<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" media="screen" href="/~d/styles/atom10full.xsl"?><?xml-stylesheet type="text/css" media="screen" href="http://feeds.feedburner.com/~d/styles/itemcontent.css"?><feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:openSearch="http://a9.com/-/spec/opensearch/1.1/" xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0" xmlns:feedburner="http://rssnamespace.org/feedburner/ext/1.0" gd:etag="W/&quot;DEUARXYyfyp7ImA9WhRVGEU.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082</id><updated>2012-01-18T12:30:44.897+01:00</updated><category term="Investor" /><category term="NIBE" /><category term="NCC" /><category term="Ratos" /><category term="Clas Ohlson" /><category term="FI" /><category term="Aktiekonto" /><category term="Carlsberg" /><category term="Nordea" /><category term="Företagsamhet" /><category term="Konjunkturen" /><category term="Makroekonomi" /><category term="Grant Thornton" /><category term="OMX 30" /><category term="Barric Gold" /><category term="Ratiopharm" /><category term="FLSmidt" /><category term="Healt Care" /><category term="Kiva" /><category term="ABB" /><category term="BTS" /><category term="Styrränta" /><category term="HL_Display" /><category term="MTG" /><category term="HiQ" /><category term="Oriflame" /><category term="Meda" /><category term="Investmentbolag" /><category term="Telekom" /><category term="Volvo" /><category term="Munters" /><category term="Investeringsklockan" /><category term="Hexagon" /><category term="Kärnkraft" /><category term="KI" /><category term="Apache" /><category term="Telenor" /><category term="Scania" /><category term="Nasdaq" /><category term="Anders Haskel" /><category term="New York" /><category term="Teva Pharmaceutical Industries" /><category term="Ericsson" /><category term="Euron" /><category term="Kina" /><category term="Energi" /><category term="Lundin Mining" /><category term="Fonder" /><category term="Bostadslån" /><category term="Boliden" /><category term="SSAB" /><category term="Investeringskonto" /><category term="BNP" /><category term="Alfa Laval" /><category term="Peter Lynch" /><category term="Riksbanken" /><category term="BP" /><category term="Mekonomen" /><category term="Dynamiska Finanser" /><category term="Inflation" /><category term="Outokumpu" /><category term="Nobia" /><category term="Mikrolån" /><category term="Autoliv" /><category term="reporäntan" /><category term="Aktiespararna" /><category term="Biovitrum" /><category term="SEB" /><category term="Novo Nordisk" /><category term="Sandvik" /><category term="Mynt" /><category term="Astra Zeneca" /><category term="SOBI" /><category term="Intellecta" /><category term="Atlas Copco" /><category term="Kinnevik" /><category term="Belåning" /><category term="Aktieföreningar" /><category term="Material" /><category term="Nokian Renkaat" /><category term="SCB" /><category term="Aktieportfölj" /><category term="AarhusKarlshamn" /><category term="Börsläget" /><category term="SKF" /><category term="Stora Enso" /><category term="HM" /><category term="Avanza" /><category term="Betsson" /><category term="SMS Lån" /><title>Dynamiska Finanser</title><subtitle type="html">Makroekonomi - Aktier - Fonder</subtitle><link rel="http://schemas.google.com/g/2005#feed" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/posts/default" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/" /><link rel="next" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default?start-index=26&amp;max-results=25&amp;redirect=false&amp;v=2" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><generator version="7.00" uri="http://www.blogger.com">Blogger</generator><openSearch:totalResults>101</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>25</openSearch:itemsPerPage><atom10:link xmlns:atom10="http://www.w3.org/2005/Atom" rel="self" type="application/atom+xml" href="http://feeds.feedburner.com/DynamiskaFinanser" /><feedburner:info uri="dynamiskafinanser" /><atom10:link xmlns:atom10="http://www.w3.org/2005/Atom" rel="hub" href="http://pubsubhubbub.appspot.com/" /><entry gd:etag="W/&quot;DEUARXc7cSp7ImA9WhRVGEU.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-2492202044794749772</id><published>2012-01-18T12:22:00.001+01:00</published><updated>2012-01-18T12:30:44.909+01:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2012-01-18T12:30:44.909+01:00</app:edited><title>Framtida Investerings Teman</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;Att investera inom&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt; områden som i framtiden kommer att växa snabbare än genomsnittet är på det hela taget lockande. Problemet är att det är utmanande svårt att förutsäga den framtida utvecklingen. Vem kunde för 30 år sedan förutspå internets eller mobiltelefonens explosiva utveckling. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;Vad kan vi säga&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt; om kommande 30 års utveckling? Vilka områden kommer att bli mest expansiva som är intressanta att investera i?&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;span style="color: black;"&gt;&lt;strong&gt;En av världens&lt;/strong&gt; ledande fondförvaltare, &lt;a href="https://www.fidelity.se/investerare/default.page?" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: blue;"&gt;Fidelity Worldwide Investment&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;,&lt;/span&gt; förvaltar 1 900 miljarder kronor. Bolaget har analyserat och listat 10 olika teman inom vilka man kan förvänta sig en stark expansion samt behov inom de kommande decennierna.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;1. Ändrad Maktbalans&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;Andra halvan av 1900-talet har ekonomiskt till mycket stor del dominerats av USA. I framtiden kommer fler länder att stå för det ekonomiska och politiska ledarskapet. Utmanarna är BRIC länderna. Att Kina kommer att bli en stark ekonomisk spelare visar sig genom att idag innehar Kina 5000 miljarder kronor i utländska statspapper. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;2. Behovet av energi&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;Behovet av energi väntas öka med 40 % under den kommande 20 års period. Här kan man förvänta sig att användning av kol kommer att stå för en stor del av den ökande efterfrågan. Förnyelsebara inslag kommer att växa från låga nivåer och här kan det finnas framtida investeringsmöjligeter inom sol och vind. Likaså finns det intressanta möjligheter inom överföring av energi, både i form av elektrisk energi samt andra flöden där t.ex. där värmeväxlare ingår. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;3. Demografisk förändring.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;Födelsetalen och dödstalen minskar i de utvecklade länderna vilket medför att andelen äldre ökar i dessa länder. I utvecklingsländerna ökar den yngre generationen i antal. Det medför investeringsmöjligheter inom vård och konsumtion.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;4. Urbanisering.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;Inom en 20-års period kommer mer än 60 % av världens befolkning bo i städer. Det kräver investeringar i ny och renovering av gammal infrastruktur. Det kommer att ställas krav på att tillgodose behov av människors bostäder och transporter.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;5. Teknologi.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;Nya tekniska produkter och lösningar kommer att överaska oss. Det är nog den svåraste utmaningen att förutse nya produkter som internet och mobiltelefoner.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;6. Ökad konsumtion.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;En medelklass som ökar dramatiskt kommer att behöva mer konsumtionsvaror. Även efterfrågan på lyxvaror kommer att öka i utvecklingsländerna. Ett problem här att vad som är status förändras över tid. För tio är sedan hade Rolex klockor stort statusvärde medan idag är det andra klockor som gäller.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;7. Afrika&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;Nästa stora del av världen som har potential att växa ekonomiskt är Afrika. Skillnaden mellan en liten välbärgad grupp och en stor grupp av människor som lever under knappa förhållanden är fortfarande stora.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;8. Mat och vatten.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;Behovet att producera mer mat till överkomliga priser kommer att starkt öka i takt med att välståndet och politiska krav ökar. För investerare gäller det att identifiera de delar i produktionskedjan som är vinstgivande. Vatten är för många en självklarhet men det är mycket begränsad resurs. Ser man till att enbart 0.3 % av vattenresurserna finns tillgängliga i sötvattenssjöar och floder, resten är saltvatten eller bundet till t.ex. glaciärer. Avsaltning och vattenrening är två områden som i framtiden kommer att bli mycket viktiga.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;9. Låg koldioxid ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;Ökningen av koldioxid är sedan början av industrialiseringen ligger på cirka 40 %. Det är allom bekant att fortsätter denna utveckling kommer klimatet att påverkas negativt globalt sett. De företag som kan marknadsföra sig med god ekonomi som ”green companies” kommer att få marknadsfördelar. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;10. Silver ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;Området är till en del kopplat till demografisk förändring men fokuserar på en kommande åldrande befolkning. I framtiden kommer en allt friskare pensionär att konsumera mer och ha större behov välfärd. En framtida potential för denna grupp finns inom fritid- och reseområdet.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-2492202044794749772?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/l0sGzVWea5SLpIwbOEd-vlfARI8/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/l0sGzVWea5SLpIwbOEd-vlfARI8/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/l0sGzVWea5SLpIwbOEd-vlfARI8/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/l0sGzVWea5SLpIwbOEd-vlfARI8/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/ktJkpFVVTOk" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/2492202044794749772/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2012/01/framtida-investerings-teman.html#comment-form" title="0 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/2492202044794749772?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/2492202044794749772?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/ktJkpFVVTOk/framtida-investerings-teman.html" title="Framtida Investerings Teman" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><thr:total>0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2012/01/framtida-investerings-teman.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;C0IGSX44fip7ImA9WhRWFUw.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-1407264621944234112</id><published>2012-01-02T14:07:00.001+01:00</published><updated>2012-01-02T14:38:48.036+01:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2012-01-02T14:38:48.036+01:00</app:edited><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="OMX 30" /><title>Summering 2011</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 12pt; line-height: 115%;"&gt;&lt;strong&gt;Så var det dags&lt;/strong&gt; att summera utvecklingen av det gångna årets investeringar. Det är även intressant att jämföra med utvecklingen för 2009 och 2010. Staplarna i figuren visar utvecklingen för åren 2009 - 2011. De blå staplarna representerar utvecklingen av mina investeringar medan de röda staplarna visar utvecklingen av indexet OMX 30 vid Stockholmsbörsen.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 12pt; line-height: 115%;"&gt;&lt;strong&gt;Under 2011 sjönk&lt;/strong&gt; OMX 30 med 16 %. Under motsvarande tid sjönk mina investeringar med 11 %. Tappet var störst under juli – augusti då den finansiella krisen blommade upp.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left" class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-VfyZByjidFM/TwGzHfo2QUI/AAAAAAAABiI/OEUvEeAHOeg/s1600/Utveckling+2009_2011.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-VfyZByjidFM/TwGzHfo2QUI/AAAAAAAABiI/OEUvEeAHOeg/s1600/Utveckling+2009_2011.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 12pt; line-height: 115%;"&gt;&lt;strong&gt;Nu är det så att&lt;/strong&gt; inte alla aktier fallit i värde. Det aktier som utvecklats bäst har varit Betsson, Apple och McDonalds. De som utvecklats sämst har varit SSAB, Hexagon och Ratos. &lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;Naturligtvis borde jag ha avvecklat de aktier som tenderade att gå mycket dåligt på ett tidigt stadium då det fanns tydliga tecken på fall.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 12pt; line-height: 115%;"&gt;&lt;strong&gt;Vad det gäller SSAB&lt;/strong&gt; har jag faktiskt ökat innehavet under nedgången. Som jag ser det är företaget på rätt väg genom fokusering på höghållfast stål där det finns pengar att tjäna. Troligen kommer företaget att avveckla tillverkning av produkter där konkurrens är hård från Asien, t.ex. plastbelagd plåt.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 12pt; line-height: 115%;"&gt;&lt;strong&gt;För Hexagon fanns tidig&lt;/strong&gt; varningsflagg då Ola Rollen och Merkel Schörling sålde stort under maj. Jag tror mycket på Hexagon då behovet av avancerad mätteknik sannolikt kommer att öka i framtiden. Sammanslagning med den amerikanska mjukvarubolaget Intergraph stärker bolaget genom att tillföra kunnande inom visualisering av komplexa system där mätteknik spelar en stor roll.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 12pt; line-height: 115%;"&gt;&lt;strong&gt;Ratos är ett Private Equity&lt;/strong&gt; bolag med inriktning på aktivt och långsiktigt ägande i onoterade företag, dessutom har jag stort förtroende för Ratos ledning. Om Ratos ska upprepa sin tidigare fantastiska utveckling är svårt att avgöra men genom Ratos är det möjligt för en sparare att komma in i onoterade bolag. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-1407264621944234112?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/LjEscv5J3vV_uSubYqdhH-ZDbDY/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/LjEscv5J3vV_uSubYqdhH-ZDbDY/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/LjEscv5J3vV_uSubYqdhH-ZDbDY/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/LjEscv5J3vV_uSubYqdhH-ZDbDY/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/-9FVpRCg3Wg" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/1407264621944234112/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2012/01/summering-2011.html#comment-form" title="0 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/1407264621944234112?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/1407264621944234112?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/-9FVpRCg3Wg/summering-2011.html" title="Summering 2011" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://1.bp.blogspot.com/-VfyZByjidFM/TwGzHfo2QUI/AAAAAAAABiI/OEUvEeAHOeg/s72-c/Utveckling+2009_2011.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2012/01/summering-2011.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;CUICSXkzeyp7ImA9WhRXFk4.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-4256384576942626</id><published>2011-12-23T10:46:00.000+01:00</published><updated>2011-12-23T10:46:08.783+01:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2011-12-23T10:46:08.783+01:00</app:edited><title>God Jul</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times, &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;, serif;"&gt;&lt;strong&gt;Alla läsare önskas en God Jul&lt;/strong&gt; eller om man så vill en&amp;nbsp;Trevlig Helg. De senaste jularna har vi av personliga skäl tillbringat i New York, men år blir vi hemma. Våra amerikanska familjemedlemmar kommer till Sverige. