Hannelores blogg

Senaste nytt

2009-09-10T09:16:00.002+02:00

Månadens viktigaste nyheter om whiplash och närliggande ämnen.
Klicka på Senaste nytt för att läsa veckans alla nyheter.

"Nya reglerna är en humanitär katastrof"

HSAN läggs ned: "Blir svårare att vara patient"

Nackskadecenter öppnar i höst Skånskan.se

Ett sjukt och oetiskt försäkringssystem E Karlssons blogg

Ge sjuka rättshjälp Helahelsingeland.se Debatt

FK ägnar mer och mer tid åt att förklara sjuka för friska BT Debatt

50 000 läkare anmäls för felaktiga sjukintyg Sr Västernorrland

Nya rekommendationer i sjukskrivningsvägledningen Socialstyrelsen

Sjukfrånvaro inget moraliskt problem Smp Debatt

Håkan fick rätt mot försäkringskassan AB

Hepatit C - inget skäl till sjukskrivning Västnytt

Tända ljus mot Försäkringskassans regler Hd.se

Rehabpengar når inte smärtpatienter SR

Fler handläggare utsätts för hot ST Press

"Reglerna har blivit alldeles för hårda" AB

Bonus till döds Dalademokraten

En myt att många sjuka fuskar Dagbladet Debatt

Undvik försäkringsbluffen Ltz.se

Förre chefsjuristen: Hårresande exempel på bristfälliga beslut? Blt.se

Härnösandsbor manar till protester Allehanda.se

Svårt sjuka patienter trakasseras Läkartidningen

Kassan är kass Expressen Debatt

Bertil Andersson - en riddare i nöden Piteå-Tidningen

Försäkringskassans chef Malmborg avgår Rapport

Nya rön om pisksnärtsskador Vetenskapsnyheter

Människovärdet devalveras DDWebb

För stor byst - förlorar livränta HD

Jaga läkarna istället, Försäkringskassan GT Debatt

Bara 5 av 25 bilmodeller har bra skydd mot pisksnärtsskador AB

Namninsamling mot sjukskrivningsreglerna

Fler klagar på färdtjänsten DN

Sjukhusens städning ska ses över Rapport

Tandvårdsreformen ännu ingen succé Rapport

Sjukpensionärer har sämre livskvalitet svD

Färre får personlig assistent DN

Jobb trots pension en fälla SvD

Stoppa utslagningen från arbetslivet DN Debatt

Kränkta av Försäkringskassan SR Sjuhärad

Höstträff om triggerpunktskirurgi

Folktandvårdschefer kritiserar vårdreform Ekot

Personalen sjuka av jobbet DT

Cancersjuka drabbas av oklara regler Ekot

Sjukskrivna hotar ta sitt liv Allehanda.se

Viktiga namninsamlingar

"Kvinnor får sämre vård" DN

Läkarmottagningen stängs - patienterna är för sjuka DN

Don Quixote i den svenska sjukvården Efter Tolv/P4

Arbeit macht frei Shortcut

Arbetslöshet, sjukdom och döden - goda inkomstkällor för svenska staten

Överklagar medicindom Norra Skåne

Manlig måttstock ger kvinnor pisksnärtskador F & F

Karin kan inte arbeta - men får ingen sjukpenning Allehanda.se

Miljarder ska sparas på handikappstöd Rapport

Cancersjuk i Uddevalla får ersättning Svt Västnytt

Tandvårdsreformen borrar hål i plånboken

Gun vill ha besked om sin sjukersättning HD.se

Uppsägning hotar skadad busschaufför GP

Systemen fuskar också Sydvenskan Opinion

Fler dödsolyckor på svenska arbetsplatser SvD

Arbetsstress och dåliga chefer värre än osund livsstil DN Debatt

F-kassan backar – alla ska bedömas individuellt Sydvenskan

Sjukvården tog protesen - får leva enbent Barometern

Traumatiskt att förlora sjukpengen Sydsvenskan

Cancersjuk för frisk för sjukpenning DN

Pressen ökar på Försäkringskassan Sydsvenskan

Rehabiliteringskoordinator införs i företagshälsovården

Samma FRA-lag i ny förpackning?

Klartecken för nya sjukförsäkringsregler Ekot

Kritik mot nya sjukförsäkringen TV4 Nyheterna

Sjuka tvingas söka socialbidrag Svt.se

En dålig sjukförsäkring ska bli ännu sämre LO.se

Uppbromsning mest kritiskt vid krock TA

Ännu en lögnaktig rapport om sjukfrånvaron

Nya kampanjer mot slakten av sjukförsäkringen

Protester mot hårdare sjukregler

Kvinnors förarställning i bil ökar risken Ekot

Ingen ersättning för magnetröntgen utomlands Dagens Juridik

Kammarrätten: enkla sysslor inte arbete Dagens Juridik

Kritiker underkänner nya sjukförsäkringsregler SvD

Läkare dömer ut nya vårdregler SvD

Småbilar har sämre whiplashskydd Teknikens värld

Vakna Svensson! Sjukförsäkringen snart ett minne blott

Sjuk bonde fick rätt Lantbruk

Därför är whiplash värre för kvinnor Vetenskapsradion

Rörelseanalys ger information om nacksmärtor Umeå Universitet

Bakläxa för nämnd för nekat socialbidrag TA

Handikappade går samman i protest Skånskan

Patient dog av för mycket läkemedel DDWebb

Bakslag för F-kassan om sjukpenning Svt

Inte vård på lika villkor SvD

Privatiserad trafikförsäkring dröjer Ekot

Chockterapi för sjukskrivna Aftonbladet Debatt

Ska vi låta försäkringsbolagen ta makten? DM Debatt

Expressenreporter ersätts efter förlikning Journalisten

"Försäkringskassan på väg att knäcka vår dotter" VT

Gemensam protest mot Försäkringskassan Skånskan

Sjukskriven med aktiv fritid får lägre ersättning Sr Skaraborg

F-kassan svag mot MC-gäng

Slarvig fuskutredning

Påkörd man nekas ersättning av Försäkringskassan SR

Ökad kontroll av människor i trygghetssystemen SFT

Så snuvas de sjuka på ersättningen Dina Pengar

Så länge får du vara sjuk AB

Sjuka pengar - om läkemedelsbolagens skumma affärsmetoder

Högre sjukersättning för många GP

Tiotusentals saknar pengar till läkemedel Ekot

Reinfeldts beska droppar Debatt

Fler söker vård utomlands Ekot

Sjukpenning drogs in trots livsfarlig skada NWT

Intressant.se om Whiplash

Placering på Bloggkartan.se

Deltidsjukskriven förlorar rätt till sjukpenning vid arbete i annat EU-land

2008-03-18T12:11:00.000+01:00

Mannen var deltidssjukskriven och åkte till Spanien för vård av sin onda rygg. Försäkringskassan beviljade sjukpenning. I Spanien blev mannen snabbt bättre och började arbeta. Försäkringskassan drog in sjukpenningen efter att han inte deltagit i en rehabiiteringsåtgärd. Mannen överklagade och åberopade undantag i EG-förordningen om tillämpning av sociala trygghetssystem. Kammarrätten anser dock att mannen omfattas av spansk lag och inte har rätt till svensk sjukpenning.

Kammarrätten i Göteborg, mål 1309-06

Källa Juridik idag.

Andra bloggar om: sjukvård, utlandsvård, Spanien, hälsa, medicin, juridik, nyheter, samhälle, sjukpenning, försäkringskassan, kammarrätten, eu, rehabilitering, vägledande dom

Utlandsvård

2006-10-25T18:30:00.002+02:00

Ingen rätt till utlandsvård om väntetiden hemma är medicinskt godtagbar

En nationell sjukvårdsmyndighet får avslå en ansökan om tillstånd till sjukhusvård i en annan medlemsstat om väntetiden för vård i hemlandet inte är längre än vad som är godtagbart med hänsyn till patientens vårdbehov. Det krävs att det i det enskilda fallet görs en objektiv medicinsk bedömning av patientens hälsotillstånd, sjukdomshistoria, sjukdomens sannolika förlopp, smärta och/eller typ av handikapp vid den tidpunkt då patienten inger eller förnyar en tillståndsansökan. Om väntetiden inte är godtagbar, har patienten däremot rätt till vård i en annan medlemsstat på hemlandets bekostnad. Det förklarar EG-domstolen i en dom, som gäller en kvinna i Storbritannien, där sjukvården är kostnadsfri för patienten och helt finansierad med offentliga medel.

Kvinnan led av höftledsartrit. Väntetiden var initialt ett år, vilket ansågs acceptabelt i kvinnans fall. Kvinnan åkte dock till Frankrike för att få en höftprotes inopererad, men fick avslag när hon ansökte om ersättning i Storbritannien.

Court of Appeal för England och Wales vände sig till EG-domstolen med en begäran om förhandsbesked för att få klarhet i vad som gäller. Man ville bland annat veta om en eventuell skyldighet att finansiera sjukhusvård i andra medlemsstater utan hänsyn till budgetrestriktioner var förenlig med artikel 152.5 EG.

Artikel 22.2 andra stycket i förordning 1408/71 ska tolkas så att den behöriga institutionen får avslå en ansökan om tillstånd till sjukhusvård i annan medlemsstat av det skälet att det föreligger en väntetid för sjukhusvård, om institutionen kan fastställa att väntetiden inte överskrider den tidsfrist som är godtagbar. Vid bedömningen ska institutionen beakta samtliga parametrar i fråga om patientens individuella tillstånd.

Artikel 49 EG utgör enligt domstolen vidare inte hinder för att uppställa ett krav på förhandstillstånd från behörig myndighet som villkor för att det system som patienten tillhör ska ersätta kostnaden för tilltänkt sjukhusvård vid en vårdinrättning i en annan medlemsstat.

EG-domstolen C-372/04

2006-05-16

Källa: Norstedts Juridik

Andra bloggar om: sjukvård, utlandsvård, EG-domstolen, Storbritannien, hälsa, medicin, juridik, nyheter, samhälle

Svetsare fick rätt i AD

2006-09-22T10:27:00.000+02:00

Arbetsdomstolen har ogiltigförklarat uppsägningen av en axelskadad svetsare. Anledningen är att arbetsgivaren inte fullgjort sina skyldigheter att utreda möjligheten till fortsatt anställning.

En svetsare arbetade med ett tungt arbete i tio år och blev sjukskriven med utslitna axelleder. Efter två och ett halvt års sjukskrivning sades han upp på grund av personliga skäl. Arbetsgivaren anförde som skäl till uppsägningen att svetsaren varaktigt saknade förmåga att utföra något arbete av betydelse för bolaget. IF Metall och svetsaren ogiltigförklarade uppsägningen. Under uppsägningstiden drog Försäkringskassan in sjukpenningen och angav att svetsaren var arbetsför i något annat arbete som inte belastade axellederna. Då infann sig svetsaren på sin arbetsplats och menade att han stod till arbetsgivarens förfogande för rehabilitering. Läs mer...

Andra bloggar om: nyheter, arbetsdomstolen, juridik, rehabilitering, arbetsskada, sjukskrivning, arbetsrätt, försäkringskassan, facket, if metall, uppsägning

Ersättning för fibromassage

2006-04-02T20:06:00.000+02:00

Även om en kvinnas behov av fibromassage inte kan ges i landstingets regi anser kammarrätten, till skillnad från underinstanserna, att hon har rätt till handikappersättning för de merkostnader hon har för behandlingen.

Försäkringskassan beviljade inte en kvinna som led av fibromyalgi handikappersättning för 8 000 kronor i merkostnader. Ersättningen skulle täcka kostnaderna för den fibromassage som hon ordinerats av läkare, och som hon var i stort behov av för att erhålla smärtlindring och funktionsförbättring. Kvinnan överklagade beslutet.

Ett utlåtande från kvinnans behandlande läkare om hennes komplicerade symtombild med bland annat fibromyalgi, övertygade inte länsrätten, som avslog överklagandet.

I kammarrätten motiverar kassan huvudsakligen sitt avslag till att fibromassagen inte ges av landstinget, men ifrågasätter inte hennes behov av behandlingen. Kvinnan saknade möjlighet att få den inom ramen för högkostnadsskyddet. Kammarrätten anser därför att kvinnan inte kan nekas ersättningen enbart på den grunden att terapin inte ges i landstingets regi.

Kammarrätten i Stockholm, mål nr 409-05

Källa: Juridik Idag.

Läs också: Vägras betalning för massage Whiplash-Nyheter

Andra bloggar om: nyheter, fibromyalgi, whiplash, juridik, medicin, hälsa, sjukvård, försäkringskassan

A-kassan

2006-03-27T08:57:00.005+02:00

Förlorar 5 200 kronor – efter skatt AB

Nya regler för a-kassan klara
De nya reglerna för a-kassan röstades igenom i riksdagen på onsdagen. Nu försvinner den regel som tillåter arbetslösa att bara söka jobb inom sitt yrke eller nära hemorten under de första 100 dagarna. Ekot

LO skaffar försäkring mot sämre a-kassa Ekot

"Kassan vill att jag säger upp mig" DA

Nya paradoxer i socialpolitiken
Per tvingas ta vilket annat jobb som helst på en annan ort eller i annat land, medan arbetslösa flyktingar får statsbidrag för att bo där de själva vill. Skånskan.se Opinion

Uppdaterad: 2008-04-24

Försäkringsbolagens patientjournaler

2005-07-11T18:50:00.000+02:00

Hälsouppgifter lagras hos försäkringsbolag – trots att försäkring inte beviljats

Datainspektionen har granskat om 18 försäkringsbolag som erbjuder försäkringar — vilka kräver en hälsoprövning — upprätthåller ett gott integritetsskydd. Granskningen visar att bolagen strävar efter att följa reglerna. Det fanns dock brister när det gäller information, gallring och loggning.

Datainspektionens granskning visade brister i innehållet i den skriftliga information som försäkringsbolagen lämnar till kunden när de hanterar t.ex. hälsouppgifter. I några fall saknades information om rätten till rättelse av felaktiga uppgifter, rätten till registerutdrag samt rätten att slippa direktreklam. I vissa fall framgick det inte vem som var personuppgiftsansvarig.

Flera av bolagen behöll även känsliga personuppgifter från försäkringar som avslutats eller inte beviljats. Datainspektionen kräver därför att bolagen ska ta fram gallringsrutiner för att avskilja eller förstöra dessa uppgifter. Med avskilja menas att uppgifterna lagras så att de inte längre hålls tillgängliga i den dagliga verksamheten. När det gäller icke beviljade försäkringar bör uppgifterna endast sparas en kortare tid, förslagsvis längst sex månader.

Några av bolagen sparade behandlingshistoriken (loggen) på obestämd tid. De uppmanades att överväga hur lång tid loggen verkligen behövs i den dagliga verksamheten och att därefter avskilja eller förstöra logguppgifterna.

Rapport 2006:2 Så bör försäkringsbolag behandla känsliga personuppgifter (PDF-fil 228 kb, se länk ovan)

För ytterligare information kontakta:

Dataråd Gaby Borglund, tfn 08-657 61 40

Pressekreterare Amina Grill, tfn 08-657 61 43 eller mobil 070-736 10 80

Rapporter

2005-07-10T10:56:00.000+02:00

Information, referat och sammanfattningar från aktuella konferenser, utredningar, studier och forskningsrapporter.

Uppdaterad 2007-02-18

Handikappades ekonomi halkar efter Socialstyrelsen

"Ingen vetenskaplig grund"
Två utländska räddningsplankor för svårt pisksnärtsskadade saknar vetenskaplig grund. Det konstaterar Socialstyrelsen i en rapport som överlämnades till socialministern på torsdagen, skriver Sydsvenska Dagbladet.

Neurokirurgen i Lund är en av två kliniker i Sverige som vill utvärdera metoderna. Den ena metoden är triggerpunkt-kirurgi, en smärtlindrande behandling som utförs av den svenska läkaren Åke Nyström vid Nebraska Medical Center vid University of Nebraska i USA. Den andra är en operation som stöder nacken hos patienter som har ont på grund av att nacken är instabil. Operationen görs huvudsakligen av doktor Abbas Montazen vid Kreiskrankenhaus Bühl i Tyskland. Socialstyrelsens rapport

Barns betyg påverkas av föräldrarnas arbetslöshet
Barnens skolbetyg påverkas om föräldrarna blir arbetslösa, visar en rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Men effekten skiljer sig beroende på om det är mamman eller pappan som förlorar jobbet, berättar Anna Öster, som gjort undersökningen. Ekot

Ny dokumentation av arbetsmiljön
Inom vård- och omsorgsarbete har andelen som måste lyfta tungt varje dag minskat med sju procentenheter över en tioårsperiod. Det är de långsiktiga förändringarna i arbetsmiljön, positiva och negativa, som är intressanta i den senaste arbetsmiljöundersökningen, som nu utkommit i sin helhet. Förändringarna sedan 2003 är små. Arbetsmiljöverket

Unga flickor mår allt sämre, visar en studie från Folkhälsoinstitutet. Fler har ont i huvudet och ont i magen, jämfört med för 20 år sedan. Det positiva är att unga äter bättre och använder mindre alkohol och tobak. Ekot

Ny rapport om många långtidssjukas dilemma Ryggraden

Whiplashkommissionens rapport i kritisk belysning

Kritik mot skrift om whiplash

Metoder för behandling av långvarig smärta SBU:S sammanfattning och slutsatser Våra kommentarer till rapporten.

Diskriminering ökar ohälsan
Statens folkhälsoinstitut (FHI) har tillsammans med de de fyra diskrimineringsombudsmännen gjort studien ”Särbehandlad och kränkt – en rapport om sambanden mellan diskriminering och hälsa".

Resultaten visar att diskriminering ökar ohälsan, vilket inte bara orsakar enskilda individer lidande utan ger konsekvenser för den allmänna välfärden och samhällsekonomin i stort. I rapporten redovisas ett flertal samband mellan upplevelser av kränkande bemötande på grund av diskriminering och olika former av ohälsa, exempelvis nedsatt psykiskt välbefinnande, självmordstankar och upplevelser av svår ängslan, oro och ångest.

