av intryck och känslor. Tjugotvå spelfilmer och dokumentärer hade jag valt ut bland hundratals filmer från ett drygt 80-tal länder. Just att få uppleva film från länder man aldrig ser något ifrån i vanliga fall, som aldrig kommer upp på biorepertoaren - det är det finaste med denna "folkfest" som jag besökt ända sedan 1979 då det hela startade. Och folkfest är det! Under de elva dagarna som festivalen pågår verkar hela Göteborg gå på bio. Man träffar andra cineaster under och mellan visningarna, berättar om varandras filmer över en öl på puben efteråt.

När jag gått igenom mina filmer så här efteråt har jag upptäckt att en majoritet av dem är europeiska. Jag kan inte förklara varför, eftersom jag tidigare år alltid haft med filmer från alla kontinenter. Jag får skylla på tablån och mitt arbetsschema. De första sju dagarna arbetade jag heltid och kunde bara se en eller två filmer på kvällstid efter jobbet. Nästa år kanske man ska ta semester?

Innan filmen börjar visas alltid en vignette. Nedan årets som jag nu sett 22 gånger:

Här är mina TOP-5 filmer i år:

Om du klickar på filmens titel kan du se trailer, min recension m.m.

1. Jakten, Danmark

Regi: Thomas Vinterberg

med Mads Mikkelsen och Alexandra Rapaport

2. Kapringen, Danmark

Regi: Tobias Lindholm

med Johan Philip Asbæk och Søren Malling

3. Purge (Utrensning), Finland

Regi: Antti Jokinen

med Laura Birn och Peter Franzén

4. Zero Dark Thirty, USA

Regi: Kathryn Bigelow

med Jessica Chastain och Fares Fares

5. Cloclo (My Way), Frankrike

Regi: Florent-Emilio Siri

med Jérémie Renier

Bästa dokumentär: Los Increibles, Spanien

Regi: David Valero

Fler inlägg från årets filmfestival hittar du om du klickar på etiketten GIFF2013 nedan:

Djeca: Children of Sarajevo - Göteborg International Film Festival

2013-02-05T16:45:00.002+01:00

Djeca: Children of Sarajevo

Regi: Aida Begic, Tyskland/Frankrike/Bosnien & Hercegovina/Turkiet, 2012

"Efter fina Snow som var nominerad till The Ingmar Bergman International Debut Award vid GIFF 2009, fortsätter regissören Aida Begic att skildra Balkankrigets konsekvenser. Djeca: Children of Sarajevo handlar om några av alla de barn som blev föräldralösa i samband med kriget.

Rahima jobbar långa dagar i ett restaurangkök för att försörja sig och sin tonårsbror Nedim. Hon kämpar för att hålla sin rotlöse bror borta från trubbel och måste dessutom kunna visa de sociala myndigheterna att hon klarar av att hantera Nedims diabetes, annars är det raka vägen tillbaka till barnhemmet.

Marija Pikic är lysande som Rahima, såväl bitter och sammanbiten som slagfärdig och charmig, stoiskt kämpande trots hopplösa villkor i ett genomkorrupt samhälle.

En av 2012 års mest oförglömliga Cannespremiärer."

-Marit Kapla, GIFF-

Marija Pikic gör en fin rollprestation som Rahima i detta efterkrigsdrama i Sarajevo. Föräldrarlös försöker hon och hennes minderåriga bror överleva i ett av kriminalitet och korruption sargat land, med värdigheten i behåll. Minnena från krypskyttar, död och förödelse kan hon inte bli av med. men hon visar på en stark inre styrka och tro som hjälper henne att överleva och se framåt. En viktig historia att berätta, föra vidare och aldrig glömma.

Betyg: tre kråkor

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

Purge (Utrensning) - Göteborg International Film Festival

2013-02-05T16:35:00.001+01:00

Purge

Regi: Antti Jokinen, Finland, 2012

"Den finska författaren Sofi Oksanens roman Utrensning vann Nordiska rådets litteraturpris 2010 och har översatts till över 40 språk. Den är en mästerlig släktkrönika om de estländska systrarna Aliide och Ingel och deras liv efter Sovjetunionens maktövertagande.

