<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><rss xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:blogger="http://schemas.google.com/blogger/2008" xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd" xmlns:openSearch="http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/" xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0" version="2.0"><channel><atom:id>tag:blogger.com,1999:blog-3304483744523990959</atom:id><lastBuildDate>Fri, 13 Sep 2024 08:02:15 +0000</lastBuildDate><category>Christian Persson</category><category>HISTORIA</category><category>PODCAST</category><category>Louise Åsenfors</category><category>Historiemajjen</category><category>HISTOREIMAJJEN</category><title>Historiemajjen</title><description>Detta är en blogg om historiska händelser som är kopplade till vår nutid. Det som händer idag har alltid en historisk prägel.</description><link>https://historiemajjen1.blogspot.com/</link><managingEditor>noreply@blogger.com (Historiemajjen)</managingEditor><generator>Blogger</generator><openSearch:totalResults>17</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>25</openSearch:itemsPerPage><language>en-us</language><itunes:explicit>yes</itunes:explicit><itunes:image href="https://archive.org/download/historiemajjen-bild/historiemajjen%20bild.png"/><itunes:keywords>podcast,historia,Christian,Persson,Louise,Åsenfors,historiemajjen</itunes:keywords><itunes:summary>Historieläraren Christian Persson lägger någon gång per månad upp olika program om historiska händelser. </itunes:summary><itunes:subtitle>Podcast om historia</itunes:subtitle><itunes:category text="Society &amp; Culture"><itunes:category text="History"/></itunes:category><itunes:owner><itunes:email>asenforslouise@gmail.com</itunes:email></itunes:owner><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3304483744523990959.post-2033443417335447701</guid><pubDate>Tue, 13 Apr 2021 09:02:00 +0000</pubDate><atom:updated>2021-04-13T02:02:25.451-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Christian Persson</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTORIA</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Historiemajjen</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Louise Åsenfors</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">PODCAST</category><title>Cecilia Vasa</title><description>&lt;p&gt;&amp;nbsp;Under de senaste åren har intresset för kvinnorna i historien ökat. Våra historieskildringar befolkas av män medan kvinnor förpassats till det dolda. Kritiken mot detta har inte varit nådig.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I dagens avsnitt med Historiemajjen tar vi upp ämnet Cecilia Vasa som var Gustav Vasas näst äldsta dotter och hennes levene mellan åren1540-1627&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;a href="https://archive.org/download/historiemajjen-om-cecilia-vasa/Historiemajjen%20om%20Cecilia%20Vasa.mp3"&gt;Länk&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description><enclosure length="0" type="audio/mpeg" url="https://archive.org/download/historiemajjen-om-cecilia-vasa/Historiemajjen%20om%20Cecilia%20Vasa.mp3"/><link>https://historiemajjen1.blogspot.com/2021/04/cecilia-vasa.html</link><thr:total>0</thr:total><author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</author><itunes:explicit>yes</itunes:explicit><itunes:subtitle>&amp;nbsp;Under de senaste åren har intresset för kvinnorna i historien ökat. Våra historieskildringar befolkas av män medan kvinnor förpassats till det dolda. Kritiken mot detta har inte varit nådig.&amp;nbsp; I dagens avsnitt med Historiemajjen tar vi upp ämnet Cecilia Vasa som var Gustav Vasas näst äldsta dotter och hennes levene mellan åren1540-1627 Länk</itunes:subtitle><itunes:author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</itunes:author><itunes:summary>&amp;nbsp;Under de senaste åren har intresset för kvinnorna i historien ökat. Våra historieskildringar befolkas av män medan kvinnor förpassats till det dolda. Kritiken mot detta har inte varit nådig.&amp;nbsp; I dagens avsnitt med Historiemajjen tar vi upp ämnet Cecilia Vasa som var Gustav Vasas näst äldsta dotter och hennes levene mellan åren1540-1627 Länk</itunes:summary><itunes:keywords>podcast,historia,Christian,Persson,Louise,Åsenfors,historiemajjen</itunes:keywords></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3304483744523990959.post-3121092158219498226</guid><pubDate>Mon, 22 Mar 2021 18:12:00 +0000</pubDate><atom:updated>2021-03-22T11:12:48.065-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Christian Persson</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTORIA</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Historiemajjen</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Louise Åsenfors</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">PODCAST</category><title>Sverige och andra världskriget</title><description>&lt;p&gt;&amp;nbsp;Hjälpte Sverige och socialdemokraterna Tyskland under Andra världskriget? Hjälper socialdemokratera Tysklnd idag för att ta över makten i Europa? Om detta pratar vi i detta avsnitt av Historiemajjen&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;a href="https://archive.org/download/sveriges-och-andra-varldskriget/Sveriges%20och%20andra%20v%C3%A4rldskriget.mp3"&gt;Länk&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description><enclosure length="0" type="audio/mpeg" url="https://archive.org/download/sveriges-och-andra-varldskriget/Sveriges%20och%20andra%20v%C3%A4rldskriget.mp3"/><link>https://historiemajjen1.blogspot.com/2021/03/sverige-och-andra-varldskriget.html</link><thr:total>0</thr:total><author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</author><itunes:explicit>yes</itunes:explicit><itunes:subtitle>&amp;nbsp;Hjälpte Sverige och socialdemokraterna Tyskland under Andra världskriget? Hjälper socialdemokratera Tysklnd idag för att ta över makten i Europa? Om detta pratar vi i detta avsnitt av Historiemajjen