Ingrid Eckerman tycker till

Att leva på indisk medelinkomst

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Thu, 01 Mar 2012 11:50:00 +0000

Mina läsare har kanske lagt märke till att jag skrivit förvånandsvärt lite om Indien. Det är ju ett land som det finns mycket att skriva om: världens största demokrati, världens näst största befolkning, mångkulturellt med mer än 60 språk och många religioner, vintrar med meterhöga snötäcken i norr och tropisk värme i söder, megastäder och en jättelik landsortsbefolkning, lyx och slum sida vid sida, och en lång och omväxlande historia. Indien är det mest olika land jag vet. Så nog finns det att skriva om!

Matt (left) and Tushar

Efter det att jag avslutat min bok The Bhopal Saga har jag i princip lämnat aktivismen bakom mig. Men jag känner mig som mormor för mina åtta barnbarn, och det gör att jag vill fortsätta hålla mig underrättad om utvecklingen i Indien. Så jag prenumererar på ett eller annat nyhetsbrev som jag ögnar lite i - ser att det är ungefär desamma slags nyheter som upprepas år efter år.

Från en vän fick jag nu en länk till en artikel om två studenter som bestämde sig för att prova att leva på en indisk medellön. Den visade sig vara 150 rupies per dag, efter 30 % avdrag för bostadskostnad 100 rupies, 15 kronor - maximininkomsten för cirka 400 miljoner indier. De lyckades, med stora försakelser och stor tidsåtgång, klara kalori- och näringsbehov.

Därefter flyttade de ut till en by för att prova den fattigdomsgräns på 26 rupies per dag (knappt 4 kronor) som indiska regeringen fastställt för bybor. Här lyckades de inte klara näringsbehovet, och det enda de tänkte på var mat.

I sin blogg har de noga redogjort för näringsberäkningar och annat. De har också lämnat texten till regeringsledamöter i hopp om att få en ändring av fattigdomsgränsen. Konstruktivt engagemang!

Jag är ju på Indiens svarta lista, inte välkommen in i landet. Tydligen är jag en farlig person - eller så vill de bara helt enkelt hämnas. Farlig skulle jag kunna vara även härifrån. Ville jag så skulle jag kunna skriva en elak blogg om Indien var och varannan dag (precis som indier skulle kunna skriva elaka bloggar om Sverige). Material finns i överskott på nätet.

För den som vill veta mer om Indiens olika sidor har jag lämnat ett antal osorterade länkar av skiftande kvalitet nedan. Miljöorganisationer finns det förstås ett otal av, dem har jag inte lagt med. Jag hittade också i mina gömmor en passande bild där värdet av ett amerikanskt och några indiska liv jämförs.

Och i detta kaotiska diversifierade splittrade land samlas man till en generalstrejk. Det säger något om potentialen hos detta väldiga folk! Heder åt Gandhi som lärde folk att fredliga demonstrationer kan ändra världen!

LÄS MER
Barefoot - the other side of life The Hindu 11.2.2012
Rs100aday.com
100,000,000 workers grind India to a halt in one of world's biggest strikes ever libcom.org 28.2.2012

LÄS MER OM INDIEN
Sydasien
India together
Tehelka
Indian doctors for peace and development
Svalorna Indien - Bangladesh
Indiensolidaritet
India Resource Center
Asian Human Rights Commission
Association for India's Development
Asia Portal
Eklavya
TUFF Mangoprojektet
Reflektioner allteftersom
Föreningen Sofia

http://intressant.se/intressant

Tack för träd, diskussionsbidrag, mat och musik!

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Wed, 29 Feb 2012 21:51:00 +0000

Häromveckan fyllde jag gammalt. Jo, jag tycker jag passerade en gräns. Den förra var vid 55, då jag fick möjlighet att ta ut min privata pension. Då förstod jag att jag nu var inne i en annan, avslutande, fas av mitt yrkesliv.

Stöd ALEF!

Detta att jag fyllde gammal råkade visserligen sammanfalla med att jag börjar en ny karriär. Jag brukar säga att det är en mänsklig rättighet att få leva och vara frisk till 70 - man ska få några år efter pensionen. Men därefter är det en nåd, ingenting man kan räkna med. Och min nya karriär kan jag bara tänka ett eller ett par år framåt - längre än så går inte att se, även om mina gener säger att jag utan vidare kan bli 90 eller 100 och odement.

Skulle jag nu fira denna gränspassage - och i så fall hur? På trettondagen var våra gemensamhetslokaler fyllda av spelvänner, så jag tyckte jag gjort mitt där. Nu var det ungdomsvännerna jag tänkte mest på, och dem jag fått via Läkare för Miljön. Och vad är det vi gillar allra mest? Jo att tala om olika aspekter av tillståndet i världen. Så jag inbjöd till en diskussionfest! Ämnet? "Hållbar utveckling- vad är det egentligen?" Underlag var dels en kommande artikel i Moderna Läkare 1/2012, dels några av mina blogtexter under rubriken kapitalism.

Jag kan inte påstå att samtalet kom att handla om hållbarhet. Snarare blev ämnet "ohållbarhet", med en hel del pessimism. Trots detta var alla glada både under diskussionen och efteråt. Uppenbarligen kändes detta något ovanliga sätt att fira en bemärkelsedag meningsfullt.

Min son Hampus (numera främst twittrare) fyllde mig med stolthet (jo jag vet, han är en mogen man vid det här laget) när han talade hur länder som Island, Argentina och Colombia på några få år lyckats ta sig upp från katastrofläge genom att göra precis tvärtom mot det som Grekland nu tvingas göra: låta banker gå omkull, skapa tullar, satsa på infrastruktur mm. (För den som undrar kan jag tala om att han inte är nationalekonom utan programmerare.)

Sedan kom skolkamraten Stefan de Vylder, en motvalls nationalekonom som på senare år blivit prisad för sitt sätt att beskriva finanskrisen för några år sedan. Som mycket god talare och pedagog fick han oss alla att rysa inför det vi troligen har att vänta oss när euron mer eller mindre rasar ihop.

Johnny Musumbu Tshimpanga från DR Kongo, som skrivit en uppsats om hållbar utveckling hos nomader och småjordbrukare i östra Afrika, berättade hur hans arbete fått honom tvivla på någon annan lösning än global rättvisa - och hur vi skulle komma dit visste han inte.

Sist ut var Jackie Bergman som gav oss sin syn på ledarskap för hållbarhet.

Efter detta vidtog en gemensam måltid, där vi åt mat som gästerna själva haft med sig - precis som på gamla TUG-tiden. Men eftersom det var lite annat än två vegetariska smörgåsar de tagit med sig, och te inte den huvudsakliga dryck som jag som värdinna stod för, så blev lite annan stämning. Men diskussionerna fortsatte så ivrigt att det inte blev tid för att lyssna till eller sjunga med Roland von Malmborg.

Inte nog med att gästerna bidrog med diskussion och mat - de gav mig också över 400 träd som ska planteras av dem som gått färdigt sina studiecirklar i läsa, skriva och samhällskunskap i Benin. Inte dåligt!

Stort tack till er allesammans!

Men firandet var faktiskt inte klart med det. Måndag morgon hörde jag sång utanför min dörr - och där stod ett stor andel av mina grannar i Sockenstugan med en orkidé i högsta hugg! Ingen överraskning - men väl så uppskattat! Tack alla!

Torsdag var jag ledig från min kurs i Uppsala, så jag passade på att ha spelmanslaget hemma hos mig på eftermiddagen. En helt vanlig träning tänkte jag. Men de hade andra tankar, så de bjöd in sig till vår middag. Det blev till att fixa mer lammfärs och ta fram rester. Efter eftermiddagens intensiva träning blev det gemytligt umgänge vid långbord, och därefter en minikonsert inför en minipublik. Så bra har vi kanske aldrig spelat förr! Många av oss har spelat ihop i 30 år, några har kommit till under senare år. Det finns stor värme i gruppen! Tack för att ni finns - ni har betytt mycket för min livskvalitet!

Än är firandet inte riktigt färdigt. Om några veckor kommer syskonen hit: Torsten, Bertil, Lena, Anders. De bidrar med extra pengar till min indiska "dotterdotter" Fairy, så hon ska ha bättre chans att söka in på medicinskt college. Så småningom ska jag också bjuda in mina söners släktingar ur släkten Ekerman. Vi får se om det blir till en kusinträff på min sida senare i år.

http://intressant.se/intressant

För mycket valfrihet skapar ohälsa?

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Mon, 27 Feb 2012 18:11:00 +0000

Ett mycket intressant och roligt inlägg på Youtube (en TED-föreläsning) om att allt för stor valfrihet ofta leder till att vi väljer mindre. Dessutom blir vi oftare frustrerade och otillfredsställda för vi tror att vi kunde göra ett bättre val. Kanske tom. detta bidrar till den ökade frekvensen av depressioner.

Enligt aktuell marknadsfilosofi så är frihet = total valfrihet. Men det stämmer alltså inte.

Intressant är också vad han säger om att denna valfrihet upptar så mycket tid och energi att människor blir mindre "produktiva" och också ger oss mindre tid för barnen. Ett folkhälsoproblem?

Vem kan välja bland 700 pensionsfonder?

LÄS MER

Barry Schwartz: The paradox of choice

Barry Schwartz Hemsida

http://intressant.se/intressant

De viktigaste kostråden

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Sat, 25 Feb 2012 18:51:00 +0000

1. Det viktigaste kostrådet ur hälsosynpunkt är: Rör på dig mycket och undvik tomma kalorier från fasta och flytande födoämnen.

2. Det viktigaste kostrådet ur miljö- och klimatsynpunkt är: Var återhållsam med rött kött.

Det spelar ingen roll vad olika falanger säger - dessa två råd står sig. Fett, protein och kolhydrater är kroppens byggstenar, och vi behöver alla tre.

För några veckor sedan lyssnade jag på Maj-Lis Hellenius igen, på Svenska Läkaresällskapets seminarium om levnadsvanor. Hon påpekade att vikten handlar om samspel mellan arv och livsstil. Vilken variant vi har av de tre överviktsgenerna avgör hur lätt vi blir överviktiga när vi sitter stilla. Den som har svåraste anlaget har bäst nytta av fysisk aktivitet.

Idag är vi, pga. stillasittandet, mer insulinresistenta än förr och klarar inte höga halter av kolhydrater. Detta förklarar den goda effekten av LCHF-dieten hos personer med övervikt och/eller diabetes typ 2. Maj-Britt anser dock att övervikt och diabetes typ 2 i första hand ska mötas med fysisk aktivitet.

Det finns stora väl utformade studier, som omfattar stora mängder människor som följs under många år. Där kan man se vilka det är som är friska länge och som lever länge. Man korrigerar för faktorer som ekonomi, rökning, yrke mm. som annars gör att man inte kan urskilja vilken roll kosten har. Det visar det sig att den mest hälsosamma kosten är av typ "medelhavskost", dvs den innehåller stora mängder frukt och grönt, nötter och mandel, baljväxter, vegetabilisk olja, fullkorn och fisk. Däremot innehåller den ganska små mängder av rött kött, mjölk och andra mejeriprodukter, samt alkohol.

Ska vi dessutom minska till klimatets påfrestning på jorden, och öka chansen att maten kan räcka till alla jordens invånare, så ska vi kraftigt minska köttkonsumtionen. Det kött vi äter borde vara älg, rådjur, ren, kor och tjurkalvar som betat gräs, buskar, mossa etc i områden där jorden är för dålig för jordbruk. Men även grisar som ätit vårt matavfall och bökat fram sniglar och annat ur jorden går bra, liksom gamla värphönor och hankycklingar som levt på närodlat spannmål, insekter, mask mm.

Nötkreatur som gått ute, rört sig och betat gräs har dessutom en annan och troligen bättre fettsammansättning än de som stått inomhus och ätit kraftfoder.

LÄS MER

LCHF-dieten behöver inte vara köttig DN 20.2.2012

Ladda med kosten SvD blogg 20.2.2012

Dieter utan kolhydrater kommer att leda till sjukdomar Anneli Byström, Newsmill 13.2.2012

Vin och alkohol är energitätt DN 7.1.2012

Ensidigt köttätande aldrig bra SvD 31.12.2011

Behövs det ännu fler bokstäver i dietdjungeln? Fredrik Paulún om LCHQ, lågkolydrat av högsta kvalietet. SvD 28.12

MINA BLOGGAR
Det finns en supermedicin mot de flesta krämpor 2.2.2012
Vad är det egentligen vi ska äta? 28.1.2012

http://intressant.se/intressant

Vi gör inte som dom säger

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Wed, 15 Feb 2012 09:35:00 +0000

Fredrik Reinfeldt och Anders Borg - när bytte ni bank senast?

Ett problem för sjukvården är att patienterna "inte gör som vi säger". Patienterna bestämmer själva om de ska ta medicinen eller bry sig om receptet på fysisk aktivitet. Bristande compliance, följsamhet, diskuteras ständigt. Därför har speciella samtalsmetoder tagits fram som ökar chansen för concordance, överensstämmelse, om vilka beteendeförändringar vi ska genomföra. Där läggs huvudvikten på patientens synpunkter och önskemål.

Idag har de styrande bekymmer med hela svenska folket. Vi gör inte som dom säger.

Vi byter inte pensionsfonder tillräckligt ofta, så det fick vi bassning för. När vi äntligen började vilja lyda överheten fanns det så många fonder att det inte gick att hålla reda på dem. För att vara lydiga anlitade vi då experter som skötte bytena åt oss. Men då klagar de styrande över att det blir för mycket byten ... De tycker fortfarande att vi ska sköta bytena på egen hand så att det blir "lagom" många.

Nu är det banker vi vi inte byter tillräckligt ofta. Varje år är det bara 7 % av oss som byter. Alldeles för lite!

Det verkar inte som om de styrande förstått hur man ska få med oss på tåget så att vi faktiskt ändrar beteende, dessutom varaktigt. Det första är att vi måste få kunskaper om frågan. Vi måste också förstå vad det innebär för risker eller nackdelar om vi fortsätter med business as usual, dvs som vanligt, och vilka fördelar det har att vi ändrar vårt beteende. Därefter ska vi gradera hur viktigt det är för oss att göra den här förändringen. Om förändringen är viktig för oss ska vi sedan tala om hur säkra vi är på att lyckas och hur beredda vi är att göra förändringen just nu. Först därefter kommer "hur ska vi göra?"

Min tolkning är att svenska folket fortfarande befinner sig på de första nivåerna. Vi har inte insett att nackdelarna med att fortsätta som vanligt motiverar en förändring, och vi verkar absolut inte tycka att en förändring är så viktig att vi är villiga att ge upp något annat.

