Fackligt, Politiskt, och (Be)undransvärt

Olof Palme

2011-02-28T19:08:00.001+01:00

Den 28 februari 1986 är en mörk dag i svensk historia.
Olof och Lisbet Palme var på väg hem på Sveavägen i Stockholm efter att ha varit på biografen Grand och sett filmen ”Bröderna Mozart”.
Omkring klockan 23.20 sköt en ännu okänd gärningsman
Olof Palme, och försvann därefter springande från mordplatsen.

Palme fördes till Sabbatsbergs sjukhus där han dödförklarades klockan 00.06 den 1 mars 1986.
Den största svenska polisinsatsen i modern tid sattes in för att så snabbt som möjligt försöka lösa mordet.
Idag, 25 år senare, är mordet fortfarande olöst…

Många är åsikterna om Olof Palme, men jag tror att de flesta kan skriva under på att han var en enastående retoriker.
Han var även en politiker som i mina ögon betydde mycket för socialdemokratin och i synnerhet för de utsatta människorna i samhället.

Personligen tror jag att socialdemokraterna behöver få fram en ny karismatisk person till partiledarposten.
Som alla vet har ju stödet för partiet minskat enligt alla opinionsundersökningar, dock har det ökat en del enligt den senaste, men ännu är det lång väg att gå innan vi åter blir större än det borgerliga blocket.

Här kommer retoriken in i bilden. Vi måste ta tillbaks slagorden som borgarna har lagt beslag på.
Ord som arbetarparti, välfärd o.s.v. Vi måste visa väljarna att vi är det enda arbetarpartiet värt namnet. Vi måste få väljarna att förstå vikten av solidaritet och medmänsklighet.

Jag tror att vi måste tillsätta en ung, hungrig partiledare som visar vägen tillbaks. Tillbaks till vad socialdemokratin står för. En partiledare som ser till att alla samarbetar mot ett samhälle där vi tillsammans, med gemensamma krafter, skapar trygghet och välfärd. Inte som idag då de rika skor sig på de fattiga, de starka skor sig på de svaga och där borgerligheten skapar ett samhälle där var och en får sköta sig själv.

Ett samhälle som Olof Palme skulle vara stolt över…

.

Årskrönika 2010

2011-01-08T17:03:00.000+01:00

Ytterligare ett år har passerat. Ett år kantat av såväl positiva som negativa händelser.
Jag tänkte här försöka ge min egen bild av 2010.

Ett år som började med att jag lämnade min projektanställning på Byggnads Gästrikland och gick tillbaks till mitt arbete som industrirörmontör på Gävle Rörteam. Ett företag som hade vänligheten att ge mig tjänstledigt i de nio månader som jag arbetade med att ge Byggnads medlemmar stöd och hjälp i deras arbetsliv hos både bra och dåliga arbetsgivare. Samtidigt som det kändes roligt att vara tillbaks igen, saknade jag min tid inom fackföreningsrörelsen.
Men var sak har sin tid…

I sportens värld hände en hel del under året som gått.
I de olympiska spelen i Vancouver i Kanada rönte Sverige framgångar med totalt elva medaljer varav fem av den ädlaste valören. I Allsvenskan i fotboll blev AIK svenska mästare. HV71 blev svenska mästare i ishockey efter att i tidernas jämnaste finalspel vunnit över Djurgården med
4-3 i matcher.
Det sistnämnda svider i ett äkta Djurgårdshjärta…

Den 17 februari blev en svart dag då min mamma slutade sin tid på denna jord. Hon avled efter en tids sjukdom och lämnade ett stort tomrum efter sig. Men livet måste gå vidare och det har det gjort.

