De håller på att hänga upp en ny utställning på Fotografiska i Stockholm. Röda Korsets nya ordförande, Eva von Oelreich är enkelt klädd i blommig klänning och tunn kofta. I kaféet får hon rabatt på kaffet närhon visar sitt medlemskort. Fotografi är ett av Eva von Oelreichs stora intressen, men hon fotograferar inte själv, ”nej, inte på det sättet. Jag är omgiven av personer som kan väldigt mycket om foto som jag tror är bättre på det.”

Det är bilden i sig som intresserar denna dam på 66 år, som tillbringat de senaste nio åren i Genève och arbetat med humanitärt bistånd i hela världen.

– Bilden är ett känslo mässigt medium, som kan förmedla mycket som inte långa artiklar kan. Under många decennier på 1900-talet var det bildreportage som åskådliggjorde avgörande internationella händelser. Sen kom tv. Men nu är vi tillbaka. Det ser man ju inte minst här på Fotografiska, men också genom datatekniken har människor återvänt till bild som kommunikation.

För Röda Korset har bilden spelat och spelar fortfarande en stor roll för att beskriva situationer och händelser på andra sidan jordklotet. Och Eva von Oelreich vet hur tomt ett rop på hjälp kan eka när ingen bild kan kablas ut.

– När jag var i Somalia 1991–1992 var bara Röda Korset där. FN:s fartyg låg ute på redden med matbistånd men besköts och kom inte ens i hamn. Det fanns inte en person som kunde beskriva situationen vare sig i bild eller i reportageform.

För den sakens skull vill inte Eva von Oelreich överskatta medias roll.

– Jag tror inte att media måste till i en katastrof och att det alltid är lösningen. Andra saker är avgörande, men om man ska förstå kan en första impuls vara en bild som ger en upplevelse. Den behöver dock kompletteras på olika sätt. Det handlar om att förmedla grundläggande förhållanden som är avgörande för just den situationen och jag tycker att mycket av den kommunikationen egentligen inte ska ske när katastrofen har hänt utan långt i förväg.

Att försöka jobba förebyggande och minska riskerna i konflikt- och katastrofområden är sedan många år något av Eva von Oelreichs specialitet. Men när hon trädde innanför dörrarna på Röda Korset första gången, 1988, var det för att jobba med lokal verksamhetsutveckling på dåvarande Stockholmsdistriktet.

Sedan 1988 har det hänt mycket inom de nationella verksamheterna i Röda Korset. Det blev hon inte minst varse på årets Riksstämma i Norrköping. Dessutom har Sverige förändrats.

– Jag ser nya problem sedan jag flyttat hem. Kunskapen om diskrimineringsfrågor och asylsökandeprocesser, alltså olika typer av utsatthet, har ökat. Ett annat samhällsfenomen är att fler lever ensamma och förutsätts ta hand om sig själva. Ekonomiskt oberoende är bra men socialt oberoende är en farlig utveckling.

I sitt installationstal i Norrköping sa Eva von Oelreich att Röda Korset ”är mer betydelsefullt än någonsin”. Hon skruvar lite på sig.

– Ja, man kanske kan fråga sig varför jag sa så, för vårt arbete har ju alltid varit viktigt. Men det handlar om att det börjar bli trångt på planeten. Det råder vatten- och energibrist på många håll i världen, vi hade matpriskris 2008 och jord och land finns till salu på börsen. Lägger man till klimatet, miljöförstöringen, finanskrisen, ja då börjar det blir rätt tydligt att vårt sätt att leva inte är hållbart.

Betydelsefullt på ett internationellt plan, även om dessa frågor naturligtvis rör alla svenskar, men hur stort är behovet av Röda Korset i Sverige?

– När vi talar om Sverige så tycker jag att diskussionen om vilka vi är som bor i Sverige, och villkoren för och spänningarna mellan dem som kommit hit tidigare och dem som kommit hit senare är oerhört viktiga frågor. Det finns också mycket att göra för äldre och ensamma.

Ytterligare ett uttalande i Eva von Oelreichs Norrköpingstal som stack ut var att Röda Korset måste bli ”effektivare och gå längre” för att återupprätta sitt förtroende. Hur då?