Länk</itunes:subtitle><itunes:author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</itunes:author><itunes:summary>&amp;nbsp;Hjälpte Sverige och socialdemokraterna Tyskland under Andra världskriget? Hjälper socialdemokratera Tysklnd idag för att ta över makten i Europa? Om detta pratar vi i detta avsnitt av Historiemajjen Länk</itunes:summary><itunes:keywords>podcast,historia,Christian,Persson,Louise,Åsenfors,historiemajjen</itunes:keywords></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3304483744523990959.post-8827634586353135625</guid><pubDate>Mon, 01 Feb 2021 16:26:00 +0000</pubDate><atom:updated>2021-02-01T08:26:19.440-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Christian Persson</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTORIA</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Historiemajjen</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Louise Åsenfors</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">PODCAST</category><title>Häxprocesser och vidskepelse</title><description>&lt;p&gt;&amp;nbsp;Häxeribalken! Ett kapitel som tillkom i 1665 års kungliga plakat. En lag som kom att flitigt användas mellan åren 1665 och 1779 under en häxhysteri som kom att skörda runt 300 människors liv.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;a href="https://archive.org/download/historiemajjen-haxprocesser-och-vidskepelse/Historiemajjen_H%C3%A4xprocesser%20och%20vidskepelse.mp3"&gt;Länk&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description><enclosure length="0" type="audio/mpeg" url="https://archive.org/download/historiemajjen-haxprocesser-och-vidskepelse/Historiemajjen_H%C3%A4xprocesser%20och%20vidskepelse.mp3"/><link>https://historiemajjen1.blogspot.com/2021/02/haxprocesser-och-vidskepelse.html</link><thr:total>0</thr:total><author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</author><itunes:explicit>yes</itunes:explicit><itunes:subtitle>&amp;nbsp;Häxeribalken! Ett kapitel som tillkom i 1665 års kungliga plakat. En lag som kom att flitigt användas mellan åren 1665 och 1779 under en häxhysteri som kom att skörda runt 300 människors liv. Länk</itunes:subtitle><itunes:author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</itunes:author><itunes:summary>&amp;nbsp;Häxeribalken! Ett kapitel som tillkom i 1665 års kungliga plakat. En lag som kom att flitigt användas mellan åren 1665 och 1779 under en häxhysteri som kom att skörda runt 300 människors liv. Länk</itunes:summary><itunes:keywords>podcast,historia,Christian,Persson,Louise,Åsenfors,historiemajjen</itunes:keywords></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3304483744523990959.post-872384266304022419</guid><pubDate>Tue, 05 Jan 2021 10:10:00 +0000</pubDate><atom:updated>2021-01-05T02:10:51.872-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Christian Persson</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTORIA</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Historiemajjen</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Louise Åsenfors</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">PODCAST</category><title>Konspirationsmyter och vaccinationsprogram</title><description>&lt;p&gt;&amp;nbsp;Vad är egentligen en konspiration och var har den typen av tankar sin bakgrund. I detta avsnitt av Historiemajjen resonerar vi kring konspirationstanken och dess effekt både på presidentvalet i USA samt vaccinationsprogrammet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;a href="https://archive.org/download/konspirationsmyter-och-vaccinationsprogram/Konspirationsmyter%20och%20vaccinationsprogram.mp3"&gt;Länk&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description><enclosure length="0" type="audio/mpeg" url="https://archive.org/download/konspirationsmyter-och-vaccinationsprogram/Konspirationsmyter%20och%20vaccinationsprogram.mp3"/><link>https://historiemajjen1.blogspot.com/2021/01/konspirationsmyter-och.html</link><thr:total>0</thr:total><author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</author><itunes:explicit>yes</itunes:explicit><itunes:subtitle>&amp;nbsp;Vad är egentligen en konspiration och var har den typen av tankar sin bakgrund. I detta avsnitt av Historiemajjen resonerar vi kring konspirationstanken och dess effekt både på presidentvalet i USA samt vaccinationsprogrammet. &amp;nbsp;Länk</itunes:subtitle><itunes:author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</itunes:author><itunes:summary>&amp;nbsp;Vad är egentligen en konspiration och var har den typen av tankar sin bakgrund. I detta avsnitt av Historiemajjen resonerar vi kring konspirationstanken och dess effekt både på presidentvalet i USA samt vaccinationsprogrammet. &amp;nbsp;Länk</itunes:summary><itunes:keywords>podcast,historia,Christian,Persson,Louise,Åsenfors,historiemajjen</itunes:keywords></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3304483744523990959.post-6859712626708056738</guid><pubDate>Wed, 30 Dec 2020 15:14:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-12-30T07:14:48.205-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Christian Persson</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTORIA</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Historiemajjen</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Louise Åsenfors</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">PODCAST</category><title>Covid-19 och mortaliteten</title><description>&lt;p&gt;&amp;nbsp;År 2020 har inte bara varit ett år med covid. Det har också varit ett år där Sveriges befolkning samlats kring nyhetsrapporteringar och webbsända presskonferenser. Men all statistik som serveras måste alltid sättas i relation till annan fakta. Har medborgarna tillräckliga kunskaper idag?