En jäntas tidskalender

2021-01-24T12:20:00.000+01:00

Tiden suddar ut de tysta ropen på hjälp
– ebbar ut.

Why not? Och årsrapport från familjeskutan.

2020-12-30T01:01:00.000+01:00

Why not ta upp tråden och fortsätta på bloggens syfte: att babbla om stort och smått och se det som en öppen dagbok? Skrivarklådan sätter ju med jämna mellanrum in - och bör landa någonstans.

Det har alltså gått snart nio år sedan jag skrev. Det har antagligen hunnit blivit omodernt eller något. Och jag vansinnigt mycket sämre på att sätta ord på pränt... alla år och evinnerliga timmar framför datorn i yrkets tjänst samt skadan jag ådrog mig på ena ögat i Indonesien har gett mig dålig syn, vilket fått mig att mer och mer välja bort tid framför skärmar och bok- och tidningsläsning. (Har jag inte förstoringsglas i någon form på ögonen - räkna inte med min uppmärksamhet på stan!) För att inte tala om bristen på tron på min egen förmåga... Stäng ner webbfliken - eller härda ut, käre läsare!

Sedan flera år tillbaka har jag som tradition att för intresserade på FB ha en liten kort årsresumé från min "familjeskuta" - min lilla familj som består av mig, sonen och sedan ett par år även av vår ljuvliga kissekatt-tjej Penny på 40 människovårar. Och en bild på mig i "backspegeln" där man ser åren läggas på. Numera ser jag varje födelsedag som en vinst. Hoppas att du inte gör det redan vid min ålder...

Lilla familjens årsresumé återges härmed på denna blogg:

Världen snurrar på ännu fortare och aggressivare. Nu med en pandemi som tvingar människorna på denna planet att åtminstone tillfälligt sakta ner på tempot. Välkommen till min värld! Jag har hunnit boat in mig i detta socialt frånvända liv sedan jag insåg att jag skulle bli utanför sfären när min pojke föddes.

Året har med nyfikenhet och glädje upplevts i Stockholm fram till september då jag gjorde valet att segla tillbaka med familjen till Värmland. Inte till Karlstad, som jag av någon outredd anledning helst inte vill landstiga i, men väl på ön söder därom. Här fladdrar seglen friskt i vinden varje dag och det känns som vi har en gynnsam vind in i tjugotjugoett...

Vitlöken gjorde susen

2012-03-20T10:52:00.001+01:00

Den där vitlöksklyftan jag gick omkring med i naveln under

graviditeten, gjorde verkligen susen: en sån otroligt fin

unge jag fick! Älskar dig stjärnstopp mitt hjärtebarn!

Bostadsannons

2012-03-19T17:04:00.000+01:00

Vågmästaren i Karlstad är ett nybyggt bostadsområde som består av fristående bostadrättsföreningar. Vågmästaren ligger vid Karlstad hamn och har ett av Karlstads absolut mest attraktiva lägen och de dyraste bostäderna. Husen är byggda med kritiserad byggmetod och fuktskador är att vänta.
För 16 000 kronor i månaden får du en 5:a på våning fem i en av fabriksbyggn... eh, bostadshusen. Från sovrummet har du en fantastisk vy över hamnkranar, flishögar och krossglasberg. Från den inglasade balkongen njuter du av utsikten över en tilltalande parkeringsplats med Volvos, Fordar och en och annan Audi. Det närmaste åren dessutom över två byggarbetsplatser då nya fabriksbygg... eh, bostadshus ska uppföras. I området finns ingenting förutom små lekplatser och några parkbänkar. Du är omgiven av vägar, ett kontorsområde och en litet vattenstråk.

Vågmästaren - Välkommen till en plats

du helst vill rymma ifrån!

Cirkus Influensa med husmorstips

2012-03-18T20:57:00.001+01:00

Klicka här för att se filmen! (Inte på bilden.)

Sonen är pigg och alert, frisk och ropar SOL! med händerna i luften om och om igen. Så härligt att se hans vanliga racer-jag!

