Det är ständigt aktuellt att försvara den öppna internetarkitekturen och dess öppna användning. Bland annat får vi inte missa att göra vår röst hörd vid officiella remisser, vare sig de är nationella, europeiska eller globala. Till den listan kan fogas två nya, en remiss om ändring i den svenska lagen om elektronisk kommunikation och en enkät från EU. Referenserna finns längre ner i den här texten.

Fritt fram för en leverantör av internetaccess att införa (nästan) vilka begränsningar som helst

Ni som läste mina inlägg inför EU telekompaketets tredje och sista läsning förstår säkert att jag inte är imponerad över det direktiv som blev följden. Politik  är navigation mellan särintressen. Nu är det svart på vitt i ett direktiv, grunden för ny nationell lagstiftning inom unionen, att det är fritt fram för en leverantör av internetaccess att införa (nästan) vilka begränsningar som helst!

Bara denne tydligt informerar om det…

Föreställningen är att en informerad konsument då skall kunna välja bort den accessleverantör som inte har en tillräckligt öppen access. Min egen uppfattning om vad vi nu tillsammans bör göra skrev jag i oktober förra året i ett inlägg, med de förutsättningar som var kända då:

“…de som har insikt, engagemang och kompetens i Europa får väl bilda ett nätverk där man kontinuerligt övervakar och testar vad acessleverantörerna blockerar och begränsar, analysera deras avtal, publicera sin information på någon website, synas i media med artiklar om vad man vet och råda vanliga icke Internetskadade personer hur man kan utnyttja konkurrensen.  Alla dessa organisationer, inte minst i Sverige, som är engagerade i debatten kring Internet, var och en med sitt fokus, bör kunna bidraga på sitt sätt…”

Om de skulle införa gemensamma begränsningar, vad har man då för val?

Telefon hamnar lätt i fronten. Praktiskt taget alla stora routeroperatörer som levererar internetaccess till vanligt folk ägs i dag av de större telekomoperatörerna, nationella och globala. Jag kan tänka mig att de har ett gemensamt branchintresse i att deras kunder i första hand använder  det fasta eller mobila telefonväxelsystem de var och en har vid sidan om Internet. Om de skulle införa gemensamma begränsningar, vad har man då för val?

Vi ser i en del europeiska länder att telefon över Internet från i varje fall annan än ”operatören” stoppas eller begränsas. De svenska acessleverantörerna verkar för närvarande inte stoppa eller begränsa SIP-telefon (ej heller SIP för andra realtidsorienterade sessioner). Det vore intressant att höra om någon har kunskap eller erfarenhet av sådana begränsningar, eller begränsningar av andra tjänster, i Sverige.

Regeringskansliet har kommit ut med en remiss som föreslår ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) men också i marknadsföringslagen (2008:486). Detta för att implementera EU-direktivet i svensk lag.

http://www.regeringen.se/sb/d/1470

Läs gärna dokumentets förslag till 5 kap 15 para, punkterna 3 och 4. (Tack, Daniel Westman, för att du letade upp avsnittet åt mig.)

EU-direktivet medger, vad jag kan se, att man i nationell lag kan skärpa krav på nätneutralitet/öppenhet, inom ramen för “Community Law” (EU). Det verkar inte föreligga någon sådan skärpning  i det här förslaget. Som framgår på annat ställe konstaterar man  att detta inte är nödvändigt på den svenska marknaden.

EU har just kommit ut med en öppen enkät om öppenhet/net neutrality.

Vore bra om fler aktörer i Sverige svarar på enkäten och försvarar det öppna, end to end Internet

Internet Society  förbereder ett svar genom sin europeiska byrå. Dess svenska chapter, som bl a jag tillhör, försöker bidra med information om specifika svenska förhållanden och det vore ju bra om man kunde nå samsyn med många fler aktörer i Sverige som svarar på enkäten och också försvarar det öppna, end to end Internet.

ISOC-SE svarade tidigare på Näringsdepartementets remiss på PTS rapport om öppna nät

ISOC-SE allmänna syn på förutsättningarna för Internets fortsatta utveckling kan du läsa om här

Från att ha levererat egna tjänster för mobilt Internet har Telia gjort en tvärvändning. Nu säger denna stora svenska operatör att man endast ska vara en bitpipe som levererar data. Tjänsterna får partners stå för. Detta är bakgrunden till seminariet Kan operatörerna konkurrera på tjänstemarknaden? som ingår i Mobilitetsspåret.