I början av maj blev jag tillfrågad av Gävle Rörteam om jag ville ta på mig ansvaret att vara montageledare på ett stort projekt i Sandviken. Jag tackade ja, och hamnade i en värld som jag har haft många fördomar om. Jag fick lära mig ett och annat om hur saker fungerar ”på andra sidan skranket” så att säga. Nu var jag helt plötsligt företagets ansikte utåt och skulle se till att allt fungerade på denna arbetsplats. Allt från att beställa material till att den ekonomiska biten höll sig inom budgetramarna. I skrivande stund pågår detta projekt fortfarande och jag trivs som fisken i vattnet, men vi får se vad som händer efter detta.
Kanske jag får börja montera rör igen…

Världsligt avlöste naturkatastroferna varandra. Jordbävningar, översvämningar och vulkanutbrott blev mer en regel än ett undantag. Människor led av svält och sjukdomar medan vi i västvärlden förfasades över askmoln från Island. Hur skulle vi nu kunna åka på utlandssemester?
Olika falla ödets lotter…

Ett antal gruvras skakade också världen 2010 där det mest omskrivna skedde i Chile. 33 män blev där instängda efter ett ras. Människor från hela världen kunde via TV följa den dramatiska räddningsaktionen där samtliga 33 blev räddade. Även jag satt som klistrad framför TV:n och blev rörd över den solidaritet som visades mot de instängda och deras anhöriga.

Den 19 juni gifte sig så Victoria, Sveriges kronarvinge, med mannen av folket. Daniel Westling från Ockelbo. Ett vackert bröllop som fick månget öga att tåras. Bland andra undertecknad satt framför TV:n och snorade…
Men mannen med namnet Daniel Westling finns inte mer. Numera tituleras han Prins Daniel, hertig av Östergötland och riddare av Serafimerorden.
Men jag kan fortfarande inte låta bli att fundera på vad Daniels föräldrar sa när han första gången kom hem till Ockelbo och presenterade sin flickvän…

Den 31 oktober fyllde undertecknad 50 år och detta firades tillsammans med sambo och söner i Rom.
En resa som i mångt och mycket blev den trevligaste händelsen under 2010.
Rom är en stad som verkligen rekommenderas att besöka om man är intresserad av den romerska eran med Colosseum som den största attraktionen.

Valet till riksdagen blev den största politiska händelsen under 2010. Ett val som de flesta, inklusive undertecknad, trodde skulle bli rödgrönt efter alla, för gemene man, negativa beslut fattade av en regering som tog från de fattiga och gav till de rika. Men den 20 september var nederlaget ett faktum. Allianspartierna fick fortsatt förtroende och missnöjespartiet, tillika det främlingsfientliga partiet, Sverigedemokraterna fick plats i riksdagen.
Hur var då detta möjligt? Personligen så tror jag att Socialdemokraterna band ris åt egen rygg då man valde att gå till val tillsammans med Vänstern och Miljöpartiet. Det och att man inte hade någon politik som tilltalade väljarna. Man var helt enkelt för flata i sin framtoning.
Det faktum att SD fick så många röster tror jag beror dels på okunskap bland väljarna, men även att Sveriges befolkning helt enkelt har tröttnat på den förda politiken hos de redan etablerade partierna.

Den 14 november meddelade Mona Sahlin att hon tänker avgå som partiledare för Socialdemokraterna i mars 2011. Rätt eller fel? Jag tycker att Sahlin har tagit rätt beslut.
Efter det dåliga valresultatet fanns det i mitt tycke inget annat beslut att ta.
Nu återstår dock några frågor:
Vem kommer vi att se som ledare för Socialdemokraterna i framtiden?
Hur mycket mer skada kommer sittande regering att ställa till med för de som redan har det svårt?
Hur mycket inverkan kommer SD att få i riksdagens arbete?
Detta mina vänner, får framtiden utvisa…

Globalt och nationellt sett får vi hoppas på ett
bättre år 2011.
För mig personligen måste jag säga att 2010 varit ett
relativt bra år…

Till slut vill jag önska alla mina läsare en
god fortsättning på 2011!

33...

2010-10-16T10:14:00.000+02:00

...män instängda efter ett ras i en gruva i Chile.
En hel värld följer det dramatiska räddningsarbetet, som lyckligtvis får ett lyckligt slut då de instängda får återse sina nära och kära.
En hel värld sitter framför sina TV-apparater och följer detta drama och hoppas på ett lyckligt slut.

