Förälder till barn med diabetes

Tre år har gått....

2015-11-18T17:34:00.002+01:00

Över tre år har gått sedan debuten. Vi började första året med att behandla diabetesen med pennor. Insulin: NovoRapid och Levemir. I december 2013 fick vi en metronicspump, Insulin: Humalog, som gjorde livet mycket lättare för Vilmer. Att äta blev återigen en otraumatisk upplevelse. I februari 2015 fick Vilmer en kväll krampanfall. Veckan efter fick vi en cgm. Detta underlättar Vilmers och vårt liv som föräldrar ännu mer. Inte bara att slippa störa honom i lekar för att ta blodsockret utan att faktiskt kunna hålla kolla på blodsockret från andra våningen i huset underlättar extremt mycket. Det är inte bara för Vilmers del, utan också för lillebror som också kan bli störd för att man är tvungen att springa ifrån och hjälpa till. Idag har vi nu fått en ny Metronicspump. Denna är helt fantastisk! Den känner av med hjälp av dess kontinuerliga blodsockermätare av när han blir för låg och stänger därför av sig. Detta ger självklart en helt annan trygghet på nätterna. Med detta sagt så är det inte underhållsfritt att ha ett barn med diabetes. Men jag måste säg att det är en helt annan slags av underhåll... om ni förstår hur jag menar.

det som inte får hända händer

2015-02-07T15:17:00.001+01:00

Jag har inte skrivit här på väldigt länge. Men jag måste skriva av mig. Det som inte får hända hände förra veckan...

Mitt älskade lilla Troll fick en kramp. Nu vet jag hur jag blir i en krissituation. Hispig är väl ett ord man skulle kunna kalla det som.

Först trodde jag att han drömde och fortfarande sov. Men snart insåg jag att något var fel då han inte vaknade när vi ville väcka honom ur världens hemskaste dröm.

Jag fick order av min sons pappa att springa och hämta något sött samtidigt som jag försökte nå 112.

Jag lyckades få med alla olika sötsaker man kan tänka sig. Dock inget som man kan ge till någon som krampar... Vi fick byta och jag satte mig hon Vilmer och Peter fick hitta någonting sött och fortsätta kontakten med 112.

Krampen varade inte speciellt länge. 6 minuter pratade vi med 112. Så jag kan gissa nu i efterhand att krampen varade 7 minuter. 112 larmade redan när jag ringde och 2 minuter efter vi lagt på luren med 112 kom ambulansen. Vi är extremt glada över att det finns så fantastiska människor.

Natten spenderades på barnavdelningen med blodsockerkontroller varje timme.

Igår fick vi en CGM. Det är inte självklart att man får det i vår region. Det är tragiskt att det måste ske någonting sådant här hemst för att man ska få de bästa möjliga verktyg/hjälpmedel som finns.

Jag hoppas att vi aldrig behöver uppleva detta igen. Denna händelse är utan att tveka det värsta jag har sett/varit med om i hela mitt liv. Att se sitt barn låta och betee sig så annorlunda. Mitt barns ansiktsuttryck kommer vara fastetsat i hjärnan för all framtid.

1 år

2013-08-20T21:18:00.001+02:00

Idag för exakt ett år sedan blev vi föräldrar till ett barn med diabetes.
Det är en av de hemskaste dagarna, veckorna, i mitt liv. Jag minns det som om det hände i går trots att allt har landat.
Vid denna tidpunkt hade jag precis kommit hem från sjukhuset. Jag låg i soffan och hade somnat lillkillen när alla dagens intryck flög över mig. Allt bara snurrade runt i huvudet. Jag hade anat att han var sjuk i diabetes, alla tecken var där, ändå blev jag så chockad av beskedet som gavs under just denna dagen, för ett år sedan.

Sommaren är kort....

2013-08-14T21:09:00.003+02:00

....allting regnar bort...
Ja idag och de senaste dagarna har det minsann regnat massor. Innan idag trodde jag att jag skulle regna bort... Jag och min andra hälft har haft planeringsdag på våra jobb vilket först resulterade i barnvaktsbrist då även barnens förskola har stängningsdag. Jag fick allt ställa upp och ta barnen eftersom Peter skulle föreläsa på vår planeringsdag. Barnens fina farmor ställde upp som barnvakt och åkte ända från Skövde bara för att kunna hjälpa oss med barnen. Sockret har varit högt som lågt under dagen, men det är inte så konstigt då vår lille son har en infektion i kroppen.

Idag gick vi också och köpte hem sötningsmedlet Sukrin. Det ska tydligen vara bra att baka med. Jag tycker verkligen inte att Stevia är något bra alternativ när man ska bara. Dessutom har jag fått hemhandlat Kokossocker. Kokos sockret var supergott till pannkakorna vi gjorde häromdagen. Kanske ni har något bra alternativ att tipsa mig om när det gäller bakning.

I våras var jag ganska hoppfull inför den långa semestern som barnen skulle ha från förskolan och tänkte att sockret ska bli bättre än bäst. Jag har hört flera som pratat om att deras barn inte behöver så mycket insulin under sommaren när det är varmt och man badar mycket. Tjii fick jag! Sommaren har gett min lille snarare höga värden än bra. När vi var i Stockholm på semester var det katastrof. Även om vi hämtade ut nytt insulin på apoteket så hjälpte inte det. När vi kom hem så lugnade det äntligen ner sig något. Jag fick förklarat för mig att det antagligen kan ha handlat om att situationen med storstaden och de avvikande rutinerna kan ha stressat kroppen. Stress kan tydligen ge högre blodsocker...

