http://www.dn.se/ekonomi/nu-koper-vi-mer-fet-mat

När tillsatsdebatten kom blev jag glad. Fettfobin som länge härjade i Sverige upphörde succesivt, och äntligen började folk reagera på att det kanske inte är helt naturligt att en kanelbulle ska innehålla 40 olika ingredienser, och hålla sig ”fräch” i ett halvår. Eller att Creme frachie, som baseras på grädde med en naturlig fetthalt på 34 %, plötsligt kunde innehålla 5 % fett. Ingrediensen ”modifierad stärkelse” var regel snarare än undantag i mejerikylen.  Men någonstans kring 2009-2010 så gick det lite över styr. Fettreligionen exploderade över Sverige, där smöret och grädden blev våra gudar, och lightprodukterna och kolhydraterna var lika med skärselden.

Jag är glad att den tidigare rådande fettfobin har upphört, och jag använder hellre en liten skvätt äkta grädde än en hel deciliter ”matlagningsgrädde” ( dvs. grädde, vatten och stärkelse) i såsen. Men att rött kött ökar risken för cancer är bevisat flera gånger om, och att dagligen fylla magen med mättat fett kommer att ge dig höga blodfetter och höga kolesterolvärden, -ÄVEN om dieten bidrar till att du går ner i vikt.

Fett i måttliga mängder är bra, men välj i såfall rätt sorts fett. Enkel- och fleromättade fettsyror sänker det dåliga kolesterolet (LDL) och de innehåller vitaminer, antioxidanter och livsnödvändiga fettsyror som vi behöver.

Här kommer en liten fettguide över källor till bra fetter:

• Nötter och mandlar
• Frön, t ex Solros-, pumpa-, sesam-, psyllium,- eller krossade linfrön.
• Fet fisk, (men välj då MSC- eller KRAV-märkt fisk.)
• Växtbaserade oljor,  t ex raps-, oliv-, solros-, eller linfröolja.
• Avocado

Mer mat- och klimatprat hittar du på http://elsashalsa.se

http://foodmonitor.se/index.php/bransch-a-produktnytt/1-bransch-a-produktnytt/1200-fuskskinka-pa-pizzeria-anmaeld-till-livsmedelsverketPS. 

En helt vanlig dag fick pizzeriaägaren i Umeå fick plötsligt ett infall att läsa lite extra noga i innehållsförteckningen på sin pizzaskinka.  Till sin fasa insåg han att den innehöll en hel rad av ingredienser, såsom; vatten, potatismjöl, färgämnen, glukossirap, och smakförstärkare. Ingrediensen ”skinka” lyste dock med sin frånvaro i innehållsförteckningen.  ”Skinkan” som kom från Skaraborgs Chark & fågel innehöll endast bogfläsk och en massa tillsatser. Pizzeriaägaren från Umeå blev rasande och ringde genast till det lokala miljökontoret för att rapportera lurendrejeriet!

Historien slutade med att pizzaskinkan anmäldes till livsmedelsverket, och Skaraborgs Chark & fågel hotas nu av rättsliga åtgärder.

Slutet gott, allting gott. (Förutom för Skaraborgs Chark & fågel förstås.)

För mig blir det nog en vegetarisk pizza nästa gång…

För mer mat och klimatprat: http://elsashalsa.se

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/for-mycket-kott-bakom-manga-fall-av-cancer

Samtidigt så blir den generella kvalitén på köttindustrin allt sämre, och det låga priset i köttdisken ger sig i uttryck i form av genmodifierat kraftfoder, överanvändning av antibiotika, stressade djur och grymma slaktmetoder.

Det vanligaste argumentet för att inte köpa ekologiskt jag brukar få höra är; ”Det är för dyrt.”

Ja det är dyrare, men det är ju det som är poängen! Du får vad du betalar för, och kvalitét kostar pengar. Det är dock inte meningen att du ska behöva öka din matbudget drastiskt för att du handlar ekologiskt-, eller svenskt natubeteskött. Det är inte heller meningen att alla ska bli vegetarianer över en natt. Men precis som jag tidigare skrivit här på bloggen, och som nu även bekräftas av DN:s artikel om köttkonsumtion och cancer;

Vi måste minska på köttet, och det kött vi äter måste vara av hög kvalité ( t ex ekologiskt- eller svenskt naturbeteskött.) Både för miljön och för din hälsa.

