amerikanskpolitik.se

Mer pengar

2012-05-21T11:53:00.000+02:00

Jag är lite väl fascinerad av pengaflödena i kampanjerna, men anledningen är att pengarna säger så mycket.

I det demokratiska krig som utspelas ger pengarna kampanjerna resurser att angripa och försvara sig. 2008 drog Obama in 771 miljoner dollar jämfört med McCains 239 miljoner. Det gav Obama möjligheten att angripa republikansk mark i exempelvis Indiana och North Carolina. Det i sin tur tvingade McCain att försvara sig på ställen där han helst inte ville spendera pengar. Obama vann båda delstaterna.

2004 använde Bush sitt pengaövertag till att definiera Kerry så fort det var klart att han vunnit nomineringen. Samma läge som Romney är i nu alltså. Men denna gång har Romney försvarare i form av den egna närstående super-PAC:en Restore Our Future och mer allmänt republikanska American Crossroads. När Obama-kampanjen gick upp med 25 miljoner i ads för maj, svarade Crossroads med samma summa.

Vad vi kan se i år att Obamas fundraising är fortsatt stark, men den är inte någon egentlig uppväxling från för fyra år sedan. Hans stora fördel är såklart att han inte har behövt spendera pengar på en primärvalskampanj och därför hade 115 miljoner i kassakistan i slutet av april.

Romney-kampanjen stärkte sin ekonomiska styrka rejält under april. Eller rättare sagt gjorde det republikanska partiet det. De drog tillsammans in 40 miljoner, varav RNC stod för knappt 30 av dessa och Romney bara för drygt 11 miljoner. Det blir högintressant att se Romney-kampanjens siffror för maj. Då har han haft en hel månad ensam på banan som republikansk presidentkandidat.

Inom kampanjområdet har alltså demokraterna ett försprång. Läget är det motsatta hos super-PAC:sen. Den Obama-närstående Priorities USA drog in ynka 1,6 miljoner i april. Restore Our Future tappade också takt jämfört med tidigare men drog ändå in klart mer, 4,6 miljoner. Obama-PAC:en hade 4,7 miljoner på banken, Romney-PAC:en 8,2 miljoner.

Till detta ska också läggas American Crossroads, vars fundraising i april inte var imponerande, 1,8 miljoner. Tack vare låga kostnader ökade ändå deras kassakista till 25,5 miljoner.

UPPDATERING: Politico har räknat ihop den republikanska sidan mot den demokratiska och kommit fram till att republikanerna dragit in mest så här långt: 402 miljoner dollar mot 340 miljoner.

Hoppsan! Romney drar in stora summor

2012-05-17T11:55:00.000+02:00

En av de fördelar som många antagit att Barack Obama skulle ha över Mitt Romney var inom fundraising. Det har pratats om den första miljarddollar-kampanjen, även om Obama-kampanjen själva försökt slå ner det snacket. Andra har pekat på republikernas och Romneys försprång när det kommer till super-PACs. Sammantaget har nog ändå bilden varit att Obama kommer ha en fördel i att helt enkelt ha större summor pengar att röra sig med i kampanjen.

Den bilden fick sig en liten knäck idag, när Romney-kampanjen och RNC, det republikanska partiet, presenterade siffrorna för april: 40,1 miljoner dollar. 95% gav under 250 dollar.

Obama-kampanjen och DNC klarade bara av drygt tre miljoner mer, 43,6 miljoner dollar.

Detta skedde alltså under april. Det var först 10 april som Rick Santorum hoppade av. Newt Gingrich kastade slutligen in handduken i maj. Ron Paul alldeles nyss. Romney ansågs visserligen av alla som vinnare så fort Santorum hoppade av, men han har inte varit ensam herre på täppan under april. Det gör siffrorna ännu mer imponerande.

Vi ska ändå inte dra för stora växlar av detta. Rimligen fanns det gott om republikaner som bara väntade på att Obamas motståndare skulle bli klar och direkt skickade en summa när så var fallet. En framgång i april behöver inte betyda samma framgång i maj.

Men addera Romneys egen super-PAC, Restore Our Future, och andra som American Crossroads, så kan nog inte demokraterna förvänta sig ett övertag på pengafronten, som de kunde 2008.

Romney-kampanjen var redo

2012-05-15T19:16:00.004+02:00

Är de redo för attacken? skrev jag igår, om Romney-kampanjen efter Obama-kampanjens attack mot Mitt Romneys tid som VD för Bain Capital.

Visserligen kan vi inte ge något fullständigt svar på den frågan, eftersom attacken lär pågå under flera veckor (ja, egentligen hela kampanjen, men nu menar jag den inledande attacken) men vi kan i alla falla konstatera att attacken var förväntad (skam vore väl annars) och att de hade en motattack redo.

Inom någon timme hade Romney-kampanjen lagt upp en egen reklamfilm där Romneys investering i ett stålföretag (ett annat stålföretag var föremålet för Obama-kampanjens attack) som gått från 1400 till 6000 anställda.

Obamas Super-PAC ansluter sig nu till attacken med ett köp på 4 miljoner dollar och en attack ad med samma innehåll som Obama-kampanjens. Enligt en republikansk källa var Obama-kampanjens reklamköp enbart på 100 000 dollar.

Det är mycket möjligt att det är så här kampanj och Super-PAC kommer samarbeta. Kampanjen går upp med ett litet köp och signalerar till Super-PAC:en vad de vill fokusera på, och så ansluter sig PAC:en någon dag senare med ett stort köp. (Kampanj och Super-PAC får inte ha någon kommunikation och koordinera.)

Det skulle inte förvåna mig om Romneys Super-PAC snart är on air med en reklamfilm ala Romney-kampanjens.

