Det blev helt enkelt mycket Soul Survivor, Youre Beautiful

Mycket Brian Doerkson och mycket mycket annat musik.

Det som inte kommer med så mycket här är allt jag lyssnat i CD-väg…

I våras började tankarna på att bryta sig loss från en av Sveriges äldsta SEO-byråer för att arbeta på egen hand forma sig. Först lite skämtsamt, men i takt med att värmen kom blev det mer och mer konkretiserat.

Efter sommaren kom frustrationen, myndigheter och banker har gått och blivit långsamma. Orsaken är alla demo…byråkrater som styr vårt samhälle. Det tog tid att få allt godkänt på bank, bolagsverk, skatteverk med mera.

Nu är det jag och Momo som försöker hålla i trådarna.
Det är full fart på vissa grejer. medan andra går lite långsamt framåt.

Återstår gör de sista bitarna i pusslet till det samarbete jag kommer göra där mitt fokus kommer ligga under kommande år. Det är lite små pusselbitar kvar.

Kika gärna in min visitkort-sida på https://exn.coat.se/

För att ha rätt till ett domännamn krävs det i princip att man inte använder det i ond tro, vilket är väldigt flummigt och ofta tolkat väldigt annorlunda. Det intressanta är personer som spekulerar i domännamn. Egentligen håller jag kanske på med lite domännamns-spekulation. Det finns pengar att hämta i det. Enligt Internetstiftelsen kan det handla om ett värde på miljontals kronor.

När Apple ville lansera sin tjänst iCloud köpte de loss domänen icloud.com från Xcerion, och rykten säger att köpet kostade Apple 28 miljoner kronor.

https://internetstiftelsen.se/guide/domannamn/sa-mycket-ar-ett-domannamn-vart/

I andra fall har jag svårt att förstå mig på tvistlösarna och deras argumentation. I ATF-ärendet för domännamnet TEXI.SE finns ett i mitt tycke hårresande påstående, som totalt undervärderar värdet i domännamn för spekulation.

Av ingiven bevisning framgår att domännamnet varit till salu för 3 099 EUR.

Utöver dessa omständigheter kan det också i detta ärende beaktas att det är allmänt känt att gängse pris för ett domännamn är några hundra kronor.

Mot bakgrund av ovanstående omständigheter anser Tvistlösaren vid en sammantagen bedömning att Domännamnet i vart fall har använts i ond tro och att även det andra villkoret är uppfyllt.

https://www.wipo.int/amc/en/domains/search/text.jsp?case=DSE2021-0042

I detta ärendet påstås av tidigare innehavaren att ”texi” är ett latinskt ord som typ betyder ”jag täckte”. Enligt Wiktionary betyder ”tēxī” – ”first-person singular perfect active indicative of tegō”. Egentligen är det ett fantastiskt kort ord som kan borde ha ett högt värde för rätt köpare. Enligt mitt personliga tycke så kan ett sådant kort ord på enbart 4 bokstäver utan problem ha ett femsiffrigt värde, alltså är ett pris på 3 099 EUR knappast att räkna som extremt.

Enligt olika snapbacktjänster som använder holländsk auktion för att kunna köpa domäner börjar de att ta betalt från över 250 000 kr en dryg månad innan domännamnet släpps, för att gå ned till bara några hundra kronor dagen innan den släpps. Men enligt tvistlösaren i det fallet så är allt det rent ocker. Någon direkt bevisning för värderingen på några hundra kronor har jag inte lyckats hitta. Jag vet inte heller vad folk är beredda att betala i holländsk auktion för snapback, men jag kan tänka mig att om ett eftertraktat namn släpps fritt så är det nog någon som är beredd att tömma plånboken.

Om jag räknar på värdet på de domännamn som jag är innehavare av kan jag räkna ut att jag har investerat åtskilliga tusenlappar i tjänster, förnyelse av domännamn, webhotell, mjukvara, samt lagt många timmars arbete på underhålla. Skulle detta vara något som bara är värt några hundra kronor? Som dessutom kan avgöras av en godtycklig tvistlösare till min nackdel?