Så nu när han är igång igen, kör jag en vända influensa igen... Jag blir så TRÖTT! När ska detta ta slut egentligen?! Jag har inte tid att gå runt med halsont, feberfrossa och ont i kroppen - ligger lika mycket efter som Björn Ranelid i Melodifestivalens final; big time alltså. Jobben hopar sig och jag får inget gjort.

Jag bäddar ner mig tidigt och småfnissar åt Husmors filmer från tiden då folk slank in på biograferna för att se reklamfilmer med husmoderliga tips. Kanske dyker det upp någon omhuldande reklam för sjuk maka-lös förälder - typ varm mjölk med Emser-karameller.

"Filmerna visades på dagtid gratis i biograferna på ett par hundra olika tätorter runt om i landet. De var synnerligen populära och sågs årligen av mellan 300 och 500 000 åskådare. Många människor berättar om hur de själva eller med sina mammor slank in i bion under en shoppingtur och informerade sig om senaste nytt inom hemdesign eller matlagning. Husmors filmer hade ett starkt demagogiskt tilltal och riktade sig främst till kvinnan i hennes egenskap av den person som stod för familjens mesta inköp."

Promenad!

2012-03-17T14:26:00.000+01:00

Irrar runt och packar ner nödvändigheter; vattenflaska, banan, napp, blöjor, extratröja och extravantar. Det är äntligen dags för PROMENAD! Efter att ha suttit på rumpan i en hel veckas hög snorpapper märks; byxorna blir inte hängigare, om man säger så.

Men nu är sonen frisk och alert igen - så ut vi gå! Den sedvanliga påklädningsproceduren kan börja:
I med vänster ben i byxorna... och så det högra. Vänster ben har han hunnit fått ur byxorna igen... I med det igen. Snabbt på med hängslen och tröjan. På med mössan. Nu har han hunnit dragit ner dragkedjan på tröjan... OCH byxorna. Halskragen är det inte att tänka på - den är förhatligare än pesten och åker snabbare av än jag hunnit fått på den. Han spjärnar som en fjäder och det känns som en kilometer ner till fötterna för att få på skorna. Pust...! Man kan ju faktiskt tro att han inte VILL gå ut, men när han väl står där vid ytterdörren med mössan på svaj, jackan på trekvarten och ena foten bara halvt nere i skon så är han mycket nöjd och kan inte komma ut från lägenheten tillräckligt fort. Gnölar högt att jag inte hunnit fått på mig skor och jacka och skriker besviket när jag försvinner in köket för att fiska med mig soppåsen.
I med barnet i vagnen och i med soppåsen i soprummet och påbörjar promenaden. Äntligen!

Då somnar ungen. Och att sova middag i vagnen är inte att tänka på. De ynka 20 minutrarna han lyckas hålla ögonen stängda i vagnen är lika med ingenting. Han sover längre och bättre i sin säng så det är bara att vända tillbaka.

In med vagnen i trappuppgången, bär upp det sovande, tunga barnet, öppnar dörren med armbågen, klackar sen vant till dörren så att den går igen bakom oss, lirkar av honom alla kläderna som det nyss tog tjugo minuter att få på. Packar ner honom i sängen.

Pustar ut och undrar om det är nädvändigt att göra om proceduren något mer den här månaden...

Änglarnas dag

2012-03-13T21:54:00.001+01:00

Vi kör lite sjukdagar igen. Kul. Not. Typiskt nu när jag äntligen hade jobbuppdrag men får istället anmäla VAB. Sonen har 40,5 graders feber, ögoninfektion och förkylning.
Så nu sitter jag här på ändan igen och konstaterar ännu en gång att logistiken tvättstuga och matinköp med sjukt barn inte funkar när man är själv. Men som en ängel från ovan ringde grannen och frågade om han skulle köpa med sig lunchsallad till mig när han ändå var ute i ärenden. Whoho!

Och på tal om änglar: inatt hämtade änglarna lilla farmor till himlen. Trots att jag känner sorg och saknad är tanken på att hon ändå fick ett långt och friskt liv trösterikt. Hon blev 98 år.

