Emanuel Karlstens blogg

Måndagsyoutube - För oss som måste arbeta trots sommarkoma

Mon, 13 Jul 2009 05:33:18 GMT

Tack Hönö - här är betyget

Sat, 11 Jul 2009 10:03:17 GMT

Så är mitt dygn på Hönökonferensen slut, och det är hemgång. Intensivt, roligt och upplevelserikt.

Vilket betyg Hönökonferensen får? Högt. Trots det sämsta vädret någonsin, trots tråkiga pizzaupplevelser och räkavsaknad har jag mött så fantastiskt många bra människor. Och framförallt haft väldigt roligt tillsammans med er, bloggläsare. Tack för alla kommentarer! Det kändes som att ni var med mig.

Så, betyget: 4 Hönökakor av 5 möjliga (även om det fanns 6 i påsen)

Nu tar jag helg! Följ massor av mer Hönö på vår särskilda Hönöblogg med Johan Nilsson!

To do 5: Det här är Nimbus

Sat, 11 Jul 2009 00:32:34 GMT

Nimbus var ju bara ett namn på en kyrka! Som Filadelfia är på en pingstkyrka. Göteborgarna vid kusten är helt enkelt lite fantasifulla och namnger sina kyrkor andra saker än "Missionskyrkan". Kul!

Kyrkan är uppdelad i två. Dels en stor hall, vad man får anta är till för dans och konsert, där man minglar och lyssnar på band. Om man vill. Och Christoffer Hiding var här! Men han duckade för alla mina overheadfoton.

Sen finns en kafédel i en byggnad bredvid. Här springer folk emellan, för att det är ett sådant hysteriskt regn. Men i denna del finns också de kända räkmackorna! Men vilken kö! Och vilket regn!

Under kötiden fick jag också chans att iakta denna plats, denna köttmarknad. Vilken fantastisk sociologisk grej det är!

De flesta är i åldern 18-26. Alla smyckade med olika former av kristensymboler: Kors eller jc-kläder. Uppenbart uppklädd för kvällen. För att möta likasinnade. Det är en slags pågående passivt ragg här. Som att komma tillbaka till mellanstadiet. Det är blickar som dröjer lite för länge, kramar som är lite för ömma, och slag. ja, slag. Det är tjejer som slår med öppna händer över mäns bringor, och killar som ger lätta knuffar på tjejer. Kroppskontakt.

Det är som på krogen fast med alkoholen utbytt mot lingondricka och zingo. Och jag kan inte bestämma mig för om det är komiskt eller idealiskt? Vilket som blir bäst, ärligast? Klart är att det åtminstone blir trevligare, och med mindre alkoholidiotiska grejer.

Tillbaka till kön. Efter en timme var det min tur. För att bara upptäcka att räkmackorna var slut! Jag blev rasande, slog med händerna ovanför huvudet, viftade med mitt presskort. Lovade att Göran Johansson skulle få höra om det här. Hur kan räkor ta slut i Göteborg? Det är som att ha slut på kalksten på Gotland! Slut på Löfbergs i Karlstad! Slut på Jesus i kyrkan!

Jag erbjöds en grillad foccacia istället. Det var jag hemskt missnöjd med.

Sen lämnade jag Nimbus. Åt sitt eget öde. Och fortfarande rasande över räkmackan. Tänk. Att detta skulle hända i Göteborg. Göteborg!

Nimbus - köernas paradis

Fri, 10 Jul 2009 22:40:35 GMT

Jag åker vidare till något som kallas Nimbus. Fortfarande väldigt osäkert vad det är. En klubb? En kyrka? Ett fik? En hall? Oklart. Men dit ska jag. Det står på min todolista. Där hänger man tydligen, det ska vara någon slags köttmarknad för unga singlar och så äter räkor på macka.

Folk här skakar på huvudet när jag menar att jag ska dit direkt efter nattmötet. Självmord, mumlas det, men så lägger de till att är det Hönö jag ska uppleva så ska jag åka.

Och det gör jag. Men som jag ångrar det. En halv timmes kö i spöregn i jakt på en parkering i perifera gatkrokar. Och exakt hur dum jag var pratade jag med bilviftaren om:

To do 4: Ungdomsmöte

Fri, 10 Jul 2009 21:36:58 GMT

Aldrig fattat vad som är grejen med ungdomsmöten. Vad som är skillnaden mellan vuxna möten. Förklaringen man ger är oftast att de vuxna är bussiga och låter de unga få ett eget, attraktivt möte. Men jag tror mest det handlar om att äldre ska få slippa kompromissa med yngre.