Detta kallas Solidaritet.

Solidaritet med en grupp människor som blivit utsatta för något de själva ej har kunnat styra över.

En solidaritet som tyvärr saknades i Sverige den 19 september 2010.
Solidaritet för människor med en etnisk bakgrund som de själva ej har kunnat styra över.
Solidaritet för sjuka och utförsäkrade som tvingas att bli friska av en regering helt utan empati.
Solidaritet för arbetslösa som tvingas leva på existensminimum i ett land som säger sig värna om arbetsrätten.
Solidaritet för pensionärer som efter ett helt arbetsliv tvingas betala en högre skatt än de som arbetar.

Tyvärr har solidariteten i Sverige blivit synonymt med egoismen.
Egoismen som innebär att "det är huvudsaken att jag själv har det bra"...

Enligt regeringens egen undersökning har de med högst inkomst gynnats mest av den förda politiken de senaste fyra åren.
De människor som redan har det bra har alltså fått det bättre medan de sjuka, arbetslösa och pensionärer har fått vända på varje krona.
Kommunernas utgifter då det gäller socialbidrag har ökat markant, samtidigt som Reinfeldt och Borg hämtar hem ca. 15.000 kronor per månad i jobbskatteavdrag.
Var finns solidariteten i denna politik?

En majoritet av Sveriges befolkning värnar alltså om de som redan är stadd vid kassa.
Var finns solidariteten hos denna befolkning?

.

Höst

2010-10-03T14:33:00.000+02:00

Först vill jag be om ursäkt för min frånvaro här på bloggen.
Det har hänt mycket den senaste tiden som har gjort att jag varken haft tid eller lust att blogga, men jag ska försöka skärpa till mig nu och ta nya tag.

Nu är hösten här med alla dess vackra färger och sin höga klara luft. På mina morgonpromenader kan jag känna att kylan börjar göra sig påmind. Rimfrost i gräset och på vindrutan på bilen visar att vintern närmar sig med stormsteg.

Men tyvärr är inte det den enda kylan som finns i vårt land.
Borgerligheten fick åter igen förtroendet av det Svenska folket att i ytterligare fyra år få styra Sverige, samtidigt som det främlingsfientliga partiet Sverigedemokraterna röstades in i Riksdagen.
Varför har egoismen de senaste åren spridit sig som en löpeld bland väljarna? Varför ser så många bara till sin egen plånbok, och fullständigt negligerar det faktum att fler och fler får det svårt att överleva ekonomiskt i ett allt kallare samhälle?

Personligen skulle jag kunna vara utan den extra tusenlapp som jobbskatteavdraget ger, och istället betala de pengarna extra i skatt för den Svenska välfärden.
Som exempel tror jag att de 15.000 kr som statsminister Reinfeldh får extra varje månad på grund av nämnda avdrag skulle göra mycket nytta i t.ex. vården av gamla och sjuka...
Det är i stort sett ytterligare en tjänst i vården som vår folkvalde får extra i inkomst...

Som sagt... Hösten och kylan är här men för den skull får vi inte ge upp. Vi måste åter igen ta vårt förnuft tillfånga och börja tänka mer på våra medmänniskor och sluta tänka enbart på oss själva.
Nu börjar allvaret med att åter försöka få tillbaka folkets förtroende för socialdemokratin.

.

Kungligt bröllop

2010-06-19T21:23:00.001+02:00

Då var det klart.

Sveriges Kronprinsessa Victoria och Ockelbosonen Daniel Westling vigdes idag i Storkyrkan i Stockholm.
Känslosamt och stämningsfullt där även brudgummen blev tvungen att torka sina tårar. Nervositeten syntes tydligt då mannen av folket skulle sätta ringen på fingret på sin nyblivna hustru, den blivande Drottningen av Kungadömet Sverige.
Ett vackert bröllop där kungligheter och statsöverhuvuden glittrade ikapp med brudparet.