&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;a href="https://archive.org/download/covid-19-och-mortaliteten/Covid-19%20och%20mortaliteten.mp3"&gt;Länk&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description><enclosure length="0" type="audio/mpeg" url="https://archive.org/download/covid-19-och-mortaliteten/Covid-19%20och%20mortaliteten.mp3"/><link>https://historiemajjen1.blogspot.com/2020/12/covid-19-och-mortaliteten.html</link><thr:total>0</thr:total><author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</author><itunes:explicit>yes</itunes:explicit><itunes:subtitle>&amp;nbsp;År 2020 har inte bara varit ett år med covid. Det har också varit ett år där Sveriges befolkning samlats kring nyhetsrapporteringar och webbsända presskonferenser. Men all statistik som serveras måste alltid sättas i relation till annan fakta. Har medborgarna tillräckliga kunskaper idag? Länk</itunes:subtitle><itunes:author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</itunes:author><itunes:summary>&amp;nbsp;År 2020 har inte bara varit ett år med covid. Det har också varit ett år där Sveriges befolkning samlats kring nyhetsrapporteringar och webbsända presskonferenser. Men all statistik som serveras måste alltid sättas i relation till annan fakta. Har medborgarna tillräckliga kunskaper idag? Länk</itunes:summary><itunes:keywords>podcast,historia,Christian,Persson,Louise,Åsenfors,historiemajjen</itunes:keywords></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3304483744523990959.post-4199445828176168452</guid><pubDate>Mon, 07 Dec 2020 10:08:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-12-07T02:08:13.274-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Christian Persson</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTORIA</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Historiemajjen</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Louise Åsenfors</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">PODCAST</category><title>Drottningarna</title><description>&lt;p&gt;&amp;nbsp;Just nu sänds en serie på TV som heter Drottningarna. Den har lockat många tittare men har även kritiserats för att inte vara helt historiskt korrekt. Men hur mycket finns egentligen nedtecknat om historiens drottningar?&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;a href="https://archive.org/download/sveriges-drottningar/Sveriges%20Drottningar.mp3"&gt;Länk&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description><enclosure length="0" type="audio/mpeg" url="https://archive.org/download/sveriges-drottningar/Sveriges%20Drottningar.mp3"/><link>https://historiemajjen1.blogspot.com/2020/12/drottningarna.html</link><thr:total>0</thr:total><author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</author><itunes:explicit>yes</itunes:explicit><itunes:subtitle>&amp;nbsp;Just nu sänds en serie på TV som heter Drottningarna. Den har lockat många tittare men har även kritiserats för att inte vara helt historiskt korrekt. Men hur mycket finns egentligen nedtecknat om historiens drottningar? Länk</itunes:subtitle><itunes:author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</itunes:author><itunes:summary>&amp;nbsp;Just nu sänds en serie på TV som heter Drottningarna. Den har lockat många tittare men har även kritiserats för att inte vara helt historiskt korrekt. Men hur mycket finns egentligen nedtecknat om historiens drottningar? Länk</itunes:summary><itunes:keywords>podcast,historia,Christian,Persson,Louise,Åsenfors,historiemajjen</itunes:keywords></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3304483744523990959.post-3187328247302323153</guid><pubDate>Tue, 01 Dec 2020 10:26:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-12-01T02:26:11.558-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Christian Persson</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTORIA</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Historiemajjen</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Louise Åsenfors</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">PODCAST</category><title>Valet i USA</title><description>&lt;p&gt;&amp;nbsp;Den amerikanska konstitutionen är 233 år gammal. Den var banbrytande när den kom och den har många gången utgjort trygghet i en orolig tid. Men idag skälver USA av inre konflikter. Står fortfarande Konstitutionen fortfarande stark eller behöver den uppdateras för dagens samhälle?&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;a href="https://archive.org/download/valet-i-usa/Valet%20i%20USA.mp3"&gt;Länk&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description><enclosure length="0" type="audio/mpeg" url="https://archive.org/download/valet-i-usa/Valet%20i%20USA.mp3"/><link>https://historiemajjen1.blogspot.com/2020/12/valet-i-usa.html</link><thr:total>0</thr:total><author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</author><itunes:explicit>yes</itunes:explicit><itunes:subtitle>&amp;nbsp;Den amerikanska konstitutionen är 233 år gammal. Den var banbrytande när den kom och den har många gången utgjort trygghet i en orolig tid. Men idag skälver USA av inre konflikter. Står fortfarande Konstitutionen fortfarande stark eller behöver den uppdateras för dagens samhälle? Länk</itunes:subtitle><itunes:author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</itunes:author><itunes:summary>&amp;nbsp;Den amerikanska konstitutionen är 233 år gammal. Den var banbrytande när den kom och den har många gången utgjort trygghet i en orolig tid. Men idag skälver USA av inre konflikter. Står fortfarande Konstitutionen fortfarande stark eller behöver den uppdateras för dagens samhälle? Länk</itunes:summary><itunes:keywords>podcast,historia,Christian,Persson,Louise,Åsenfors,historiemajjen</itunes:keywords></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3304483744523990959.post-1350863956469362927</guid><pubDate>Mon, 23 Nov 2020 08:51:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-11-23T00:51:58.285-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Christian Persson</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTORIA</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Historiemajjen</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Louise Åsenfors</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">PODCAST</category><title>Kubakrisen</title><description>&lt;p&gt;&lt;span style="font-family: times;"&gt;&lt;span style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; color: black; display: inline !important; float: none; font-size: 16.5323px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; letter-spacing: normal; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;"&gt;I mitten av oktober 1962 flög ett amerikanskt spaningsplan över Kuba och upptäckte att det pågick ett febrilt arbete på ön med att uppföra uppskjutningsramper för medeldistansrobotar. Att ge Sovjetunionen som var Kubas allierade tillgång till dessa skulle innebära ett dödshot mot USA som låg 15 mil norr om Kubas kust.