Och varför ska det delas på unga och äldre? Om det är olika uttryckssätt man är ute efter att dela på kanske det snarare är det man ska dela på?

Jaja. Det var ett ok möte, om än med stora kontraster. Från det fantastiska I want you back till lovsång in i ett väldigt allvarligt, väldigt seriöst, väldigt eftertänksam, ord-för-ord-nerskriven predikan.

Höjdpunkten? Nersläckningen. Regnet häller ner utanför och plötsligt dog all el i tältet. Utom ljudet. Mycket märkligt. Och predikanten bara fortsätter. I samma lugna, sakliga stil. Och frågar något försynt "Hör ni mig"? Och fortsätter, med hjälp av någon som kommer fram och lyser upp hennes nerskrivna predikan med mobil.

Jag fångade en liten del av det med flipen:

Och just det, måste berätta det där med förbönen. Förbedjare ställde sig i varje gång i slutet av mötet för att vara tillgängliga för den som ville ha hjälp av någon att be, formulera en egen bön osv. Och så kommer instruktionerna "Vi uppskattar om tjejer går till tjejer, och killar går till killar". Handpåläggning ni vet.

Avslöjade: De gör sitt leverbröd på kristenkonferensen

Fri, 10 Jul 2009 21:22:18 GMT

En av mina stora förhoppningar med mitt Hönöbesök var att gräva fram vad som händer kring en sådan här konferens. Vilka som tjänar pengar på denna kristna vallfärd. Hur kristna utnyttjas och hur smarta affärsmän kommer hit för att tjäna stora pengar. Och när jag minst anade det, på väg bort från ett kvällsmöte, får jag en exklusiv med en av alla dem som reser långväga (well, Öckerö) för att suga ut Hönöbesökare på pengar.

Det är en kvinna som sjunger som Michael Jackson här

Fri, 10 Jul 2009 20:48:09 GMT

Hjälp, vilken skillnad!

Det som kallas ungdomsmöte tycks ha värvat allt vad som heter klass när det gäller musiker från missionskyrkan. Vad är grejen med att vuxna ska undanhållas detta? Skulle de uppskatta marschfyrtakt och dansbandsgung mer än detta? pffff.

Det är en tjej här som sjunger som en gudinna. Ja, i sammanhanget alltså. Det är nån slags upptakt till mötet och blir en Michael Jackson-tribute av rang. Kvinnan klarar av hela det där omöjliga introt utan att det faller platt. Och jag fipplar med kameran, glömmer av att jag har video och får till sist upp den för att filma slutet på det hela.

Nu pratar Lottie Eriksson. Och jag är hemskt oförskämd som sitter här och knapprar på dator samtidigt. Hej.

To do 3: Kvällsmöte på Hönö

Fri, 10 Jul 2009 19:44:42 GMT

Det var ett ok kvällsmöte, men en bättre predikan.

På scenen stod en jättekör av gamla och unga som sjunger lovsång i så rak fyrtakt att det nästan känns armélikt. Det svängde väldigt lite, med andra ord. Och när det svängde så var det med dansbandsbas. Men den saken var av mindre vikt. Det var en häftig grej med den stora kören, att alla åldrar kunde mötas och dela lovsången tillsammans.

Åke Samuelsson predikade. Även om jag inte har växt upp med Munken och Kulan (barnkassett för min generation) känner jag väl igen rösten. Och jag anar att andra riskerar bli lika distraherade av saken som jag blir av att höra Lasse Nyhlén predika. Allt jag tänker och ser är en stor blå björn med det där fantastiskt smittande skrattet.

Men Åke är bra. Riktigt bra. Det är avskalat och enkelt och budskapet är lätt att ta till sig. I alla fall första halvan. Tills regnet börjar sippra ner i mer än bara min bänkkamrats knä.

Allra roligast är att den där gigantiska kören sitter kvar. Bakom honom. De bara satte sig ner vid predikans början och blev som en gigantisk fond. Det är lite som ett tal av en amerikansk president. Ni vet? Där de sätter människor bakom presidenten för att signalera till vilken målgrupp talet går till.