En fundering jag ändå inte kan få ur mitt huvud är:
Hur reagerade hans föräldrar då deras son första gången kom hem till Ockelbo tillsammans med sin flickvän för att presentera henne.
Hur reagerar man som förälder när ens son har Sveriges Kronprinsessa som flickvän?
Det är en upplevelse som jag nog aldrig lär få uppleva…

Men mannen med namnet Daniel Westling finns inte mer. Numera tituleras han Prins Daniel, hertig av Östergötland och riddare av Serafimerorden.

Jag måste erkänna att jag idag känner mig stolt över att vara svensk.

Grattis Victoria och Daniel på er stora dag!
Jag hoppas och tror att ni i framtiden kommer att vara bra representanter för Sverige, både inom och utom landets gränser.

.

Borgerlighetens omänsklighet

2010-06-14T21:43:00.000+02:00

Nu har det väl i alla fall gått för långt?
Expressen skriver i en artikel om 32 åriga Liza Sundberg
som av oro över de nya hårda sjukreglerna valde att ta sitt eget liv.
En kvinna som sedan 20 årsåldern lidit av manodepression och som de senaste sju åren varit sjukskriven för detta.
Men Försäkringskassan ansåg att hon inte var obotligt sjuk, och bestämde därför att hon efter en så kallad rehabilteringsplan skulle slussas vidare ut i arbetslivet. Trots att alla läkarintyg sade att hon var för sjuk för att arbeta.

Frågan är om det är detta Sverige vi vill leva i?
Jag vill inte det, och därför kommer inte jag att rösta på borgerligheten den 19 september.

Min röst faller på Socialdemokraterna, för jag vill vakna upp den 20 september till ett Sverige präglat av medmänsklighet.
Vad vill du vakna upp till?

.

Barnbarn

2010-05-23T15:42:00.001+02:00

Jag bara måste visa upp mina barnbarn Thilde och Simon!

Thilde

Simon

CUF´s kampanj mot facket

2010-05-23T15:25:00.005+02:00

Jag måste säga att jag blir lite fundersam över
Magnus Anderssons, förbundsordförande i
centerpartitets ungdomsförbund, CUF, utlägg när han med grön lösnäsa! (moget?) anklagar facket för att vara den trötta och bakåtsträvande organisation som blir allt mer invandringsskeptiska och som tar varje chans att höja ingångslönerna och trösklarna in på arbetsmarknaden.

Centerpartiets ungdomsförbund (CUF) har nyligen startat sin kampanj "Arbetsmarknaden är ett jävla skämt".
Ett av huvudbudskapen är att fackföreningar begränsar friheten och flexibiliteten för löntagare runt om i Sverige, värdigt formulerat under parollen "Fuck Facket 4-ever".

Med andra ord anklagar man fackföreningsrörelsen att vara den stora boven i den av hög undomsarbetslöshet svenska arbetsmarknaden. En organisation som sedan slutet på 1800-talet har haft solidaritet som ledord.
Solidaritet, ett ord som CUF knappt vet hur det stavas än mindre vad det betyder.

Solidaritet (av latinets solidum) innebär att gemensamt ta ansvar för något, att i egenskap av del av en grupp verka hänsynsfullt utan egenintresse för denna grupps bästa.
Det vill säga att fackföreningarna verkar för sina medlemmars bästa. Unga som gamla.

Magnus Andersson, tillsammans med Centerpartiets ordförande Maud Olofsson, pläderar även för att ingångslöner för ungdomar skall sänkas.
Detta är i min värld inte solidariskt.
Personligen tror jag inte att detta kommer att leda till fler jobb för de ungdomar som vill ut på arbetsmarknaden. Snarare är då risken att de kommer att utnyttjas av oseriösa arbetsgivare som ser chansen att spara in nån krona under de sex månader en provanställning varar, och därefter plocka in en ny ungdom för att utnyttja även denne.

Jag tror att den största chansen för ungdomar att få arbete, är att ställa krav på arbetsgivarna att ta in skolungdomar på praktik så att de kan visa vad de går för, och att de på så sätt, när de slutar skolan, ha fått in en fot på arbetsmarknaden.