2012-03-09T13:46:00.002+01:00

En kopp kaffe, två datorer och tre uppdrag = en jänta i sitt esse.

Världens slöseri - del 3

2012-03-08T14:08:00.000+01:00

Vill du finansiera det sexuella

våldet mot kvinnor och barn

i Kongo-Kinshasa?

Köp en ny mobil!

Ytterligare motiveringar till varför man inte ska byta ut sina fullt fungerande teknikprylar i tid och otid är att när vi gör det finansierar vi även det sexuella våldet i Kongo-Kinshasa!

2012-03-08T10:39:00.000+01:00

Internationella humanitetsdagen

2012-03-07T14:50:00.003+01:00

Verkligen nödvändigt?

I morgon ska vi uppmärksamma kvinnans ojämlikhet och kvinnors situation genom det vi kallar Internationella kvinnodagen. Flickors och kvinnors utsatthet för våld, diskriminering och exploatering, rätten att flickor får gå i skola och få en starkare ställning i samhället och rätt till jämställd lön är mycket allvarliga och viktiga frågor - inget snack om den saken! Problemen är djupt rotade och speciellt i länder där fattigdom och kulturella värderingar hindrar kvinnorna att frigöra sig från männens makt.

Och så finns det manliga problem såsom raslagar, mäns rätt att få skiljas från kvinnan de tvingats gifta sig med (ja, i vissa kulturer är det så), pappors rätt att få träffa sina barn, diskriminering i olika former osv.

Alltså, ni ser vart jag vill komma... Det handlar alltså inte om att uppmärksamma just kvinnors problem på en speciell "kvinnodag". Överallt pågår orättvisor, diskriminering, våld och så vidare. Att lyfta fram enbart kvinnors problem förstärker bara män och kvinnors skillnad. Varför ska kvinnor ta på sig offerkappan och stå med näven knuten i luften och hojta? Nog är det väl ändå frågor om humanitet och mänskliga rättigheter?! "Internationella mänsklighets-/humanitetsdagen" torde vara den korrekta benämningen på en dag man vill uppmärksamma kvinnors - och mäns! - utsatthet i samhället. Om man nu överhuvudtaget måste specificera en speciell dag att påminna folk om något.
Kanelbullen syns väl till fler dagar än just på Kanelbullens dag?

(P.S. Ser ni också vissa understrukna ord i detta inlägg där en annons poppar upp om ni för pilen över ordet? Jag vet tyvärr inte varför det blir så - inget jag har gjort medvetet eftersom det är väldigt irriterande!)

2012-03-04T21:00:00.001+01:00

Idag skulle jag velat vara en långfärdsskridskoåkare.

Tystnad - en lyxvara

2012-03-03T15:41:00.001+01:00

Nu har vi mellanlandat hemma för en "dagspaus" efter att varit ut till pappa/morfar och tagit en promenad i hans omgivningar. Han har bara en litet skogsstråk mellan sitt hem och Vänern och vi brukar ta en promenad ner till hamnen när vi är där och hälsar på. Så även idag. Jag älskar att vara ute på ön och försöker själv hitta en bostad där igen. Jag har ju bott tio år på ön tidigare i mitt liv och vet att det är ett fantastiskt bra ställe att bo på. Framför allt för att det är närmare till naturen och tystnaden.

Läser en artikel om ljudstress, hur fler och fler svenskar söker tystnad så snart man har en chans. Enligt Socialstyrelsen störs 800 000 svenskar av samhällets ökande buller och trenden har blivit att söka tystnad. Fler och fler frisörer, hudterapeuter och massörer berättar att det allt oftare kommer kunder som inte vill prata under behandlingen. Vi bokar tysta avdelningar på tåg (20 nya tåg med tysta kupéer kommer att gå i trafik fr.o.m. i vår eftersom de tysta avdelningarna ofta är fullbokade). Vi söker pauser där man slipper babbel och brus. Och vi åker på retreat för att slippa vardagens brusande vägg.