- Arbetet mot diskriminering är också ett arbete för bättre folkhälsan, säger projektledare Jonas Frykman till Svenska Dagbladet. Här kan du läsa hela rapporten.

Dålig ekonomi stoppar sjuka från att söka vård
De sjukas ekonomi avgör om de söker läkarvård eller inte. Över 10 procent avstår från att söka läkare trots att de är sjuka. Och bland dem som har ekonomiska problem väljer mer än var tredje bort läkaren. Skillnaderna är stora även när det gäller inköp av medicin. Nästan 60 procent av dem med ekonomiska svårigheter avstår från att hämta ut receptbelagd medicin. Det är fyra gånger fler än bland dem med bra ekonomi. Även långvarigt sjuka avstår från sin medicin för att de inte har pengar till den. Lagens målsättning om "vård på lika villkor" har inte uppnåtts. Det visar en ny rapport från Folkhälsoinstitutet.

Stresshantering kan minska långvarig smärta och främja välbefinnandet Läkartidningen

Kvinnor världen över anklagar sig själva för arbetsskador Arbetslivsinstitutet

Svensk sjukvård ojämlik - mest köer, sämst för de fattiga och dyrast
I de flesta europeiska länder får människor den vård de behöver oavsett inkomst. Ett undantag är Sverige. Här får de med låga inkomster mindre sjukvård. Svenskt Näringsliv

Systemfel förlänger sjukskrivningar
Många människor är långtidssjukskrivna för att det inte längre finns ett fungerande system för att lösa svåra sjukskrivningsärenden. Det är slutsatsen i en forskarrapport från Arbetslivsinstitutet. SuntLiv

Låt patienten bedöma vården
En ny studie visar att svenska patienter ger lägre betyg till vården än patienterna i England och Frankrike. Framför allt får den svenska vården underbetyg när det gäller delaktighet. Och vi i Sverige måste bli bättre på att ta till oss vad patienterna tycker för att förbättra vården. Det anser docent Bodil Wilde Larsson vid Karlstads universitet. Ronden

Whiplashkommissionens slutrapport

Dö i förtid av leda? Ryggraden

Konferenser & seminarier

2005-06-03T18:05:00.006+02:00

Här publicerar vi information om allt som är på gång; Whiplash-konferenser, lokala möten, föreläsningar, kurser etc. Lämna gärna tips.

Uppdaterad 2009-02-12

Seminarium om Whiplash-relaterade besvär

Föreningen Trigger-punkt inbjuder till seminariedag den 20 mars 2009 på
Karolinska Institutet i Solna. Ämnet för dagen är Whiplashrelaterade besvär, med underrubriken: Rehabilitering, kirurgisk behandling, forskning, vad händer sedan?

Föreläsningsdagen börjar med registrering kl 08.30-09.00. Därefter följer
intressanta föreläsningar som avslutas med en paneldebatt.

Följande föreläsare medverkar:

MD Martin Björklund, Alfta Rehab Center
"Förändringar i motorisk kontroll vid nacksmärta - har det någon betydelse
och vad kan man göra åt det?"

PhD, Clinical Assistant Professor Michael D Freeman, Oregon, USA
(Föreläsningen är på engelska)
"Injury mechanisms, chronic pain mechanisms, and the combined role of
central sensitization and brain injury in chronic myofascial pain
syndromes"

MD Abbas Montazem, MD, Tyskland (Föreläsningen är på engelska)
"Stabiliserande kirurgi vid whiplashrelaterade besvär"

MD, docent Åke Nyström, University of Nebraska Medical Center, Omaha, USA
"Omaha whiplash initiativ"

Biträdande professor Mats Y. Svensson, Chalmers i Göteborg
"Whiplashforskning på Chalmers ? bilkonstruktion, krockdockor och
skademekanik"

Överläkare, MD Carsten Tjell, tinnituskliniken Arendal, Norge
"Varför blir inte alla friska efter en whiplashskada? Behandlingsresultat
efter framlagd hypotes"

Moderator: Tomas Alsbro, Whiplash Info

Ytterligare föreläsare kan tillkomma, se vår hemsida www.trigger-punkt.se
för eventuella kompletteringar.

NÄR OCH VAR

Konferensen äger rum fredagen den 20 mars, registrering kl 08.30-09.00,
föreläsningar o debatt kl 09.00-17.40.
Platsen är Karolinska Institutet, sal Jacob Berzelius, Berzelius väg 3,
Solna.

KONFERENSAVGIFT, ANMÄLAN OCH BETALNING
Konferensavgiften är 320 kronor för Trigger-Punkts medlemmar,
440 kronor för icke medlemmar samt 580 kronor för professionen.

Enskilt medlemskap berättigar till medlemspris för medlem, ej
familjemedlem. Om även familjemedlem önskar medlemspris krävs
familjemedlemskap.

Din anmälan med namn på samtliga som anmälan avser, mailar Du till
anmalan@trigger-punkt.se samtidigt som Du även betalar in
anmälningsavgiften på plusgiro 30 24 24 - 7.

Du är anmäld och har en plats i och med att betalning har inkommit. För
professionen faktureras anmälningsavgiften om faktureringsadress anges i
anmälan. Anmälan är bindande, men kan överlämnas till annan person. Antalet platser är begränsade, "först till kvarn" gäller. Sista anmälningsdag är den 1 mars 2009. Därefter endast i mån av plats.

Lunch, förmiddagskaffe med fralla samt fruktpaus på eftermiddagen ingår i priset. I samband med anmälan vill vi att Du anger om Du vill ha kött, fisk eller
vegetariskt till lunch.

UPPLYSNINGAR
För ytterligare upplysningar om konferensen vänligen vänd Dig till
info@trigger-punkt.se med Din fråga eller med Ditt telefonnummer om Du
vill bli uppringd.

Varmt välkomna till en intressant dag!
(Med reservation för eventuella ändringar)

Livslust - med smärta

Whiplashgruppen i Danderyd har ombildats till en smärtgrupp. Mötestider varannan vecka på Andrum i Mörby Centrum, Danderyd. Tid: Kl 10:30 - 12:30. För mer info kontakta diakon Catharina Björnstedt, catharinabjornstedt@svenskakyrkan.se. Välkomna!

Arbetsmiljö

2005-06-02T10:26:00.000+02:00

Regler Arbetsmiljöverket

Skyddsnet.se SEKO:s webbplats om arbetsmiljö, försäkringar och pension.

ARTIKLAR - DEBATT

Arbetsplatser som gör oss friska Metro

Hårdare tag mot arbetsmiljöbrott LO-Tidningen

Kommun får kritik efter mobbning
En 13-årig pojke tog sitt liv i april i år efter att ha utsatts för mobbning under flera år i två skolor i Lerums kommun utanför Göteborg. SvD

Därför saboteras 6-timmarsdagen Dagens Etc

Arbetsmiljöfrågor heta efter dom mot Stig Andersson
Arbetsmiljöfrågor är ett ämne som engagerar. Det visar reaktionerna efter den fällande domen mot Stig Andersson (s).
- Domen mot kommunalrådet är unik och ger en indikation om att någon måste vara ansvarig oavsett organisation, säger Gunnel Gyllensvaan Erichs, jurist på Arbetsmiljöverkets avdelning i Linköping.
Hon tycker att den fällande domen mot Stig Andersson, socialdemokratisk kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Finspång, är unik och intressant. Domen är den första i Sverige där kommunstyrelsens ordförande fälls för ett arbetsmiljöbrott. Norrköpings Tidningar

Hårt arbetsliv för arbetarkvinnor
Situationen för arbetarklassens kvinnor i offentlig sektor och privat industri är katastrofal. Tunga lyft och ständig värk, hot om våld, hög arbetstakt… Så ser vardagen på arbetet ut för alltför många kvinnor. Det framgår i en omfattande arbetsmiljöundersökning som nyligen publicerades av LO. Internationalen

Arbetsplatser med högutbildade friskare GP

Allvarligt skadad VD döms för arbetsmiljöbrott mot sig själv
Vid en olycka i Umeå skadades företagets VD allvarligt. Nu har tingsrätten dömt den skadade för bristande säkerhet. VD knäckte bröstbenet, revben, två ryggkotor och fick lungorna hoptryckta vid fallet. Han är inte återställd och har ständig värk. Tingsrätten kommer fram till att det var VD som hade ansvaret för arbetsmiljön och också att arbetsmiljön den aktuella dagen var farlig, det borde ha funnits skyddsanordningar. Lag & Avtal

"Jävla skitsystem"
Informationsarkitekt Jonas Söderström berättade på TCO Developments seminarium ”Jävla skitsystem” om den digitala arbetsmiljön och varför datasystemen stressar oss.

- Jag är bekymrad. Trots att vi får fler och fler maskiner som ska hjälpa oss att spara tid blir vi mer och mer stressade, sade Söderström.

Han rabblade upp en lista exempel på arbetsplatser där datasystemen snarare har stjälpt än hjälpt användarna: försäkringskassans ärendehanteringssystem, digitala patientjournaler, redigeringsteknik vid SVT och så vidare. Försäkring och finans

Nedläggning av Arbetslivsinstitutet påverkar fackens EU-bevakning
Nästa år försvinner Arbetslivsinstitutet, och det kan komma att få konsekvenser för de fackliga organisationernas EU-bevakning som till viss del finansieras av Arbetslivsinstitutet. Därför finns nu en oro att LO:s TCO:s och Saco:s gemensamma kontor i Bryssel kan komma att försvinna. Ekot

”Skyddsombuden har för låg status”
Avtalsrörelsen är i full gång och facket spänner musklerna. Men då det gäller skyddsombudens status är facket inte är lika alert, menar Maria Steinberg, forskare och lärare i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet. Fastighetsfolket

Luftpartiklar hot mot byggjobbares hälsa
Byggnadsarbetare som utsätts för luftburna partiklar i arbetsmiljön löper en ökad risk att dö i hjärtinfarkt. Det visar en stor svensk studie. Ekot

Göran Persson förhörd av polis
Förre statsministern Göran Persson har förhörts av polisen som misstänkt för brott mot arbetsmiljölagen. Orsaken är att Persson inte hade någon arbetsmiljöplan upprättad för bygget på hans gård i Sörmland. Byggnadsarbetaren

Uppdaterad 2007-03-14

Manuella terapier

2005-05-04T11:23:00.000+02:00

Länkar och info om ortopedisk manuell terapi (OMT), kiropraktik m m.

Uppdaterad 2006-06-01

Ortopedisk Manuell Terapi OMT sektionen i LSR

Kiropraktikercentrum Nyhetsbrev om Whiplash - pisksnärtskada

Ryggraden.se LKR:s nyhetstidning om kiropraktik och kiropraktorutbildning.

Symtom vid kotförskjutningar i ryggraden

Manuellterapi.com Norsk webbplats

ARTIKLAR - FORSKNING - DEBATT

Tidskriften Massage & kroppsvård

Ny forskning om nackens djupa muskler

Aktivitetsmönster hos global och lokal muskulatur i nacken mätt med ny EMG-teknik.

Föredrag av: Catharina S M Bexander, Departments of Physiotherapy, The University of Queensland, Brisbane, Australia. Karolinska Institutet, Stockholm
Den muskulatur som kallas global arbetar generellt stabiliserande, med kraft och rörelse och innehåller en relativt stor andel typ II-fibrer. Lokal nackmuskulatur arbetar stabiliserande och kontrollerande av ett specifikt segment samt innehåller typ I fibrer i större utsträckning. Rekryteringsordningen vid stabilisering av ett segment är inifrån och ut, det vill säga de djupa lokala musklerna kontraheras först. Exempel på lokal cervikal muskulatur är de djupa nackflexorerna (DNF) framför allt longus colli samt även multifider, obliqus capitis inferior och superior. Exempel på global muskulatur är sternocleido mastoideus (SCM), scalener, trapezius och splenius capitis. Jull med flera har visat att WAD-patienter uppvisar en överaktivitet i SCM när de aktivt ska flektera nacken i ryggliggande med en liten angulär rörelse. OMT sektionen/LSR

Whiplash - nackskador

2005-04-12T10:17:00.003+02:00

Whiplash - Pisksnärt - Nakkesleng - Schleudertrauma
Whiplash kommer från engelskan och översätts ofta med pisksnärt på svenska och nakkesleng på norska. På tyska kallas skadan Schleudertrauma, HWS-Distorsion eller Peitschenschlagphänomen. Många termer att hålla reda på när man surfar runt på nätet. Orden illustrerar rörelsemönstret hos halsryggen då man i bil blir påkörd bakifrån och skadan orsakas av en kraftig översträckning i nackens mjukdelar.

Egentligen är whiplash ingen riktig diagnos utan en beskrivning av en skademekanism som kan ge många olika slags symtom och kroniska besvär. Bättre kanske att använda samlingsbegreppet wad (whiplash associated disorders), som enligt den internationella expertgruppen Quebec Task Force inkluderar alla typer av accelerations-/inbromsningsvåld i halsryggen. Men orden whiplash och pisksnärtsskador har numera blivit etablerade diagnosbegrepp även bland experterna.

Quebec Task Force wad-gradering har också sina brister. Den har framför allt kritiserats på grund av svårigheterna att tolka neurologiska fynd.

För att komplicera det hela ännu mer kan nämnas att man inte behöver ha varit utsatt för en renodlad pisksnärtrörelse och en kollision bakifrån för att få whiplashrelaterade besvär. Den gemensamma nämnaren är att huvudet förskjuts i förhållande till bålen under bråkdelen av en sekund. En whiplash-skada kan uppstå redan vid påkörning med 6 km/tim. Förutom i trafiken förekommer skadan i samband med halk- och fallolyckor, misshandel, idrott, incidenter på nöjesfält med mera.

Stelhet i nacken, smärta och huvudvärk är de vanligaste akuta symtomen efter en pisksnärtskada. Besvären känns inte alltid direkt efter själva olyckan. Ofta förvärras de successivt under de närmaste dygnen. Även många andra symtom som yrsel, stickningar/domningar i armar och händer och öronsusningar kan uppträda. Besvären kommer troligen från skadade muskler, senor, bindväv och nerver.

I ca 80 procent av fallen läker skadorna ut, men har man inte blivit återställd inom 3 månader efter whiplash-våldet är risken stor att få kroniska problem. Tyvärr finns inga exakta vetenskapliga rön kring tidsaspekten och det händer att patienter får till synes oförklarliga symtom flera år efter en nackdistorsion. Eftersom försäkringsbolagen fortfarande håller hårt på den så kallade 72-timmars-regeln är det alltid bra att dokumentera alla besvär så fort som möjligt efter en olycka.

En annan orsak till missförstånd är att graden av personskada inte alltid står i proportion till kollionskraften. Vid lågt och måttligt krockvåld kan sambandet mellan fordonskadans storlek och personskaderisken till och med vara omvänt. Denna paradox förklaras närmare i bland annat Vårdprogrammet om whiplash.

Länkarna nedan ger mer fördjupad information om symtom, diagnos och behandling:

Whiplash is an acceleration-deceleration mechanism of energy transfer to the neck. It may result from rearend or side-impact motor vehicle collisions, but can also occur during diving or other mishaps. The impact may result in bony or soft-tissue injuries (whiplash injury), which in turn may lead to a variety of clinical manifestations (Whiplash - Associated Disorders -WAD). Whiplash & WAD Smärtguidens sammanfattning - summary in English

Whiplash är en stukning av nacken Vårdguiden

Det cervicala syndromet Whiplashrelaterade skador och följdtillstånd

Wad-gradering Diagnos enligt Quebec Task Force

Whiplashsymptom DWF

Skadepanorama efter pisksnärtstrauma Whiplash Info

Halsryggskador Internetmedicin.se

Vårdprogrammet om whiplash - Västra Götaland
Ladda ner direkt i pdf-format - kräver Adobe Reader som du kan tanka ner gratis här:

Vårdprogram för whiplashrelaterade besvär i pdf-format
Gunilla Bring m fl

Dr Bertil Dahlgrens sida om whiplashskador

Whiplash är "Traumat som förvärras av kränkningen" hävdar Christer Hjortsberg, husläkare i Helsingborg och mångårig Forumvärd för Allmänmedicin i Svar Läkarforum.

Whiplashsymptom
Försäkringsbolag gör vid skadereglering gällande att smärta efter ett whiplashtrauma alltid skall uppkomma inom 72 timmar. Denna ståndpunkt strider mot klinisk erfarenhet och saknar vetenskaplig förankring, skriver läkare Bengt Johansson i Advokaten

WAD - whiplash associerade symptom Uttalande från Försäkringsöverläkarna i Sverige

Whiplash: Neck Trauma and Treatment Spineuniverse

WAD Problems "Whiplash associated disorders: redefining whiplash and its management" by the Quebec Task Force. A critical evaluation.

Das Schleudertrauma Den tyske neurokirurgen Dr Abbas Montazem beskriver vad som händer vid en whiplash-olycka och visar bilder tagna med funktionell magnetröntgen, med vars hjälp ett tränat öga kan upptäcka ligamentskador. Han förklarar även varför skadorna inte syns vid "vanlig" magnetröntgen. Innehåller även en sida med operationsbilder, men känsliga personer varnas. Information på tyska och engelska.

Schleudertrauma - das unterschätzte Risiko Whiplash - den underskattade risken. (Artikel på tyska.)

Sensorimotor control and kinematics during neck rotations in patients with whiplash associated disorders and work-related neck pain. IFOMT Congress. Cape Town, South Africa (2004-03-21-26) - Södra Lapplands Forskningsenhet pdf-fil

Patientorganisationer Länkar till svenska och utländska patientorganisationer och nätverk.

PRIVATA HEMSIDOR

Whiplash Info Tomas Alsbros hemsida. Här finns även ett välbesökt hjälp-forum där du kan bli medlem.