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times, &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;, serif;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times, &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;, serif;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times, &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;, serif;"&gt;&lt;strong&gt;Landet i väster&lt;/strong&gt; kan i mångt och mycket&amp;nbsp;ses som julens Mecka, format av Coca-Colas reklammakare, men ändå inte. Jag vill påstå att den Svenska julen är streamad i högre grad än i USA. Vad det beror på är jag inte rätt person att svara på, men påverkan är stor från ICA, Coop, Dressman och de övriga ”lika kedjorna”.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times, &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;, serif;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times, &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;, serif;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times, &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;, serif;"&gt;&lt;strong&gt;Vi planerar för ett traditionellt&lt;/strong&gt; svenskt julbord med olika former av lax och kött. Mina favoriter är utan tvekan gravad och kallrökt lax samt skinkan med dopp i grytan. Snapsen ska också till och här är OP min absoluta favorit.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times, &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;, serif;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times, &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;, serif;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times, &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;, serif;"&gt;&lt;strong&gt;Då det är första gången&lt;/strong&gt; för flera av våra amerikanska vänner att besöka Sverige,&amp;nbsp;kommer vi också ha en del andra aktiviteter. Ett besök i Falu Koppargruva och en tur till Siljans-bygden kommer det att bli.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-4256384576942626?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/9AzfWQHslJBPNLCsbSIAinYr64g/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/9AzfWQHslJBPNLCsbSIAinYr64g/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/9AzfWQHslJBPNLCsbSIAinYr64g/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/9AzfWQHslJBPNLCsbSIAinYr64g/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/o19xhX0levc" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/4256384576942626/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2011/12/god-jul.html#comment-form" title="0 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/4256384576942626?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/4256384576942626?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/o19xhX0levc/god-jul.html" title="God Jul" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><thr:total>0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2011/12/god-jul.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;DU8EQHs6eyp7ImA9WhRXEk4.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-5505975106716755660</id><published>2011-12-18T20:28:00.001+01:00</published><updated>2011-12-18T20:50:01.513+01:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2011-12-18T20:50:01.513+01:00</app:edited><title>Investeringsklockan Uppdaterad</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 12pt; line-height: 115%;"&gt;&lt;strong&gt;Investeringsklockan är uppdaterad&lt;/strong&gt;, klicka på fliken &lt;strong&gt;Investeringsklockan&lt;/strong&gt; ovan&amp;nbsp; eller kolla på figuren nedan. Uppdateringen är relaterad till Sveriges ekonomi. Som jag ser har klockan rört sig framåt sedan den senaste uppdateringen och är nu kl. 06.00. Att klockan rört sig framåt sedan senaste uppdateringen är helt klart men hur långt känns dock något osäkert.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 12pt; line-height: 115%;"&gt;&lt;strong&gt;Fokuserar vi på räntan&lt;/strong&gt; så toppade den långa räntan i februari och har därefter fallit kontinuerligt, den ser dessutom att fortsätta att falla. Den korta räntan har fallit sedan maj men ser att plana ut.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 12pt; line-height: 115%;"&gt;&lt;strong&gt;BNP relaterad till föregående kvartal&lt;/strong&gt; visar på ökande värde för de senaste kvartalen medan BNP relaterad till föregående års kvartal visar på fortsatt nedgång. Det kan tyda på att botten är nådd.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 12pt; line-height: 115%;"&gt;&lt;strong&gt;Inflationen toppade&lt;/strong&gt; under maj 2011 och har därefter fallit. Sannolikt kommer inflationen att fortsätta kräftgången.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 12pt; line-height: 115%;"&gt;&lt;strong&gt;Sammantaget anser&lt;/strong&gt; jag att ändring av BNP relaterad till föregående kvartal bottnar. På liknande sätt ser den korta räntan att närma sig botten. Det tyder sannolikt på att vi närmar oss botten av konjunktursvängningen och hamnar i en lågkonjunktur. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 12pt; line-height: 115%;"&gt;&lt;strong&gt;Vad det innebär för aktiemarknaden&lt;/strong&gt; är det fortfarande svårt att förutsäga. Jag sticker ut hakan och gör en prognos. Enligt de indikatorer som jag studerar är sannolikheten relativt stor för en bottning av börsen kommer att ske någon gång mellan april – september under 2012.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-KnU6t2Kuajo/Tu4-Q9GQvKI/AAAAAAAABhY/RxhEJ6pIZmo/s1600/Investeringsklockan2011_12_18.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="400" src="http://3.bp.blogspot.com/-KnU6t2Kuajo/Tu4-Q9GQvKI/AAAAAAAABhY/RxhEJ6pIZmo/s400/Investeringsklockan2011_12_18.jpg" width="375" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-5505975106716755660?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/5aNMT1Xi0RppkNhcfU73jc6P5t8/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/5aNMT1Xi0RppkNhcfU73jc6P5t8/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/5aNMT1Xi0RppkNhcfU73jc6P5t8/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/5aNMT1Xi0RppkNhcfU73jc6P5t8/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/Y1dJSpDLRA4" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/5505975106716755660/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2011/12/investeringsklockan-uppdaterad.html#comment-form" title="3 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/5505975106716755660?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/5505975106716755660?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/Y1dJSpDLRA4/investeringsklockan-uppdaterad.html" title="Investeringsklockan Uppdaterad" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://3.bp.blogspot.com/-KnU6t2Kuajo/Tu4-Q9GQvKI/AAAAAAAABhY/RxhEJ6pIZmo/s72-c/Investeringsklockan2011_12_18.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>3</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2011/12/investeringsklockan-uppdaterad.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;AkYMQXc5fSp7ImA9WhRQFUk.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-6092344619418576617</id><published>2011-12-10T21:16:00.000+01:00</published><updated>2011-12-10T21:16:20.925+01:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2011-12-10T21:16:20.925+01:00</app:edited><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="BNP" /><title>Låneskuld II</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt; &lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;&lt;strong&gt;Temat låneskuld&lt;/strong&gt; fortsätter även i detta inlägg. Anledningen är att ett stort fokus för den ekonomiska debatten i dagsläget ligger på Eurons vara eller inte vara och vad som kan påverka den framtida ekonomiska utvecklingen.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;&lt;strong&gt;Vad det gäller storleken&lt;/strong&gt; på de största ekonomierna ligger USA i särklass främst. Dess ekonomi är mer än dubbelt så stor som Kina respektive Japan. Därefter följer Tyskland, Frankrike, Storbritannien Brasilien och Italien. Dagens krisande Grekland är i detta sammanhang en liten ekonomi. Se figuren nedan.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-JfCu_oUrP2A/TuOsAXnLr7I/AAAAAAAABg0/Sd15vpEl8vk/s1600/BNP.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-JfCu_oUrP2A/TuOsAXnLr7I/AAAAAAAABg0/Sd15vpEl8vk/s1600/BNP.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;&lt;strong&gt;Då den ekonomiska debatten&lt;/strong&gt; rör underskott i staternas ekonomier som finansieras genom lån blir lånebördan för respektive land intressant. Man brukar mäta ett lands lånebörda som hur stor procentuell del lånet utgör av dess BNP. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;&lt;strong&gt;Man kan jämföra&lt;/strong&gt; med ett huslån, då man vanligtvis kan ta ett bottenlån som 75 % av villans marknadsvärde. Ett lån på mer än 100 % säger att man har lånat över skorstenen och banken knackar troligen på dörren. Från diagrammet nedan &amp;nbsp;framgår att Japan har största procentuella skuld följt av Grekland och Italien. Flera länder ligger farligt nära 100 %, Irland, Belgien, USA och Portugal.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-nbUNwxhjCj4/TuO7onhq22I/AAAAAAAABg8/rDaK7fCYRoE/s1600/L%25C3%25A5n-BNP.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-nbUNwxhjCj4/TuO7onhq22I/AAAAAAAABg8/rDaK7fCYRoE/s1600/L%25C3%25A5n-BNP.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;&lt;strong&gt;Man frågar sig varför Japan&lt;/strong&gt; som har den avsevärt största procentuella låneskuld inte på samma sätt som Grekland betraktas som bankrutt. En förklaring ligger i att&amp;nbsp;lånen kostar olika mycket&amp;nbsp;för respektive land. Beräknas räntekostnadens procentuella del av BNP blir bilden annorlunda. Använder vi oss av räntesatsen för den 10-åriga obligationsräntan så betalar Grekland 40 % av BNP i räntekostnad. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;&lt;strong&gt;Japans räntekostnad är&lt;/strong&gt; enbart 2 % av dess BNP, vilket beror på att marknaden har stort förtroende för Japan och dess förmåga att betala lånen. Med Grekland är det tvärtom.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-bNn9s4eAteg/TuO8Rq_NqfI/AAAAAAAABhE/LchLZaf8PYE/s1600/R%25C3%25A4ntekostnad-BNP.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-bNn9s4eAteg/TuO8Rq_NqfI/AAAAAAAABhE/LchLZaf8PYE/s1600/R%25C3%25A4ntekostnad-BNP.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;&lt;strong&gt;Detta är naturligtvis&lt;/strong&gt; inte hållbart att Grekland ska betala 40 % av BNP&amp;nbsp;som ränta varje år. En beslutad nedskrivning av Greklands lån med 50 % skulle reducera Greklands räntekostnad till hälften. Men det är fortfarande inte hållbart. Det som måste till är att förtroende för Grekland stärks så att deras räntesats på den 10-åriga obligationsräntan minskas avsevärt.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;&lt;strong&gt;Således räcker det inte&lt;/strong&gt; med att enbart skriva ned Greklands låneskuld för att undvika ett grekiskt haveri utan det krävs handfasta åtgärder för att stärka förtroendet för Grekisk ekonomi. De åtgärder som EU i veckan kom fram med som att&amp;nbsp;föreslå striktare ekonomiska budgetregleringar räcker inte på något sätt att lösa den pågående krisen. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;&lt;strong&gt;Det Grekiska dramat&lt;/strong&gt; kommer att fortgå så länge som marknaden saknar förtroende för Grekland. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-6092344619418576617?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/XkhE62GoFYnAqHUmLqqpCq_b5Ts/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/XkhE62GoFYnAqHUmLqqpCq_b5Ts/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/XkhE62GoFYnAqHUmLqqpCq_b5Ts/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/XkhE62GoFYnAqHUmLqqpCq_b5Ts/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/0s249HOCb7c" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/6092344619418576617/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2011/12/laneskuld-ii.html#comment-form" title="0 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/6092344619418576617?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/6092344619418576617?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/0s249HOCb7c/laneskuld-ii.html" title="Låneskuld II" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://4.bp.blogspot.com/-JfCu_oUrP2A/TuOsAXnLr7I/AAAAAAAABg0/Sd15vpEl8vk/s72-c/BNP.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2011/12/laneskuld-ii.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;AkADQHczfip7ImA9WhRQE0g.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-4411569732131888576</id><published>2011-12-08T14:41:00.001+01:00</published><updated>2011-12-08T16:39:31.986+01:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2011-12-08T16:39:31.986+01:00</app:edited><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="BNP" /><title>Låneskuld – Ruinens Brant?</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;strong&gt;Nuvarande problem i världsekonomin&lt;/strong&gt; beror till stora delar av enskilda länders problem med att man under lång tid finansierat sin statliga verksamhet med lån. Låna är fullt möjligt att göra för att parera&amp;nbsp;en lågkonjunktur och undvika att alltför mycket skära i de statliga utgifterna. Problemet för närvarande är att vissa länders låneskuld har eskalerat, vilket gör att bland annat Grekland står vid ruinens brant och att andra länder kan följa efter med liknande kriser.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&amp;nbsp; &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;strong&gt;Frågan man&lt;/strong&gt; ställer sig är ”Hur allvarlig är den nuvarande krisen i världsekonomin?”&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;strong&gt;I detta sammanhang spelar&lt;/strong&gt; Bruttonationalprodukten (BNP) en stor roll eller snarare den procentuella ökningen av BNP. Är den procentuella ökningen negativ krymper ekonomin vilket medför att statens skatteintäkter minskar. Omvänt, ökad BNP medför ökade skatteintäkter. Det är heller inte bra om ökningen är för stor vilket kan&amp;nbsp;leda till överhettning.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;strong&gt;Ändring&amp;nbsp;av BNP kvartalsvis&lt;/strong&gt;, för i våra ögon de mest intressanta ekonomierna, visas i följande diagram uppdelade för Norden, EURO-området, Övriga EU-länder, BRIC-länderna och de länder som motsvaras av de Stora Ekonomierna.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-pCAKLFtrHHY/TuCshTQrT8I/AAAAAAAABe0/S3BKKdMwao4/s1600/%2525BNP+Norden.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-pCAKLFtrHHY/TuCshTQrT8I/AAAAAAAABe0/S3BKKdMwao4/s1600/%2525BNP+Norden.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;strong&gt;För de nordiska länderna&lt;/strong&gt; visar diagrammet på en positiv ökning av BNP efter första kvartalet år 2010 (2010 – Q1), därefter planar BNP ut under 2011. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-PhEe-Np6YVc/TuCs4se9FrI/AAAAAAAABe8/x6sRdDqwzlM/s1600/%2525BNP+EURO+Omr%25C3%25A5det.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-PhEe-Np6YVc/TuCs4se9FrI/AAAAAAAABe8/x6sRdDqwzlM/s1600/%2525BNP+EURO+Omr%25C3%25A5det.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;strong&gt;För EURO-området&lt;/strong&gt; är situationen liknande men med en något negativ trend under 2011. Grekland och Portugal sticker ut med negativ tillväxt i BNP. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-TDX_FmlM_3s/TuCtMyKi_FI/AAAAAAAABfE/Zpi6SUzvIak/s1600/%2525BNP+%25C3%2596vriga+EU.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-TDX_FmlM_3s/TuCtMyKi_FI/AAAAAAAABfE/Zpi6SUzvIak/s1600/%2525BNP+%25C3%2596vriga+EU.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;strong&gt;Övriga Europa&lt;/strong&gt; som inte tillhör EURO-området visar på en splittrad bild. Sverige, Danmark, Polen och Litauen visar på en stabil utveckling av BNP medan övriga länder visar på en fallande BNP.