Nej du Magnus Andersson, ta av dig den gröna lösnäsan och tänk till lite innan du gör ännu ett oövertänkt utspel. Men det är klart, med den politik som Centern för så skall man kanske inte bli så förvånad...

.

Det va länge sedan..

2010-05-16T01:49:00.000+02:00

...jag skrev något här, men det har varit en del som jag har behövt ta tag i, men jag lovar att bättra mig.

Som alla vet, närmar vi oss valdagen med stormsteg, och jag och många med mig vill ha en förändring.
Dagens politik från borgarna kan man ju inte påstå är bra för det svenska folket. De för en politik som endast gynnar de ynka 10% som är stadd vid kassa.
De 10% som utan problem kan gå till den privata läkaren och betala ur den välfyllda plånboken.
De 10% som utan problem kan leva utan att behöva äska pengar från A-kassan.
De 10% som utan problem kan överleva en lågkonjunktur liknande den som just passerat.

Om du vill förändra Sverige till ett land där alla skall ha det bra, och där alla kan leva utan att behöva oroa sig för morgondagen, skall du som jag rösta på Socialdemokraterna den 19 september.

Vilket sverige vill du vakna upp till den 20 september?

Tack Djurgården!

2010-04-24T19:41:00.000+02:00

Jaha, då va alltså hockeysäsongen över för den här gången.
Mitt kära Djurgården utslagna av ett taggat HV71.

Ändå måste jag säga att DIF har gjort en enastående säsong, uträknade som de var av alla "förståsigpåare" innan säsongen drog igång.
Tvåa i seriespelet och utslagna i den 6:e finalmatchen och det med i stort sett samma lag som förra året vid den här tiden kämpade för att slippa kvalserien...

Tack Djurgården för en underbar och underhållande säsong!
Nästa år vid den här tiden hoppas jag att det är ni som lyfter bucklan...

.

Sverige, möjligheternas land

2010-04-04T13:51:00.002+02:00

Sverige är ett bra land att leva i, men allt bra kan bli bättre.

Just nu möter fler och fler stängda dörrar.
Det finns för få jobb att söka, ungdomsarbetslösheten är en av Europas högsta, alla barn får inte möjlighet att få tillräckliga kunskaper i skolan och ojämlikheten i vården växer.
Sveriges ekonomi går med underskott när skatter sänks med lånade pengar och klyftorna mellan människor ökar.

När det som nu är hög arbetslöshet, krävs det att vi tillsammans tar tag i problemen. Ge människor möjlighet att vidareutbilda sig för att när bättre tider kommer kunna ta de nya jobben. Istället väljer den borgerliga regeringen att dra ned på utbildningsmöjligheter. Detta anser jag vara fel väg att gå.

Likväl är det fel väg att gå, då man från regeringens sida hårdnackat säger nej till att investera i upprustning av bostäderna i miljonprogrammet. Alla vet att en byggnadsarbetare sätter minst 3-4 andra i arbete.
Fler jobb betyder bättre ekonomi och då kan kvaliteten höjas i sjukvården och skolan och därmed minskar de ökande klyftorna.

Därför menar jag att vi tillsammans skall ta tag i problemen istället för att, som i dag, ställa yngre mot äldre, sjuka mot friska, män mot kvinnor och arbetslösa mot de som har arbete.

Tillsammans kan vi bygga ett möjligheternas land där alla är jämlika och ingen står utanför.

Jag vet vilket Sverige jag vill ha, och därför röstar jag på Socialdemokraterna den 19 september.
Vilket Sverige vill du ha?

.

Glad Påsk!

2010-04-02T14:11:00.002+02:00

Då är det påsk igen och maten står strax på bordet.
Våren närmar sig med stormsteg, vilket man kan se på all snö som sakta men säkert sjunker undan, fåglarnas glada kvitter och solens värmande strålar. Det är en underbar tid vi har framför oss.