Marknadsliberalismen, eller de neoklassiska ekonomiska teorierna, utgår från att människan är en economic man, dvs. att vi alltid sätter den ekonomiska egennyttan först och att allting går att värdera i pengar. I nationalekonomin använder man matematiska modeller som bas.

Egennytta innebär faktiskt bl.a. att leva i ett samhälle med tillit, att vara respekterad av andra, att slippa se fattigdom omkring sig och slippa låsa in sig som skydd mot kriminalitet. Egennyttan innebär också ett hyggligt gott samvete, att få tillbaka uppskattning av andra, att känna att man bidrar till samhället och gör gott för andra. Visst inbegriper det också hygglig ekonomisk säkerhet och materiell standard. Men det är inte allt!

När det gäller byten av fonder och banker så är det något ganska abstrakt för de allra flesta. Vi är inte utbildade vare sig i företags- eller nationalekonomi, så vi ser inte att dessa byten har ett egenvärde t.ex. för samhället, våra barn etc.

För de flesta av oss ingår inte ekonomi i våra fritidsintressen. Snarare uppfattas deklaration och annat som "måsten" som vi försöker komma undan så fort som möjligt. Så varför skulle vi prioritera att använda en söndag för att lära oss om flera hundra olika pensionsfonder och krångliga bankvillkor? De flesta har inte en ekonomi av den storleken att vi kan göra klipp på bankbyten. Och vi kanske tycker det är värt en eller annan tusenlapp att i lugn och ro få ägna oss åt skidspåret, baket, sagoläsningen eller TVn.

Ett problem för mig är att DNs ekonomijournalister inte förstår det här. De tycks ha gått på Handelshögskolan allihopa, där marknadstroendet är 120-procentigt. Jag har föreslagit att de ska diskutera andra ekonomiska system också, men nej, det är inte intressant för dem. Detta trots att de själva är ganska bra på att beskriva riskerna och följderna av marknadsliberalismens globala undanträngning av andra system.

LÄS MER
De fyra stora håller greppet DN 14.2.2012
Svårt konkurrera med bolån DN 14.2.2012
Konkurrensen är satt ur spel DN 13.2.2012
Marknaden fungerar inte DN 13.2.2012

ANDRAS BLOGGAR
Vårt förhållande till kapitalismen Backafall 13.2.2011
Vanligare att tro på spöken än att byta bank Göran Pettersson (m) 13.2.2012
Slumpen gör bästa valet Fotolasse 13.2.2012

ANDRA SORTERS BANKER
Ekobanken
JAK medlemsbank
MINA BLOGGAR
Konkurrens
Kapitalism
Ekonomi

http://intressant.se/intressant

Moderaterna ändrar historien igen

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Tue, 14 Feb 2012 14:39:00 +0000

Igår råkade jag lyssna på ett program om minnet. Här beskrevs hur vi ändrar historiebeskrivningen för att slippa komma ihåg saker vi tycker är obehagligt att minnas.

Moderaterna har gjort det tidigare. Sofia Arkelstens uttalande om att partiet kämpade för kvinnlig och allmän rösträtt är det mest kända. Nu ändrar hela stockholmsalliansen historien.

Två vänsterpartister anser att högsta ansvariga för utförsäljningen av Serafen var sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt (M) och dåvarande finanslandstingsrådet Chris Heister (M), tillträdande landshövding i Stockholm.

Chris Heister förnekar detta. Hon säger att hon var med och tog principbeslutet om avknoppning men att priset sattes av Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO.

Nu kommer två ledamöter från SLSOs styrelse ut. De var emot en försäljning under marknadsvärdet och vägrade sälja! I stället levererade SLSO beslutsunderlag, bl.a. prisvärdering, till landstingsledningen. Det var landstingspolitikerna som fattade beslutet att inte bry sig om värderingsunderlaget.

Men i stället för Chris Heister tar tillbaka så visar man lite mer minnesförlust. Nu är hela alliansen med på historieförändringen. Man bemöter SLSOs inlägg med att Stockholms län år 2006 hade "långa vårdköer, dålig valfrihet och det var svårt att få träffa en läkare".

För det första motiverar detta inte att man ger bort skattepengar. Dessutom stämmer inte. Primärvården hade successivt förbättrats sedan 70-talet. Rätt att välja vårdcentral och lista sig hos läkare infördes på 90-talet. År 2006 fanns det ett fungerande husläkarsystem med större resurser till utsatta områden och till vård av äldre. Men visst kunde det vara svårt att komma till läkare - för dem som inte behövde det, dvs. snuvor och annat lindrigt. Och visst fanns det förbättringspotential, som alltid.

Läkare och andra är dock ense om att idag prioriteras de lindrigt sjuka, medan de med kroniska och kanske allvarliga sjukdomar får vänta. Detta gäller både på sjukhusen och i primärvården. Under åren har ett antal artiklar Läkartidningen och Dagens Medicin belyst detta. Det senaste är häromdagen, fyra allmänläkare i Stockholm i DN. Denna borde alliansens pressekreterare ha läst innan de skrev försvarsinlägget!

Frågan är också vad moderaternas människosyn innebär. År 2006 hade människorna som hörde till Serafens vårdcentral (patienter och personal) inget värde. Senare har politikerna börjat sätta lite kronor på människornas huvuden - dock inte lika många kronor som riskkaptalbolag och andra. Det verkar vara ett ganska stort glapp mellan det pris per människa ett privat företag är villigt att betala och det pris politikerna säljer oss för.

Jag är pessimistiskt. Under det senaste året har resultaten av den neoklassiska ekonomistyrningen som allinansen tillämpar blivit synlig, kanske framför allt i Stockholms kommun och Stockholms läns landsting. Men stödet för dem har inte minskat. De vinner säkert nästa val också, och nedrustningen av välfärdssystemen och infrastrukturen får då fortsätta.

LÄS MER
DN svarar på inläggen Kommentar 14.2.2012
Oberoende värdering Kommentar från Alliansen 14.2.2012
Ansvaret är politiskt Kommentar från styrelseledamöter i SLSO, SLL 14.2.2012
När ansvaret trollades bort DN 12.2.2012
Onödiga läkarbesök gör att verkligt sjuka åsidosätts DN Stockholmsdebatt 12.2.2012
Läkarna gjorde jätteklipp på avknoppad vårdcentral DN Debatt 12.1.2012

MINA BLOGGAR
Följ USA - rasera välfärdssystemen! 31.12.2011
Primärvård
Konkurrens
Kapitalism

http://intressant.se/intressant

Hurra! Bankekonomin förklarad!

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Sun, 12 Feb 2012 17:54:00 +0000

Sociala media är roligt - om man har tid. Via Twitter hittade jag aktuella inlägg i Cornucopia, och därifrån hittade jag fram till Parasitstopp och Ett nytt penningsystem. Parasitstopp skäller på Cornucopia för att han och hans gästbloggare inte förstår att det inte är inlånade pengar som bankerna lånar ut. I stället är det sina lånade krediter de lånar ut!

Parasitstopps sätt att berätta förklarar mycket. Tja, det var väl så som subprimelånen i USA fungerade? Och det är väl så börsen funkar? Rätta mig någon om jag har fel! Men en akties värde är väl beroende av vad man tror att ett företag kommer att vara värt någon gång i framtiden? Och inte handlar man väl dem kontant?

Cornucopia tar upp den väntande bostadskrisen. Det säger sig ju självt att priset på bostäder inte bara kan fortsätta rasa i höjden i evighet. Förr eller senare skär sig kurvorna mellan det önskade priset och vad folk kan/vill lägga ner. Eftersom bostadslånen bygger på bankernas lånade krediter kan sjunkande bostadspriser få hela landets ekonomi att svaja.

Att läsa de här bloggarna är riktigt underhållande. De beskyller varandra för att inte förstå hur ruttet hela systemet verkligen är.

Tråkigt nog tror jag de har rätt i mycket. Det har även Peter Söderbaum som skyller mycket på den neoklassiska ekonomiteorins monopol hos ekonomer, företag, universitet, politiker.

Här hittade jag en film med en amerikan som talar om att man inte har fri marknad i USA, och att detta är anledning till den dåliga ekonomin.

LÄS MER
Så skuldsatta eller belånade är läsarna på bostadsmarknaden Cornucopia 12.2.2012
Allt är bra, fortsätt gå, finns inget att se Cornucopia 11.2012
“Ser bra ut” på bomarknaden? Så fan heller! Lars Pålsson Syll 11.2.2012
Bobubbla
Så anlitar Cornucopia en gästbloggare som inte heller vet något Parasitstopp 12.2.2012
Penningsystemet för Dummies - eller - du är inte dum i huvudet för att du ser att kejsaren är naken Parasitstopp 8.2.2012
Eurokrisen som paradigmskifte, en KTH-professors snurriga nedsteg och experternas bedömningar Makrofjanten 29.1.2012

LÄS OCKSÅ
Mina bloggar om kapitalism

http://intressant.se/intressant

Kommunism 5.0 - är det verkligen bästa utvägen?

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Sat, 11 Feb 2012 15:22:00 +0000

En av de böcker jag läser just nu är Bortom BNP - nationalekonomi och företagsekonomi för hållbar utveckling av nationalekonomen Peter Söderbaum. Han börjar med att förklara hur det kommer sig att den neoklassiska nationalekonomiska teorin under efterkrigstiden fått en monopolställning över jorden. Han menar att detta monopol är en slags fundamentalism som utgör en viktig del av de problem vi står inför. Det finns ingen pluralism, ingen mångfald på ledande ekonomiuniversitet idag. Den neoklassiska matematiska modellen är den enda rätta. Detta monopol understöds också av Riksbankens pris i ekonomiska vetenskaper till minne av Alfred Nobel.

Det kapitalistiska systemet ifrågasätts även av kapitalister. Jag saxar från DN 26.1.2012: "Kapitalismen ifrågasätts vid Världsekonomiskt forums möte i Davos. Kritiken går ut på att dagens system inte klarar två av vår tids stora utmaningar: jobben och inkomstklyftorna.

– Kapitalismen saknar en inbyggd kontroll av förhållandet mellan risk och belöning. Där finns heller inget som hindrar kraftiga svängningar mellan uppgång och nedgång, sade riskkapitalisten David Rubenstein från private equity-företaget Carlyle Group."

Kajsa Ekis Ekman sitter frysande i Aten och läser. Utanför demonstrerar människor eller går till soppköken för att de inte har råd att köpa den mat och värme som finns i överflöd. Den norske författaren Pål Steigan konstaterar i boken En gång skall jorden bliva vår att vi står inför de tre e:nas kris: ekonomi, ekologi och energi. Han anser att kapitalismen kommer att lägga krokben för sig själv när gränsen för utsugning är nådd. Själv förespråkar han en ”Kommunism 5.0” – en öppen och demokratisk kommunism med vidsträckt statligt ägande.

Kulturgeografen David Harveys konstaterar i Kapitalets gåta och kapitalismens kriser att kapitalismen inte löser sina kriser, den bara flyttar runt dem. Han tror på kapitalismens överlevnad: "Kapitalistklassen kommer att reproducera sin makt, skriver Harvey, men om det sker genom en ny uppfinning, genom krig eller genom att införliva nya territorier vet vi ännu inte."

Christina Jonäng, ledamot av Centerpartiets partistyrelse, ger sig in i debatten. Hon anser att en grön kapitalism skulle kunna bygga på vår tradition av självägande bönder. Då bortser hon ifrån att vårt gamla bondesamhälle, byggt på arvsrätten, medförde försörjning endast åt den äldste sonen. I de bördigaste delarna av Sverige hade adeln genom kungliga förläningar och egna förmögenheter förfoganderätt över jätteområden. Det medförde stora kadrer av egendomslösa: drängar, pigor, statare etc. Allteftersom började dessa emigrera till småländska höglandet och Norrland, områden där jordbruk egentligen är omöjligt. Sedan blev det USA: i början av 1900-talet bodde en femtedel av Sveriges befolkning där. De som stannade övergick alltmer till industrierna. Idag är det ca 2% som försörjer sig på jordbruk. Statarna och drängarna har ersatts av fossilberoende maskiner.

I Täby har den kapitalistiska ideologin medfört att valfriheten för invånarna minskat. Det går inte längre att välja offentligt driven verksamhet!

Kapitalismen är inte en framkomlig väg för hållbar utveckling. Antagligen inte socialismen i dess traditionella form heller. Jag har inte lösningen. Men jag undrar:

- Är omställning (transition), cirkulär ekonomi (vagga till vagga), välstånd utan tillväxt (prosperity without growth), social banking etc. en framkomlig väg? Eller är det bara önsketänkande? Vilka effekter skulle det föra med sig om detta infördes, lokalt och globalt?
- Kapitalism 4.0, blandekonomi, kommunism 5.0 - är något av detta framkomligt?
- Eller handlar det om att behålla nuvarande system men ändra skatter, subventioner, moms och andra styrmedel? I så fall, vad krävs för att det ska kunna genomföras?

Peter Söderbaum har rätt. Mer mångfald, mer pluralism i debatten!

LÄS MER
Privatiseringarna i Täby har drivits alldeles för långt Magnus Hedberg (s), DN 11.2.2012
Självägande bönder förebild för grön kapitalism Christina Jonäng (c), DN 10.2.2012
Kriserna som inte försvinner bara för att man tänker bort dem David Jonstad, Effekt 7.2.2012
Kommer kapitalismen att överleva? Kajsa Ekis Ekman, DN 7.2.2012
Sverige är lika skuldsatt som Grekland Hedi Bel Abil, Newsmill 6.2.2012
Davosmötet ifrågasätter kapitalismen DN 26.1.2012
Kapitalismens kris på Davos-agendan DN 24.1.2012
Därför är inte blandekonomi bra för Sverige DN 24.1.2012

ANDRA BLOGGAR
Äganderätten bör försvagas Svensson 11.2.2012
Reinfeldts lögner, svek och drogögon Ilse-Marie 11.2.2012
Denna ständigt förtalade kapitalism  Lars Kamél 10.2.2012
Liftarens guide till vänstergnäll och kapitalistkritik  Attila Robert Toth 8.2.2012

Kapitalismens kris?  Johan Hedin (c) 8.2.2012
... och nej, det finns inget nobelpris i ekonomi Cornucopia 3.8.2009
Från tillväxt till utveckling Birger Schlaug

MINA BLOGGAR
Om ekonomi
Om kapitalism
Om mångfald

http://intressant.se/intressant

Röda korset i Stockholm behåller de torterade flyktingarna!

