”Konsumenterna måste ställa krav” brukar vara standardlösningen om man frågar handeln hur vi ska klara av att ställa om till en hållbar matkonsumtion.

Men vem ställer egentligen krav på vem när vi går in i en butik? Idag, 14 maj, innan de svenska tomatplantorna ens hamnat i jorden, överraskade min lokala butik med 13 sorters tomater! Tre hyllmeter av blekröda frukter.

Att erbjuda valfrihet för konsumenten är naturligtvis en konkurrensfördel. Annars skulle det ju räcka med en sorts tomat. Men vilka möjligheter till att fatta rationella beslut utifrån säsong ges konsumenten när handeln, med marknadsföringen förtrollande kraft gör allt för att vi ska glömma just detta och konsumera som om det inte fanns en morgondag.

http://www.dn.se/ekonomi/narodlat-inte-alltid-det-basta

Att handla närproducerat kan göras av många olika orsaker, t ex som att stödja det lokala näringslivet eller för att Sverige har bättre produktionsförhållanden och hårdare djurhållnigskrav än många andra länder. Idag blir världens matproduktion allt mer globaliserad. Själv tycker jag att det är viktigt att i viss mån stödja den svensk produktionen. Kanske inte för att det är det klimatsmartaste valet i alla lägen, men för att jag tycker att det är viktigt att vi inte bara lägger vårt öde i andra länders händer.

Men faktum kvarstår att det viktigaste för klimatet och miljön är inte var maten produceras utan hur den produceras. Och detta innebär ibland att det är bättre att köpa frysta importerade grönsaker än svenska färska. De bästa matvalen du kan göra för klimatet är:

• Ät mindre kött

Oavsett om det är producerat i Sverige eller så så krävs mycket energi och foder för att föda upp kött. Det vegetariska alternativet är nästan alltid det klimatsmartare valet, oavsett var i världen det är odlat.

• Ät efter säsong

När svenska grönsaker inte är i säsong så odlas de i växthus, vilka har hög klimatpåverkan. Passa på och njut av dessa under sommarhalvåret och köp svenska rotfrukter, lök, potatis och kål under vinterhalvåret.

• Undvik flygimporterad mat

Ju kortare hållbarhet, desto snabbare resa. Det innebär att kaffe och socker som har lång hållbarhet har båtfraktats, vilket har låg klimatpåverkan. Dessa varor kan ätas med relativt gått klimatsamvete. Däremot de importerade färska sockerärtorna, jordgubbarna och avocadon har kort hållbarhet och måste därför flygfraktas, vilket har 600 ggr högre klimatpåverkan. Om du följer det föregående rådet ”ät efter säsong” så kommer du automatiskt inte köpa flygfraktad mat. Men för de där speciella tillfällena när du vill unna dig något extra; välj det frysta/ konserverade alternativet.

Klimatcertifieringen är ett sätt för producenter att visa upp för konsumenter vilka åtgärder som man gjort på gården för att minska klimatpåverkan i produktionen. Systemet kommer ur ett projekt som drivits sedan 2007 av Svenskt Sigill och KRAV, där vi gemensamt och tillsammans med forskare tagit fram underlag, regler och stödmaterial för producenterna. Systemet bygger på att producenterna ska minska klimatpåverkan och för nötköttsproducenterna innebär det femton skarpa regler för nötköttsproduktionen som gör att utsläppen av klimatgaser minskar.

Nu är det ju svårt att minska utsläppen från nötkreaturen, en mycket stor andel av utsläppen kommer från de idisslande djurens rapande och det går inte att få bort. Istället får man arbeta med andra saker som att djuren ska vara friska och växa stabilt och lagom snabbt så att utsläppen slås ut på så mycket kött som möjligt. Dessutom stimulerar reglerna till en grovfoderbaserad och betesbaserad uppfödning. Det gör också att man får nyttigare kött, öppna landskap och biologisk mångfald i odlingslandskapet. Djuren ska födas upp utan soja i fodret vilket är mycket viktigt för att minska trycket på regnskogarna. Till sist styr reglerna så att producenten ska hushålla med energi och kväve och arbeta för mer icke-fossil energi i produktionen.