Obamas strategi: Krossa Romney

2012-05-14T19:00:00.000+02:00

President Bush var inte säker på våren 2004 om han kunde bli omvald genom att kampanja på sitt eget track record. Hans approval rating var inte lysande. Han såg därför till att definiera John Kerry i väljarnas ögon, innan John Kerry hann göra det själv. Så att även om hans egen popularitet inte repade sig, skulle han ändå framstå som bättre än alternativet.

President Obama är i ett sämre läge än Bush, i alla fall om vi tittar på hans approval rating. Så länge det ser ut så kommer vi se en negativ kampanj från hans sida och det har vi sett tydliga prov på senaste dagarna.

Trots att han själv hade samma åsikt som Mitt Romney i frågan om gay marriage så attackerade kampanjen omedelbart Obama bytte åsikt. Nu laddar de det tunga artilleriet med samma ammunition som Romneys republikanska motståndare använde sig av i vintras, och som Ted Kennedy malde ner honom med i senatskampanjen 1994.

De lyfter fram människor som förlorat jobbet i företag som Romneys företag Bain Capital investerat i.

Reklamfilmen visas i fyra delstater: Iowa, Ohio, Pennsylvania och Virginia. Samtidigt ska det tilläggas att det rullar en positiv reklamfilm som en del av ett stort köp i nio delstater.

Det är nu Romney-kampanjen testas. De har haft ett par-tre veckor på sig för att hämta andan och omgruppera. Är de nu redo för attacken?

Smart men komplicerat om gay marriage

2012-05-12T15:03:00.001+02:00

Äntligen lite bloggande om amerikansk politik igen. Ursäkta uppehållet, men jag har börjat tjänstgöra i Sveriges riksdag och inledningen har varit tämligen intensiv. Under ett par dagar läste jag inte en enda nyhet om amerikansk politik. Bisarrt!

I veckan berättade president Obama att han bytt ståndpunkt i frågan om giftermål för samkönade par. Tidigare har han varit mot - även om åsikten varit "evolving" - nu är han för.

Det var vicepresident Biden som till slut knuffade ut presidenten på banan genom att i Meet the Press säga att han inte hade något alls mot samkönade äktenskap. Det satte fokus på Obamas åsikt och hade sannolikt blivit skadligt för honom bland de egna kärntrupperna om han inte deklarerat att han delat Bidens åsikt.

Obamas uppfattning nu kommer som sagt gynna honom hos unga, liberala väljare. En av de grupper vars entusiasm är avgörande för hans planer på att bli omvald i höst. Obamas koalition är ganska smal, och det är styrkan - entusiasmen - i varje grupp i koalitionen som gjorde den vinnande 2008.

Den väcker naturligtvis liv i motsvarande väljare till höger, som blir starkare enade i sitt motstånd mot Obama.

Hos mittenväljarna tror jag frågan har tappat sin laddning. Några är för gay marriage, andra mot, men det kommer knappast avgöra var speciellt många av dem lägger sin röst i höst. Visserligen visar Gallup att Obamas omsvängning gör att 23% av mittenväljare blir mindre benägna att rösta på honom och bara 13% mer benägna. Det stämmer säkert, men att bli mer eller mindre benägen betyder inte att det renderar i att rösten faktiskt byter adressat.

Det som komplicerar frågan för Obama är dels att det var Bidens som knuffade ut honom, dels en märkligt attackvideo mot Romney. Där angrips han för att inte vara för gay marriage. Många har kommenterat att det är väldigt konstigt att angripa motståndaren för en åsikt man själv hade för några timmar sedan.

Överlag är nog ändå gay marriage-frågan ett plus för Obama. Det kommer öka entusiasmen i de egna leden och det är avgörande för hans omvalschanser.

Romney firar i New Hampshire

2012-04-24T20:20:00.002+02:00

I kväll är det val. Kvällen som skulle avgöra är det nu ingen som bryr sig särskilt mycket om. Rick Santorum hoppade av och plötsligt blev det ointressant och självklart hur Pennsylvania, Connecticut, Delaware, New York och Rhode Island röstar. Därför är Mitt Romney ikväll i New Hampshire, för att sluta cirkeln.

I New Hampshire, där han 10 januari överlägset vann primärvalet, möts han av bistra siffror. President Obama leder med 51-42 i en opinionsmätning.

Jag skrev för knappt två veckor sedan att det kändes i luften att Romney höll på att få medvind. Så var också fallet några dagar, en vecka, efter det. Han ledde hos Gallup, Rasmussen och Obamas ledning minskade i några andra. Men senaste dagarna har vinden vänt i Obamas riktning och från en knapp genomsnittlig ledning på 2% leder han nu med nästan 4%.

Hos Gallup har Romney gått från en ledning med 48-43 till ett underläge med 42-49.

Det har varit ganska lugnt i kampanjen. Naturligtvis händer hela tiden saker, men intensitet i stil med bråket om Ann Romney och Hilary Rosen för en vecka sedan har uteblivit. Romney-kampanjen omgrupperar känns det som, och hämtar andan får man förmoda. Det gynnar uppenbarligen Obama.

I kväll firar Mitt Romney segern i fem delstater och dunkar sig själv i ryggen i New Hampshire. Det är han väl värd efter en hård primärvalskampanj. Men sedan är det general election som gäller. Han har inte råd att vila en dag till. Och att döma av bilden - som också är rubriken på kvällens tal - så kanske han just börjar valkampanjen mot president Obama ikväll.

Fler vägar till vinst för Obama

2012-04-17T13:13:00.003+02:00

Både AP och The Fix har tagit sig en titt på the electoral college. Sättet respektive kandidat kan ta sig till 270 elektorsröster, av 538, och därmed vinna presidentvalet. De är överens om att Barack Obama har flest vägar fram till seger.