I och med att året framskrider, närmar vi oss också valdagen den 19 september som för mig känns viktigare än på många år efter borgarnas nedmontering av den svenska välfärden.

Valet i höst står mellan ett Sverige där vi tillsammans löser samhällsproblemen, eller där var och en får sköta allt mer själv med hjälp av plånboken...

Vilket Sverige vill vi vakna upp till den 20 september?
Vill vi ha ökade klyftor, orättfärdig behandling av sjuka och arbetslösa och en fortsatt nedmontering av den svenska välfärden?
Eller vill vi ha fler jobb, utvecklad välfärd, rättvisa och, framför allt, solidaritet?

För mig är frågan enkel att besvara.
Jag hoppas att den är det för er andra också...

.

Bjästa

2010-03-26T22:41:00.000+01:00

Jag brukar inte vara den som klankar ner på vanliga svenska medborgare, men man måste fundera på vad de håller på med i Bjästa utanför Örnsköldsvik.

Linnea, 14 år, våldtogs på en toalett av en 16 årig kille, som även har erkänt och blivit dömd för sitt brott.
Men många av invånarna i Bjästa tar parti för pojken och mobbar den våldtagna flickan. Hur kan detta vara möjligt? Det står utom alla tvivel att flickan har blivit våldtagen, men hon blir ändå ett offer ännu än gång...

Ibland skäms man över att vara människa...

Semifinal!

2010-03-26T22:27:00.002+01:00

Där satt den!

Djurgården till semifinal efter 4-1 i matcher mot Brynäs!
Bra jobbat grabbar!

Blogg på Blogg.se

2010-03-23T21:43:00.000+01:00

Min andra blogg, fackligt politiskt på blogg.se, är nu nerlagd.
Jag tycker att besökarantalet var för litet, därför detta beslut.

Svenskt Näringsliv

2010-03-15T21:31:00.000+01:00

Urban Bäckström, vd för Svenskt Näringsliv, lägger sig i avtalsrörelsen och menar i en debattartikel i Aftonbladet att "facken måste ta sitt ansvar" när det gäller att få till nya avtal för ca tre miljoner löntagare.
Lördagens bud från medlarna innehöll ett lönebud på 0,7 procent under 12 månader. Facken kräver 2,6 procents löneökning under 12 månader.
Fackens krav tycker herr Bäckström är på tok för mycket, och hänvisar till Riksbankens bedömning att det blir fler jobb och bättre fart i ekonomin ju lägre löneökningarna blir.
Riksbanken som enligt egen utsago hade mest fel då det gällde inflationshotet i september 2008.

Enligt Konjunkturinstitutet kan lönefrysningar leda till deflation, och ser helst löneökningar kring 1,0-2,5 procent. Detta är de flesta analytiker ense om.

Nu är detta något som Urban Bäckström helt bortser från då han, mot all förmodan, kastar sig in i avtalsrörelsen med påståenden om att fackföreningarna inte tar sitt ansvar.
Min fråga till herr Bäckström blir då naturligtvis: Hur står det till inom SN då det gäller direktörernas löneökningar och bonussystem? Tar dessa höginkomsttagare sitt ansvar och ökar sina löner med endast, som medlarna föreslog, 0,7 procent?
Skulle inte tro det...
Om man läser mitt inlägg "Löneökning" på denna blogg och tar Olle Ehrlén, vd i NCC, som exempel. Han tjänade 2008 häpnadsväckande 8 883 000 kronor. En ökning med 33% jämfört med 2007.
33 procent... 29,3 procent mer än vad medlarna föreslog...

Det kallar jag att "ta sitt ansvar"...

.

Dags för slutspel!

2010-03-15T20:10:00.001+01:00

Mitt kära Djurgården på andra plats i grundserien! Vem hade kunnat tro det i höstas när serien drog igång?

Och Hardy valde Brynäs...

Jag hoppas att han har ett ess i rockärmen, för Markström, Sveriges nu bästa målvakt, vet ju alla att det är väldigt svårt att få hål på...