Brors hemsida Teori om whiplashskador

Kikkis Chiari-sida

ProLitterA Helén Lindelöfs hemsida. Här kan du bl a beställa hennes bok "När livet plötsligt tar en ny vändning"

www.helping.no

ARTIKLAR - REPORTAGE - DEBATT

Äldre artiklar: Whiplash - arkiv

Tysk vård gav Bert livet tillbaka Ica-kuriren

Om whiplash och andra "kultursjukdomar"

Pisksnärtskada upp i hovrätten ST

Whiplashskadad får full livränta Östran

Huvudet löst efter en whiplashskada Sveriges Radio

Whiplashskadad kvinna nekas rättsskydd ST

"Förskräckligt hur whiplashskadade behandlas" DD

Indragen sjukpenning och nej till pension DD

Trafikskadad vann mot försäkringsbolag HD

"Nonsens kalla whiplash för kultursjukdom"

Snärtar som förändrar livet SDT

Whiplashskadade får inte remiss till USA NV

Whiplashkommissionens slutrapport

Whiplash-skador ska minska Artiklar, webb-tv, debatt m m

Några följder av whiplashskada Läkartidningen

Skador på alarligamenten associerade med besvär efter pisksnärtsvåld LT

Hypotes om pisksnärtsskada Läkartidningen

Symtombilden vid pisksnärtsskada LT

Pisksnärtsskada annorlunda än annan nackvärk LT

Självtilliten viktig för välmående efter nackskada

Lärobok ger vilseledande information om whiplashskador LT

Livet åter Whiplash-nyheter Länk till filmer

Att balansera ett kålhuvud på en strumpsticka MT insändare

Debatt i Tvärsnytt om pisksnärtskador Whiplash-nyheter

Fördjupningsintervju med Dr Bengt Johansson

Whiplash - den underskattade risken
Dr Vital Hauser var en mycket skicklig läkare, som neurolog den mest efterfrågade whiplash-specialisten i Schweiz och en man som hade framgång med det mesta i livet. Ända tills han själv blev påkörd av en bil.
Artikel på tyska: Schleudertrauma - Das unterschätzte Risiko

En till synes obetydlig incident i trafiken ... LT

Pisksnärtskadade förlorar sin ersättning BT

Whiplash kräver snabbare vård DN

Ny klassificering löser inga problem Whiplash-nyheter

Rapport från Försäkringsföreningens seminarium Advokatsamfundet

Ont i ryggen ger sämre minne Vetenskapsradion

WAD gäller? Referat från 2005 International Whiplash Trauma Congress, Breckenridge, Colorado

Kammarrätten får pröva rätt till vård i Tyskland SvR Jönköping

Så minskas riskerna vid påkörning bakifrån LT

Metoden omprövas FK

Whiplashskadade kritiserar sjukvården NLT

Whiplash och kronisk nacksmärta ger olika smärtmönster

"Okunnighet bland läkare om behandling av whiplash" PT

Pisksnärt mot pisksnärtsskadade Debatt Svt

Experter slaktar skrift om whiplash-skador GP

Skrift om pisksnärtsskador synas GP

FK svarar på kritiken mot debattskrift

"Jag åkte av den livets väg jag färdades på" GT

Forskarkritik mot whiplashskrift Advokaten

Ersättning för operation i Tyskland Whiplash-Nyheter

Whiplashkommissionens rapport i kritisk belysning

”Anställd på Försäkringskassan jävig” SvR

Wiplash-skadade kan stelopereras SvD

Kritiserad kirurg vill bli granskad DN

Utvärdering av kirurgisk behandling av whiplashskador

Flera samtidiga risker ökar nackbesvären drastiskt Arbetsliv

Förslag på utvärdering av nackoperationer

Pisksnärtskador kan förvärras av hjälm Sveriges Radio Blekinge

Svenska ortopeder är på efterkälken MT Debatt

Inget stöd för kirurgi vid whiplash-skador DM

Pisksnärtsskadad - inte psykiskt sjuk
Det var inte psykiska problem som gjorde att Kinga Hawranek inte kunde jobba längre. Det var den nack- och huvudskada hon fick när hon råkade ut för en olycka. Nu, sju år senare, har hon vunnit mot försäkringskassan.

Socialstyrelsen svarar på kritiken

Görel, 58, dog efter operationen Expressen

Oklart om mopedolycka kan ge whiplash-skada Corren

Behandling vid pisksnärtskador ska utredas DM

Whiplashskadade föreslår nackskademottagning i Lund KB

Nackskadade får ofta fel diagnos DN

ÖVRIGT

Trafikskadenämnden

Whiplashkommissionen

WhiplashStiftelsens svar till Whiplashkommissionen

Lilla Lathunden Tonys lilla handbok för skadedrabbade och anhöriga (Om direktlänken inte fungerar kan du skriva in titeln i Whiplash-Infos sökmotor.)

Belastningsskadecentrum vid Högskolan i Gävle

Neuronik KTH

NINDS Whiplash Information Page National Institute of Neurological Disorders and Stroke (NINDS)

Bone and Joint Decade 2000 - 2010

HWS-Schleudertrauma Medicine-worldwide - tysk webbplats

Whiplash injury New web page of Neurofisiologia Otooftalmologica and the (4-GF). Patients and scientific information about cervicocephalic trauma. Lesions and symptoms.

För mer info om whiplash-skador, klicka på kategorierna Försäkringsmedicin, Gävle okt 2004, Juridik, Norge, Personskaderätt, Sjukvård - nya behandlingsmetoder, Triggerpunktskirurgi, Smärta & Värk, Trafiksäkerhet m m.

Uppdaterad 2008-10-11

Arbetsskador

2005-03-18T21:31:00.006+01:00

Uppdaterad 2008-11-25

Vad är en arbetsskada?
Det finns tre slags arbetsskador; olycksfall i arbetet, färdolycksfall (olycka på väg till eller från arbetet) och arbetssjukdom (skador som uppstått på grund av arbetsmiljöfaktorer, som buller, fysiskt påfrestande eller monotona uppgifter, skadliga ämnen eller psykiska påfrestningar, till exempel mobbning).

Vad är inte en arbetsskada?
Exempel på sådant som inte räknas som arbetsskada är sjukdomar av psykisk eller psykosomatisk natur som beror på företagsnedläggning, bristande uppskattning av arbetsinsatser eller vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater.

Källor: AFA/Försäkringskassan

Så anmäler du en arbetsskada

Lag (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

Försäkringskassans lagrum Regelboken Arbetsskada

Försäkringskassans lagrum - Föreskrifter

Ersättning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring FKs vägledning 2003:4 (pdf-fil)

Domar Hans Hedström har lagt ut domar om arbetsskador, livränta med mera på sin hemsida för nedladdning (pdf-format). De flesta är vägledande.

Arbetsskada - Bevisregler pdf-fil

PTK Bl a info om vad som gäller vid arbetsskada

Skyddsnet.se Ett urval kammarrättsdomar gäller det arbetsskadebegrepp som infördes den 1 januari 1993, arbetsrelaterad stress med mera.

AFA - Arbetsskada Här kan du ladda ner blanketter och broschyrer för anmälan av arbetsskada

Tips för utredning av arbetsskada Blanketterna som används för att anmäla olika skador har sina brister. Men här får du några initierade tips vid anmälan och utredning av arbets- och belastningsskador. Bl a råd vid ifyllande av Afas vållandeblankett

LO-TCO Rättsskydd AB

LOs lilla lathund för handläggning av försäkringsärenden - pdf-fil

Arbetsskadehandbok För det lokala arbetet med ersättning för skador i arbetet - Kurt Junesjö

VårdJuridik Info om rättsskydd vid prövning av behandlingsskada, trafikskada och arbetsskada.

Kammarrättsdomar Göteborg

Arbetsliv - Fråga experten Prevent

Ur Kommittédirektiv 1993:44" På grundval av utredningens betänkande (SOU 1992:39) Begreppet arbetsskada har riksdagen beslutat (prop. 1992/93:30, bet. 1992/93: rskr. 1992/93:142) att 2 kap. 1 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring ändras så att kravet på skadlighet hos en arbetsmiljöfaktor höjs från sannolikhet till hög grad av sannolikhet. Samtidigt skärps kravet i 2 § samma kapitel på orsakssamband mellan skadlig inverkan i arbetet och den försäkrades skada så att samband skall anses föreligga om övervägande skäl talar för det. De nya reglerna har trätt i kraft den 1 januari 1993. Äldre lag skall dock tillämpas för skador som inträffat före den 1 januari 1993 och som anmäls till försäkringskassan senast den 30 juni 1993."

Den i juli 2002 ändrades beviskraven för arbetsskador igen. Se artiklar och länkar.

ARTIKLAR - REPORTAGE - DEBATT

Äldre artiklar om arbetsskador.

Om försäkringskassan inte erkänner en arbetsskada så underkänns den automatiskt även av Afa, som inte gör någon egen utredning. Men när försäkringskassan godkänner en arbetsskada efter många och långa prövningar, så tror man kanske att det räcker för att även Afa skall godkänna skadan och betala ut ur trygghetsförsäkringen. Men så är inte fallet. Läs vad Håkan Tangen har skrivit om sitt eget ärende. Håkan Tangen - Arbetsskadad

Svårt få värk klassad som arbetsskada Sveriges Radio Göteborg

Nyheter på försäkrings- och pensionsområdet

Förvärvad arbetsskada kallas åldrande Sydsvenskan

Belastningskador hamnar i skymundan

Arbete och besvär i rörelseorganen Arbetslivsinstitutet pdf-fil

Arbetsskadade får inte hjälp hos Afa
Bergarbetaren Seppo Haka råkade ut för en arbetsplatsolycka 1974 och skadade ryggen.
Försäkringskassan godkände det som arbetsskada, men arbetsmarknadsparternas eget försäkringsbolag, Afa, är av annan åsikt. Fortfarande har Afa inte betalat ut några försäkringspengar trots att bolaget förlorat i både tings- och hovrätt. Afa är ett av Sveriges största försäkringsbolag med 3,2 miljoner försäkringstagare och 172 miljarder kronor i förvaltat kapital.

Arbetsgivare med kollektivavtal är skyldiga att teckna sjuk- och arbetsskadeförsäkringar för sina anställda hos Afa. De flesta anställda blir dock medvetna om dessa försäkringar först när de drabbas av arbetsskador eller långtidssjukskrivningar. DI

Wanja får ingen livränta för att hon är kvinna NLT

Krav på instans som granskar läkare TV4

Svårt få rätt mot försäkringskassan TV4

Afa döms till skadestånd DN

Tio års kamp för en skadad rygg Uppdrag Granskning

Trotjänare sparkad efter skada PT

Belastningskador hamnar i skymundan

Svår kamp mot försäkringskassan Sveriges Radio

Sveriges största undersökning av arbetsskador och sjukfrånvaro Pressmeddelande AFA

Regeringsrätten sa nej Prövar inte Ann-Britt Erikssons fall om rätt till ersättning för arbetsskada - ttela.se

Arbetsskadad fick rätt mot försäkringskassan

Invandrarbakgrund användes som argument för att neka livränta

JO kritiserar försäkringskassan för långa handläggningstider

Ingen arbetsskadeersättning till karlstadbo SVT: Det blir ingen arbetsskadeersättning till den karlstadbo som skadades i en bilolycka på väg hem från en utbildning. Det slår kammarrätten i Göteborg fast i sin dom. Därmed går kammarrätten på försäkringskassans linje och upphäver länsrättens dom.

Fick rätt mot Försäkringskassan
En äldre man i kommunen har efter överklagan till Kammarrätten fått rätt mot Försäkringskassan. Domen gäller hur mycket pengar mannen har rätt till i livränta. När mannen i början av nittiotalet råkade ut för en olycka i arbetet beslutade Försäkringskassan att livränta skulle betalas ut. Enligt lagen ges rätt till livränta om den skadade under en längre eller kortare tid drabbas av invaliditet som sätter ner arbetsförmågan med minst tio procent. Västerviks-Tidningen

”Regeländringen gör ingen skillnad för arbetsskadade”
Den 1 juli 2002 ändrades beviskraven för arbetsskador, efter kritik mot 1993 års hårdare lagstiftning. Enligt Bo-Gunnar Hemtke, jurist på LO-TCO Rättsskydd, grundade sig kritiken på en felaktig analys. Han tror inte att fler kommer att få sina arbetsskador godkända när lagen prövas enligt de nya reglerna. Transportarbetaren

Får livränta efter för hård arbetsbelastning BP

Illa ställt med rättssäkerheten för arbetsskadae Mattias af Malmborg, Förbundsjurist

Försäkringskassan betalade efter 23 år DA

Regeringsrätten sa nej ttela.se

Utbrända chefer får arbetsskada godkänd ST

Beslut om arbetsskada upprivet av kammarätten Sydöstran

Dom om livränta överklagas HD

Whiplashskadad kräver ersättning för högre omkostnader SR

Allt fler får ersättning för arbetsskada i Västra Götaland
I Västra Götaland är det många som får pengar varje månad av Försäkringskassan, när man skadat sig på jobbet. Man vet inte säkert varför det är så många som får ersättning just i Västra Götaland, jämfört med Stockholm. Men både försäkringskassan och arbetsmiljöverket tror att det kan bero på att man i göteborgsområdet historiskt sett har haft fler tunga industrijobb.

Enligt försäkringskassan måste man kunna bevisa att skadan har uppstått på eller på väg till arbetet. Om man bryter benet när man faller från stegen, blir förgiftad av gaser på jobbet eller utvecklar astma av dammet när man slipar, då är det ganska lätt att bevisa. Däremot är det svårt för dom som har ont i axlarna, ryggen eller fått en whiplashskada. Sveriges Radio - Göteborg

Plötsligt försvann livräntan GP

Ingen ersättning efter omvägskörning VF

Ersättning till ugnsmurares mor
AFA livförsäkringar har beslutat att betala ersättning till den förolyckade slovakiske ugnsmuraren Robert Radvans mor. Byggnadsarbetaren

Tunga lyft skadade sanerares rygg
Kammarrätten bortser från försäkringsläkarens yttrande, eftersom denne utgått från att saneraren lyft mycket lättare än vad han i själva verket gjort. Det föreligger enligt rätten ett samband mellan den skadlig inverkan i arbetet som sanerare och ländryggsbesvären. Mannen, som arbetat med tunga maskinreparationer i 40 år och förtidspensionerats för arthros och tendinit i högeraxeln, får därmed sina besvär klassade som arbetsskada med rätt till livränta. Källa. Arbetslex och Juridik i dag.

Försäkringskassan utan nåd
Majlis, 60 år, ansökte till Försäkringskassan om att få sin utmattningsdepression godkänd som arbetsskada. Ansökan avslogs. Men Majlis överklagade och fick rätt i Länsrätten. Nu har Försäkringskassan överklagat beslutet till Kammarrätten. Örnsköldsviks Allehanda

Nackskada godkänns inte SD

Ångestsyndrom klassas inte som arbetsskada
Försäkringskassan vägrade att klassa den 41-årige mannens ångestsyndrom som en arbetsskada. Mannen överklagade, men nu har också länsrättens avdelning i Kristianstad sagt nej till hans begäran.

Han kollapsade härom året och lider sedan dess av generaliserat ångestsyndrom och hävdar att den extrema arbetsbelastningen på det elevhem han arbetade orsakat hans bekymmer. Ystads Allehanda

126 000 arbetsskador
anmäldes 2003, därav drygt 25 000 arbetssjukdomar. Arbetsmiljöverket kartlägger orsakerna i en nyligen publicerad årsrapport. TCO-tidningen

Ryggskadad kvinna uppsagd - företaget stäms
En kvinna vid Smedjebackens valsverk har sagts upp efter 31 års anställning. Nu stämmer fackförbundet Metall företaget Ovako Bar AB inför Arbetsdomstolen. Läs mer...

Regeringsrätten prövar arbetsskada
En 39-årig städerska från Norrtälje som skadades på arbetet i början av 90-talet fick aldrig någon ersättning för arbetsskada. Men efter många turer och överklaganden får nu kvinnan sin sak prövad i regeringsrätten. Sveriges Radio - Uppland

Försumliga arbetsgivare riskerar skadestånd NA

Sju års väntan på beslut SvR

Arbetsskadad kan få ersättning efter 15 år

Kvinna sökte läkarvård för sent - nekas livränta NT

Lång väntan på arbetsskadeersättning HD

Arbetsskadade får sparken Corren

Parkinsonsjukas kamp prövas på nytt
Tre parkinsonsjuka pappersarbetare vid Wargöns bruk utanför Vänersborg som inte fått sin sjukdom klassad som arbetsskada ska nu få sin sak prövad av kammarrätten. Målet handlar om huruvida arbetarna fått sin sjukdom efter att de utsatts för det giftiga impregneringsmedlet difenyl. Svenska Dagbladet

Oklart om regler för Norgejobb VF

Svårt att få arbetsskada godkänd i Östergötland Corren

Fick rätt efter fem år
Efter att Bo Grahn arbetat med asbest i många år under 60- och 70-talet orkar hans lungor inte längre fysisk ansträngning. Han har drabbats av lungfibros, en lungsjukdom som lätt ger andnöd vid ansträngning. Svt

ABB:s plan för asbestdrabbade godkänd
ABB:s arbetsplan för att ersätta asbestdrabbade i ett dotterbolag har godkänts av en federal domstol i USA. Domaren har sagt ja till ABB:s föreslagna omorganisation av dotterbolaget Combustion Engineering. Ekot

Tio års kamp för en skadad rygg Svt

Svårare för kvinnor få arbetsskada erkänd Whiplash-nyheter

”Arbete och hälsa” ger ingen absolut sanning Corren

...och så resonerar Försäkringskassan
I slutet av februari kom länsrättens dom som ger Monica Frimodig-Gabrielsson rätt till livränta. Men nu har försäkringskassan överklagat domen till kammarrätten. Man anser att det finns oklarheter när det gäller Monicas exponering av tobaksrök på fritid som på arbetsplatsen. Folket

Varannan städares axlar värker
Varannan städare har värk i axlar och armar så ofta som varje vecka. 64 procent upplever arbetet som mycket påfrestande och fyllt av ensidiga rörelser. Endast sju procent av städpersonalen har fått mer än fem dagars utbildning. Hotellrevyn

Försäkringskassan överklagar ärende DS

Miste livräntan - nu måste hon lämna huset GP

Utbrändhet ingen arbetsskada enligt Jönköpings kammarrätt
Att få sin utbrändhet klassad som arbetsskada är nästan omöjligt. För kammarrätten i Jönköping är hårdast i landet när det gäller dom domarna. Sveriges Radio Jönköping

Vann mot Försäkringskassan efter 13 år SvR Kronoberg

Öronsjukdom inte arbetskada enligt försäkringskassan
Försäkringskassan i Uppsala vill nu ha prövat i kammarrätten om en kvinnlig lärare i Uppsala verkligen har rätt att få sin öronsjukdom klassad som arbetsskada. Ekot

Nekas livränta för att hon födde barn Expressen

Cilla har daglig värk efter arbetsskadan DD

Yvonne hårt drabbad av nya snåla tider
”Till slut orkar man inte hänga med i alla turer, vissa formuleringar fattar man och andra fattar man inte”.