– Vad Telia har gjort är faktiskt världsrevolutionerande. Det är den första mobiloperatören i världen som helt ger upp konkurrensen med de Internetbaserade tjänstebolagen. Syftet med seminariet är att diskutera vad Telia tjänar på detta och vart branschen är på väg nu när mobilerna på allvar kopplas upp till Internet. Kommer Telias agerande att bli den nya modellen för operatörerna? säger Mats Sjödin, redaktör för Telekomnyheterna och moderator för seminariet.

Samarbete med Spotify

För att klargöra Telias strategi deltar Erik Hallberg, chef för mobiltjänster på Teliasonera, vid seminariet. Som en del av denna strategi har Telia lagt ned sin egen musiktjänst och satsar i stället stenhårt på samarbetet med Spotify. Andreas Liffgarden, affärsutvecklare på Spotify, är också med och ger sin syn på utvecklingen.

Slutligen kommer den seniora analytikern Bengt Nordström från Northstream att skärskåda utmaningen som mobiloperatörerna står inför när de tvingas möta Internets tjänsteleverantörer som Spotify, Apple och Google. Han ska ge sin bild av vilken position operatörerna bör inta för att lyckas på framtidens marknad.

Active Directory ( AD ) är en katalogtjänst baserad på LDAP och DNS från Microsoft som innehåller information om olika resurser i ett nätverk t.ex, datorer, skrivare och användare. Utan ett fungerande AD, inget fungerande Microsoftnätverk.

För ett par veckor sedan fick jag ett samtal från en kommun som upptäckt ett mystiskt DNS-problem i sitt interna nät. I sitt AD som vi kan kalla adm.kommunensnamn.net hade helt plötsligt deras interna DNS:er börjat svara fel på alla externa frågor och ge en och samma IP-adress som svar på allt.

Hur kunde detta fel uppstå utan att kommunen gjort något i sitt nät och DNS:er?

Jo, kommunen ägde inte domänen kommunensnamn.net och dagen innan problematiken uppstod hade den blivit inaktiv. Och ju fler TTL:er som timade ur i de interna DNS:erna, desto mer fel blev det tills inga externa domäner gick att nå överhuvudtaget.

Vad denna kommun råkat ut för var att kommunensnamn.net blivit DNS-kidnappad av den registrar som kommunensnamn.net var registrad hos. Det är ett allt mer vanligt beteende att registrarer, och även ISP:er, inte ger ett NXDOMAIN (Non Existant Domain) tillbaka när man frågar efter en inaktiv domän utan man skickas till någon sida där det sedan förväntas att de ska tjäna pengar på nyregistring och liknande. Detta beteende fick i det här fallet en hel kommuns Internetkommunikation på fall.

Lite lätt tekniskt så gick det fel på det här sättet:

En dator på insdan som ska till www.iis.se kommer först att fråga DNS:en om namnet www.iis.se.adm.kommunensnamn.net finns. Eftersom det är en extern domän går frågan till slut till ansvarig DNS för kommunensnamn.net som i sin tur svarade med en IP-adress istället för en NXDOMAIN.
Ex: $ORIGIN kommunensnamn.net
* IN A 212.247.7.221
Tidigare när kommunensnamn.net var aktiv svarade DNS:erna med NXDOMAIN men inte nu när pengar skall tjänas!
Registraren för domänen tar alltså inte bort namnservrarna för en inaktiv domän utan de flyttar domänen till DNS:er med wildcard för att uppnå denna funktion.

Denna gång löste vi problemet genom att lägga upp kommunensnamn.net i kommunens interna DNS:er. Blir domänen aktiv igen kommer kommunen inte att nå den domänen men den smällen får vi ta då. Kommunen har inget som helst med kommunensnamn.net att göra utan det är andra personer som registrerat den och varför kommunen döpt sitt AD som de gjort har jag ingen aning om.

Hur ska man då göra för att undvika sådana här problem i framtiden?

Microsofts rekommendation är att använda en registrerad domän för att undvika domänkrockar och problem som de ovan, se här till exempel.

Som vanligt i Internetfrågor så finns det tyvärr inget definitivt rätt eller fel utan många olika varianter för att sätta upp sitt AD förekommer.

