Dresscode: Black

Bottled Abyss av Benjamin Kane Ethridge

noreply@blogger.com (Staffan) — Thu, 16 Jul 2015 17:33:00 +0000

Den här boken är lite knepig att recensera. Jag gillade första delen av den med blandningen av grekisk mytologi och modernt förortsliv. Tyvärr tappas storyn från första delen bort efter ett tag och får aldrig någon upplösning utan istället börjar en ny handling. Även denna rinner ut i sanden så i slutändan sitter man där och är ganska besviken. Trist eftersom det hade kunnat bli så mycket bättre.

Volvo har aldrig gått med vinst

noreply@blogger.com (Staffan) — Thu, 11 Jun 2015 15:36:00 +0000

I DN kan man läsa att Volvo (Personvagnar AB alltså) inte har gått med vinst sedan 2010. Lägg ner skiten! Det är ingen idé att tillverka bilar ingen vill ha. Volvo har aldrig gått med vinst. et.c. et.c. o.s.v. o.s.v.

Enter at Your Own Risk: The End Is the Beginning av Alex Scully

noreply@blogger.com (Staffan) — Tue, 24 Feb 2015 17:29:00 +0000

En samling är alltid svår att recensera eftersom den består av delar som både kan vara bra och dåliga och så är det med denna samling. Att man börjar med en gammal dikt är lite pretto och sänker stämningen an aning. Fast en del kan ju gilla sådant. Temat för samlingen är miljöförstöring och man blandar både klassiker och nya noveller. Det är ju aldrig fel med en HP Lovecraft men jag tycker att de nyskrivna novellerna var lite väl lika och egentligen bara upprepade samma story med några mindre variationer.

Angel Manor av Chantal Noordeloos

noreply@blogger.com (Staffan) — Mon, 08 Dec 2014 19:12:00 +0000

Den här boken är helt enkelt bra skräck. Det har klagats lite på språkfel (missar i brittisk/amerikansk engelska) och att persongalleriet är för stort men det är inget som jag märkte eller brydde mig om.
Boken börjar med en historisk tillbakablick så när huvudpersonerna kommer till titelns hus vet läsaren redan att något hemskt kommer att hända. Ett välanvänt knep men väldigt effektivt.
Handlingen börjar när en av huvudpersonerna ärver Angel Manor och naturligtvis struntar i varningar och ledtrådar och lyckas klanta till det rejält. Mot slutet kan vissa nog tycka det blir lite väl mycket splatter. Känsliga läsare varnas.

Monstrous Beauty av Marie Brennan

noreply@blogger.com (Staffan) — Mon, 08 Dec 2014 17:48:00 +0000

Det här är en samling med noveller med klassiska sagor som fått en skräcktwist. Novellerna är inte långa och den kortaste väger in på bara 200 ord. Det är uppenbart att författaren hanterar formatet väl och novellerna har inget extra fett utan är precis så långa som de behöver vara. Jag gillar även att de har en twistend. På det hela taget är det en väl sammansatt novellsamling och min största invändning är väl snarast att den tar slut för fort

America, Inc. av A.E. Weber Wolstein

noreply@blogger.com (Staffan) — Sun, 23 Nov 2014 20:26:00 +0000

Grundpremissen i denna roman är lovande. Huvudpersonen, Lucy Jefferson, är en robotspecialist och en ättling till Thomas Jefferson som lever i ett extremt konsumtionsbetonat samhälle med klara totalitära drag. Hon får i uppdrag att skapa en robotpresident som ska styra världen (eftersom USA numera omfattar hela världen). Tyvärr har skildringen av samhället en del alltför uppenbara brister och boken tyngs dessutom ner av en hel del osnygg infodumping. Handlingen är väl OK men den känns ibland hoppig och transportsträckor som t.ex. att gå från Kina till Gibraltar klaras av på ett par meningar. Vad som också drar ner omdömet är att boken saknar en upplösning utan slutar abrupt som om författaren bara tröttnat på att skriva mer.

Mystic Rider av Patricia Rice

noreply@blogger.com (Staffan) — Mon, 22 Sep 2014 17:15:00 +0000

Ok, detta är en direkt uppföljare till Mystic Guardian även om huvudpersonerna är annorlunda. Samma intrigknep med själsfränder som i första boken används men här känns det ännu mer påklistrat. Boken utspelar sig lite senare och händelserna är mitt under franska revolutionen så det är mer av en historisk roman än föregångaren. Från en svensk synvinkel är det lite roligt att Axel von Fersen dyker upp som en bifigur.
Som i den förra romanen är det en hel del kärlek (och mycket nedanför midjan) och en del fantasy. Jämfört med den förra så är det med av båda delarna plus mer historiska händelser. På så sätt är den bättre men det blir ändå inte mer än en tvåa i betyg.