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family: times;"&gt;&lt;span style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; color: black; display: inline !important; float: none; font-size: 16.5323px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; letter-spacing: normal; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;"&gt;Händelseutvecklingen som följde har i historieskrivningen fått namnet Kubakrisen.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family: times;"&gt;&lt;span style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; color: black; display: inline !important; float: none; font-size: 16.5323px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; letter-spacing: normal; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;"&gt;&lt;a href="https://archive.org/download/Kubakrisen/Kubakrisen.mp3"&gt;Länk&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description><enclosure length="0" type="audio/mpeg" url="https://archive.org/download/Kubakrisen/Kubakrisen.mp3"/><link>https://historiemajjen1.blogspot.com/2020/11/kubakrisen.html</link><thr:total>0</thr:total><author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</author><itunes:explicit>yes</itunes:explicit><itunes:subtitle>I mitten av oktober 1962 flög ett amerikanskt spaningsplan över Kuba och upptäckte att det pågick ett febrilt arbete på ön med att uppföra uppskjutningsramper för medeldistansrobotar. Att ge Sovjetunionen som var Kubas allierade tillgång till dessa skulle innebära ett dödshot mot USA som låg 15 mil norr om Kubas kust.&amp;nbsp; Händelseutvecklingen som följde har i historieskrivningen fått namnet Kubakrisen. Länk&amp;nbsp;</itunes:subtitle><itunes:author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</itunes:author><itunes:summary>I mitten av oktober 1962 flög ett amerikanskt spaningsplan över Kuba och upptäckte att det pågick ett febrilt arbete på ön med att uppföra uppskjutningsramper för medeldistansrobotar. Att ge Sovjetunionen som var Kubas allierade tillgång till dessa skulle innebära ett dödshot mot USA som låg 15 mil norr om Kubas kust.&amp;nbsp; Händelseutvecklingen som följde har i historieskrivningen fått namnet Kubakrisen. Länk&amp;nbsp;</itunes:summary><itunes:keywords>podcast,historia,Christian,Persson,Louise,Åsenfors,historiemajjen</itunes:keywords></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3304483744523990959.post-3322189865411081605</guid><pubDate>Mon, 02 Nov 2020 13:33:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-11-02T05:33:14.334-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Christian Persson</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTORIA</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Historiemajjen</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Louise Åsenfors</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">PODCAST</category><title>Vad hände Estonia?</title><description>&lt;p&gt;&amp;nbsp;Det grunda Östersjön är förräsiskt för sjöfarare, så har det alltid varit. Vinden river snabbt upp kraftig sjö och det finns massor av farliga undervattensskär och grynnor. 1994 skulle passagerarfärjan Estonia ta sig från Tallin till Stockholm men färjan nådde aldrig målet.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vad hände egentligen? Kommer vi någonsin få ett svar?&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;a href="https://archive.org/download/historiemajjen-och-estonia/Historiemajjen%20och%20Estonia.mp3"&gt;Länk&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description><enclosure length="0" type="audio/mpeg" url="https://archive.org/download/historiemajjen-och-estonia/Historiemajjen%20och%20Estonia.mp3"/><link>https://historiemajjen1.blogspot.com/2020/11/vad-hande-estonia.html</link><thr:total>0</thr:total><author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</author><itunes:explicit>yes</itunes:explicit><itunes:subtitle>&amp;nbsp;Det grunda Östersjön är förräsiskt för sjöfarare, så har det alltid varit. Vinden river snabbt upp kraftig sjö och det finns massor av farliga undervattensskär och grynnor. 1994 skulle passagerarfärjan Estonia ta sig från Tallin till Stockholm men färjan nådde aldrig målet.&amp;nbsp; Vad hände egentligen? Kommer vi någonsin få ett svar? Länk</itunes:subtitle><itunes:author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</itunes:author><itunes:summary>&amp;nbsp;Det grunda Östersjön är förräsiskt för sjöfarare, så har det alltid varit. Vinden river snabbt upp kraftig sjö och det finns massor av farliga undervattensskär och grynnor. 1994 skulle passagerarfärjan Estonia ta sig från Tallin till Stockholm men färjan nådde aldrig målet.