Konstaterar efter att läst artikeln att jag nog också är ljudstressad. Tystnaden är nämligen den lyx som jag unnar mig så fort jag får en chans. Till exempel är jag aldrig ute med sonen sovandes i barnvagnen; han får alltid sova middag hemma eftersom det innebär ett par timmars ljudpaus, både för mig och honom. För ett barn är det är minst lika viktigt att mellan varven få vara i en ljudlös miljö!

Jag stänger av eventuell radio som står på och pysslar runt i min "bomullsvärld" medan han sover, vilar mina öron och fyller på energi i tystnaden.

Lilla familjens lördagsmorgon

2012-03-03T10:03:00.001+01:00

Vad vore en dag utan att starta morgonen med en bok? Katastrof!

Sonen väljer och levererar böckerna till mig i sängen där vi sedan

utforskar byggarbetsplatser, bondgårdar och Pippi Långstrumps värld.

Frukosten består av filmjölk, nötter, banan och solrosfrön. För mig.

Kräsne lilleman äter välling, ett ägg och en ostsmörgås.

Teletubbies kan man tydligen aldrig få nog av...

Nu fortsätter dagen ute i vårsolen.

2012-03-01T12:57:00.000+01:00

...och svettas, men det skiter jag i för nu har jag inte tid med sånt här trams längre!
Nu får det va' nog. Solen skiner, snödropparna dräller upp ur jorden
och skatorna rotrenoverar i trädet utanför köksfönstret.

Virus - vik hädan! Jag har en vår att njuta!

Knäböjer inte idag. Heller.

2012-02-29T21:38:00.002+01:00

Idag är det skottdag och enligt nån gammal tramsig tradition innebär det också att giftaslystna kvinnor får fria till sin älskade. Tur att jag inte är så giftaslysten av mig, för jag hade inte orkat gått ner på knä med den här huvudvärken.

Sjukdomen-vad-nu-det-är verkar börja mojna, men huvudvärken och lite sjukkänsla hänger fortfarande kvar. Är jag inte bra imorgon är det doktorn som gäller. Å jag som skröt så om att jag brukar klara av sjukdomar på en kafferast! Tycker ändå att jag är en sjujäkla kvinna för min handväska (vilket enligt mig är motsvarigheten till en karl för sin hatt) som ensam orkar sköta barn och vardag med någotsånär bravur, om än något långsammare.

Sjukt, svettigt och normalt hysteriskt

2012-02-28T21:59:00.002+01:00

Sjätte dagen... Nu börjar det bli riktigt tröttsamt att vara sjuk. Trycker i mig värktabletter och försöka låta bli att känna efter för mycket. Veckans första dagisdag = hektisk dag och kan knappast slösas bort med att ligga och kurera sig! Fem vändor till tvättstugan, röjer upp efter några dagars slagfält (svettas som en galning och tror jag fått feber, men inte nu heller), en sväng förbi förskolans expedition med nytt schema, hinner få iväg en jobbansökan innan jag klarar av några nödvändiga telefonsamtal, svettas, klämmer i mig lite soppa innan det är dags att hämta pojken på dagis, svettas ännu mer vid upphämtningen eftersom påklädningsritualen är en KAMP! Promenad till Mariebergsskogen, buss hem. Laga mat, lekstund, svettas vidare, bad, välling och nattning, i med ett par tvättmaskiner igen, diska, plocka leksaker, böcker och dagens rena tvätt som han han "sortera ut" överallt i lägenheten innan jag upptäckte det och så vidare och så vidare...
Som en vanlig frisk dag med andra ord, men nu med en vilja av stål och förhoppningsvis tre kilo lättare av allt svettande.

Helvetesdagar

2012-02-27T09:02:00.002+01:00

Sprängande huvudvärk, olustkänsla och förlamande trötthet... Femte dagen med något som liknas influensa utan feber. Att lägga sig och vila är inte att tänka på när man har en försigkommen unge hemma, så den här förkylningen eller vad nu det kan vara, lär dra ut på tiden...
För att göra det ännu jävligare vaknar sonen 04.30 idag och har levt om som en vilde sen dess, uppenbarligen understimulerad sen gårdagen då han var tvungen att tillbringa hela dagen inne med en grinig morsa.