Nedan listar jag några varianter med lite om deras respektive för- och nackdelar.

1. AD – Domän lika som den externa domänen
   Ex. kommunen.se – kommunen.se
   Fungerar bra med nackdelen att allt som du publicerar in den externa domänen som skall vara nåbart i det interna nätet även måste läggas upp i de interna DNS:erna.
2. AD-domänen som en subdomän till kommunens externa domän
   Ex. ad.kommunen.se – kommunen.se
   Fungerar också bra men problem kan uppstå om den externa domänen är signerad med DNSSEC och de interna DNS:erna validerar DNSSEC. Här är det viktigt att man själv har koll på den externa domänen så att inte problemet enligt ovan uppstår.
3. AD-domänen använder en fiktiv TLD
   Ex. kommunen.local
   Detta kommer att fungera så länge .local (eller annan påhittad) TLD inte registreras som ny TLD och DNS-kidnappning görs. Det pågår ett omtvistat arbetet hos ICANN som kan ge vem som helst möjlighet att registrera en egen TLD (t.ex .tobbe skulle vara kul men inte så lönsamt tror jag) och då kan många AD:n få problem om DNS-kidnappning görs. Och om vi i framtiden skulle få wildcard och DNS-kidnappning av okända TLD:er då är alla med denna lösning ute på djupt vatten. Microsoft avråder från att använda denna lösning.
4. AD-domänen har ett registrerat men inte aktiverat domännamn
   Ex. mittegetkommunad.se
   Enligt min mening är denna lösning eller den under punkt 1 den bästa namnsättingen på ett AD. Så länge du betalar din avgift för mittegetkommunad.se så kommer det att fungera. Om du vill dubbeladministrera din domän med fördelen att kunna logga in med din (förmodade) mailadress så är punkt 1 bäst.

Min personliga åsikt är att wildcard och DNS-kidnappning bara är en styggelse

Jag är nu ingen expert på AD, men DNS har jag sysslat med länge och sett de mest sannolika och osannolika domännamnen som används i ett AD. Viktigast, som vanligt, är att man har kontroll på det man gjort. Min personliga åsikt är att wildcard/DNS-kidnappning bara är en styggelse och inte bör användas alls. Det kan vara väldigt svårt att förstå vad som hänt när man plötsligt hamnar på en konstig sida där det normalt ska ligga något man känner igen eller att man hamnar där bara för att man stavar fel.

Men vem 17 bryr sig i vad jag tycker? Ja, inte de som styr och ställer över TLD:erna i alla fall verkar det som.

Läs mer:

http://en.wikipedia.org/wiki/DNS_hijacking
http://en.wikipedia.org/wiki/Active_Directory

]]> http://www.internetdagarna.se/track/ip-och-infrastruktur/dns-hijacking/feed 3 http://www.internetdagarna.se/track/ip-och-infrastruktur/dns-hijacking http://feedproxy.google.com/~r/Internetdagarna/~3/vwIJT8ghyZY/lar-dig-leva-med-oppen-kallkod http://www.internetdagarna.se/track/ip-och-infrastruktur/lar-dig-leva-med-oppen-kallkod#comments Mon, 28 Jun 2010 08:25:26 +0000 Internetdagarna http://www.internetdagarna.se/?p=6283

Internet och öppen källkod är oupplösligt förenade med varandra. Den öppna källkoden har varit en viktig förutsättning för att dagens Internet skulle bli vad det är. Samtidigt är Internet ett oumbärligt verktyg för de många löst organiserade grupper som utvecklar program med öppen källkod, vilka ofta i sin tur används för annan utveckling.

Svårt hantera rätt

Seminariet Att leva med öppen källkod kretsar kring den inte alltid helt okomplicerade relationen mellan öppen-källkod-projekten och dem som använder deras komponenter i sina egna produkter eller sajter. Moderatorn Daniel Stenberg och hans bror Björn driver tillsammans Haxx och har båda lång erfarenhet av att leda grupper som utvecklar öppen källkod, bland annat det så kallade cURL-projektet.

– Det märks ibland att folk som vill nyttja verktyg och komponenter med öppen källkod har lite svårt att hantera det. Ofta har man inte riktigt förstått hur open source-projekt fungerar och blir irriterad på saker som buggfixning. Vad vi vill göra med seminariet är att visa båda sidor hur de kan få interaktionen att fungera bättre, förklarar Daniel Stenberg.