Varje delstat har ett antal elektorsröster baserat på invånarantalet. Kalifornien har flest med 55 och och flera delstater delar att vara minst, exempelvis Montana, med tre röster.

Antalet elektorsröster per delstat har förändrats mot 2008, efter en folkräkning 2010.

Grunden för den här sortens analys är att man först tittar på vilka säkra delstater kandidaterna har och sedan utifrån det antal elektorsröster dessa ger tittar på vad kandidaten i övrigt behöver vinna för att nå minst 270.

För Obama räknar AP med 186 säkra:

Connecticut, Delaware, District of Columbia, Kalifornien, Hawaii, Illinois, Maine, Maryland, Massachusetts, New York, New Jersey, Oregon, Rhode Island, Vermont och Washington.

För Romney, 159 säkra:
Alabama, Alaska, Arkansas, Georgia, Idaho, Kansas, Kentucky, Louisiana, Mississippi, Montana, Nebraska, North Dakota, Oklahoma, South Carolina, South Dakota, Tennessee, Texas, Utah, West Virginia och Wyoming.

The Fix klassar nio delstater som true swing states, som röstar olika i olika presidentval. De har tillsammans 110 elektorsröster. Obama vann dessa delstater med i snitt 7,6% 2008:
Colorado, Florida, Iowa, Nevada, New Hampshire, North Carolina, Ohio, Virginia och Wisconsin.

Kvar för Obama för att nå 270 är alltså 84 stycken. Fyra stycken delstater lutar, enligt AP, åt Obama och demokraterna: Michigan (16), Minnesota (10), Pennsylvania (20) och Wisconsin (10). The Fix anser att Wisconsin är en äkta swing state.

Skulle Obama vinna dessa fyra är han uppe i 242 röster, enbart 28 kvar för vinst. Det skulle då exempelvis räcka för honom att vinna Florida (29), eller North Carolina (15) och Virginia (13), eller Ohio (18), Colorado (9) och New Hampshire (4), eller Nevada (6), New Mexico (5) och Iowa (6) och Virginia (13).

Ja, ni förstår. Det finns en mängd variationer för Obama att uppnå 270.

Resultatet Obama-McCain 2008.

För Romney är det 111 elektorsröster kvar till 270 från hans 159 säkra. Både AP och The Fix räknar med att tre ytterligare delstater lutar åt Romney: Arizona (11), Indiana (11) och Missouri (10). Om det stämmer fattas ändå 79 röster för honom.

Därmed ser ni Obamas fördelaktiga utgångsläge.
När säkra plus troliga delstater räknats ihop för de respektive kandidater så fattas det bara 28 röster för Obama, men hela 79 för Romney.
Räknar vi inte Wisconsin till Obama fattas det 38 för honom. Ändå ett klart försprång.

Romney måste sannolikt vinna North Carolina (15) och Virginia (13) för att ha någon chans. Då kvarstår ändå 58 röster. Någon, eller förmodligen båda, av Florida (29) och Ohio (20) behöver också landa hos Romney. Efter det räcker det att plocka ihop några av de mindre staterna för en seger.

Obama har fler valmöjligheter än Romney. Den senare har några måste-vinster. Obama kan som sagt klara sig utan både Florida och Ohio om det går bra i North Carolina och Virginia. Det betyder inte att Romney inte kan vinna, men Obama har ett bättre utgångsläge och större felmarginal.

Mediebilder oavsett fakta

2012-04-15T19:38:00.000+02:00

Mediebilderna behöver inte ha så mycket verkligheten att göra. Och jag känner i luften att en ny kan vara på väg.

I början av mars var det klart att Mitt Romney skulle vinna den republikanska nomineringen. Det fanns inget trovärdigt scenario där Rick Santorum vann över 65% av de kvarvarande delegaterna. Ändå beskrev media Romney som en förlorare och Santorum som en vinnare. När Santorum förlorade i Wisconsin, Maryland och DC ändrades bilden. Plötsligt var Santorum en förlorare, trots att hans chans att vinna bara hade minskat med några få procentenheter.

Den fantastiska boken What It Takes om 1988 års presidentval skildrar hur mediebilderna av kandidaterna inte behöver ha nästan någonting med hur de faktiskt är.

Nåja, till saken.

Jag känner på mig en möjlig mediebild inom kanske en till två veckor. En där Barack Obama plötsligt beskrivs i negativa termer och Mitt Romney i positiva.

Media har ett tag skrivit upp Obama och ner Romney. Dramaturgin önskar ett skifte.

Romney-kampanjens seger i "kriget mot kvinnorna", som jag beskrev häromdagen är en viktig komponent. Ett annat är att avståndet mellan de två har minskat till 2,6%, och Romney leder i de två senaste mätningarna. Secret Service-skandalen under Obamas besök i Sydamerika är ytterligare en komponent. Dagens uttalande av David Axelrod - där han tycks antyda att ekonomin inte går så bra, vilket i alla fall Romney-kampanjen försöker få det till - är ännu ett exempel.

Romney-kampanjens snabba vändning i kriget mot kvinnorna-storyn imponerade många. Kampanjen visade att de var redo, och nu när de snabbt hoppar på Axelrod visar de det igen. Det ligger i luften med positiva beskrivningar av Romney-kampanjen, och stories där Obama-kampanjens framstår som oförberedd, tagen på sängen, och så vidare.

Men det är ju inte rättvist, påpekar någon. Nej, exakt. Romney har inte vunnit kriget mot kvinnorna. Demokraterna har hittat uttalanden från Romney där han säger liknande saker som Hilary Rosen. Inte heller har vare sig Romney- eller Obama-kampanjen något med Secret Service-skandalen att göra. Men den överskuggar Obama, den är negativ för Obama, det är poängen. Axelrod menade nog inte alls det Romney-kampanjen nu påstår.