Om jag har något berättigat intresse för mina domännamn? Jag anser att jag har det, annars hade jag inte kostat på mig att förnya och underhålla webbplatserna. Om jag skulle få ett erbjudande på ett domännamn skulle jag kanske ändå vara intresserad att överväga det. Anser du att ”fredrikhimlen.se” är värt ett sjusiffrigt belopp kan jag garanterat vara intresserad av att sälja. Anser du likt naiva Jonas att det bara har ett gängse värde på max några hundra kronor, då är jag inte intresserad av att sälja dig något av mina domännamn, inte ens om jag av misstag råkat registrera ett långt domännamn utan någon som helst namn-värde.

Jag har inte något som helst intresse över att använda domännamn i ond tro, eller för den delen konkurrerande verksamheter. Jag har gjort ett par sökningar på mina korta domännamn jag äger i varumärkesdatabas. Det kryllar av varumärken med samma namn. Är du intresserad, hör gärna av dig. Jag är troligtvis inte intresserad av att sälja till dig.

Så, vad finns det för standarder och för webbläsarsupport?

Vad gäller Cookies så finns det en gammal uppsättning av regler och RFC:er som definierar hur cookies används. Men det känns lite konstigt, det verkar som att utvecklingen inte har gått vidare med de krav som ställs från EU och hantering av personuppgifter.

Till exempel finns det en hel hög av Consent Management Platform-lösningar som bygger sin affärsmodell på att det inte skapas ett unifierat protokoll som webbläsaren ska stödja. De stödjer allt från IAB TCF till Googles Consent Mode.

Om ett sådant protokoll skulle standardiserad av expemelvis IETF HTTP working group så skulle det kanske hantera ett gränssnitt i webbläsaren för att kunna lösa de i mitt tycke två svåraste frågorna, hur väljer jag som användare vilket språk och region för webbsidor, samt hur jag kan bestämma generella regler för att hantera cookies och spårning på webben.

Jag kan inte se att detta är något som nödvändigtvis behöver lösas med unika lösningar för alla olika webbplatser, utan det skulle dra nytta av att det fanns ett standardiserat sätt/stöd för det hela i webbläsaren.

Tyvärr är godkännandet av cookies och körande av JavaScript något som är gömt i webbläsarens inställningar. Men det skulle vara fullt rimligt att stödet för detta hanterades på ett gemensamt sätt och att webbläsaren visar det på ett homogent sätt.

Kontentan är den, det finns inte något protokoll och webbläsarna har valt att inte lösa problemet själva, det finns ett antal tillägg till webbläsare som försöker stänga av de jobbiga popupsen som jag som användare inte vill se.

Men det finns redan i webbläsaren

Det är intressant att det finns Consent Management i webbläsaren redan. Jag tänker på några olika grejer. Om jag vill att webbsidan ska kunna använda min webbkamera, ger jag den mitt tillåtande. Likaså med exempelvis min Plats, eller skicka Aviseringar. Varför det inte finns för analytics och annons-spårning förstår jag inte. Det borde väl vara det mest naturliga att haka in på detta?

Visserligen tycker jag att det finns mycket att önska av dessa medgivanden. Ta till exempel medgivandet för plats, det är antingen allt eller inget. Jag borde kunna bestämma för vilken noggrannhet jag vill välja. Jag skulle kanske välja på 5-mils-nivå för att inte avslöja för mycket. Eller kanske bara avslöja i vilket land jag befinner mig i.

Psalm 127:1‭-‬2 MSG

https://bible.com/verse-of-the-day/psa.127.1-2/39690

En sak som i sig skapat diskussioner är huruvida värdet av teknik övervärderas… inte i behov nödvändigtvis, men i kostnad…

Här ser jag en risk med att tekniken hamnar i någon form av extravagans. Det kanske är det diskussionerna i sig bottnar i, att det på konferenser gärna kostar mer och är mer genomarbetat än vad det är hemma vid gudstjänsterna. Men, tänker jag efter lite inser jag att frågeställningen i sig inte på något sätt är ny. Det är en urgammal frågeställning som den kristna kyrkan har brottats med i många hundra år.  Jag har försökt att formulera ett kort litet svar.