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Fri, 10 Feb 2012 20:37:00 +0000

Meddelande från Monica Brendler Lindqvist, verksamhetschef vid Stiftelsen Röda Korsets Center för torterade flyktingar:

Röda Korsets Center för torterade flyktingar har bedrivit vård för tortyr- och svårt krigstraumatiserade flyktingar i 26 år. Hösten 2011 förlorade vi Stockholms läns landstings upphandling till företaget WeMind AB. Efter överklagan har vi idag fått rätt i förvaltningsdomstolen. Det innebär att Röda Korsets Center för torterade flyktingar kommer att ge behandling till tortyr- och krigsskadade flyktingar under ytterligare fyra år. Vi ser med tillfredsställelse fram emot att få ägna oss åt våra 400 patienter som nu går i behandling hos oss och att få ta emot de nya som söker sig hit.

Röda korset vann överklagan - fortsätter vårda torterade TV24 10.2.2012

http://intressant.se/intressant

Jag byter karriär

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Fri, 10 Feb 2012 10:58:00 +0000

Reinfeldt vill att vi ska byta karriär flera gånger under vårt yrkesliv, och att det ska hålla på åtminstone till 75.

Jag har bytt karriär flera gånger. Från leg.läk. UNS (ospecificerad) till specialist i allmänmedicin och distriktsläkare. Sedan till folkhälsoläkare. Nu, när jag ska fylla 70, påbörjar jag en ny karriär: redaktör.

Reinfeldts önskedrömmar?

Visserligen har jag i ca 10 år varit redaktör för Läkare för Miljöns nyhetsbrev och sedan också dess hemsida, men det har varit i stort sett oavlönat. Nu ska jag få ett "riktigt" redaktörsjobb, avlönat 1 dag per vecka. Jag ska bli chefsredaktör för tidningen Allmänmedicin.

Jag är glad och tacksam över att ha fått detta erbjudande och tycker det ska bli jätteroligt att komma in i hetluften igen. Men av redaktionens fyra medlemmar är det en (1) som inte är pensionär. Är det rimligt? Ska det vara så? Ska inte den här typen av förtroendeuppdrag utövas av dem som är mitt uppe i arbetslivet, som vet vad som är aktuellt, som vet vilka frågor som behöver luftas?

Svaret är ja, enligt min uppfattning. Men förklaringen ligger antagligen i dagens tuffa arbetsförhållanden, kanske i kombination med sent barnafödande. Konkurrens i stället för samarbete, prestationsersättningar, missad satsning på primärvården och ökad administration (inklusive intygsskrivande) är, enligt min uppfattning, det som har gjort jobbet tuffare.

Jag fick mina barn före 30 år fyllda. När jag var 50 var de redan vuxna. Min fritid var bara min, jag kände mig fortfarande stark och orkade satsa på utbildning. Idag är man uppåt 40 när man avslutar sitt barnafödande. Man är närmare 60 när de äntligen är vuxna. Min erfarenhet av 60-åringar är att de ofta är trötta - de orkar kanske sitt arbete, men absolut ingenting mer. Kvällar och helger använder de till att pusta ut och vila upp sig.

Reinfeldt vill att vi ska byta karriär när vi har halva livet kvar - så där vid 40-50 års ålder, när många har halvstora barn hemma och fullt upp med det s.k. livspusslet. Att då börja en obetald utbildning är bara inte att tänka på. Man kanske inte ens skulle vilja ta studielån (om det nu var möjligt) med tanke på osäkra framtidsutsikter.

För pensionärer är det lättare att byta karriär. Vi har vår grundekonomi, vi kan pröva på, misslyckas, gå ner i arbetstid, välja det som just då passar oss. Väldigt många pensionärer har arbetsförmåga kvar, men inte till att jobba 120 % i ett "vanligt" jobb. Att arbeta i ett lugnt tempo, i ett jobb som inte kräver fysisk styrka och hög simultankapacitet, där man själv kan få bestämma hur många veckotimmar man vill lägga ner på det och där man kan få långledigt över sommaren - ja, det är det nog många som vill göra. Några av oss har förmånen att bli erbjudna sådana jobb.

I dagens värld ökar arbetstakten hela tiden. Det betyder att ju äldre man blir, desto snabbare ska man jobba, desto mer ska man "producera". Vilka 60-70-åringar klarar av detta? Om man införde långsammare arbetstakt, möjlighet till deltid och liknande förändringar så är jag övertygad om att pensionsåldern skulle stiga.

Att sedan unga människor ska in i arbetsliv eller studier direkt efter gymnasiet är en annan sak. Det behövs också. Men de som har arbetat ihop till en resa eller ett "friår" måste naturligtvis få använda sina pengar på detta sätt. Problemet är väl snarare att de unga som vill komma in i arbetslivet tidigare inte har möjlighet. De unga måste också få möjligheten att hjälpa till att försörja pensionärer!

För Reinfeldt, som så många andra, har ju rätt: Ska vi pensionärer kunna fortsätta ha dagens standard så måste det blir fler som jobbar ihop till den. Men det finns ju ett alternativ - och det är att vi, som har mer än garantipensionen, minskar vår materiella standard!

LÄS MER
Onödiga läkarbesök gör att verkligt sjuka åsidosätts DN 10.2.2012
Fler måste kunna byta karriär mitt i livet DN 7.2.2012
Börja i hemtjänsten, Reinfeldt DN 7.2.2012

MINA BLOGGAR
Allmänläkarnas arbetssituation: bristande bemanning och frustration vid intygsskrivning 14.11.2011
Mina bloggar om primärvård

http://intressant.se/intressant

Det finns en supermedicin mot de flesta krämpor!

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Wed, 01 Feb 2012 23:07:00 +0000

Om man ser den här filmen, 23 ad ½ hours: What is the single best thing we can do for our health? så får man reda på vilken medicin det är som har hög effekt mot en rad krämpor och riskfaktorer. Man skulle kunna tro att det är ett s.k. alternativmedicinskt preparat - de brukar ju ståta med många och stora effekter. Men det är en evidensbaserad behandling som används inom den konventionella medicinen - dock i alldeles för låg grad.

De som inte orkar titta på filmen kan ju nöja sig med bilden nedan.

Fler bilder finns på www.slso.sll.se/folkhalsoarbete.

http://intressant.se/intressant

Tortyroffer i Stockholm men inte i Skåne måste säljas till riskkapitalbolag

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Sun, 29 Jan 2012 12:33:00 +0000

Stoppa människohandeln i Sverige!
Fler händer i vården!
Välfärd åt alla!

Jag var den första att påpeka att det är människor som säljs vid offentliga upphandlingar av sjukvård, omsorg, skola och trafik. Byggnaderna, tågen och båtarna utan människor i är inte mycket värda.

Jag var den första att jämställa detta med den utauktionering till lägstbjudande av gamla och barn som förbjöds 1918.

Idag är det fler som anammat detta skrivsätt som talar om vad det faktiskt handlar om. Stockholms stad säljer ut förskolebarn, skolbarn och gamlingar, med tillhörande byggnader och personal, till lägstbjudande. Aktuella försäljningar i Stockholms läns landsting (SLL) är tortyrskadade, psykiskt sjuka barn och ungdomar, patienter vid St Görans sjukhus och skärgårdsresenärer.

Jesús Alcalá skriver i SvD 28.1.2011 under rubriken Tortyroffer till salu att Region Skåne ansett sig kunna göra undantag för tortyroffer, utan att kränka EU-direktiven. Stockholms läns landsting däremot anser att de enligt svensk lag måste upphandla behandling av tortyroffer.

När vi, pga. EU-direktiv, antog lagen om offentlig upphandling (LoU) fanns möjligheten att göra undantag för vård, omsorg och skolor. Den dåvarande regeringen tog inte den möjligheten, till skillnad från många andra länder. Hade man gjort det så hade man kunnat fortsätta med avknoppningar, direktkontrakt och annat. Då hade de ökningen av de administrativa kostnaderna inte behövt bli så stora som idag.

Något som jag hört från initierat håll är att Röda Korset inte utvärderat sin verksamhet. Man har långvarig erfarenhet, har utvecklat arbetsmetoder - men inte kontrollerat att de ger avsedd effekt. Man har mångåriga kontakter men följer inte upp hur det går för dem. WeMind lär ha ett program för uppföljning. Kommentar från RKC: "Vården på RKC är kvalitetssäkrad och patientsäker. Vi använder evidensbaserade metoder och vi följer kontinuerligt upp vården genom självskattningsinstrument, patientenkäter samt intervjuer. De kunskaper vi på detta sätt erhåller förs tillbaka till verksamheten och leder till förbättringar i vården."

Men det hade inte hindrat att SLL hade kunnat låta WeMind få köpa en mindre andel av de tortyrskadade, för att bygga upp sin verksamhet och prova utvärderingsinstrumentet. Röda Korset hade kunnat få behålla en större del med krav att de påbörjade utvärdering. Hade SLL varit ett privat företag är det mycket möjligt att man hade handlat på detta sätt.

Det finns personunion mellan WeMinds styrelse och riskkapitalföretag. Är någon förvånad? Det betyder att SLL återigen är berett att låta våra skattepengar lämna landet för principens skull.

Intressant är att när ett försök gjordes att evidensutvärdera vinstdriven kontra icke vinstdriven sjukvård så hittades endast studier som var till fördel för den icke vinstdrivna vården. Den vinstdrivna tycks vara sämre och dyrare. Samma resultat som SNS-rapporten. Ändå ska vi fortsätta skänka skattepengar till riskkapitalbolag.

LÄS MER
Tortyroffer till salu SvD 28.1.2012
Tortyrskadade till salu Expressen 24.1.2012
Vinstkrav försämrar och fördyrar vården Läkartidningen 24.1.2012
Ännu fler rapporter visar att vinst i vården är dåligt och dyrt Gemensam 28.1.2012
Jag blir rädd för Filippa Reinfeldt Jinge 28.1.2012
WeMinds anbud är alltför optimistiskt SvD 19.12.2011
Tortyrskadade kommer att få den bästa vården SvD 15.12.2011
Flera misstag när vård för torterade köptes in SvD 9.12.2011

Mina bloggar
Att auktionera ut tortyrskadade till lägstbjudande 24.1.2012
Nästa: Det stora välfärdsrånet? 12.12.2011
Landstinget säljer ut torterade människor för 1 miljon kronor 3.12.2011
Hur naiva och okunniga får moderater vara? 14.11.2011
Människor säljs på auktion till riskkapitalbolagen 8.11.2011
Alla mina bloggar om männniskohandel

http://intressant.se/intressant

Vad är det egentligen vi ska äta?

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Sat, 28 Jan 2012 16:13:00 +0000

- Det viktigaste kostrådet ur hälsosynpunkt är: Rör på dig mycket och undvik tomma kalorier från fasta och flytande födoämnen.

- Det viktigaste kostrådet ur miljö- och klimatsynpunkt är: Var återhållsam med rött kött.

Först dimper Läkartidningen ner med en imponerande vetenskapligt granskad artikel där man går igenom vad som händer i kroppen när vi förtär olika näringsämnen. Sedan dimper det ner ett brev från Gunnar Lindgren som, med hänvisning till en debattartikel 2009 av Uffe Ravnskov m.fl. i Dagens medicin, envist hävdar teorin att mättade fetter enbart är av godo för moderna stillasittande svenskar.
   Det finns bland dem som har kunskap en massiv konsensus om att viktnedgång sker genom kalorirestriktion och ökad förbränning via ökad fysisk aktivitet. De som förnekar detta har sällan speciellt mycket kunskaper om hur kroppen fungerar.
   Nordic Nutrition Recommendations (Nordiska näringsrekommendationer) är en bok på 436 sidor, med liten stil. Precis som klimatrapporten är de vetenskapliga artiklarna skrivna av en lång rad hjärnor, och troligtvis har dessa hjärnor tillsammans läst tusentals referenser. Ska man förstå vad som där står måste man ha kunskap om näringsfysiologi, människans fysiologi, matframställning, epidemiologi, forskningsmetodik mm. Jag tror inte det är många läkare som har det. Ska man vara trovärdig i sin kritik av boken måste man också läsa allt material, alla referenser, som den bygger på.
   Jag har respekt för Uffe Ravnskov och Gunnar Lindgren som båda drar fram obekväma fakta inom olika områden, bland annat industrins inflytande. Men jag anser inte att de alltid är trovärdiga när det gäller fett.
   Jag tror inte att vare sig Gunnar Lindgren eller Uffe Ravnskov har den utbildning och kompetens som krävs för att rätt kunna bedöma de nordiska näringsrekommendationerna. Uffe Ravnskov är sedan 1979 en oberoende forskare inom fältet njurinflammation (glomerulonefrit) men han har också engagerat sig i "kolesterolmyten". Han brukar kritiseras för att de studier han väljer är små och enstaka och därför inte kan jämföras med de stora metasammanläggningar som han kritiserar.
   Gunnar Lindgren är civilingenjör i kemi samt jazzmusiker, och hans kunskaper inom fysiologi och humanmedicinsk forskningsmetodik är oklara. Han kan kritiseras för att han inte följer med, att han hänger upp sig på ibland urgamla studier, men inte ser att det kommit en hel mängd studier sedan dess. Han diskuterar aldrig på ett trovärdigt sätt trovärdigheten i de artiklar som inte stödjer hans uppfattning.

Argument för kostrekommendationer
Så här skriver professor Charlotte Erlanson-Albertsson, Lund i Läkartidningen 51/2011: "Att följa en diet är bra för att gå ner i vikt och för att undvika diabetes, men vilken diet som är bäst är en omstridd fråga. Kostrekommendationerna växlar, och det florerar flera olika typer av rekommendationer samtidigt: från professionellt håll, experter, enskilda individer och myndigheter. Vilka är argumenten för kostrekommendationer ur vetenskaplig synpunkt?"
   Att fysisk aktivitet påverkar hälsan är klarlagt. Fysisk aktivitet har en rad positiva effekter, förutom att energiförbrukningen ökar.
   De dieter som diskuteras mest är dels LCHF (Low Carb High Fat) som har mycket lågt innehåll av kolhydrater men högt innehåll av fett, dels den s.k. medelhavskosten med rikligt frukt, grönsaker, fisk, skaldjur och vegetabilisk olja men måttligt eller lite av mjölkprodukter, sädesprodukter och rött kött.
   Det finns väl ingen i modern tid som förespråkat stort intag av snabba kolhydrater eller tomma kalorier, dvs. näringsfattig energirik junk food som söta drycker, alkohol, godis, kaffebröd, chipsprodukter eller raffinerade jordbruksprodukter som vitt socker och vitt mjöl. När jag funderar över vad vi ska (eller bör) äta så finns dessa inte med.
   Vilken diet man väljer måste stå i relation med syftet och vem man är. Samma diet kan inte passa hela Sveriges befolkning i alla skeden av livet. Generella rekommendationer till befolkningen måste nödvändigtvis vara mycket allmänna. Om man sedan delar in befolkningen i t.ex. små barn, större barn, medelålders, äldre-äldre, gravida, stillasittande, hårdsportande etc. så måste ju rekommendationerna bli olika. Går man ett steg till och delar in efter hälsoläge blir det ännu mer komplicerat och individualiserat.