Håkan Fagerberg

Många av oss måste faktiskt prioritera priset när vi handlar. Över hälften av hushållen i Sverige handlar varje vecka på Willy:s, Lidl eller Netto, och främsta skälet att gå dit är ju faktiskt priset på maten, eller hur? Det behöver dock inte innebära att maten är sämre eller att den producerats på ett undermåligt sätt. Det finns faktiskt helt andra faktorer som påverkar hur mycket vi får betala i butiken.

En avgörande faktor är hur många mellanhänder som hanterar varan – ju fler led det är mellan producent och detaljist, desto högre blir pålägget och i många fall är produktionskostnaden bara en bråkdel av det pris konsumenten får betala. Nästan alla pålägg är procentuella och det innebär att en vara som kostat mer att producera också blir dyrare i frakt, butikens pålägg blir högre och momsen blir högre – även om man jämför två apelsiner…

Finns det då inget man kan göra? De flesta av oss har inte möjlighet att odla själva eller kunskap att fixa till en delikat måltid av enkla ingredienser, men vi har alla möjlighet att tänka oss för innan vi handlar och på så sätt få bättre mat för samma pengar.

Alla matkedjor i Sverige använder sig av extrapriser för att skapa intresse för butikerna. Man sänker tillfälligt priserna med 25-30% på varor som man vet att många kunder vill köpa, och så räknar man med att kunderna ska passa på att fylla vagnen med normalprissatta varor samtidigt.

I stället för att klaga på och slåss mot systemet kan vi alla utnyttja det. Planera veckans meny efter vilka färskvaror som finns på extrapris och passa på att fylla på förråden samtidigt. Titta på vilka andra varor som finns på extrapris och fyll på kyl, frys och skafferi. Då får du mycket bättre mat för pengarna – ett bra sätt att satsa på kvalitet utan att behöva betala mer!

Problemet är att det ibland kan vara svårt att veta vad som egentligen är extrapris – alla butiker är inte lika tydliga med uppmärkningen. Ett tips är att använda www.matpriskollen.se, en sajt som varje vecka publicerar alla butikers extrapriser. Då kan man också lätt se vad man bör handla i respektive butik.

Gästskribent Håkan Fagerberg är 5-barnsfar, pensionär och IT-entreprenör med drygt 20 års erfarenhet av dagligvarubranschen. Han har sett branschen ur många synvinklar och funderat mycket över hur man kan öka transparensen och systemeffektiviteten. Hans senaste försök är www.matpriskollen.se, en hemsida som rätt utnyttjad kan bidra till lägre matkostnader för oss alla samt betydligt mindre belastning på miljön genom att postdistribuerad direktreklam kan avskaffas.

Vill du undvika detta så finns det vissa ekologiska charkprodukter som är producerade utan nitrit. Så nu har du ännu en anledning att välja ekologiskt!

För mer mat- och klimatprat: Http://elsashalsa.se

Om inte de faktiska kostnaderna för kvalitén läggs på prislappen så kommer någon annan i produktionskedjan att få betala kostnaderna istället. Detta i form av dåliga arbetsförhållanden och låg lön eller i kycklingens fall; trånga bås, sjukdomar, näbbklippning och antibiotika. Och hos frukt och grönsaker av billig kvalité så är det både miljön, men även du som slutkonsument som får betala i form av alla miljögifter och kemikalier vi får i oss när vi äter dessa livsmedel.

Vad är din hjärtefråga?

Miljö? Djurrätt? Etik och mänskliga rättigheter? Eller kanske din egen hälsa? Oavsett vad du väljer så får du betydligt högre kvalité om du är beredd att lägga några kronor extra på maten.

Bra mat kostar pengar helt enkelt.