Trycker i mig några Alvedon och tvingar mig upp... han måste ju ut... få springa av sig... bli trött och sova middag länge, så att även jag får sova och bli frisk nångång. Det borde inte vara för mycket begärt för att bli en bra mamma igen, väl?

Det är ett helvete att vara ensam och sjuk med ett litet barn.

Viktig dokumentär

2012-02-26T14:27:00.006+01:00

Med anledning av blogginlägget "Hur smart är du?" som jag skrev häromdagen - om det oförsvarliga och omåttliga i vårt leverne - vill jag tillägga att jag också fattar att utan produktion finns inget realiserat socialt system. Men det är just det snuskiga slöseriet jag vänder mig emot, att köpa den senaste LCD-tv:n bara för att den har fler pixlar, eller kaffemaskinen för att den brygger "bättre". Alltså vadå? När blev vi sådana supermänniskor att inte vad som helst duger längre?? Jag fattar inte... Bemöt mig gärna och säg om jag resonerar helt i det blå!

Ikväll kl. 22.00 i SVT 2 visas passande nog en uppföljning till mitt något provocerande inlägg. Dokument utifrån - "Det gigantiska slöseriet":
"En miljard människor på vår jord är kroniskt undernärda. Samtidigt som en tredjedel av världens mat kastas bort. Varje år kastar USA bort dubbelt så mycket mat som behövs för att föda hela deras nation. Länder, bönder, affärer, producenter och konsumenter i väst kastar varje år bort tillräckligt med mat för att föda alla världens undernärda sju gånger om."

Vår i vår stad

2012-02-25T22:32:00.000+01:00

Idag ska jag inte tråka ut er med en massa tyckande.

Eller jo förresten...

Jag tycker dunderförkylning är aptrist

och tycker att man borde få ligga

i sängen och äta glass hela dagen.

Jag tycker att dagens våriga dag

var för fin för att ligga dunderförkyld

i sängen och äta glass hela dagen.

Alltså gick vi ut på en promenad i solstan, där snön är helt bortsmält och isarna ligger spegelblanka.

Hur smart är du?

2012-02-24T15:31:00.002+01:00

Ur dokumentärfilmen Home av Yann Arthus-Bertrand togs även avsnitten till Den stora resan del 1 och del 2 fram, vilka nyligen visats på TV. Alla tre är något som varenda kotte på jorden borde se! Han skildrar vår vackra jord ovanifrån och blir du inte berörd och eftertänksam är du förmodligen en sten.
"Dubai vill vara en framtidsstad, men trots att den inte är färdig, tycker jag att den redan hör till det förflutna." säger Yann själv i en av filmerna och undrar om det är vettigt med en skidbacke i öknen, liksom att staden också bygger världens högsta torn. Man möblerar om i havet för att skapa ön som ser ut som en palm, så att miljardärer kan köpa hus som de ändå inte vistas i.
Till vilken nytta? Omåttligheten är absurd, omodern och rent av äcklig på en planet som fått sin dom.