Syftet med dieten
Dieten måste anpassas till vad man vill och också till vem man är.
   Ska man gå ner i vikt tycks en diet med mycket högt fettinnehåll och nästan inga kolhydrater vara bra att börja med för många. När det gäller att hålla vikten tycks en diet med mer kolhydrater vara att föredra.
   Om man ska utsätta sig för långvarigt muskelarbete, t.ex. träna, sporta, cykla etc. bör man äta kolhydrater för att ge musklerna näring (muskelglykogen). Med kolhydratfattig fettrik kost orkar man inte lika mycket. Det finns en anledning till varför vasaloppsåkare laddar upp med pasta före loppet och varför de serveras blåbärssoppa.
   Det finns goda bevis för att val av diet kan påverka den framtida hälsan. Genom att välja "rätt" kost och hålla sig till den under en stor del av sitt liv kan man undvika eller skjuta fram debuten för vissa sjukdomar. Det handlar då inte bara om kvaliteten på fettet, utan också om mängder och balans mellan olika vitaminer, antioxidanter, mineraler, aminosyror, fettsyror etc.
   Vill man säkerställa att man får i sig alla näringsämnen man behöver är en blandad kost bäst. Då minskar också risken att man får i sig för mycket av något. Grönsaker och frukt ska man antagligen äta både råa och kokta, eftersom vissa näringsämnen förstörs av uppvärmning med andra görs mer tillgängliga i lagad mat.
   Vill man minska risken för hjärtkärlsjukdomar tycks medelhavskosten vara den bästa långtidsdieten. Om man tror att höga blodfetter efter måltid ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar bör man undvika högfettdiet.
   Om man har anlag för diabetes men vill minska risken att utveckla sjukdomen bör man motionera och välja en kost med lite fett och mycket fibrer.
   Vill man minska risken för cancer ska man undvika rött kött eller åtminstone charkuteriprodukter, och äta mycket grönsaker och frukt. Vill man minska risken för Alzheimer, cancer i tjocktarm och bröst, inflammatoriska sjukdomar, depression och annan psykisk ohälsa bör man välja en diet av medelhavstyp.
   Är man barn ska man undvika en kost med extremer åt någon riktning eftersom man då kan gå miste om värdefulla näringsämnen. Eftersom man växer fort behöver man mer energi per kroppsvikt än vad en vuxen gör.
   Om man rör sig mycket kan man äta friare. Man stoppar i sig mer man men gör av med mer energi. Det är mindre risk att man får i sig för lite av något enskilt näringsämne även om man äter "fel".
   Kemikalierna i våra kroppar tycks påverka vikten och därmed sammanhängande ohälsofaktorer. Vill man minska denna risk så bör man laga sin egen mat från ekologiska råvaror, undvika teflonbelagda kokkärl och undvika att förvara och värma maten i plastkärl.
   Vill man i första hand värna om djuren ska man bli vegan. Då måste man vara väldigt noga med vad man äter för att få i sig t.ex. vitaminerna B12 och folsyra. Speciellt gäller detta kvinnor som kanske kommer att bli gravida så småningom.
   Vill man i första hand värna om miljön och minska det ekologiska fotavtrycket handlar det om att äta ekologiskt framställd mat, minska mängden rött kött men också andra animaliska produkter, och att välja årstidsanpassat och närproducerat.
   Och förstås – är ditt första syfte att du ska känna dig mätt och belåten – då ska du välja den mat som gör dig mätt och belåten. Är ditt syfte att allting ska smaka gott så ska du välja sådan mat du tycker smakar gott. Vill du i första hand må bra så ska du välja den mat som får dig att må bra. Helt OK! I det här landet har vi faktiskt både valfrihet och ett stort utbud att välja bland.

Hur ska vi tänka?
Charlotte Erlanson-Albertsson fortsätter att tala om bantning: "En rekommenderad minskning av födointaget är 30 energiprocent, dvs. en neddragning med ca 500 kcal per dag. Med en sådan neddragning kan man räkna med en viktminskning på ca 0,5–1 kg i veckan, dvs 2 kg i månaden. Fortare än så går det inte om det ska vara en fysiologiskt balanserad process. Precis som viktuppgång är en långsam process är också viktnedgång en långsam process, om den ska bli bestående."
   Aftonbladets populära viktnedgångssajt räknar endast räknar med kalorier in – kalorier ut. Dessutom har de en modifierad tallriksmodell med rekommenderade andelar protein, fett och kolhydrater.
Tallriksmodellen tittar på volymerna. Här rekommenderas en femtedel proteinrik mat, två femtedelar kolhydratrik mat och två femtedelar frukt och grönt. Den som har problem med för hög vikt minskar kolhydratdelen och ökar frukt och grönt. Den som tränar mycket ökar i stället kolhydratdelen.
   Livsmedelsverket har utformat generella råd till befolkningen. När de nordiska näringsrekommendationerna uppdaterades gjorde även LMV en uppdatering 2011. De "tillät" då mer fett än tidigare, men LCHF ingår inte i rekommendationerna. De generella råden lyder i korthet:
- Använd flytande margarin eller olja i matlagningen
- Välj i första hand fullkorn
- Håll igen på läsk, godis och chips
- Ät fisk ofta, gärna två-tre gånger i veckan
- Ät mycket frukt och grönt – gärna ett halvt kilo varje dag
- Ät mindre salt
- Välj nyckelhålsmärkt mat.
   Livsmedelsverket rekommenderar att ungefär en tredjedel av energiintaget, 25-35 %, ska komma från fett, 10-20 % från protein och 50-60% från kolhydrater.

Slutsats
Om svenska folket hade följt Livsmedelsverkets gamla och nya rekommendationer så hade konsumtionen av godis, läsk, kaffebröd, chips etc hade varit nära noll, och alla hade rört sig mycket mer. Vi hade haft betydligt mindre av övervikt, fetma och diabetes än idag, och diskussionerna om bantningskost hade varit mycket mindre infekterade.
   Och varför följer människor inte dessa rekommendationer? En anledning är väl att människan är gjord för att ta tillvara alla möjligheter att äta, och att viss mat påverkar belöningscentrum i hjärnan. Fram till modern tid kompenserades detta av att vi rörde oss mycket. En annan anledning är att maten är så mycket mer tillgänglig idag. I livsmedelsaffärer och kiosker lotsas vi förbi alla läckerheterna som vill belöna våra hjärnor. Vi har pengar nog att köpa dem. Vi behöver aldrig ha tomt i kylskåpet. Och vi behöver inte röra oss för att klara vardagslivet.
   Under andra världskriget och flera år efteråt var det ransonering på kött, socker, bensin och mycket annat. Människor åt mindre och rörde sig mer. Diabetes typ 2 försvann i stort sett.
   Vad väntar jag mig efter att denna text publicerats? Tja, återigen ett antal kommentarer från dem som anser att mättat fett är nyttigt, dem som anser att LCHF är den enda vettiga kosten för i stort sett alla människor, dem som anser att sockerberoende är den stora boven och dem som inte vill acceptera att fysisk aktivitet är A och O.

LÄS MER
Sitell & Frisk En ”hälsoblogg” som tycker precis som jag.
Högfettdieter är inte harmlösa – allvarliga hälsorisker har kartlagts Läkartidningen 51/2011
Klarläggande om Livsmedelsverkets kostråd Livsmedelsverket 5.9.2011
Rekommendationer för näringsriktig mat och daglig fysisk aktivitet i Norden Livsmedelsverket, uppdaterad 9.9.2011
Livsmedelsverkets miljösmarta matval Förslagen som regeringen stoppade, Naturskyddsföreningen 2011
Matcirkeln och tallriksmodellen Livsmedelsverket
Tallriksmodellen Stockholms läns landsting
Tallriksmodellen.se
Kostråd vid diabetes - SBUs rapport Läkartidningen 23/2010
LCHF-diet är miljö- och klimatovänlig Läkare för Miljön 25.10.2011
Mina kostråd Min blogg, Dagens Medicin 14.9.2009
Kan kostråd orsaka sjukdomar och död? Min blogg, Dagens Medicin 3.9.2009
Livsmedelsverket bör omedelbart sluta med kostråd till allmänheten Debattartikel, Dagens Medicin 8.4.2009
Mat för livet Två seminarier 2006 och 2007, Läkare för Miljön

http://intressant.se/intressant

Är blandekonomi lösningen?

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Tue, 24 Jan 2012 12:16:00 +0000

Bror Perjus föreslår i DN Debatt 24.1.2012 att det nordiska systemet med en skattekvot på 40-50 procent ska vara den globala modellen som räddar ekonomin. Tom. Jacob Wallenberg ska ha erkänt att den nordiska modellen fungerar för att de fackliga organisationerna tar ett makroekonomiskt ansvar. Jämlikhet skapar social trygghet, lycka och ekonomisk utveckling.

Perjus listar kriser under ”modern” tid:

- Latinamerika på 80-talet

- Sverige 1992

- Sydostasien och Ryssland i slutet av 1990-talet

- IT-marknaden 2000 – 2001

- USA och Europa 2007-2008

På tur står Europa, USA och enligt Världsbanken kanske också Kina, Indien och Brasilien.

Följande åtgärder anser han krävs:

- Större kapitalbuffertar i bankerna

- En penningpolitik som tar större ansvar för den finansiella stabiliteten

- Belöningssystem som gör miljövänlig porduktion lönsam

- Ett BNP-begrepp som tar hänsyn till humankapital och naturkapital

- Avskrivning av statsskulder

- Hinder för bankerna att ägna sig åt spekulation

- En radikal nedskärning av mängden spekulationskapital

Han anser också att skattehöjningar kräver en stark demokrati eftersom de måste vara förankrade i folkviljan. Det globala samhället måste vara jämbördigt med den globala ekonomin.

Ett annat sätt att uttrycka det görs i analysen av Europas socialdemokrati i en annan artikel: ”Socialdemokratins grundläggande idé om att acceptera marknadsekonomin men tämja dess avarter, som fungerat i nationalstaten, sveptes bort av globaliseringen där det internationella kapitalet kan agera fritt.”

Kommer ni ihåg diskussionen om globaliseringen för 10-20 år sedan? Då aktivister jorden över hävdade att den skulle gå ut över den vanliga människan? Och förespråkarna hävdade att den var nödvändig för jordens utveckling? Vem hade mest rätt?

Läser för övrigt i Stockholmsdelen att Stockholm ska försörja sig på hitresande turisters hotellnätter och shopping. Är det en hållbar lösning? Det kräver ojämlikhet – några har mer råd än andra, oavsett hur konjunkturen går. Det tär ytterligare på jordens resurser. Och är mycket konjunkturkänsligt.

LÄS MER

Utvecklad blandekonomi är svaret på den globala krisen DN Debatt 24.1.2012

Europas socialister har inte lyckats förklara sin roll DN Världen 24.1.2012 (ej på nätet)

Skärgård och shopping ska locka turister DN Stockholm 24.1.2012

MINA BLOGGAR

Mina bloggar om ekonomi

Är kapitalism 4.0 bästa vägen? 14.1.2012

Hazardpolkerspel om världen 8.10.2011

http://intressant.se/intressant

Att auktionera ut tortyrskadade till lägstbjudande

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Tue, 24 Jan 2012 00:00:00 +0000

Utauktionering av människor till lägstbjudande förbjöds i svensk lag 1918. Läs min blogg Landstinget säljer ut tortyrskadade för 1 miljon kronor.

Nästa vecka fattar Stockholms läns landsting beslut om vem som ska får uppdraget att erbjuda behandling till tortyrskadade. Det är sådana som lever hela livet med psykiska trauman, som naturligtvis också påverkar den kroppsliga hälsan, arbetsförmågan, äktenskapet, alkoholbruket, relationerna till barnen etc. Om en sådan person blir i bättre psykisk balans - vad är det värt?

Enligt Filippa Reinfeldt och chefsläkaren Henrik Almquist tycks det inte vara värt en miljon i alla fall. För det är skillnaden mellan den erfarna och effektiva Röda Korset och den inom detta område oerfarna WeMind, som vare sig har personal, lokaler, rätt kunskap eller erfarenhet.

Så här skriver Aftonbladet: "Om RKC:s verksamhet hade varit kvalitativt svag hade beslutet varit försvarbart. Men den håller hög kvalitet. Den får näst högst kvalitetspoäng i landstingets utvärdering och högre än WeMind AB. Om RKC:s verksamhet hade varit orimligt dyr hade beslutet varit försvarbart. Men Röda Korsets anbud är prismässigt näst lägst."

Så här skriver Expressen: WeMind har heller inte påstått att de kan sådant. De erbjöd inte bara vård till lägstbjudande, de fick också lägst ”kvalitetspoäng”, vilket förklaras på WeMinds hemsida: ”Helhetsbetyget drogs dock ner till en 3a av att vi har ringa erfarenhet av det exakta området . ”

LÄS MER
Tortyrskadade till salu Expressen 23.1.2012
Tortyroffer sätts i oprövade händer Staffan Mjönes 9.1.2012
Politikerna sätter vården av tortyrskadade på spel Aftonbladet 4.12.2011

MIN BLOGG
Landstinget säljer ut tortyrskadade för 1 miljon kronor 3.12.2011

http://intressant.se/intressant
http://ping.bloggportalen.aftonbladet.se/BlogPortalPing/ping/106774/4484844

Att sälja människor på Serafen

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Mon, 23 Jan 2012 09:44:00 +0000

Stoppa utförsäljningen av människor! Fler händer i vården!

Den här artikeln på Gemensam, om försäljningen av Husläkarmottagningen Serafens patienter och personal, är så bra att jag kunde skrivit den själv.

Ett misstag har de dock gjort: Det var inte hela sjukhuset Serafimerlasarettet (kallat Serafen bland professionen och Serafimern av allmänheten) som såldes av Stockholms läns landsting, inte ens byggnaderna. Att man kunde sälja patienter och personal hade man inte kommit på än. Så man sålde bara inventarierna.

Serafen var Sveriges första riktiga lasarett, och det var här grunden till Karolinska Institutet lades. 1980 stängdes Serafen för gott som sjukhus.