Handflatorna bär spår av den rödkål hon packade som ung. Handlederna är ärrade efter en operation för att komma till rätta med domningar och värk, men någon livränta har Yvonne Helgesson-Sjöbeck ändå inte fått. Det ansågs inte bevisat att hennes problem var arbetsrelaterade. Mål & Medel

Fräscht synsätt i ett arbetsskadeärende
Kammarrätten i Stockholm kommer med ett genombrott i synen på vad som bör väga tyngst i ett mål om arbetsskada - en väl motiverad bedömning från en företagsläkare med god kännedom om arbetsmiljön, eller en standardformulering från försäkringsläkaren om "Arbete och Hälsa 2001:12". Fackjuridik

Ingrid Brandt vinner målet mot FK

Urholkad livränta för arbetsskadade TA

Försäkringskassan överklagar livränta till kvinna i Borlänge DD

Fler sjukdomar ses som arbetsskada GP

Försäkringskassan vill inte betala ersättning DD

Everts fall tas upp i Europadomstolen Expressen

Billackerare vann tvist mot F-kassan
45 års arbete som billackerare ledde till sömnapné med andningssvårigheter, trötthet och bröstsmärtor som följd. Länsrätten tvingar nu Försäkringskassan att bevilja livränta till laholmaren. Hallandsposten

Efter åtta år har tre män som tidigare arbetat vid Wargöns pappersbruk fått Parkinsons sjukdom erkänd som arbetsskada. Det står klart efter onsdagens dom i kammarrätten. Ekot

Distriktssköterskans sjukdom orsakades av arbetet
Efter nästan sex års kamp har en 63-årig distriktssköterska från Hagfors fått rätt mot försäkringskassan. Länsrätt och kammarrätt slår fast att hennes sjukdom orsakades av arbetet och nu får kvinnan retroaktiv arbetsskadeersättning och livränta. Värmlands Folkblad

Regeringsrätten har prövat principen om befintligt skick
Inom arbetsskadeförsäkringen tillämpas en princip som innebär att den försäkrade går in i försäkringen sådan han eller hon är utan förbehåll för eventuella sjukdomar, sjukdomsanlag eller lyten. Denna princip brukar uttryckas på det sättet att den enskilde är försäkrad i "befintligt skick".

Vid en arbetsskadebedömning är att beakta att den skadade är försäkrad i befintligt skick. Hänsyn måste således tas till kön, ålder, sjukdomsanlag och andra individuella förhållanden. Sådana individfaktorer kan bidra till t ex längre läkningstid än normalt eller att skadan blivit svårare än annars skulle ha blivit fallet. Fackjuridik

Färdolycksfall eller olycksfall i arbetet?
Nu i vinter råkade vi ut för att en anställd halkade på företagets parkering när hon var på väg till jobbet. Hon fick ett komplicerat brott på foten. Arbetsplatsen är inhägnat område, dock ej parkeringen. Arbetsgivaren sköter underhållet på parkeringen. Är arbetsskadan ett färdolycksfall eller ej? alla.lo.se

Europadomstolen prövar ryggskada TV4

Nej, skadan ger inte rätt till livränta NSD

Arbetsskadad får 650 000 SKTF-tidningen

Journalmiss kostar Jan livräntan VF

Rättsskydd - rättshjälp

2005-02-03T21:03:00.002+01:00

Uppdaterad 2009-02-26

Domstolsverket

Juridisk hjälp Domstolsväsendets webbplats

Ansökan/beslut om rättshjälp - DV 1030 Ladda ner blankett

Frågor om rättshjälp besvaras av Rättshjälpsmyndigheten

EUROPA - ERN Rättshjälp - Allmän information

Direktiv 87/344/EEG av den 22 juni 1987 om samordning av lagar och andra författningar angående rättsskyddsförsäkring - Eur-Lex.

LO-TCO Rättsskydd AB

Rättegångsbalk (1942:740) Se 18:e kapitlet om rättegångskostnad

Rättsskydd
Du skall i första hand utnyttja rättsskyddet i dina försäkringar om du råkar in i en rättslig tvist och behöver ekonomisk hjälp.

Rättsskydd ingår automatiskt i nästan alla svenska hem-, villa- och fritidshusförsäkringar samt i helförsäkringar av båt och hel-/halvförsäkring av bil. Hur rättsskyddet är utformat framgår av dina försäkringsbrev eller försäkringsvillkor. En rad undantag finns. Rättsskyddsförsäkringen täcker inte tvister som enbart kan prövas av administrativa myndigheter eller domstolar, till exempel länsstyrelse, länsrätt, kammarrätt eller Regeringsrätten.

Rättsskyddsförsäkringen skall hjälpa dig att täcka kostnader för juridiskt ombud i tvister som rör ditt privatliv. Om du inte har någon försäkring med rättsskydd men borde ha haft det, kan du som regel inte få hjälp med kostnaderna av staten.

Vem kan få rättshjälp?
Rättshjälp ges endast till privatpersoner, alltså inte till föreningar, företag och liknande. Dödsbon kan dock i vissa fall få rättshjälp. För att få rättshjälp skall du som huvudregel ha haft en timmes rådgivning enligt rättshjälpslagen. Du får inte ha ett ekonomiskt underlag överstigande 260 000 kr per år, det skall finnas behov av juridiskt biträde och det skall vara rimligt att staten bidrar till kostnaderna i angelägenheten.

Jag hittade ingen lättöverskådlig, sammanfattande information på domstolsverkets webbplats om kriterierna för rättshjälp och mejlade dit. Jurist Annette Spjuth vid Juridiska sekretariatet hjälpte till att reda ut begreppen. Så här svarade hon:

"Starkt förenklat kan jag säga att man bl.a. tittar på vad man har för årsinkomst och försörjningsbörda. För varje barn får man göra avdrag med 15 000 kr, dock högst 75 000 kr. Man beaktar även förmögenhet på så vis att hälften av värdet av förmögenheten sedan 50 000 kr dragits av läggs till årsinkomsten (om man har en förmögenhet på 250 000 kr skall man alltså dra bort 50 000, därefter dela beloppet med två. Kvar blir 100 000 kr som skall läggas till årsinkomsten). Även amorteringar kan beaktas i vissa fall.

När det gäller frågan om man har behov av biträde så görs en bedömning från fall till fall. Som exempel kan nämnas att i förvaltningsdomstol anses man ofta inte ha behov av biträde eftersom domstolen har en utredningsskyldighet. Frågan om det är rimligt att staten bidrar till kostnaderna avgörs bl.a. utifrån tvisteföremålets värde och angelägenhetens art och betydelse.

Möjligheterna att få rättshjälp och om man kan anses uppfylla de närmare förutsättningarna för att beviljas rättshjälp är sådant man kan få information om när man får rådgivning av advokat eller annan jurist enligt rättshjälpslagen. En första förutsättning för att beviljas rättshjälp är nämligen som huvudregel att man har fått rådgivning i minst en timme. Rättshjälpen är också subsidiär i förhållande till rättsskyddsförsäkringar. Det innebär att om man har en rättskyddsförsäkring som kan tas i anspråk kan man inte beviljas rättshjälp. Rättshjälp har inte heller beviljats i angelägenheter när man har en rättsskyddsförsäkring som man har tagit i anspråk och förmånerna enligt försäkringen har uttömts."

I arbetsrättsliga tvister, arbetsskadeärenden, överklagande av nekad sjukersättning m m kan man i vissa fall få juridisk hjälp av sitt fackförbund. De flesta är anslutna till LO-TCO rättsskydd (se länk ovan).

ARTIKLAR - DEBATT

Rättsskydd orättvist mot fattiga Dagens Nyheter

Sjuka får betala advokaten själv GP

"Nej - alla behandlas inte lika" SN insändare

Godtycket regerar! Svenska Smärföreningen

EU kräver bättre rättsskydd

HD gav ombud rätt mot försäkringsbolag TÅ

Rättsskyddsnämndens beslut om ombud kunde prövas av domstol
Högsta domstolen: En försäkringstagare ville utnyttja en rättsskyddsförsäkring och hade önskemål om att få ett visst ombud. Försäkringsbolagens Rättsskyddsnämnd fann dock inte mannen lämplig som ombud. Beslutet överklagades till tingsrätten som däremot fann mannen lämplig. Försäkringsbolaget hävdade att ett beslut i Rättsskyddsnämnden inte kan överprövas i allmän domstol. Högsta domstolen (HD) slår nu fast att beslutet kan överprövas. Källa: Juridik Idag.

Advokaträkningar prutas allt oftare
Domstolarna prutar allt oftare på advokaternas räkningar, visar DN:s granskning. Advokaterna klagar över att de inte får ersättning för den tid de lägger på att försvara sina klienter. DN

Sjuka ska ha rättssäkerhet Ryggraden

Acke kämpar ensam mot försäkringskassan
Taxiföraren Acke Persson i Sandviken trodde att det var en formalitet att få ett juridiskt ombud via Transport vid tvister med försäkringskassan. Men förbundet avslog lokalavdelningens begäran. Acke tog saken i egna händer – och har fått rätt i två instanser. Transportarbetaren

Rättshjälp vid tvist mot Försäkringskassan Motion till riksdagen 2007/08:Ju323 av Ingemar Vänerlöv (kd)

Försäkringskassans lagbrott får tragiska följder för sjuka Värmlands Folkblad insändare

Patientorganisationer

2005-02-02T11:14:00.000+01:00

Patientorganisationer och intressesammanslutningar

Hör av dig om du tillhör en förening eller ett nätverk som du tycker bör finnas med i sammanställningen. Om du ser din länk här så är jag mycket tacksam om du även länkar hit.

Uppdaterad 2007-08-01

PATIENTFÖRENINGAR och NÄTVERK för WHIPLASH-SKADADE

WRF Whiplashskadades rättsförening

DWF De Whiplashskadades förening

RTP Riksförbundet för trafik- och polioskadade

RTP Halland

RTP Göteborg

RTP Västerås-Bergslagen

RTP - Stockholms läns distrikt

RTF Örnsköldsvik

Pisksnärten Whiplashskadades Rehabförening

Föreningen Triggerpunkt Nätverk för triggerpunkts-opererade och alla andra som är intresserade av metoden. NY!

Whiplash Info Tomas Alsbros hemsida med hjälp-forum.

Whiplash Stiftelsen

Whiplashgruppen Info publicerar bl a filmade intervjuer med läkare, advokater, skadedrabbade, politiker m fl.

Nackskadeförbundet

FMS-CFS-Chronic Pain Support Länkar till patientfora på olika språk.

Diskussionsgrupp om whiplash på NetDoktor.se

Mailinglista för nackskadade. En whiplashskada innebär ofta att livet totalt förändras för både den skadade och dennes familj. Det är många frågor och undringar som behöver svar. Det är bland annat därför denna mailinglista skapats.

UTLÄNDSKA FÖRENINGAR FÖR NACKSKADADE

LFN Landsforeningen for nakkeskadde - Norge

Landsforeningen for trafikkskadde i Norge

Nackskadeförbundet i Finland

Whiplasforeningen i Danmark

Spinal injury foundation

Whiplash & Minor Impact Injury Information Site

Spine Research Institute of San Diego

Unfallopfer.de

Unfallopfer-Netz

WhiplashInfo.uk

Whiplash.nl

ÖVRIGA PATIENT-ORGANISATIONER och NÄTVERK

Patientorganisationer Sunets webbkatalog

Afasiförbundet

Bechterewreumatikernas Intressegrupp

Elöverkänsligas Riksförbund The Swedish Association for the ElectroSensitive

HSO Handikappförbundens samarbetsorgan

DHR De Handikappades Riksförbund

Föreningen Ryggen Göteborg

FMS-listan! Mailinglista för alla med anknytning till fibromyalgi

Funktionshinder.se Mötesplats, diskussionsforum och kunskapsbank för alla som är intresserade av funktionshinder.

ISOPs hemsida Nätverk för insamling och sammanställning av kunskap om prostatit och IC

Kriv Nätverket för kvalitet och rättvisa inom vården NY!

Kanalen.org Mailinglistor för alla möjliga nätverk. Lättöverskådligt grupperade i olika avdelningar.

LARF Långtidssjuka och Arbetsskadades Riksförbund

MSN Grupper Mailinglistor för smärtdrabbade, fibromyalgisjuka m fl

NHR Neurologiskt Handikappades Riksförbund

Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft

Hörselskadades Riksförbund

Nätverket för Hörselskadade

Reumatikerförbundet

Riksföreningen Sjögrens Syndrom

Rygginfo Patient - och intressesammanslutning för rygg- och nackskadade

Sabines Nätverk Främst för långtidssjuka.

Svenska Handikappidrottsförbundet

Svenska Marfanföreningen Marfans syndrom är en ärftlig bindvävssjukdom

Svenska Migränförbundet

Svenska Smärtföreningen

Sveriges anställningslösas landsorganisation – SALO

Sällsynta diagnoser

SOFT i Umeå - Sjuka i gemenskap NY!

STOPP Föreningen mot kränkande särbehandling i arbetslivet

Tandvårdsskadeförbundet

Utbrändhetshjälpen

Utländska patientorganisationer

Dansk Handicap Forbund

Tyska smärtföreningar

Norges Handikapforbund

TMD-foreningen i Norge

Hørselhemmedes Landsforbund

Fler norska patientorganisationer.

ARTIKLAR - DEBATT

Frida har startat en grupp för unga med kronisk värk KB

Motion är bästa medicinen även för hjärnan
Peter Eriksson, forskningschef vid Nobelpristagaren Arvid Carlssons institut i Göteborg, är en av världens främsta stamcellsforskare och han tror att stamcellerna kommer att revolutionera vården. Fast när han talade vid det avslutande Hjärnskadeseminariet var det inte om transplantationer utan om motion, god miljö och minskad stress. Källa: Värmlands Folkblad, 17 mars 2005. (Artikeln finns inte längre på nätet).

De hjälps åt att hantera problem med tinnitus
Nu drar Östersunds tinnitusförening igång på allvar. Meningen med föreningen är att de som drabbats av tinnitus ska träffas och på så sätt lära sig umgås med problemen. Östersunds-Posten

Nytt förbund för nackskadade i Dalarna SvR

Till jämställdenheten på näringsdepartementet Svenska Smärtföreningen

RTP vill ha mottagning för nackskadade
Medlemmarna i Riksförbundet för trafik- och polioskadade i Skåne blir allt fler. Nu anser RTP Skåne att det behövs en nackskademottagning i Skåne. De vill ha en mottagning där personalen har mer kunskap om whiplash. Ystads Allehanda

Felbehandlad vill starta förening YA

Föreningsarbete tvingar sjukskrivna tillbaka till jobbet SvR Uppland

Stöd från förening kan kännas skönt BP

Handikappade i kläm
Arbetsgivarna ska medfinansiera sjukförsäkringen. Det slår även mot ideella organisationer med anställda på lönebidrag. Det anser Handikapprörelsen i Dalarna. Och tystnaden från länets riksdagsledamöter upprör kanslichefen Gunnel Lindborg. Bakgrunden är regeringens hårdare krav på arbetsgivaren i syfte att minska sjukskrivningarna. Men den hårdare regeln slår också mot fattiga ideella organisationer. Dala-Demokraten

Kvinnor startar nytt nätverk för rättvis vård Tvärsnytt

De tar strid för utsatta M & VT

Möte med försäkringsbolaget If
Den 19 april 2006 var två representanter för Nackskadeförbundet, Anette Svedlind och Bengt Eriksson, inbjudna till försäkringsbolaget If. Upptakten till detta var ett seminarium, där Anette hade ifrågasatt och argumenterat försäkringsbolagens hantering av ”whiplashskadade” med If:s personskadechef Henrik Ask.

Smärtkonferenser i Uddevalla och Göteborg Whiplash-Nyheter

Ny dejtingsajt för funktionshindrade
Många funktionshindrade känner sig isolerade. Men nu har Robert Öijvall, 25, startat en ny dejtingsajt för funktionshindrade.

– Det är så hårda krav i samhället att man ska se ut på ett visst sätt. Når man inte upp till det så känner man sig lätt utanför, säger han till aftonbladet.se.

En hjälpgrupp som bryter isoleringen NT

Hjärnskadekonferensen i Karlstad 19-20 mars RTP

Försäkringsmedicin - allmänt

2005-01-31T18:46:00.016+01:00

Specifik information om Arbetsskador, Arbetsrätt, Försäkringsmedicinska utredningar, Medicin och hälsa, Rehabilitering, Rättshjälp, Sekretess & integritet, Sjukskrivning och Pension har flyttats. Även kategorierna Personskaderätt ( handlar i första hand om försäkringsbolagens skadereglering) och allmänt om Juridik.

Försäkringsmedicin - äldre artiklar

Uppdaterad 2009-06-03

Fakta försäkringsläkare/försäkringsmedicinska rådgivare/försäkringskassans utredning
Försäkringsläkaren ska bistå handläggaren och vara medicinskt sakkunnig. Det är handläggaren som beslutar om sjukpenning. Försäkringsläkaren träffar aldrig den försäkrade utan bedömer utifrån den medicinska dokumentationen - intyg och utlåtande från behandlande läkare - som finns i ärendet.