Mystic Guardian av Patricia Rice

noreply@blogger.com (Staffan) — Sun, 21 Sep 2014 18:57:00 +0000

På en strand i Frankrike står en kvinna och tittar efter en blond man som står bredbent med fladdrande skjorta på ett fartyg som försvinner iväg. Om du tycker det låter mer som en harlekinroman än en fantasybok har du inte helt fel. Visserligen visar det sig senare att hon är en sjöjungfru och anledningen att hon spanar är att hennes mor förutspått att en gyllene gud ska hjälpa dom ur deras problem. Det visar sig senare att han kommer från en mystisk ö och har magiska krafter. I något som mest verkar vara ett sätt att slippa förklara hur de två huvudpersonerna dras till varandra förklaras det vara orsaken av ett magiskt band som gör att de blir kära i varandra. Och eftersom det är tantsnusk blir det naturligtvis även en hel del som händer nedanför midjan.

Om du skulle vilja ha en ganska fånig romantikroman med lite fantasy på toppen kan du gilla den men annars bör den undvikas.

Halfway House av Weston Ochse

noreply@blogger.com (Staffan) — Sun, 21 Sep 2014 17:31:00 +0000

Titeln och omslaget (och även en kortfattad beskrivning) kan ge intrycket att detta är en typisk skräckroman i stil med Dean Koontz. Det förekommer visserligen en man och en kvinna som är ett par men bortsett från det är det inte så mycket Koontz över det. Istället är det ett drama som följer Bobby Dupree, en föräldrarlös som kommer till San Pedro för att leta efter bevis på att Elvis Presley skulle vara han far. Andra figurer är Kanga, en gammal surfare som försöker lära känna sin dotter (Laurie) som Bobby har ett förhållande med. En annan nyckelperson är ledaren för det lokala gatugänget. Personskildringarna känns levande och inte de platta pappersfigurer som man så ofta tyvärr ser i skräckböcker. Så mycket skräck är det inte under större delen av boken men en del är insprängt mellan familjedramat, ofta i form av små tidningsnotiser. Mot slutet brakar det däremot på ordentligt och det blir en stor final innan det till slut blir ett (typ) lyckligt slut.

Chain of Evil av Dr. Michael R. Collings

noreply@blogger.com (Staffan) — Sat, 20 Sep 2014 21:15:00 +0000

Detta är en fackbok om hur man skriver skräck. Till stora delar är det en lärobok i allmänt skrivande även om exemplen man använder är skräckbaserade. Det är många olika ämnen som avhandlas, från ordval och tempo till stavning och grammatik så det är tyvärr inte så mycket om enbart skräck. Det är väl det som är bokens största nackdel eftersom det är ämnen som man borde kunna ändå.
Michael R. Collings är en pensionerad lärare och när man läser boken får man intrycket av en äldre, konservativ lärare som håller föredrag. Inte så att det blir tråkigt utan jag skrattade högt vid flera tillfällen.

The Aunt Paradox av Chris Dolley

noreply@blogger.com (Staffan) — Sat, 20 Sep 2014 17:24:00 +0000

The Aunt Paradox är tydligen del tre i Reeves & Worcester Steampunk Mysteries men den funkar lika bra att läsa fristående. Som namnen Reeves & Worcester antyder kommer en del inspirations från PG Wodehouses berättelser om Jeeves och Wooster. Stilen på humorn känns helt klart igen men här är den dessutom kryddad med en del steampunk (Reeves är en ångdriven robot). Det finns även en del blinkningar åt Sherlock Holmes (Worcester är en konsulterande gentlemannadetektiv (dock utan någon större kompetens)) och även till HG Wells (som dyker upp som Bertie) som har problemet att han moster tagit hans tidsmaskin och hämtat hem flera exemplar av sig själv från olika tider. Ett par mord ställer till det ytterligare, speciellt eftersom tidlinjen ändrar sig hela tiden p.g.a. tidsmaskinen.
Väl värt en läsning.

Mik Murdoch: The Power Within av Michell Plested

noreply@blogger.com (Staffan) — Fri, 19 Sep 2014 18:49:00 +0000

Den här boken är definitivt för en betydligt yngre målgrupp än den jag befinner mig i. Antagligen lägre tonåren eller yngre. Kanske skulle den funka bättre om jag var i den åldern men för mig var den ganska seg och tjatig. Den tog väldig lång tid på sig att komma igång och slutet var en besvikelse. Personskildringarna var platta och varför de gjorde som de gjorde förklaras aldrig utan det verkar mer som om det behövdes för storyn än något annat. Fantasyelementen (magiska bär som ger superkrafter och sjöodjur) bara dumpas i storyn utan någon större tanke verkar det som.