Eftersom det blev så dålig upplösning på bilden smet jag fram mot slutet av mötet för att ta bättre bilder. Och där fann jag dem: De heliga männen. De satt där längst fram i sidled, lite för att skilja sig. Jag tog ett eget foto på dem.

Men se det gillade inte Niklas Piensoho. Och gav mig onda ögat.

Jag tyckte jag var hemskt avslöjande och busig. Men så vände jag mig om. Och insåg att det knappast var för att vara heliga män som de satt där de satt. De fick helt enkelt inte plats i tältet.

Plötsligt var det ju genialt att ha både heliga män och en gigantisk kör uppe på scen. Det sparade säkert hundra platser!

Sen gick Piensoho fram, förbön gavs och jag sprang iväg för att hitta batteri till telefon och dator.

Nu börjar nästa möte. Ungdomsmöte. Det är min fjärde grej på min To do-lista. Så nu skyndar jag mig. Hej.

Todo 2: Se vattentornet

Fri, 10 Jul 2009 18:32:19 GMT

Jag kan känna att hela grejen var något överskattad.

Trendspaning: Kyrkbänksväntan

Fri, 10 Jul 2009 17:58:52 GMT

Man har tydligen en tradition här på Hönö. En dryg timme innan kvällens stora tältmöte börjar ska man sitta i tältet. Vad man gör? Ingenting. Man paxar helt enkelt sin plats genom att bara sitta. Så tar man med sig en bok, telefon eller försöker prata med en granne. Det är så man måste göra för att få plats, helt enkelt.

Så vi har suttit här en dryg timme nu. Och väntat. Då var vi ändå sena. Och fick ett av tältets sämsta plats. Vid en stolpe med droppande vatten.

En av de andra killarna hade regnkläder på sig och fick ta regnstolpen.

Men nu börjar det! Det är Piensoho som leder. Och som någon mycket riktigt påpekade så är han kanske mer Mission än han är pingst. Jaja. Vi hörs sen. Kanske på det där raggarstället nimbus.

Vi skulle behöva en "Nyare Hönö" - Pizzarecension

Fri, 10 Jul 2009 17:52:34 GMT

Det går ett rykte här på Hönö om en pizzeria. Den är närmast ökänd. Ryktet säger att pizzorna här är så töntigt små och dyra att man blir arg. Människor kan stå i grupp och prata och så plötsligt säger någon "pizzan på Nya hönö" och stämningen ändras genast. Blir som elektrisk.

Mycket känslor.

Det pratas så mycket om den att jag kände mig tvungen att gå dit. Dessutom står den på min todolista. Så jag tog med mig två testare från kristenkollektivet för att göra en recension.

Vi börjar med servicen. Under all kritik. Extra för pizzasallad, fem kronor i "serviceavgift". pff.

Sen kom pizzan. I storleken av en hand. På papp-tallrik. Osten fick inte plats, och notera också att nummerlappen bakades in i pizzan. For crying out loud.

Slutresultatet blev mediokert.

Kristofer: Jorå. (5 på skala 1-10)

Axel: Miljön drog ner det en hel del (5)

Emanuel: Det är något märkligt med pizzan. Jag vill inte veta vad (4).

4,67 på en skala 1-10.

Och se så granskande, men ändå besvikna vi ser ut att vara.

Här är min todolista

Fri, 10 Jul 2009 17:34:14 GMT

Kommentatören Simon var vänlig nog att skicka med en lista på saker man måste göra på Hönö:

Bra. Då har jag grejer att bocka av. Tips på plats har också gjort gällande att Nimbus (aka Köttmarknaden) ska vara något att se. Där träffas man om man är ung för att hitta hitta honor eller hanor att para ihop sig med.

Tydligen finns det något som heter "parkeringen" som man måste iakta efter 01. Vi får se. Jag gick ju som bekant upp i svinottan.

Dagens hönötweet

Fri, 10 Jul 2009 17:24:06 GMT

Angående följande bild:

Hur man vet att man är i ett frikyrkokollektiv

Fri, 10 Jul 2009 17:01:03 GMT

Jag är i ett av alla hyrda hus här. De befolkas överallt av frikyrkomänniskor som drömmer kollektivdrömmar. De lagar mat, pratar klassiska frikyrkoämnen (sex och abort och hur kyrkan kan göras bättre) OCH så spelar de spel.