I veckan berättade Vilmer för första gången att han skulle kunna tänka sig att använda pump istället för sprutorna. Detta är något jag och Peter nappade på med det samma. Jag har surfat runt och kollat på olika alternativ. Det jag fann som verkade mest intressant är en pump som kallas för "Omnipod". Det är en trådlös pump som inte har någon slang. Allt sitter i en och samma behållare och styrs trådlöst. Det låter som något som skulle passa oss. Har fått hem en demonstrations pump bara för att Vilmer ska kunna få prova att ha den på sig. Dock verkar det inte som att detta är ett alternativ. Skånes Region har inte den i sin upphandling. Det finns ett annat pumpföretag som tydligen håller på att släppa en trådlös pump på marknaden inom snar framtid. Dock visste de inte när själva upphandlingen skulle vara färdig och om denna trådlösa pump ens skulle finnas med som ett alternativ. Framtiden ska få utvisa vilken pump vi ska få använda, men om vi skulle få lov att välja själva så skulle vi nog helst vilja ha en Omnipod.

Ska hålla er uppdaterade på pumpfronten... ;)

Dålig morgon, bra eftermiddag med rabarberpaj!

2013-05-28T21:57:00.001+02:00

Nu har det evigheter sedan som jag skrev senast. Ibland känner jag att tiden bara springer iväg mellan blodsockertagningar, mat, lek, raseriutbrott, skratt och insulin.
När jag springer runt och städar här hemma blir man påmind om diabetesen hela tiden. Med det menar jag, det ligger sprittussar, nålhattar, lansetter och stickor i var enda vrå typ. Senast jag städade igenom soffan, hittade jag säkert 7 kanylhattar under soffkuddarna.

Idag hade jag en märklig dag. Det började med världens mest intensiva morgon. Peter hade fått med sig mina nycklar till sitt jobb. Och innan detta uppdagades hade jag min lille kille i bilen redan och den store som skrek att han var hungrig och behövde nått att äta medan jag bokstavligt talat SPRANG runt i huset och letade efter nyckelknippan. Grannen var snäll och lånade ut sin sprillans nya AUDI för att ta barnen till förskolan. Vilket resulterade i att Vilmer inte fick ta med sig mackan till förskolan som han först planerat. Detta i sin tur resulterade i att H****** bröt ut. Han skulle inte åka till förskolan. Han ville vara hemma. Personalen på förskolan fick för första gången hålla fast han medan jag fick bända loss hans små händer från mig. Mitt hjärta gick nog sönder i fler än tusen bitar i morse. Tanken över att jag måste i väg till mitt jobb (som då innebär att ta hand om andras barn på en förskola) istället för att vara med min stora kille som inget hellre vill och behöver få vara med mig. En annan stressande faktor i morse var att AUDI:n som jag fick låna inte kändes som en vanlig BIL utan det kändes som jag nog borde tagit ett pilotkörkort istället för bilkörkort.... Det var skärmar, knappar till tusen och larm som fixa och trixa. Att få ur handbromsen var inte helt självklart för någon som är van vid en 7 år gammal bil. Ja, då menar jag en bil där man har nyckel för att starta bilen och en konkret handbroms att dra i och ur.... hihihi. Tja egentligen en lång parentes till min skitdag. Men nu är jag en erfarenhet rikare när det gäller flygfordon hahaha.
Jag har pratat med förskolan 2 gånger från jobbet. Jag är lite hönsig som ni förstår. Särskilt med tanke på att han ALDRIG har gjort så här tidigare! under 4,5 år på förskolan är detta första gången. Inget av de 2 telefonsamtalen gjorde mig helt övertygad om att han mådde bra. Så jag försökte ta mig från jobbet lite tidigare idag. Skönt. Men när jag väl kommer dit så är han i full fart med att studsa bollar och verkar glad.

I kväll har vi provat att baka rabarberpaj med smuldegstäcke och marsánsås. Hans socker har inte skjutit iväg alls. Det blev perfekt! Vi har provat att använda oss av SUKRIN. Det är istället för STEVIA. Att baka med Stevia fungerar sådär tycker jag. Sukrin är också naturligt och finns att köpa på Hälsokostaffären. Lite omständigare att behöva ta sig dit, men ändå super att det går att få tag på någonstans i Sverige. Jag har en norsk kompis som berättade om just Sukrin för mig och där säljer de Sukrin i vanlig matbutik.
Googla på Sukrin om ni också är intresserade. Det är att föredra om man ska baka.
Avslutningsvis måste jag tipsa er diabetiker om en juice som jag fick tips om som går att dricka utan att ta insulin, multivitamindryck med märket Eldorado. Det är bara 1,7 g kolhydrater i den var av 1,7 sockerarter. Men ändå! Dricker man inte upp hela kartongen så fungerar det utan insulin. Vilmer bara älskar den! Det har allt blivit lite tjatigt med vatten, steviasaft, lightläsk och då och då ett glas mjölk.

Mycket sjukdomar

2013-01-31T22:43:00.001+01:00

Just nu är det många runt omkring oss som är sjuka i influensa av olika slag. På jobb har jag barn som har magsjuka, förkylning, ögoninflammation och löss. Det finns skolor i området som har fått stänga pågrund av många sjuka pedagoger och elever. I tisdags morse när jag ska lämna barnen på förskolan hinner vi bara fram till ytterdörren när ett barn spyr i trappan. De får gå hem och vi som ska lämna våra barn snällt står kvar i kylan medan det saneras spya i hallen. Samma kväll får Elis feber. Mycket passande om jag får säg det själv. Jag hade sjukt mycket ågren över att jag lämnade barnen på förskolan den dagen. Jag vill verkligen att vi ska slippa just kräksjukan. Elis blev vaccinerad förra tisdagen så att han skulle få en reaktion av sprutan kom som ett brev på posten. Dock trodde jag aldrig att det skulle bli så långdraget. Han har fortfarande 40 grader i feber och jag gick idag till apoteket för att köpa ipren istället för att ge honom alvedon. Hoppas att den lägger sig. Ikväll har han haft 40 grader i 2 dygn. Nu har han precis vaknat och jag ska lägga mig med honom för att somna om honom. I morgon ska jag vara hemma med barnen. Jag måste säg att bättre tillfälle än detta kunde inte Elis bli sjuk. Att vara hemma för vård av sjukt barn när barnen inte är sjuka utan att man bara är rädd för att Vilmer ska bli smittad av magsjukan är väl ändå inte någonting som går att lösa…Men nu när det härjar omkring som mest på deras förskola så tackar jag och tar emot Elis (för höga) feber.