Det spelar ingen roll! När en beskrivning får fäste plockas saker ur verkligheten som stärker den bilden, och annat som inte gör det dör utan uppmärksamhet.

Naturligtvis behöver det inte alls bli så här. Romneys uttalanden om mammor och jobb kan få fäste. Romney-kampanjen kan göra ett par misstag, eller Obama-kampanjen ett par snygga drag. Det kan komma nya mätningar som visar på en klar ledning för Obama.

Jag säger inte att det kommer att bli som jag beskriver ovan, jag säger bara att det ligger i luften.

War on men?

2012-04-14T20:19:00.000+02:00

Opinionsanalytikern Stu Rothenberg ifrågasätter den gängse uppfattningen. I media är bilden att Mitt Romney har ett problem med kvinnliga väljare. Men kanske har han istället ett större problem med manliga väljare?

Rothenberg påpekar att det sedan åratal finns en skillnad i hur män och kvinnor röstar. 56% av kvinnorna röstade för Barack Obama 2008, bara 49% av männen gjorde det, +7% för kvinnorna alltså. År 2004 var det också 7% fler kvinnor som röstade för John Kerry och år 2000 12% fler för Al Gore.

I oktober förra året hade Romney ett försprång på 16% hos manliga väljare. Det hade i mars sjunkit till 3%, -13%. Under samma period minskar Obamas försprång bland kvinnliga väljare med 2%.

Romney får väldigt svårt att vinna om han i november har så lågt stöd hos kvinnliga väljare som han har idag. Men hans största problem just nu kanske inte är kvinnorna, utan männen.
Om han lägger för mycket tid på att fixa relationen med kvinnorna, kanske han samtidigt ökar distansen till männen.
Det måste naturligtvis inte finnas någon sådan motsättning, men eftersom män och kvinnor uppenbarligen till viss del resonerar olika om politik kan det göra det.

There will be many days like this

2012-04-12T19:35:00.001+02:00

Ofta får jag frågan varför jag gillar amerikansk politik så mycket. Det finns flera anledningar, men detta är en av de största.

Under primärvalskampanjen har republikanerna snackat en del om preventivmedel och andra under bältet-frågor riktade mot kvinnor. Demokraterna har snyggt utnyttjat det och pratat om republikanernas "war on women". Det späddes på av Washington Posts mätning där president Obama ledde med 18% hos kvinnor.

Romney-kampanjen och det republikanska partiet beslutade sig för att göra något åt detta problem och slog tillbaka med en attack där lyckades koppla ihop kvinno-frågan med det som de vill göra till valets stora fråga, arbetslösheten. De påstod att det i huvudsak är kvinnor som förlorat jobbet under Obamas tid.

Obama-kampanjen slog i sin tur tillbaka med att Romney-kampanjen vred till siffrorna (och de backades upp av fact checkers).

Dessutom petade de snabbt in Lilly Ledbetter i debatten. Kvinnan som gett namn åt Lilly Ledbetter Fair Pay Act, som handlar om lönediskriminering och var den första lag som president Obama satte sig signatur under.

Romney-kampanjen hade inte riktigt tänkt igenom detta och kunde inledningsvis inte svara på om Romney stödde Ledbetter-lagen. Några timmar senare återkom de och sa att en president Romney inte skulle försöka ändra lagen.

Huvuddelen av detta utspelade sig alltså under loppet av mindre än en dag. Hittills hade Romney-kampanjens försök till motoffensiv inte lyckats. De fick mest negativ media och lyckades inte ta initiativet. Demokrater var direkt hånfulla mot Romney-kampanjen. Men dagen var inte slut ännu.

I CNN sa Hilary Rosen, med viss koppling till demokratiska partiet, att Ann Romney inte jobbat en enda dag i sitt liv.

Snabbt såg Romney-kampanjen chansen och Ann Romney twittrade: "I made a choice to stay home and raise five boys. Belive me, it was hard work."

Nu hade visserligen inte Rosen någon stark koppling till varje sig demokratiska partiet eller Obama-kampanjen, som republikanerna ville göra gällande, men Obama-folket gjorde nu en dundertabbe. Kampanjmanagern Jim Messina och chefstrategen David Axelrod tog kraftigt avstånd från vad Rosen hade sagt. Därmed blev det, koppling eller inte, till en big deal.

Romney-kampanjen har snabbt utnyttjat deras misstag. De har halat fram kvinnliga politiker som stödjer Romney, fixat en intervju med Ann Romney i Fox News och trummar på alla tänkbara sett på om demokraternas nedvärderande syn på kvinnnor som är hemma med barnen.

Därmed har plötsligt Obama-kampanjen hamnat på defensiven. De har svårt att bara ducka, eftersom de faktiskt själva lade sig i debatten när de tog avstånd från Rosen.

Detta kommer - naturligtvis! - inte avgöra presidentvalet, eller kanske ens göra någon större skillnad åt något håll. Men vi fick se ett första riktiga test av Romney-kampanjen mot Obama-kampanjen, och kan konstatera att båda två mycket väl klarar den här typen av blixtsnabb krigföring, och att ingen av kampanjerna är ofelbar.

Det har dramat har i huvudsak utspelat sig under ett dygn, med kast fram och tillbaka. Amerikansk politik är drama. Det är spännande. Så här kommer det se ut de flesta dagar fram till valet. Och det är en stor del av anledningen varför jag älskar det.

Kampanjslogans

2012-04-12T10:31:00.001+02:00

Det var då det, nu har Obama svårt att hitta en slogan.