Massor av spel. Sällskapsspel. Det tas med olika, det tipsas och det skrattas. Yatzi, strategi (för långa kvällar) och kortspel. Men framförallt :

Uno.

Kyrkan tar ungdomen på allvar

Fri, 10 Jul 2009 15:43:27 GMT

Det hänger massor av roliga lappar överallt här. Som den här till exempel. Den som säger att kyrkan inte tar ungdomen på allvar vet inte vad de snackar om.

Tänk! Ett varmt hjärta för Slash!

Jesus Slash Ungdomar

Hönö är en repris

Fri, 10 Jul 2009 14:09:33 GMT

Jag träffar på Carin Dernulf. Känner ni henne? Hon är lite av en Hönökändis, har jag förstått. Pratat här massor av år tidigare. Men inte i år. Hon är mammaledig. Men eftersom hon är uppväxt här så är hon här ändå. Fast som mamma. Inte predikant. Så jag bloggbildar inte henne. Istället frågar jag om Hönötips. Det är massor. Att man ska ligga på klippor, äta glass, gå till hamnen. Men allt kräver sol.

Och när det regnar? Bibelstudier. Oh well.

Jag hittar ett programblad. Där är det det ganska tydligt att Carin hade behövts i startfältet bland predikanter. Bara en annan kvinna är predikant, verkar det som.

Men nu vet jag var jag ska gå. Eller vad. Jag inser snabbt att jag inte har en aning om var Hönötältet ligger. Så jag stannar en man. Han pekar, något besvärat. Men jag lyssnade inte så mycket på vägbeskrivningen. Jag var mer fokuserad på att få en schysst smygtagen bloggbild.

Men jag minns åt vilket håll han pekade sen var det lätt. Bara att följa...tadaa:

Och där ligger det! Det stora vita tältet där borta. Omringad av vanliga människors tält. Som...torkar sina kläder(?)

Bibelstudiet har redan börjat. Och, hey, här snackar vi klassiskt tältmöte! Kolla. Stor vit duk, predikant långt där framme. Och vem är det? Om inte Runar! Nej, nej. Inte den Runar. Utan Eldebo.

Jag tittar lite i programmet och inser att Hönö är ungefär exakt likadant som både Torp och Nyhem. Det är Piensoho och Runar som är de stora dragplåstren. I övrigt verkar de flesta predikanterna vara från alla samfund utom Missionskyrkan. EFK, pingst, Svenska kyrkan, baptist osv.. Lustig sak det där. Eller så är det jag som är samfundspredikantokunnig.

Eller så är det kyrkan som plötsligt slutat bry sig om samfundsgränser. Vi kan väl hoppas det.

En hönöresa i bilder

Fri, 10 Jul 2009 12:34:20 GMT

Jag gjorde det. Reste till Hönö, alltså. Tänkte att det var kul. Särskilt som jag besökt Evangeliska frikyrkans sommarkonferens, Torp, Pingströrelsens sommarkonferens Nyhem. Det kändes liksom rättvist att ge missionarna chansen. Om så bara för en dag.

Nu är jag nästan framme. Det här är min dag hittills.

Jag gick upp i svinottan. Så tidigt mjölkbönder hade gråtit. Att tuppen hade behövt väckarklocka. Att ögonlocken fick elchockas till liv.

Iväg i bilen. Måttligt förtjust. Flera gånger övervägt om jag är dum i huvet. Åka till Hönö bara över en dag? kommer jag ens hinna fram innan dagen är slut? Det är ju en miljon mil! Ensam!

För att bota tristessen testade jag på lite lekar. Med bilarna på andra sidan körfältet. Jag körde platespotting (det gick dåligt), gul bil (vem ska man slå?), gissa bilmärket först (eller gissa det överhuvudtaget - lika svårt).

Men så helt plötsligt blir E4:an en partypooper och stänger av sikten mot andra sidan med ett gigantiskt buskplantage.

Nya experiment. McDonalds, och den där maränggrejen (jag vet inte hur man stavar schwiss - så vi kallar den maränggrej, ok?). Men det gick ju inte alls. Hur gör man när man ska skedäta och köra? Jag försökte dricka.

det fungerade inte alls. Så jag testade att hålla muggkanten mellan tänderna, för att gräva upp glassen mellan tänderna, och sedan skeda i mig glassen. Det fungerade bättre.