– Röda Korset är känt för sina grundprinciper och humanitära värderingar. Vi behöver betona att man som medlem i Röda Korset inte bara får en möjlighet att vara aktiv utan att man också tar ställning för att människor ska kunna få hjälp i kris utan politiska, religiösa eller andra hänsyn. Vi behöver ha våra medlemmar i ryggen för att kunna tala med myndigheter om det nödvändiga i att till exempel skilja humanitärt, politiskt och militärt bistånd åt. Hela organisationen stramas också upp nu och vi behöver vara tydliga utåt och inåt med vilken typ av insatser som ger effekt.

I en organisation vars medlemmar blir allt äldre, går det att rekrytera en ny generation medlemmar genom att tala humanitära värderingar?

– Det handlar om att ställa raka frågor, som ”tycker du att det är okej att man behöver välja politisk sida för att få bistånd?” eller ”tycker du att det är okej att kvinnor blir våldtagna för att det är krig?” Enkla ja- och nej-frågor.

Kanske dags att damma av Röda Korsets sju grundprinciper. Enkla raka budskap som funkar bra på affischer på stan, ibussar och på tunnelbanan eller i spårvagnen?

En fråga för reklamfolk och kampanjstrateger att ta med sig till nästa möte. Själv vill Eva von Oelreich träffa medlemmarna.

– Jag vill ut i verkligheten i Sverige. Jag vill lyssna på medlemmarna och jag har massor av frågor att ställa dem.

Fakta/Eva von Oelreich

Namn: Eva Margareta von Oelreich, född Thölin

Familj: Eva är änka med två vuxna söner

Bor: Stockholm

Studier: Fil kand och fil mag i Lund i humaniora och språk, senare också u-landskunskap fritidsintressen: Vandra i orörd natur, lära mig laga vegetarisk mat, gå på bio. läser just nu: Tätt intill dagarna av Mustafa Can och Sommarboken av Tove Jansson.

Lyssnar helst på: P1 och Mozart, 60-talspop och Norah Jones

Vad skulle du bli när du blev stor? Läkare i Afrika

Yrkesbakgrund: Snart 25 år i Röda Korset och andra humanitära organisationer. Innan dess chefsjobb på SMI, ett musikuniversitet, och Studieförbundet Vuxenskolan. Student- och fängelseteater under studietiden.

Varför blir Eva en bra ordförande?

David Peppiatt, internationell chef Brittiska Röda Korset

”Hon är alltid redo att ifrågasätta, utmana och tackla vår världs komplexa problem. Hon har en stor inre styrka och ett allvar som gör henne till en naturlig ledare, men hon är ändå alltid tillgänglig, empatisk, snäll och bryr sig om människor runt omkring henne och den värld vi lever i. Hon har också en god känsla för humor – en viktig egenskap inom Röda Korset!”

Karin Ekberg, Evas kusin

”Eva representerar gamla hederliga dygder! Hon är anspråkslös, rättskaffens och oegennyttig. Hon förenar också passion med en osentimental och klar, strategisk blick. Dessutom är hon rolig att vara med!”

Görel Bogärde, chef för Rädda Barnens kontor vid FN i New York

”Eva har varit drivande i kvalitetsutveckling och förändringsarbetet inom den humanitära sektorn i många år. Hennes entusiasm är smittande, vilket är viktigt eftersom förändringar alltid bjuder ett visst motstånd. Hon är en brobyggare och kan få med alla i både breda och djupa diskussioner kring vad framtiden kan spela oss i händerna.”

Artikeln publicerades i Röda Korsets tidning Henry 3-2011

Relaterade inlägg:

1. Låt nätkärleken blomstra!

I oktober mejades 14 personer ner under en fotbollsmatch i San Pedro Sulas, Honduras. Månaden innan ska 15 personer ha skjutits till döds, i en drogrelaterad uppgörelse, i en skofabrik i samma stad.

Våldsspiralen i Mexiko, med knarkligor som skördar offer och poliskårer som avgår, har skildrats flitigt i medierna den senaste tiden. Men om situationen i Centralamerika skrivs betydligt mindre.

Läs hela artikeln och intervjun med mig på dn.se!

För den som vill veta mer kan jag också rekommendera en skrift jag skrivit på ämnet: ”Kriget mot maras – om ungdomsgäng i Centralamerika”, Världspolitikens dagsfrågor. Utgiven av Utrikespolitiska institutet, 2006.

