Fromsint

Hitta alla sidor

Lói Stefánsson — Wed, 23 May 2012 18:53:05 +0000

Nej, inte hitta alla sidor hos mig, bara på min blogg. Den lilla siffran 1 längst upp till vänster samt längst ner under rubriken ”Senaste inläggen” samt sist på sidan kan användas till att leta sig vidare till många andra sidor. Det kallas sidnavigering…

Det löser tillfälligt problemet med att jag inte kan få ”arkivet” att fungera. Det fanns en tydligare lösning men den hade lite ”buggar” så jag fick göra så här så länge. Detta fungerar även för mig själv, vilket är en förutsättning, så jag kan gå tillbaka i det jag skrivit. Och så kan du göra nu också. Om du vill.

Den helige Ande

Lói Stefánsson — Wed, 23 May 2012 11:25:29 +0000

”Du sänder din Ande, då skapas liv.” (Psaltaren 104:30) Det berättar för oss om hur allt liv hör ihop med Guds Ande, och att allt det som någonsin funnits till har fått liv av denna Guds Ande. Det är som när vi slutar att andas. Det leder till döden. Om Gud tar bort sin Ande från oss så dör vi.

I Jesus får talet om Guds Ande en ny och tydligare innebörd. Anden sänds ut till oss för att vi ska leva med Gud, och för att Gud vill leva i oss.

Pingstdagen handlar om den helige Andes närvaro i våra liv, och utmanar oss att söka efter att bli uppfyllda av denna närvaro. För Andens uppgift är att lära oss och påminna oss om allt det som Jesus gjort och sagt – och hjälpa oss att leva i vår tro i den här världen.

Nuförtiden skriver man ofta i kyrkans sammanhang ”den heliga anden” i stället för den helige Ande. Någonstans har några bestämt att det ska vara så. Men åtminstone här envisas vi med att behålla den gamla formen. Den rör inte till något. Och får inte heller associationer till några änder. Och jag kan inte säga ”den heliga anden” så därför kan jag inte heller skriva det. Och det låter knäppt också, tycker jag. En ande som är helig blir väl en helig Ande, eller den helige Ande. Inte heliga Anden. Ibland är man väl klåfingrig med uttryck som bara finns där och ligger väl i mun och tanke. Undrar om det varit för att få till en kvinnlig/feminin ändelse någonstans i gudsbegreppet?

Arkiveringsproblem

Lói Stefánsson — Mon, 21 May 2012 19:38:54 +0000

Jag kan inte få rubriken ”arkiv” att fungera här på bloggen. Man kommer ingenstans. Så jag har fått göra lite förändringar tillfälligt, hoppas jag, för att lite fler inlägg ska kunna bli synliga samtidigt. Därför kan det ta lite längre tid att ladda startsidan. Det är ju de 15 senaste inläggen som syns (under varje kategorirubrik också) i stället för kanske bara fem.

Och är det någon som kan hjälpa mig att lösa problemet blir jag glad. Det problemet har funnits även om jag använt andra teman, så jag vet inte riktigt var det finns.

Andens liv hos Guds barn

Lói Stefánsson — Fri, 18 May 2012 07:13:56 +0000

Vi är Guds barn! Så skriver Paulus i Romarbrevet. Det är vi genom Jesus Kristus och det visar sig genom att han har sänt sin Ande till oss.

Söndagen före pingst talar om den helige Andes närvaro i och med dem som tror på Jesus. Jesus kallar Anden för ”Hjälparen” och ”sanningens Ande” som i allt vittnar om Jesus. Det betyder att Anden bara gör det som Jesus själv skulle ha gjort – och när vi kallas Guds barn är det för att vi genom Anden blir gjorda till vittnen om Jesus Kristus – genom vår tro och i vårt liv.