För ett par dagar sedan skrev Politico om Barack Obamas problem att hitta en slogan. Det senaste året har han testat fem stycken: Winning the Future, We Can’t Wait, An America Built to Last, An Economy Built to Last, A Fair Shot.

Nordegren i P1 tog upp ämnet i går, nu när Barack Obama och Mitt Romney har ställt in sitt fokus på varandra (för att lyssna, klicka här). De bad mig och Elisabeth Walentin, pr-konsult som jobbat i Obama-kampanjen, att kommentera och komma med förslag på slogans.

Det blev ju inte så mycket betänktetid men mina två förslag var för Romney "Turn Around America" och för Obama "Fair and Prosperous America".

Knappt två tredjedelar av amerikanerna tycker att USA är på väg i fel riktning, det behöver vända. Ett av Romneys mest framträdande egenskaper är att han vid flera tillfällen vänt dåliga företag till framgångsrika, ett OS från skandal till framgång och även var hyfsat framgångsrik som guvernör.

Obama har fokuserat en hel del på rättvisa, inte minst med fokus på att miljonärer ska betala lika hög skatt som medelklassen. Det kan funka bra mot exempelvis blue collar workers, men räcker inte för att vinna valet. Det måste finnas något framåtsyftande, prosperous, blomstrande.

I inslaget nämnde jag några andra historiska slogans, bland annat Dwight Isenhowers "I Like Ike", som jag också råkade sjunga lite av... Så här låter den i original:

Här är några andra slogans, eller budskap:

Don't swap horses in the middle of the stream - Abraham Lincoln, 1864.
Keep cool with Coolidge - Calvin Coolidge, 1924.
In your heart you know he’s right - Barry Goldwater, -64 (som LBJ vände till: In your guts, you know he's nuts).
Not Just Peanuts - Jimmy Carter, -76, som var jordnötsodlare.
Ross for Boss - Ross Perot, -92.
Building a bridge to the 21st century - Bill Clinton, 96.
Reformer with results - George W Bush, -00.

Hos Presidents USA hittar ni en väldig massa slogans.

Har ni några förslag på slogans?

Rick Santorum kommer vinna nomineringen

2012-04-11T10:19:00.002+02:00

På Newsmill:

"Rick Santorum har avslutat sin presidentkampanj. Ändå kommer han vinna nomineringen. Det skriver USA-experten Mathias Sundin som kikar över Santorums axel, in i hans framtid."

Klokt val av Santorum

2012-04-11T09:01:00.003+02:00

Jag kikar över Santorums axel, på ett kampanjmöte i New Hampshire, och försöker skåda lite in i hans framtid.

I dag hade jag tänkt skriva ett inlägg att Rick Santorum borde lägga ner presidentkampanjen. Han hann före. Lärdomen av det är att man inte ska vänta för länge. Vilket inte heller Santorum gjorde. Det var klokt, för Santorum har en framtid att tänka på.

I ett stundtals galet republikanskt primärval - det med flest olika ledare i historien - var Rick Santorum länge den enda som inte hade varit i ledningen. I början av december laddade jag in lite pengar på Intrade och tippade att han skulle vinna eller komma tvåa i Iowa. Då var oddsen för det 0,9%. Mitt chansning då baserade sig på att han i grunden var en seriös kandidat, som hade gjort ett hästjobb i Iowa och att om Gingrich, som ledde då, började tappa så kunde anti-Romney rösterna flytta till Santorum.

Så hände också och Santorum kom först tvåa, sedan efter en omräkning etta, i Iowa.

Men han lyckades aldrig övertyga några andra republikanska väljare än de som i vallokalsundersökningarna kallar sig "very conservative". Det räcker inte när det finns en motståndare som samlar upp en majoritet av de mindre konservativa väljarna.

I svensk media framstår Rick Santorum ofta som något av en galning. Han har bidragit en del till det själv genom att prata om preventivmedel, hur han spydde efter att ha läst ett tal av John F Kennedy, osv. Men bilden är samtidigt orättvis. Han är välutbildad med bland annat en MBA och 1986 blev han Juris Doctor. Han har femton års erfarenhet som kongressledamot och senator och blev under sin andra mandatperiod i senaten utsedd till conference chairman, nummer tre i hackordningen inom republikerna. När jag lyssnade på honom på kampanjmöten i New Hampshire blev det tydligt både vilken bred och vilket djup han har i sina kunskaper. Han hade långa, utförliga svar på det mesta.

Personligen är jag inget fan av den sorts republikan han är, men någon dumskalle är han inte.

Santorum, utan sweater vest, på ett town hall-möte i New Hampshire.

Så, varför var det klokt av Santorum att hoppa av?
För han bör nu fokusera på den republikanska nomineringen om fyra eller åtta år (beroende på om Romney vinner presidentvalet eller inte). Den som kom tvåa gången innan, i detta fall alltså Santorum, ligger alltid bra till för att knipa nomineringen gången därpå.

Hade Santorum inte hoppat av nu hade han riskerat att förlora hemmastaten Pennsylvania den 24 april. Det tror jag allvarligt hade skadat honom nästa gång han försöker. Han har redan en svårförklarad förlust där från senatsvalet 2006, då han torskade med 18%.

Santorum bör nu sluta upp kring Romney - som Romney gjorde kring McCain 2008 - och visa republikanska partiet att han är lojal i kampen att besegra Barack Obama.

Använd bensinpriset, Romney

2012-04-10T17:44:00.001+02:00

Barack Obama har ett rejält svårt utgångsläge för att bli omvald i höst. Men Mitt Romney har det inte bättre. Tvärtom. Washington Posts undersökning är visserligen bara en i mängden av undersökningarna, men den visar med all tydlighet på Romneys uppförsbacke.

President Obama leder med tvåsiffrigt inom åtta områden. Romney har tvåsiffrig ledning inom ett. Obama leder totalt inom 15 områden, Romney inom tre.