Efter ombyggnad fylldes byggnaderna av olika mottagningar, bland annat en husläkarmottagning. Nu finns Kvartersakuten Serafen, som fortfarande ägs av de läkare som startade den, samt Husläkarmottagningen Serafen, numera Capio Husläkarmottagningen Serafen.

Två vårdcentraler, i samma hus, med samma namn? På den avlägsna tid, när allt var landstingsägt, drev Göran Sjönell idén med små läkarmottagningar med begränsat upptagningsområde. Han fick gehör hos landstingsledningen, och ett antal "kvartersakuter" med hög tillgänglighet startade i västra delen av innerstaden. En låg på Serafen.

När landstinget inledde privatiseringarna talade man om "mångfald", man ville ha många utförare. Därför handlade det om "avknoppning", att personalen själva övertog lokaler och utrustning och fortsatte driva verksamheten i liten skala. På den tiden såg man inte värdet av patienter och personal och tänkte inte på att man skulle kunna sälja människor.

För att skapa "konkurrens" delades kvartersakuten på Serafen, under stor vånda från personalens sida, i två delar, varav den ena knoppades av utan att media fäste speciellt mycket uppmärksamhet vid detta. Det samarbete som tidigare varit naturligt upphörde förstås. Sedan ökade privatiseringshastigheten, landstinget ville göra sig av med all egenägd verksamhet. Vårdval Stockholm gjorde det lätt för dem som stannat kvar inom landstinget att knoppa av sig 2008. De nya ägarna insåg värdet av patienter och personal, och det är de som nu, efter fyra år, har sålt dem till Capio.

Den personal som under de olika privatiseringsvågorna hoppat på tåget är nästan undantagslöst läkare. Många närmar sig nu pensionsåldern och kan tänkas överväga att dra sig tillbaka. Under denna tid har riskkapitalbolagen insett att det är riskfritt att investera i svensk sjukvård. De erbjuder förstås helt andra ekonomiska villkor än yngreläkarna eller annan personal på vårdcentralen. Mitt tips är att inom en tioårsperiod ägs alla landstingsfinansierade verksamheter av storbolag.

Det finns ett undantag, en av de allra första där personalen tog över verksamheten (1991). Det är Hälsocentralen Akka i Västerhaninge. Det är ett personalkooperativ - nästan all personal är delägare. Alla som arbetar där har ett intresse av att verksamheten går bra, och vinsten återinvesteras i verksamheten. Kanske är personalkooperativ en förutsättning för att en liten privat mottagning inte blir uppköpt av ett storbolag.

Betecknande är hur det beskrivs som "ökad valfrihet" när det offentligägda alternativet försvann från Serafen, och bara två privata återstod.

Serafimerlasarettets gamla sjukhusbyggnaderna ägs fortfarande av Stockholms läns landsting. Idag finns många verksamheter här, de flesta privatägda och landstingsfinansierade, några - allt färre - landstingsägda.

Det finns många intressanta länkar i artikeln. T.ex. den här, som verifierar att det bara är pengarna som gäller vid upphandlingar - kvaliteten struntar man i.

LÄS MER
Hur tänker man när man skänker bort ett helt sjukhus? Gemensam 22.1.2012
Vänsterpartiet polisanmäler Stockholms läns landsting MyNewsdesk 19.1.2012
Moderata kompispriser Dagens Arena 17.1.2012
Lobba, lobba, lobba Christer Ljungberg 15.1.2012
Jag betraktar det som vänskapskorruption Dagens Arena 13.1.2012
Toppolitikern om läkarnas miljonklipp: Vi såg inte hotet DN 13.1.2012
Läkare gjorde jätteklipp på avknoppad vårdcentral DN 12.1.2012
På Kungsholmen ökar valfriheten SvD 7.1.2008

MINA BLOGGAR
Mina bloggar om privatisering
Mina bloggar primärvård

http://intressant.se/intressant

Läkare måste fråga om silikonimplantat!

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Mon, 16 Jan 2012 12:30:00 +0000

Nu är det inte bara levnadsvanor, depression, våld, blodtryck, arv, BMI, kalk, hypothyreos och blodsocker som vi uppmuntras att screena. Kvinnliga patienter med oförklarad värk och andra ospecifika symtom måste man också fråga om de har silikonimplantat.

Hos ett antal kvinnor har industrisilikon spritt sig från spruckna implantat ut i vävnaderna. Historien tycks vara att en slaktare (!) börjat tillverka billiga implantat innehållande billigt industrisilikon i stället för det dyrare godkända medicinska silikonet. Dessutom gjordes det skyddande höljet svagare med följd att risken för ruptur ökade kraftigt. Samtidigt tillverkade man dyrare implantat för de mer välbeställda. Mannen är nu efterlyst av Interpol för brott mot liv och hälsa.

Från Wikipedia hämtar jag information: Silikos är benämningen på stendammlunga orsakad av kiseldioxid (kvarts). Sjukdomen var vanlig tidigare och är nu på väg tillbaka. Silikon är ett samlingsnamn för oorganiska polymerer baserade på kedjor av kisel och syre. Inom industrin framställs kiselgel ur salter av kisel.

Först 2010 förbjöds PIP-implantaten då franska myndigheter upptäckt vad de innehöll. I Sverige har ungefär 4 000 kvinnor fått dem, men centralt register saknas. I Frankrike är de 30 000, i Europa och Latinamerika 300 000.

Myndigheterna i Tyskland, Tjeckien, Frankrike och Venezuela uppmanar nu alla kvinnor som bär bröstimplantat från företaget Poly Implant Prothèse (PIP) att ta ut dem som en säkerhetsåtgärd. Sverige har inte denna rekommendation. Här, precis som i Storbritannien, anser myndigheterna att det inte finns ett behov av att ta ut dem om de inte orsakar besvär.

Redan 2001 visade en studie samband mellan spruckna bröstimplantat och bindvävssjukdomar som fibromyalgi, Hashimotos thyreoidit och lungfibros. Enligt aktuella franska studier finns dock inget samband med PIP-proteserna och cancer.

Vad vi inte vet är om det är det svaga höljet som är boven, eller om det är själva silikonet. Kanske har det medicinska silikonet lika stor effekt på bindväven som industrisilikonet. Men eftersom de implantaten har bättre kvalitet på höljet så brister de inte lika ofta. De symtom som anses bero på spruckna implantat är ospecifika och vanliga i befolkningen. Troligen krävs fler och större studier för att verkligen visa samband med sjukdomar.

Sedan kommer mina personliga funderingar in. Varför gör man dessa operationer? En del av dem hör till de psykiskt instabila, som ser en ”defekt” i kroppen som orsak till alla problem. Här är risken att problemet flyttar sig till en annan del av kroppen. Några har blivit opererade för bröstcancer – och det må vara dem väl unt att få tillbaka sin kroppskonstitution. Men unga friska flickor och kvinnor – varför satsar de en summa, som för en ung människa är en förmögenhet, på sina bröst? En summa som de skulle kunnat använda till bostad, buffert för arbetslöshet och föräldraskap, långledighet?

Jag hamnar alltid i den obekväma tanken att dagens unga (arbetande) människor har för mycket pengar. Livet är så annorlunda idag jämfört med när jag var ung. Den lilla del av befolkningen som inte studerade började arbeta vid 16-18 års ålder (48 timmars arbetsvecka, ofta tunga jobb). Första barnet kom vanligen vid 20-25 års ålder. Sedan var det familjeliv och ansvar som gällde.

Dagens unga har bara sig själva att tänka på tills de är 30-35 år gamla. Är det en vacker kropp de prioriterar så lägger de små förmögenheter på den.

De kollegor som med öppna ögon använd billiga icke godkända implantat borde anmälas enligt Lex Maria eller annan lämplig lag.

LÄS MER

Kunder informerades inte om förbjudna implantat SVT 12.1.2012

Det personliga ansvaret för hälsan glöms bort SvD 11.1.2012

Bröstimplantat bort i flera länder SvD 9.1.2012

Biverkningar av bröstimplantat rapporteras inte SVT 9.1.2012

Chavez anklagar kapitalismen för bröstimplantat Åbo underrättelser 5.1.2012

Ingen förhöjd cancerrisk för kvinnor med PIP-implantat enligt fransk myndighet Läkemedelsverket 23.12.2011

Personer med PIP bröstimplantat bör informeras och erbjudas kontakt med läkare Socialstyrelsen 1.11.2010

Den brittiska myndigheten MHRAs undersökning av P.I.P. bröstimplantat Socialstyrelsen 22.9.2010

Injicerbara implantat kan försvåra mammografi Läkemedelsverket 6.9.2011

PIP-implantat Svensk förening för estetisk kirurgi 20.5.2010

Andras bloggar

Internationellt

Jean-Claude Mas, French breast implant maker PIP boss, wanted by Interpol What’s on Ningbo 24.12.2011

Bulk of company's implants used subpar silicone WTAQ.COM 27.12.2011

Breast implant scandal: Andrew Lansley orders review of dangers from cheap silicone Nigeria News 1.1.2012

French breast implant firm boss unrepentant over unauthorised silicone The Guardian 6.1.2012

Vetenskapligt

Silicone gel breast implant rupture, extracapsular silicone, and health status in a population of women J Rheumatol May 2001;28(5):996-1003

The spectrum of ASIA: ‘Autoimmune (Auto-inflammatory) Syndrome induced by Adjuvants’ Lupus Febr 2012;21:2118-120

Silicone and scleroderma revisited Lupus Febr 2012;21:2121-127

http://intressant.se/intressant

Är kapitalism 4.0 bästa vägen?

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Sat, 14 Jan 2012 13:07:00 +0000

Jag har länge insett att vi behöver ett nytt ekonomiskt system. Jag läste ekologisk ekonomi på Stockholms universitet, men de kunskaperna räcker inte för att jag ska kunna förstå hur ett annat system skulle se ut. Det finns många som på nätet belyser omöjligheten med ett system som är byggt på oändlig tillväxt.

Så här ser dagens läge ut, belyst av Chris Martensen:
- Som ett resultat av låne- och räntesystemet kräver ekonomin exponentiell tillväxt ("ränta på ränta").
- De sammanlagda skulderna är mycket större än de sammanlagda pengarna.
- Den tillväxtkrävande ekonomin är byggd på ojetillgångar som inte kan växa.
- Vi passerade peak upptäckt olja (discovery peak) redan 1964, och befinner oss nu i peak oil med en hotande oljechock senast 2013. Anledningen är att det går åt allt mer energi (olja) för att få ut olja. För t.ex. oljesand är förhållandet 3:1. Och eftersom hockeyklubban (exponentiell tillväxt) gäller även här går det rasande fort emot 1:1.
- Dessutom närmar vi oss också peak råmaterial, t.ex. sällsynta jordmetaller som behövs till elektronik, solceller mm. Zink, guld, tenn m.fl. kommer att räcka i ett 20-tal år. Kina har insett detta och importerar mycket mer av mineraler och metaller än vad de själva behöver idag.
- Vi har också passerat peak energi. Vi kommer inte, ens om vi använder det lilla uran som finns, att kunna skrapa ihop så mycket energi som vi idag gör av med. Vi har inte i tid satsat tillräckligt på teknikutveckling och investeringar i infrastruktur. När vi plötsligt inte får ut mer än ett fat olja per motsvarande investerad energi så tar det stopp - vi har inte den billiga energi som krävs för att bygga nya anläggningar.

En ny rapport har sammanställts inför Världsekonomiskt Forum i Davos i februari. Den refereras i en artikel i DN 12.1.2012. Man har listat de fem mest sannolika och de fem mest farliga riskerna - sammanlagt åtta risker. Av dessa åtta risker är fyra direkt relaterade till det ekonomiska systemet. Övriga fyra påverkas också av ekonomisystemet. Två risker hör till både mest sannolika och mest farliga: kroniska offentliga obalanser och kriser i vattenförsörjningen. Till mest sannolika hör också kraftigt ökande inkomstklyftor, växande utsläpp av växthusgaser och cyberattacker. Till de farligaste hör stor finansiell systemkris, kris beroende på livsmedelsbrist och extrema svängningar i energi- och jordbrukspriserna.

Klas Eklund, SEB och regeringens framtidskommission, skriver i DN 14.1.2012 att det är dags för "kapitalism 4.0". Han listar ett antal förändringar: Företag och banker måste ta mer samhällsansvar. Ungdomsjobb måste skapas. Sverige ska vara bra på spetskompetens + enklare tjänstejobb som inte kan flyttas. Bättre kvalitet på upphandlingar av vård och omsorg. Miljövänlig teknik måste stiumuleras.

Till det reformpaket som Tim Jackson och Peter Victor anser åtminstone teoretiskt skulle leda till en fungerande ekonomi med nolltillväxt hör:
- Tydliga tak för resursförbrukning och utsläpp
- Grön skatteväxling
- Arbetstidsförkortning - alltså dela på jobben och omsätta ökad produktivitet i mer fritid istället för mer konsumtion
- En hårdare reglerad finansmarknad
- Satsningar på minskad ojämlikhet
- Styra om investeringar till grön omställning, offentlig konsumtion och satsningar som kollektivtrafik och infrastruktur.

Cirkulär ekonomi eller cradle to cradle (C2C) innebär att produktionen ska imitera naturens kretslopp. Biologiskt material ska återföras till naturen och icke-biologiskt material ska återföras som råvara i produktionen i eviga cykler. All energi som tillförs ska vara förnyelsebar och avfall elimineras som koncept. I förlängningen står rörelsen för en ny cirkulär ekonomi där material aldrig förstörs och där all tillväxt, produktion och konsumtion är av godo.

Omställning Sverige (Transition Sweden) är ett nätverket för lokala omställningsinitiativ för att möta de utmaningar som oljetopp och klimatförändring ställer oss inför. Här talar man om lokal matförsörjning, lokalt utbyte av tjänster - och kanske lokal valuta.

Klas Eklunds artikel är den första ansats jag uppmärksammats från näringslivet. Det är i alla fall första början till ett nytt tänk. Men jag vet inte hur den fungerar med hushållning och jämlik fördelning av jordens resurser. Jag tror på de idéer som Tim Jackson, C2C och transition-rörelsen har. Men jag vet inte hur man ska komma vidare.

Klas Eklund och Tim Jacksons modeller kräver att politiker och företag går hand i hand. Företagen måste stå tillbaka, avstå från att till varje pris vinstmaximera. Alla måste förstå att generositet lönar sig i längden. Hur ska man få med sig dem på tåget?