&amp;nbsp; Vad hände egentligen? Kommer vi någonsin få ett svar? Länk</itunes:summary><itunes:keywords>podcast,historia,Christian,Persson,Louise,Åsenfors,historiemajjen</itunes:keywords></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3304483744523990959.post-1057951641069873375</guid><pubDate>Thu, 01 Oct 2020 12:23:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-10-01T05:23:58.181-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Christian Persson</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTOREIMAJJEN</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTORIA</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Historiemajjen</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Louise Åsenfors</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">PODCAST</category><title>Avsnitt 7 Kalla kriget</title><description>&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-family: arial;"&gt;Vad var Kalla kriget? &lt;span style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; color: black; display: inline !important; float: none; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;"&gt;Det kalla kriget var en konflikt mellan å ena sidan USA och å andra sidan&lt;span&gt; Sovjetunionen&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; color: black; display: inline !important; float: none; font-family: Arial, Helvetica, &amp;quot;Nimbus Sans L&amp;quot;, sans-serif; font-size: 15.5px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: 2; word-spacing: 0px;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-family: arial;"&gt;. Konflikten pågick mellan åren 1945 och 1991 och kan betecknas som ett vilande krig där krigshotet alltid var närvarande men aldrig ledde till ett regelrätt krig mellan de båda sidorna.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;a href="https://archive.org/download/avsnitt-7-kalla-kriget/avsnitt%207%20Kalla%20kriget.mp3"&gt;länk&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><enclosure length="0" type="audio/mpeg" url="https://archive.org/download/avsnitt-7-kalla-kriget/avsnitt%207%20Kalla%20kriget.mp3"/><link>https://historiemajjen1.blogspot.com/2020/10/avsnitt-7-kalla-kriget.html</link><thr:total>0</thr:total><author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</author><itunes:explicit>yes</itunes:explicit><itunes:subtitle>&amp;nbsp; Vad var Kalla kriget? Det kalla kriget var en konflikt mellan å ena sidan USA och å andra sidan Sovjetunionen. Konflikten pågick mellan åren 1945 och 1991 och kan betecknas som ett vilande krig där krigshotet alltid var närvarande men aldrig ledde till ett regelrätt krig mellan de båda sidorna. &amp;nbsp;länk</itunes:subtitle><itunes:author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</itunes:author><itunes:summary>&amp;nbsp; Vad var Kalla kriget? Det kalla kriget var en konflikt mellan å ena sidan USA och å andra sidan Sovjetunionen. Konflikten pågick mellan åren 1945 och 1991 och kan betecknas som ett vilande krig där krigshotet alltid var närvarande men aldrig ledde till ett regelrätt krig mellan de båda sidorna. &amp;nbsp;länk</itunes:summary><itunes:keywords>podcast,historia,Christian,Persson,Louise,Åsenfors,historiemajjen</itunes:keywords></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3304483744523990959.post-3247794134619519785</guid><pubDate>Thu, 24 Sep 2020 09:46:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-10-01T05:14:59.446-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Christian Persson</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTOREIMAJJEN</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTORIA</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Historiemajjen</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Louise Åsenfors</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">PODCAST</category><title>Hagia Sofia</title><description>&lt;p&gt;&amp;nbsp;Hagia Sofia har under historiens gång haft många olika uppgifter sedan den stod klar år 537. Denna magnifika kupol har både varit moské, kyrka och museum. Om detta diskuterar Historiemajjen i detta avsnitt.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;a href="https://archive.org/download/avsnitt-7-hagia-sofia/avsnitt%207%20Hagia%20Sofia.mp3"&gt;länk&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description><enclosure length="0" type="audio/mpeg" url="https://archive.org/download/avsnitt-7-hagia-sofia/avsnitt%207%20Hagia%20Sofia.mp3"/><link>https://historiemajjen1.blogspot.com/2020/09/sofia-har-under-historiens-gang-haft.html</link><thr:total>0</thr:total><author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</author><itunes:explicit>yes</itunes:explicit><itunes:subtitle>&amp;nbsp;Hagia Sofia har under historiens gång haft många olika uppgifter sedan den stod klar år 537. Denna magnifika kupol har både varit moské, kyrka och museum. Om detta diskuterar Historiemajjen i detta avsnitt.&amp;nbsp; länk</itunes:subtitle><itunes:author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</itunes:author><itunes:summary>&amp;nbsp;Hagia Sofia har under historiens gång haft många olika uppgifter sedan den stod klar år 537. Denna magnifika kupol har både varit moské, kyrka och museum. Om detta diskuterar Historiemajjen i detta avsnitt.&amp;nbsp; länk</itunes:summary><itunes:keywords>podcast,historia,Christian,Persson,Louise,Åsenfors,historiemajjen</itunes:keywords></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3304483744523990959.post-1053204025740701873</guid><pubDate>Sat, 05 Sep 2020 06:11:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-09-04T23:11:07.637-07:00</atom:updated><title>Avsnitt 6 Sverige och neutralitetspolitiken</title><description>&lt;p&gt;&lt;span face="" style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; color: black; display: inline; float: none; font-size: 15.5px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: 2; word-spacing: 0px;"&gt;&lt;span&gt;&lt;/span&gt;Sverige har inte varit i krig sedan 1814 det innebär&lt;/span&gt;&lt;span face="" style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; color: black; display: inline; float: none; font-size: 15.5px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: 2; word-spacing: 0px;"&gt; 200 år av obruten fred. Men för att undvika krig och ha en balanserad neutralitetspolitik har det inte alltid varit lätt för vårt land, särskilt inte under 1900-talets världsomfattande ideologiska kraftmätningar&lt;/span&gt;&lt;span face="" style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; color: black; display: inline; float: none; font-size: 15.5px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: 2; word-spacing: 0px;"&gt;. Men hur neutralt och alliansfritt är och har Sverige egentligen varit?