Bland annat utklassar Obama Romney när det kommer till "seems more friendly and likeable", +38% för presidenten. Han är också "more inspiring" +26%, förstår "womens issues" bättre, +19% och "handling international affairs", +17%, och så vidare.

Men de tre områden där Romney slår presidenten är inte obetydliga: "Handling the economy", +4%, "handling energy policy", +5% och "handling the federal budget deficit", +13%.

Inom just energiområdet tror jag det vore läge för Romney att sätta in en stöt.

Klicka för större bild.

Bensinpriset har ökat kraftigt senaste tiden, och även mycket sett till hela Obamas tid vid makten. Det är ingen slump att Obama-kampanjens två första reklamfilmer har handlat just om energifrågor.

Romney behöver visa för väljarna - särskilt de oberoende mittenväljarna - att han inte bara kommer kämpa för de republikanska kärnväljarna och borde därför i någon fråga visa att han vågar gå mot gängse uppfattningen inom republikanska partiet.

Samtidigt som Romney griper sig an en för väljarna viktig fråga och en svag punkt hos Obama, så kan han göra just det: Tvåla till oljebolagen.

Gör klart att han tycker vill ta bort skattelättnader för dem, samtidigt som han presenterar fler åtgärder för att få ner bensinpriset. Demokraterna gillar att attackera oljebolagen och brukar regelbundet lägga förslag i kongressen om att ta bort vissa skattelättnader för dem. Republikanerna brukar rösta ner de förslagen.

En rejäl offensiv från Romney i bensinfrågan kan göra att han tar grepp om frågan, spär på Obamas svaghet, pratar om en fråga som tär hårt på vanligt folks plånböcker och samtidigt visa att han vågar stå självständig mot det republikanska partiet.

Boktips

2012-04-10T17:01:00.000+02:00

Påskledigheter är bra för att hinna med lite läsande. Här är tre böcker om amerikansk politik som jag klämde i helgen.

In The President's Secret Service av Ronald Kessler
Betyg 2

Jag hade hoppats på en seriös och noggrann genomgång av Secret Service, som skyddar presidenten, hans familj och andra makthavare i USA. En del fakta finns med i boken och nog lär man sig något - som att det finns över 3000 Secret Service-agenter - men överlag är det ingen vidare bra bok. Kessler har blandat in massa skvaller om presidenterna, som kanske kan vara intressent, men inte hör hemma i denna bok.

Inside the Circus av Mike Allen och Thomas Evan
Betyg 2

Andra delen i Politicos serie av eböcker som kommer utan medan kampanjerna pågår. En kul idé, och första boken var rätt bra, skrev jag i december förra året. Tyvärr lever inte denna andra del upp till kvalitén i den första.

Jag får en stark känsla av att folk som bestämmer i kampanjerna håller tyst, och författarna får nöja sig med kommentarer från lite bittra människor som rör sig i periferin runt kandidaterna och kampanjerna. Deras åsikter är ärligt talat inte särskilt intressanta.

Om du inte alls hängt med i kampanjen under våren kan Inside the Circus vara ett bra sätt att läsa ikapp. Annars kan du strunta i den.

The Lost Majority av Sean Trende
Betyg 4

Hur många gånger har vi inte läst förutspåelser om en permanent republikansk eller demokratisk majoritet i USA? Sean Trende går igenom senast 100-150 årens politiska historia i USA och visar på att sådan förutspåelser mest är önsketänkande. Ett parti kan dominera, men oftast under ett kort tag och det var sällan någon lyckades förutsäga det.

Hur väljarna kommer rösta påverkas helt enkelt av så många faktorer att det inte går att veta i förväg. Många pekar nu på att hispanics kommer göra demokraterna till ett permanent majoritetsparti. Men närmar sig demokraterna dom för mycket, kan det stöta bort andra grupper, eller så kommer befolkningstillväxten i gruppen inte vara så stor som man tror, eller så kommer republikerna anpassa sig, eller så... ja, ni förstår.

Min enda kritik mot boken är att den är för kort. Det hade varit intressant med en utförligare analys (även om den är ganska omfattande) av nuläget i amerikansk politik.

Klart läsvärd och en stark fyra i betyg!

103 miljoner dollar hittills

2012-04-05T14:41:00.000+02:00

103,1 miljoner dollar har hittills spenderats på politiska reklamfilmer i teve. Mitt Romney och hans fans är de som spenderat mest.

Washington Post har en utmärkt site där man kan kolla hur, när, var och hur mycket kandidaterna, super-PACs och andra organisationer spenderat på tevereklam den här valcykeln, fram till den 1 april. Här är något av det jag hittat.

Mitt Romney spenderar mest
Av kampanjerna är det Romneys som spenderat mest, 13,9 miljoner dollar, och hans super-PAC Restore Our Future leder bland PACsen med 26,9 miljoner. Tillsammans utgör de 43,5 miljonerna drygt 42% av alla pengar som spenderats.

Florida har kostat mest
Veckan innan primärvalet i Florida 31 januari är den kostsammaste hittills, med 11,5 miljoner. Florida är också delstaten där det spenderats totalt mest pengar, exempelvis 5,5 miljoner bara i Tampa-området.

Obama är också på banan
President Obamas kampanj har spenderat 2,2 miljoner i sex delstater: Virginia, North Carolina, Iowa, Ohio, Michigan och Wisconsin. Det demokratiska partiet är aktiva med 6,3 miljoner hittills.

Ekonomi och anti-Obama är budskapet
62,5 miljoner dollar har gått till reklam som tar upp ekonomi- och budgetfrågor. 49 miljoner har satsat på anti-Obama-reklam. 13 miljoner på anti-Romney-reklam.