Tips för lämplig approach

Med konkreta exempel från verkligheten kommer seminariet att berätta hur open source-projekt kan fungera och tipsa om hur man bör tänka och agera när man använder öppen källkod i sin egen utveckling.

I ett särskilt anförande kommer Kammarkollegiets Daniel Melin också att berätta om de olika open source-licenser som finns och klargöra vilka skillnaderna är mellan dem. Detta kan vara en viktig faktor i valet av verktyg.

– Förhoppningen är att vi lyckas demonstrera hur man undviker fallgropar och misstag när man jobbar med öppen källkod, men också hur man kan maximera nyttan och minimera friktionen mellan olika parter, avslutar Daniel Stenberg .

]]>

Internets öppna katalogtjänst DNS är av vital betydelse för hela Internet. Fallerar den är det inte mycket som fungerar. Samtidigt är det välkänt att detta viktiga system har brister och svagheter. I Internetdagarnas domänspår återfinns i höst ett seminarium med titeln När DNS fallerar som belyser problematiken ur två skilda perspektiv.

– Dels vill vi diskutera vilka hot som finns mot DNS, framför allt då i form av cyberbrottsliga manipulationer av systemet, och hur vi globalt kan och bör koordinera arbetet mot dessa hot. Och dels ska vi gå in på vad som konkret händer när DNS fallerar i en toppdomän, säger Danny Aerts, vd för .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) och moderator för seminariet.

ICANN vill bilda nytt team

Seminariet vänder sig till alla organisationer som är delaktiga i arbetet med att motverka cyberbrottslighet eller av andra orsaker har åsikter om hur man bäst koordinerar insatserna mot hoten som finns mot DNS. Kurtis Lindqvist, vd för Netnod, kommer att tala om vilka dessa hot är.

Massimiliano Minisci, ICANNs chef för regionala relationer i Europa, ska berätta om hur ICANN ser på hoten och lösningarna. Inte minst lär initiativet att etablera ett DNS-CERT (Community Emergency Response Team) figurera i diskussionen. Detta team är tänkt att arbeta med både proaktiva och reaktiva åtgärder kring domännamnssystemets säkerhet, stabilitet och robusthet.

Under veckan som gick så har det första stora steget mot en DNSSEC-signerad rotzon för Internet ägt rum, i ett splitternytt datacenter med beväpnade vakter och SCIF-säkra utrymmen där man verkligen kan prata hemligheter i den lilla staden Culpeper utanför Washington i USA.

Bland fler än 60 andra kandidater har jag blivit utvald av ICANN att tjäna som TCR, dvs. Trusted Community Representative, i mitt fall med rollen att vara Crypto Officer, dvs. en av de sju personer varav minst tre måste infinna sig fyra gånger per år på den sajt som är belägen på östkusten.

Motsvarande facilitet finns även på västkusten, för vilken sju andra TCR:er har utsetts. Den kommer att aktiveras i mitten av juli, samtidigt som avtäckning av nyckeln för rotzonen äger rum. Dessutom finns det sju Crypto Officers utsedda som reserv, för det fall att någon av de ordinarie inte skulle hinna ta sig i tid till sin sajt p.g.a. oförutsedda händelser. Därtill finns det sju s.k. RKSH:er, eller Recovery Key Share Holders som bara behöver rycka in om inte någon av de båda sajterna skulle vara nåbara, dvs. i mycket extrema situationer.

Som enda svensk TCR hade jag förmånen att få resa till Culpeper för att delta i detta historiska ögonblick

Onsdagen den 16 juni ägde så den första nyckelceremonin rum. Närvarande förutom sju CO och sju RKSH tillresta från alla kontinenter, var även en ceremonimästare (Richard Lamb), en ceremoniledare (Mehmet Akcin), två systemadministratörer, två kassaskåpsansvariga samt en revisor, tre interna vittnen (ICANN-anställda) och fem externa vittnen, allt som allt runt 30 personer. Utöver det så fanns det en mängd deltagare som satt i ett konferensrum utanför ceremonirummet, som kunde följa hela förloppet via video.

