Tanken var att Hammarö skulle växa till 15 000 invånare och därmed skulle flera sköna skattekronor förstärka ekonomin. Men nu skriver man ner befolkningsprognosen från 15 000 till 14 950 för den 1 november. Detta innebär runt 2 miljoner kronor i förlorade skatteintäkter. Totalt beräknas kommunens kostnader öka med 3,5 miljoner kronor, samtidigt som utgifterna ökar med samma belopp – vilket ger ett underskott på 7 miljoner för 2011 jämfört med budgeten tidigare i år.
Enligt Hammarö kommuns ekonomichef Charlotte Depui ligger finansoron och Grekland ekonomiska kollaps bakom en del av siffrorna.

Vad är det som har hänt. Är detta grekernas fel?
- Det kan man väl till viss del säga. Men det bygger på olika omständigheter, dels arbetslösheten och Sveriges tillväxt där exporten väntas gå sämre. När vi gjorde budgeten hade vi en tillväxt på runt 5% och nu är den nere på cirka 2%. Och det svänger mycket snabbt från det ena kvartalet till det andra.

Hur påverkar det att vi inte blir 15 000 invånare i år?
- Vi skriver ner prognosen per den 1/11 som är det datumet vi räknar fram skatteintäkter och statsbidrag för 2012. Där vi tidigare hade 15 000 – nu räknar vi med 14 950 invånare för att vara på den säkra sidan. Och det motsvarar ungefär 2 miljoner i skatteintäkter.

Varför väljer folk att inte flytta hit, går det hand i hand med finansoron?
- Nej, det som gör att det inte rör sig som vi trott är nog att de nya bostadsområdena inte utvecklats. Tomtförsäljningen vid Bärsta har gått trögt, men det börjar vända. Första kvartalet sjönk invånarantalet med runt 30 personer men nu har det ökat igen. När hag tittade på augusti så var vi 14 969 i kommunen. Så det kan ändå bli så att vi hamnar på 15 000 som vi tänkt oss.

Men ekonomin måste väl också spela in?
- Jo den kan givetvis spela in. Folk blir oroliga för räntorna och vågar inte köpa en tomt och bygga hus om man inte vet vad kostnaderna blir.

Appen är barnsligt enkel. Starta appen, tryck på inspelningsknappen, spela in ditt meddelande och skicka det via sms, maila, till Facebook eller Twitter. Men glöm inte att editera texten. För om du inte talar väldigt långsamt och tydligt blir meddelandet ett helt annat än du tänkt dig. Lika knäppt som T9 kan bli när man skriver. Den banala frasen “Nu skulle det vara gott med lite kaffe” blev “Nu dags att sova på lite kaffe”.

När man vant sig vid att artikulera är appen väldigt smidig. Utvecklaren påstår att det går sju gånger snabbare att läsa in text via appen än att skriva. Det kanske stämmer om den översätter rätt i alla lägen vilket den verkligen inte gör. Vill man vara cool kan man säga (som många gör) att den funkar bättre på engelska. Men jag erkänner: den funkar halvdant med min engelska.

På Sjöglimtens förskola har man odlat under sommaren. Barnen har själva varit med och sett potatis, plommon, björnbär, äpplen, persilja, jordgubbar och blåbär växa till sig inne på skolgården. I mitten av september ställde man till med skördefest och förutom det som odlats på Sjöglimen så hade barnen också med sig frukt och grönsaker från sina egna trädgårdar.

Skolans egenodling är en del av utmärkelsen Grön flagg som tilldelas skolor som vill jobba för en hållbar utveckling. Det är tredje året som Sjöglimten har grön flagg och tanken med odlingarna är att lära barnen om att så och odla.

Och barnen verkade vara mycket nöjda med projektet och all hjälptes glatt åt att plocka upp potatisen.
- Det är kul, konstaterade Melker, som fick medhåll av Malva.
- Jag hade med mig päron, berättade hon glatt.

Vandaler var ett ostgermansk folk som på 400-talet skapade ett välde i Nordafrika. Deras sätt att leva utmärkte sig för barbariskt och hänsynslöst skövlande – vandalism!

Är det verkligen möjligt att ett sådant levnadssätt kan bli en förebild? Tydligen!
När vid förhör dessa ”skadeinsekter” fått frågan; ”varför”, har svaret ofta blivit ”vet inte”. Visst vet de men orsakerna är av så låg nivå att de själva inte orkar säja det. Dessutom tycks många ”vandaler” tro att statens, kommunens och försäkringsbolagens utgifter inte drabbar dem själva eller deras föräldrar. Till skolans företrädare tipsar jag följande:
Avsätt tid till att eleverna själva får skriva ner några rader om vad de tror orsakerna är till att vissa låter förstörelselusta får ta stor plats i deras sinnevärld.
Men svaret ”det finns ingen ungdomsgård” är ett argument som är förlegat! Aldrig har det funnits så många alternativa sysselsättningar som nu!

Det gör ont i ett gammalt Skoghallshjärta när arbete som gjorts för allas trevnad, förstörs genom någras vandalism.

Signatur: Antivandel.

Lärarförbundets rankning bygger på statistik om bland annat lärartäthet, andel behöriga lärare och elevernas resultat.

Tio i topp (siffran inom parantes är 2010 års ranking)
1. Arvidsjaur (1)
2. Lomma (6)
3. Piteå (2)
4. Hammarö (30)
5. Lund (4)
6. Luleå (5)
7. Karlstad (18)
8. Tjörn (11)
9. Sölvesborg (53)
10. Överkalix (21)

Sitter och förbereder ett föredrag om Hammarö i Folkmun. En inspiration när vi startade tidningen var Jonny Nilsson som drev Hammaröbladet under 30 år från början av 60-talet.
Det är väldigt få som vet att berätta något om den mannen, trots att han måste varit i folks blickfång i sin roll som ensam reporter på tidningen. Jonny gick bort för några år sedan men vi vill gärna komma i kontakt med folk som känner till Jonnys liv och gärning. Jag tror det finns en bra historia att berätta om Jonny och Hammaröbladet.

Hur har vandaliseringen gått till?
- De har kastat sten. Jag åkte runt under helgen och såg flera stora stenar ligga kvar i kurerna. Vid Mörmorondellen var alla väggar krossade. Och på Vidön hade busskuren välts.

Varför är väggarna av glas?
- Ska man åka kollektivt så ska det kännas säkert och fräscht. Vi ska ha vindskydd med bra synlighet för trygghetens skull. Sätter man in plexiskivor blir de snabbt gråa och fula.

Vad kostade förra helgens vandalisering?
- Uppskattningsvis 50 000 kronor.

Värmlandstrafiks vd Lars Bull om vandaliseringen

- Varje krona vi lägger på det är bortkastad. Den skulle vi kunnat lägga på trafik istället. Vi lägger årligen 1,5 miljoner kronor per år på åtgärder efter vandalisering, det motsvarar en och en halv buss.

Är det ett ökande problem?
- Det går i perioder. Det här handlar om enstaka individer som har någon form av problem som de inte kan hantera.

Är det större problem på Hammarö än i andra kommuner?
- Nej, vi ser inget sånt mönster, men det är extra tråkigt eftersom vi satsat så mycket på Hammarö

Kan ni göra något för att stävja vandaliseringar?
- Vi lämnar generellt in polisanmälningar men vi kan också utlysa belöningar.

Har ni provat det?
- Hittills har vi aldrig gjort det.