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span face="" style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; color: black; display: inline; float: none; font-size: 15.5px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: 2; word-spacing: 0px;"&gt;&lt;a href="https://archive.org/download/avsnitt-6-sverige-och-neutralitetspolitiken/avsnitt%206%20Sverige%20och%20neutralitetspolitiken.mp3"&gt;länk&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;</description><enclosure length="0" type="audio/mpeg" url="https://archive.org/download/avsnitt-6-sverige-och-neutralitetspolitiken/avsnitt%206%20Sverige%20och%20neutralitetspolitiken.mp3"/><link>https://historiemajjen1.blogspot.com/2020/09/avsnitt-6-sverige-och.html</link><thr:total>0</thr:total><author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</author><itunes:explicit>yes</itunes:explicit><itunes:subtitle>Sverige har inte varit i krig sedan 1814 det innebär 200 år av obruten fred. Men för att undvika krig och ha en balanserad neutralitetspolitik har det inte alltid varit lätt för vårt land, särskilt inte under 1900-talets världsomfattande ideologiska kraftmätningar. Men hur neutralt och alliansfritt är och har Sverige egentligen varit? länk</itunes:subtitle><itunes:author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</itunes:author><itunes:summary>Sverige har inte varit i krig sedan 1814 det innebär 200 år av obruten fred. Men för att undvika krig och ha en balanserad neutralitetspolitik har det inte alltid varit lätt för vårt land, särskilt inte under 1900-talets världsomfattande ideologiska kraftmätningar. Men hur neutralt och alliansfritt är och har Sverige egentligen varit? länk</itunes:summary><itunes:keywords>podcast,historia,Christian,Persson,Louise,Åsenfors,historiemajjen</itunes:keywords></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3304483744523990959.post-7717749394433486201</guid><pubDate>Fri, 28 Aug 2020 16:04:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-08-28T09:04:07.512-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Christian Persson</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTOREIMAJJEN</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTORIA</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Historiemajjen</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Louise Åsenfors</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">PODCAST</category><title>Avsnitt 5 Mordet på Gustav III</title><description>&lt;p style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: black; font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: 2; word-spacing: 0px;"&gt;Förliden fredag d. 16 mars 1792, kl. 3/4 till 12 om aftonen, då hans Kongl. Maj:t nyss var inkommen på maskeradbalen uti Kongl. Operahuset, hade en okänd mask infunnit sig uti trängseln af de masker, som samlat sig bakom konungen, och der aflossat en pistol hvars skott tagit ett stycke öfver venstra höften något ifrån ryggraden.&lt;/p&gt;&lt;p style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: black; font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: 2; word-spacing: 0px;"&gt;Så kunde man läsa i Stockholmsposten vårvintern 1792. Den svenske kungen Gustaf III hade blivit skjuten av en ensam förövare inne på vårens första operamaskerad. När reportaget skrevs så levde fortfarande kungen, men han dog senare av komplikationer. Det här mordet har sedan dess legat som en slagskugga över Sveriges historia, oerhört mycket har tolkats ur ljuset av den här händelsen allt ifrån det moderna, demokratiska och industriella samhällets genombrott till hypoteser kring mordet på Olof Palme, det vill säga en hemlig konspiration i vars yttersta ände befinner sig en pistol.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;a href="https://archive.org/download/mordet-pa-gustav-iii/mordet%20p%C3%A5%20gustav%20III.mp3"&gt;Länk&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><enclosure length="0" type="audio/mpeg" url="https://archive.org/download/mordet-pa-gustav-iii/mordet%20p%C3%A5%20gustav%20III.mp3"/><link>https://historiemajjen1.blogspot.com/2020/08/avsnitt-5-mordet-pa-gustav-iii.html</link><thr:total>0</thr:total><author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</author><itunes:explicit>yes</itunes:explicit><itunes:subtitle>Förliden fredag d. 16 mars 1792, kl. 3/4 till 12 om aftonen, då hans Kongl. Maj:t nyss var inkommen på maskeradbalen uti Kongl. Operahuset, hade en okänd mask infunnit sig uti trängseln af de masker, som samlat sig bakom konungen, och der aflossat en pistol hvars skott tagit ett stycke öfver venstra höften något ifrån ryggraden.Så kunde man läsa i Stockholmsposten vårvintern 1792. Den svenske kungen Gustaf III hade blivit skjuten av en ensam förövare inne på vårens första operamaskerad. När reportaget skrevs så levde fortfarande kungen, men han dog senare av komplikationer. Det här mordet har sedan dess legat som en slagskugga över Sveriges historia, oerhört mycket har tolkats ur ljuset av den här händelsen allt ifrån det moderna, demokratiska och industriella samhällets genombrott till hypoteser kring mordet på Olof Palme, det vill säga en hemlig konspiration i vars yttersta ände befinner sig en pistol. &amp;nbsp;Länk</itunes:subtitle><itunes:author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</itunes:author><itunes:summary>Förliden fredag d. 16 mars 1792, kl. 3/4 till 12 om aftonen, då hans Kongl. Maj:t nyss var inkommen på maskeradbalen uti Kongl. Operahuset, hade en okänd mask infunnit sig uti trängseln af de masker, som samlat sig bakom konungen, och der aflossat en pistol hvars skott tagit ett stycke öfver venstra höften något ifrån ryggraden.Så kunde man läsa i Stockholmsposten vårvintern 1792. Den svenske kungen Gustaf