Godnatt!

Ändra eller ej…

2013-01-26T23:29:00.001+01:00

Ringde Diabetessjuksköterskan för någon dag sedan efter att Vilmer landat på 1,7 i socker på förskolan. Vi har märkt att de dagarna han är på förskolan och de har haft en uteaktivitet så sjunker han massor. Jag ville veta av diabetessjuksköterskan hur jag skulle tänka. Ska förskolan ge honom mindre insulin till frukosten än vad vi ger hemma? Eller ska de ge honom en stor bit frukt under tiden de är ute? Eller är det så att det kan vara någonting annat?! Hon trodde på något annat. Jag har varit insnöad på att det har med “motion” att göra. Han springer ju runt och leker hela tiden och rör sig konstant. Lek och skratt och alla myror i brallan. Men diabetessjuksköterskan menade på att det kunde vara vårt långtidsverkande insulin Levemir som ställer till det för oss. Jag är dock tveksam. Hon tyckte att vi skulle prova att ändra på tiden då vi ger Levemir. Istället för att ge det på morgonen så ska vi ge det på kvällen. Jag är dock fortfarande lite tveksam. De senaste 2 dagarna som han var på förskolan och barnen var inne och lekte så har hans värden legat runt 8-10. Så jag blir mer och mer övertygad om att jag faktiskt har rätt. Vad tror du? Vi ska vänta med att flytta Levemiret. Annars var det tänkt att vi skulle göra det nu under helgen. Jag pratade med diabetessjuksköterskan angående hans väldigt höga värden han kan få på helgen. Självklart finns det väl en logisk orsak, godiset. Men nu har jag letat och letat efter att få tag på sockerfritt godis till honom. Han får lite vanligt lösgodis, men “späder” ut det med sockerfritt. De intressanta med detta var att tydligen är inte det sockerfria godiset något som inte höjer blodsockret. Det höjer det! Här har jag gått och trott att jag ger honom godis som han kan må bra av, men i själva verket kan jag lika gärna ge honom vanligt. Det är nämligen så att de sockerfria godisarna är sötade med olika sorters av sötningsmedel som fortfarande påverkar honom. De enda sötningsmedlen som inte höjer sockret är aspartam och stevia. Suck! I dag har jag och Peter “glömt” att det är lördag. Det vill säga att vi inte har påmint (vilket vi i och för sig inte brukar göra annars också) honom. Nu skriker Elis så jag måste gå och lägga mig hos honom. God natt!

Stor dag!

2013-01-20T21:58:00.001+01:00

Ojojoj vad det har hänt mycket sedan jag var inne och skrev här senast. Jag har tyvärr inte allt för mycket tid att sitta här och skriva just ikväll, men något stort hände ikväll. Jag måste bara få meddela världen! Till kvällsmat i kväll bjöds det på tacos. När sprutan skulle tas hör jag hans lilla röst säga; mamma, jag vill ta sprutan själv. Självklart tänkte jag. Lite nervös blev jag allt för att han kanske skulle sticka sig själv i fingret. Jag fick visa honom hur han skulle hålla sprutan bäst och sedan gjorde han det bara! För exakt 5 månader sedan fick vi veta att Vilmer har diabetes. Och i dag, 5 månader senare, är han världens duktigaste! Han tog sprutan helt själv!

För 2 veckor sedan började jag jobba, vilket innebär att våran lilla Elis som är 1,5 år nu har börjat förskolan. För Vilmers del betyder det längre dagar på förskolan. Sprutorna ges och sköts om av personalen på förskolan till frukost, lunch och mellanmål. Detta gör de med bravu! Jag har verkligen allt förtroende för dom. De ha också börjat att försöka klara av att dosera själva, En tid fram över dubbelkollar de med mig om de har tänkt rätt, men har aldrig behövt korrigera. Känns väldigt tryggt. Sedan har vi märkt att Vilmer inte behöver lika mycket insulin när han är på förskolan. Det har såklart att göra med att han rör sig mer där än hemma. Någon dag låg alla hans värden under dagen under 6, Lägst låg han på 2,8.

En liten uppdatering och nu väntar sängen.

Julstök

2012-12-16T22:31:00.001+01:00

Ja, nu har jag då städat. Men att börja baka och fixa med julgodis så att det passar Vilmer får mig verkligen att tappa lusten. Jag känner mig helt matt i hela kroppen. Alla känslor bara blossar upp och känslan av hur orättvist livet ska vara för honom. Nu kan man kanske få det till att jag försöker vända det till att jag tycker synd om honom och inte om mig själv. hahaha, men så är det inte. Jag vill ju att HAN ska kunna få äta och festa på alla godsaker som hör julen till. Men som vissa tycker så är det inte maten som är viktigast. Det är ju Jesufödelse vi firar…. jaja… man får tycka vad man vill!

Idag har jag haft finbesök av en god vän och hennes lille bebis. Såååå söt. Det är skönt att jag och Peter var först med att skaffa barn att jag nu kan få bebismys så korta stunder i lagom doser. hihihihi.

Sedan kom en annan god vän över med en liten julgåva. En superfin lykta som är egenhändigt gjord av pepparkaka. Såååå fin. Den fick pryda vårt bord till middagen ikväll.

Vilmer, Elis och Peter har varit i väg på killdag. De var iväg och badade i Laholm. Ikväll var båda barnen helt slut och båda sov vid åtta. Det var längesedan det hände. Här hemma har vi barn uppe till halv nio många dagar och ofta vaknar Elis vid elva och så slutar det med att han inte somnar om förens han får sova i våra sängar.

Så jag ska ta och lägga mig nu för att kunna vara pigg i morgon. Då har jag båda barnen hemma hela dagen och vi måste verkligen åka till affären för att handla bröd och blöjor.

Ship Shop!

Tremånaders besöket

2012-12-12T21:29:00.001+01:00

Idag har varit en dag som mycket har hänt.