Det här är ett viktigt steg för producenterna att ta, och klimatcertifieringen är ett sätt för producenterna att ta ansvar för klimatfrågan. Vi vet att många menar att man inte kan klimatmärka kött, att det skulle vilseleda konsumenterna. Och då vill vi berätta, att klimatcertifieringen inte är tänkt som det enda redskapet för att få till en uthållig produktion och konsumtion. Det finns många aktörer som gör sitt jobb och berättar för konsumenter hur man bör tänka när man konsumerar kött och det är bra. Vi tror att det fortsättningsvis kommer finnas människor som äter nötkött även om det sker i mindre mängder, och då ska de kunna välja det kött som är minst skadligt för miljön och som bidrar till positiva effekter på landskap, biologisk mångfald och resursutnyttjande. Klimatcertifieringen är ett viktigt steg på vägen dit, ett steg bland många andra.

Svenskt Sigill har valt att ta fram en klimatcertifiering för alla de produkter som kan certifieras. Produkter som redan nu är klimatcertifierade är t ex sallat, örter, tulpaner, mjölk, frilandsodlade grönsaker samt griskött. Snart kommer bär och fler grönsaker. En av de största aktörerna som gått igenom klimatcertifieringen är Findus, där alla svenska frilandsodlade grönsakerna är klara och marknadsförs med Svenskt Sigills tilläggsmärke. Det finns en potential här. Om alla Sigillcertifierade tomatproducenter lade om till klimatcertifierat så skulle klimatgasutsläppen minska med 1 300 ton CO2, och då ska man veta att många redan är på gång och har gjort flera av de stora åtgärderna i certifieringen. Nötköttet är svårt, det vet vi, utsläppen minskar inte så mycket som för andra produktgrupper. Men om man menar allvar med att erbjuda klimatcertifiering för livsmedel, då måste köttet med.

Till sist vill vi säga att vi säkert kommer bli kritiserade för detta, men vi tror verkligen på de små stegens framgångar. Internationellt har man ögonen på vad vi gör här i Sverige, klimatcertifieringen ses som ett pragmatiskt system där man verkligen kan visa på minskad klimatpåverkan. Det viktiga nu är att etablera systemet och att låta det växa successivt, lära oss mer och utveckla reglerna allt eftersom. Vi vill göra det på ett öppet sätt och välkomnar diskussion och dialog.

Anna Richert och Linda Cederlund
Svenskt Sigill

Jag tänkte försöka skriva något om det här med att odla kött. Det är ju en väldigt intressant fråga. Går det att hindra världens stora konsumtionsbubbla genom odlade muskelceller?

I vintras gick en forskargrupp på ett holländskt laboratorium ut med nyheten om att de lyckats odla fram kött på konstgjord väg. Motivet har varit att ta fram ett alternativ till dagens miljöbelastande köttproduktion. Och det låter ju bra. Men frågan är hur det praktiskt ska gå till. Just nu kostar en odlad köttbit av hamburgerstorlek 250 000 euro(!). Ganska långt ifrån pangpriset för ett skrovmål på favorit-tjorren på hörnet. Forskargruppen menar dock på att man om 10-20 år kan ha fått fram en produkt som kan gå ut på marknaden.

100 procent ekologiskt kött. Det ska Göteborgs stad bli först i Sverige att servera i sina skolor och äldreboende. ”Vi hoppas att vi kan stimulera bönder att ha mer kravmärkt kött”, säger Kia Andreasson (MP)

Läs mer på metro.se 

Utställningen Tipping Point – Världens chans som pågår från mars till juni på Kulturhuset i Stockholm erbjuds besökarna en möjlighet resa från insikten om konsumtionssamhällets galenskap, till den förlorade insikten om samspelet med ekosystemen och slutligen till den konkreta frågan: Hur lagar man en smart lunch?

Du måste inte bo i Stockholm för att besvara frågan, och skulle din idé vinna väntar ett vinstpaket som ger dig en chans att förverkliga din idé. Ladda upp din idé här.