Biters - The Reborn av Harry Shannon och Brett J. Talley

noreply@blogger.com (Staffan) — Thu, 18 Sep 2014 19:42:00 +0000

Det är är en dubbelvolym med två långnoveller.
Den första är Biters av Harry Shannon och det är nominellt sett en postapokalyptisk zombiestory även om zombierna i modern stil är infekterade snarare än levande döda. Egentligen spelar zombierna inte någon större roll i handlingen utan det är bara en lätt fernissa på en väldigt traditionell westernhistoria. Det är den ensamma hjälten (eller kanske snarare antihjälten), den svekfulla kvinnan och skurken som styr staden huvudpersonen kommer till. Den är väl OK men knappast anmärkningsvärd på något sätt.

Den andra delen är The Reborn av Brett J. Talley och den gillade jag bättre. Den handlar om en framtid efter ett stort krig där regeringen dödar de som är "återfödda", d.v.s. de som genom DNA-analys visat sig ha en viss genetisk markör för att vara en reinkarnerad seriemördare. Det är en mörk och paranoid stämning där man inte vet vem man ska lita på och vem som egentligen talar sanning.

Fighting Down Into the Kingdom of Dreams av Robin Wyatt Dunn

noreply@blogger.com (Staffan) — Tue, 16 Sep 2014 18:55:00 +0000

Nä, den här boken var inte något att rekommendera. Den börjar som en ganska normal fantasy men sedan börjar man misstänka att det egentligen är science fiction. Sedan börjar man misstänka att berättarjaget är en sinnessjuk människa. Efter det börjar i alla fall jag misstänka att boken tillkommit antingen genom en datoralgoritm eller användandet av stora mängder illegala preparat.
Det är egentligen omöjligt att prata om någon handling i boken eftersom tid och plats flyter, personer byter namn och dessutom är allt skrivet i något slags tillkrånglat flow of conciousness som gör det extra krångligt. Ett exempel på text är "For a castle is protection. A castle is to rule. A castle is to keep the secret you and yours inside the dark, the castle is the draw, the obvious demisethe big man on campus to take the attacks of every newcomer, like Jupiter for Earth, absorbing the asteroids' blows, striking its bold pose." Och det var ändå en av de mer begripliga passagerna i boken.

How Like a God av B. W. Clough

noreply@blogger.com (Staffan) — Mon, 15 Sep 2014 19:09:00 +0000

Det här är en bra bok! Jag var faktiskt så inne i den när jag lästa den på bussen att jag inte märkte att vi kom in på slutstationen och när jag tittade upp från boken vad bussen på väg in i bussgaraget.
Boken handlar om Rob Lewis, en vanlig programmerare som bor i förort med fru och två små barn. Sedan får han av okänd orsak förmågan att läsa tankar och känslor samt att kunna påverka folks tankar. Krocken med hans vardagliga liv och vad han ska använda sin nya förmåga till är en stor behållning. Efter att han testat med varierat resultat kommer nästa problem med att han inte kan kontrollera sin förmåga och att han börjar påverka barnen som börjar uttrycka sig som akademiker. Han ger sig bort och blir hemlös i New York. Sedan träffar han Edwin Barbarossa, en forskare som hjälper honom att försöka kontrollera sin förmåga och senare även ta reda på var den kommer ifrån.
Som flera andra anser jag att slutet är den svagaste delen av boken men det bli ändå en fyra i betyg.

The Forever Girl av Rebecca Hamilton

noreply@blogger.com (Staffan) — Sun, 14 Sep 2014 18:45:00 +0000

Nja, det känns om jag inte var den tänkta målgruppen för den här boken. Den verkar mer vara skriven för tjejer i tonåren. Handlingen är väl inte så mycket att orda om. Tid och plats är nutid i en småstad. Huvudpersonen är en wiccan som i en humoristisk twist faktiskt visar sig vara en återfödd häxa. Det dyker även upp en del övernaturliga väsen som vampyrer och hamnskiftare som kan förvandla sig till olika djur. Ok, vampyrerna är tydligen egentligen inte vampyrer utan ett slags gnomer men skillnaden är obetydlig så jag undrar lite varför Rebecca Hamilton brydde sig om sådana detaljer.
Handlingen innehåller en del jakter, en del romans och boken avslutas med ett rejält öppet slut så naturligtvis är detta bara den första boken i en serie.
Bokens största nackdel är en hel del infodumping där olika aspekter av magi och övernaturliga väsen beskrivs. Man får dessutom samma information två gånger. Första gången då den i detalj berättas och sedan i kortare form när huvudpersonen skriver ner det i sin dagbok. Det känns lite klumpigt och onödigt men är nog tänkt för att bokens målgrupp ska hänga med. Om jag kompenserar för att jag inte är bokens målgrupp blir det en trea i betyg.