I princip är det inte något nytt under solen med kreativa/artistiska intryck och inslag. (Vilket frågorna i princip bottnar i)

Det vi idag tillskriver teknik är vad arkitekter, hantverkare och konstnärer arbetade med när de gamla templen, kyrkorna och katedralerna byggdes, till astronomiska kostnader.

Alltså, problematiken och frågeställningen är inte på något sätt ny, utan många hundra år gammal. Om vi bara ser förbi ytan.

Vad jag menar här är att mönstret i sig är ganska tydligt genom historien, även om det i vissa fall blir lite avarter. Det är inte någon ny problematik, men den har framförallt inte enbart med teknik att göra. Utifrån min infallsvinkel tänker jag ”teknik”, men det är så mycket bredare problemställning.

Vad jag ser i mönstret i gamla kyrkor och katedraler är att, när hjärtat är på rätt ställe, får det kosta, i pengar och resurser men framförallt i engagemang. Även de små detaljerna ingen någonsin lägger märke till. Det är ett mönster jag gärna hänger med på, även om det är ett gammalt mönster.

Motpol till extravagant kyrka

I diskussionen finns något av ett försök att vara en motpol och ta avstånd från det extravaganta. Men det är tyvärr inte alltid det är där vi har problemet. Problemet är i grunden att vi allt som oftast när vi inser att vi hamnat i diket genast hoppar ned i det andra. Men det är inte på något sätt en lösning för att komma upp mitt på vägen igen.

Jag upplever att jag har kämpat för att få kyrkan jag är med i att kliva upp ur det andra diket och låta tekniken kosta. På intet sätt har vi kommit till den nivån av kostnad jag förväntar mig. När det kommer till tekniken är vi fortfarande i stadiet att sila mygg och svälja kameler. Det största problemområdet där jag ser att det fortfarande inte får kosta är det där med respekt för den tjänst jag gör.

Som i många andra kyrkor hanteras jag som tekniker inte med respekt. Vad jag förväntar mig är inte något som kostar några stora pengar, utan kanske på sin höjd att lyfta på den där luren och kolla upp lite inför gudstjänsten. Med dagens telefoni-abonnemang är det inte någon kostnad att se till att alla som tjänar en viss söndag är på samma sida, eller ens samma kapitel när man kommer in i kyrkan.

Till exempel presenterar filmen I Can Only Imagine storyn som finns bakom sången. Men även filmen I Still Believe berättar en djup story bakom sig, det finns något av en substans som gör att det går att ta till sig budskapet i sången.

Det här är bara två sätt som Gud talar till oss människor. Gud talar även genom de mest stökiga jobbiga bibeltexterna. Ta till exempel i Nehemja, eller för den delen alla andra ställen med utförliga ”onödigt” detaljerade händelser. Det är lite tungt att läsa att de och de byggde upp muren bredvid de och de.

Och bredvid dem (vid deras hand) reparerade tekoiterna, men deras förnäma män satte inte sin axel till sina herrars arbete (de ville inte underlåta sig till fysiskt grovarbete) .

Nehemja 3:5 https://my.bible.com/bible/1111/NEH.3.5

Alla tempeltjänare [Netinimerna] och sönerna till Salomos tjänare 392. 

Nehemja 7:60 https://my.bible.com/bible/1111/NEH.7.60

Men, det kan vara så att detaljerna verkligen behövs för att på riktigt kunna ta till sig budskapet.

Så är detta något nytt för ranking? Eller är det gammal skåpmat, att användardata och användarhistorik påverkar min profil och mitt sökresultat.
Sedan försöker väl Google hitta någon lookalike för att ge ett anpassat resultat.

Eller är jag ute och cyklar? Eller stämmer inte argumenten jag har för att du inte får samma resultat i toppen som mig?