Relaterade inlägg:

1. Ingen ljusning trots fredsavtalet
2. Ärkebiskop Romeros skugga över El Salvador
3. Etiska pensionsfonder och Goldcorp i Centralamerika

Se debatten på SVT Play.

Relaterade inlägg:

1. Svenska sjömän grundade Guatemalas flotta
2. När en världsdel prioriterades bort
3. Haiti och nyhetsrapporteringen

I förra veckan hittades de två lemlästade kropparna av de mexikanska poliser som utredde massakern på 72 papperslösa emigranter på väg till USA. Polismorden utfördes direkt efter att den mexikanska armén dödat 24 medlemmar av den narkotikakartell som utfört massakern.

Läs hela reportaget på tidningen Fokus hemsida.

Relaterade inlägg:

1. Svårlös konflikt drabbar ursprungsbefolkningen
2. Ett halvt millenium av förtryck
3. Därför ligger USA lågt

Situationen för kvinnorna i krigets Kongo-Kinshasa kan liknas vid ett helvete. I delar av landet har fler än 500 000 kvinnor våldtagits de senaste tio åren, ofta i brutala gruppvåldtäkter som begås av alla olika väpnade grupper, inklusive den nationella armén.

I rollen som vikarierande pressekreterare för Afrikagrupperna intervjuades jag om konflikten i Kongo-Kinshasa av tidningen Arbetaren.

Läs hela artikeln i Arbetaren.

Relaterade inlägg:

1. Snart orkar de inte vänta på FN längre
2. ”Om jag dör återuppstår jag i folket”
3. Guatemala – kvinnor mördas utan att de skyldiga straffas

Ett år efter kuppen har våldet mot civilbefolkningen ökat dramatiskt. Inte bara medlemmar i den pacifistiska motståndsrörelsen mot kuppen har mördats, trakasserats, hotats och misshandlats. Sedan årsskiftet har åtta journalister mördats, vilket är fler än i något annat land på det västra halvklotet. Knappt något av brotten har utretts.

Sverige bidrar med tre miljoner kronor till den honduranska sannings- och försoningskommissionen, som enligt Jan Robberts är den enda vägen till försoning. Hans och många andra givares förhoppning är att sanningskommissionen ska kunna kasta lite ljus över händelserna som ledde fram till statskuppen den 28 juni förra året.

Sanningskommissionens ordförande, Guatemalas tidigare vicepresident och utrikesminister Eduardo Stein, sa tidigare i år att kommissionen skulle föreslå institutionella reformer. Han fick genast på fingrarna från flera regeringsrepresentanter som menade att kommissionen bara skulle dokumentera vad som hänt. Flera av de sittande ministrarna stödde kuppen.

När Stein och de fyra andra ledamöterna i kommissionen väl kunde inleda sitt arbete i början av maj, var det med ett något urvattnat mandat i ryggen. Robberts menar att mandatet gott kunde ha varit starkare, men samtidigt har han fått flera signaler som tyder på att kommissionen knappast kommer att gå den honduranska regeringens ärenden.

- När den den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna kritiserade sanningskommissionen för att den inte skulle ta upp övergrepp på de mänskliga rättigheter i sin rapport förklarade Stein att det skulle man visst, säger Robberts.

President Porfirio Lobo valdes i november förra året. Efter att han tillträdde i januari har hans regering erkänts av USA, EU:s medlemsstater och ett trettiotal andra länder, men bland annat tio regeringar i Sydamerika vägrar erkänna regeringen. Liksom motståndsrörelsen menar de att Lobo valdes i odemokratiska val administrerade av en kuppregering.

Publicerad i Omvärlden 5/2010

Relaterade inlägg:

1. Sanningskommission utesluter inte konstitutionella förändringar
2. Honduras två sanningskommissioner
3. Honduras Sannings- och försoningskommission klar

Vilka lärdomar kan man dra av återuppbyggnadsarbetet efter orkanen Mitch när det gäller det jordbävningsdrabbade Haiti? Fem personer med lång erfarenhet av katastrofinsatser diskuterade detta ämne under Exit Nicaraguadagen, den 3 juni på Sida: Julio Raudales, viceminister i Honduras regering och ansvarig för biståndsfrågor, Jan Robberts, ansvarig för Sidas kontor i Honduras, Ian Christopolos, forskare vid Danish Institute for International Studies,  Edgardo Chévez, chef för Organismo Christiano de Desarollo Integral de Honduras och Torsten Wetterblad, tidigare Sidas platschef i Nicaragua.