Mer mat och klimatprat hittat du på http://elsashalsa.se

Temat ”lite kolhydrater” tycks dock kvarstå som ett dominerande tema. Denna gång är det GI-gurun Fredrik Paulun som har höjt rösten och kommit ut med en bok vid namn: LCHQ -lågkolhydratkost av högsta kvalitet. LCHQ-dieten går ut på att äta lite kolhydrater, och de kolhydrater man äter ska vara av högsta kvalitet. Man ska även äta mycket protein och rätt sorts fetter. Låter misstänkt likt GI-dieten måste jag säga. Men för att nå genom bruset i hälsobranchen så gäller det förstås, precis som i övriga media, att skrika högst och ständigt komma med nyheter.

http://www.svd.se/mat-och-vin/behovs-det-annu-fler-bokstaver-i-dietdjungeln_672769

Jag tror att dieter själper mer än de hjälper. Att förbjuda livsmedel gör ofta bara att man åtrår dem ännu mer. Och många dieter idag är så pass extrema så man inte kan upprätthålla dem under en längre tid. För en sund livsstil så krävs att du hittar ett sätt att äta som fungerar livet ut.

En bra början:

•  Ät så varierat som möjligt.
• Ät grönsaker, frukt och baljväxter varje dag.
•  Byt ut tre köttmåltiden i veckan mot vegetariskt.

För met mat och klimatprat: http://elsashalsa.se

http://www.dn.se/ekonomi/ekomat-for-dyr-for-att-locka

Idag är ca 4 % av all mat som konsumeras ekologisk, och konsumentkartläggningen i KRAVs marknadsrapport för 2011 visar tydligt att det är främst den högutbildade medelklassen i storstäderna, och främst kvinnor, som köper ekologiska produkter.

Oavsett om vi väljer att sätta ett KRAV-märke på maten, eller om vi väljer att höja upp all produktion av livsmedel till en högre kvalitetsnivå där vi konstgödsel och kemikalier inte används, så måste något göras. Att få äta sig mätt på mat som inte övergöder jorden med konstgödsel eller förgiftar våra kroppar med kemiska bekämpningsmedel ska inte behöva vara en klassfråga. -Det ska vara en mänsklig rättighet!

Nu är det dags för en översyn av kriterierna för livsmedelsbutiker och Naturskyddsföreningen har bjudit in organisationer till en remissrunda. Dyrare mat, nu! ger gärna input på märkningen, men för att tillvarata kompetensen som finns i vårt nätverk vill vi uppmuntra alla att läsa igenom och komma med synpunkter till oss.

Läs igenom och skicka dina synpunkter till linus.kallander [at] dyraremat.nu senast 28 januari. Där efter sammanställer vi alla kommentarer, publicerar på bloggen och skickar in till Naturskyddsföreningen.

Svårt att göra själv? Ta med dokumentet till skolan eller jobbet, diskutera under lunchen eller gör det som ett grupparbete.

De synpunkter vi kommer att förmedla till Naturskyddsföreningen ska utgå från strävan att vi ska kunna åstadkomma en hållbar konsumtion och produktion av livsmedel. Med hållbar menar vi att produktionen och konsumtionen ska gå i linje med de mänskliga rättigheterna och utan att överskrida planetens gränsvärden.

Läs mer om Bra miljöval hos Naturskyddsföreningen och ladda ner remissen här nedan.

I fredags så beslutade EU:s fiskeriråd hur stora kvoter som ska få fiskas ur delar av Atlanten och västerhavet under 2012. Dessa kvoter saknar dock vetenskapligt stöd. Syftet med fiskekvoterna är ju att vi ska låta bli att överfiska våra världshav, och låta bestånden återhämta sig. Men i genomsnitt så ligger de tillåtna kvoterna på ca 30 % över de kvoter som forskarna rekommenderar.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=4861759

Idag tas besluten om fiskekvoterna av EU-ministrar. Deras intresse ligger mestadels i att driva fiskerinäringen framåt. -Inte i ekologisk hållbarhet och de faktum att om vi inte slutar att överfiska haven så kommer havets ekosystem vara förstört, och fisken kommer att vara slut inom 40 år.

Är det verkligen rimligt att det är ministrar som får ta dessa viktiga beslut? För att få en hållbar fiskepolitik så krävs fler vatten- och jordbruksforskare i EU:s ministerråd. Och inte bara forskare som, precis som idag, får stå bredvid och titta på medan fiskerirådet ännu en gång fattar dåliga beslut. Vi behöver forskare med makten att säga NEJ.

För mer mat och klimat: http://elsashalsa.se