Och så hade en timme blivit dödad och vi var i Jönköping. Visst är det fint när man kommer in över Jönköping? Jag gillar den utsikten. Som inte alls kan göra sig rättvisa på en mobilbild.

Sen kom pissregnet. I vågor, hela vägen mot Göteborg. Och nu blev resan om möjligt ännu tråkigare.

Radion! What a lifesaver. P3 brunchrapport. Och plötsligt massor av kul på en gång!

Men så påminner de att det är i dag som Ipredator sätter igång. Och då blev jag arg. Så fruktansvärt skitarg på alla nollor till politiker som dragit igenom en lag som gör hundratusentals svenskar till brottslingar. Och som kommer skapa Ipredatorer som gör det lättare för riktiga brottslingar att slippa undan. "Nej, nej, nej", sa jag högt för mig själv. Slog på ratten, fräste och hade mig.

Så stannade jag bilen. Lugnade ner mig "det finns inga nollor, bara okunskap" och bloggade min bloggpost om saken. Puh.

(vad är grejen med håret? En tupé?)

Sen var jag helt plötsligt framme vid färjan över till Hönö. Puh. Men vilket himla skitväder!

Tur att jag är så förseende. Jag hade kvar min konferensstövlar.

Sen kom jag på Marie. Hon var lugn och fin. Men regnet hällde ner.

Och vad tycker vi om det, Emanuel? Just det.

Så äntligen var resan slut. Och jag stannade bilen i rondellen, sprang ut och tog en obligatorisk konferensskyltsbild, till tutande bilars förtjusning.

Och nu är jag här! Med obligatorisk plastfoliemacka och papperskoppskaffe och en första Hönöbloggpost.

Men vad gör man nu? Vad händer här på Hönökonferensen? Vad får man inte missa på ett endagsbesök?

Så hjälpte svenska politiker pedofiler

Fri, 10 Jul 2009 10:11:13 GMT

I helgen lanseras Pirate bays Ipredator. En tjänst som gör att du blir helt anonym när du laddar ner filmer, serier eller program från nätet. Om någon försöker begära ut dina uppgifter hänvisas du till en dator ägd av Piratebay. Typ.

Tjänsten är ett svar på de lagar som politiker försökt sätta upp för att stoppa illegal nedladdning. Ett övervakningsamhälle menar många. Och när många tycker samma sak så skapas sätt att kringå lagen. Ipredator.

Och grattis, Sverige. Nu har gamla pedofiler åter fått nytt hopp. Känner hur det spritter i kroppen när de hör hur media, experter och nördar lovar absolut anonymitet om de bara använder tjänsten.

Pedofiler som kanske tidigare avskräckts av att det varit svårt med absolut anonymitet. Fädrar som insett att risken att avslöjas varit för stor. Men nu finns den där. Tjänsten som garanterar att de aldrig blir upptäckta. Det är så ledsamt. Och tragiskt. Och det visar på en sådan okunskap hos politiker, att inte se större perspektiv, men kanske framförallt konsekvenser.

Tänk om man hade vågat tänka rätt. Att i stället för att kriminalisera en hel generation hade uppmuntrat lagliga alternativ.

Ipredator är en självklar lansering. Men det är med sorg vi tar emot den. Kan vi lära oss en läxa, politiker?

Vad säger ni om Hönö?

Thu, 09 Jul 2009 12:37:41 GMT

Jag funderar på att åka dit en sväng. Bara över en dag eller två. Vad tror ni? Är det kul? Är det omöjlig att få någonstans att bo?

Tänker fredag-lördag.

En svensk flashmob av klass

Thu, 09 Jul 2009 12:31:52 GMT

För två dagar sedan bloggade Bounce på sin Myspace-sida om att de ville ha minst 100 dansare till en Michael Jackson-hyllning. Det skulle göras en flashmob på olika platser i Stockholm. Allt skulle vara frivilligt, en sponsor står för ljud, filmning och kringarrangemang.

Bloggposten sprids och i går samlades hundratals på Sergels torg i Stockholm, samt centralstation. Kanske för många. Överraskningsmomentet försvann lite när flera tusen hade samlats för att se Flashmobben.

Men hey, det blev den bästa flashmob som gjorts i Sverige. Hittills.

ps: Den officiella Bouncefilmen verkar inte ha släppts än. Sponsorn var Monster. Blir det en ny T-Mobile?