The Day of the Triffids av John Wyndham

noreply@blogger.com (Staffan) — Sun, 06 Apr 2014 20:26:00 +0000

The Day of the Triffids är en välförtjänt klassiken även om jag inte läst den tidigare. Man jag har en del minnen av den brittiska miniserien från 1981.

Storyn känner väl de flesta till. En meteorskur (eller om det var ett rymdbaserat vapen som fyrades av av misstag) gör att större delen av befolkningen blir blinda. Samtidigt passar en massa triffider, en köttätande växt med förmåga att gå, på att rymma.

Vad som kunde ha varit en ganska standardmässig efter katastrofen-bok lyckas bli en klassiker av flera skäl. Ett av skälen tycker jag är den genomgång av olika samhällen som bildas med olika grunder. Det finns feodala samhällen, samhällen grundade på sociologi och samhällen grundade på asketisk kristendom (där man inte befattar sig med sådana världsliga saker att fixa generatorn).

I boken får man aldrig klart för sig vad katastrofen egentligen var och det är flera saker som är oklara vilket ger en mer realistiskt klaustrofobisk känsla.

En välförtjänt klassiker!

Punk in Africa

noreply@blogger.com (Staffan) — Thu, 03 Apr 2014 17:03:00 +0000

Ett smakprov från en dokumentär om en punkscen som inte så många känner till.

Ingenjörer och säljare

noreply@blogger.com (Staffan) — Wed, 02 Apr 2014 19:24:00 +0000

Jo, ungefär så är det.

Smallworld av Dominic Green

noreply@blogger.com (Staffan) — Mon, 31 Mar 2014 20:06:00 +0000

Smallworld är en SF-komedi som utspelar sig på en väldigt liten planet som lyckas ha en atmosfär enbart för att den har en kärna av neutronium. På denna planetoid bor familjen Reborn-in-Jesus med egna och adopterade barn, en mystisk eremit och av och till diverse andra besökare.
Boken är en komedi och lyckas även med det. Det är inte hysteriskt roligt utan en mer underfundig komedi som man kanske kan jämföra med den i Stanislaw Lems böcker.
Klart värd sitt pris (jag fick den som gratis nerladdning) och helt värt att lägga tid på att läsa.

Rapport om sannolikhet A av Brian W. Aldiss

noreply@blogger.com (Staffan) — Sat, 01 Feb 2014 16:21:00 +0000

Vad är detta för meningslöst dravel? Ok, att det kan vara intressant som tankeexperiment eller som en författarövning men att publicera den?
Titeln är i alla fall inte missvisande eftersom boken är skriven i stil med en rapport som om och om igen upprepar samma meningslösa observationer.
Enda anledningen till att jag lyckades läsa klart boken var att jag är så jävla envis och hoppades in i det sista att någon form av handling skulle böra men boken fortsatte bara i samma stil tills den tog slut. Visserligen inte mitt i en mening men ungefär lika meningsfullt.

Wolverine's Daughter av Doranna Durgin

noreply@blogger.com (Staffan) — Thu, 30 Jan 2014 18:12:00 +0000

Redan i början av boken fick jag känslan av att det egentligen var en westernbok fast i fantasimiljö. Scenen där några elaka ryttare kommer till den ensligt belägna stugan hade en klar westernkänsla. Med en ganska lätt omskrivning hade boken kunnat publicerats som en western. Men storyn funkar och författarskapet är fullt acceptabelt. Knappast någon fantastisk bok men helt ok som förströelse för stunden.

Eftersom jag läste den som e-bok la jag däremot märke till en del irriterande avst-avningar mitt på rader och radbrytningar
mitt i löpande text. Att dessutom använda en rad med tilde kändes lite oproffsigt.

Saabproduktionen startar

noreply@blogger.com (Staffan) — Thu, 28 Nov 2013 19:47:00 +0000

Så har vi nu fått meddelandet vi väntat på. NEVS har gått ut och meddelat att serieproduktionen av nya Saabar börjar på måndag.(ttela, DN, SvD) Enligt uppgift ska den första bilen bli en Saab 9–3 Aero Sedan med bensinmotor som ska på export till Kina. Den uppdaterade 9-3:an är tydligen certifierad i Nederländerna så det innebär att den är godkänd i hela EU så man kan hoppas att det även kommer att bli försäljning där. Motorn är enligt uppgift samma som introducerades i 9-3 Griffin 2012 och som också användes i nya 9-5:an.