Vår dagliga lunch kräver många fungerande element för att den ska kunna serveras. Den mat vi äter står för ca 1/4 av världens klimatutsläpp. Nya miljösmarta lösningar på lunchens alla delmoment eftersöks; råvaror, paketering transporter, tillagning, och avfall. Sedan får vi inte glömma att den ska vara god!

Allt detta kommer kocken Paul Svensson att ta hänsyn till när han lagar en smart lunch i början av juni 2012.

För att ge ökad förståelse för problemet tänkte jag berätta om hur ett naturligt ”fårår” ser ut.

Tackan betäcks på hösten (början på november), är sedan dräktig i ca 5 månader och lammar i början på april. Tackan och lammen får gå ut på bete och är sedan ute hela säsongen fram till oktober-november (så länge vädret tillåter). Lammen får dia tackan i 3,5-4 månader, sedan skiljs de från tackan. Lammen börjar slaktas i augusti-september och slakten fortsätter hela hösten/vintern (beroende på när lammen når rätt vikt). Detta är enligt mig ett naturligt, stressfritt och väldigt bra liv för ett lamm. Jag är också helt övertygad om att köttet från ett sådant lamm, som bara ätit gräs, fötts upp extensivt och så naturlig som möjligt, blir mycket smakrikare och godare.

Hur ser då ett av de här så kallade ”påsklammens” liv ut?

De föds i januari-februari, vistas således endast inomhus, får fri tillgång till kraftfoder och blir slaktklara efter ca 3 månader.

Lamm skuttar ju alltid runt i grönt gräs

För mig som bonde är ju allt det här självklart, att ett lamm blir slaktfärdigt på 5 månader, att en tacka är dräktig i 5 månader. Men jag undrar om de som köper färskt lammkött inför påsk har en aning om det, lamm skuttar ju alltid runt i grönt gräs (verkar alla ha en bild av). Därför ser jag det som en plikt att berätta om hur det går till i en naturlig uppfödning och inte själv syssla med denna typ av ”lammproduktion” bara för att få ett högre kilopris av valfritt stort livsmedelsföretag. För så länge det finns hög efterfrågan på färskt lammkött på våren kommer produktionen att fortsätta, vilket är helt rimligt i en marknadsekonomi. Min fördel är dock att jag, med gott samvete, kan framhålla min lammuppfödning som etisk, djurvänlig och naturlig.

Vad ska du då göra om du vill ha lammkött till påsk?

Lammkött är väldigt gott och jag tycker att vi borde äta mer av det, då det också är miljövänligt, naturligt och nyttigt. Mitt förslag är att du köper lammkött färskt under hösten och fryser in den mängd man behöver till nästa höst. Att hitta en bonde att köpa ett helt eller ett halvt lamm av är inte svårt. Många gör gladeligen leveranser till andra städer (däribland jag själv). Har man bara plats i frysen är detta det mest naturliga och ekologiskt hållbara sättet. Man vet vart lammet kommer ifrån, man kan välja vilken styckning man vill ha och man får det garanterat billigare än om man skulle köpa samma mängd i en mataffär. Dessutom skickar man en tydlig signal till hela branschen att man inte vill att lammuppfödningen ska ta det minsta steg närmare att likna dagens grisproduktion.

Lite länkar

http://jannelundsgard.se/ 

http://www.facebook.com/Jannelunds.Gard

https://twitter.com/#!/ekobonden

Adam Arnesson, gästbloggare

Jag heter Adam Arnesson och är en 21-årig ekologisk fårbonde som nu studerar till Lantmästare på Sveriges lantbruksuniversitet. Jag twittrar som @Ekobonden om livet som bonde, mat, ett hållbart lantbruk (alltså ekologiskt, enligt mig), men också allt annat som händer i mitt liv.