1. Arbetsintervju

2. Tandläkarbesök

3. Läkarbesök med Vilmer

4. Lunch hos mamma och pappa

5. Besök av Elis gudfar

6. Telefonsamtal om att jag fick jobbet.

7. Apotek och ica maxi besök.

Ibland blir jag imponerad av mig själv. Livet går i ett vissa dagar. Många trevliga saker hände idag som ni ser, men även mindre…. Tandläkaren är väl en av dom… fick veta att jag hade några hål… NÅGRA! Jag brukar aldrig ha hål i tänderna. Senast jag var hos tandläkaren för att laga ett hål var efter graviditeten med Vilmer och nu också efter Elis. Jaja… planerna för att skaffa fler barn är mycket små och då kanske risken för att få hål i tänderna minskar också hihihi.

Glädjande besked fick jag direkt efter tandläkaren då jag susade ner i rask takt för att vara med på mötet med läkaren för Vilmer. Hans H1cA (eller vad det nu heter) prov visade att det var nere på 48. Och precis som förra gången så sa läkaren att bättre värde kan vi inte önska.

Efter läkaren åkte Peter till jobbet och jag åkte till mamma och pappa för att käka lunch. Det blev köttbullar med sås och potatis. Köttbullarna som Pernilla Wahlgren har gett ut recept på var super goda! De rekommenderas!

Nu ska jag ladda för luciatåg på Vilmers förskola imorgon. Det blir tidig sänggång i kväll då tåget ska vara klädda och redo vid 7:15 i morgon. Så tidigt vaknar aldrig barnen och inte vi heller för den delen. Men eftersom jag snart ska börja jobba så få vi väl se det som en prövning .

Snart jul…

2012-11-26T20:47:00.001+01:00

Nu närmar vi oss december månad med stormsteg. Detta kan ge mig lite ångest med tanke på allt man brukar baka och ha hemma under julen. Bakverk i alla dess former känns så onödigt att ha hemma, men självklart vill jag ju inte att skafferiet ska stå tomt på julens alla tillbehör. Hittade ett recept på chokladkolor som jag tänkte jag skulle prova på att göra. Detta är från en tjej som finns med på facebooks föräldraforum, Föräldrar till barn med diabetes. Detta tänkte jag först inte skulle vara så bra med tanke på all sirap… men enligt Johanna, som tjejen heter, så höjde inte en kola hennes dotters blodsocker. Jag måste ju prova. Går det åt H, så gör det väl det… men då har vi provat… Såg i affären att det finns ett flytande stevia socker, kanske ska fundera på att prova det. Men så här är receptet. Vill ni prova och hinner före mig så får ni gärna hojta till om hur det går att äta för er/nära och kära.

Julkola med Canderel
(¾ långpanna)
4,5 dl Canderel
1,5 dl grädde
1,5 dl ljus sirap
1½ msk kakao
50 g smör
Blanda allt utom smöret i en tjockbottnad gryta.
Låt smeten koka upp och sänk sedan till 2:an.
Koka kolan i 15 min och lägg sen i smöret och koka ytterligare några minuter.
Rör om ibland.
Gör kulprovet för att se att kolan stelnar lagom mycket.
Häll upp i bakplåtpappersklädd långpanna.
1 kkp = 1kaffekopp = 1½dl

Idag har det varit en allmänt seg dag (appråpå kola… haha). Jag ska ärligt säg att jag tycker det är trögt att vara hemma med barnen när de just nu är inne i en period då de bråkar eller kommer i konflikter hela hela HELA tiden. När klockan var 15:30 insåg jag att jag inte varit på toan sedan 8:00 på morgonen. Jag kan säg att jag vid det laget knappt kunde sitta upprätt längre…

Till kvällsmat i kväll gjorde vi något tokigt. Jag vågar knappt berätta, men måste ändå då det är ganska så roligt… Vilmer önskade nämligen att vi skulle grilla korv… så vi provade att grilla… i kakelugnen… hahahaha, gick väl sådär… vi fick aldrig någon ordentlig glöd, så det slutade med att vi micrade de sista korvarna… hihihihi. Kanske vi får prova det en gång till i framtiden.

Sitter framför brasan som precis slocknat, så jag ska nu ta och slänga in ett vedträ till. Hoppas ni har en lika mysig kväll!

Ett steg framåt

2012-11-06T21:51:00.001+01:00

I går kom Vilmer fram till att om man (som han är) 4 år, så ska vi räkna till fyra innan vi tar sprutan. När han blir fem så ska vi räkna till 5, när han blir femton år så ska vi räkna till 15. Skrattade lite för mig själv då jag med största sannolikhet inte kommer att behöva ge honom sprutor då… eller?!?!?!?! Det är i alla fall min förhoppning! hhihihi

Imorgon bär det av till Ullared. Kollen på Vilmer kommer fördelas mellan förskolan och Vilmers mormor och morfar. Jag lämnar honom på förskolan som vanligt till nio och de hämtar honom vid två. Peter kommer få vara standby om någonting händer, men förhoppningen är ju såklart att det inte kommer hända någonting märkligt…

Shoppinglistan är en hel A4 sida i 3 spalter. Och om jag inte har helt tokfel så kommer jag väl komma på både det ena och det femte som vi bara MÅSTE ha fast det inte står på min välskrivna lista. För engångs skull har jag beslutat att en liten del av dagen kommer att avsättas på damavdelningen. Alla de gånger jag varit där har detta inte inträffat! Många kilon har trillat av mig sedan diabetesen kom till vår familj och min garderob skulle verkligen behöva en påfyllning. Men största delen av dagen kommer att läggas på barn avdelningen; kläder, leksaker och andra artiklar samt till vårt hus. Jag anar att det är där den allra största delen av dagen kommer att ägnas till

Så för att jag ska vara något fräsch i morgon krävs det en tidigare sänggång än vanligt, så jag ska faktiskt försöka att börja göra mig i ordning för sängen redan nu!