Jag hoppas att min äldste son Tierpar´n har fel i sina spådomar...

Det kalla, borgerliga Sverige

2010-03-09T21:18:00.000+01:00

Då var det dags igen...

Försäkringskassan sätter ytterligare en människas psyke på prov.
Cancersjuke Lise Lott Dinov, sjukpensionär sedan 2001 för reumatism och opererad för lungcancer 2004 då man tog bort en stor del av ena lungan. Det följdes upp med cellgiftsbehandlingar.

Nu har cancern kommit tillbaka i form av tillväxter vid lungan. Förutom cancern lider Lise Lott av sömn-apné, delar av kroppen lyder henne inte och vissa dagar orkar hon inte gå upp ur sängen.

"- Ett alternativ är en ny omgång med cellgifter, men läkarna bedömer att en sådan behandling skulle vara för tuff för att jag i mitt tillstånd skulle klara av det", säger Lise Lott som försäkringskassan nu anser skall kunna arbeta 25%.

Här har vi alltså ytterligare ett talande exempel på hur hårt och kallt klimatet för sjuka har blivit i den borgerliga regeringens sätt att se på den svenska välfärden...

.

Ibland...

2010-03-07T15:40:00.000+01:00

…blir man faktiskt positivt överraskad.

Centerpartisten Annie Johansson, riksdagsledamot och ordförande i processgruppen för Jobb och Utanförskap, har på Aftonbladets debattsida uttalat sig om att fackföreningarna skall få starta arbetsförmedlingar.

1991 öppnade en ny arbetsförmedlingslag dörren för privat arbetsförmedling. Bland de som då ansökte om att få starta en egen arbetsförmedling fanns bland andra Byggnads, men dåvarande AMS sade nej.

Nu hoppas jag att dörren öppnas på nytt då fackföreningarna ju bäst känner sina medlemmar, men även företagen i branschen, och kan därmed hjälpa båda parter till en bättre arbetsmarknad.

Bidrag...

2010-03-07T14:53:00.000+01:00

...är något som högerregeringen vill få bukt med, och har hitills gjort allt för att gemene man inte längre t.ex. skall kunna vara sjukskriven fast man ÄR sjuk. Man tycker helt enkelt att alla bidrag kostar staten för mycket pengar.

Men, Hur är det egentligen med ROT- och RUT-avdragen?
Dessa avdrag har egentligen samma funktion som de bidrag högerregeringen vill ha bort.
De om några kostar statskassan en hel del pengar eftersom de är avdragsgilla i deklarationen.
Alltså är dessa skattefinansierade.
Den största skillnaden på bidrag och dessa avdrag är att bidragen går till gemene man medan avdragen, och då i synnerhet RUT-avdraget, går till de som har råd med städhjälp utan att behöva göra avdrag för det i sin självdeklaration...

ROT-avdraget kan jag försvara då det kan nyttjas av villaägare och bostadsrättsinnahavare samtidigt som det skapar en hel del arbeten inom byggsektorn vilket i sin tur skapar arbeten för städ- och saneringsföretag.

RUT-avdraget däremot skapar visserligen arbetstillfällen, men frågan är om vi vill ha ett avdrag som i stort sett endast gynnar de med feta plånböcker, och som har råd att betala en städfirma utan att behöva göra avdrag för detta.

Då var det över...

2010-02-18T20:39:00.002+01:00

Då var det över...
Onsdagen den 17 februari somnade min mamma in lungt och stilla. Nu behöver hon inte ha ont längre, och jag hoppas att hon får det bra där hon är nu. Jag saknar henne redan...

Som en arbetskamrat sa till mig;
"Det enda vi vet säkert är att vi alla kommer att dö, resten kan vi bara tro".
Kloka ord...

Det är mycket nu...

2010-02-15T21:37:00.001+01:00

Tyvärr så var det ett tag sedan jag hade tid att skriva något, men en hel del har hänt den senaste tiden.
Tillbaka i gamla jobbet, vilket innebär träningsvärk i en kropp som under nio månader snabbt vant sig med att ej vara fysiskt aktiv.
Ovanan att arbeta fysiskt har också satt sina spår på kvällarna då man inte har kunnat vara så social som man kanske önskar.