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-5zC1kpaXse4/TuCtbe3GzOI/AAAAAAAABfM/MIsXtYGeA9k/s1600/%2525BNP+BRIC.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-5zC1kpaXse4/TuCtbe3GzOI/AAAAAAAABfM/MIsXtYGeA9k/s1600/%2525BNP+BRIC.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;&amp;nbsp;&lt;/strong&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;strong&gt;BRIC länderna&lt;/strong&gt; visar på en förhållandevis stor ökning av BNP, där Brasilien ligger i en fallande trend.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-wRwBWKJ7mBw/TuCuAiHlbXI/AAAAAAAABfc/tNS--voD-cI/s1600/%2525BNP+Stora+Ekonomier.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-wRwBWKJ7mBw/TuCuAiHlbXI/AAAAAAAABfc/tNS--voD-cI/s1600/%2525BNP+Stora+Ekonomier.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;strong&gt;Världen största ekonomier&lt;/strong&gt; visar på positiv tillväxt, där även Japan hamnar ovanför nollstrecket.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;strong&gt;Förändring av BNP&lt;/strong&gt; säger en del om ländernas ekonomiska tillstånd. För att beskriva länders skuldsättning använder man sig av kvoten mellan total skuld och BNP. Man kan jämföra med belåning av en villa, där belåningsgraden beskrivs som kvoten mellan det totala lånet och villans marknadsvärde. Följande diagram visar länders belåningsgrad i procent av BNP.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-lXF5ypKgRW8/TuCvefhlNnI/AAAAAAAABfk/y8ja76I5JIE/s1600/L%25C3%25A5n_BNP+Norden.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-lXF5ypKgRW8/TuCvefhlNnI/AAAAAAAABfk/y8ja76I5JIE/s1600/L%25C3%25A5n_BNP+Norden.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;strong&gt;Belåningsgraden i Norden&lt;/strong&gt; ligger klart under 50 %, vilket får anses vara väl godkänt.&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-E1bDV6HhZQw/TuCv9IKBxiI/AAAAAAAABfs/fHg8uYXw6nE/s1600/L%25C3%25A5n_BNP+Euro+Omr%25C3%25A5det.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-E1bDV6HhZQw/TuCv9IKBxiI/AAAAAAAABfs/fHg8uYXw6nE/s1600/L%25C3%25A5n_BNP+Euro+Omr%25C3%25A5det.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times New Roman;"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times New Roman;"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-family: Times New Roman;"&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;strong&gt;Belåningen för EURO-länderna&lt;/strong&gt; är större än Norden. Flera länder (Belgien, Frankrike, Tyskland, Irland, Portugal) har en belåningsgrad större än 75 %. Grekland och Italien sticker ut med en belåningsgrad större än 100 %.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-WtMo2DvZoAc/TuCwR7moNFI/AAAAAAAABf0/F4-usa3-LHA/s1600/L%25C3%25A5n_BNP+%25C3%2596vriga+EU.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-WtMo2DvZoAc/TuCwR7moNFI/AAAAAAAABf0/F4-usa3-LHA/s1600/L%25C3%25A5n_BNP+%25C3%2596vriga+EU.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times New Roman;"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times New Roman;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;strong&gt;För övriga länder inom EU-området&lt;/strong&gt; ligger Ungern och Storbritannien på en belåningsgrad motsvarande 75 % medan övriga länder ligger bra till.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;span style="font-family: Times New Roman;"&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-MEwe8zcA_Uc/TuCwikWSSlI/AAAAAAAABf8/n3vOOmb0jQs/s1600/L%25C3%25A5n_BNP+BRIC.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-MEwe8zcA_Uc/TuCwikWSSlI/AAAAAAAABf8/n3vOOmb0jQs/s1600/L%25C3%25A5n_BNP+BRIC.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times New Roman;"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;strong&gt;Vad det gäller BRIC-länderna&lt;/strong&gt; ligger Brasilien och Indien på cirka 60 %, vilket får anses vara godkänt.&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-QvELdwN2tnk/TuCw1MF_VvI/AAAAAAAABgE/kIHEfUwgcJQ/s1600/L%25C3%25A5n_BNP+St%25C3%25B6rsta+Ekonomier.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-QvELdwN2tnk/TuCw1MF_VvI/AAAAAAAABgE/kIHEfUwgcJQ/s1600/L%25C3%25A5n_BNP+St%25C3%25B6rsta+Ekonomier.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times New Roman;"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;För de största ekonomierna&lt;/strong&gt; sticker Japan ut med en belåningsgrad på cirka 220 %! Dessutom ligger USA och Canada högt.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times New Roman;"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Vid en jämförelse&lt;/strong&gt; av belåningsgraden framgår det att Japan är särklass högst belånat. Därefter kommer Grekland och Italien följt av Belgien, Irland, Portugal och USA. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times New Roman;"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Att Japan med sin höga belåning&lt;/strong&gt; ändå är en stark ekonomi är förvånande men kan förklaras genom att studera ett lands totala räntekostnad i för hållande till dess BNP, d.v.s. kvoten mellan räntekostnad och BNP. Vid beräkningen används respektive lands 10-åriga obligationsränta. Följande diagram visar kvoten mellan räntekostnad och BNP.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-lTK953AUt8Q/TuCxHThtzZI/AAAAAAAABgM/kcO8YXPQ0tE/s1600/R%25C3%25A4ntekostnad_BNP+Norden.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-lTK953AUt8Q/TuCxHThtzZI/AAAAAAAABgM/kcO8YXPQ0tE/s1600/R%25C3%25A4ntekostnad_BNP+Norden.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times New Roman;"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times New Roman;"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Räntekostnaden för Norden&lt;/strong&gt; för alla länder under 2 % av BNP.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times New Roman;"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-_tfOFIDU0vM/TuCxVlE5m4I/AAAAAAAABgU/w7Ntnp-SBXg/s1600/R%25C3%25A4ntekostnad_BNP+Euro+Omr%25C3%25A5det.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-_tfOFIDU0vM/TuCxVlE5m4I/AAAAAAAABgU/w7Ntnp-SBXg/s1600/R%25C3%25A4ntekostnad_BNP+Euro+Omr%25C3%25A5det.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times New Roman;"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Grekland sticket ut&lt;/strong&gt; med en räntekostnad på över 40 % av BNP. Portugal, Italien och Irland ligger också högt.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-xGiG7VNlQxo/TuCxniz449I/AAAAAAAABgc/9wsOo696fBU/s1600/R%25C3%25A4ntekostnad_BNP+%25C3%2596vriga+EU.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-xGiG7VNlQxo/TuCxniz449I/AAAAAAAABgc/9wsOo696fBU/s1600/R%25C3%25A4ntekostnad_BNP+%25C3%2596vriga+EU.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Times New Roman;"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;strong&gt;Av övriga EU-länder&lt;/strong&gt; ligger Ungern högt.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-PdOR00ujBQA/TuCx3nPouDI/AAAAAAAABgk/OMS-5RAv4D4/s1600/R%25C3%25A4ntekostnad_BNP+BRIC.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-PdOR00ujBQA/TuCx3nPouDI/AAAAAAAABgk/OMS-5RAv4D4/s1600/R%25C3%25A4ntekostnad_BNP+BRIC.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;strong&gt;För BRIC länderna&lt;/strong&gt; har Indien en relativ hög räntekostnad.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-uXUx0wQp-Qs/TuCyFtBcIzI/AAAAAAAABgs/dtIsaS39GxY/s1600/R%25C3%25A4ntekostnad_BNP+St%25C3%25B6rsta+Ekonomier.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-uXUx0wQp-Qs/TuCyFtBcIzI/AAAAAAAABgs/dtIsaS39GxY/s1600/R%25C3%25A4ntekostnad_BNP+St%25C3%25B6rsta+Ekonomier.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;strong&gt;De största ekonomierna&lt;/strong&gt; har en räntekostnad på cirka 2 % av BNP.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;strong&gt;Sammantaget visar utvecklingen av BNP&lt;/strong&gt; att de flesta länder har en positiv utveckling av BNP och att ökningen av BNP har planat ut efter den senaste uppgången. Från detta är svårt att se att världsekonomin står inför en större recession. Flera länder har en hög skuldsättning, där Japan och Grekland sticker ut följt av Portugal, Belgien och Irland.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;strong&gt;Ett annat mått att studera skuldsättningen&lt;/strong&gt; är kvoten mellan räntekostnad och BNP, vilket speglar vad lånet kostar för respektive land. Här tonar en något annorlunda bild upp. Grekland måste betala 40 % av BNP i räntekostnad, följt av Portugal, Italien och Irland med en räntekostnad på cirka 10 % av BNP. Noterbart är att Japan och USA har en räntekostnad på cirka 2 % av BNP, vilket&amp;nbsp;beror på att dessa länder kan låna till en betydligt lägre ränta än Grekland.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;strong&gt;Grekland kan naturligtvis&lt;/strong&gt; inte betala nästan halva sin&amp;nbsp;BNP i räntekostnader. En förslagen nedskrivning av Greklands lån med 50 % medför att Grekland skulle betala räntor motsvarande 20 % av BNP kommer knappast heller inte att fungera. Troligen måste Greklands lån skrivas ned med 75 % för att en betalningsplan skall fungera. Kan långivarna verkligen tåla detta?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;strong&gt;Således summa summarum&lt;/strong&gt;, Grekland är det i särklass största problemet. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-4411569732131888576?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/o3QPF3ikKkM8qna3YyRCeqlVpPo/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/o3QPF3ikKkM8qna3YyRCeqlVpPo/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/o3QPF3ikKkM8qna3YyRCeqlVpPo/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/o3QPF3ikKkM8qna3YyRCeqlVpPo/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/H8-HbCePYAs" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/4411569732131888576/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2011/12/laneskuld-ruinens-brant.html#comment-form" title="0 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/4411569732131888576?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/4411569732131888576?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/H8-HbCePYAs/laneskuld-ruinens-brant.html" title="Låneskuld – Ruinens Brant?" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://3.bp.blogspot.com/-pCAKLFtrHHY/TuCshTQrT8I/AAAAAAAABe0/S3BKKdMwao4/s72-c/%2525BNP+Norden.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2011/12/laneskuld-ruinens-brant.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;C0UESXY_eyp7ImA9WhRRGE4.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-7981311957542799003</id><published>2011-12-02T13:56:00.011+01:00</published><updated>2011-12-02T14:06:48.843+01:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2011-12-02T14:06:48.843+01:00</app:edited><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Barric Gold" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Apache" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Betsson" /><title>Tillbaka igen</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"&gt;&lt;strong&gt;Tyvärr har det inte blivit&lt;/strong&gt; så mycket skrivet på bloggen under senaste halvåret. Anledningen har varit att det hänt mycket på den privata spelplanen och att motivationen för att skriva inte legat på topp. För att skämta till det har det både varit både försvarsspel och anfallsspel, där det offensiva spelet har fungerat bäst. Men nog om detta.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"&gt;&lt;strong&gt;Som alla vet&lt;/strong&gt; har finansmarknaderna varit turbulenta.&amp;nbsp;Man skyller på varandra varför krisen har uppstått. Politikerna säger att det är en finanskris&amp;nbsp;medan finansen säger att det är en politisk kris. Det är det gamla vanliga frågan: vad kom först hönan eller ägget?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"&gt;&lt;strong&gt;Det hjälper inte&lt;/strong&gt; att träta om vem som bär skulden utan problemet måste hanteras. Det är högst osannolikt att finansmarknaden på egen hand kommer med en lösning. Som jag ser det äger politiken frågan. Det gäller framför allt att politierna måste enas inom Europa respektive inom USA måste enas om en förtroendefull strategi.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"&gt;&lt;strong&gt;Frågan man ställer sig&lt;/strong&gt; är hur länge kommer nuvarande nedgång att pågå. Det finns naturligtvis i dagsläget inget svar på detta. Endast i efterhand kan man se vändningen, vilket gör att placeringar i aktier och fonder för tillfället&amp;nbsp;är utmanande svårt. Ska jag drista mig till en prognos så tror jag enligt de indikatorer som jag följer att en vändning kan komma under sommaren 2012, d.v.s. vi får vänta oss att den nedåtgående&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal;"&gt; &lt;/b&gt;trenden håller i sig ytterligare ett halvår. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"&gt;&lt;strong&gt;Under sommaren&lt;/strong&gt; har jag minskat min exponering mot svenska verkstadsbolag och ökat exponering mot bl.a. Betsson. Bolaget uppvisar en stabil intjäningsförmåga. Förvärvet av Betsafe stärker bolaget ytterligare. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"&gt;&lt;strong&gt;Dessutom har&lt;/strong&gt; jag omfördelat aktier från Sverige till&amp;nbsp;Nordamerika. Jag har varit inne och vänt i Apple och Valery Energy med gott resultat. Nu är mitt intresse inriktat mot McDonalds, Apache och Barric Gold. McDonalds är välkänt och jag anser att med deras varumärke finns goda möjligheter till expansion på nya marknader.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"&gt;&lt;strong&gt;Apache Corp&lt;/strong&gt; är ett bolag som verkar inom energisektorn. Man exploaterar och utvinner olja samt gas. Verksamheten finns i USA, Kanada, Australien, Argentina, Chile, Storbritannien och Egypten. Verksamheten i Egypten för värvades under 2010 från BP.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"&gt;&lt;strong&gt;Barric Gold Corp&lt;/strong&gt; utvinner och säljer guld från egna gruvor. Företaget producerar också koppar och har intressen i olje-och gas tillgångar i Kanada genom sitt olje- och gas dotterbolag Barrick energi.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-7981311957542799003?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/wSJChb4qrXoWr8DU56H8SpPt8f8/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/wSJChb4qrXoWr8DU56H8SpPt8f8/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/wSJChb4qrXoWr8DU56H8SpPt8f8/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/wSJChb4qrXoWr8DU56H8SpPt8f8/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/kBIieJodIJg" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/7981311957542799003/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2011/12/tillbaka-igen.html#comment-form" title="2 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/7981311957542799003?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/7981311957542799003?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/kBIieJodIJg/tillbaka-igen.html" title="Tillbaka igen" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><thr:total>2</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2011/12/tillbaka-igen.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;A0cDRX04cSp7ImA9WhZXF0s.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-4962970652377570972</id><published>2011-05-07T11:59:00.001+02:00</published><updated>2011-05-07T13:51:14.339+02:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2011-05-07T13:51:14.339+02:00</app:edited><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="MTG" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Novo Nordisk" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="OMX 30" /><title>Börsläget - Nya affärer</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Börsen har under&lt;/strong&gt; de senaste två månaderna stigit med nästan 10 %. OMX 30 är tillbaka på samma nivå som årsskiftet och därigenom tagit igen den nedgång som först orsakades av att företagens rapporter för 4:e kvartalet 2010 kom in sämre än väntat följt av minikrascher orsakade av den politiska turbulens som äger rum i Nordafrika och jordbävningen i Japan. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;På kort sikt&lt;/strong&gt; ser Stockholmsbörsen ut att vara överköpt medan på längre sikt 6 – 12 månader ser det fortfarande ut att finnas potential för kursuppgång. Längre sikt är så känns för tillfället mycket svårt att överblicka men&amp;nbsp;en viktig faktor för den framtida utvecklingen är utvecklingen i USA. Frågan man ställer sig är om den Amerikanska ekonomin kan stå på egna ben utan att behöva pumpa in mer pengar i den egna ekonomin.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Om man inte&lt;/strong&gt; kommer tillrätta med budgetunderskottet väntar&amp;nbsp;i förlängningen en Amerikansk inflationsbrasa. Det kommer att krävas stor politisk handlingskraft i USA för att komma tillrätta med budgetunderskottet. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Jämför man&amp;nbsp;styrningen&lt;/strong&gt; av det politiska systemet&amp;nbsp;i USA och Sverige finns det stora skillnader. Det Svenska partisystemet är till stora delar toppstyrt med en partipiska som begränsar handlingsutrymmet för den enskilde politikern. Den Amerikanske politikern är däremot mer beroende av väljarna i sitt valdistrikt. För att bli omvald måste man slå vakt om lokala särintressen som armébaser och liknande. Att få till en gemensam budgetpolitik som omfattar hela USA blir därför en utmaning. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;The New York Times&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt; har&lt;/strong&gt; en intressant grafisk presentation av förslaget till ny budget för kommande året jämfört med föregående år. Utan att lägga några värderingar på den Amerikanska ekonomiska politiken är det intressant att se hur man tänker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Artikel: &lt;a href="http://www.nytimes.com/interactive/2010/02/01/us/budget.html"&gt;New York Times&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Av resonemanget ovan&lt;/strong&gt; kan jag låta som dysterkvist vad det gäller den framtida ekonomiska utvecklingen. Detta är helt fel, i grunden är jag optimistisk då mycket av världsekonomin går åt rätt håll.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Under de senaste&lt;/strong&gt; veckorna har jag sålt både MTG och Novo Nordisk. Inte för att företagen är dåliga utan för att ta hem en vinst och öka möjligheter till andra investeringar framöver. Återkommer om detta senare.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-4962970652377570972?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/v_Cz-wdbaCNlGAe3qysbqDkeXQM/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/v_Cz-wdbaCNlGAe3qysbqDkeXQM/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/v_Cz-wdbaCNlGAe3qysbqDkeXQM/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/v_Cz-wdbaCNlGAe3qysbqDkeXQM/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/h8cb7diSmzc" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/4962970652377570972/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2011/05/borslaget-nya-affarer.html#comment-form" title="2 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/4962970652377570972?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/4962970652377570972?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/h8cb7diSmzc/borslaget-nya-affarer.html" title="Börsläget - Nya affärer" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><thr:total>2</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2011/05/borslaget-nya-affarer.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;DkMBRH0yfyp7ImA9WhZSFkg.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-3437425447090194499</id><published>2011-04-01T12:40:00.000+02:00</published><updated>2011-04-01T12:40:55.397+02:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2011-04-01T12:40:55.397+02:00</app:edited><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Telenor" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Volvo" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="ABB" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Alfa Laval" /><title>Aktieportfölj - Uppdatering</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Under februari och mars&lt;/strong&gt; har min aktieportfölj uppdaterats. Som jag skrev tidigare kunde man förvänta sig att kursen skulle gå ned då den vid årsskiftet då det fanns tendenser att börsen skulle bli överköpt. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Efter årsskiftet kom&lt;/strong&gt; den första sättningen som utlöstes framförallt av att tillväxten i verkstadssektorn inte nådde upp till analytikerkårens förväntningar. På det följde två minikrascher som inte kunde förutses, den ena utlöstes av de politiska förändringarna i Nordafrika och den andra tsunamikatastrofen i Japan. Totalt minskade OMX30 med cirka 10 %, vilket var mer än jag från början förväntade mig. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Då jag fortsatt&lt;/strong&gt; är optimistisk angående börsens utveckling på medellång sikt har ett par aktier tillkommit. Dessutom har innehavet ökats i några av innehaven. Under minikrascherna har jag ökat i ABB och Alfa Laval. Båda är stabila bolag och ligger sent i konjunkturcykeln. En invändning mot ABB kan vara den ökande konkurrensen från Kinesiska bolag, men jag bedömer att ABB är fortsatt starkt bolag utifrån kunnande och erfarenhet. Alfa Laval har en god position inom värme- och energiöverföring, vilket i framtiden kan förväntas bli mycket viktig.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Dessutom har&lt;/strong&gt; jag köpt Volvo och Telenor. Volvo är positionerat i USA och kan dra nytta av konjunkturuppgången i Amerika. Telenor är ett smula defensivt val, men kan dra nytta av ett starkt Ryssland. Landet i öster dras fortfarande med politiska problem men ett ökat oljepris kommer att öka farten på hjulen.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Figuren nedan ger&lt;/strong&gt; en samlad bild över min nuvarande portfölj. Den har fortsatt slagsida mot verkstad och kommer så att förbli på medellång sikt om inget oförutsett inträffar i världsekonomin. Sällanköpsvaror har också relativ stor av portföljen. Energi saknas men flera av verkstadsbolagen är starka inom energisektorn.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;Klicka på bilden för större storlek&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-eptJFtZc9kI/TZWrD-CJN3I/AAAAAAAABRk/-OEgc0KyRbU/s1600/Aktieportf%25C3%25B6lj110401.png" imageanchor="1" style="clear: left; cssfloat: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="388" r6="true" src="http://1.bp.blogspot.com/-eptJFtZc9kI/TZWrD-CJN3I/AAAAAAAABRk/-OEgc0KyRbU/s400/Aktieportf%25C3%25B6lj110401.png" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-3437425447090194499?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Aua8erqScWMzMNC0_YitIMYDGww/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Aua8erqScWMzMNC0_YitIMYDGww/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Aua8erqScWMzMNC0_YitIMYDGww/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Aua8erqScWMzMNC0_YitIMYDGww/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/t4iaf6VoxNc" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/3437425447090194499/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2011/04/aktieportfolj-uppdatering.html#comment-form" title="5 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/3437425447090194499?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/3437425447090194499?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/t4iaf6VoxNc/aktieportfolj-uppdatering.html" title="Aktieportfölj - Uppdatering" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://1.bp.blogspot.com/-eptJFtZc9kI/TZWrD-CJN3I/AAAAAAAABRk/-OEgc0KyRbU/s72-c/Aktieportf%25C3%25B6lj110401.png" height="72" width="72" /><thr:total>5</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2011/04/aktieportfolj-uppdatering.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;DUYMRnwzeip7ImA9WhZSEkg.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-4169053593434786047</id><published>2011-03-27T19:51:00.003+02:00</published><updated>2011-03-27T22:19:47.282+02:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2011-03-27T22:19:47.282+02:00</app:edited><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Kärnkraft" /><title>Kärnkraftsavveckling - Konsekvenser - Investeringar</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Tsunamin utanför Japan&lt;/strong&gt; fick mycket allvarliga konsekvenser både mänskligt och materiellt. Antalet omkomna och saknade uppskattas till mer än 20 000. Den Japanska regeringen uppskattar de materiella kostnaderna för vägar, bostäder och fabriker motsvarande 1 200 – 2 000 miljarder kr. Då är inte konsekvenserna för olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima medräknade. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Förutom alla de&lt;/strong&gt; skador som uppstått vid kärnkraftverket i Japan, har förtroendet för hela kärnkraftverksindustrin påverkats. Flera länder har reagerat snabbt för att se över säkerheten vid kärnkraftverken som följd av olyckan i Fukushima. Tyskland kommer stänga 7 av 17 kärnkraftverk och se över de övriga. I USA bildas en särskild arbetsgrupp som ska se över bestämmelserna för att öka säkerheten vid jordbävningar, orkaner och strömavbrott.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;De Kinesiska myndigheterna&lt;/strong&gt; stoppade tillfälligt planerna att bygga ut landets kärnkraft men statliga China Daily skriver idag att ”Kina kan garantera säkerheten vid landets kärnkraftverk”. Det kan tolkas som att utbyggnaden kommer att fortsätta enligt plan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;I Sverige har motståndet&lt;/strong&gt; mot kärnkraft ökat efter olyckan. DN/Synovate jämför en undersökning som gjordes för två år sedan med en undersökning som gjordes efter olycka i Japan. För två år sedan kunde 47 % av de tillfrågade tänka sig bygga ut medan 15 % ville avveckla kärnkraften. I den nya undersökningen visar det sig att cirka 21 % är för en utbyggnad medan 36 % vill avveckla. Undersökningen visar på en markant ändring av opinionen vad det gäller kärnkraft i Sverige.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Studerar vi elproduktionen&lt;/strong&gt; i Sverige 2010, visar det sig att vattenkraften står för den största andelen av elproduktionen motsvarande 66 Terawattimmar. Det utgör 46 % av den totala elproduktionen. Som tvåa kommer kärnkraften som står för 55 Terawattimmar eller 38 %. Kraftvärmeverken bidrar med 19 Terawattimmar (13 %) och vindkraften bidrar med 3.5 Terawattimmar (2.4 %). &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-MI6qEYKAIvs/TY93eauVdZI/AAAAAAAABRg/zDvhRuPTQSU/s1600/Elproduktion2010.png" imageanchor="1" style="clear: left; cssfloat: left; float: left; height: 262px; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; width: 449px;"&gt;&lt;img border="0" height="267" r6="true" src="http://4.bp.blogspot.com/-MI6qEYKAIvs/TY93eauVdZI/AAAAAAAABRg/zDvhRuPTQSU/s400/Elproduktion2010.png" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Kraftvärmeverk eldas&lt;/strong&gt; med brännbart material; kol, olja, gas, ved eller sopavfall. Vatten kokas till ånga som driver ångturbiner som är kopplade till elektriska generatorer. Ångan kyls i värmeväxlare och resterande värme transporteras ut i fjärrvärmenät.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;De kärnkraftverk som&lt;/strong&gt; finns i Sverige har nu ganska många år på nacken. Inom inte allför många år måste kärnkraftverken ersättas med antingen nya eller att elproduktionen ökas från de andra energikällorna. Att bygga ut vattenkraften känns inte som politiskt gångbart. Det skulle ge en alltför stor påverkan på älvmiljön. Alltså återstår det att bygga ut kraftvärmeverken och vindkraften. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Idag finns totalt&lt;/strong&gt; cirka 1 200 vindkraftverk. För att ersätta hela elproduktionen från kärnkraften krävs en utbyggnad till cirka 19 000 vindkraftverk. Med nuvarande utbyggnadstakt skulle detta scenario ta cirka 50 år att genomföra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Det andra alternativet&lt;/strong&gt; är en kraftig utbyggnad av kraftvärmeverken. För detta krävs ökad förbränning av framförallt kol, gas, ved och sopor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Utbyggnad av vindkraften och värmekraften&lt;/strong&gt; har båda politiska implikationer. Båda har miljöpåverkan, lokalisering av vindkraftverk är inte helt enkelt och värmekraftverken medför ökade utsläpp. Om kärnkraften ska ersättas med en annan realistisk elproduktion bör det sannolikt bli en utbyggnad av både vindkraft och värmekraftverk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Investeraren frågar sig&lt;/strong&gt; naturligtvis vad som långsiktigt kommer att gynnas av en utbyggd vindkraft och värmekraft. Följande faktorer kommer troligen att bli mycket viktiga:&lt;/div&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Infrastruktur för överföring av elektricitet över långa sträckor. &lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Produkter för inkoppling av små energiproducerande enheter till befintligt kraftnät. &lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Effektiva ångturbiner och generator för produktion av elektrisk energi.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;System för värmeöverföring.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Reningssystem för rökavgaser.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Mekanisk utrustning för roterande system.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;System för övervakning och underhåll.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Företag som kan&lt;/strong&gt; hantera stora projekt och som verkar inom dessa områden borde vara intressanta för framtida investeringar.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-4169053593434786047?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/JvjUJTlKn6ACt3M633o6GX5XoYY/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/JvjUJTlKn6ACt3M633o6GX5XoYY/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/JvjUJTlKn6ACt3M633o6GX5XoYY/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/JvjUJTlKn6ACt3M633o6GX5XoYY/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/GN_JmKj2Wtk" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/4169053593434786047/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2011/03/karnkraftsavvekling-konsekvenser.html#comment-form" title="1 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/4169053593434786047?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/4169053593434786047?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/GN_JmKj2Wtk/karnkraftsavvekling-konsekvenser.html" title="Kärnkraftsavveckling - Konsekvenser - Investeringar" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://4.bp.blogspot.com/-MI6qEYKAIvs/TY93eauVdZI/AAAAAAAABRg/zDvhRuPTQSU/s72-c/Elproduktion2010.png" height="72" width="72" /><thr:total>1</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2011/03/karnkraftsavvekling-konsekvenser.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;CUcDRH0-fyp7ImA9WhZTGEo.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-2767187835647171815</id><published>2011-03-23T10:37:00.000+01:00</published><updated>2011-03-23T10:37:55.357+01:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2011-03-23T10:37:55.357+01:00</app:edited><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Investeringsklockan" /><title>Investeringsklockan - Webundersökning</title><content type="html">&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="SV" style="mso-ansi-language: SV;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;strong&gt;För en vecka&lt;/strong&gt; sedan hade vi en web-undersökning om vad läsarna anser om investeringsklockan. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="SV" style="mso-ansi-language: SV;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;strong&gt;Frågan löd:&lt;/strong&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="SV" style="mso-ansi-language: SV;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;”Vad anser Du att Investeringsklockan är slagen?” &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="SV" style="mso-ansi-language: SV;"&gt;&lt;span style="font-family: Calibri;"&gt;&lt;strong&gt;Totalt kom&lt;/strong&gt; det in 26 st svar fördelade som figuren visar.&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Antalet svar är för få för att dra några långtgående slutsatser men det finns en topp för kl 13. Möjligen kan det tyda på att klockan har passerat zenit.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="https://lh3.googleusercontent.com/-VrlJPW9oPNg/TYm-5E_5C4I/AAAAAAAABQ8/3Z0z09zf4vM/s1600/Investeringsklockan+undes%25C3%25B6kning+110323.png" imageanchor="1" style="clear: left; cssfloat: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="240" r6="true" src="https://lh3.googleusercontent.com/-VrlJPW9oPNg/TYm-5E_5C4I/AAAAAAAABQ8/3Z0z09zf4vM/s400/Investeringsklockan+undes%25C3%25B6kning+110323.png" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-2767187835647171815?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/w5bCRQw36Jq0INusuCtBvt8yIdM/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/w5bCRQw36Jq0INusuCtBvt8yIdM/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/w5bCRQw36Jq0INusuCtBvt8yIdM/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/w5bCRQw36Jq0INusuCtBvt8yIdM/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/eATWCNmSb7s" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/2767187835647171815/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2011/03/investeringsklockan-webundersokning.html#comment-form" title="2 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/2767187835647171815?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/2767187835647171815?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/eATWCNmSb7s/investeringsklockan-webundersokning.html" title="Investeringsklockan - Webundersökning" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://lh3.googleusercontent.com/-VrlJPW9oPNg/TYm-5E_5C4I/AAAAAAAABQ8/3Z0z09zf4vM/s72-c/Investeringsklockan+undes%25C3%25B6kning+110323.png" height="72" width="72" /><thr:total>2</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2011/03/investeringsklockan-webundersokning.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;C0EGSXc_cSp7ImA9WhZTF0Q.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-6186614605333417472</id><published>2011-03-22T12:00:00.000+01:00</published><updated>2011-03-22T12:00:28.949+01:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2011-03-22T12:00:28.949+01:00</app:edited><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Anders Haskel" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="BTS" /><title>Aktiespararna med Anders Haskel och BTS</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Aktiespararnas lokalavdelning&lt;/strong&gt; i Gävle hade i går kväll(21/3) aktieträff med Anders Haskel och BTS. Haskel är bl.a. börskrönikör för Aktiespararen och kapitalförvaltare för Case Asset Management. BTS är ett konsult och utbildningsföretag som specialiserat sig på affärssimuleringar.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Case Asset Management&lt;/strong&gt; ägs av bl.a. före detta tennisproffset Stefan Edberg och H&amp;amp;M ägaren Stefan Persson. Bolaget förvaltar tre fonder: Case, Fair Play och Safe Play. Dessutom arbetar man med diskretionär förvaltning. Det förvaltande kapitalet uppgår till cirka 5 miljarder kr, vilket innebär att bolaget kan betraktas som en medelstor förvaltare.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Bolaget framhåller&lt;/strong&gt; att man står på följande fyra hörnpelare:&lt;/div&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Fristående aktör, vilket innebär att bolaget inte är kopplat till någon annan aktör på finansmarknaden.&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Case orienterad förvaltning, vilket innebär att man går in relativt mycket i intressanta bolag. Man syftar till att aktivt arbeta med respektive företags styrelser och ledning.&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Prestationsrelaterad ersättning, vilket innebär att Case Asset Management tar ut avgift relaterad till de förvaltande vinster som åstadkoms.&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Hög servicenivå, vilket innebär att antalet fonder och förvaltade portföljer hålls på en relativ låg nivå för att kunden inte ska försvinna i mängden.&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;Anders Haskel diskuterad&lt;/strong&gt; även vad som påverkar börsen just nu. Han framhöll tre olika områden som kan påverka negativt:&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Katastrofen i Japan. Förutom det mänskliga lidandet kommer det att påverka Japan men ger troligen små effekter på världsekonomin som helhet.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Libyen. Läget betraktas som relativt stabilt men skulle priset på oljan stadigvarande nå upp till $120/fat kan det bli ett hot mot världsekonomin.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Statsskuldkrisen. Haskel framhöll att det finns risker framöver då problemen med statsskulden i PIGS länderna och USA ännu inte är lösta. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;Haskel bedömer&lt;/strong&gt; att börsens positiva utveckling dock troligen kommer att fortsätt ännu något eller några år. Uppgången kommer drivas av företagens fortsatta goda vinstutveckling. För hela 2011 bedömer Haskel att börsen kommer totalt att öka med 10 – 15 %. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;BTS presenterades&lt;/strong&gt; av Thomas Ahlerup. Bolaget är ett internationellt konsult- och utbildningsföretag som arbetar med management och ledarskap. Man skapar skräddarsydda affärsmodeller av företagens verksamhet som används för simulerade beslutsfattande. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Bolaget är registrerat&lt;/strong&gt; på Small Cap listan. Dock är aktiens omsättning så låg att handeln i princip avsaknads. BTS fick en fråga om hur man planerar att tackla aktiens mycket låga omsättning. Tyvärr redovisade inte BTS några sådana planer. Av denna anledning måste man avråda från att köpa denna aktie då det är små möjligheter att sedan sälja aktien. Egentligen borde aktien avnoteras från börsen.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-6186614605333417472?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/ZIYvFSmtMLaUQnKAK7w-KL1dQM0/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/ZIYvFSmtMLaUQnKAK7w-KL1dQM0/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/ZIYvFSmtMLaUQnKAK7w-KL1dQM0/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/ZIYvFSmtMLaUQnKAK7w-KL1dQM0/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/hoRnVaazp8g" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/6186614605333417472/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2011/03/aktiespararna-med-anders-haskel-och-bts.html#comment-form" title="0 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/6186614605333417472?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/6186614605333417472?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/hoRnVaazp8g/aktiespararna-med-anders-haskel-och-bts.html" title="Aktiespararna med Anders Haskel och BTS" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><thr:total>0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2011/03/aktiespararna-med-anders-haskel-och-bts.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;DUMCR34zeyp7ImA9WhZTEkQ.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-7069992072474953150</id><published>2011-03-16T18:44:00.000+01:00</published><updated>2011-03-16T18:44:26.083+01:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2011-03-16T18:44:26.083+01:00</app:edited><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="OMX 30" /><title>Börsens Utveckling</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;En av de indikatorer&lt;/strong&gt; som jag använder för att analysera börsen signalerar om att gå ur konjunkturkänsliga aktier medan andra indikatorer signalerar fortsatt tillväxt. Läget beror på att börsen (OMX30) sedan årsskiftet har gått ned drygt 8 %. Att en nedgång skulle komma vara väntat då börsen kring årsskiftet var kraftigt överköpt. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Den första trigger&lt;/strong&gt; som skapade nedgången var att verkstadsbolagens rapporter för fjärde kvartalet kom in lägre än väntat. Det var inte så att de redovisade resultaten var dåliga utan kurserna trycktes nedåt p.g.a. analytikerkårens överfriskade förväntningar. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Den andra trigger&lt;/strong&gt; var den politiska oron i Nordafrika. Revolutionen i Tunisien följdes av uppror i Egypten. Protesterna i arabvärlden har vidare lett till att det utlovats demokratiska förändringar Jordanien, Jemen, Algeriet, Bahrain, Sudan och Syrien. Den pågående revolten i Libyen fortsätter men ser ut dra ut på tiden. En militärt otränad opposition ställs mot Kadaffis arme. Styrkemässigt militärt ser det problematiskt ut för oppositionen. Det krävs starka reaktioner från omvärlden för att ändra på oddsen.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Den tredje trigger&lt;/strong&gt; som gjorde att börsen tog ett rejält hopp nedåt var naturkatastrofen i Japan. Den åtföljande tsunamin medförde en katastrof för kärnkraftverket Fukushima. Kylsystemet slogs ut för reaktorerna och man fick inte igång reservsystemen.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;För Japans&lt;/strong&gt; del kommer skadorna från Tsunamin att repareras och byggas upp även om det mänskliga lidandet tar lång tid att läka. Skadorna på transportsystemen och produktionen av elektricitet kommer att få stora återverkningar på Japansk industri. Mycket av produktionen sker med små lager där filosofin ”Just in Time” härskar. Målsättningen är att inte binda kapital i lager utan att från andra leverantörer beställa just det som behövs för den allra närmaste framtiden.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Vad det gäller&lt;/strong&gt; påverkan av krisen i Japan på övriga länder ligger Kina främst vars import från Japan utgörs av 13 % av dess totala import. ”Just in Time” kommer att slå hårt mot den del av Kina’s industri som är beroende av Japanska komponenter. Det gäller främst delar till elektronik och fordonsindustrin. Svensk produktion påverkas endast i mindre grad men bilindustrin kan få problem med leveranser från underleverantörer i japan.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Katastrofen i Japan&lt;/strong&gt; kommer troligen även att få påverkan på finansmarknaderna. Investeringar i Japan kommer att minska i värde. Dessutom kan Japanska investerare vilja ta hem utländska investeringar för att föras in det Japanska systemet. Det kan medföra ett säljtryck inom finansmarknaderna både inom och utanför Japan.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Då Japan inte&lt;/strong&gt; kan betraktas som en motor för tillväxten av världsekonomin, innebär det att katastrofen i Japan inte kommer att få påverkan av den uppåtgående världsekonomin under medel lång sikt. Hur lång tid den nuvarande svackan varar beror naturligtvis på katastrofens omfattning, vilken för närvarande inte är helt känt och man har fortfarande inte kontroll över läget vid kärnkraftverket Fukushima.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Hur katastrofen i Japan&lt;/strong&gt; på lång sikt kommer att påverka världsekonomin är naturligtvis ännu svårare att förutsäga. Jag tror det mycket kommer att bero på hur den politiska situationen hanteras. Då framför allt energipolitiken. Olycka i Harrisburg (1979) hade stor inverkan på folkomröstningen om kärnkraft i Sverige (1980). Resultatet av folkomröstningen blev ett icke beslut, vilket under många år lagt en våt filt över Svensk energiproduktion.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-7069992072474953150?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/b9PJxS20ER6tC6HqgwcjaDOuWAI/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/b9PJxS20ER6tC6HqgwcjaDOuWAI/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/b9PJxS20ER6tC6HqgwcjaDOuWAI/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/b9PJxS20ER6tC6HqgwcjaDOuWAI/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/SM1FmKX2BZ4" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/7069992072474953150/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2011/03/borsens-utveckling.html#comment-form" title="0 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/7069992072474953150?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/7069992072474953150?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/SM1FmKX2BZ4/borsens-utveckling.html" title="Börsens Utveckling" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><thr:total>0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2011/03/borsens-utveckling.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;CUMGQXc5fCp7ImA9Wx9aFks.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-2895990976824721454</id><published>2011-03-09T10:37:00.000+01:00</published><updated>2011-03-09T10:37:00.924+01:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2011-03-09T10:37:00.924+01:00</app:edited><title>Vad visar din Investeringsklocka?</title><content type="html">&lt;strong&gt;Uppfattningen om&lt;/strong&gt; vad investeringsklockan visar är till viss del subjektivt. Resultatet blir ofta hur man värderar olika parametrar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Därför tycker&lt;/strong&gt; jag det är intressant vad du som läsare anser vad investeringsklockan är slagen. Svara gärna i enkäten till höger eller skriv din kommentar här nedtill.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-2895990976824721454?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/czUXdAytnsOEEu9wNumTg58t2qM/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/czUXdAytnsOEEu9wNumTg58t2qM/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/czUXdAytnsOEEu9wNumTg58t2qM/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/czUXdAytnsOEEu9wNumTg58t2qM/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/KbY4oea1aeM" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/2895990976824721454/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2011/03/vad-visar-din-investeringsklocka.html#comment-form" title="0 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/2895990976824721454?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/2895990976824721454?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/KbY4oea1aeM/vad-visar-din-investeringsklocka.html" title="Vad visar din Investeringsklocka?" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><thr:total>0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2011/03/vad-visar-din-investeringsklocka.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;A0UARXo7fyp7ImA9Wx9aFUU.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-4988390755013626721</id><published>2011-03-08T13:20:00.002+01:00</published><updated>2011-03-08T14:00:44.407+01:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2011-03-08T14:00:44.407+01:00</app:edited><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Investeringsklockan" /><title>Investeringsklockan Uppdaterad</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Investeringsklockan är uppdaterad,&lt;/strong&gt; klicka på fliken ovan Investeringsklockan. Som jag ser det är investeringsklockan i Sverige rört sig framåt sedan senaste uppdateringen och är nu kl 12.30. Att klockan rört sig framåt sedan senaste uppdateringen är helt klart men hur långt den gått är mer osäkert. Läget är fortsatt tvetydigt med motsägelser i form av hög tillväxt i BNP och relativ låg ränta. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tillväxten i BNP är för svenska mått mycket hög. Det ska noteras att under finanskrisen hade vi negativ tillväxt och på så sätt kan den nuvarande topp hos tillväxten i BNP vara ett resultat av tvärbromsningen under 2009. Den globala tillväxten som gynnar svensk exportindustri tillsammans med Sveriges starka statsfinanser medför goda förutsättningar för fortsatt tillväxt av svensk BNP under 2011. Riksbanken förväntar sig dock en avmattning till mer normala förhållande under 2012.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="SV" style="color: #222222; font-family: &amp;quot;Trebuchet MS&amp;quot;, &amp;quot;sans-serif&amp;quot;; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV;"&gt;&lt;span style="font-family: Times, &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;, serif;"&gt;&lt;strong&gt;I figuren visas&lt;/strong&gt; riksbankens prognos (&lt;a href="http://www.riksbank.se/"&gt;http://www.riksbank.se/&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="SV" style="color: #222222; font-family: &amp;quot;Trebuchet MS&amp;quot;, &amp;quot;sans-serif&amp;quot;; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV;"&gt;&lt;span style="font-family: Times, &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;, serif;"&gt;) över den procentuella tillväxten av BNP i Sverige. De blåa fälten utgör uppskattade osäkerhetsmarginaler.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align="left" style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;Klicka för större bild.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;a href="https://lh6.googleusercontent.com/-V4Ilxadye6E/TXYmQKxrUiI/AAAAAAAABQ0/63C5DMejL68/s1600/BNP+110308.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="261" q6="true" src="https://lh6.googleusercontent.com/-V4Ilxadye6E/TXYmQKxrUiI/AAAAAAAABQ0/63C5DMejL68/s400/BNP+110308.png" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Vad det gäller reporäntan&lt;/strong&gt; är den fortsatt relativ låg. Riksbanken har börjat höja räntan och man har till viss mån indikerat att kommande höjningar kommer att bli större än man tidigare aviserat. Det ska noteras att i denna fråga är ledningen för riksbanken inte helt överens. Två av medlemmarna vill ha en lägre ökning av reporäntan än de övriga men anser läget vara för osäkert för att formellt reservera sig i frågan.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="SV" style="color: #222222; font-family: &amp;quot;Trebuchet MS&amp;quot;, &amp;quot;sans-serif&amp;quot;; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV;"&gt;&lt;span style="font-family: Times, &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;, serif;"&gt;&lt;strong&gt;Riksbankens uppskattning&lt;/strong&gt; av reporäntan med osäkerhetsintervall framgår av figuren nedan (&lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.riksbank.se/"&gt;&lt;span style="font-family: Times, &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;, serif;"&gt;www.riksbank.se&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family: Times, &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;, serif;"&gt;). &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="SV" style="color: #222222; font-family: &amp;quot;Trebuchet MS&amp;quot;, &amp;quot;sans-serif&amp;quot;; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;Klicka för större bild.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;a href="https://lh4.googleusercontent.com/-_jqJ95sDjxs/TXYm01_CGwI/AAAAAAAABQ4/PyS2RAhQj3k/s1600/Repo+110308.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="261" q6="true" src="https://lh4.googleusercontent.com/-_jqJ95sDjxs/TXYm01_CGwI/AAAAAAAABQ4/PyS2RAhQj3k/s400/Repo+110308.png" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Sammanfattningsvis &lt;/strong&gt;är det bra skjuts i Sveriges ekonomi som talar för att investeringsklockan passerat zenit. Å andra sidan är reporäntan fortsatt låg, men med aviserade höjningar, vilket talar för att klockan inte kommit så långt efter zenit. Klockan står inte&amp;nbsp;still utan tickar på framåt.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-4988390755013626721?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/5ygv20bbek2y2XZmMXedK7Kj3hc/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/5ygv20bbek2y2XZmMXedK7Kj3hc/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/5ygv20bbek2y2XZmMXedK7Kj3hc/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/5ygv20bbek2y2XZmMXedK7Kj3hc/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/RkPCR6qKURQ" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/4988390755013626721/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2011/03/investeringsklockan-uppdaterad.html#comment-form" title="3 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/4988390755013626721?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/4988390755013626721?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/RkPCR6qKURQ/investeringsklockan-uppdaterad.html" title="Investeringsklockan Uppdaterad" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://lh6.googleusercontent.com/-V4Ilxadye6E/TXYmQKxrUiI/AAAAAAAABQ0/63C5DMejL68/s72-c/BNP+110308.png" height="72" width="72" /><thr:total>3</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2011/03/investeringsklockan-uppdaterad.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;CkMHQHY8fCp7ImA9Wx9aFU8.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-5512867436954014423</id><published>2011-03-07T18:53:00.000+01:00</published><updated>2011-03-07T18:53:51.874+01:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2011-03-07T18:53:51.874+01:00</app:edited><title>Fördelning Aktieinnehav Del 2</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Statistiska Centralbyrån&lt;/strong&gt; (SCB) och Finansinspektionen (FI) presenterar ytterligare intressant statistik under december 2010, utöver det som jag skrev i ett tidigare inlägg. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Det gäller antal&lt;/strong&gt; aktieägare respektive aktieinnehav relaterat till årsinkomst. Årsinkomsten är indelad i intervaller om 100 000 kr. Från noll kronor till 1 miljon kr i årsinkomst. Personer som tjänar mer än en miljon är ihop klumpad till en grupp, vilket kan tyckas märkligt när man studerar statistiken.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Antal aktieägare per inkomstgrupp&lt;/strong&gt; varierar betydligt med en topp för årsinkomster mellan 200 000 – 299 999 kr. Andelen aktieägare med en årslön över 600 000 kr minskar betydligt, vilket inte är så konstigt då andelen med så höga inkomster är begränsad. Figuren nedan speglar ganska väl hur fördelningen av årsinkomster fördelas rent allmänt.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;Klicka på bilden för större storlek.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;a href="https://lh3.googleusercontent.com/-eLW06d0LuA4/TXUaliKf3_I/AAAAAAAABQo/qm8UnmqGFR4/s1600/Antal+Aktie%25C3%25A4gare.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="266" q6="true" src="https://lh3.googleusercontent.com/-eLW06d0LuA4/TXUaliKf3_I/AAAAAAAABQo/qm8UnmqGFR4/s400/Antal+Aktie%25C3%25A4gare.png" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Vad det gäller medelvärdet&lt;/strong&gt; på aktieportföljen relaterad till årsinkomst blir det en helt annan fördelning. Medelvärdet ökar ju högre årsinkomst, vilket också kan tyckas naturligt. Det som däremot sticker ut är att de 50 000 personer som tjänar mer än en miljon per år har ett medelvärde på aktieportföljen på mer än fem miljoner kr. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Om man räknar om&lt;/strong&gt; dessa siffror innebär det att de som tjänar mer än en miljon kr per år utgör cirka 3.3 % av alla aktieägare och att dessa 3.3 % äger cirka 50 % av hushållens samlade aktieinnehav.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;Klicka på bilden för större storlek.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;a href="https://lh4.googleusercontent.com/-fRKSk44KctA/TXUa8GV2meI/AAAAAAAABQs/6qT6eSN16Mw/s1600/Medelv%25C3%25A4rde+Akktieportf%25C3%25B6lj.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="265" q6="true" src="https://lh4.googleusercontent.com/-fRKSk44KctA/TXUa8GV2meI/AAAAAAAABQs/6qT6eSN16Mw/s400/Medelv%25C3%25A4rde+Akktieportf%25C3%25B6lj.png" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-5512867436954014423?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/UyYRUogs2BF9NwEshLYvEtxGoLs/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/UyYRUogs2BF9NwEshLYvEtxGoLs/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/UyYRUogs2BF9NwEshLYvEtxGoLs/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/UyYRUogs2BF9NwEshLYvEtxGoLs/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/YgiTOZVcBZw" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/5512867436954014423/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2011/03/fordelning-aktieinnehav-del-2.html#comment-form" title="0 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/5512867436954014423?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/5512867436954014423?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/YgiTOZVcBZw/fordelning-aktieinnehav-del-2.html" title="Fördelning Aktieinnehav Del 2" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://lh3.googleusercontent.com/-eLW06d0LuA4/TXUaliKf3_I/AAAAAAAABQo/qm8UnmqGFR4/s72-c/Antal+Aktie%25C3%25A4gare.png" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2011/03/fordelning-aktieinnehav-del-2.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;A0EERXw9eCp7ImA9Wx9aFEU.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-684545169683919057</id><published>2011-03-07T10:16:00.003+01:00</published><updated>2011-03-07T10:20:04.260+01:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2011-03-07T10:20:04.260+01:00</app:edited><title>Ny Webbadress</title><content type="html">&lt;strong&gt;Bloggen Dynamiska Finanser &lt;/strong&gt;har numera ny webbadress:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;a href="http://www.dynamiska-finanser.com/"&gt;http://www.dynamiska-finanser.com/&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Passa på att&lt;/strong&gt; uppdatera dina länkar om du länkar till&amp;nbsp;bloggen.&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;br /&gt;
&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-684545169683919057?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/8pLmx8ntF2kWwgB0XNj29uHLm18/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/8pLmx8ntF2kWwgB0XNj29uHLm18/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/8pLmx8ntF2kWwgB0XNj29uHLm18/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/8pLmx8ntF2kWwgB0XNj29uHLm18/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/AzIC63yK5lM" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/684545169683919057/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2011/03/ny-webbadress.html#comment-form" title="0 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/684545169683919057?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/684545169683919057?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/AzIC63yK5lM/ny-webbadress.html" title="Ny Webbadress" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><thr:total>0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2011/03/ny-webbadress.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;A0YCQHc-cSp7ImA9Wx9aFE4.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-5416871275834399679</id><published>2011-03-06T20:19:00.000+01:00</published><updated>2011-03-06T20:19:21.959+01:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2011-03-06T20:19:21.959+01:00</app:edited><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="SCB" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="FI" /><title>Fördelning Aktieinnehav</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Statistiska Centralbyrån&lt;/strong&gt; (SCB) och Finansinspektionen har nyligen presenterat nya data för december 2010 om hushållens innehav av aktier fördelat på åldersgrupper. Inte helt oväntat är fördelningen mycket ojämnt fördelat. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Figuren nedan visar&lt;/strong&gt; hushållens fördelning av samtliga med avseende på åldersgrupp. Gruppen 45 – 54 år äger 10 % av det totala aktieinnehavet. Detta kan ställas i relation till gruppen 55 – 64 som äger nästan 40 %.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;Klicka på bilden för större figur&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;a href="https://lh3.googleusercontent.com/-_m2XNpAQy-s/TXPdR7zIn8I/AAAAAAAABQc/RwYLqr_1WWE/s1600/Samtliga+Aktier.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="217" l6="true" src="https://lh3.googleusercontent.com/-_m2XNpAQy-s/TXPdR7zIn8I/AAAAAAAABQc/RwYLqr_1WWE/s400/Samtliga+Aktier.png" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Det känns knepigt&lt;/strong&gt; att ge en förklaring till denna stora skillnad. Möjligen kan det bero vinstutveckling från en längre tids ägande eller arv men skillnaden är ändå för stor. Det måste finnas andra faktorer som påverkar i högre grad. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;SCB och FI redovisar&lt;/strong&gt; också fördelning av ägande med avseende på typ av aktier. Man har undersökt fördelning av ägande för Large Cap, Mid Cap och Small Cap. Här visar fördelningen också att ägandet är störst i den övre medelåldern. En annan intressant resultat är yngre medelålders personer äger större andel aktier från Mid Cap och Small Cap än aktier från Large Cap. Hur förklarar man detta fenomen?&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;Klicka på bilden för större figur.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;a href="https://lh6.googleusercontent.com/-sBlTuNXAVtU/TXPdskLAWQI/AAAAAAAABQg/aSjZ_5DUSO4/s1600/Aktietyp.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="278" l6="true" src="https://lh6.googleusercontent.com/-sBlTuNXAVtU/TXPdskLAWQI/AAAAAAAABQg/aSjZ_5DUSO4/s400/Aktietyp.png" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-5416871275834399679?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/4Py9P3P5PCUm9Hm7wm2GM1aOpms/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/4Py9P3P5PCUm9Hm7wm2GM1aOpms/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/4Py9P3P5PCUm9Hm7wm2GM1aOpms/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/4Py9P3P5PCUm9Hm7wm2GM1aOpms/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/Z9FCxjDn0vI" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/5416871275834399679/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2011/03/fordelning-aktieinnehav.html#comment-form" title="2 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/5416871275834399679?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/5416871275834399679?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/Z9FCxjDn0vI/fordelning-aktieinnehav.html" title="Fördelning Aktieinnehav" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://lh3.googleusercontent.com/-_m2XNpAQy-s/TXPdR7zIn8I/AAAAAAAABQc/RwYLqr_1WWE/s72-c/Samtliga+Aktier.png" height="72" width="72" /><thr:total>2</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2011/03/fordelning-aktieinnehav.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;Dk8GSXY9eip7ImA9Wx9bFEU.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-3043913762754523295</id><published>2011-02-23T19:13:00.000+01:00</published><updated>2011-02-23T19:13:48.862+01:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2011-02-23T19:13:48.862+01:00</app:edited><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="OMX 30" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Nasdaq" /><title>Krisen i Nordafrika vs Börsens utveckling</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Den politiska krisen&lt;/strong&gt; i Mellanöstern och Nordafrika har ökat under den senaste tiden. Det är framför allt i Nordafrika som den politiska krisen har eskalerat. Det är i för sig inget nytt att med svaga demokratier i dessa länder&amp;nbsp;och att&amp;nbsp;oppositionella politiska organisationer förföljs. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Ett typexempel&lt;/strong&gt; är Algeriet, som blev självständigt från Frankrike först 1962. Filmen ”Outside the Law” är sevärd och ger en dramatiserad bild av Algeriet före frigörelsen. Självständigheten följdes av inbördeskrig och försök till demokratisering. Fortfarande förekommer censur i landet och ingrepp på internet.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Revolutionen i Tunisien&lt;/strong&gt; började med att en arbetslös akademiker tänt eld på sig själv i protest mot att polisen tagit hans grönsaksvagn. Det ledde till att landets president avgick och flydde till Saudiarabien. Därefter följdes demonstrationer i Kairo som fick Egyptens president att fly till Förenade Arabemiraten. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Protesterna i arabvärlden&lt;/strong&gt; har vidare lett till att det utlovats demokratiska förändringar Jordanien, Jemen, Algeriet, Bahrain, Sudan och Syrien. Senast har protesterna nått till Libyen med ett stort antal döda och skadade som följd. Protesterna pågår och det är svårt att förutsäga hur länge det kommer att fortsätta. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Frågan man ställer sig&lt;/strong&gt; är hur kommer den politiska krisen i Mellanöstern och Nordafrika att påverka börsens utveckling framförallt i USA och Norden? &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Under januari och februari&lt;/strong&gt; har börserna i Norden fallit och då främst Stockholmsbörsen. OMX30 sjunkit med 6 – 7 %. Tappet på Stockholmsbörsen är huvudsakligen beroende på att flera rapporter för 4:e kvartalet kom in lägre än förväntade, vilket&amp;nbsp;i och för sig&amp;nbsp;inte var någon&amp;nbsp;överraskning, OMX30 var i början av januari överköpt och en nedgång var sannolik. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;I USA har Nasdaq och Dow Jones&lt;/strong&gt; inte haft samma utveckling som de Nordiska börserna. Här har börserna istället ökat under januari och februari och tappat 4 % först de senaste dagarna i samband med de politiska protesterna i Libyen.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Den sammantagna utvecklingen&lt;/strong&gt; i USA och Norden kan tolkas som att revolterna i Tunisien och Egypten endast i mindre grad påverkade börsernas utveckling medan Libyen har&amp;nbsp;haft en större påverkan. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Sannolikheten för&lt;/strong&gt; att börserna ska falla ytterligare, beroende på den politiska krisen, är mycket avhängigt utgången av revolten i Libyen. Ett fortsatt problem i detta sammanhang är att Libyen har en mycket mindre organiserad opposition än t.ex. Egypten som kan föra vidare den demokratiska processen.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Studerar vi priset&lt;/strong&gt; på oljan så ser vi att spot-priset legat i en stigande kanal de senaste 6-månaderna. I ljuset av detta är de senaste veckornas prisökning på oljan enbart naturlig och kan förklaras med övriga världens ekonomiska återhämtning.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;strong&gt;Klicka på bilden för större storlek.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-kLnT0i3_o8k/TWVNlyuQNLI/AAAAAAAABQA/POZJzIrGULQ/s1600/B+BRENT+1M-20110223.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="233" j6="true" src="http://2.bp.blogspot.com/-kLnT0i3_o8k/TWVNlyuQNLI/AAAAAAAABQA/POZJzIrGULQ/s400/B+BRENT+1M-20110223.png" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;En annan intressant&lt;/strong&gt; parameter i sammanhanget är kronans värde i förhållande till USA dollar. När det krisar ordentligt flyr investerare från mindre valutor och köper t.ex. dollar. Under den senaste tiden märks ingen markant försvagning av kronan i förhållande till dollar.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;Klicka på bilden för större storlek.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-BS1V7e3Nhg0/TWVN5IKA9hI/AAAAAAAABQE/2NJEUb5FoxI/s1600/USDSEK-20110223.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="233" j6="true" src="http://1.bp.blogspot.com/-BS1V7e3Nhg0/TWVN5IKA9hI/AAAAAAAABQE/2NJEUb5FoxI/s400/USDSEK-20110223.png" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Sammantaget har endast&lt;/strong&gt; den politiska revolten i Libyen haft inverkan på börserna i Norden och USA. Revolterna i Tunisien och Egypten har haft marginell inverkan. Oljan har stigit i pris men det har den gjort de senaste 6 månaderna så det är inget nytt. Vad det gäller kronan så behåller sitt värde. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Är det någon&lt;/strong&gt; som sticker ut hakan och ger en profetia om hur krisen i Mellanöstern och Nordafrika kommer att påverka börsens fortsatta utveckling?&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-3043913762754523295?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/UWxPKWPrwcVLUNMptVkHYrYRBA4/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/UWxPKWPrwcVLUNMptVkHYrYRBA4/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/UWxPKWPrwcVLUNMptVkHYrYRBA4/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/UWxPKWPrwcVLUNMptVkHYrYRBA4/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/Q9jB3Qa532Y" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/3043913762754523295/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2011/02/krisen-i-nordafrika-vs-borsens.html#comment-form" title="2 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/3043913762754523295?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/3043913762754523295?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/Q9jB3Qa532Y/krisen-i-nordafrika-vs-borsens.html" title="Krisen i Nordafrika vs Börsens utveckling" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://2.bp.blogspot.com/-kLnT0i3_o8k/TWVNlyuQNLI/AAAAAAAABQA/POZJzIrGULQ/s72-c/B+BRENT+1M-20110223.png" height="72" width="72" /><thr:total>2</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2011/02/krisen-i-nordafrika-vs-borsens.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;C0ECR309eyp7ImA9Wx9UF00.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-2306356986316907578</id><published>2011-02-14T17:41:00.000+01:00</published><updated>2011-02-14T17:41:06.363+01:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2011-02-14T17:41:06.363+01:00</app:edited><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Clas Ohlson" /><title>Clas Ohlson Köp eller Avakta</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Många av oss&lt;/strong&gt; har sedan gammalt någon form av relation till Clas Ohlson. Vem har inte skickat efter några prylar för hemmabruk eller besökt någon av företagets butiker? &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Bolaget var från&lt;/strong&gt; början ett postorderföretag som sålde tekniska handböcker men utbudet breddades ganska snart till att omfatta tekniska komponenter och produkter. Den nostalgiske kan grotta ner sig i tidiga ritningar för kristallmottagare och verktyg för lövsågning. Man kan konstater att bolaget har haft en stor inverkan på den tekniskt intresserade hemmafixaren.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Postorder tillsammans&lt;/strong&gt; med en butik i Insjön var bolagets huvudsakliga verksamhet ända fram till mitten av 1980-talet. Därefter har företaget expandera genom etablera nya butiker i Sverige, följt av butiker i Norge och Finland. Den första butiken utanför Norden öppnades 2008 i Storbritannien. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Tabellen nedan&lt;/strong&gt; visar företagets bokslut från de 10 senaste åren (miljoner kr) så framträder ett mönster med fina stigande försäljningssiffror. Vinsten gör en dipp under 2009, men det kan ursäktas med den just genomlidna finanskrisen. Dippen är förhållandevis moderat, vilket tyder på att bolaget drivs på ett effektivt sätt. Ser vi på utdelningen under den aktuella perioden kan vi konstatera att den är stigande t.o.m. 2008. Hittills tyder försäljning och vinst på ett företag med god tillväxt och bra vinstutveckling.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;strong&gt;Klicka för större bild&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-Y9m_RRVuYpc/TVlZvoudvRI/AAAAAAAABPw/Xy4JwlvFcYY/s1600/ClasOhlson.png" imageanchor="1" style="clear: left; cssfloat: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" h5="true" height="96" src="http://3.bp.blogspot.com/-Y9m_RRVuYpc/TVlZvoudvRI/AAAAAAAABPw/Xy4JwlvFcYY/s400/ClasOhlson.png" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;För investeraren&lt;/strong&gt; i aktier är bolagets kursutveckling av stort intresse. Tabellen visar att P/E talet under den aktuella periodens första halva är högre än under den sista delen. Det tyder på att aktien till en början av perioden är högre värderad än under den sista delen. Eller om så vill, aktien har under den senare delen av perioden blivit billigare i förhållande till vinsten.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Studerar vi kursens&lt;/strong&gt; utveckling ser vi från diagrammet att den är stigande fram till 2006. Därefter var den relativt oförändrad under 2006 – 2007. Finanskrisen under 2008 gjorde att aktien föll djupt medan den repade sig under 2009. Under det senaste året har kursen gått kräftgång.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;strong&gt;Klicka för större bild&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-6kW0psWUdIg/TVlaFlUEtSI/AAAAAAAABP0/6KZUrs-A7pk/s1600/CLAS+B-20110214.png" imageanchor="1" style="clear: left; cssfloat: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" h5="true" height="233" src="http://1.bp.blogspot.com/-6kW0psWUdIg/TVlaFlUEtSI/AAAAAAAABP0/6KZUrs-A7pk/s400/CLAS+B-20110214.png" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;strong&gt;Frågan man ställer&lt;/strong&gt; sig är hur aktien kommer att utvecklas under kommande år. Historiskt är aktien inte dyr, då dagens P/E tal på 19.5 är avsevärt lägre än tidigare P/E tal på cirka 30. Utifrån P/E talen skulle det kunna finnas en uppsida på 50 %. Det är dock tveksamt om framtiden för de närmaste åren är så ljus för bolaget att ett högt P/E värde kan motiveras. Ett argument för detta är att konkurrensen har ökat inom det segment som Clas Ohlson har valt att ligga inom. Flera lågpriskedjor t.ex. Jula, Rusta, ÖB och Biltema marknadsför liknande produkter och konkurrerar därför om samma kunder. Däremot är konkurrensen från Swedol mindre då detta bolag vänder sig till mer yrkesverksamma kunder. Expansionen utomlands kan möjligen dra upp framtida försäljningssiffror och vinster men etableringen i Storbritannien visar sig att inte vara helt enkel. &lt;br /&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Sammantaget är&lt;/strong&gt; Clas Ohlson ett stabilt företag&amp;nbsp;som generar en&amp;nbsp;god vinst. Däremot måste kursutvecklingen för de närmaste åren anses komma att&amp;nbsp;bli svag. För närvarande är konkurrens inom bolagets marknad hård och expansionen utomlands tveksam.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-2306356986316907578?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/fmSq9B_5qm8BkaHNt4XdxmEwRTU/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/fmSq9B_5qm8BkaHNt4XdxmEwRTU/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/fmSq9B_5qm8BkaHNt4XdxmEwRTU/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/fmSq9B_5qm8BkaHNt4XdxmEwRTU/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/HrnxyUbqb_g" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/2306356986316907578/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2011/02/clas-ohlson-kop-eller-avakta.html#comment-form" title="3 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/2306356986316907578?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/2306356986316907578?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/HrnxyUbqb_g/clas-ohlson-kop-eller-avakta.html" title="Clas Ohlson Köp eller Avakta" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://3.bp.blogspot.com/-Y9m_RRVuYpc/TVlZvoudvRI/AAAAAAAABPw/Xy4JwlvFcYY/s72-c/ClasOhlson.png" height="72" width="72" /><thr:total>3</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2011/02/clas-ohlson-kop-eller-avakta.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;C0cASHs4eCp7ImA9Wx9VFE0.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-8326576390581980487</id><published>2011-01-30T16:24:00.000+01:00</published><updated>2011-01-30T16:24:09.530+01:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2011-01-30T16:24:09.530+01:00</app:edited><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Astra Zeneca" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Ericsson" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="SKF" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Scania" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="HM" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Autoliv" /><title>Kvartalsrapporter Q4</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Rapporterna för&lt;/strong&gt; det fjärde kvartalet (2010) har börjat komma in. Under veckan har flera stora börsbolag rapporterat med bland annat HM, Astra Zeneca, Ericsson och SCA. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;För HM&lt;/strong&gt; har kostnaderna ökat väsentligt och därmed reducerat nettovinsten. Man förväntade sig att inköpskostnaderna skulle ha ökat p.g.a. ökade materialkostnader, men rapporten visar att de ökade kostnaderna huvudsakligen härrör från ökade försäljnings- och administrationskostnader. Mer pengar har lagts på marknadsföring, vilket i sig inte enbart är negativt utan kan ses som en investering för framtiden. Naturligtvis är rapporten en besvikelse men jag tycker ändå att HM är fortsatt intressant så länge expansion i form nya butiker fortsätter, vilket är bolagets styrka. Man har fått ett stort kunnande att etablera nya butiker i nya länder. Framför allt är framtida marknader i Asien intressanta med en snabbt växande köpglad medelklass. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Astra Zeneca är&lt;/strong&gt; ett av börsens lägst värderade bolag med ett P/E tal på cirka 8. Rapporten för Q4 visar att både intäkter och resultatet minskade. Tar man bort ett antal engångsposter för kostnader hamnar ändå resultat för hela 2010 på en total ökning. Framtiden för bolaget känns osäker beroende på om man lyckas få fram nya läkemedel som ersätter de patent som går ut inom de närmaste åren.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Ericsson visar&lt;/strong&gt; för det senaste kvartalet en ökad försäljning men resultatet nådde inte upp till förväntningarna. Det som driver försäljningen är produkter i samband med mobilt bredband. Tyvärr har bolaget en mycket stark konkurrens det Kinesiska bolaget Huwei. Här tror jag att Ericsson kommer att få svårt att hävda sig.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;SCA levererar&lt;/strong&gt; en kvartalsrapport i linje med förväntningarna varav resultatet per aktie var t.o.m. något bättre än förväntat. Företaget räknar med att efterfrågan inom samtliga affärsområden kommer att vara fortsatt god. I Sverige har bolaget en sammanlagd skogsareal på 2.6 miljoner hektar, vilket nästan motsvarar hela Dalarnas yta. Det innebär att bolaget är till 40 – 45 % självförsörjande inom virke och massa. Bolaget ser mycket stabilt ut och jag planerar att öka mitt innehav av aktien.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Tisdag nästa vecka&lt;/strong&gt; kommer rapporter från bl.a. SKF och Autoliv. Resultatet från SKF kan ge en fingervisning om utvecklingen i de andra verkstadsbolagen. Tidigare har Caterpillar (NYSE) redan redovisat ett bra kvartalsbokslut. Var det månde en tidig hint om den närmaste framtiden för verkstad? &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-8326576390581980487?