Tim Jackson inluderar ökad jämlikhet i sina reformer, vilket Klas Eklund inte gör. Det Naturliga Steget inkluderar i sina hållbarhetsprinciper att människor inte systematiskt hindras från att tillgodose sina behov, t.ex. via missbruk av politisk och ekonomisk makt. I ett ojämnlikt och rättsosäkert samhälle minskar tilliten.

Det verkar som om C2C och transition innebär en avglobalisering och ett enklare liv. Jag är inte alls säker på att resurser kommer att frigöras för de fattigaste två miljarderna i världen. Kommer de någonsin att få den tvättmaskin som Hans Rosling önskar dem? Eller får de stanna kvar i fattigdom?

Om vi använder back-casting ska vi ställa oss i den hållbara framtiden och se hur det hållbara ekonomiska systemet ser ut. Sedan blickar vi tillbaka för att se hur vägen från idag till dit gick. Kan någon göra det där framtidsjobbet och berätta för mig?

LYSSNA
Chris Martensen
Nicole Foss
Tim Jackson

LÄS MER
Vi behöver en kapitalism som är mer ansvarstagande DN 14.1.2012
Hållbarhetstrenderna som formar 2012 CSR i praktiken 14.1.2012
Finansiell systemkris största hotet DN 12.1.2012 (ej på nätet)
Sociala orättvisor största riskerna 2012 DN 11.1.2012
Sopfritt kretslopp Om cradle to cradle (C2C), SvD 8.1.2012
2012 - en förvärrad kris eller uppsving? SvD 5.1.2012
De som hinner först med omställningen blir stora vinnare Karl Hallding, Expressen/Global utmaning 12.12.2011
Tillväxt utan gränser eller välfärd utan tillväxt? Global utmaning 17.2.2011
Jakten på ett nytt paradigm Johan Danielsson 17.2.2011
Ekonomi och hälsa Läkare för Miljön
New generosity
Omställning Sverige

ANDRAS BLOGGAR
Anders Romelsjö
Jonas Sjöstedt
Fredrik Bengtsson
claesleo
Johan Hedin
Högberg
Johan Sjölander

MINA BLOGGAR
Alla inlägg om ekonomi
När ska vi börja dela med oss? 11.1.2012
Hazardpokerspel om världen 8.10.2011
Det globala systemet vacklar 30.8.2011
Tillit och välfärd 25.3.2011

http://intressant.se/intressant

När ska vi börja dela med oss?

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Wed, 11 Jan 2012 11:05:00 +0000

Jag kan inte se någon annan lösning än att vi i de rika länderna måste dela med oss. Vi måste acceptera en sänkt levnadsstandard för att de andra ska få en höjd. Dagens ekonomiska system verkar i motsatt riktning.

Hans Rosling är en gudabenådad folkbildare. När man lyssnar till honom går informationen vidare från hjärnan till hjärtat - man förstår och anammar budskapet, även om man inte alltid kommer ihåg siffrorna. (Vill man så kan man gå in på Gapminder och leka runt - alltid hittar man något intressant!)

Jag bläddrar runt bland bloggarna som länkar till hans senaste artikel i DN. Stefan Hannas sammanfattar hans budskap: "Det har blivit mycket bättre" och "inse hur det ser ut och satsa där det gör ordentlig skillnad och inte utifrån hur vi gjorde förr".

Bloggarna har olika karaktär. Vissa tolkar som att tillväxt är det som möjliggjort förändringarna. Andra påpekar att det är just den materiella tillväxten som kommer att sätta krokben för fortsatt utveckling. Åter andra påpekar att Rosling koncentrerar sig på de goda förändringarna och då glömmer de problem som fortfarande finns, de lidande människor, de områden där utvecklingen tycks gå åt fel håll.
Motpol tar fasta på hur långt vi har kommit i Sverige. Jag rekommenderar honom att läsa Gunnar Lindgrens beskrivning av sin omvärld under uppväxten på 40- och 50-talen. Det är bara 50-60 år sedan!

Några intressanta företeelser jag har uppmärksammat är:

- Skärvången i norra Jämtland. En by med tre gårdar. När Arla slutade hämta mjölken tänkte man lägga ner djurskötseln. I stället började man förädla sin egen råvara. Idag expanderar byn, man måste importera arbetskraft från andra byar till mejeriet.

- Torestorp i sjuhäradsbyden, där introduktion av bomullsvävning medförde en ekologisk, ekonomisk och social kris på 1860-talet.

- Hur vi löste vår befolkningskris, när det i mitten av 1800-talet inte längre gick att försörja sig på jordbruket, dels med industrialisering, dels genom att låta befolkningen flytta till småländska höglandet, Norrlands inland och USA. Idag är någon enstaka procent av befolkningen sysselsatt med att producera mat åt oss.

- Slutligen en uppsats om boskapsskötsel och småjordbruk i östra Afrika (ännu ej publicerad). Befolkningstrycket medför en successiv utarmning av jordarna vilket i sin tur medför inflyttning till städerna. Jordarna måste skyddas genom minskat tryck, och andra försörjningsmöjligheter måste skapas för den ökande andelen som inte kan leva på jorden.

När det gäller östra Afrika ser jag parallellen med Skärvången. Idag förs råvaror av olika slag i princip helt oförädlade ut ur Afrika. Den värdeökning som sker i samband med förädling (t.ex. av järnmalm till stål, av jordnötter till färdigförpackade jordnötsprodukter) tillfaller helt och hållet företag och människor i andra länder. Så på något sätt måste någon form av industri byggas upp i de fattigaste länderna.

Samtidigt finns det en fara med detta, vilket illustreras av Torestorp. Om det görs utan styrning kan det innebära att människorna hamnar ur askan i elden. Industrier, små och stora, kräver investeringar, energi, råvaror, sophantering, transporter. Här finns risk att miljön belastas ytterligare.

Världens fattigaste 2 miljarder kan inte göra det som en femtedel av Sveriges befolkning gjorde för 150 år sedan: emigrera. Dels har de inte pengar att investera i resan, dels finns det ingen (nästan) tom världsdel som väntar på kolonialisering. Det skulle i så fall vara småländska höglandet, som åter blivit obefolkat. Blir det varmare kan fler delar av Sibirien, Kanada och Norden bli tillgängliga. Men det är knappast några jordbruksmarker!

LÄS MER
En älg, en häst och hungriga barn Gunnar Lindgren 10.1.2012
Rosling har bara halva sanningen Åke Blomdahl 7.1.2012
Skönmålar Hans Rosling? Anders Romelsjö 5.1.2012
Hans Roslings värld kommer inte att bestå - tyvärr Fnordspotting 5.1.2012
Hans Rosling och tvättmaskinen Skäggmesens atlas 5.1.2012
Tillväxt gör världen till en bättre plats Elias Granqvist (m) 8.1.2012
Läs på! Världen har förändrats Hans Rosling, DN 5.1.2012
Ja må sju miljarder leva Hans Rosling, DN 19.9.2011
Gapminder
Det hade varit bättre om den bomullen aldrig kommit in i vårt land Uppsats, Göteborgs universitet 2010
Socioeconomic determinants of infant mortality: A worldwide study of 152 low-, middle-, and high-income countries Hans Rosling et al, Scand J Public Health May 2007 vol. 35 no. 3 288-297

MINA BLOGGAR
Halva jordens befolkning bor i sju länder 19.8.2011
Tillit och välfärd 25.3.2011
Energi och hälsa i de fattigaste länderna 19.2.2011
Stopp i barnafödandet räddar inte världen 14.11.2010

http://intressant.se/intressant

"Generalistläkare" den nödvändiga basen för högspecialiserad vård

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Sun, 08 Jan 2012 10:25:00 +0000

I en sjukvård som är allt mer högspecialiserad, där organspecialisternas kunskapsområde blir allt mindre, är generalisterna nödvändiga.

I höstas väckte det uppmärksamhet i allmänmedicinarkåren när "en av oss" ansåg att allmänmedicin som specialitet och verksamhet kunde utgå så patienterna själva, utifrån sin organkunskap, kunde välja rätt organspecialist.

Det är numera länge sedan (1984) den kontroversielle Göran Sjönell i sin doktorsavhandling (en av de första som gjordes av allmänmedicinare) visade att en s.k. väl utbyggd primärvård (1/5000 tror jag) medförde minskad belastning på akutmottagningarna.

Den här bilden illustrerar att man inte bör tänka på gamlingar som en enhetlig grupp.

... my name's nancy 20 years old

... tell him to open the cam

... tell him to find me one of his friends

En viktig rapport har undgått mig - först idag läser jag i DN om innehållet i Socialstyrelsens rapport Ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi. På sid 20-21 refereras flera studier som visar att geriatrisk vård var effektivare än organspecialiserad. De som utreds och behandlas inom geriatriken överlever och bor hemma oftare än de som hamnar inom "vanlig" sjukhusvård. Enligt DN-artikeln finns motsvarande visat för höftfraktur.

Detta bekräftar vad vi redan vet: En sjukvård kan inte byggas upp på bara organspecialister. Basen måste vara generalister. Människor består inte av separata organ - kroppen är ett intrikat system där organen interagerar med varandra och med "själen". Många delar i detta system har vi fortfarande dålig kunskap om.

Förr hade generalister (provinsialläkare, distriktsläkare, distriktssköterskor etc) hand om hela familjen, från de gravida kvinnorna till gamlingen på dödsbädden. Idag anses det mer eller mindre självklart att de gravida kvinnorna sköts av barnmorskor och gynekologer och de små och stora barnen av specialutbildade sjuksköterskor och barnläkargeneralister. Många anser det också självklart att generalister (allmänmedicinare, distriktssköterskor) tar hand vanliga sjukdomar, oavsett vilket organ de sitter i.

Naturligtvis ska även äldre få god tillgång till generalister. Till primärvårdsgeneralister när de är hyggligt friska, till geriatrikgeneralister när de mer sjuka.

Detta utesluter inte ett nödvändigt samarbete med organspecialisterna. Goda konsultationsrutiner, t.ex. via gemensamma patientronder på vårdcentralen eller speciell telefontid hos organspecialisten, gör att generalisten kan få rådgivning och ökad kunskap samtidigt som patienten slipper remitteras i onödan, till båtnad både för patienten och specialistmottagningen. Ju bättre konsultationsmöjligheter, ju bättre samarbete, desto bättre vård hos generalisten.

Jag glömmer inte patienten jag hade som nybliven distriktsläkare på en nystartad vårdcentral. Han kom för blodtryckskontroll. På vägen ut bad han om värktabletter han brukade få hos den privatpraktiker han gått hos tidigare. Han hade "en gammal rygg". Ambitiös som jag var (jag hade just gått kurser i ortopedisk medicin) tog jag anamnes, han fick klä av sig, jag undersökte honom. Det var något som inte stämde så jag ordinerade några prover - han hade en uttalad hypothyreos med muskelsvaghet! Tjugo år tidigare hade han sökt öronläkare pga ont i halsen, han fick pc. Troligen var det en thyreoidit han hade den gången.

I detta besök var minst fyra organspecialiteter inblandade: invärtesmedicin, ortopedi, endokrinologi och otorhinolaryngologi. Jag hade baskompetens inom alla dessa organspecialiteter. Han slapp remitteras hit och dit. Anamnes, undersökning, utredning, behandling och uppföljning skedde på mottagning "nära dig" utan långa sjukhuskorridorer.

Ska man hårddra kan man säga att "en organspecialist är någon som vet allt mer om mer om allt mindre och mindre, tills han/hon slutligen vet allt om ingenting. Medan däremot en generalist är någon som vet mindre och mindre om allt mer och mer tills hon/han slutligen ingenting vet om allting." (Ursprungligen, på engelska, ingenjör respektive socialvetare.) Båda behövs!

Tittar man på kostnadseffektivitet och framtiden måste det alltså vara fel att Sahlgrenska väljer att lägga sparbeting just på geriatriken.

LÄS MER

Pengar är inte allt DN 8.1.2011

Ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi SoS 2011-3-34

Multisjuka i kläm när SU skär ner vården GP 17.10.2011

Det behövs fler geriatriker UNT 14.9.2011

Fel att lägga ner allmänmedicin DM 4.10.2011

Grundlöst om allmänläkarnas roll DM 21.9.2011

Dags att skrota allmänmedicinen! DM 19.9.2009

Särskilt vårdprogram för äldre med höftfraktur Läkartidningen 40/2006

Svensk nedrustad geriatrik ännu störst i Norden Äldre i centrum 1/2004

Sjönell G. Relationship between use of increased primary health care and other out-patient care in a Swedish urban area. II. Utilisation of out-patient out-patient hospital services. Scand J Prim Health Care 1984, 2(2):77-83

http://intressant.se/intressant

Varför saknar socialdemokraterna en vision?

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Wed, 04 Jan 2012 11:04:00 +0000

LÄS OCKSÅ Socialdemokratin måste på nytt gå i takt med tiden av Peter Weiderud, DN 22.1.2011.
Den moderata regering som vi fått stå ut med alldeles för länge har inte den enskilda medborgaren, de under- eller medelprivilegierade, som målgrupp. Inte heller kommande generationer tillhör målgruppen. Dess målgrupper är framför allt företagen och de redan tämligen förmögna borgarna.

Många - dock alltför få - inser att moderaterna/alliansen inte tar tag tillräckligt bra i de stora övergripande frågorna som vi förr eller senare kommer att ställas inför: klimatförändringarna, stigande energipriser, en djup ekonomisk kris samtidigt som jordens befolkning ökar i antal.

Socialdemokraterna har här en chans som de hittills inte tagit. De skulle kunna ta tjuren/medborgarna vid hornen och tydligt förklara att en kursändring är nödvändig. Om det gjordes på rätt sätt, med upplysning om läget parat med hopp, att det går att göra något, finns chansen att de skulle kunna dra till sig många nya väljare.

Det är inte säkert att kursändringen måste bestämmas i detalj. Det vore bättre att beskriva målet, dit vi vill. Hur ser det samhälle ut som om 20 år är både socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart? Ett samhälle som vi med förtröstan kan lämna över till våra barnbarn?

Vi vet en hel del om detta: Klyftorna är små. I stort sett alla har en levnadsnivå där basala behov är tillgodosedda. Barn och ungdomar omges av vuxna som har tid, har meningsfull sysselsättning och tillägnar sig hela tiden nya kunskaper. Vi tär inte på jordens resurser mer än vad som kan förnyas. För vår egen skull visar vi miljön stor omsorg, och jordens temperatur har stabiliserat sig.

Först när denna framtidsvision är uppmålad kan man börja fundera på vilka steg som leder i rätt riktning. Tankesmedjorna kan få fundera över hur man ska handskas med det ekonomiska systemet, skatter och välfärd, energianvändningen. Då kommer man att upptäcka att ibland får man ta ett steg bakåt för att kunna byta riktning. Man kan också se att det finns många vägar som leder till målet vilket borde göra det lättare att processa fram en kompromiss. När man väl bestämt sig så kan man också motivera vägar och åtgärder utifrån visionen, vilket förhoppningsvis bidrar till ökad acceptans.