Musikvideoregissören Antti Jokinen tog paus från Hollywoodkarriären för att göra denna filmatisering som blivit en publikframgång i Finland. Historien börjar 1994 när Aliide hittar en avtuppad tjej i trasiga och smutsiga kläder på gårdsplanen.

Det visar sig vara hennes syster Ingels dotterdotter. I återblickar gestaltar filmen hur kommunistdiktaturens förtryck påverkar vanliga människors liv och fortplantar sig till ett familjedrama där såren är oläkta ännu ett halvsekel senare."

Finlands Oscarbidrag.

-Marit Kapla, GIFF-

Denna film knockade mig totalt i all sin råhet och brutalitet. Tankarna för i början till Moodysons Lilja forever men utvecklar sig snart till en bred släktkrönika och skildringen av de sovjetiska kommunisternas utrensning i Baltikum efter andra världkrigets slut. Ohyggligt brutala tortyrscener mot "folkets fiender". En historielektion med hjälp av storslaget skådespel. Det kan inte bli mindre än full pott - jag tror att det här är den bästa finska filmen jag sett någonsin.

Betyg: fem kråkor

Så här tyckte Hollywood Reporter

Sofi Oksanens officiella hemsida

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

Our Children - Göteborg International Film Festival

2013-02-05T16:18:00.002+01:00

Our Children

Regi: Joachim Lafosse, Frankrike/Belgien/Schweiz/Luxemburg, 2012

"I öppningsbilden bärs fyra små kistor ombord på ett flygplan. Inte olikt Michael Haneke i bioaktuella Amour klargör regissören Joachim Lafosse omedelbart att det blir en plågsam färd mot ett ofrånkomligt slut.

När det fattiga unga paret Murielle och Mounir flyttar in hos Mounirs rike och dominante styvfar doktor Pinget inleds en destruktiv spiral där den unga modern bryts ner steg för steg. Fallet ner i depressionens avgrund slutar på värsta tänkbara sätt.

Skådespelarna Émilie Dequennes (Rosetta) och Tahir Rahims (En profet) vibrerande rolltolkningar gör det verklighetsbaserade dramat till en av årets mest oförglömliga filmupplevelser."

Belgiens Oscarbidrag.

-Jonas Holmberg, GIFF-

Mycket bra skådespel där vi följer denna tregedi från första förälskelsen till det fruktansvärt tragiska slutet, förorsakad av psykisk sjukdom och isolation. Även Niels Arestrup visar här vilken bra skådespelare han är. En film man inte blir glad av, men det behöver man ju inte alltid bli. Mycket bra, fyra kråkor.

Så här tyckte Hollywood Reporter

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

Grenzgänger - Göteborg International Film Festival

2013-02-05T15:37:00.002+01:00

Grenzgänger

Regi: Florian Flicker, Österrike, 2012

"Florian Flickers tredje film är ett utpräglat triangeldrama. Den utspelas i början av 2000-talet, under tiden innan de forna öststaterna blev medlemmar i EU och man ännu smugglade människor från öst till väst via Österrike.

Vi följer en falsk krogägare som egentligen är människosmugglare och hans slovakiska hustru som själv, några år tidigare, varit hans kund. Nu uppmuntrar han hustrun att förföra en ung polisman som blivit kär i henne för att ha det lättare med nästa leverans.

Problem uppstår när kärlekens gnista tänds på båda sidor. På ett logiskt, nästan gammalmodigt, sätt binder Flicker skickligt samman nutid och tillbakablickar. Filmens styrka är tempot och de trovärdigt porträtterade karaktärerna."

-Midhat ”Ajan” Ajanovic, GIFF-

Jag gillar filmer i lågt tempo, som växer och bygger upp handlingen allt eftersom. Lågmält och fint skådespel, ett triangeldrama som jag skulle vilja kalla "road movie" utan road - den är ersatt av vattenvägar i flodslätterna mellan Österrike och Tjeckien.