Eftersom försäkringsläkaren arbetar som medicinsk konsult och inte själv undersöker patienten kan den som är missnöjd med utlåtandet inte anmäla läkaren till t ex Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Däremot kan försäkringsläkaren JO-anmälas, men JO tar aldrig ställning i medicinska frågor.

I ärenden som sjukersättning, arbetsskada/livränta, handikappersättning, vårdbidrag bilstöd m m tar handläggaren på försäkringskassan fram ett beslutsunderlag, socialförsäkringsnämnden fattar det formella beslutet.

Är man inte nöjd med försäkringskassans bedömning kan man överklaga beslutet. Varje beslut ska innehålla information hur man överklagar. Man har i regel två månader på sig att överklaga. Behövs mer tid för att t ex skaffa fram kompletterande intyg och bevis går det bra att ansöka om anstånd med att utveckla överklagan. Även det allmänna ombudet hos Försäkringskassan får överklaga Försäkringskassans beslut.

Länsrättens avgöranden får överklagas hos kammarrätt, vars dom i sin tur får överklagas hos Regeringsrätten. Det krävs prövningstillstånd i kammarrätt och Regeringsrätten.

Om den enskilde begär omprövning av ett beslut som fattats av en socialförsäkringsnämnd ska detta betraktas som ett överklagande. Om man begär det ska Försäkringskassan även ompröva ett beslut som fattats av en tjänsteman vid Försäkringskassan. Därefter får beslutet överklagas hos länsrätten.

Måste man överklaga ett avslagsbeslut i ett ärende där man tidigare fått till exempel sjukpenning eller sjukersättning kan man samtidigt begära inhibition. Det innebär att det tidigare beviljade beslutet ska gälla tills överklagandet prövats och nytt beslut fattats.

En utförlig beskrivning av reglerna för omprövning, ändring och överklagande finns i Vägledning 2001:7 Omprövning, ändring och överklagande av Försäkringskassans beslut.

Fakta Socialförsäkringsnämnden
I socialförsäkringsnämnderna, som är regionala, sitter sju ledamöter i varje nämnd. Fem av dem brukar tillsättas på förslag av de politiska partierna och de övriga två representerar en facklig organisation och en arbetsgivarorganisation.

Nämnderna beslutar i ärenden om ekonomisk ersättning som gäller i minst ett år, bland annat sjukersättning, handikappersättning och livränta. Vanlig sjukpenning beslutas alltså alltid av handläggare på Försäkringskassan.

Ledamöterna ska inför varje sammanträde ha läst igenom handlingarna. Ärendena presenteras sedan av en tjänsteman. Därefter ska nämnden fatta beslut. Det förekommer sällan att nämnden går emot handläggarens förslag.

Är man missnöjd med beslutet finns, precis som i sjukpenningärenden, möjlighet att överklaga till länsrätt, kammarrätt och regeringsrätt. För överklagande i kammarrätt och Regeringsrätt krävs prövningstillstånd, vilket i Regeringsrätten normalt bara medges om målet anses ha principiell betydelse, det vill säga är vägledande för andra liknande rättsfall, eller det finns andra starka skäl för överklagande.

OBS: Socialförsäkringsnämnderna är borta nu. Sedan årsskiftet 2007/08 tillämpar man nya rutiner. Läs här

Sedan 1 juli 2008 gäller nya sjukskrivningsregler. Tyvärr hinner vi inte uppdatera här i takt med alla nya politiska beslut och regeländringar. På Resursbloggen hittar du utförlig information om den nya sjukförsäkringslagen. Du kan även ladda ner en informativ folder från HSO: Karta i sjukförsäkringens snårskog Handledning för brukare från Handikappföreningarna (HSOFolder pdf)

Här har ST Press samlat alla artiklar om de nya reglerna i sjukförsäkringen.

Fakta Justitieombudsmannen (JO)
JO är en del av riksdagens kontrollmakt. Till JO kan alla vända sig som tycker att någon myndighet har behandlat dem felaktigt. JO granskar om myndigheter och enskilda tjänstemän följt lagar och förordningar, det vill säga om det gått rätt till vid handläggningen av olika ärenden och om enskilda medborgare behandlats på ett korrekt sätt.

JO kan göra kritiska uttalanden och föreslå att myndigheterna förbättar sina handläggningsrutiner. Uttalandena är inte bindande. JO har fyra ombudsmän, som riksdagen utser.

Det officiella namnet för JO är Riksdagens ombudsmän (RO). Läs mer om JO

Första hjälpen vid sjukdom Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd (En liten handbok i pdf-format)

Överklaga myndighetsbeslut till länsrätt Sveriges domstolar

Förvaltningslag (1986:223) Denna lag gäller förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden och domstolarnas handläggning av förvaltningsärenden.

Förvaltningsprocesslag (1971:291)

Lag (1962:381) om allmän försäkring

Försäkringskassans Regelbok

Försäkringsförbundet

Försäkringskassans vägledningar

Försäkringskassans lagrum - Föreskrifter

Försäkringsdelagationerna Från och med 2005 finns det en försäkringsdelegation per län inom Försäkringskassan, tänkt att vara en ny modell för medborgarinflytande i en statlig myndighet. Här kan du ta reda på vilka politiker som sitter med i ditt län.

Förkränkningskassan Forum för rättvisa beslut hos Försäkringskassan

Aktuella rättsfall som berör människor med funktionshinder

Regeringsrättsdomar och kammarrättsdomar Psykosocialt Forum

Att överklaga Handikappförbundens Rättsskydd

LO-TCO Rättsskydd AB

LOs lilla lathund för handläggning av försäkringsärenden - pdf-fil

VårdJuridik Info om rättsskydd vid prövning av behandlingsskada, trafikskada och arbetsskada.

Förteckning över Försäkringsläkare Försäkringsbolags, försäkringskassors, förvaltningsdomstolars och olika nämnders medicinskt sakkunniga. (om direktlänken inte fungerar, skriv in sökorden i Whiplash-Infos sökbox.)

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse Bristande överensstämmelse mellan socialförsäkringsnämnds protokoll och av försäkringskassa utsänt beslutsmeddelande.

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse Utformningen av försäkringskassas beslutsmeddelanden. Även fråga om hur ett felaktigt beslutsmeddelande skall rättas.

ARTIKLAR - REPORTAGE - DEBATT

Nyheter på försäkrings- och pensionsområdet

Människor blir passiva av rädsla att misshaga F-kassan MVT

Metall tar strid mot Försäkringskassan Sydöstran

Försäkringskassan värsta motparten SKTF-Tidningen

Nödrop till AB: "Min familj går snart under"

Kassan slår nya rekord i väntetider FK

Allt fler nekas sjukpenning

Avgående Seko-ombudsman ser med oro på framtiden NS

Allt fler sjukpenningtvister för facket
För två år sedan hade LO-TCO Rättsskydd 30 tvister om indragen sjukpenning. Förra året var antalet 130 och första halvåret i år har över 100 ärenden redan anmälts. SKTF-tidningen

Halverad ersättning NK

Hotad rättssäkerhet NLT

Peter Hultqvist och "Försämringskassan" NLT

Hårdare granskning av försäkringsläkare GP

Klagomålen mångdubblas mot Försäkringskassan UNT

Försäkringskassan i rättstvist mot Tanja VK

Fler länsbor hamnar mellan stolarna SVR Västerbotten

"Försäkringskassan struntar i att utreda"
Försäkringskassan gör inte tillräckliga utredningar om sjukskrivnas arbetsförmåga innan de klipper av sjukpenningen. Claes Jansson, enhetschef på LO-TCO Rättsskydd, är starkt kritisk mot myndighetens arbetssätt.

– Det verkar som om Försäkringskassan instruerat sina handläggare att strunta i de fyra första stegen i den modell som ska följas, säger Jansson. Dagens Arbete

På marsch för att välta Försäkringskassan ÖA

Det sänkta ohälsotalet har en baksida Corren Debatt

Försäkringsläkarna kränker sjuka VF

Försäkringskassan vill inte medge några misstag

Läkare JO-anmäler Försäkringskassan Whiplash-Nyheter

JO gav gagnefsbo rätt DD

Försäkringskassan missade ärende VF

Svaga drabbas av en misstänksamhetens kultur Barometern

FFL JO-anmälar försäkringskassan Whiplash Nyheter

"Frisk" trots svår nackvärk HT

Färre frivilliga samhällsarbetare ÖP

Problemet Försäkringskassan Dagbladet Sundsvall

Omstridd läkare hotas av uppsägning SvR

Läkarna ska vara fristående VLT insändare

Försäkringskassan trotsade sin läkare LÖ

Antalet avslag har fördubblats på ett år DS

Kassan en fara för rättssäkerheten VLT insändare

Sjukskrivningen en handelsvara? Helagotland.se Debatt

Inte frisk nog för att få a-kassa HP

Han tvingas jobba - trots diskbråck VLT

Sjuka offras för att bättra på statistiken GP Debatt

F-kassan rycker undan fötterna för Jan-Olof ÖA

Varför får sjuka ingen juridisk hjälp? Whiplash-nyheter

Inför byråkratins lodräta väggar DD

Försäkringskassan vill kräva ränta Whiplash-Nyheter

Bertil hjälper de som blivit felaktigt behandlade PT

Nya läkarprotester mot Försäkringskassan NV

Lågutbildade vinner sällan LO-Tidningen

Fler läkarintyg blir underkända Stockholm City

Hälften får rätt mot försäkringskassan VK

Kräver en förändring VF

"Det väller in folk som behöver hjälp" YA

Försäkringsdelegationen efterlyser mer samverkan NE

Försäkringskassan i blåsväder Whiplash-Nyheter

Trafiksäkerhetsdirektör talar om rättsskandal GP

Nu ska sänkta sjuktal löna sig Läkartidningen

Försäkringskassans service får kritik BT

Försäkringskassan förnedrar oss sjuka AB Debatt

Försäkringskassan rättar inte sina fel NS

16 läkare tar strid NS

Företagsläkaren ska kunna stoppa din sjukskrivning Expressen

Bara tomma ord Expressen Debatt

”Försäkringskassans läkare har gjort sitt” SvR Väst

Innehållslöst svar från Försäkringskassan MT

Fler hamnar mellan stolarna SVR Östergotland

Skrota systemet med försäkringsläkare ÖA Ledare

Försäkringskassan anmäler anställd
En handläggare på försäkringskassan i Norrköping struntade i att öppna en kvinnas brev – i 13 dagar. Dessutom förnekade han att hennes läkarintyg kommit fram till honom. Nu anmäls mannen av sin arbetsgivare. Aftonbladet

Skarp JO-kritik mot försäkringskassan Ttela

Försäkringskassan storsatsar i tv Resumé

Dom om arbetsförmåga kan överklagas SvR Västerbotten

Arbetsförmåga en annan sak för arbetsförmedlingen NT

Tvingad till socialen efter tio år med smärtor VK

"Sjuka har för lite makt" NT

Försäkringskassan gräver sin egen grav
I flera år har häxjakten pågått av "fusket", fuskarna är du och jag enligt försäkringskassan och staten. Visst finns det fuskare och det är verkligen förskräckligt.

Men gång på gång har vi läst och sett på tv att sjuka människor mister sin sjukpenning, sjukpensionärer mister sina pensioner och läkarna idiotförklaras i sitt diagnosställande. Jakten har visat försäkringskassan att de lyckats bedriva sin jakt mycket väl. Många och åter många människor har vi aldrig läst eller hört om. Piteå-Tidningen insändare

Vad gör utskottet med JO:s kritik mot kassan? VF

Inte tillräckligt sjuk - trots att han var död Expressen

Granska arbetsmetoderna NT insändare

Politiker ska inte längre avgöra sjukskrivning Riksdag & Departement

Tillsyn av socialförsäkringen skärps NT

"Andas inget grundläggande behov" VLT

Försäkringskassan får massiv kritik Sydsvenskan

Trafikskadad fick rätt mot försäkringskassan TÅ

"Kassan kränker oss" VLT Debatt

Sjuk kan tvingas betala intyg själv DM

Förtroendeläkarna har för stor makt HT insändare

Det ideella uppdraget kostade Ove tusenlappar E-Kuriren

Försäkringskassan anlitar oseriöst bolag Ekot

JO granskar jäv på Försäkringskassan NS

Efter Ergonomicentrum: De stöttar varandra E-kuriren

Försäkringskassans miss ger kvinna 200 000 Sydöstran

Läkarkritik: Alltför ofta felaktiga beslut GP

Lättare för försäkringskassan i rätten Svt.se

"Likartade fall får olika utgång" GP

Gräddfil ruinerar privatpersoner GP

Rättvisa bra för hälsan

2005-01-16T20:21:00.000+01:00

Det är svårt att i dag skriva om solidaritet, jämlikhet och rättvisa, med tanke på att orden så ofta missbrukas i politiska sammanhang.

Men ny forskning visar faktiskt att solidaritet och rättvisa är välgörande för hälsan. Man kan spekulera i varför denna forskning nästan inte uppmärksammas alls i dagens debatt, där det inte går en dag utan någon rapport eller debattartikel om hur man ska komma till rätta med ohälsan.

Samband mellan livslängd och lycka
Det finns enligt vetenskapen ett samband mellan livslängden och människors lycka. Hälsa bidrar till att positiva känslor uppkommer. Omvänt främjar frånvaro av ilska och stress hälsan. Tillfredsställelsen med livet och livslängden har i sin tur ett direkt samband med rättvisan i ett samhälle. Det skriver vetenskapsjournalisten Stefan Klein i boken "Lyckoformeln" och redovisar ett flertal undersökningar som stöder slutsatserna.

En studie visar att exempelvis ett fattigt land som Kerala i båda avseenden intar en topposition bland utvecklingsländerna. Kerala är en delstat i Indien, där 30 miljoner människor lever på liten yta. De försörjer sig nästan enbart på lantbruk och fiske. Trots rikliga skördar tjänar människorna i genomsnitt bara 400 kronor i månaden. Ändå är delstaten relativt utvecklad. Alla i Kerala, både män och kvinnor, kan läsa och skriva. Flertalet har till och med högre utbildning.

I Kerala finns en flertusenårig tradition av kampsport, ayurvedisk medicin och dansteater. Kulturlivet och filmindustrin blomstrar. Och medan lantbefolkningen i många delar av tredje världen måste slita för svältlöner på storgodsägarnas fält, äger praktiskt taget alla bondefamiljer i Kerala jord, som föder dem. Medellivslängden är 74 år – sensationellt högt med tanke på hur fattiga människorna är. Brasilianerna till exempel, som är sex gånger så förmögna, dör i genomsnitt redan vid 66 års ålder. Inte ens de mycket rikare svarta medborgarna i USA blir lika gamla som befolkningen i Kerala.

En anledning till att människorna i Kerala blir mycket äldre än i jämförbara regioner beror givetvis på god läkarvård och hygien. Kerala har investerat i skolor och sjukhus i stället för moderna fabriker, motorvägar och flygplatser, som många andra utvecklingsländer har gjort. Men enligt Stefan Klein så bidrar även andra faktorer till medborgarnas fysiska välbefinnande. Med egen jord, en säker inkomst och en fungerande bygemenskap har man större tilltro till framtiden och är mindre stressad än i slumområden med hög kriminalitet och ständiga hot om avhysningar och rivningar.

Ju fler läkare befolkningen har tillgång till och ju högre utbildning människorna har, desto viktigare blir växelverkan mellan kropp och själ, konstaterar Stefan Klein. I underutvecklade länder dör människorna av infektioner som kolera och tuberkulos. I de flesta i-länderna, där människorna uppnår högre ålder, dör fler i stressrelaterade sjukdomar som till exempel hjärtinfarkt. Det finns en direkt relation mellan gott humör – och således frånvaro av stress – och livslängden, vilket flera olika studier bekräftar.

I samhällen där de mest grundläggande behoven är tillgodosedda bestäms åldern i högre grad av en persons livsstil än av arvsmassa, miljö och läkarvård. Livsstilen väger tyngre än alla andra faktorer tillsammans.

Stora kontraster skadliga för hälsan
Stressen hänger samman med rättvisan i samhället. Det är inte människornas absoluta välstånd som skänker dem ett långt och lyckligt liv utan en jämn fördelning av resurserna. Det visar sig även i i-länderna. Växande orättvisor hör statistiskt sett ihop med lägre medellivslängd. Människorna är också nöjdast i samhällen där inkomstutjämningen är störst, till exempel i Nederländerna.

Särskilt intressant blir det om man jämför USA:s delstater. Trots att USA har en jämn fördelning av utmärkta sjukhus är skillnaden mellan medellivslängden i de olika delstaterna upp till fyra år. Skillnader som varken kan förklaras av det absoluta välståndet, andelen fattiga eller cigarettkonsumtionen. Inte heller skiljer sig antalet dödsfall orsakade av cancer eller genetiskt betingade sjukdomar. Gåtans lösning ligger i inkomstskillnaderna mellan fattiga och rika, som i Lousiana är en halv gång större än i North Dakota. Den enda förklaringen till skillnaden i medellivslängden är den stress som människor upplever i ett samhälle med stora kontraster.

Pengar och lycka – en paradox
Stefan Klein finner att det existerar ett paradoxalt samband mellan pengar och lycka. Välstånd över en viss nivå ökar inte längre tillfredsställelsen. Däremot är det av stor betydelse hur rikedom fördelas i ett samhälle.

I många delar av världen har inkomstskillnaderna ökat enormt de senaste åren. Störst är klyftan mellan ”vinnarna” och ”förlorarna” i Östeuropa efter omvälvningarna. Ryssland och Litauen toppar den dystra statistiken. Där har dödligheten ökat med en tredjedel sedan 1989. Medellivslängden för män är lägre än 66 år. I Ungern ökade dödligheten med en femtedel mellan 1970 och 1990, trots att landet inte blev fattigare under den perioden. Nationalinkomsten trefaldigades i stället, men bara ett fåtal fick del av välståndet. Majoriteten äger i dag lika mycket som 1970.