III hade blivit skjuten av en ensam förövare inne på vårens första operamaskerad. När reportaget skrevs så levde fortfarande kungen, men han dog senare av komplikationer. Det här mordet har sedan dess legat som en slagskugga över Sveriges historia, oerhört mycket har tolkats ur ljuset av den här händelsen allt ifrån det moderna, demokratiska och industriella samhällets genombrott till hypoteser kring mordet på Olof Palme, det vill säga en hemlig konspiration i vars yttersta ände befinner sig en pistol. &amp;nbsp;Länk</itunes:summary><itunes:keywords>podcast,historia,Christian,Persson,Louise,Åsenfors,historiemajjen</itunes:keywords></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3304483744523990959.post-1940038811330055780</guid><pubDate>Wed, 22 Jul 2020 08:00:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-22T01:00:33.706-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Christian Persson</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTOREIMAJJEN</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTORIA</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Historiemajjen</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Louise Åsenfors</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">PODCAST</category><title>Yngsjömordet</title><description>&lt;div&gt;&lt;a href="https://archive.org/download/avsnitt-4-yngsjomordet/Avsnitt%204%20Yngsj%C3%B6mordet.mp3"&gt;länk&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;I detta avsnitt diskuteras Yngsjömordet. Det är ett mord som i slutet av 1800-talet kom att skaka Sverige. Det är även ett mord som filmatiserats och diskuterats många gånger. Idag är versionen något romantiserat men är i grunden ett solkigt och tragiskt mord på en ung kvinna. &lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Anna Månsdotter blev den sista kvinnan i Sverige att avrättas för sitt brott. Och hon dog 7 augusti 1890 i Kristianstad. Då var hon 48 år. &lt;br /&gt;&lt;/div&gt;</description><enclosure length="0" type="audio/mpeg" url="https://archive.org/download/avsnitt-4-yngsjomordet/Avsnitt%204%20Yngsj%C3%B6mordet.mp3"/><link>https://historiemajjen1.blogspot.com/2020/07/yngsjomordet.html</link><thr:total>0</thr:total><author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</author><itunes:explicit>yes</itunes:explicit><itunes:subtitle>länk I detta avsnitt diskuteras Yngsjömordet. Det är ett mord som i slutet av 1800-talet kom att skaka Sverige. Det är även ett mord som filmatiserats och diskuterats många gånger. Idag är versionen något romantiserat men är i grunden ett solkigt och tragiskt mord på en ung kvinna. Anna Månsdotter blev den sista kvinnan i Sverige att avrättas för sitt brott. Och hon dog 7 augusti 1890 i Kristianstad. Då var hon 48 år.</itunes:subtitle><itunes:author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</itunes:author><itunes:summary>länk I detta avsnitt diskuteras Yngsjömordet. Det är ett mord som i slutet av 1800-talet kom att skaka Sverige. Det är även ett mord som filmatiserats och diskuterats många gånger. Idag är versionen något romantiserat men är i grunden ett solkigt och tragiskt mord på en ung kvinna. Anna Månsdotter blev den sista kvinnan i Sverige att avrättas för sitt brott. Och hon dog 7 augusti 1890 i Kristianstad. Då var hon 48 år.</itunes:summary><itunes:keywords>podcast,historia,Christian,Persson,Louise,Åsenfors,historiemajjen</itunes:keywords></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3304483744523990959.post-41995418223207462</guid><pubDate>Fri, 10 Jul 2020 11:48:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-10T04:48:58.360-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Christian Persson</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTOREIMAJJEN</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTORIA</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Historiemajjen</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Louise Åsenfors</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">PODCAST</category><title>Vem mördade Olof Palme</title><description>&lt;div&gt;Den 28 februari 1986, kl 23:21, blir statsminister Olof Palme skjuten på öppen gata. Han skjuts till döds precis efter att han och hans fru Lisbeth lämnat bio Grand. Förövaren avviker snabbt från platsen och har sedan dess varit försvunnen. Den 10 juni i år presenterade polisen den person som med all sannolikhet var mördaren. De angav att det var Stig Engström ofta omnämnd som Skandiamannen. &lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Historiemajjen diskuterar brottet och möjlig gärningsmannaprofil utifrån ett historiskt perspektiv. Vi vill påpeka att detta är endast spekulationer. &lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="https://archive.org/download/avsnitt-3-vem-mordade-olof-palme/Avsnitt%203%20Vem%20m%C3%B6rdade%20Olof%20Palme.mp3"&gt;Länk&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;</description><enclosure length="0" type="audio/mpeg" url="https://archive.org/download/avsnitt-3-vem-mordade-olof-palme/Avsnitt%203%20Vem%20m%C3%B6rdade%20Olof%20Palme.mp3"/><link>https://historiemajjen1.blogspot.com/2020/07/den-28-februari-1986-kl-2321-skjuts.html</link><thr:total>0</thr:total><author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</author><itunes:explicit>yes</itunes:explicit><itunes:subtitle>Den 28 februari 1986, kl 23:21, blir statsminister Olof Palme skjuten på öppen gata. Han skjuts till döds precis efter att han och hans fru Lisbeth lämnat bio Grand. Förövaren avviker snabbt från platsen och har sedan dess varit försvunnen. Den 10 juni i år presenterade polisen den person som med all sannolikhet var mördaren. De angav att det var Stig Engström ofta omnämnd som Skandiamannen. Historiemajjen diskuterar brottet och möjlig gärningsmannaprofil utifrån ett historiskt perspektiv. Vi vill påpeka att detta är endast spekulationer. Länk</itunes:subtitle><itunes:author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</itunes:author><itunes:summary>Den 