Idag slängs över 300 000 ton fullt ätbar mat i de norska livsmedelsbutikerna. (En siffra som troligtvis även skulle kunna appliceras på Sverige.) En av orsakerna till detta är att folk litar alltför blint på bäst-före-datumen på förpackningarna, och massor av mat slängs i onödan. Nu har dock en ny innovation i hållbarhetens tecken kommit ut på marknaden; ”Keep-it”-termometern. Termometern sitter på förpackningen och räknar ner hur många dagars hållbarhet som återstår för produkten. Till skillnad från ett vanligt bäst-före-datum så anpassar sig termometern efter de yttre föreutsättningarna som vara utsätts för.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/hallbarhets-termometer-ska-forhindra-att-mat-kastas 

Vi får väl se om den även kommer till Sverige, men fram tills dess så finns det även mycket man kan göra här hemma för att få maten att hålla längre:

• Sänk temperaturen i kylskåpet till 4 grader, så håller maten ytterligare flera dagar.
• Lita inte blint på Bäst-före-datumet. Ofta håller produkten betydligt längre.
•  Vissa butiker säljer ut mejeriprodukter med kort bäst-före-datum för halva priset. Köp gärna dessa så de inte slängs i slutet av dagen.

För mer mat- och klimatprat: http://elsashalsa.se

http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/inalvsmat-kan-bli-hogsta-mode-igen

I många kulturer finns en lång tradition av maträtter som består av inälvor i olika former. Skottland har sin traditionella Haggis och i Frankrike kan du en Trippa alla Fiorentinia till lunch. (En gryta gjord på strimlad komage, tomat, vitlök och presilja.) Även i ett fattigare Sverige har vi haft för vana att ta tillvara på alla delar av djuret, och det var faktiskt inte särskilt länge sedan vi fortfarande fick med alla inälvor, prydligt paketerade i en papperspåse inuti kycklingskrovet, när vi köpte hel kyckling.

Idag lyser dock lever, njure och bräss med sin frånvaro i köttdiskarna. Med undantag för leverpastejen som fortfarande har en given plats på många svenska frukostbord, så han inälvsmaten blivit utkonkurrerad till förmån för billiga danska kycklingfiléer och kraftfoderstinn nötfärs från Brasilien.

I ett samhälle där vi äter allt mer kött är det varken moraliskt-, etiskt- eller miljömässigt hållbart att vi bara äter fileér och skinkor. Ett djur består även av vingar, revbensspjäll och inälvor. Jag tänker inte tvinga någon att äta inälvor, men om man äter 8 portioner kött i veckan så är det väl inte mer än rimligt att 4 av dessa består av kycklingvingar och fläsklägg, samt att en av dessa består av inälvsmat? Om du ändå bara kan tänka sig att äta filéer så kanske det faktiskt inte är försvarbart att äta kött mer än 3 ggr i veckan?

För mer mat och klimatprat: http://elsashalsa.se

10 sockerbitar.
- Det är vad en ”nyttig” måltidsersättnings-shake från Nutrilett innehåller.
SVT har nyligen gjort en granskning av de populäraste måltidsersättningarna som idag används av tusentals svenskar, i hopp om att bli några kilon lättare.

http://www.aftonbladet.se/halsa/article14479651.ab

Vill ni veta en hemlighet?
Man kan gå ner i vikt på precis vilken mat som helst, så länge kaloriintaget är lägre än vad du förbrukar. Visst är måltidsersättningarna kalorissnåla, och om du håller dig till dem så kommer du säkerligen gå ner i vikt. Men frågan är hur länge du orkar gå runt och vara hungrig, då en måltidsersättning på 200 kcal inte kommer att hålla dig mätt särskilt länge.
Måltidsersättningarna innehåller dessutom en hel del socker och sötningsmedel. Vissa innehåller fruktsocker, som lite missledande brukar marknadsföras som ett nyttigare alternativ än vanligt socker. Det innehåller dock precis lika många kalorier som vanligt socker. Sötningsmedel, vilket också är en vanlig ingrediens, innehåller förvisso ingen energi. Däremot så triggar det igång aptiten på precis samma sätt som socker gör, så sannorlikheten att du kommer kunna upprätthålla en diet med måltidsersättningar är inte särskilt stor.

Äter du istället riktig mat, med en varierad blandning av protein, fett och kolhydrater, mycket fullkorn och fyller halva tallriken med grönsaker så ökar du både dina chanser att få en hållbar viktnedgång och en långsiktigt hälsosam livsstil – utan att behöva gå hungrig.

Mer mat, klimat och hälsa finnes på http://elsashalsa.se