Enligt den nyliberala synen på världen är det bra med stora inkomstklyftor så länge de fattiga inte svälter. Argumentet stämmer om man använder pengarna som enda måttstock. Men skillnaderna blir skadliga om man ser till konsekvenserna för välbefinnandet och hälsan. Om klyftorna ökar i samhället förlorar alla – rika såväl som fattiga.

Massarbetslöshet i ett samhälle förändrar det sociala samspelet. Den schweiziske forskaren Bruno Frey gjorde rundfrågor om hur nöjda människor var med livet och kom fram till att alla samhällsmedlemmar påverkas negativt av arbetslösheten – även de som har ett arbete. Förklaringen ligger dels i rädslan att förlora jobbet, dels i det faktum att solidariteten har gått förlorad.

De lyckligaste européerna bor i Schweiz. Viktigast för välbefinnandet hos människorna där är det unika sätt på vilket deras samhälle är organiserat, vilket ekonomiforskarna Alois Stutzer och Bruno Frey har kommit fram till. I Schweiz existerar flera politiska system sida vid sida, eftersom beslut inte fattas i huvudstaden Bern utan i de 26 kantonerna, som använder sig av flera former av direktdemokrati. Folkinitiativ och folkomröstningar är vanliga. I just de kantoner där möjligheterna till medbestämmande är särskilt goda är medborgarna mer engagerade i samhällsfrågor och mer motiverade att delta i politiken.

Statsvetaren Robert Putman från Harvard har undersökt vad som kännetecknar ett gott regionalt styre utifrån Italien som exempel. Han fann att vissa regioner som nordliga Emilia-Romagna fungerar föredömligt medan andra plågas av kaos, korruption och misshushållning. En förklaring till skillnaderna fann han i regionernas sociala liv. På ställen där människornas gärna träffas för att göra saker tillsammans har de för det mesta en väl fungerande regionstyrning – trots att de flesta av medborgarnas föreningar - fotbollsklubbar, Rotary eller körer - är opolitiska.

Putman hävdar att människornas intresse och omsorg om varandra växer genom frivilligt engagemang. I ett samhälle med aktiva medborgare är det också svårt att handla i det fördolda. Därför agerar politikerna ärligare. I ett samhälle utan öppenhet och insyn utvecklas det lätt svågerpolitik och maktmissbruk. Människorna känner sig hjälplösa inför korruptionen och makthavarnas godtycke. För att inte hamna i underläge luras alla efter bästa förmåga - skor sig bäst de kan.

Forskningens många bevis på solidaritetens välgörande effekter står i skarp kontrast till en populär ideologi enligt vilken alla ska leva sitt liv som om det vore ett företag som ska hävda sig på marknaden. Stefan Klein påpekar att denna strategi är dömd att misslyckas, eftersom det innebär en omänsklig påfrestning för alla som försöker följa den. En överbetoning av privatlivet och den egna karriären medför mindre stöd och hjälp från omgivningen. Grannkontakten försämras. Arbetsplatser och stadsdelar blir mindre trivsamma.

Socialt engagemang och frivilligarbete betyder en djup tillfredsställelse som den som bara ser om sitt eget hus går miste om. Att engagera sig och bry sig om sina medmänniskor är därför inte bara tillrådigt av moraliska skäl utan även av ren egennytta. Sedan spelar det ingen roll om engagemanget gäller en teatergrupp, en hjälporganisation eller en naturskyddsförening.

Omgivningens välstånd avgör vem som är fattig
I alla undersökningar värderar människor välstånd som något mycket viktigt i livet. Men frågar man samtidigt folk om de är nöjda hittar man i stället få tecken på att pengar skulle ha någon effekt. 154 stora undersökningar i Europa och USA efter andra världskriget kommer alla fram till samma resultat. Pengar skapar tillfredsställelse, men effekten är minimal.

Helt klart finns det andra faktorer än bankkontots storlek som avgör hur lyckliga vi är. Bara i den nedre delen av inkomstskalan medför pengar en tydlig ökning av tillfredsställelsen. För den ensamstående, lågavlönade, skiftarbetande mamman innebär varje extra krona ökad livskvalitet. Hon slipper kanske jobba på natten eller övertid och kan umgås mer med sina barn. Hon behöver inte ha dåligt samvete längre för att hon inte har råd med barnens fritidsaktiviteter. Och hon kan kosta på dem märkeskläder, så att de inte riskerar att bli mobbade i skolan.

Du kanske kommer i håg något om Maslows behovspyramid? Stefan Kleins definition av våra grundläggande behov är dock lite mer komplex. Inte bara livets nödtorft som mat och tak över huvudet bestämmer vad som är existensminimum, poängterar han. Även omgivningens genomsnittliga välstånd avgör vem som är fattig.

Men så snart inkomsten överstiger fattigdomsstrecket har välstånd inte längre något att göra med lycka och välbefinnande. Det kan till och med vara tvärtom. Just jakten efter pengar och inflytande minskar tillfredsställelsen med livet. Amerikanska socialpsykologer har i storskaliga undersökningar i USA, Tyskland, Ryssland och Indien kommit fram till att människor som lägger stor vikt vid pengar, framgång, ryktbarhet och ett bra utseende, är mindre belåtna med tillvaron än andra, som strävar efter harmoniska relationer till sina medmänniskor, utvecklar sina personliga talanger eller engagerar sig i samhällsfrågor.

Jakten på erkännande genom status och förmögenhet lönar sig inte. Strebrarna blir inte nöjda och på bättre humör om deras önskningar går i uppfyllelse, eftersom de genast höjer ribban ännu mer och tänker på nästa mål.

Ambitiösa människor med en stark konkurrensmentalitet är enligt undersökningarna oftare ängsliga, mer frustrerade och depressiva än andra.

Intressant jämförelse
Statistiken över sambandet mellan medelslivslängd och lycka får man i vissa delar kanske ta med en nypa salt, då studierna som redovisas i boken nästan är 10 år gamla. Sverige placerar sig på åttonde plats på "lyckoskalan" tillsammans med Irland. Med tanke på alla nedskärningar i välfärden bara de senaste åren skulle resultatet förmodligen se sämre ut för Sveriges del om man gjorde en ny rankinglista.

Intressant är att jämföra Lyckoformelns slutsatser med en bok om ekonomisk ojämlikhet av professor Richard Wilkinson, som Motvallsbloggen skriver om. Wilkinson tittar inte enbart på medellivslängden i olika länder utan går lite djupare för att se hur livslängden ser ut i de olika samhällsklasserna:

Gör man det ser man hur de sämre ställda i exempelvis USA, har 20-25 procents kortare medellivslängd än de bättre ställda. Den större stressen för de sämre ställda förorsakar sämre immunförsvar och därmed fler sjukdomar av olika slag. Att de sämst ställda har så mycket lägre medellivslängd handlar inte i första hand, hävdar han, om narkotika- och alkoholproblem, utan om att de sämre ställda dör tidigare på grund av stressrelaterade sjukdomar som hjärtinfarkter och kärlsjukdomar.

Både Wilkinson och Klein betonar att välstånd är ett relativt begrepp och kommer delvis fram till samma slutsats: att ojämlikhet leder till ökad stress och är skadlig för hälsan. Den enda skillnaden verkar vara att Klein även ser den rika delen av befolkningen som offer för en nyliberal politik.

Viljan till lycka
Nu handlar inte Stefan Kleins bok om politik i första hand – även om allt hänger ihop – utan den tar läsaren med på en forskningsresa till de positiva känslorna. Den innehåller många tips på hur man kan ta hjälp av neurovetenskapens senaste rön för att leva ett lyckligare liv. Men det är ingen handbok med några enkla framgångsrecept.

I våra hjärnor finns det egna kopplingar för glädje, lust och eufori – vi har ett lyckosystem. På samma sätt som vi föds med förmågan att tala, är vi också programmerade att uppleva positiva känslor. Det innebär att vi kan öva oss i positiva känslor på samma sätt som vi lär oss ett främmande språk. Den mest överraskande upptäckten är att även en vuxen människas hjärna fortsätter att förändras. Varje gång vi lär oss något förändras kopplingskretsarna i hjärnan. Det uppstår nya förgreningar i nervcellerna. Man kan till och med se dessa förändringar under skalltaket i mikroskop.

Att jämlikhet är bra för hälsan innebär inte likriktning eller att alla ska stöpas i samma form. Tvärtom är man föga hjälpt av att försöka efterlikna någon annan. Alla människor upplever rädsla, glädje, sorg och vrede på liknande sätt, men den utlösande faktorn skiljer sig från person till person.

Lyckokänslor är ingen slump utan en följd av de rätta tankarna och handlingarna. Intressant är att modern neurovetenskap på den punkten har mycket gemensamt med antikens filosofi och buddism.

I väst betonar vi normalt värdet av det rätta beslutet. Enligt de buddistiska och antika traditionerna är det viktigare att etablera goda vanor, eftersom dessa sägs forma själen. I stället för att lägga ner en massa energi på att förändra de yttre omständigheterna bör vi i första hand förändra oss själva. Allt annat följer per automatik, eftersom vi med en själ som är fokuserad på lycka dras till situationer som gör oss glada.

Vilket värde vi tillmäter medvetna beslut är en fråga om tro. Oomstritt är däremot det som forskningen har kunnat bevisa, nämligen att lyckokänslor mer är beroende av det sätt som hjärnan förnimmer något på än av de yttre faktorerna. Men för att förändra sättet att varsebli saker och ting räcker det inte med att anstränga sig en enda gång. För att dra nya ledningar i hjärnan krävs upprepning och vana.

Vi är i regel beredda att gå långt för att uppnå status, karriär eller uppfostran av barnen – mål som ligger utanför vår person. Men när det gäller att leva ett lyckligare liv är vi besynnerligt snåla med vår energi, påpekar Stefan Klein. Själv undrar jag om det kan bero på att vi i väst har en övertro på det rationella – på allt som kan mätas och jämföras. Kanske krävs det mer mod för att förlita sig på egna erfarenheter och intuition. Och en god portion av äldre generationers tidlösa visdom. Men nu kan vi trots allt även ta hjälp av vetenskapen.

Lyckans formel är mycket enkel, enligt Stefan Klein som citerar Dalai Lama:

"De egentliga hemligheterna på vägen till lycka är beslutsamhet, ansträngning och tid."

Det råkar vara precis detta som neurovetenskapen har kommit fram till, även om det lyckliga livet nog inte är så lätt i praktiken.

Det jag saknar i boken är forskning om hur det går att kombinera en svår sjukdom eller ett handikapp med lycka. Även om jag håller med om den visdom som bland annat ordspråket "Det viktiga är inte hur man har det utan hur man tar det" vill förmedla så är ändå frågan var gränsen går för hur svåra omständigheter en människa kan leva med utan att lyckan känns allt för avlägsen. Hur lycklig kan någon med svår kronisk smärta bli till exempel? I boken nämns visserligen en studie om upplevelsen av smärta, men den refereras så knapphändigt att det inte går att dra alltför långtgående slutsatser av den.

Nu kan man inte skylla på författaren Stefan Klein för att det saknas några viktiga pusselbitar. Han har försökt sammanställa den forskning som finns. Men det vore intressant med en upppföljning och fördjupning av slutsatserna i boken.

Lyckoformeln av Stefan Klein. Undertitel: Vad vetenskapen kan lära oss om lycka. Svenska utgåvan Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 2005. Originalets titel: Die Glücksformel. Översättning: Mia Engvén.

Läs även Vetenskapen avslöjar lyckans hemlighet i Svenska Dagbladet

Magsmärtor ska botas med körsång Ekot

Hela artikelserien om Lycka i SvD

Uppdaterad 2006-04-16

Diskriminering

2005-01-13T09:22:00.001+01:00

Uppdaterad 2008-05-08

Gotlands antidiskrimineringsbyrå
Gotland har just fått en egen antidiskrimineringsbyrå, som under ledning av juristen Anita Ekman ska arbeta mot diskriminering på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionshinder eller trosuppfattning. Helagotland

Fler kvinnliga läkare kan sänka lönen
Det är fler kvinnor än män som utbildar sig till läkare. Det av tradition manliga yrket börjar bli ett kvinnoyrke. Nu finns en oro för att det ska påverka läkaryrkets status och lön. Ekot

Försäkringskassan nobbar invandrare City

"Svenska kvinnor fattigare och otryggare än männen"
Ny undersökning visar: Stora ekonomiska och sociala skillnader mellan könen. Sverige anses som ett föregångsland när det gäller jämställdhet men trots det är skillnaderna i levnadsvillkor betydande. Det är 65 procent större risk för att kvinnor har svårt att få pengarna att räcka till i det dagliga livet och 33 procent mer sannolikt att de haft erfarenhet av ekonomisk kris. Kvinnor känner också större otrygghet. De är sju gånger mer benägna att avstå från att gå ut ensamma och är mycket mer oroliga att förlora arbetet inom det närmaste året. Sverige betraktas som det tryggaste landet på jorden men detta verkar mer gälla för män än kvinnor, skriver docenten och enhetschefen Sarah Wamala vid Statens folkhälsoinstitut. DN Debatt

JÄMO: svårt att bevisa diskriminering Ekot

Pensionärernas riksorganisationen beskriver den nya regeringens politik som åldersdiskriminerande NS

”Jobbdiskrimineringen är överdriven”
Svenskt Näringsliv ifrågasätter bilden av att invandrare diskrimineras när de söker jobb. Talet om diskriminering är starkt överdrivet hävdas i en rapport. Istället är det andra faktorer som påverkar möjligheten att få jobb, enligt Svenskt Näringsliv. Ekot

Kvinnor missgynnas av skattereglerna
Vårt skattesystem är inte könsneutralt. Det har Katrin Wallberg kommit fram till när hon har granskat de svenska skattereglerna utifrån ett jämställdhetsperspektiv. DN Ekonomi

Både män och kvinnor diskrimineras
En ny studie gjord av Växjödoktoranden Magnus Carlsson visar att både män och kvinnor blir diskriminerade när dom söker jobb. Sveriges Radio Kronorberg

Kvinnorna i EU har bättre utbildning än männen - men tjänar sämre
Fler kvinnor än män tar universitetsexamen i EU-länderna. Men de tjänar i snitt 15 procent mindre än männen. Sex av åtta jobb inom EU går till kvinnor. Men det är oftast lågavlönade och typiska kvinnojobb. Det slår EU-kommissionen fast i sin årliga jämställdhetsrapport som presenterats lagom till den Internationella kvinnodagen.
AB Kvinnorna i EU har bättre utbildning än männen - men tjänar sämre

Undersköterska hade fått livränta - om hon varit målare VF

Gravida diskriminerades Svt

Omsorg

2005-01-05T21:18:00.001+01:00

Om främst handikapp- och äldreomsorg.

Länkar till Fonder & stipendier, Hjälpmedel och Patientorganisationer.

Uppdaterat 2008-07-16

OFUS Rättsinfo AB Här finner du de flesta lagar och bestämmelser som reglerar insatser för människor med funktionshinder

Dina sociala rättigheter Riksförbundet för njurssjuka har gjort en bra sammanställning.

Handikappersättning Vägledning 2003:2 Version 2 Vägledningar med beskrivning av författningsbestämmelser, allmänna råd, förarbeten, praxis och JO:s beslut. (pdf-fil)

Lag (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag Rättsnätet

Handikappersättning - Domar 1990 - juni 1999 Rättslägesöversikt (pdf-fil)

Lag (1997:736) om färdtjänst

Förvaltningslag (1986:223)

Möte med försäkringskassan eller kommunen Tips från Handikappförbunden

Bostadsanpassning
Kommunen kan ge bidrag till handikappanpassning av bostäder. Bidraget kan bara ges till permanenta bostäder - inte till exempelvis fritidshus. Bidraget är till för att göra det möjligt för äldre och/eller funktionshindrade att leva ett självständigt liv i egen bostad. Det kan vara att förflytta sig i bostaden, sova och vila, sköta hygienen, laga mat och äta samt ta sig in och ut ur bostaden. Läs mer...

Avgifter och kostnader för den enskilde personen med funktionshinder - Socialstyrelsen

Bilsstöd Månadens Rättsråd - RSMH

Hjälp att ansöka Länkar till info om handikappersättning, bilstöd, personlig assistans och annat som kan behövas men är svårt att orientera sig om i krångel-Sverige.

Handikappombudsmannen

Handikappupplysningen SLL

Sociala Nätet Socialt arbete och socialpolitik

SISUS - IdébankOm bemötande av människor med funktionshinder

Att designa en webbplats för brukare med kognitiva funktionshinder KTH (pdf-fil)

NSH Nordiska samarbetsorganet för handikappfrågor

Fråga om funktionshinder Dina frågor besvaras av Vårdguidens expertpanel

Forum Kvinnor och Handikapp Dagliga nyhetsbrev från New York från förhandlingarna i FN om en handikappkonvention

Turism för alla Handikappturism

Sexualitet och funktionshinder

ARTIKLAR - FORSKNING - DEBATT

NHRs pressarkiv

Omgivningens stora betydelse för personer med funktionshinder MedicalLink

Insatskatalog ersätter biståndsprövning enligt lag
ST: Socialtjänstlagen säger att varje stödbehövande person ska få en individuell bedömning. I praktiken får äldre och handikappade anpassa sig till kommunernas utbud och får inte ens ett avslag att överklaga. Det finner Margareta Lindelöf och Eva Rönnbäck i en avhandling om socialt arbete. Läs mer...