28 februari 1986, kl 23:21, blir statsminister Olof Palme skjuten på öppen gata. Han skjuts till döds precis efter att han och hans fru Lisbeth lämnat bio Grand. Förövaren avviker snabbt från platsen och har sedan dess varit försvunnen. Den 10 juni i år presenterade polisen den person som med all sannolikhet var mördaren. De angav att det var Stig Engström ofta omnämnd som Skandiamannen. Historiemajjen diskuterar brottet och möjlig gärningsmannaprofil utifrån ett historiskt perspektiv. Vi vill påpeka att detta är endast spekulationer. Länk</itunes:summary><itunes:keywords>podcast,historia,Christian,Persson,Louise,Åsenfors,historiemajjen</itunes:keywords></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3304483744523990959.post-7664369636624922787</guid><pubDate>Sun, 28 Jun 2020 13:21:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-06-28T11:53:34.498-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Christian Persson</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTOREIMAJJEN</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTORIA</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Louise Åsenfors</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">PODCAST</category><title>Avsnitt 2 Hadjetlaché</title><description>&lt;p class="MsoListParagraphCxSpFirst"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;Den 28 maj 1920 föll den sista dödsdomen i en svensk domstol. Det var den
ryske medborgaren Mohammed Hadjetlaché&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;som dömdes till giljotinen på Långholmen för tre brutala mord. Domen kom
senare att omvandlas av Svea hovrätt till livstids&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Calibri&amp;quot;,sans-serif; font-size: 14.0pt; mso-ansi-language: SV; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin;"&gt;fängelse.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraphCxSpFirst"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Calibri&amp;quot;,sans-serif; font-size: 14.0pt; mso-ansi-language: SV; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin;"&gt;Om detta handlar andra avsnittet i Historiemajjen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraphCxSpFirst"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Calibri&amp;quot;,sans-serif; font-size: 14.0pt; mso-ansi-language: SV; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin;"&gt;&lt;a href="https://archive.org/download/historiemajjen-avsnitt-2-hadjetlache/HISTORIEMAJJEN%20avsnitt%202%20Hadjetlach%C3%A9.mp3" target="_blank"&gt;länk&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;</description><enclosure length="0" type="audio/mpeg" url="https://archive.org/download/historiemajjen-avsnitt-2-hadjetlache/HISTORIEMAJJEN%20avsnitt%202%20Hadjetlach%C3%A9.mp3"/><link>https://historiemajjen1.blogspot.com/2020/06/blog-post.html</link><thr:total>0</thr:total><author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</author><itunes:explicit>yes</itunes:explicit><itunes:subtitle>Den 28 maj 1920 föll den sista dödsdomen i en svensk domstol. Det var den ryske medborgaren Mohammed Hadjetlaché&amp;nbsp;som dömdes till giljotinen på Långholmen för tre brutala mord. Domen kom senare att omvandlas av Svea hovrätt till livstids&amp;nbsp;fängelse.&amp;nbsp;Om detta handlar andra avsnittet i Historiemajjenlänk</itunes:subtitle><itunes:author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</itunes:author><itunes:summary>Den 28 maj 1920 föll den sista dödsdomen i en svensk domstol. Det var den ryske medborgaren Mohammed Hadjetlaché&amp;nbsp;som dömdes till giljotinen på Långholmen för tre brutala mord. Domen kom senare att omvandlas av Svea hovrätt till livstids&amp;nbsp;fängelse.&amp;nbsp;Om detta handlar andra avsnittet i Historiemajjenlänk</itunes:summary><itunes:keywords>podcast,historia,Christian,Persson,Louise,Åsenfors,historiemajjen</itunes:keywords></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3304483744523990959.post-5368677068100077250</guid><pubDate>Thu, 25 Jun 2020 10:43:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-06-28T05:21:52.294-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Christian Persson</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTOREIMAJJEN</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">HISTORIA</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">PODCAST</category><title>Historiemajjen introduktion</title><description>Christian Persson är Historiemajjen. Det stora intresse han har för historia vill han föra vidare och skapa intresse till fler. I det första programmet samtalar vi lite allmänt om historia och vilken betydelse det har på samtiden.&amp;nbsp;&lt;div&gt;&lt;a href="https://archive.org/download/introduktion-avsnitt-1/INTRODUKTION%20avsnitt%201.mp3" target="_blank"&gt;Länk&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;</description><enclosure length="0" type="audio/mpeg" url="https://archive.org/download/introduktion-avsnitt-1/INTRODUKTION%20avsnitt%201.mp3"/><link>https://historiemajjen1.blogspot.com/2020/06/historiemajjen-introduktion.html</link><thr:total>0</thr:total><author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</author><itunes:explicit>yes</itunes:explicit><itunes:subtitle>Christian Persson är Historiemajjen. Det stora intresse han har för historia vill han föra vidare och skapa intresse till fler. I det första programmet samtalar vi lite allmänt om historia och vilken betydelse det har på samtiden.&amp;nbsp;Länk</itunes:subtitle><itunes:author>asenforslouise@gmail.com (Historiemajjen)</itunes:author><itunes:summary>Christian Persson är Historiemajjen. Det stora intresse han har för historia vill han föra vidare och skapa intresse till fler. I det första programmet samtalar vi lite allmänt om historia och vilken betydelse det har på samtiden.&amp;nbsp;Länk</itunes:summary><itunes:keywords>podcast,historia,Christian,Persson,Louise,Åsenfors,historiemajjen</itunes:keywords></item></channel></rss>