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/45PTKjykS1vqMK-aBo2X7_MDdNw/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/45PTKjykS1vqMK-aBo2X7_MDdNw/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/45PTKjykS1vqMK-aBo2X7_MDdNw/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/45PTKjykS1vqMK-aBo2X7_MDdNw/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/cCrNjJhZ_DU" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/8326576390581980487/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2011/01/kvartalsrapporter-q4.html#comment-form" title="0 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/8326576390581980487?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/8326576390581980487?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/cCrNjJhZ_DU/kvartalsrapporter-q4.html" title="Kvartalsrapporter Q4" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><thr:total>0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2011/01/kvartalsrapporter-q4.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;CEMFQXsyeSp7ImA9Wx9WF0Q.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-626573831534112052</id><published>2011-01-23T15:20:00.000+01:00</published><updated>2011-01-23T15:20:10.591+01:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2011-01-23T15:20:10.591+01:00</app:edited><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="FLSmidt" /><title>Förändringar Aktieportföljen</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;I samband med&lt;/strong&gt; börsens nedgång har jag köpt FLSmidt &amp;amp; Co. Det är ett företag med säte i Danmark och levererar utrustning och service för cement-, gruv- och mineralindustrin. Produktsortimenten spänner from mindre maskiner till hela fabriker. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Trots att man&lt;/strong&gt; verkar inom områden med en väl fungerande teknologi finns det en stor utvecklingspotential inom området. Det handlar mycket om att begränsa utsläpp av koldioxid och optimera processer vad det gäller konsumtion av energi.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Företaget arbetar&lt;/strong&gt; mycket internationellt med verksamheter i Europa, Nord- och Sydamerika, Afrika, Australien och Asien. Man ser på kort sikt en kommande expansion i Ryssland, Indien, Kina och USA. I dessa länder har man en god position för att kunna leverera hela fabriker i samband med en ökande efterfrågan inom cementtillverkning. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;På längre sikt&lt;/strong&gt; är det troligt att särskilt urbanisering och industrialisering i utvecklingsländerna kommer genererar ökande efterfrågan på cement och mineraler. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-626573831534112052?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Rb8hHZyYKTFDHtWEUd73BqaNX-0/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Rb8hHZyYKTFDHtWEUd73BqaNX-0/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Rb8hHZyYKTFDHtWEUd73BqaNX-0/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/Rb8hHZyYKTFDHtWEUd73BqaNX-0/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/WMiMpWDTGWM" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/626573831534112052/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2011/01/forandringar-aktieportfoljen.html#comment-form" title="2 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/626573831534112052?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/626573831534112052?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/WMiMpWDTGWM/forandringar-aktieportfoljen.html" title="Förändringar Aktieportföljen" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><thr:total>2</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2011/01/forandringar-aktieportfoljen.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;DU8FQnw7fCp7ImA9Wx9WFU8.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-1360747528630670969</id><published>2011-01-20T13:50:00.000+01:00</published><updated>2011-01-20T13:50:13.204+01:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2011-01-20T13:50:13.204+01:00</app:edited><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Investor" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="OMX 30" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="SKF" /><title>Fortsatt nedgång?</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;OMX30 har&lt;/strong&gt; sedan toppen&amp;nbsp;uner&amp;nbsp;kort tid&amp;nbsp;sjunkit med drygt 3 %. Det är fortfarande svårt att säga om börsen kommer att sjunka ännu mer, men troligen avtar fallet de närmaste dagarna eftersom RSI har hamnat på ett översålt läge. Om dessutom MACD planar ut i en vågdal kan det innebära att ett köpläge närmar sig.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Dagens rapport&lt;/strong&gt; från Investor gav egentligen inte någon ny information om vart börsen är på väg. Det mest intressanta med rapporten var ett konstaterande av den höga rabatt som aktien handlas med. Med ett positivt synsätt kan det vara ett resultat av den ökade fokuseringen mot hälsovård. Ett mer negativt synsätt är att den höga rabatten är ett resultat av att bolaget framstår som ett maktbolag och gynnar främst de starka ägarna. Själv har jag sedan tidigare sålt hela mitt innehav i företaget.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;En trigger för&lt;/strong&gt; den fortsatta utvecklingen av börsen blir troligen rapporten från SKF den 1 februari. En fortsatt vinstökning i bolaget kan vara en fingervisning hur övriga bolag inom verkstads sektor kommer att utvecklas. Tecken finns på att en avmattning kan vara på gång då bilförsäljningen i Kina mattas. Om det är en temporär avmattning som ett resultat av att man i Kina försöker kyla av ekonomin är för tidigt att säga.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Intressant att&lt;/strong&gt; notera är ledare från Kina besök i USA. Mottagandet är förvånansvärt hjärtligt trots nuvarande handelsproblem. När blev senast Kinas ledare med hustru inbjudna på en statsbankett? Säkert ett utmärkt tillfälle att lära känna varandra mer privat under dansens virvlar. "If you can't beat them, join them!"&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-1360747528630670969?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/iklqUZn7P90TEXN49emCltqoqCk/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/iklqUZn7P90TEXN49emCltqoqCk/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/iklqUZn7P90TEXN49emCltqoqCk/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/iklqUZn7P90TEXN49emCltqoqCk/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/MSZ68MBew9Y" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/1360747528630670969/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2011/01/fortsatt-nedgang.html#comment-form" title="1 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/1360747528630670969?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/1360747528630670969?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/MSZ68MBew9Y/fortsatt-nedgang.html" title="Fortsatt nedgång?" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><thr:total>1</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2011/01/fortsatt-nedgang.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;DEUBQH8-eCp7ImA9Wx9XE04.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-7144454563929349892</id><published>2011-01-06T18:50:00.000+01:00</published><updated>2011-01-06T18:50:51.150+01:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2011-01-06T18:50:51.150+01:00</app:edited><title>Utveckling av OMX30</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;En ständigt&lt;/strong&gt; återkommande fråga handlar om vart börsen är på väg. Kommer den att stiga eller kommer den att falla? En följdfråga blir också hur stort fall kan man räkna med? Om man har ett bra svar på dessa frågor kunde man få en mycket god utdelning på sina aktieinvesteringar. Att det är svårt att sia om börsens utveckling är bara studera utfallet analytikernas prognoser. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Om börsens&lt;/strong&gt; utveckling ändrade sig helt slumpmässigt, skulle sannolikheten för en upp- eller nedgång nästa dag vara lika stor. Det skulle innebära att börsindex stod och stampade inom ett begränsat intervall. Så fungerar det inte i verkligheten utan oftast rör sig börsen i trender, dvs. sannolikheten för att dagens uppgång följs nästa dag av en ytterligare uppgång är större än att följas av en nedgång nästa dag. Omvänt gäller också, sannolikheten är större att en nedgång följs av nedgång än följas av en uppgång.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Detta är naturligtvis&lt;/strong&gt; inte hela sanningen för då skulle en trend fortsätta i all oändlighet. Om man ser till det kortare tidsperspektivet, någon eller några månader, blir börsen överköpt då börsen stigit tillräckligt mycket. Sannolikheten ökar då för att uppgången följs av en nedgång.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;I det längre&lt;/strong&gt; perspektivet, flera år, kan vi rita in trendkanaler inom vilken de kortare trenderna rör sig. För närvarande har vi en långsiktigt stigande trend inom vilket de kortare trenderna rör sig. Med denna trendkanal får vi ett mått på hur mycket dagens OMX 30 index kan falla innan man bör dra öronen åt sig. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Figuren visar&lt;/strong&gt; utvecklingen av OMX 30 under de senaste två åren. I figuren är dessutom den långsiktiga trendkanalen inritad. I figuren visar RSI och MACD att OMX30 varit på överköpta nivåer, dvs det finns en risk att indexet kommer att falla. En överslagsberäkning visar att OMX 30 kan falla 5 – 6 % och fortfarande befinna sig inom den långsiktigt stigande trenden. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;strong&gt;Klicka på bilden för större storlek.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_rW9JiXZh35s/TSYASejPl0I/AAAAAAAABPU/Wnd2IllkoSE/s1600/OMXS30-20110106.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="233" n4="true" src="http://4.bp.blogspot.com/_rW9JiXZh35s/TSYASejPl0I/AAAAAAAABPU/Wnd2IllkoSE/s400/OMXS30-20110106.png" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Om det&lt;/strong&gt; blir ett fall på motsvarande storlek, kommer jag troligen att betrakta det som ett köpläge då Investeringsklockan ännu inte passerat zenit.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-7144454563929349892?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/3eUzS4jK_WvnFn44b5v1My15ls8/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/3eUzS4jK_WvnFn44b5v1My15ls8/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/3eUzS4jK_WvnFn44b5v1My15ls8/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/3eUzS4jK_WvnFn44b5v1My15ls8/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/uD5qidJ-dPQ" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/7144454563929349892/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2011/01/utveckling-av-omx30.html#comment-form" title="2 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/7144454563929349892?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/7144454563929349892?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/uD5qidJ-dPQ/utveckling-av-omx30.html" title="Utveckling av OMX30" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://4.bp.blogspot.com/_rW9JiXZh35s/TSYASejPl0I/AAAAAAAABPU/Wnd2IllkoSE/s72-c/OMXS30-20110106.png" height="72" width="72" /><thr:total>2</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2011/01/utveckling-av-omx30.html</feedburner:origLink></entry><entry gd:etag="W/&quot;C0YNRXo5cSp7ImA9Wx9QF0g.&quot;"><id>tag:blogger.com,1999:blog-6921786588461946082.post-5822592150881147993</id><published>2010-12-30T21:58:00.001+01:00</published><updated>2010-12-31T00:19:54.429+01:00</updated><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2010-12-31T00:19:54.429+01:00</app:edited><title>Årets Summering</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Så var det dags&lt;/strong&gt; att summera utvecklingen av det gångna årets investeringar. Det är även intressant att jämföra med utvecklingen för 2009. Staplarna i figuren visar utvecklingen för 2009 och 2010. De blå staplarna representerar utvecklingen av mina investeringar medan de&amp;nbsp;röda staplarna visar utvecklingen av indexet OMX 30 vid Stockholmsbörsen.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;Klicka på bilden för större figur.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_rW9JiXZh35s/TRzxVVQki8I/AAAAAAAABCw/SapusSAp7Rw/s1600/Utveckling+2009+2010.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="241" n4="true" src="http://4.bp.blogspot.com/_rW9JiXZh35s/TRzxVVQki8I/AAAAAAAABCw/SapusSAp7Rw/s320/Utveckling+2009+2010.png" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Under 2010 steg&lt;/strong&gt; OMX 30 med 21 %. Under motsvarande tid steg mina egna investeringar med 36 %. Mina investeringar hade den bästa utvecklingen under mars – april, september och december. Under maj och augusti förekom det dippar. Den goda utvecklingen för mina investeringar kan förklaras med min relativt stora exponering mot verkstadsindustrin och den finansiella sektorn.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Under 2009 steg&lt;/strong&gt; OMX 30 med 44 % medan mina egna investeringar steg med 40 %. Under detta år lyckades jag inte slå index, vilket till en del förklaras med att jag var mycket defensiv under första halvåret. Jag var fortfarande osäker på hur framtiden skulle gestalta sig och vågade enbart till en del investera i aktier. Efter sommaren 2009 såg det ljusare ut och exponeringen mot aktier blev större.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Sammantaget är&lt;/strong&gt; jag nöjd med både 2009 och 2010. Framför allt växer kammen vid betraktandet av resultatet från 2010.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;strong&gt;Nu väntar ett nytt&lt;/strong&gt; spännande år. En intressant fråga gäller utvecklingen i USA. Man brottas med hög arbetslöshet men kan konsumtionen åter komma igång i USA blir utvecklingen i landet i väster åter intressant.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6921786588461946082-5822592150881147993?l=www.dynamiska-finanser.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/MsvHu2H587LheXltM0tiI1lD9pU/0/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/MsvHu2H587LheXltM0tiI1lD9pU/0/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/MsvHu2H587LheXltM0tiI1lD9pU/1/da"&gt;&lt;img src="http://feedads.g.doubleclick.net/~a/MsvHu2H587LheXltM0tiI1lD9pU/1/di" border="0" ismap="true"&gt;&lt;/img&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/DynamiskaFinanser/~4/gd249_h15s0" height="1" width="1"/&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://www.dynamiska-finanser.com/feeds/5822592150881147993/comments/default" title="Kommentarer till inlägget" /><link rel="replies" type="text/html" href="http://www.dynamiska-finanser.com/2010/12/arets-summering.html#comment-form" title="3 kommentarer" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/5822592150881147993?v=2" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/6921786588461946082/posts/default/5822592150881147993?v=2" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://feedproxy.google.com/~r/DynamiskaFinanser/~3/gd249_h15s0/arets-summering.html" title="Årets Summering" /><author><name>Dynamiska Finanser</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04892892538175287210</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel="http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail" width="16" height="16" src="http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://4.bp.blogspot.com/_rW9JiXZh35s/TRzxVVQki8I/AAAAAAAABCw/SapusSAp7Rw/s72-c/Utveckling+2009+2010.png" height="72" width="72" /><thr:total>3</thr:total><feedburner:origLink>http://www.dynamiska-finanser.com/2010/12/arets-summering.html</feedburner:origLink></entry></feed>