Men omåttligheten finns även i andra versioner: västvärldens konsumtion. Inget nytt under solen förvisso, men likväl omåttligt.
Jag har nog aldrig varit någon vidare bra konsument. Ännu "sämre" konsument har jag blivit efter att bott väldigt enkelt under mina år utomlands, där jag såg hur människor levde enkelt - men däremot med stor social rikedom, vilket gjorde dom trygga och glada ändå.
Ytterst sällan köper jag något och gör jag det, köper jag oftast begagnat. Även kläder. Det hade jag gjort även om jag hade mer pengar, för nu cirkulerar det så sjukt mycket prylar på vår jord att det är vanvett att framställa ytterligare fler produkter som gör världen ännu sjukare - och jag vill då inte vara delaktig i slöseriet.
Var smartare än att gå på ytligheten du också! Tänk efter en gång till innan du står vid kassan med marknadens senaste kaffemaskin bara för att företaget bakom marknadsförde den smart. Och behöver vi verkligen tre par uppsättningar gardiner till varje fönster, femton handväskor, alla prydnadssaker, tacoskålarna till fredagsmyset och massor av leksaker till barnen, nya telefoner, tv-apparater, datorer o.s.v. fastän de gamla fortfarande funkar Alltså, verkligen?
Ja, jag lever som jag lär och skäms inte när jag berättar att jag har en tjock-tv, en sju år gammal fungerande mobil och pappas gamla stationära PC (jaja, jag har en bärbar också, men den mer eller mindre slängdes på mig trots att jag försökte få givaren att låta bli att ge mig den). Jag har ingen bil, men en 17 år gammal cykel (som ser ny ut trots hundratals mil på den!). Det funkar utmärkt ändå och allt handlar om att anpassa sig.
Vi är alla en del av resursslöseriet. Förändring sker med kunskap och att ta ett steg tillbaka. Ju mer vi vill ha, ju mer måste vi producera - och ju snabbare förstör vi våra barns jord.

Ett kinesisk ordspråk säger:
Mät inte rikedom i hur mycket saker du äger, utan i hur mycket du har som du inte skulle byta mot pengar.

Sjuk när det passar

2012-02-24T08:48:00.002+01:00

En av nackdelarna med att vara ensamförälder är att man inte har tillfällen att ta hand om sig själv. Och att vara sjuk är egentligen uteslutet eftersom det tar oerhört med tid och kraft. De fåtal gånger som jag behövt däcka sen sonen kom till världen, har jag helt enkelt gjort på tider då barnet sover. Igår passade jag på att vara sjuk på sonens dagistid.

På väg från morgonens dagislämning vände jag ut och in på magen några gånger i en portuppgång och gick vidare hem på darrande ben för att däcka i sängen. Följde upp det hela med en praktförkylning som var något sånär över lagom till dagishämtning.
Förkylningen tillät jag återkomma när han somnat för kvällen.

Är man effektiv så är man :)

A princess is born

2012-02-23T12:26:00.002+01:00

Tänk om man vetat att det var just Daniel som skulle bli pappan till Sveriges nya tronarvinge när jag och min dåvarande pojkvän några gånger var ute på lokal med honom. (Även om vi hängde på barer så drack Daniel inte alkohol på "kepstiden" heller.)
När bilden (t.h.) på Daniel kom ut i media som "prinsessan Victorias pojkvän", blev jag och ex-et rejält överraskade, men det är klart... dejtar man en kronprinsessa berättar man det ju inte till höger och vänster.

Stort grattis till bebisen D&V!

Det blev bra ändå

2012-02-22T20:59:00.000+01:00

De få gånger jag bett om något från min hyresvärd får jag inget svar alls om jag inte tjatat mig till svaret.
Förra veckan pajade ljusrampen i badrummet och det är kanske enda gången jag är tacksam att hyresvärden i sedvanlig ordning inte har återkommit. När ljuset faller, tänder jag värmeljus därinne och det blir supermysigt.

Tack WermlandsInvest!

Dryck intas med SKED

2012-02-20T15:30:00.001+01:00

-"Min lilla älskling, vad söt du är. Var det gott med väll..." splash! Vällingkaskaden träffade mig rakt i fejset. Mitt jollrande guppade förvånat omkring i vällingspyan innan jag förstod vad som hänt.
Man ska inte ge barnet välling eller annan dryck i nappflaska direkt efter en magsjuka. Vätskan ska intas skedvis. Så. Nu vet ni det.

Sjukdagarna verkligen släpar sig fram. Varken han eller jag tycker något är roligt, så vi hänger mest framför tv:n. Ibland somnar han till i min famn, kurar ihop sig nära, nära. Mina ben och armar krampar, men vad gör väl det när jag äntligen får tillfälle att ha honom nära.