Ett bra ramverk när man tänker sig det hållbara samhället är Det Naturliga Stegets fyra hållbarhetsprinciper:

I det hållbara samhället utsätts inte naturen* för systematisk....
1. … koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t ex fossilt kol och tungmetaller).
2. … koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t ex NOx, hormonstörande ämnen, m.m).
3. … undanträngning med fysiska metoder (t ex från trafikinfrastruktur, skogsskövling, överfiske m.m) .
Och, i det samhället hindras inte människor systematiskt…
4. … från att tillgodose sina behov (t ex via missbruk av politisk och ekonomisk makt).

* Definition av ’naturen’: Naturen omfattar området från berggrunden till atmosfärens yttersta skikt, där de livsuppehållande naturresurserna finns (ekosfären).

Att arbeta fram en framtidsvision och sedan titta tillbaka på vägen eller vägarna som ledde dit är en vetenskaplig metod som kallas back-casting, återblick. Det brukar vara få som har något att invända mot de fyra hållbarhetsprinciperna. Man vet att de alla är viktiga. Så där borde även de olika grupperingarna inom (s) kunna enas. Med dessa principer som utgångspunkt blir det ändå lättare att diskutera vägarna till det önskvärda samhället.

Jag kan inte se annat än att det ekonomiska systemet kommer in under alla fyra villkoren. Dagens system driver snarare åt andra hållet. En faktor som tankesmedjorna måste jobba med är alltså hur det ekonomiska systemet ska se ut för att de fyra principerna ska kunna vidmakthållas. Finns något mellan planekonomi och marknadsekonomi? Det finns idag exempel som Omställning Sverige (Transition Sweden), Ekobanken och JAK-banken - är de föredömen som vi bör bygga vidare på?

En liten tankesmedja, Gräsrötter för att återta hjärtat i politiken, har uppstått. Förhoppningsvis kan den bidra till att den socialdemokratiska ledningen, och alla medlemmar i partiet, börjar tänka. Och förstå att det är viktigare att enas om målet än om vägen dit.

LÄS MER
Socialdemokratin måste på nytt gå i takt med tiden Peter Weiderud, DN 22.1.2011
Vi bevittnar nu slutet på partiets hegemoniska makt DN Debatt 21.1.2012
Att göra en reinfeldtare Anna Ardin 3.1.2012
Tällberg Forum Hans Rosling om peak child och bristande CO2-redovisning från regeringen
Så ska (s)lipstenen dras Bengt Silfverstrand 30.12.2011
När hjärtat är förlorat och högern tar språket Dalademokraten 27.8.2011
(S)-ledare måste ta debatten om nyliberalismen Gräsrotskampanjen Att återta hjärtat i politiken 17.12.2011
Socialdemokratins nya mål Västerbottens folkblad 19.11.2011
Återta socialdemokratin Västerbottens folkblad 12.12.2011
Det blir bättre Håkan Juholt om året som gått, SVT Debatt 22.12.2011
Socialdemokratin vind för våg Bengt Silfverstrand 30.10.2011
Ett viktigt bidrag i idédebatten Piteå-tidningen 12.12.2011
Tankesmedjans nya serie: Socialdemokratins utmaningar Arbetarrörelsens tankesmedja
Socialdemokratin - från EP-valet in i framtiden Rebellas, unga S-kvinnors, framtidsrapport 2009
Hur kontrollera marknaden i framtiden? Kulturbloggen 16.4.2010
Gräsrötter för att återta hjärtat i politiken
Det ekonomiska tänkandets historia Wikipedia

MINA BLOGGAR OM (S)
Politikerna tjänar mammon hellre än väljarna? 17.11.2011
Näringslivet tär på vår välfärd 26.10.2011
Aftonbladet, Lööf och Juholt - en mediaskandal? 16.10.2011

http://intressant.se/intressant

Ska vår gröna kil byggas igen?

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Mon, 02 Jan 2012 19:10:00 +0000

Hittade en bra film om hur "småhusen" i Stocksund hotas med tvångsinlösning för att ombildas till hyresrätter. Ack om det vore sant! Svart verkstad i Stocksund

Diskussionens vågor går höga på facebook-sidan för Skarpnäcks trädgårdsstadsförening. Det visar sig att medlemmarna har högst olika åsikter om det planerade bostadsområdet och vägen tvärs över den gröna kilen mellan Skarpnäck och Bagarmossen. Inte ens i mitt kollektivhus Sockenstugan tycker vi lika.

Det tog mig flera år att inse att den vilda skogen med sina många gångvägar egentligen bara är en smal remsa mellan de två stadsdelarna. På vintern är den min favoritpromenad - solen över Skarpnäcksfältet lyser in där och det är tämligen lättgånget utan svåra backar. Skogen är en blandskog där man fortfarande kan skönja spåren efter betande boskap. Ljudet från Nynäsvägen påminner dock om att den moderna civilisationen inte är långt borta. Skogen, den gröna kilen, verkar alltid vara befolkad, av alla sorters människor.

Ett av argumenten för att bygga i skogen mellan Bagarmossen och Skarpnäck är att kilen skapar otrygghet. De senaste dagarna har jag frågat ett 20-tal människor, kvinnor i olika åldrar med och utan hund och barn samt några män, om de tycker skogen är otrygg. De har alla stirrat oförstående på mig.

En norrländska sade "bullshit" och påpekade att det inte är i skogen som "bovarna" står och väntar. Hon rekommenderar att Gullmarsplan bebyggs, för där kan det finnas ungdomsgäng som känns osäkra. En kvinna i övre medelåldern brukar jogga i alla skogar alla tider på dygnet. En kvinna skickade ut sin 12-åriga dotter att löpträna fritt. En kvinna påpekade att detta med den smala skogen, med vägar på båda sidorna och genomkorsad av gångstigar, skapar trygghet. Man är aldrig ensam, aldrig långt från bebyggelse. En yngre kvinna med barnvagn och hund, tämligen nyinflyttad, sa att hon inte går där på kvällen eller natten. Men hon påpekade att det just är för den gröna kilen intill hennes villa som gör att hon flyttat hit.

Ett annat argument för att bygga en bilväg tvärs över kilen, mellan Bagarmossen och Skarpnäck, är att trafiken på Sockenvägen mellan Gamla Tyresövägen och Bagarmossen måste minska. Under den tioårsperiod som jag har bott här har det vuxit upp bullerplank utanför småhusen. Den tunga trafiken, som bussar och långtradare får dessutom åtminstone vissa hus att skaka. Dessutom är detta idag är den enda utfartsvägen från Bagarmossen. Periodvis, framför allt när det har pågått byggnads- och vägarbeten, har det skapats långa köer. Om det förtätas ytterligare kommer naturligtvis ännu mer trafik skapas.

Här måste man ta sig en ordentlig funderare. Det kan inte vara rimligt att den tunga trafiken flyttas söderut och först ska ta sig genom Skarpnäcksområdet, därefter genom det nya bostadsområdet och sedan in mellan villorna i Bagarmossens kant. Så den måste vi nog ha kvar. Besvären borde minska om hastigheten dras ner til 30 km/tim precis som på Gamla Tyresövägen, där husen annars vibrerar. Fler rödljus och små rondeller skulle bidra till minskad hastighet men ändå släppa fram utryckningsfordon. Om man bygger vägen mellan Bagis och Skarpnäck smal och slingrig, med olika hinder, så blir den attraktiv för dem som ska från Bagis åt Tyresö- respektiv Handenhållet, men risker och buller minimeras.

Ett tredje argument för att bygga hus i den gröna kilen är att människor vill bo i en stad typ Vasastan eller Östermalm. Därför ska Bagarmossen och Skarpnäck byggas samman med hjälp av ett stadskvarter tvärs över den gröna kilen. Båda områdena har idag karaktär av äldre stad, före bilarnas tid. Dock är gårdsmiljöerna betydligt bättre, men små butiker och verkstäder saknas i stor utsträckning.

Idag har både småbutiker och småverkstäder utvecklats till stora butiker och stora verkstäder med rätt mycket trafik. Här tror jag inte vi kan vrida tiden tillbaka. Konkurrensen, effektiviseringen och tekniken kräver stora lokaler i köpcentra med stora parkeringsplatser. Vi får nog finna oss i att bostadsområden, oavsett om de är utformade med punkthus eller "stadshus", kommer att sakna både affärer och arbetsplatser. Å andra sidan är de inte speciellt farliga för barnen.

En fråga jag gärna skulle vilja ha svar på, från de som ivrar för "stadsbebyggelse": Varför är villorna så eftertraktade? Varför söker sig många till områden som har nära till skogen? Finns det någon undersökning om vilka det är som vill byta in sig till innerstaden, och vilka som föredrar att bo i förorten?

Ett fjärde argument är att det behövs fler bostäder i Stockholm. "Alla" vill tydligen bo i Stockholm. Det tycks knappast finnas arbeten, i alla fall inte för akademiker, på andra håll. Och idag ska ju åtminstone 50 % av varje ungdomskull bli akademiker, så det måste betyda att halva Sveriges befolkning ska bo i Stockholm med omnejd. (OK, några ska bo nära Köpenhamn med omnejd. Och ett antal arbteare ska bo vid gruvorna.)

Här måste man också ta sig en rejäl funderare. Inflyttningen till storstäderna bygger på dagens ekonomiska system och billig energi. De förvärvsarbetande förutsätts vara mobila. Eftersom alla inte får rum i city måste de kunna bo på ena sidan av staden och arbeta på andra, med resvägar upp till fyra timmar per dag. Ofta krävs det då bil. Maten förutsätts transporteras mycket långa avstånd för nå stadens invånare. Varje hushåll förutsätts ha en mycket god boendestandard med mer än ett rum per familjemedlem. Skattelagstiftning och annat stimulerar inte till att man byter till en mindre bostad när familjen blir mindre. Det förutsätts en tillväxt av ekonomin som gör en "bostadskarriär" möjlig för de flesta.

Framtiden kan dock se annorlunda ut. Den ekonomiska kris som världen är i nu kanske inte löser sig så snabbt som många hoppas. Bostadsmarknaden kommer kanske att stagnera, arbetstillfällena även i storstan minskar. Inflyttningen kan komma att stanna av helt. Energipriserna kommer förr eller senare stiga till oanade höjder. Detta kan leda till svårigheter att få in mat till staden.

Det finns en rörelse som planerar för detta scenario, Omställning Sverige eller Transition Sweden. Här vill man att lokalsamhället ska bli så självförsörjande som möjligt. Tillgänglig yta, t.ex. parker och trädgårdar, används för att odla mat. Man byter tjänster med varandra. Ibland finns tom. en lokal valuta.

De ungdomar jag lyssnade på i Stockholms Stadshus talade också om utveckling av lokalsamhället. Häri ingick en blandning av arbetsplatser, skolor, boende, kultur och rekreation, liksom en blandning av olika åldrar. Mer kommunikation mellan dem som bor/arbetar/studerar i området. Lokala odlingar i torn och på tak bidrar till matförsörjningen. Men de talade inte alls om att bygga ihop förorter till sammanhängande kakor.

Ett femte argument är att vi har gott om vild natur i Sverige, och att den räcker för att bevara mångfalden.

Då har man inte förstått varför människor protesterar mot att deras gröna närområden försvinner. Det handlar inte alls om omsorgen om någon liten ödla eller insekt. Nej, människorna vill ha kvar naturen för sin egen del. De vill ha möjligheten att bedriva rekreration där, att röra sig i det gröna, lyssna på fåglarna, lukta dofterna, se årstidernas gång. Man vill ha nära till detta gröna - inte behöva sätta sig i en bil eller tunnelbana för att kmma dit.

Man har heller inte förstått att tillgång till natur och grönt är hälsofrämjande. Människor håller sig friskare längre om de har möjlighet till gröna upplevelser. Vistelse i naturen kan användas som behandling vid utbrändhet. Barnen på utedagis blir mindre förkylda och de utvecklar motorik och nyfikenhet. Så det ligger i samhällets intressen att tillgodose vårt behov av natur och grönska.

Det finns de som tycker att vi ska ha en Lindhagenplan till förorterna. En generalplan från 1866 med rutmönster som Östermalm och Vasastan, där vintervinden ohejdat får tillträde. Dessa personer bor ofta i en förort typ Nacka, Lidingö, Djursholm - och det verkar inte vara sina egna förorter de tänker på. Många tycker också att det är charmigt med Gamla stan, Mariaberget, Visby, småstäder på västkusten och vid Medelhavet, där smala gator vindlar upp och nerför backar, husen har gårdar med träd och vinden har svårt att komma fram.

Madeleine Malmberg, Hägerstensåsen, skriver i en insändare i DN 2.1.2012 (apropå artikeln 20.12.2011 om förbifartens effekter för Ekerö) att inga nybyggen planeras i områden som bebos av personer som arbetar på Stockholms stads exploateringskontor. Väldigt lite planeras också norr om stan. Så hennes råd till framtidens stockholmare är att bosätta sig norr om stan, granne med någon på exploateringskontoret. Då finns chans att man får ha kvar sina gröna ytor.

LÄS MER
Bagarmossen - Skarpnäck Stockholms stad
Promenadstaden - översiktsplan för Stockholm Stockholms stad
Stockholm gröna kilar Sollentuna kommun
Är du för eller emot förtätningen av Bagarmossen? Bagisbloggen uppdaterad 2.11.2011
Flexibel trängselskatt ger flyt åt Stockholmstrafiken DN 2.1.2012
Förtätningen skövlar grönområden i Söderort Stockholms fria 15.10.2011
Öka närvaron till de gröna kilarna Johannes Lilleberg, Yimby 26.2.2011
Yimbys syn på gröna kilar
Hot och möjligheter för Stockholms goda kilar Stockholms svampvänner
Stockholms gröna kilar måste skyddas SvD 9.5.2010
Exploatering hotar planerade reservat SvD 24.4.2010
Gröna kilar och urbana samfälligheter  Om ett internationellt forskningsprojekt. Miljöforskning 1/2009
Bravo Stockholm! Ta bort alla gröna kilar! Edward Blom 29.12.2008
Stockholms grönstruktur Stockholms stadsbyggnadskontor 30.6.1997
Good urbanism? Tomas Rudin 30.11.2011
Vi måste bryta den mansdominerade stadsplaneringen Tomas Rudin, Newsmill 15.12.2011
Nära mellan stad och natur  Tillväxt, miljö och regionplanering (f.d. Regionplanekontoret), SLL
Storstockholms gröna kilar Naturskyddsföreningen

MINA BLOGGAR
Stadsbyggnad
Ska Storstockholm se ut som en 1880-talsstad? 17.12.2010
Ungdomars vision om framtidens Stockholm 12.10.2011
Bygg människovänligt! 3.10.2011

http://intressant.se/intressant
http://bloggkartan.se/registrera/21226/skarpnaeck

Följ USA: Rasera välfärdssystemen!