Godnatt!

Ikea

2012-10-28T22:11:00.001+01:00

Idag har varit en lång och jobbig dag. Samtidigt har det varit en rolig och nyttig dag.

När vi vaknade i morse åkte vi till Ikea med Vilmer. Elis fick leka hemma hos mormor och morfar. Väl framme insåg vi att vi endast hade en blodsockermätnings sticka kvar i burken och Peter sprang snabbt iväg för att fixa nya på ett apotek inne på Väla. Lättare sagt än gjort… Men det finns 3 apotek på Väla och tredje och sista apoteket hade/kunde lämna ut rätt stickor till oss. Vilmer fick leka på Småland medan vi provade sängar. 6 timmar senare var vi hemma och måååånga tusenlappar fattigare… men vad gör det när vi har fått sängar och sängstomme!? Dessutom har vi fått köpt byråer till klädkammaren, så nu kan vi äntligen börja få ordning på alla våra otaliga säckar med kläder som vi inte har kunnat packa upp. Det kommer göra riktigt stor skillnad! Dock får vi vänta någon/några nätter till innan vi får sova i våra nya sängar. Det är lite bök som måste ske först, ut med de gamla sängarna och sedan måste allt upp på övervåningen. Jobb jobb jobb.

Men i dag har jag tränat på att släppa kontrollen över Vilmers diabetes en hel del. När vi lämnade in honom på Ikeas lekhörna så berättade jag att han har diabetes och att de ska ringa mig om de ser eller känner att han inte mår bra. Förra gången i var där sprang vi fram och tillbaka stup i kvarten för att kolla honom. Men i dag så litade jag på att de skulle ringa mig om det var någonting som inte stod rätt till. Ingen ringde och när vi hämtade Vilmer så var han sprudlande glad.

När vi kom hem så ville han springa in till grannbarnen och leka. Det gick bra. Men hux flux kommer han inspringades och frågar mig om han får äta kvällsmat hemma hos dom… Min första instinkt var att det inte var så bra… Men sedan kommer barnens mamma och också frågar om han får. Så jag ger Vilmer sprutan och kände faktiskt att jag kunde lita på dom. Stort steg för mig. Att släppa honom på förskolan är också en träning, men jag har ju varit med där så mycket att jag vet hur de hanterar honom. Dessutom känns det så tryggt att de ringer mig så fort de undrar över någonting eller om det är någonting som de är tveksamma på.

Nu ska jag släcka ner datorn och gå och städa undan det sista för att morgondagen ska starta så trevligt som möjligt

Godkväll!

Peppar peppar…

2012-10-26T22:46:00.001+02:00

I onsdags kom Peter hem och mådde dåligt. Han hade fått maginfluensa… Elis fick det dagen efter och (peppar peppar) så verkar det som jag och Vilmer har klarat oss! Hoppas detta nu förblir sanning. Mitt knep för att slippa få magsjuka är att käka hela kryddpepparkorn. Jag tar ungefär 8-10 stycken och sedan tuggar jag de hemska kornen och sväljer ner dem med vatten. Sedan jag började med detta för ganska exakt 5 år sedan så har jag inte fått maginfluensa! Helt fantastiskt! Under dessa fem åren har jag torkat kräk, fått kräk på mig och bytt bajsblöjor uran att bli sjuk själv. Jag arbetar som förskolelärare och då kan ni själva tänka er hur mycket “olyckor” det sker i vår vardag. Särskilt i vissa perioder när man tillslut sitter på en samling med 5 barn av 25.

Idag har vi blivit med bil. En lite SKODA fabia från 2003 har blivit våran. De senaste veckorna har jag och pappa åkt runt och letat, provkört och sökt efter den perfekta andra bilen till oss. Idag fann vi den!

Ikväll har Vilmer och jag varit över hos grannbarnen och gått på disco. Det var bara barnen på vår gata som var bjudna men det räckte och blev över. Det lät som en hel förskoleavdelning, hahaha. Barnen blev bjudna på chips och morot och gurkstavar. Vilmer som inte ätit chips sedan han blev sjuk var mest vid snacksbordet. Vi visste redan att de tänkte bjuda på chips och hade förbrett insulinet till middagen med lite extra. Det var tur det. Jag hade inte riktigt hjärta att säga stopp när det egentligen hade behövts. Men now days känner jag mig ganska så mycket lugnare. Vi får rätta till det under natten med extra insulin om det behövs. Redan innan Vilmer gick och la sig för natten så gick han utan problem med på att få en spruta extra. Han kände att hans blodsocker var på väg upp. Vi ska snart gå in till honom och se hur han ligger. Efter en högljudd kväll och en intensiv dag i det kalla skåne så ropar min varma säng högt. Hoppas ni kommer sova lika gott som jag!!

Håll tummarna

2012-10-24T21:12:00.001+02:00

Hej och hå… ikväll kommer sambon hem och är magsjuk… Jag ber till gudarna att Vilmer slipper bli smittad. Tanklös som sambon är lägger han sig i soffan och lägger huvudet på ryggstödet… barnen är ju där och leker och gnuggar sig så jag får verkligen hoppas att detta inte är en potential smittväg. En del kan uppleva att jag har bacillskräck och någonstans har de väl fått det i från. I bland kan jag vara manisk med min handsprit och ytdesinfektion om någon i omgivningen är förkyld eller har olika slags smittor som jag inte har lust med att få. Men jag har inte lust med att eventuellt behöva bli inlagd på sjukhuset med Vilmer för att han fått magsjukan. Dock går det ju inte att undvika alla gånger och antagligen inte när någon i familjen fått det. Hur brukar andra familjer göra? Flyr ni fältet med ert diabetessjuka barn eller är ni cool lugna och tänker att om han får det så får han det? Vi har som tur var 2 toaletter nu, så sambon har allt fått bli tilldelad toaletten på nedervåningen. Kan tyckas lite taskigt då sovrummet är på övervåningen, men badrummet är på övervåningen och jag tycker att vi i övriga familjen kan behöva den toaletten bättre… elakt kanske… .
Idag hade Vilmer inte någon som helst lust att gå till förskolan. Efter lite trugande så gick han med på att lämnas i alla fall. Natten har varit väldigt svajande, låga värden och mjölk fick hålla värdena i schack tills morgonen. Dagen har hållit sig stabilt tills i kväll då han låg på 3,6 innan läggdags. Lite lågt så det fick bli 2 druvsocker och ½ glas mjölk. Ska kolla honom om 1 timmer hur han ligger. Jag hoppas att jag inte ska behöva springa upp 2 gånger i natt. Det gjorde jag denna natten som varit och jag är helt slut! Det var längesedan barnen har fått ha en sådan trött och arg mamma. Mitt tålamod har varit zero idag… . Jag skäms över hur arg jag kan bli ibland… för ingenting…
Nu är hallspegeln målad för andra gången och i morgon ska jag se hur det blir. Förhoppningsvis super snygg!