Whiplashskadade personers erfarenheter av bostadsanspassningens betydelse för aktiviteter - D-uppsats vid Luleå Tekniska universitet (pdf-fil)

När människor blir samhällsproblem finns inte plats för empati Sydsvenskan - Kultur

Fixartjänst ger färre fallolyckor GP

Färdtjänst för sjuka får kritik SvD

Försäkringskassan vill frånta misshandlad polis handikappersättningen Piteå-Tidningen

Ingen tar ansvar för gamla och sjukas säkerhet Sydsvenskan

Försäkringskassan snåla mot handikappade
Sveriges Radio Uppland

Offentligt samråd om tillgänglighet för IT EU-upplysningen

RFV:s kampanj hets mot folkgrupp Ledare RTP Liv

"Dra i nödbromsen" Handikappförbundens uppmaning till Riksdagen

Även de icke-arbetande arbetar SvD Brännpunkt

Skyddsnätet har rämnat ST

Nekas färdtjänst på grund av "tänkt" hållplats Östran

Färdtjänstärende anmäls till JO Sydsvenskan

Vill ha en "Fixar-Malte" i kommunen DD

Stark kritik mot Samres GT

Handikappade kritiska mot resebranschen AB

Nekade färdtjänst - Uddevalla får bakläxa GP

Ockelbo säger nej till färdtjänst

Pensionärer får inte sylt till pannkakor SÖ

Svårt sjuk får färdtjänst GP

Sjuk nekas bilstöd trots rättsdom NK

Sociala behov hos äldre ignoreras Sveriges Radio Ekot

Vilken kattastrof Expressen: I elva år har han tjänstgjort som glädjespridare på vårdboendet. Nu stänger avdelningen – då sparkas trotjänaren ut.

Synskadad fick viktig information via brev Sydsvenskan

Facket förbiser funktionshindrade SvD

"Kommunerna är sämst på att ge personlig assistans" DN Debatt

Andreas avgift chockhöjdes
Multihandikappade Andreas Corneliussons plats på Bräcke diakoni var gratis. Nu höjer Härryda kommun avgiften till över två tusen kronor i månaden. Göteborgs-Posten

Förlamad kvinna togs ifrån sin lagliga rätt till assistenter FK

Länstrafiken gjorde fel Östran

Handikappstöd kan förstatligas SvD

Bidragstagare "luras" på pengar av kommunen HD

Bilstödet från försäkringskassan försvann ST

Äldre i Stockholm får bättre vård Ekot

De kämpar för rätten till hemtjänst NV

Invandrare söker inte hemtjänst SD

Fick personlig assistent - tvingas avstå från bilen HD

Kammarrätt nekar bidrag
Socialnämnden fick rätt i kammarrätten. En Vadstenabo nekas bostadsanpassningsbidrag till att bygga om sitt kök. Vadstenabon har besvär med en nackskada, och har inte varit fri från smärta sedan en olycka i december 2000. För att underlätta sin vardag ansökte Vadstenabon om bidrag av kommunen till att göra om sitt kök. I förslaget ingick en stor diskbänk med två hoar, arbetsbänk, samt ugn och mikrovågsugn i lagom arbetshöjd plus utdragbara underskåp. Men socialnämnden sade nej till att ge bostadsanpassningsbidrag.Vadstena & Motala Tidning

Kvinna nobbad färdtjänst - igen NK

Farliga fall ska bli färre Nya Lidköpings-Tidningen

"Färdtjänsten suger!"
Färdtjänsten är en stor fråga för Unga Synskadade, inte minst i Lund, där många är missnöjda med förseningar eller att i värsta fall bli helt bortglömda. – Färdtjänsten suger! Det tycker unga i hela landet, säger politiska sekreteraren Åsa Falk i Unga Synskadade. Sydsvenskan

Socialen tvingas bli bank Östran

Kvinna missades av färdtjänsten - Länstrafiken ber om ursäkt
Länstrafikens vd Ingmar Lundin ber nu om ursäkt för hur man agerat mot den rullstolsburna och gravt handikappade kvinna som blev lämnad i tio minusgrader av färdtjänsten, efter ett gudstjänstbesök i Gryteryd. Sveriges Radio Jönköping

Familjen knäcks när hjälpen försvann HD

Stöd ger föräldrar till barn med funktionsnedsättning trygghet, kraft och hopp
Det stöd som föräldrar till barn med funktionsnedsättning får av professionella, närstående och vänner är av avgörande betydelse för hur de upplever sin livssituation. Det visar Britt-Marie Lindblad i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 13 januari. Forskning.se - Nyheter

Kia fick rätt - nu får hon ersättning GD

Svårare få färdtjänst i Knivsta
Knivsta kommun har blivit tuffare när det gäller färdtjänsten. Flera som haft färdtjänst tidigare får inte sina tillstånd förnyade. En av dem är en 80-årig kvinna som bor utanför Alsike. Hon har haft färdtjänst i flera år, men utan att hon blivit friskare har Knivsta kommun nu satt stopp för resorna.Sveriges Radio Uppland

Hemtjänst ska legitimera sig elektroniskt
Hemtjänstpersonalen i Malmö kommer att bli först i Sverige med att bära ett slags elektronisk legitimation. Det här gör man för att minska risken för att tjuvar ska ta sig in i de äldres lägenheter. Sveriges Radio Malmö

Handikappersättning för fibromassage
Kammarrätt: Även om en kvinnas behov av fibromassage inte kan ges i landstingets regi anser kammarrätten till skillnad från underinstanserna att hon har rätt till handikappersättning för de merkostnader hon har för behandlingen. Källa: Juridik Idag.

Äldre får dåligt med mat Sveriges Radio Västernorrland

Många funderar på att lämna hemsjukvården
En ny studie som gjorts av Familjemedicinska institutet visar att mer än var fjärde anställd i den kommunala hemsjukvården under det senaste året funderat på att byta jobb. Studien visar att många är missnöjda med hur hemsjukvården fungerar. De allt mer vårdkrävande patienterna gör att de anställda bland annat inte hinner med att lyssna och ge det stöd de anser att patienterna bör få. Vårdfacket

Otacksamt att vara god man UNT Debatt

Krav om personliga städprylar står fast
Det kritiserade beslutet att åldringar på ett demensboende i Åre ska tvingas att hålla sig med en komplett städutrustning på varje rum står fast. Ekot

Många äldre vräks från sina lägenheter
Bostadsmarknaden i Malmö har hårdnat rejält de senaste åren. Med många äldre personer ökar antalet vräkningar direkt. Allan Sallhem blev vräkt efter 42 år i samma hus.

– Det är skrämmande att se hur många äldre som saknar socialt nätverk och inte har någon att prata med. Vi kommer dit när de inte betalat hyran och har tappat kontrollen över sina liv, säger Kjell-Åke Gidelöf, socialsekreterare på boendeenheten i Södra innerstaden i Malmö. Sydsvenskan

Skövde kommun överklagar till regeringsrätten SvR Skaraborg

Elallergiker nekas socialbidrag till bil
Elallergi är inte skäl nog för en Kungsbackabo att få socialbidrag till sin bil, slår länsrätten fast. Hallands Nyheter

Hemtjänsten struntade i larmet - pappa dog Expressen

Ingen assistansersättning till man bosatt i Spanien

Hembesök skall minska fallolyckor
En ny satsning i södra innerstaden i Malmö ska minska äldres fallolyckor i hemmet. Olyckorna är både vanliga och kostsamma för samhället. Tanken är att man genom information och hembesök skall lära äldre att undvika fallolyckorna. Sveriges Radio Malmö

Vittnesmål om vanvård kvarstår
Enligt kommunalrådet Lars O Ericsson har en sjuksköterska som vittnat om vanvård på Rondellen nu tagit tillbaka sina tidigare uppgifter.

- Det stämmer inte, säger sjuksköterskan Anna Hauffman. Upsala Nya Tidning

24 rapporter blev liggande hos Carema
I två veckor har socialförvaltningen känt till att det finns 24 avvikelserapporter från Carema. Kommunal informerade socialchefen Gull-Britt Melvanius efter att en anställd på Carema lämnat rapporterna till facket. Sydsvenskan

Dags att införa Lex Maj för gamla och sjuka

Sjuksköterska klandras för åldrings lidande
År 2003 föll en 86-årig kvinna ur sängen vid ett särskilt boende i länet. Över ett år senare upptäcktes att kvinnan hade en dubbelsidig höftledsfraktur.

Ärendet anmäldes till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, som nu ger ansvarig sjuksköterska och en läkare vid en hälsocentralen en erinran. Länstidningen i Östersund

Dement patient blev slagen
Efter att en dement patient blivit slagen på Årstagårdens demensboende i Uppsala, har en undersköterska blivit omplacerad efter att händelsen anmälts enligt Lex Sarah. Sveriges Radio Uppland

Äldre får dålig mat
Det finns stora brister i mat som delas ut till äldre från centralkök. Det visar en undersökning som livsmedelsverket gjort i hela landet. I Norrbotten deltog tre kommuner och två av de, Gällivare och Boden, fick anmäkningar. Sveriges Radio Norrbotten

Richard, 36, förlorar tusenlappar på att vårda sin dotter
Beskedet att ersättningen för att vara hemma och vårda sitt sjuka barn sänks från årsskiftet slog ner som en bomb hos Richard, 36, vars ettåriga dotter har en allvarlig sjukdom.

– Före valet lovade de borgerliga partierna att taket för ersättningen inte skulle sänkas, säger han. DinaPengar

Harry, 86, fick inte duscha
Harry Pettersson, 86, fick inte duscha på två veckor och hans muskler började förtvina. Nu tänker de anhöriga anmäla Högsbo sjukhus till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

- Detta är det första klagomål någonsin mot denna avdelning, säger vårdenhetschefen Kristina Lundberg. Expressen

Andekontakt stoppas i omsorgen
Mönsterås kommun ska se över sina rutiner när det gäller seanser inom omsorgen. Detta efter att en anställd på ett servicehem i Fliseryd på sin fritid hjälpt en 82-årig man på hemmet att tala med döda släktingar. DN

Forskare: Kommunen fattar godtyckliga beslut
Örebro kommun fattar godtyckliga beslut om vilka av de dövblinda som ska få personlig assistent och vilka som inte ska det. Det tycker Kerstin Möller, doktorand i handikappvetenskap på Örebro universitet.

– Om man vare sig ser eller hör är man väldigt utelämnad. Kerstin Möller tycker att alla dövblinda behöver den typen av hjälp som en personlig assistent utgör. Vi som ser och hör kan inte föreställa oss hur det är att inte kunna göra det. Aftonbladet

Pelle får stöd av Citys läsare
Många människor har hört av sig till Pelle Johansson för att visa honom sitt stöd efter att City skrivit om hans situation. Ensamhet och otrygghet borde vara tillräckligt för att få flytta till servicehus anser de. Pelle Johansson tänker nu vända sig till regeringsrätten för att får rätt. Stockholm City

Dömd för förskingring mot handikappad
En tidigare personlig assistent i Kil förskingrade och dömdes till villkorlig dom och dagsböter. Sveriges Radio Värmland

Handikappades ekonomi halkar efter Socialstyrelsen

Krav på utbildad personal i äldreomsorg
Regeringen vill höja kvaliteten inom äldreomsorgen genom att ställa krav på att alla som arbetar där ska ha vårdutbildning. Ekot åkte till Blackebergs äldreboende i västra Stockholm, och bland de boende verkar andra saker vara det centrala. Ekot

Handikappersättning rättighet i hela EU Ekot

Hjälpmedel

2005-01-05T21:07:00.000+01:00

Uppdaterat 2007-03-07

Länkar om funktionshindrades rättigheter, Fonder & stipendier samt Ergonomi - övningar

OFUS Rättsinfo AB Här finner du de flesta lagar och bestämmelser som reglerar insatser för människor med funktionshinder

Dina sociala rättigheter Riksförbundet för njurssjuka har gjort en bra sammanställning.

Möte med försäkringskassan eller kommunen Tips från Handikappförbunden

Avgifter och kostnader för den enskilde personen med funktionshinder - Socialstyrelsen

Rättigheter och hjälpmedel

Handikappupplysningen SLL

Att designa en webbplats för brukare med kognitiva funktionshinder KTH (pdf-fil)

Sök hjälpmedel i Webb-HIDA

Hjälpmedelscentralen

Hjälpmedelsinstitutet

Varsam AB

RoMedic Förflyttningshjälpmedel

Rehabshop

Medima Lingerie Angora Underwear Led- & muskelskydd

Back on Track Led- & muskelskydd

Vetevärme

Sitting Feather Praktiska kläder för funktionshindrade

Giraffinerat Produkter för dig med känslig nacke

TEMPUR Tryckavlastande madrasser och kuddar

Kanal-kudden

Synfältsvinklare Whiplash hjälpmedel

Smärtfri.se Produkter mot smärta

ICAP Datorbaserade anpassningar för funktionshindrade

Handikappspecialisten anpassar bilar

"Intelligient" norsk massagestol

NUH Nordiskt utvecklingscenter för handikapphjälpmedel

Svenska Service- och Signalhundsförbundet

Turism för alla Handikappturism

ARTIKLAR - FORSKNING - DEBATT

Whiplashskadade personers erfarenheter av bostadsanspassningens betydelse för aktiviteter - D-uppsats vid Luleå Tekniska universitet (pdf-fil)

Vill ha en "Fixar-Malte" i kommunen DD

Stark kritik mot Samres GT

Handikappade kritiska mot resebranschen AB

Pensionärer får inte sylt till pannkakor SÖ

Hörselskadade drabbas hårt av orättvisa avgiftsregler

Sjuk nekas bilstöd trots rättsdom NK

Svårare få tekniskt hjälpmedel efter 65
Hallandsposten: Hjälpmedlet fanns inte innan kvinnan fyllde 65 år. Därmed har hon inte rätt till ekonomiskt stöd från försäkringskassan. Det har Regeringsrätten avgjort och därmed ska liknande fall bedömas på samma sätt. Läs mer

Nej till ersättning för specialglasögon

Krav om personliga städprylar står fast
Det kritiserade beslutet att åldringar på ett demensboende i Åre ska tvingas att hålla sig med en komplett städutrustning på varje rum står fast. Ekot

Sparar med eget hjälpmedelsansvar
Kommunerna i Uppsala län hoppas på besparingar när de får ansvar för tekniska hjälpmedel till funktionshindrade. Men i landstinget finns det en skepsis till att verksamheten blir billigare. Unt

Kvinna vann mot försäkringskassan
Försäkringskassan ville inte ge en rörelsehindrad kvinna från Vellinge kommun bilstöd, trots att hon inte är kapabel att gå mer än 100 meter. I stället uppmanade försäkringskassan kvinnan att ta bussen, trots att närmaste hållplats låg 1 700 meter från kvinnans bostad. Trelleborgsallehanda.se

Överklagar rätt till bilstöd
Försäkringskassan överklagar den dom i länsrätten som ger Tuula Karlsson rätt till bilstöd. Frågan om hon på grund av elöveränslighet har rätt till bidrag för elsanerad bil går nu vidare till kammarrätten. TTELA.se

Test av robotdammmsugare
De 4 robotdammsugare som Råd & Rön har testat kan inte ersätta den sladdbärande klumpen i städskåpet, tyvärr. Robotdammsugare kan dock vara en bra hjälp för personer med onda ryggar och rörelsehindrade och för att bli av med den dagliga smulskörden. Råd & Rön på nätet

Nyhetskällor

2005-01-02T20:35:00.000+01:00

Aftonbladet

Corren

Dagens Nyheter

Expressen

Göteborgs-Posten

Metro

Svenska Dagbladet

SR Ekot

SVT

Sydsvenskan

TV4

Muskelsmärta och stress

2004-12-25T17:39:00.000+01:00

Kronisk muskelsmärta symtom på obalans i stressregleringen

2006-11-22

Pressmeddelande från Umeå universitet

Patienter med kronisk muskelsmärta reagerar annorlunda , i vissa fall mer, i andra mindre, på stress än friska personer. Det visar Nebojsa Kalezic i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet. Förändringen beror troligtvis på obalans i den icke-viljestyrda delen av nervsystemet.

Individer med kronisk smärta i ländryggen, nacke-skuldra- eller nacke-käke-regioner kännetecknas av ändringar i aktiviteten av det icke-viljestyrda (autonoma) nervsystemet som bl. a. svarar för reglering av hjärtfrekvens, blodtryck, andning och svettning och för vår reaktion på stress.

Obalans i aktiviteten mellan de två olika delar av autonoma nervsystemet – de som svarar för ökning (sympatiska delen, ”gasen”) respektive minskning (parasympatiska delen, ”bromsen”) – av den totala aktiviteten upptäcktes hos patienter. Till följd av detta kunde man konstatera t.ex. ökad hjärtfrekvens i vila hos de flesta, samt förhöjda men också dämpade reaktioner på olika typer av stress i vissa patientgrupper med mer uttalad smärta, jämfört med smärtfria personer.

Friska personers reaktioner på smärtsam stimulering liknar de hos patienter med kronisk muskelsmärta.

Vissa typer av arbete kan förknippas med förekomst av muskuloskeletala besvär och autonoma rubbningar. Monotont och stressfullt arbete kan bland annat leda till tillfällig försämring av insulinfunktion, och stressande arbete kan kännetecknas av mer uttalade hälsobesvär och rubbningar i det autonoma nervsystemet.

I avhandlingsarbetet har aktiviteten i det autonoma nervsystemet främst hos patienter med smärta i ländryggen (t. ex. kotförkjutning, diskbråck eller ryggskott), nacke-skuldra (pisknärtsskador eller belastningsskador) och nacke-käke (pisksnärtsskador med symtom i käken) undersökts.

Fynden kan eventuellt vara av betydelse för klinisk undersökning av dessa patientgrupper, samt för deras rehabilitering. Trots stora resurser till forskning kring kronisk smärta och belastningsskador finns fortfarande relativt lite framgång i försöken att förstå uppkomstmekanismer samt i behandlingen eller rehabiliteringen av dessa komplicerade tillstånd.

Torsdagen den 30 november 2006 försvarar Nebojsa Kalezic, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, idrottsmedicin, Umeå universitet samt Belastningsskadecentrum, Högskolan i Gävle, sin doktorsavhandling med titeln Autonomic Reactivity in Muscle Pain – Clinical and Experimental Assessment.

Svensk titel: Autonom reaktivitet vid muskelsmärta – klinisk och experimentell evaluering.