Betyg: tre kråkor

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

Reality - Göteborg International Film Festival

2013-02-05T12:59:00.003+01:00

Reality

Regi: Matteo Garrone, Italien, 2012

"2008 vann Matteo Garrone juryns stora pris i Cannes för den krassa Gomorra om Neapels organiserade kriminalitet. I fjol mottog han samma pris för ännu en neapolitansk nutidsskildring. Tonen är den här gången lättare, men samhällskritiken är fortfarande hård.

Reality följer en fiskhandlare (Aniello Arena), som blir besatt av att få en roll i italienska Big Brother. När tankarna på en framtid som kändis tar över, mister han förmågan att skilja mellan fantasi och verklighet.

Aniello Arena gestaltar detta med stor känsla för både det roliga och det tragiska i den envisa drömmarens öde, och Garrones visuellt förförande film kombinerar dramat från det lokala torget med flera överdådiga sekvenser från både Cinecittà och Colosseum."

-Eva Novrup Redvall, GIFF-

Jag hade höga förväntningar efter Matteo Garrones utmärkta film Gomorra, men blev väldigt besviken. Reality skall väl föreställa ett slags samhällskritik mot skit-tv som Big Brother och liknande fördummande dokusåpor. Det hade kunnat göras med mycket mer bett och finess, och om den inte hade varit så lång. Gääääsp. Tack vare kostym och dekor blev det ett godkänt i alla fall.

Betyg: två kråkor (godkänd)

Så här tyckte Indie Wire, The Telegraph och The Guardian

Så här tyckte tittarna på Rotten Tomatoes

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

Kapringen - Göteborg International Film Festival

2013-02-05T12:28:00.003+01:00

Kapringen

Regi: Tobias Lindholm, Danmark, 2012

Det danska fraktfartyget M/S Rozen är på väg till Indien och den gladlynte kocken Mikkel ser fram emot att få mönstra av och resa hem till familjen. Då blir skeppet kapat av somaliska pirater. Filmen följer växelvis besättningens umbäranden ombord och rederiets vd som med tilltagande, undertryckt panik förhandlar med piraterna från sitt danska styrelserum.

Regissören Tobias Lindholm, som även skrivit manus till Jakten, arbetar här vidare i samma realistiska stil som i debutfilmen R, regisserad tillsammans med Michael Noer. Proffsförhandlaren som kallas in som expert är även i verkligheten rådgivare vid fartygskapningar. Gastkramande!

Och Johan Philip Asbæk och Søren Malling briljerar i rollerna som Mikkel och vd:n Peter.

-Marit Kapla, GIFF-

Kapringen är min andra femma denna filmfestival, och av någon anledning är också den dansk. En otroligt tät och spännande film från början till slut. Briljant skådespel som förmedlar den rädsla och ångest som det innebär att vara fånge på en båt, och vara helt utlämnad åt sina kidnappares välvilja, skenavrättningar och lynniga humör. För besättningen förändras livet för alltid. Se denna utmärkta danska thriller när den kommer på bio eller dvd. Filmen valdes av festivalpubliken till årets bästa nordiska film.

Betyg: fem kråkor

Så här tyckte Indie Wire, Variety och Hollywood Reporter

Filmens officiella hemsida och Facebooksida

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

Berberian Sound Studio - Göteborg International Film Festival

2013-02-04T12:18:00.000+01:00

Berberian Sound Studio

Regi: Peter Strickland, Storbritannien/Tyskland/Australien, 2012

I den italienska Berberian Sound Studio ljudläggs bara de allra värsta B-filmerna. Det är en klaustrofobisk och märklig plats. Hit kommer 1976 en naiv och blyg ljudtekniker från den engelska landsorten. Gilderoy, skickligt gestaltad av Toby Jones, har fått jobbet att göra ljudmixen till en ny film av skräckfilmsmästaren Santini.