Som enda svensk TCR hade jag förmånen att få resa till Culpeper för att delta i detta historiska ögonblick. För en som har varit med under utvecklingen av DNSSEC ända sedan 1999 (!) så känns det otroligt tillfredsställande. Vi kan också glädja oss åt annan svensk representation genom de båda konsulter som står bakom arkitekturen för hela lösningen, Jakob Schlyter och Fredrik Ljunggren från det Göteborgsbaserade konsultföretaget Kirei, vilka har gjort ett utomordentligt bra arbete.

All utrustning aktiverades, smarta kort genererades och fysiska nycklar placerades i förslutna påsar som inte går att öppna

Alla dessa olika personer och roller syftar till att signeringen av rotzonen för DNS och alla därtill hörande aktiviteter är transparenta processer. En nyckelceremoni kan bara betraktas som tillförlitlig om alla inblandade TCR:er är nöjda med de olika steg som gås igenom, och att det sker korrekt och på ett sätt som är spårbart.

Stämningen var spänd men förväntansfull, vissa deltagare hade klätt upp sig för ceremonin med kostym och slips medan andra höll sig till den klädkod som vanligtvis råder inom Internet, T-shirt och jeans (shorts funkar inte för det blir för kallt för en datorhall, och sandaler var inte tillåtna). Det är inte utan en viss känsla av högtidlighet som jag träder in i ceremonirummet efter att ha skrivit in mig i loggen (assisterad av en vakt och ett internt vittne). Det är lite lätt surrealistiskt att stå och småprata med alla dessa namnkunniga människor som har ställt upp som frivilliga för att få detta att hända.

Ceremonin genomfördes med framgång och utan problem, all utrustning aktiverades, smarta kort genererades och fysiska nycklar placerades i förslutna påsar som inte går att öppna utan att det syns och distribuerades till sina respektive mottagare. Vissa påsar innehåller de nyckelfragment som RKSH behöver ha för att kunna rycka in, andra påsar innehåller de kort som CO behöver för att aktivera krypteringsutrustningen. Denna senare kategori av kort låstes in i personliga säkerhetsboxar inneslutna i ett kassaskåp, instängda i ett låst rum, instängda i en datorhall, beläget i ett som sagt mycket hårt bevakat område. Rysk gumma dyker upp i mitt huvud.

Hela operationen tog lite drygt 6 timmar, exklusive en ”biologisk” paus mitt i.

Nyckelceremonin kommer accepteras för produktion först när det andra nyckelparet har transporterats på ett säkert sätt till ICANN:s datacenter på västkusten

Under denna ceremoni hanterades också den första nyckelsigneringsbegäran (Key Signing Request, KSR) från VeriSign av ICANN genom användning av KSK för rotzonen, och resultatet, Signed Key Response (KSR) accepterades av VeriSign. Denna SKR innehåller signaturer för det tredje kvartalet 2010 som kommer att användas mellan 2010-07-01 och 2010-09-30.

KSK och SKR genererade under den första nyckelceremonin kommer inte att accepteras för produktion innan den andra nyckelparet för KSK har transporterats på ett säkert sätt till ICANN:s datacenter på västkusten, närmare bestämt i El Segundo i Kalifornien, USA, och lyckligt befinner sig inom lås och bom på samma säkra sätt som i Culpeper.

Nyckelceremoni nummer två kommer att äga rum den 12 juli 2010. Under denna ceremoni kommer man att replikera nyckelmaterialet till HSM:erna, förse Crypto Officers för västkusten med det de behöver och processa KSR:er för Q4 (att tas i bruk mellan 2010-10-01 och 2010-12-31).

Revisorns rapport från den första ceremonin kommer att publiceras så fort som det är möjligt, och garanterat före den 15 juli 2010, som är vårt sista magiska datum innan rotsigneringen är fullbordad.

Håll er uppdaterade om DNSSEC i rotzonen!

Bilder: KJD´s Creative Commons

Mediespåret skapas i år i samarbete med bland annat branschorganisationen TU (Tidningsutgivarna) som är ny partner till Internetdagarna. När vd Anna Serner fick frågan om TU var intresserat av ett samarbete tackade hon ja på stående fot.

– Programinnehållet är klockrent för våra medlemmars behov av kunskap och inspiration för att nå framgång på nätet. Internetdagarna är ett forum där allt det som i dag sätter agendan för företagens utveckling står i fokus. Och ambitionen är att samla alla de olika aktörerna och kunskaperna så att man kan lära av varandra, säger hon.