Republikanerna bättre rustade
I mellanårsvalet 2010 så spelade organisationer som American Crossroads och Americans for Prosperity en stor betydelse som eldunderstöd till de republikanska kandidaterna. De verkar även i år komma spela en stor roll och har både mer pengar och större närvaro än några demokratiska motsvarigheter. American Crossroads är hittills uppe i 11,8 miljoner och American for Prosperity 7,2 miljoner.

Mest negativa budskap
28% av reklamfilmerna har haft ett positivt budskap (för någon kandidat) och 72% negativt.

Tre lätta för Romney ikväll

2012-04-03T16:24:00.001+02:00

Allting tyder på att Mitt Romney kommer ha sin bästa kväll hittills under primärvalet. Han kommer vinna tre av tre möjliga, ta hemma samtliga delegater och inte låta Rick Santorum, Newt Gingrich eller Ron Paul få en enda.

Primärvalen i Wisconsin, Maryland och Washington D.C. är nämligen winner takes all, och Romney har en klar ledning i samtliga tre.

Närmast är det i Wisconsin där han leder i genomsnitt med 7,5% över Santorum. I Maryland finns bara två undersökningar, som ger Romney en ledning på 17 respektive 25%. För DC finns inga mätningar, men väljarunderlaget torde passa Romney som handen i handsken (och Santorum finns inte ens på valsedeln).

Mitt Romney har inte kampanjat särskilt mycket i Wisconsin. Istället har han börjat fokusera på november och åkt på en fundraisingturné, bland annat med stopp i Kalifornien. I anföranden fokuserar han också alltmer på president Obama.

Obama-kampanjen har också insett att Romney kommer vinna nomineringen och har ökat attackerna. Tidigare har det varit rådgivare i form av David Axelrod och David Plouffe som återkommande angripit Romney, men på senare tid har vicepresident Joe Biden också deltagit.

Häromdagen släppte Obama-kampanjen sin andra tevereklam och den första där Romney pekas ut och angrips:

Som jag skrev i början av mars: Det är över: Romney har vunnit. De kvarvarande primärvalen är en transportsträcka som Romney kommer ägna minimalt med tid åt och istället fokusera på att ställa om kampanjen till general election-mode, dra in pengar och puckla på president Obama.

Kan Romney vinna i Louisiana?

2012-03-24T12:27:00.000+01:00

Enligt de senaste mätningarna kommer det bli en klar seger för Rick Santorum i natt i Louisiana. Han leder med +14, +12 och +13 procent i de tre senaste. Men The Fix hävdar ändå att Louisiana är Mitt Romneys bästa chans i Södern.

The Fix pekar på att delstaten är mindre konservativa än exempelvis Alabama och Mississippi, mindre evangelikansk och befolkningen bor i mindre utsträckning på landet. Katoliker utgör en tredjedel av väljarna, och Santorum - som ironiskt nog är katolik - har förlorat samtliga fem delstater där det har varit så.

Det som talar emot Romney - förutom opinionsmätningarna - är att trots Louisiana har lägre andel evangeliska väljare än så ligger andelen ändå på 57%. Romney har förlorat alla delstater där andelen varit över 50%.

Så antingen kommer Santorum bryta sin negativa trend med katoliker, eller så kommer Romney bryta sin med hög andel evangelikala.

Både Santorum och Romney har trampat snett i veckan.

Santorum antydde att han kanske skulle rösta för Obama om Romney vann nomineringen, vilket han senare kraftigt förnekat: "Över min döda kropp!"

Romney trappade personligen inte snett, utan det var en av hans närmaste medarbetare Eric Fehrnstrom som jämförde kampanjen med en Etch A Sketch (vad heter en sådan på svenska?).

Fehrnstrom sa att i höst blir det något helt annat, att det är en som Etch A Sketch, man trycker på knappen och raderar det man ritat och ritar något nytt. Newt Gingrich och Rick Santorum skickade allt sitt kampanjfolk till närmaste leksaksaffär och höll glatt upp leksakerna på nästa kampanjmöte.

Det här är ett klavertramp som sannolikt kommer förfölja Mitt Romney för alltid. Den blir så stark eftersom den spelar in i bilden av Romney som en kandidat som ändrat åsikter och säger det som krävs för att bli vald. Etch A Sketchen är en perfekt illustration av det och kommer såklart upprepas tusentals gånger av motståndare, men även i historieskrivningen om Romney.

Hur som helst så kommer Rick Santorum sannolikt vinna i Louisiana ikväll, men bara 20 av de totalt 46 delegaterna står på spel och resultatet kommer inte mycket i utgången av valet.

Symboliskt tal i Gettysburg?

2012-03-21T10:03:00.001+01:00

Rick Santorum hade förlagt sin valvaka till Gettysburg, där det berömda slaget utkämpades 1863. Om han med det vill peka på någon sorts symbolik har jag svårt att tänka mig ett dummare val.

Slaget i Gettysburg innebar vändningen i det amerikanska inbördeskriget. Det var då Syd började förlora mot Nord. Att dra paralleller till Santorums framgångar i primärvalen i syd mot Romneys framgångar i nord ligger inte långt bort. Dessutom förlorade ju Santorum just i en sådan nordlig delstat, Illinois, vilket bara gör symboliken ännu bättre, eller sämre då ur Santorums synvinkel.

Det blev en klar seger för Mitt Romney i Illinois, med 47%. Han tar hem 43 delegater mot Santorums 10, som fick 35% av rösterna. Ron Paul kom trea med 9% och Newt Gingrich sist med 8%. Inga delegater för de båda herrarna.

Nu väntar Louisiana, där Santorum har ledningen, men sedan kommer april där Romney rimligen borde vinna flertalet delstater.