Längesedan

2012-10-23T20:58:00.001+02:00

Ojojoj, nu var det längesedan jag skrev här… men det har hänt så otroligt mycket i vårt liv det senaste. Vi har renoverat i huset, flyttat och packat upp och flyttat runt möbler hit och dit. Livet har verkligen inte inneburit en sekund stillasittande. Jobbigt, ja, roligt, JA!

Idag har vi varit på tremånaders kontrollen med diabetesen. Vi skulle till läkaren vid 9:30. De tog ett test för att kolla hur han har legat de senaste 8 veckorna tror jag att det var. Svaret blev 50. Vilket innebar att hans medel av blodsockret har legat på 5,9 under dessa åtta veckorna. När vi kom in till sjukhuset första gången låg hans värde på 60. Så det var ju superbra. Högsta betyg till oss! Känns så skönt. Men lite ändrade rutiner ska vi ha. Vi har ju märkt att på nätterna vid 23-24 så ligger han ganska högt. Nja, högt och högt, men med tanke på att hans kvällsvärde är fina, så går han ändå upp under natten för att sluta på ett perfekt värde på morgonen. Så nu ska vi ge honom en halv enhet Novorapid på kvällen när han sover. Det är bara för att ta bort toppen på natten. Jag hoppas på att det ska fungera bra.

Igår när det var gymnastik så lyckades jag låta honom vara inne i hallen utan mitt ständiga övervakande. Jobbigt och skönt på samma gång. Man är allt nojig.

Ikväll har jag målat om en spegelram. Min förhoppning var att jag skulle kunna måla andra målningen redan ikväll, men det tog för lång tid innan jag lyckades få tid till att göra det så den hinner inte torka tillräckligt många timmar för en andra målning. Så det får vänta tills imorgon kväll. Jag tror att det kommer bli fantastiskt bra .

Nu ska jag surfa reda på en liten extra bil som vi kommer att behöva här ute i huset. Peter behöver ha bilen till jobbet varjedag för att ta sig till och från jobbet. Då det inte alltid är så kul att behöva gå 20 minuter med barnen (10 för en vuxen i snabb takt) till närmsta busshållsplats så har jag röstat på en bil. Men det är minsann inte så lätt att hitta en som är snål i drift och som är så billig att vi kan köpa den kontant. Men jakten på den perfekta skruttbilen fortsätter. hihihi.

Imorgon blir det busstur till stan för att gå på tandläkarbesök med Elis.

Sov gott!

Undringar….

2012-10-10T15:37:00.001+02:00

Åter igen har min fina som varit undrande över varför just han har fått diabetes. Jag måste säg att det skär i en mammas hjärta när en sådan fråga kommer… Så vad säger man? Jag har många gånger tänkt på hur jag ska svara på den frågan bäst. När han frågade mig var det tidig morgon och han låg fortfarande kvar i sängen. Jag ville försöka få upp honom till frukosten men fick allt avstyra dessa tankarna när en sådan här fråga kommer. Jag la mig i sängen tillsammans med honom och försökte så gott jag kunde förklara. Jag sa att det finns många som har många olika sjukdomar. Att det finns många som har sjukdomar som man inte kan göra någonting åt, men att diabetes är en sjukdom som man kan leva med bara att man behöver ta sprutor innan man ska äta. Han undrade vad jag har för någonting. Jag har ofta ont i min rygg berättade jag då, och detta är någonting som han också vet, och att det är någonting som är svårt att göra nått åt. Vad har pappa? blir nästa fråga då. Pappa har sina ögon berättade jag då. Han tycker nog det är jobbigt att hans ena öga skelar. Sedan pratade jag lite om att det finns dom som inte tål nötter. De kan ha svårt att gå på restauranger, men det har inte DU, du behöver bara ta din spruta och så är inte det några problem. Du kan åka flygplan, buss och tåg, men det gör gärna inte en som är nötallergiker. De blir jättedåliga. Efter några minuters tystnad ville han gå upp och äta lite frukost. Och han var helt införstådd i att han behövde sin spruta. Inte vet jag, men det känns nog lite som att han förstod eller accepterade diabetesen mer. Jag har inte haft lika många fighter med honom vid spruttagningarna och det måste jag säg är väldigt skönt! RIKTIGT skönt!

För någon dag sedan fick vi veta att vi är berättigade till 50% vårdbidrag. Inte speciellt bra… eller? Kan inte förstå hur de tänker… vi vårdar väl honom hela, hela tiden! Övervakar och tar blodsocker, insulin och acklimatiserar omgivningen inom mattider och matlagning. Det är helt annorlunda nu är för några veckor sedan då vi inte hade diabetes i familjen! Ska jag överklaga?!

Pizza

2012-10-08T13:37:00.001+02:00

Hej hopp… i går kväll skulle vi vara lata för första gången sedan Vilmer fick diabetes. Vi köpte pizza från pizzerian. Nja säger jag ju då… det ska vi ju inte göra så ofta om man säger så… Är vi sugna på pizza så får vi nog ta och göra egen pizza. Men det går ju inte att göra om man vill vara lat en dag… Allt var frid och fröjd tills midnatt… Då låg han uppe på 17.8 i socker… Peter och jag bestämde oss för att ge honom en extra insulindos. En timme senare såg vi att värdet började gå ner… På morgonen slutade han på 7.4. Helt ok! Men som sagt, detta kommer inte bli någon vana! Men nu har vi ju provat på det och vet hur det blir.