Han hamnar mitt i ett pågående kaos med bittra aktriser, odugliga tekniker och ständig penningbrist. Peter Strickland debuterade med Katalin Varga 2009. Berberian Sound Studio är hans andra film och har jämförts med både Bergman och Lynch.

En svart thrillerkomedi om filmskapandets magi i en tid när teknologin fortfarande var analog.

-Freddy Olsson, GIFF-

Betyg: fyra kråkor:

Så här tyckte The Guardian och så här tyckte tittarna på Rotten Tomatoes

Filmens Facebooksida

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

Everybody In Our Family - Göteborg International Film Festival

2013-02-04T12:04:00.000+01:00

Everybody In Our Family

Regi: Radu Jude, Rumänien, 2012

En film gjord i den typiska rumänska realistiska stilen vilket är att betraktas som en kvalitetsgaranti. Dynamiskt, starkt och autentiskt är ord som beskriver denna debut som tar upp ett angeläget ämne. En frånskild pappa som kämpar för sin rätt att umgås med sin dotter.

Handlingen utspelar sig under en dag när den frånskilde Marius skall tillbringa en helg med sin dotter Sofia. Men redan från början är det klart att något kommer att gå snett. Jude berättar sin story i ett furiöst tempo med ständiga omstarter, perspektivväxlingar och svettiga närbilder.

Bland många kvaliteter i denna film förtjänar en att betonas den fenomenala skådespelarinsatsen av femåriga Sofia Nicolaescu. Filmen var en värdig vinnare på Sarajevos filmfestival.

-Midhat "Ajan" Ajanovic, GIFF-

Skickligt uppbyggt drama som börjar fint med frånskilde pappan som ser fram emot några gemensamma dagar med sin dotter. Undan för undan byggs en alltmer hotfull och obehaglig stämning upp som slutar i totalt kaos och amoklöpande känslosvall. Femåriga Sofia Nicolaescu är oerhört bra. Jag hoppas att flickan haft förstående och kompetent vuxen personal omkring sig under inspelningen för att bearbeta handlingen. Föräldrarna i filmen gör nämligen samma misstag som så många andra skilsmässopar: de använder barnet som bollträ för att såra varandra, och här blir det riktigt kusligt.

Så här tyckte Hollywood Reporter och Variety

Betyg: fyra fyrar

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013

Final Cut: Ladies and Gentlemen - Göteborg International Film Festival

2013-02-04T11:44:00.001+01:00

Final Cut: Ladies and Gentlemen

Regi: György Pálfi, Ungern, 2012

Kan man koncentrera hela filmhistorien till en enda film? Det är i alla fall vad György Pálfi försökt sig på med denna makalösa montagefilm. Efter tre långa år i klipprummet har han valt ut 1500 klipp från 450 filmer och klistrat ihop dem till en halsbrytande kärlekshistoria som innehåller alla typiska ingredienser: det gulliga mötet, uppvaktningen, missförstånden och den avslutande kyssen.

Det blir en hisnande stjärnparad där Audrey Hepburn, Liv Ullman, Marilyn Monroe och hundratals andra spelar Kvinnan, och en lika lång rad manliga skådespelare spelar Mannen. En rad Bergmanfilmer hinner flimra förbi bland alla filmklassiker, från Lumière till Avatar. The Final Cut är ett konstant underhållande mingelparty för cineasten och en flärdfull stiluppvisning för esteten.

-Jonas Holmberg, GIFF-

Det här måste vara en av världens kortaste filmtrailers:

En 90-minuters kavalkad av perfekt ihopsatta filmsnuttar. Många kända scener ur fimhistorien flimrar förbi. Snyggt gjort och ett måste för varje cineast. Förstår vilket otroligt jobb det ligger bakom, men till slut blev det lite too much. Jag vinglade ur biosalongen alldeles yr och vimmelkantig.

Betyg: tre kråkor

Filmens officiella hemsida

Samtliga filmer jag sett och recenserat på årets Göteborg International Film Festival finns samlade under GIFF 2013