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Fri, 30 Dec 2011 23:12:00 +0000

Den här kluriga bilden är nr 4 av 4 i en klurig artikeln om hur man kan göra för att rasera välfärdssystem.Jag har tänkt mycket på det här. Vart vi är på väg. Hur samhället utvecklas.

Jag tycker ju inte om vad jag ser i samhället. Vi bygger upp större klyftor. Fler rika som blir rikare, fler fattiga som blir fattigare. I stället för att se till att alla har en grundläggande trygghet och en dräglig levnadsstandard så slänger man ut sjuka ur välfärdssystemet. Avgifterna till sjukvården höjs trots att många redan idag inte anser sig har råd med sjukvård, tandvård eller läkemedel. Vi vet att att sjukvårdsbehovet hos de lågavlönade är högre än hos de högavlönade - men vi ser till att de lågavlönade får svårare att sköta om sig.

En gång, när jag som facklig förtroendeman (SACO) satt i dåvarande Sydöstra sjukvårdsstyrelsen, ordnades ett seminarium med en kanadensare. Han visade antagligen på fördelarna med ett jämlikt samhälle. Efter lunch delades vi upp i grupper. Först fick vi i uppgift att bygga upp ett samhälle som tog hand om sina barn, som gav dem de bästa förutsättningar. Det var ett mödosamt arbete, vi förstod att det kostade resurser och tid. Därefter fick vi i uppgift att rasera systemet - det gick på några röda minuter till inga kostnader alls, snarare till mindre kortsiktiga utgifter.

Och så är det. Det tar lång tid att bygga en skyskrapa - men det kan gå väldigt fort att rasera den om man har rätt verktyg, t.ex. bomber eller självmordspiloter. Och även om det är en enda sak som raseras så kan det ha verkningar långt ut i samhället - precis som raserandet av skyskrapor i USA och Norge har haft långt gående verkningar. Både raserande av skyskrapor och raserande av komponenter i välfärdssystemet drabbar tilliten - tilliten till samhället, till mina medmänniskor, till min framtid.

Jag samlar på små bitar, försöker lägga ihop pusslet. Men bilden verkar mycket negativ. En ekonomisk kris som kanske bara är i sitt inledningsskede - kanske hela västvärlden drabbas på samma sätt som USA på 30-talet. När arbetslösa blev hemlösa och drog över landet i jakt på försörjning. Det är inte helt omöjligt.

Sjukvården verkar ha börjat krackelera. Långsamt - men säkert. Lite i taget så det är svårt att se helheten. Stora sparbeting i Skåne. Ransonering av behandlingar har börjat - vissa läkemedel får inte längre användas. Alltfler vakanta distriktsläkartjänster för att fler går i pension och för att arbetsförhållandena gör att man flyr. Allt större press på dem som "producerar", dvs vårdar sjuka - öka "produktionen"! (Vad är produktion i sjukvården? Bot, lindring tröst? eller betalda patientavgifter? eller antal personer som sovit i en säng?) Den ökade produktionen, utan ökade resurser (kanske snarare minskade resurser) ger lägre kvalitet - mest synligt inom äldrevården.

Nej, det känns inte alls roligt att lägga pussel. Så dimper det ner en julartikel i BMJ (British Medical Journal) som beskriver precis det samma - i Storbritannien. The ssault on universalism: how to destroy the welfare state. Martin McKee and David Stuckler watch aghast as American examples are followed to destroy the European model of the welfare state. Författarna är folkhälsovetare.

Och vad ska jag säga om detta? Tja, det verkar bara verifiera mina misstankar om vart vi är på väg. Ett samhälle som blir svårare att leva i för många. Där kapitalism ersätter solidaritet. Där den kortsiktiga egennyttan tillåts gå ut över det gemensamma. Där tilliten minskar och samhället blir mer människofientligt.

Samtidigt finns det bromskrafter. Det finns människor med insikt som kämpar emot de starka ekonomiska kortsiktiga intressena. Kanske kan de i någon mån åtminstone mildra fallet. Skydda några mot raserande byggnadsdelar. Erbjuda ett annat sorts skydd. Bygga upp en skyddad vrå i kaos.

Nu ska jag fundera över en text till mina yngre kollegor. Vilka råd ska jag ge dem om framtidsyrket? Flexibilitet, bredd och oberoende av högteknologi är nog alltid bra. Jobb för läkare kommer alltid att finnas.

Själv önskar jag mig ett barnbidrag till alla, hela befolkningen. Tillräckligt mycket för att kunna ha mat (bönor) i magen, kläder (second hand) på kroppen och tak över huvudet (inneboende). Jobbar man så kan man få högre levnadsstandard.

Nätverket för gemensam välfärd
Gemensam på wordpress
Socialistiska läkare - en annan vård är möjlig
Tillit och välfärd 25.3.2011

Christmas 2011: Food for Thought. The assault on universalism: how to destroy the welfare state BMJ 2011;343:d7973

VAD ANDRA SKRIVIT ELLER BLOGGAT
http://gemensam.wordpress.com/2011/12/30/stiglitz-massiva-investeringar-for-att-komma-ur-krisen/
http://www.commondreams.org/headline/2011/12/23-7
http://www.utredarna.nu/rogermortvik/2011/12/21/om-privata-sjukvardsforsakringar/
http://www.newsmill.se/artikel/2011/11/22/jag-var-naiv-n-r-det-g-llde-friskolornas-vinst
http://dackecountry.blogspot.com/2011/12/vad-ar-skillnaden-mellan-en-spermie-och.html
http://jonassjostedt.se/?p=4293
http://nymax.wordpress.com/2011/11/08/privatisering-ett-kapitalt-fiasko/
http://pestosilvestri.blogspot.com/2011/12/bjorklund-satter-eld-i-baken-pa.html
http://danne-nordling.blogspot.com/2011/09/frihet-genom-privatisering.html
http://www.zaramis.nu/blog/2011/10/16/vinststyrd-valfard-kan-helt-enkelt-inte-fungera-bra/
http://www.dn.se/debatt/hur-far-vi-konkurrensutsatt-valfard-att-fungera-optimalt
http://www.dn.se/debatt/mer-religion-leder-inte-till-hogre-offentlig-etik
http://pestosilvestri.blogspot.com/2011/10/vardval-i-primarvarden-daligt-for.html
http://larsbjurstrom.wordpress.com/2011/10/16/satsa-pa-demokratin/
http://www.zaramis.nu/blog/2011/10/16/vinststyrd-valfard-kan-helt-enkelt-inte-fungera-bra/
http://moderatlotta.wordpress.com/2011/09/07/vi-maste-folja-upp-resultat-battre/
http://www.dn.se/sok/?s=v%C3%A4lf%C3%A4rd

http://intressant.se/intressant

Narkosläkaren: Så mycket total inkompetens!

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Thu, 22 Dec 2011 23:38:00 +0000

Uppdatering 24-25.12.2011:
Riksåklagaren inleder en kartläggning av åtalet, och han välkomnar om JK granskar fallet.
Chefsjuristen på Rikspolisstyrelsen anmäler fallet till Polisens internutredningar och välkomnar om JK granskar fallet.
Narkosläkaren greps på barnintensiven under morgonronden, ett halvår efter att ett visst barn hade avlidit. Hon fick inte ens föra in alla ordinationer i journalen. Det tog två år, åtta månader och nio dagar innan hon äntligen friades från åtalet. Under denna tid har hon ”mött polisens förakt och kvällspressens drev, hon har tagit emot mordhot och trakasserier, fått sin bil vandaliserad samt blivit utestängd från akademiska uppdrag”.

Man kan konstatera att inkompetens och förutfattade meningar hos rättsmedicinare, polis och åklagare har lett till att media, rektor, klinikchefer m.fl. har dömt henne på förhand. Dock tycks det som att hennes chef, arbetskamrater, många andra kollegor och hennes familj inte gjort det. Hennes advokat verkar ha gjort ett enastående arbete.

Narkosläkarens egen berättelse publicerades i Läkartidningen 51-52/2011. Jag är övertygad om att de flesta läsare gjorde precis som jag – gick direkt på den artikeln. Och de som fick nyhetsbrevet gick nog direkt på den digitala versionen.

Jag måste be att få tacka för berättelsen. Vi har ju alla undrat. Det som stått i media har gett hintar om dels att hon blev illa behandlad, dels att åtal inte borde väckts. Nu får vi det verifierat. Vi behöver inte fundera längre, nu vet vi. Och min beundran för narkosläkaren växer. Vilken styrka!

Berättelsen berör flera viktiga ämnen.

För det första bekräftar den min och andras uppfattning att det var fel att väcka åtal mot henne. Det fanns alltför många oklarheter för att ge grund för misstanken barmhärtighetsmord. Möjligen kan man ha överseende med i en rättstat där åtal utan grund leder till friande av den åtalade. Men ett skadestånd för två förlorade år bör förstås utgå!

Det andra hon beskriver är så mycket mer graverande. Hon beskriver en rättsröta som med all säkerhet inte angår bara henne utan också andra människor, som kanske inte har de resurser som narkosläkaren har.

Hon häktades för att hon inte skulle kunna tala med den undersköterska hon arbetat ihop med under det senaste halvåret. Hon hämtas på sin arbetsplats, får inte ens föra in de sista journalanteckningarna. Ingen talar om för henne vad det gäller – hon förstår inte att det handlar om att hon tagit hand om ett litet barn ett halvår tidigare. Hon får inte tala om för anhöriga var hon finns.

Hon får svälta, hon hindras från att sova, hon utsätts för (ringa) misshandel, hon får höra föraktfulla och kränkande uttalanden från polisen. Hon blir inte upplyst om möjligheten till advokat.

Den medicinska kunskapen hos förhörsledare och åklagare var noll, och ingen var intresserad nog att konsultera någon med aktuell kunskap. Förhörsledaren kunde inte tala om skillnaden mellan mord och dråp. Hon visste inte vad en respirator är, förstod inte procent. Både hon och den första åklagaren kallade natriumklorid (koksalt) för gift. Den nya åklagaren brydde sig inte om hennes skrivelser, lyssnade inte när hon påpekade att man missat något.

Det som till slut avgjorde rättegången var inte de fakta som åklagarna tagit fram. Under två år och åtta månader hade de inte lyckats få fram någon ny information. I stället var det fakta som tagits fram av narkosläkaren och försvarsadvokaten, med hjälp av många engagerade experter, som utgjorde grunden för domen.

Det tredje hon beskriver är civilsamhället. När hon släpptes ur häktet väntade media och privatpersoner på henne. Hon fick hotbrev och mordhot. Hennes bil kördes sönder. Journalister belägrade hennes hem.

Att det inte var möjligt att fortsätta med kliniskt arbete på barnkliniken är en sak. Man kan inte förvänta sig att föräldrar ska kunna förstå, förtroendet blir rubbat. Men en forskande läkare har också andra arbetsuppgifter. Dock fick både rektorn på Karolinska Institutet och utbildningsministern stora skälvan och förbjöd henne att fortsätta med sina uppdrag, trots att hon inte var dömd, trots att hon knappast kunde skada någon där.

Vad jag förstår var åklagarna, poliserna, rättsmedicinaren, rektorn, ministern och ett antal journalister synnerligen inkompetenta. Till yttermera visso överskred de gränser som inte får överskridas – de drog långt gående slutsatser, gjorde hönor av fjädrar, lät sin egen prestige gå före.

Narkosläkaren hade stora resurser i form av teoretiska kunskaper, goda kontakter och antagligen god ekonomi. I Sverige gör sjuksköterskor avancerade behandlingar. Om det i stället varit en sjuksköterska som anklagats – hade han/hon kunnat fria sig? Eller hade han blivit oskyldigt dömd? Hade könet spelat in?

Hur många andra behandlas på detta sätt i våra arrester, häkten, fängelser och domstolar? Hur många döms oskyldigt varje år?

Ett 20-tal JO-anmälningar, om själva arresteringen och häktningen, är redan gjorda men ej avgjorda. Är det dags för en kompletterande JO-anmälan?

Jag hoppas att du, min kollega narkosläkaren, får en anständig jul. Och att du nu är på väg tillbaka till ett människovärdigt liv.

Kanske finns det fler än flickans föräldrar som frågar sig varför hon dog. Svaret är: hon slutade andas och hjärtat stannade. Hon låg i respirator för att hon inte kunde andas. När respiratorn togs bort så fick inte blodet tillräckligt mycket syre för att hålla hjärtat igång. Och eftersom det kan liknas vid en plågsam kvävningsdöd så fick hon lugnande medel, vilket finns journalfört.

Jag hoppas familjen får en anständig jul. Och att de har ett annat barn på väg - eller redan kommet.

LÄS MER

Omskakande läsning Ledare, DN 23.12.2011
Polisen får svidande krtik DN 23.12.2011
Friad – efter två år, åtta månader och nio dagar Läkartidningen 51-52/2011

Jag blir mörkrädd när jag läser barnläkarens berättelse Stefan Danielsson, Newsmill 22.12.2011

”De förlorade åren får jag inte tillbaka” SvD 22.12.2011

Friad barnläkares advokat vill att staten tar ansvar Sveriges Radio 8.11.2011

Rätt att fria barnläkaren DN 22.10.2011

Dråpåtalade läkaren frias Dagens Medicin 21.10.2011

Åtal mot narkosläkaren borde läggas ner Göran Settergren, SvD 13.9.2011

Fel att åtala barnläkaren Ingrid Eckerman 12.9.2011

Åtalet mot barnläkaren saknar stöd i straffrätten Madeleine Leijonhuvud, DN Debatt 12.9.2011 (ej på nätet)

Åklagarens hetsjakt på barnläkaren har skadat både patienter och vårdpersonal Birgitta Rydberg, Newsmill 6.10.2009

Anklagade barnläkaren kan ha räddat mina pojkars liv Jesper Pettersson, Newsmill 5.3.2009

Artiklar i Läkartidningen

http://intressant.se/intressant

Climate summit slut för denna gång

noreply@blogger.com (Ingrid Eckerman) — Thu, 22 Dec 2011 14:26:00 +0000

och det finns fortfarande de som tvivlar!