Idag är han lite varm och både lillebror och jag är lite förkylda. Så ikväll hoppas vi över idrotten.

Helgen har vi ägnat åt att hjälpa mina föräldrar att packa. Deras flyttlass kommer gå på torsdag. Då måste allt vara klart. Det känns som att det är mycket kvar att göra för dom, men det blev mycket gjort under helgen och det är alltid roligt att hjälpa till.

Inför våran flytt känns det som att vi saknar flyttkraft. Det är bara en till utom Peter som kommer kunna bära möbler. Det kommer bli väldigt tufft för dom… Fler hade behövts, men de växer inte på träd. Ska fråga några goda vänner till om de har lust att hjälpa oss, men vi är ute ganska sent så risken är ganska stor att de redan är uppbokade på annat håll. Hoppas alla har haft en bra helg!

Nu ska vi snart ut till en lekplats och leka lite, Elis måste bara vakna och få i sig lite lunch.

Förkylning…

2012-10-03T14:42:00.001+02:00

Idag började dagen med att jag vaknade sent. Och så ville inte Vilmer hjälpa till, så det slutade med att vi kom 20 minuter försent till förskolan. Idag har jag fått åka hem en sväng. Det var skönt att kunna känna att jag litar så pass på personalen nu.

Idag träffade jag på förskolechefen. Jag sa till henne om att jag anser att det serveras för lite grönsaker till maten. Till ett helt bord med 6-7 barn så får de ca 1 dl kokta grönsaker. Vad ger det för signaler? Är inte grönsaker viktigt att äta eller? Dessutom så är det viktigt att det finns grönsaker att äta för Vilmers del om han är mer hungrig och han redan har ätit mycket kolhydrater. Chefen förstod och höll med. Hon tog dessutom tag i detta med det samma. Hon pratade med kokerskan där maten levereras ifrån och ska fixas omgående. Superbra bemötande! Det gick inte mer än 4 minuter från det att jag “klagade” tills att det var klappat och klart. I går fick vi också veta att det kommer att ges 12 resurstimmar extra i veckan. Vilmer är där 15. Så det är också strålande!

Även om jag har haft magkatarr de senaste veckorna och nu kommer förkylning, så måste jag bara berätta att jag är så lycklig ändå! Mitt i allt jobbigt som hänt det senaste så har det hänt någonting väldigt roligt. Så fort jag tänker på det så måste jag le.

Nu ska mellanmålet fram på bordet och snart borde lillebror vakna. Ha en fortsatt fin dag!!

Barnkalas

2012-09-30T21:35:00.001+02:00

Idag var det Vilmers förra förskolekompis som hade 4 års kalas. Varför ska det vara så svårt att få till insulindoserna till kalas. Detta kalaset hade föräldrarna varit så söta och köpt sockerfritt godis och istället för mat bjöds det på köttbullar, prinskorv och grönsaksstavar. Efter blev det tårta. Vilmer åt inte så mycket av det, men ändå fick han väldigt högt blodsocker. Sedan 15:00 i dag har han legat på en “jämn” hög nivå… Till kvällsmat gav vi honom 2 enheter mer än vad vi brukar och en timme efter insulinet tog vi ett sockerprov till och han låg fortfarande för högt. Ska snart in och kolla honom, men det känns så svårt…

Helgen har varit supermysig. Peter och jag har fått oss lite bebismys hos en vän till oss som bor i Skövde. Vi har umgåtts med Peters föräldrar och ätit massa god mat och bara haft det allmänt mysigt. Jag ville verkligen inte åka hem. Under helgen har magen varit helt ok, men i morse när jag vaknade så började det strula igen. Det är okej när jag har känningarna i magen med att det svider och gör ont, men såååå jobbigt när jag går illamåendet. Ikväll har det ändå blivit bättre då illamåendet försvunnit. Skönt.

Alla räkningarna är betalda och jag kan stryka en sak på vår lista. Det är alltid skönt.

På återseende.

Svajiga dagar…

2012-09-29T22:54:00.001+02:00

Idag har vi sammanställt dagarna som varit i diagram efter alla Vilmers blodsockervärden. Ojojoj, säger jag bara… även om vi inte ätit så annorlunda så har hans värden varit väldigt höga… Kanske kan det vara att hans egen produktion av insulin mer och mer börjat att avta… Några dagar under veckan har varit så perfekta att det endast skulle kunna gå att drömma om de värdena. Men de senaste två dagarna har vi misslyckats totalt eller så är det helt enkelt så att vi behöver öka insulindoserna.

Idag har både farmor och farfar tagit stick i magen på sig själva med våran test spruta och även tagit på Vilmer. Det har gått fantastiskt bra. Vilmer har visar hur allt fungerar och han gör det strålande för att bara vara 4 år gammal.

Idag har jag fått en klocka i trettioårs present av mina kära svärföräldrar. Jag fick själv åka in till stan och välja. Jag är sjukt nöjd. En armbandsklocka har jag inte använt på år och dar. Men sedan en kort tid tillbaka har jag mer och mer saknat det. Som ni själva kan tänka er är det många tidpunkter under dagen som jag måste hålla koll på och att behöva leta upp mobiltelefonen (som jag aldrig har i fickan) stup i kvarten är tidskrävande. Så idag fick jag mig en klocka som jag både behövde och önskat mig ett tag. Supersnygg!