Så långt blir det här rätt teoretiskt. Ibland måste det bli så. Men i livets vardag och helg handlar det inte om teorier utan om liv. Och det liv vi lever kan vi leva uppfyllda av den närvaro som Gud ger oss genom den helige Ande. Närvaron av Jesus i oss och med oss.

Dock inte något sagt om att det liv vi får genom tron och med Jesus skulle vara ett liv utan bekymmer eller besvär. ”Om vi delar hans lidande för att också få dela hans härlinghet” skriver Paulus, då är vi Guds barn och hans arvingar. Arvet är det eviga livet, det vi får genom Kristus. Gott nog det.

Han kommer tillbaka!

Lói Stefánsson — Tue, 15 May 2012 18:52:18 +0000

Han skall komma tillbaka just så som ni har sett honom fara upp till himlen! Det får Jesu lärjungar höra när Jesus lyfts upp i höjden och de inte längre kan se eller röra vid honom.

Även om det var tämligen länge sedan detta hände är den tid vi lever i just nu den tid då vi inväntar honom som kommer tillbaka – Jesus. Han som är ”Herre över allting” så som överskriften för Kristi Himmelsfärds dag lyder i den svenska evangelieboken.

Få människor av idag har förstått att Kristi Himmelsfärds dag är en viktig kyrklig helgdag, inte bara en extra röd dag i almanackan. Inte heller i kyrkan är den särskilt väl besökt. En torsdag! Det hör inte till det vanliga. Men det är därför att dagen är viktig som vi firar den.

Låt Kristi Himmelsfärds dag bli en dag av begrundan över att Jesus är den Herre och Gud som vi hoppas på – och vi inväntar hans återkomst i härlighet, så som Kyrkans texter berättar.

Han kommer tillbaka. Och vi vet att han redan är mitt i bland oss genom sin helige Ande. Därför kan vi tryggt invänta hans återkomst och leva i världen och tiden som hans folk.

Nya generationer

Lói Stefánsson — Mon, 14 May 2012 04:24:07 +0000

Att få barn är något fantastiskt och underbart. Att få barnbarn är lite annorlunda men också lite av samma sak, fantastiskt och underbart att upptäcka att ens barn fått barn. Man gläds med dem, förundras över den lilla parveln (jo, pojke för min del) och förstår ändå inte riktigt.

Men en sak förstår jag – att det barn som jag själv haft och burit på för rätt länge sen, vaggat, vandrat omkring med på axeln när han var orolig och hade ont i magen – den rollen har han nu tagit över själv. Medan jag kan se på. I varje fall när vi möts. Det är en ny generation som börjar i min egen familj. Och jag själv har fått en ny dimension i livet – att vara lite gammal som en farfar ska vara (hur ”gammal” man än är blir man äldre). Eller som sonen, den nyblivne pappan meddelade en av sina vänner: ”nu är jag teoretiskt mer vuxen än du” (som inte har barn).

Bönens möjlighet och kraft

Lói Stefánsson — Wed, 09 May 2012 17:38:46 +0000

I varje människa finns det en längtan efter något mer än det som vi kan se närmast oss. Bön är ett uttryck för denna längtan, som vi inte har hittat på själva utan har fått som en gåva av Gud.
När Jesus talar om bön är han ofta mycket konkret. Han berättar i bilder om vanliga människors typiska eller särskilda bekymmer. Som om änkan som tjatade på domaren för att få ut sin rätt. Och trots att domaren inte brydde sig om någon mer än sig själv fick änkan som hon ville till slut – för att domaren ville slippa tjatet!
Ibland tror vi att bön mest handlar om vackra ord som vi använder när vi talar med Gud om våra bekymmer och önskemål. Och vacker får bönen också vara. Men det är inte orden som bevisar bönens djup utan människans inre vänt mot Gud. Gud ”förmår göra långt mer än vi kan begära eller tänka..” skriver Paulus. Därför kan vi i vår bön också våga överlämna bönen åt Gud – och hans vilja för oss.