Disputationen äger rum kl. 10.00 i Stora Föreläsningssalen, Arbetslivsinstitut, Johan Bures väg 5, 907 12 Umeå.

Fakultetsopponent är professor Stein Knardahl, Statens arbeidsmiljoinstitutt, Oslo, Norge.

http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=919〈=sv

För mer information, kontakta Nebojsa Kalezic på e-post Nebojsa.Kalezic@hig.se eller telefon 090-10 61 22, mobil 070-20 29 536.

Axelskadad svetsare fick inte sägas upp

2004-12-22T10:09:00.000+01:00

2006-10-20

En svetsare arbetade med ett tungt arbete i tio år och blev sjukskriven med utslitna axelleder. Efter två och ett halvt års sjukskrivning sades han upp på grund av personliga skäl. Arbetsgivaren anförde som skäl till uppsägningen att svetsaren varaktigt saknade förmåga att utföra något arbete av betydelse för bolaget. IF Metall och svetsaren ogiltigförklarade uppsägningen. Under uppsägningstiden drog Försäkringskassan in sjukpenningen och angav att svetsaren var arbetsför i något annat arbete som inte belastade axellederna. Då infann sig svetsaren på sin arbetsplats och menade att han stod till arbetsgivarens förfogande för rehabilitering. Arbetsgivaren vägrade betala lön eftersom man menade att svetsaren inte kunde arbeta och att en rehabilitering inte var meningsfull.

Arbetsdomstolen konstaterar att det kan finnas fall då nedsättning av arbetsförmågan till följd av sjukdom utgör saklig grund för uppsägning, nämligen om nedsättningen är stadigvarande och dessutom så väsentlig att arbetstagaren inte längre kan utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren. Arbetsgivaren måste dock genom rehabiliteringsinsatser göra allt som är möjligt för att anställningen skall bestå. Om det är oklart huruvida arbetsgivaren fullgjort sina skyldigheter i rehabiliteringshänseende, går detta ut över arbetsgivaren.

Av läkarintygen beträffande svetsaren kunde man endast dra slutsatsen att han inte kunde utföra sina gamla arbetsuppgifter utan anpassning. Det gick dock inte att dra några slutsatser angående arbetsförmågan med t.ex. lyfthjälpmedel. Den ergonomiska utredning, som visade att det inte fanns några möjligheter till anpassning av arbetsplatsen, hade gjorts utan att svetsaren eller någon från förbundet varit närvarande. Den hade därför ett begränsat värde. Därför kunde man inte säkert säga om man hade kunnat vidta åtgärder som exempelvis arbetsanpassning, tekniska hjälpmedel eller omfördelning av arbetsuppgifter, för att öka svetsarens arbetsförmåga.

Arbetsdomstolen konstaterar att det är oklart huruvida svetsaren skulle kunna komma tillbaka till arbete hos bolaget. Eftersom bolaget inte fullgjort sina skyldigheter att utreda möjligheterna till fortsatt anställning, föreligger inte saklig grund för uppsägning. Arbetsdomstolen ogiltigförklarade uppsägningen och svetsaren har även rätt till lön under den tid han stod till förfogande för rehabilitering. Han tillerkändes dessutom 50 000 kr i allmänt skadestånd.

Pressrelase LO-TCO Rättsskydd

Alternativa behandlingar - arkiv

2004-12-18T10:54:00.000+01:00

Äldre artiklar om alternativa terapier, mediciner och naturmedel.

Börja behandla människors smärta skriver riksdagsledamot Lars-Ivar Ericson (c) i tidningen Dagen

Stressdoktor vill införa Bot-avdrag Sydsvenskan

Vården släpper in naturmedicin Svenska Dagbladet

Gunnel föreläser om alternativ medicin FK: "Den offentliga vården kan inte erbjuda den behandling patienten vill ha"

Landstingen öppna för alternativa metoder Pressmeddelande Sveriges Kommuner och landsting

Läkemedelsverket silar mygg och sväljer kameler Insändare i VLT om glukosamin och förbudet av nyponpulver

Qigong gav ny energi Vlt.se

Tai chi bevisat bra för hälsan
Kinesisk folkgympa förbättrar hjärthälsa, balans och rörlighet hos äldre. Det visar en vetenskaplig analys av ett femtiotal studier om tai chi. Dagens Nyheter

Kropp och själ ger helhetssyn SvD

"Jag utgår från kroppens eget energiflöde" SvD Idag

Alternativ metod mot kronisk värk
Östran: Roger Gabrielsson i Oskarshamn håller utbildningar inom kraniosakral behandling. En terapiform som än så länge tillhör den så kallade alternativmedicinen.
- Jag hoppas att man ska kunna få den här behandlingen bekostad av landstinget i framtiden, säger han. Läs mer...

Uråldrig läkekonst lockar fler turister Expressen

Kura i ett värmande bad SvD

Akupunktur lindrar vid artros Akupunktur tillsammans med smärtläkemedel fungerar bättre mot artros än bara medicin, visar en spansk studie - Apoteket

Få behandlar med akupunktur i NU-sjukvården Sveriges Radio

Blodflödet i musklerna ökar vid akupunktur Medical Link

Vägen till visdom går inte alltid via vetenskapen Smålandsposten

Hur kan förkylningar bekämpas och förebyggas? Näringsmedicinsk tidskrift

Johannesört kan lindra svår depression Apoteket

Expressen får kritik för artiklar om naturmedel Whiplash-Nyheter

Kosttillskottet Astaxin testas i Vasaloppsspåret DD

Många med cancer tar alternativterapi Läkemedelsvärlden

"Allmänheten vill att sjukvården ska samarbeta med alternativmedicinen" Läkemedelsvärlden Debatt

Försäljning av naturliga kosttillskott förbjuds i år MT: Ilska över EU-beslut

EU stoppar svartlistning Whiplash-nyheter

Landstinget öppnar för alternativa behandlingsformer SR Östergötland

De för en uråldrig behandlingsform vidare Norrköpings Tidningar

Hon tror på självsanering i hälsobranschen Södra Dalarnes Tidning

Miljöpartiet pläderar för folkhälsocentrum Ystads Allehanda

Forskare granskar mirakel i sjukvården Dagen

Från kvacksalveri till vetenskap SR P1 - Vetandets Värld

Alternativmedicin på vårdcentraler Vetenskapsradion

Personskaderätt

2004-12-17T12:13:00.005+01:00

Under denna kategori skriver vi i första hand om försäkringsbolagens personskadereglering.

Uppdaterad 2008-12-19

För skadeståndsanspråk i allmänhet gäller tio års preskriptionstid enligt preskriptionslagen (1981:130). I 1974 års lag finns inga särskilda regler om preskription, vilket innebär att den allmänna tioåriga preskriptionstiden gäller.

Skadestånd vid personskada Examensarbete av Per Ljungdahl, Juridiska Fakulteten vid Lunds universitet (pdf-dokument)

Whiplash Preskription och adekvat kausalitet vid trafikolyckor. Magisteruppsats inom försäkringsrätt. Författare Gunnar Billhage och Linda Westling, maj 2005. Internationella handelshögskolan, Jönköpings universitet.

Whiplashskadan - ett ersättningsrättsligt perspektiv Författare Cajsa Gustafsson och Carolina Landsten. Uppsats juridiska institutionen - Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. (pdf-dokument)

Skadestånd vid personskador En översikt av Konsumenternas försäkringsbyrå

Försäkringsavtalslagen Den nya försäkringsavtalslagen (NFAL) 2005:104, gäller också för trafikförsäkring, i den mån den inte regleras av trafikskadelagen, och för patientförsäkring i den mån den inte regleras av Patientskadelagen (1996:799). Båda dessa lagar innehåller en rad speciella regler som avviker från NFAL. Den nya försäkringsavtalslagen bygger delvis på äldre rätt, bl a 1927 års lag om försäkringsavtal (GFAL).

Läkemedelsförsäkringen och Patientförsäkringen FASS

KOFB Fråga och svar om personskada - Konsumenternas försäkringsbyrå.

Skadeståndslag (1972:207)

Lag (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor

Trafikförsäkringsförordning (1976:359)

Trafikskadenämnden

Trafikskadenämndens nya tabeller

Trafikskadelag (1975:1410)

Trafikskadelagen Aldéns advokatbyrås översikt

Räntelagen 1975:635 Ändring införd t o m SFS 2002:352

Försäkringsförbundets nämnder

Fora försäkringscentral

Ifu Institutet för försäkringsutbildning

Fall ur verkligheten Henrik Dellborgs advokatbyrå beskriver några fall - samtliga är avidentifierade.

Samband Vid en personskada intar frågor om samband ofta en central ställning. Försäkringsjuridik i Sverige AB.

Skadeståndsersättning för rik eller för fattig? Magisteruppsats av Ragnhild Ekelund och Anita Malmqvist. (pdf)

Kausalitätsnachweis bei einem HWS-Schleudertrauma Sambandsbevisning efter en whiplash-skada. Dom ur tysk rättsdatabas "Kanzlei Prof. Schweizer Urteilsdatenbank".

Usla betyg för försäkringsbolagen i Smärtföreningens omröstning

ARTIKLAR - REPORTAGE - DEBATT

Personskaderegleringen fungerar inte

Utlämnade till försäkringbolagen
GP: Med dagens rättsskyddsförsäkring är det nästan omöjligt att driva en process gentemot ett försäkringsbolag. Många som skadar sig, till exempel i trafiken, är utlämnade till försäkringsbolagets ensidiga bedömning, skriver advokaten Henrik Dellborg tilsammans med läkaren Bengt H Johansson. Läs mer...

Information till läkare Artikel ur Läkartidningen om whiplashskador av Dr Bengt H Johansson

Vetenskapligt? Nej, ett falsarium! Advokaten: Dr Bengt H Johansson om 72-timmars-regeln och bolagsläkarnas schablonmässiga bedömningar av whiplashskador.

Lättare för trafikoffer få prövning
DN: Trafikskadade som tidigare fått besked om att deras fall är preskriberade kan åter få möjlighet att pröva sina fall. Det är effekten av en dom i Högsta domstolen. Läs mer...

Kritiken växer mot vilseledande försäkringsbolag DN

Trafikskadades missnöje mörkades DN

Orimligt låta bevisbördan ligga på den trafikskadade
"Ni friska i samhället litar på socialförsäkringssystemet, men tyvärr kapsejsade det redan för flera år sedan. Ser man på statistiken så är risken stor att det just är du som frisk som råkar ut för en påkörning och blir en av oss. Då kommer du plötsligt att inse att det system du trott på inte längre finns och att en eller flera försäkringar inte hjälper på något sätt." Dagen Opinion

”Trygg-Hansa vill få det att framstå som att allt är frid och fröjd …” (Replik )
Trygg-Hansa har i vidstående artikel behandlat frågan om ombudets roll och agerande i förhållande till huvudman och försäkringsbolag vid personskadereglering. För att börja med frågan om vilken som är ombudets roll under skadereglering torde det vara uppenbart att denna roll är densamma som vid alla uppdrag inom advokatverksamheten, dvs. att på bästa sätt tillvarata klientens intressen.

Jag delar Trygg-Hansas uppfattning om att målet för alla inblandade i en skadereglering bör vara ett arbete i samförstånd i syfte att den skadelidande så fort som möjligt får den ersättning han är berättigad till enligt gällande regelverk. Däremot är vi inte överens om hur det skall gå till och i synnerhet inte om lämpligheten i att försäkringsbolaget sköter den skadades utredning som ju skall ligga till grund för dennes yrkanden. Advokaten

Trafikskadad vann mot försäkringsbolag Sveriges radio

Hennes långa kamp var förgäves
Barometern: Mia Åhlund, 37 år, kämpade väl men förlorade i hovrätten. Inte bara i sak mot försäkringsjätten Folksam utan också en väldig massa pengar. Läs mer...

Whiplashdrabbad hoppas på HD Sveriges Radio

Fick rätt mot försäkringsbolaget efter 30 års kamp SDT

Borlängebo vann striden med försäkringsbolaget SDT

Skadad i tågolycka får ingen ersättning KB

Akademiker-Försäkring ingen trygghet Svt Plus

Hon fick rätt mot försäkringsbolaget DS

Kräver skadestånd efter halkolycka HD

Svårt för skadad få rätt mot försäkringsbolag Advokaten

Försäkringsbolagen tillåts könsdiskriminera ST Debatt

Hans fru omkom — nu kämpar han mot försäkringsbolaget ST

Svårt få hjälp efter pisksnärtskada SVT

Kräver ökad ersättning för elva år gammal olycka ST

Försäkringsbolag lämpar över skadestånd på staten DN

Filmintervju med Henrik Lundin, personskadechef Folksam Whiplashgruppen

Trafikskadade får vänta länge på ersättning Whiplash-nyheter

Kvinna stämmer If på 2,5 miljoner DS

Preskriptionsfråga i trafikskadenämnden

Kavla upp ärmarna Thomas Bodström! Whiplash-nyheter

Advokat fick erinran för misskött uppdrag Whiplash-Nyheter

Matforsbo förlorade mot försäkringsbolag DS

Orimliga påståenden om trafikförsäkringen VT

Ersättning för olyckor slår olika BT

Trafikskadad vann tvistemål mot försäkringsbolag VF

Vann mot storbolag BT

Före detta VD stämmer försäkringsbolag SvR Jämtland

Oacceptabel väntan för trafikskadade
Finansinspektionen anser att handläggningstiderna för trafikskadade fortfarande är oacceptabla. Försäkringsbolagen lyckas inte heller med att ge den trafikskadade en prognos om hur lång tid ärendet kan ta att handlägga. Det visar den rapport som FI lämnar till regeringen.

Advokaten glömde att överklaga – prickas DS

Nya momsreglerna för läkarverksamhet
Bör inte vissa intyg vara skattebefriade? Invaliditetsintyg till försäkringsbolag är numera momsbelagda. En del oklarheter finns för andra intyg. Läkartidningen

Får ersättning efter tolv år BT

Blev pank efter olyckan Expressen

Krävs på återbetalning av skadestånd DN

Med huset som insats MT

Tredje gången stämt på Trioplast DA

Trafikskadad kvinna tvingas betala rättegångskostnader
En kvinna från Trollhättan som skadats i en trafikolycka tvingas betala sitt försäkringsbolags rättegångskostnader på närmare 100 000 kronor.

Tingsrätten, som tidigare beviljat kvinnan en dryg halv miljon kronor för inkomstförlust, får bakläxa när hovrätten nu fastställer att det är oklart om kvinnans besvär orsakats av olyckan. Det var i augusti för snart tio år sedan som den nu 31-åriga kvinnan från Trollhättan ådrog sig en halsryggskada efter att hennes personbil blivit påkörd framifrån. Bilen var trafikförsäkrad hos Länsförsäkringar som också ersatte kvinnan för lyte, men och olägenheter. Men inte för inkomstbortfall. TTELA.se

Försäkringsbolaget nonchalerar mig TÅ

Den nya skaderegleringen Advokatsamfundet

Skurupsbo stämmer försäkringsbolag YA

Olyckan förändrade allt TA

Hovrätten skjuter upp försäkringstvist SvR Skaraborg

Debattskrift om whiplash väcker advokaters ilska Advokaten

Ersättningsfrågan olöst efter olycka 1999 LÖ

Bolaget svek ÖP

Fick rätt efter lång kamp NÅ

Trafikskadade får vänta rekordlänge Svenskan

Trygg Hansa stäms av whiplash-skadad kvinna ST

Ta efter Finlands modell för trafikförsäkringar GP Debatt

Brottslingar får rättshjälp - men inte sjuka Ryggraden

Trafikskadad man vann i länsrätten ÖA

Försäkringstvist efter olycka till tingsrätten Corren

Borgerligt förslag gör trafikförsäkring dyrare UNT

Viktig rättegång för pisksnärtskadade NV

Har väntat sex år – får inga pengar City

Whiplashskadade Iréne går en andra rond mot Folksam

HD sänkte skadestånd för trafikdödad
Högsta domstolen (HD) sänker skadeståndet till en familj som förlorade sin höggravida dotter i en trafikolycka hösten 2003. Den unga kvinnan dödades av en rattfyllerist på riksväg 68 mellan Avesta och Norberg. Svt.se

Pisksnärtskadad förlorade i rätten Bilsport

22 års väntan på försäkringspengar SvR Sörmland

Pisksnärtskadad fick sänkt ersättning DN

Kräver miljon i skadestånd Expressen

Nu är bara rika lika inför lagen Expressen

Kullaviksbo vann långdragen tvist om pisksnärtsskada GP

Umekvinna stämmer försäkringsbolag

Kvinna gick segrande ur whiplash-tvist
En 44-årig kvinna har fått rätt till 31 000 kronor i ersättning för whiplashskador efter en bilolycka. Kvinnan skadades vid en olycka i Lund 1999 när hennes bil blev påkörd bakifrån och hon har sedan flera år tvistat med sitt försäkringsbolag om rätt till ersättning. Hovrättens dom fastställdes i och med att Högsta domstolen beslutat att inte pröva ärendet. Sydsvenskan

Trafikskadad Umebo får nära en miljon Expressen

Whiplashskadade Irén överklagar till HD

Förtvivlad kamp mot If Hallandsposten

Trafikskadad fick rätt efter lång kamp HD

Måste jag skriva ett intyg?
En patient är påstridig och hävdar att jag som distriktssköterska måste skriva ett intyg om hur jag vårdat honom vid några hembesök. När jag har frågat vad han skall ha intyget till har han sagt att han inte alls behöver förklara det för mig. Måste jag verkligen skriva ett sådant intyg? Om patienten ska ha ett intyg får han väl vända sig till den ansvariga läkaren på vårdcentralen? Läs svaret

If granskar fallet Katja HP

Försäkringsbolagen tar över delar av kassans arbete Bill Dufwa

Kvinna gick segrande ur whiplash-tvist Sydsvenskan

Whiplash gav livslång ersättning NV

Maria fick rätt - får kvarts miljon Kvällsposten

Vann kampen mot If Hallandsposten

Arbetarbarn värderas lägre vid skada DN Debatt