Kompletterande kompetens

TU är med och tar fram innehållet till de seminarier som ingår i mediespåret. Vid konferensen kommer Anna Serner och andra från TU dessutom att agera moderatorer. Samarbetet är inte minst lämpligt då parterna kan komplettera varandra och bidra med sin respektive kompetens.

– Vi kan medierna och .SE kan tekniken och utvecklingen där. Mediespåret kommer att rikta in sig på både hur innehållet förändras när medierna blir mer Internetbaserade och hur nya tekniker kan bjuda in till förändringar, nya idéer och affärsmöjligheter, fortsätter Anna.

Ingen konkurrens på liv och död

Hon vill gärna avdramatisera bilden av en konkurrens på liv och död mellan nya medier och de mer traditionella dito. I stället försöker TU visa hur de kan vara komplement till varann snarare än sinsemellan uteslutande konkurrenter.

– Vi tror stenhårt på en framtid för både papperstidningen och medier som använder Internet via mobil, läsplatta eller vanlig dator. Det är därför det är bra med en mötesplats som Internetdagarna där det bjuds tillfälle till kunskapsutbyte över gränsen mellan olika branscher, avslutar hon.

I slutet av 2009 var antalet Internetanvändare 1,8 miljarder, enligt internetworldstats.com. Av dessa utgör användare i Asien hela 42 procent, 24 procent finns i Europa och 14 procent är nordamerikaner. Endast 5 procent av Internetanvändarna är afrikaner.

1,8 miljarder användare motsvarar en penetration på 27 procent av hela jordens befolkning. Nordamerika toppar med en penetration 76 procent och Europa har en penetration på 53 procent (fortfarande stora skillnader mellan olika länder). Afrika är den världsdel som har lägst penetration. Förra året var det endast 9 procent av Afrikas befolkning som använde Internet.

Under 2009 ökade antalet Internetanvändare med 228 miljoner jämfört med 2008, vilket motsvarar en ökning på  15 procent. Håller denna trend i sig kommer vi i år att passera 2 miljarder Internetanvändare i världen.

1995 fanns det enligt internetworldstats.com endast 16 miljoner Internetanvändare globalt. Tio år senare, 2005, passerade antalet Internetanvändare 1 miljard. Och nu, endast fem år senare, beräknas antalet Internetanvändare passera 2 miljarder. Hur lång tid tar det tills vi är 3 miljarder Internetanvändare?

Geografisk information håller på att bli ett viktigt innehåll på webben. Dagligen dyker det upp nya tjänster baserade på positioneringsteknik och ”enhanced reality” har blivit vårt senaste modebegrepp.

Bortom hajpen kan man konstatera att antalet sålda smarta telefoner utrustade med GPS väntas nå upp till 550 miljoner år 2012. Lägg till det GPS-utrustade netbooks, platsmedvetna webbläsare samt Apples nya Ipad i 3G-version och du får en framväxande tjänstemarknad.

Två världar möts

Mot bakgrund av denna utveckling blir positionering temat för ett nytt endagsspår på Internetdagarna i höst. Innehållet tas fram tillsammans med den nya samarbetspartnern Future Position X (FPX) i Gävle. De ingående seminarierna fäster uppmärksamheten såväl på vilka källor som i dag finns för den geografiska informationen, som på intressanta befintliga tjänster och vad som kan förväntas komma i framtiden.

– En viktig del av FPX verksamhet går ut på att skapa möten mellan olika branscher med målsättningen att öka användningen av geografisk information. Vår förhoppning nu är att Internetdagarna blir en mötesplats för två världar, GIS respektive Webb, som kan få stort utbyte av varandra under de kommande åren, säger Martin Snygg, ansvarig för FPX Lab och en av dem som arbetar med att ta fram positioneringsspåret.

Traditionell GIS-teknik är inte så användarvänlig, det är något som webbvärlden tillför nu när nya tjänster byggs upp. Samtidigt är dessa tjänster beroende av ständigt uppdaterad dataförsörjning från de tunga bakomliggande systemen.

Stor potential

– Uppskattningar gör gällande att 80-85 procent av all information kan läggas ut på en karta. Det finns potentiella tillämpningar i alla möjliga branscher och stora effektiviseringar att hämta in för företag som förstår poängen med positioneringstjänster, fortsätter Martin Snygg.

– Ännu kanske vi inte har sett den verkliga killer-app:en, men under Internetdagarna vill vi spegla hur mycket som är på gång.