I morgon blir det återresa ganska tidigt. Direkt efter en tidig lunch bär det tillbaka ner till ett stopp i Göteborg då det vankas barnkalas. Barnkalaset är hos en av Vilmers förra förskolekompis som också var en av hans bästa vänner när vi bodde i Göteborg. Det pratas fortfarande en hel del om honom, så det kommer bli väldigt roligt att få träffas igen gissar jag. Eventuellt blir det lite svampplockning för min del under tiden kalaset håller på och så är Peter med barnen på kalaset. Det är en liten bostad och hela 11 barn som kommer vara på plats. Dessutom en del föräldrar som kommer vara delaktiga/deltagande. Desto färre vuxna desto bättre gissar jag att födelsedagsbarnets föräldrar tänker. Så om vädret tillåter mig så går jag ut i gamla hemtrakter för att hitta svamp på kända ställen. Hoppas nu att inte allt är plockat redan

Hoppas ni haft en lika trevlig lördag som jag.

Första resan

2012-09-28T23:54:00.001+02:00

Idag har vi åkt på vår första färd till Göteborg sedan vi flyttade till Ängelholm. Vi har varit och lekt med bästa kompisen. De hade så roligt tillsammans och jag vågade låta honom leka utom synhåll i längre än 30 minuter själv. Kanske var det också för att jag själv hade det så trevligt med bästisens mamma och allt runt omkring Elis som gjorde att jag glömde bort tiden lite. Men åt andra sidan såg jag att det gick bra utan att jag var över honom som en hök. Jag gissar att han också tyckte det var skönt .
Efter besöket i Göteborg bar det vidare till farmor och farfar i Skövde. Efter trevligt sällskap och många glas vin så är det dags för att slänga sig på huvudkudden och förhoppningsvis få några timmars sömn innan det är dags för att vakna igen.
Måste förstås berätta att Vilmer och jag var på ett café och käkade lunch i dag. Det gick jättebra! Jag var lite orolig för att han skulle göra en liten scen över att ta insulinsprutan. Det var väldigt mycket folk vilket resulterade i att vi fick dela bord med 2 andra. Men sprutan gick jättebra att ta! Puh! Så detta vågar jag mig på igen utan några som helst problem!
Nu ropar kudden högt och tydligt att den vill att jag ska sova
Godnatt!

Ytterligare ett steg framåt

2012-09-26T21:01:00.001+02:00

Idag har vi lyckats otroligt bra med Vilmers blodsocker. Han har legat mellan 4,2 och 7,6 under dagen. Helt strålande! Dessutom har jag märkt en fantastiskt glad och koncentrerad pojke. Han har lyssnat på vad man sagt, orkat att leka själv länge och varit världens finaste storebror hela dagen. *lycklig*
Idag var det utflykt med förskolan i skogen. Det tog ca 30 minuter enkel väg att vandra dit. Mycket mysigt. Mackor och varmchoklad bjöds det på till barnen. Jag hade med mig lite saft till Vilmer. Att han inte kunde dricka varmchoklad rörde honom inte i ryggen överhuvudtaget. Han gillar inte det… Han var så lycklig över sin saft.
När det var dags för lunchen så ville han att en av fröknarna skulle ta sprutan… Han får ju lite fler poäng då. Och kommer han upp i 10 poäng så får han en liten Pokemon figur. Det gick jättebra. Idag satt jag inte med vid maten. Jag gick och satte mig på deras kontor. Det hade gått väldigt bra. Personalen vid Vilmers bord hade sten koll på vad han gillade och hur mycket han tog. Känns tryggt.
Magen min är fortfarande inte bra… Så nu ska jag lägga mig ner och vila.
Ha en fin kväll!

Ont i magen…

2012-09-24T20:29:00.001+02:00

De senaste dagarna har jag haft ont i magen… Efter att ha googlat lite så har jag nog själv kunnat fastställa att jag faktiskt har magkatarr… Men medicinen som jag har fått prova hjälper mig inte… Ska testa den i morgon också… Idag har varit fruktansvärd och jag hoppas inte det blir värre… mår pyton…
Men bland allt jobbigt har jag ändå försökt att ha en trevlig dag med en vän på Hembygdsparken. Barnen lekte och hade roligt. Efter att vi lekt en liten stund tog jag blodsockret på honom och då låg han bara på 2,8. Lite druvsocker på det så lekte vi vidare. Men när jag skulle kolla en gång till på vart det landade så låg han fortfarande kvar på 2,8. Så då blev det till att gå tillbaka hem och så klart ytterligare ett druvsocker (till Vilmers stora lycka).
Vi har varit på gymnastik nu på kvällen. Efter mellanmålet som slutade med 2,5 mackor och 1 morot så var han väldigt mycket mer på hugget än de tidigare gångerna. Kul. Idag var det bara jag av alla barnens föräldrar som satt med inne i gymnastiklokalen. Jag vågar helt enkelt inte att Inte ha uppsikt på honom. Särskilt inte då han legat så lågt under eftermiddagen.
Nu blir det lite slappe i soffan.

Kantareller

2012-09-23T22:02:00.001+02:00

Idag har jag fått en mammadotter dag med min kära mamma. Vi åkte till skogen för att leta efter trattkantareller. Vi fann lite och mamma tog på sig att hon och pappa skulle rensa dom. Himla skönt måste jag säg. Det roligaste är ju ändå att plocka dom. Rensningen och torkning är ju si så där.
Jag har antagligen fått lite magkatarr… På internet så står det att man ska försöka att skippa det man är stressad över… det är ju lättare sagt än gjort… Jag fick lite medicin mot magkatarr av mamma som hon hade hemma och ska prova det i morgon.
Ikväll har vi blivit lite oroliga för Vilmer. Han har suttit och gråtit över att han har så ont i sin panna. Sedan somnade han utan middag med ½ en het mer av insulin då han hade så högt blodsocker före maten. När vi väl tvingat i honom lite yoghurt så somnade han i soffan. Det känns som att det kommer kunna bli en lång natt…
Nu ska jag ta och knoppa för i morgon är det redan måndag (helgen går alldeles för snabbt) och då blir man själv hemma igen. Är Vilmer frisk i morgon så kommer vi att ha lite öppnaförskolan på schemat och på eftermiddagen är det idrott.
Godnatt!