Moderator: Erik Halkjaer

Läs hela referatet från seminariet här.

Relaterade inlägg:

1. Nicaragua – 30 år av samarbete och vänskap
2. Stort intresse för slutseminarium
3. Haiti och Honduras

Nio seminarier, 200 deltagare, 20-talet panelister, utställningar, musik och intensiva diskussioner. Intresset var stort för det avslutande seminariet i samarbetet med Nicaragua, Honduras och de regionala programmen i Latinamerika.

Läs mer här.

Relaterade inlägg:

1. Seminarium om Nicaraguabistånd flyttat till 3 juni
2. Nicaragua – 30 år av samarbete och vänskap
3. Lyssna mer på dem som drabbas

Vilken skillnad kan ni i Honduras Sannings- och försoningskommission göra för att förändra den konstitutionella kris som Honduras genomgår?

- Sannings- och försoningskommissionen kan konstruktivt bidra, med sin rapport och sina rekommendationer, med att överbygga klyftan mellan de mest radikala positionerna, och främja en lösning på ett par av de politiska och institutionella problem som inte lösts sedan den 28 juni 2009. Men bara honduranerna och institutionerna kan vara ansvariga för att finna, välja ut och själva genomföra de förändringar som behövs.

Resultaten av kommissionens arbete kommer inte att publiceras förrän om tio år. Varför det?

- Så är det inte. Kommissionen kommer att lämna in sin rapport om åtta månader, i början av nästa år. Vad som kommer att sparas i tio år är bara hemlig information som vissa personer velat berätta för kommissionen, som vittnesmål från personer som är rädda för repressalier.  Detta representerar en mycket liten del av det material som kommissionen redan har fått in i form av material och vittnesmål. I fallet med Guatemalas sanningskommission är denna typ av material hemligt i 50 år.

Det finns personer, bland andra inom den Nationella motståndsrörelsen mot kuppen, som anser att kommissionen inte är oberoende, att ni blivit utpekade av president Porfirio Lobo, som har sin egen agenda. Om ni inte har det civila samhällets stöd vilken roll spelar då ert arbete?

- Kommissionen skapades genom ett dekret av president Lobo, precis som Chiles sanningskommission, som skapades genom ett dekret av president Ailwyn, medan general Pinochet fortfarande var militärchef. Det hindrade inte denna kommission att inleda sitt oberoende arbete, och dess resultat innebar mycket för Chiles demokratisering och konsolideringen av de demokratiska institutionerna. Kommissionen i Honduras föddes under en polemisk period, med stora motsättningar och motsägelser, precis som andra latinamerikanska sanningskommissioner. Det är ett par ledande röster inom båda de extrema lägren som kritiserar kommissionen. Ett par röster inom motståndsrörelsen tror att kommissionen bara finns för att tvätta kuppmakarnas händer och att den bara är en förlängning av kuppen. Andra röster från de mer konservativa lägren anser att kommissionen är ett av Zelayas instrument, en trojansk häst för att reformera konstitutionen. Men det finns viktiga delar av befolkningen som stödjer vårt arbete.

Från början sa du att kommissionen skulle göra rekommendationer till förändringar av den honduranska konstitutionen, men regeringen sa nej, att kommissionen bara skulle förklara de händelser som ledde fram till och följde på den 28 juni 2009. Skulle du kunna kommentera detta?

- Kommissionen mandat är inte bara att kasta ljus över händelserna, före, under och efter den 28 juni 2009. Det är också att lämna rekommendationer åt det honduranska folket, för att detta inte ska upprepas. Vi kan inte förutspå nu vilka rekommendationer kommissionen kommer att göra, innan vi är klara med våra undersökningar och försök att förstå vad som hände (det vore att förutspå resultatet av en match innan matchen ens var spelad). Men på grund av krisens natur, gissar vi att de kommer att inkludera institutionella förändringar och även lagreformer. Men kommissionen utesluter inte något i förväg, inte ens om det handlar om konstitutionella förändringar.

Intervjuad per e-post i slutet av maj 2010

Relaterade inlägg:

1. Sanningskommission ska ena splittrat Honduras
2. Honduras två sanningskommissioner
3. Honduras Sannings- och försoningskommission klar