När media tittar tillbaka på Mitt Romneys seger i den republikanska nomineringsstriden så kan de mycket väl komma att peka på Illinois som början på slutet för Rick Santorum. Jag gissar att hans valvaka i Gettysburg kan komma att nämnas.

Briljant!

2012-03-20T20:00:00.001+01:00

Land of Lincoln röstar

2012-03-20T19:59:00.002+01:00

USA:s största president genom tiderna var republikanen Abraham Lincoln. I kväll går hans hemmastat, Illinois, till val för att välja vem de ska nominera som presidentkandidat i år. Det mesta tyder på Mitt Romney.

De senaste mätningarna (+15, +9 och +6) visar på en hyfsat tydlig seger för Mitt Romney. Men även om han vinner i kväll så väntar Louisiana i södern om fyra dagar, där Rick Santorum leder.

Jag tycker mig dock börja ana en viss skillnad i media, där artiklar som denna, i New Yorker, dyker upp. Romney har under flera veckor haft det riktigt tufft i media. Nästan allting som han gjort eller som har hänt har tolkats negativt. Inte ett bra sätt att vinna en kampanj (även hans ledning är så i praktiken ointaglig). Kanske, kanske ser vi slutet på den mediavinkeln nu. Då kan medias blickar riktas mot Santorum och frågan ställas hur han egentligen tänker sig kunna vinna.

Totalt står 69 delegater på spel i Illinois, men vad jag förstår så fördelas inte alla utifrån kvällens val, utan det handlar om 66 delegater. Enligt AP har Romney redan stöd från 2 av 3 de tre kvarvarande delegaterna.

Så förmodligen en klar seger för Romney ikväll, men kom ihåg att Santorum ofta har överpresterat i valen jämfört med mätningarna.

Santorum nollad i Puerto Rico

2012-03-19T08:29:00.000+01:00

Rick Santorum borde ha kampanjat mer och solat mindre i Puerto Rico

Det blev 22 delegater till Mitt Romney, 1 till Newt Gingrich och 0 till Rick Santorum och Ron Paul när den lilla ön Puerto Rico röstade i natt.

Romney har blivit öarnas konung, eller något sånt, och har plockat upp ett antal delegater på ställen som Virgin Islands, Guam, Hawaii och nu Puerto Rico.

Egentligen var det bara 20 delegater som fördelades i valet igår. 3 delegater är personliga varv 2 går till Romney och 1 till Gingrich, enligt AP. Eftersom Romney tog över 50% av rösterna tillfaller samtliga 20 honom.

Jag har påmint er flera gånger om att detta handlar om delegater, men att segrar i media och därmed momentum naturligtvis också är väldigt viktigt (det ena ger det andra, och vice versa). Segern i Puerto Rico är nog både och. Ytterligare en delegatseger för Romney, men en som också skickar en signal i media om att Rick Santorum har en rejäl uppförsbacke.

Santorum kan återta momentum genom en seger i Illinois, vilket vore ett hårt slag mot Romney. Men storförlusten i Puerto Rico ökar inte chanserna.

SvD, DN, Expressen, Aftonbladet.

Dåliga nyheter för Santorum

2012-03-16T20:16:00.000+01:00

Eller?

Newt Gingrichs väljare tycker lika bra om Mitt Romney som Rick Santorum. Stämmer det är Santorum chanslös, även om Gingrich hoppar av.

Santorums enda chans att komma ifatt Romney är om Gingrich hoppar av och nästan alla hans väljare går till Santorum. Enligt Gallup är så inte fallet.

De har frågat vilka Gingrichs väljares andraval är:

Mitt Romney 40%
Rick Santorum 39%
Ron Paul 12%

De frågade också hur väljarna skulle rösta om de inte fick välja Gingrich.

Mitt Romney ökade från 34 till 40%.
Rick Santorum ökade från 28 till 33%.
Ron Paul ökade 11 till 13%.

Rick Santorum måste vinna 65% av de kvarvarande delegaterna för att nå 1144 delegater, den gräns som krävs för att vinna nomineringen. Han inser att han inte kommer göra det. Det är troligen därför hans super-PAC har slutat uppmana Gingrich att hoppa av. Om han gör det kommer det visserligen bli aningen lättare för Santorum att nå gränsen, men ännu lättare för Romney.

Santorums chans är att Romney inte når 1144 delegater och det hela avgörs på annat sätt, innan eller på konventet. En sådan strid skulle öka president Obamas omvals chanser drastiskt. Om Santorum inte tar in avsevärt på Romney, i antal delegater, kommande veckor så kommer också republikanska väljare se att så är fallet.

Hur skulle svenskar rösta i presidentvalet?

2012-03-16T09:53:00.000+01:00

Det kommer opinionsföretaget YouGov presentera på tisdag nästa vecka. De har frågat hur svenskar, britter, norrmän och danskar skulle ha röstat i presidentvalet.

Det föregås av en presentation av YouGovs opinionsexpert i USA, Brad Palmquist, ska försöka sig på en gissning av hur det går i valet. Därefter kommer Erik Sundström och jag själv diskutera siffrorna och valet i allmänhet.

Tisdag 20 mars, kl 8-10. Välkomna!
Anmäl er här.

Proffstyckarna - White House Edition

2012-03-16T09:45:00.000+01:00

Det har dykt upp en suveränt bra svensk blogg om presidentvalet: Aftonbladets Proffstyckarna - The White House Edition.

Den skrivs av Roland Poirer Martinsson, från republikanskt perspektiv, och Manuel Ferrer, från demokratiskt perspektiv. Båda två har järnkoll på amerikansk politik och ingen av dem faller in i det vanliga tugget om att republikerna är onda och demokraterna goda, eller vice versa.