Men värst av allt är att min gamla mor har blivit sjuk och hamnat på sjukhus.
Visst, 76 år och ingen ungdom längre, men hon är i alla fall min mor.
En kvinna som jag har kunnat ringa om jag har haft några funderingar.
En kvinna som ställde upp som barnvakt när mina barn var små.
En kvinna som tog hand om mig när jag var liten.
Kort sagt, en kvinna som alltid funnits tillhands.

Nu ligger hon som sagt på sjukhus och har genomgått en större operation, och är allt annat än pigg.

Men jag och alla hennes andra nära och kära hoppas och tror att allt ska gå bra, och att hon snart är hemma hos oss igen.

Därav den klena närvaron för mig på denna blogg. Mina tankar är som alla kan förstå hos henne just nu...

Hoppet överger en aldrig...

Back on the Track...

2010-02-04T20:04:00.001+01:00

Nio månader på ett annat jobb kan tyckas vara en lång tid, men efter tre veckor på det nygamla jobbet börjar man landa i verkligheten igen. Trevligast av allt måste jag säga är att få träffa sina gamla jobbarkompisar igen.

Jobbet som sådant kan jag inte heller klaga på eftersom Dicken, min verkare, har givit mig bra jobb till att börja med. Antagligen kommer väl inte det att hålla i sig för evigt...

Men bara för att jag har gått tillbaks till golvet igen, betyder inte det att jag har släppt mitt fackliga och politiska engagemang. Tvärtom så tycker jag att jag har fått lite mer kött på benen efter min tid på Byggnads. Frågor som jag inte kunde utantill tidigare har jag idag inga större problem med att besvara. Och frågor finns bland mina arbetskamrater vilket jag bara tycker är roligt. Det är alltid kul att kunna hjälpa till...

Den 16 februari kommer jag att besöka Socialdemokraternas medlemsmöte i Älvkarleby kommun och erbjuda mina tjänster. Jag antar att de kan behöva all hjälp de kan få nu inför stundande valrörelse.

Och Djurgården leder just nu med 1-0 mot FBK i Karlstad...

Löneökning?

2010-02-02T21:55:00.001+01:00

Tyvärr finns det inte så mycket tid som jag skulle vilja ha till att skriva här, men man får vara nöjd med det lilla...

Som alla vet har vi en avtalsrörelse framför oss.
Sveriges Byggindustriers vd Bo Antoni satte ribban när han i november i tidningen Byggnadsarbetaren sa att "i dagsläget finns det inte utrymme för några centrala lönelyft".

Detta uttalande får vän av ordning att tänka till... menar han bara de kollektivanställda, eller innefattar uttalandet även direktörerna i de stora företagen i hans egen organisation?

Tydligen menar han bara folket på golvet om man ser hur löneökningen såg ut 2008. Direktörerna i de tio största bygg- och anläggningsföretagen ökade tillsammans sina inkomster med 15% 2008.

Olle Ehrlén, vd i NCC, tjänade häpnadsväckande 8 883 000 kronor. En ökning med 33% jämfört med 2007.
Detta kan jämföras med att en byggnadsarbetare samma år ökade sin lön med 4,2% och tjänade i runda tal ca 318 000 kronor...

På VVS-företagen ser det inte sämre ut. Torbjörn Torell, vd på Bravida, hade 2008 en inkomst på nätta 8 672 500 kronor. En ökning med hela 64%!

Den stora frågan som jag brottas med, är om en människa över huvud taget är värd alla dessa miljoner?

Centern i ett nötskal...

2010-01-27T21:08:00.000+01:00

Titta på bifogad länk hämtad från YouTube. Där kan man se en centerpartist som har klart för sig att byggbranchen inte är tillräckligt produktiv.

Till och med hans egna partikamrater dissar honom för hans smygfilmning...

Jonas Pettersson, Vilken fullblodsidiot...