Stolthet och fördom och zombier

noreply@blogger.com (Staffan) — Sun, 24 Nov 2013 14:35:00 +0000

Det här är en bok där grundidén är bra men tyvärr tappar den en del i genomförandet. Vad Seth Grahame-Smith gjort är att ta Jane Austens orginaltext och ändra den så att boken fortfarande handlar om kärleksbekymmer på den Engelska landsbygden men nu mot bakgrund av en zombieinvasion. Idén är som sagt bra men tyvärr märks skarvarna mellan originaltexten och den nyskrivna ofta alltför mycket. Intrycket dras också ner av de ganska taffliga illustrationerna som finns i boken. Däremot gillar jag de mer subtila ändringarna som visar hur samhället förändrats p.g.a. hotet från zombies. Österländska kampsporter är populära och det har även fört med sig ett allmänt intresse för östern så t.ex maten har påverkats och herrgårdarna anläggs med feng shui. Att boken har en serie fördjupningsfrågor i slutet är också ett plus så i slutändan ger jag den en stark trea.

Det får man tydligen inte säga i det här landet

noreply@blogger.com (Staffan) — Tue, 12 Nov 2013 18:45:00 +0000

Sedan i fredags har Inte rasist men legat nere p.g.a. en DDoS-attack efter att man publicerat en genomgång av de lögner som Björn Söder (SD) kläckte ur sig under en TV-intervju.

Inte rasist men skriver ”Vi är under attack igen sedan tiotiden. Man kommer åt sidan, men förmodligen inte länge till. Om du vill får du sno hela inlägget. 120 000 datorer kontaktar IRM i sekunden och 400gb trafik skickades mot oss på ett par timmar.” så här är texten som Sverigedemokraternas anhängare vill stoppa.

IRM vs Björn Söder i SVT Debatt – vi reder ut Söders lögner

I torsdagens SVT Debatt deltog Henrik (jag) från IRM i en debatt om den numera rikskända ”tårtningen” av Jimmie Åkesson. SD:s partisekreterare Björn Söder var vår huvudmotståndare trots att vi som Söder anser att tårtning är ett riktigt dåligt sätt att bemöta SD. Söder kom dock med en hel del minst sagt märkliga påståenden som vi känner att vi bör reda ut.
För er som missade debatten:

Påstående nr 1:
Carlito: SD är det enda partiet som i principprogrammet uttrycker att man kan upphöra att vara svensk om man inte följer SD:s definition av identitet och kultur.
Björn Söder: Det är rent nonsens.
Sanningen: Citat från SD:s principprogram sida 11: ”På samma sätt som den som är född in i en annan nation senare i livet kan bli en del av den svenska nationen menar vi också att man även som infödd svensk kan upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet eller kultur”
Påstående nr 2:
Carlito: Så Thoralf Alfsson har aldrig uttryckt att han är en islamofob?
Björn Söder: Jag tror inte han har sagt att han är isamofob, nej.
Sanningen: Citat från Thoralf Alfssons blogg: ”Jag är islamofob och jag kan överhuvudtaget inte förstå att någon med kristen uppväxt kan vara något annat än islamofob.”
Påstående nr 3:
Björn Söder: Man avhumaniserar SD när man kallar oss för rasister.
Sanningen: Att kalla en rasist för rasist är inte avhumanisering. Att vara rasist är avhumanisering. /Tore Kullgren
Påstående nr 4:
Carlito: Jimmie Åkesson säger ju själv att islam är det största hotet sen andra världskriget.
Björn Söder: Nej nu är det fel igen. Det var Aftonbladet som satt den rubriken. Det står inget sådant i debattartikeln.
Sanningen: Öhh, jo det gör det:

För att vara på den säkra sidan så har ni två citat till från partitoppen.

Det finns fler saker vi skulle kunna bemöta, men jag tror ni fattar poängen. Vi vill passa på att tacka alla ni där ut som stöttat oss, vi kan inte ens börja beskriva hur mycket era fina ord värmde! Ett speciellt tack till Carlito som var grym i debatten.
***UPPDATERING***
Vi fick en förfrågan om att reda ut Söders befängda påståenden/förnekanden gällande järnrörsskandalen. Vi har skrivit om alla lögner i detta inlägg: SD-topparnas lögner – vi har hela listan
Här har ni även en lista som belägger allt det vi sa om SD:s plattform på nätet, Avpixlat: