Resultaten pekar överlag på att ineffektiva arbetssätt tar allt mer tid från det kreativa och strategiska arbetet. Var sjunde marknadsförare (14 procent) uppger att mer än hälften av arbetstiden går åt till den här typen av uppgifter.

Långsamma godkännandeprocesser är den största tidstjuven för 38 procent av marknadsförarna, följt av bristfälliga eller ofullständiga dataunderlag (34 procent). En tredjedel (33 procent) pekar även på onödiga möten, för många verktyg och plattformar samt tidskrävande arbete med att motivera budgetar och utgifter.

Konsekvenserna märks också i de kampanjer och det innehåll som når kunderna. Sex av tio marknadsförare (60 procent) uppger att de ofta tvingas lansera kampanjer utan tillräckligt med tid eller data för att optimera dem. Samtidigt anser 59 procent av de brittiska konsumenterna att kvaliteten på den marknadsföring de ser har försämrats på senare tid.

Under det senaste året har 41 procent investerat i AI-assistenter för marknadsföring, och ytterligare 38 procent planerar att göra det under det kommande året. Företagen satsar också på den kompetens som krävs för att använda tekniken bättre. 42 procent har investerat i utbildning för att förbättra AI:s resultat, medan 44 procent planerar att göra en motsvarande investering under de kommande tolv månaderna.

Samtidigt ser marknadsförarna att fler fristående verktyg inte är lösningen på grundproblemet. I stället pekas en bättre integration mellan AI och befintliga system ut som den viktigaste åtgärden för att effektivisera arbetet.

– När administrationen tar en fjärdedel av arbetsveckan blir det helt enkelt mindre tid över till att förstå vad kunderna vill ha och skapa sådant som de faktiskt uppskattar. AI kan avlasta, men ett nytt verktyg sparar inte automatiskt tid. Om det läggs ovanpå redan dåligt integrerade system och långsamma processer riskerar det i stället att bli ännu en sak att hantera, säger Tara Corey, SVP Marketing på Optimizely.

Läs hela undersökningen här: The Marketer’s Survival Guide.

AI, digitalisering, automatisering och nya kompetenskrav skapar både nya möjligheter och nya utmaningar för företag, medarbetare och framtidens arbetskraft.

Samtidigt har kampen om rätt kompetens blivit en central fråga för alla branscher samt IT- och techsektorn . För att förstå framtidens arbetsliv krävs mer än traditionell karriärbevakning det krävs insikter om människor, kompetens, ledarskap, rekrytering och den tekniska utveckling som förändrar arbetsmarknaden.

Annika Guldroth, VD och ansvarig utgivare IT Media Group

Det är här IT-Karriär.se gör skillnad.

Som en del av IT Media Group, är ett vasst och växande mediehus inom IT, tech och digitalisering.  IT-Karriär.se är en plattformen en nyhetssajt där karriär, HR, kompetensförsörjning och teknik möts.

Där människor möter tekniken

IT-Karriär.se bevakar hela kedjan, från den första utbildningen och vägen in i IT-branschen till kompetensutveckling, rekrytering, ledarskap och nästa steg i karriären.

Vi lyfter fram människorna bakom tekniken och de företag, organisationer och ledare som formar framtidens arbetsliv. Genom nyheter, intervjuer, analyser, karriärinsikter och branschperspektiv ger vi läsarna kunskap om de kompetenser och möjligheter som efterfrågas på en snabbt föränderlig arbetsmarknad.

HR, kompetens och framtidens arbetskraft

IT och HR blir allt mer sammankopplade. När nya teknologier förändrar arbetsuppgifter och yrkesroller förändras också kraven på ledarskap, rekrytering och kompetensutveckling.

IT-Karriär.se bevakar därför frågor som talangförsörjning, employer branding, rekrytering, AI i arbetslivet, kompetensutveckling, ledarskap, arbetsmiljö och framtidens yrkesroller.

Vi skapar en mötesplats för HR-chefer, rekryterare, IT-ledare, arbetsgivare, utbildningsaktörer, studenter, kandidater och yrkesverksamma som vill förstå vart arbetsmarknaden är på väg.

En del av IT Media Groups starka medieekosystem

Genom IT Media Groups nätverk av specialiserade medieplattformar får IT-Karriär.se en unik position i skärningspunkten mellan teknik, näringsliv och människor.

Här möts IT-sektorns tekniska utveckling med frågorna som avgör vilka kompetenser, roller och ledare som behövs i morgondagens arbetsliv.

Det gör IT-Karriär.se till en relevant kanal både för den som söker nästa karriärsteg och för företag som vill attrahera, utveckla och behålla framtidens kompetens.

Öppen kunskap utan betalväggar

Kunskap om arbetsmarknaden ska vara tillgänglig. Därför är IT-Karriär.se en öppen plattform utan betalväggar, där läsarna får fri tillgång till nyheter, karriärinsikter, intervjuer och branschkunskap.

Den öppna modellen skapar samtidigt en stark kommunikationsplattform för arbetsgivare, rekryteringsföretag, utbildningsaktörer och organisationer som vill nå IT- och techsektorns kompetenser och beslutsfattare.

Framtidens karriärer börjar med kunskap

När tekniken förändras förändras också människors arbetsliv. Nya roller växer fram, gamla roller utvecklas och behovet av rätt kompetens blir allt viktigare.

IT-Karriär.se hjälper läsarna att förstå denna förändring och ger företag och organisationer en plattform för att kommunicera med människorna som ska bygga framtidens IT- och techsamhälle.

Som en del av IT Media Group stärker IT-Karriär.se positionen som en central mötesplats för IT, HR, karriär och kompetensförsörjning.

Där människor möter tekniken. Där kompetens möter möjligheter. Där framtidens arbetsliv tar form.

FAKTARUTA:
IT Media Group Sverige AB (IMG) är ett svenskt mediebolag med säte i Stockholm, grundat 2013.

Bolaget driver digitala och branschfokuserade medier inom bland annat IT, teknik, digitalisering. Annika Guldroth är VD och ansvarig utgivare.

Duon stod som finalister i kategorin och delar prispall med Christian von Koenigsegg, som tilldelades guldet. 

Consids grundare Peter Hellgren och Henrik Sandell har tilldelats silver i Founder of the Year – Large Size Companies vid årets Founders Awards Gala. Prisutdelningen ägde rum under Founders Alliances 25-årsjubileum i Stockholm den 24 september.

I kategorin uppmärksammas aktiva grundare av privata eller publika bolag med en omsättning över 50 miljoner euro, cirka 20 procents ägande och lönsam verksamhet. Founder of the Year är Founders Alliances huvudutmärkelse, där grundare och bolag bedöms utifrån bland annat historiska resultat, framtida potential och samhällsnytta.

På årets prispall stod, utöver Peter Hellgren och Henrik Sandell, Christian von Koenigsegg, grundare av Koenigsegg Automotive, som tilldelades guld.

– Det känns otroligt hedrande att få ta emot den här utmärkelsen tillsammans med Henrik efter 26 år av att bygga Consid. För oss är det här framför allt ett erkännande av den resa vi har gjort tillsammans med alla fantastiska människor på Consid. Det är våra medarbetare, kunder och partners som har gjort det möjligt att bygga det bolag vi har i dag, säger Peter Hellgren, vd och grundare av Consid.

Consid grundades av Peter Hellgren och Henrik Sandell år 2000 och har sedan dess vuxit till ett internationellt tech- och kommunikationsbolag. Grundarnas filosofi har från start varit att bygga ett företag där människor vill arbeta, utvecklas och stanna – samtidigt som långsiktigt värdeskapande och organisk tillväxt stått i centrum.

– När vi startade Consid hade vi en tydlig ambition: att bygga ett företag som både vi själva och de bästa människorna i branschen skulle vilja vara en del av. Att efter mer än 25 år få den här typen av erkännande från andra entreprenörer betyder mycket. Det är ett kvitto på att långsiktighet, entreprenörskap och ett starkt fokus på människor kan gå hand i hand med tillväxt, säger Henrik Sandell, grundare av Consid.

Årets Founders Awards Gala markerade samtidigt Founders Alliances 25-årsjubileum. Galan samlade grundare från ett stort antal branscher och markerade avslutningen på Founders World Summit i Stockholm.

Om Founders Alliance 

Founders Alliance är ett internationellt nätverk för grundare av stora och internationellt växande bolag. Organisationen arbetar för att främja långsiktigt och hållbart företagande och samlar grundare från olika branscher och marknader. Founder of the Year är Founders Alliances huvudutmärkelse och pristagarna utses av en jury bestående av framstående grundare. Vinnarna tilldelas den symboliska utmärkelsen The Growth Rings. 

Den 2 oktober möter över 40 utställare studenter, nyexaminerade och yrkesverksamma för att visa vilka möjligheter som finns till praktik och arbete inom EU.

Mässan som arrangeras av Universitets- och högskolerådet (UHR), EU-kommissionens representation i Sverige och Europaparlamentets kontor i Sverige ger besökarna möjlighet att på en och samma plats möta representanter för EU:s institutioner, byråer och organ och få veta mer om vilka kompetenser de söker, hur rekryteringen går till och vilka vägar som finns till en EU-karriär.

– Som institution med uppdrag att verka för samtliga EU:s medlemsländer är det viktigt för oss att finnas på plats på EU Careers Fair i Stockholm och möta nästa generation européer som kommer att vara med och forma unionens framtid, säger Aliki Patsarou, Early Careers – Talent Acquisition, Human Resources, Europeiska investeringsbanken (EIB).

Totalt deltar över 40 utställare. Bland dem finns sex EU-institutioner och 20 EU-byråer och EU-organ, tillsammans med bland annat svenska myndigheter, universitet och internationella organisationer.

För både studenter och yrkesverksamma

Mässan vänder sig både till studenter och nyexaminerade och till personer med längre arbetslivserfarenhet. Besökare kan prata direkt med rekryterare och andra representanter om olika karriärvägar, vilka kompetenser organisationerna behöver och hur deras rekryteringsprocesser fungerar.

– EU-karriärmässan ger studenter en unik möjlighet att få träffa flera olika aktörer inom EU och få en bättre förståelse för vilka karriärmöjligheter som finns att välja mellan. Det är ett ypperligt tillfälle att passa på att ställa alla frågor man undrar över till arbetsgivarna, säger Josefine Olsen, ordförande Studentföreningen för EU-frågor (SEU).

Under dagen hålls också korta presentationer där utställarna berättar om sin verksamhet och om möjligheterna till praktik och arbete.

Fakta: EU-karriärmässan

När: Fredag 2 oktober 2026, klockan 10.00–15.00
Var: Upplev Europa, Kulturhuset, Sergels torg 7, Stockholm
Antal utställare: Över 40
Målgrupp: Studenter, nyexaminerade och yrkesverksamma
Kostnad: Gratis

Mer information, program och anmälan finns på uhr.se.

Universitets- och högskolerådet (UHR) har i uppdrag att bidra till att fler svenskar arbetar vid EU institutioner och arbetar bland annat med information, vägledning och stöd till personer som är intresserade av en EU-karriär.

Uppdraget omfattar bland annat IT-infrastruktur, applikationsdrift, servicedesk, digital arbetsplats och IT-säkerhet.

Genom samarbetet får IT-Total ett helhetsansvar för att utveckla och förvalta en modern, säker och hållbar IT-miljö tillsammans med Naturvårdsverket. Fokus ligger på hög tillgänglighet, stark informationssäkerhet och ett nära samarbete med verksamheten.

– Det här är ett uppdrag vi är både stolta över och ödmjuka inför. Naturvårdsverket har en viktig samhällsuppgift och höga krav på säkerhet, stabilitet och tillgänglighet. Att få deras förtroende är ett kvitto på styrkan i vårt erbjudande och vårt sätt att arbeta nära kunden över tid, säger Fredrik Rosencrantz, vd på IT-Total.

Säkerhet och hållbarhet är centrala delar av leveransen. IT-Total ansvarar för en robust IT-miljö med fokus på kontinuitet, säkerhet och kontroll över data och infrastruktur. Samtidigt integreras hållbarhetsarbetet genom bland annat energieffektiva datacenterlösningar, livscykelhantering samt återbruk och återvinning av IT-utrustning.

Samarbetet inleds nu med ett strukturerat införande där parterna tillsammans etablerar den nya leveransen och lägger grunden för ett långsiktigt partnerskap.

IT-Total är en heltäckande leverantör av managerade tjänster, konsulting och produkter inom hybrid IT-infrastruktur. Med en hög nivå av IT-säkerhet i kombination med ett stort personligt engagemang vill vi bidra till ett IT-tryggare Sverige, där svenska verksamheter är säkra och känner sig trygga. Alla våra anställda är säkerhetsprövade och våra lokaler och datahallar är säkerhetsklassade.

Junglemap lanserar nu en ny utbildning som ska ge dem kunskap att förstå digitala risker, fatta välgrundade beslut och följa upp säkerhetsarbetet.

Frågan är alltså inte längre om ledningsorgan behöver kunskap om digital säkerhet, utan vilken kunskap som krävs för att förstå verksamhetens risker, ställa rätt frågor och fatta välgrundade beslut – och kunna visa att man arbetar med frågorna löpande.
– Målet med lagstiftningen är inte att göra ledningsorgan till IT-experter. De behöver däremot tillräcklig kunskap för att kunna ta ansvar, säger Niklas Rosén, Director of Content på Junglemap och ansvarig för kursen.

Den nya kursen Digital säkerhet för styrelser och ledning tar bland annat upp:

• Ledningens och styrelsens ansvar – vad innebär lagstiftningen i praktiken?
• Digitala verksamhetsrisker – vilka hot, kritiska beroenden och konsekvenser behöver ledningen förstå?
• Leverantörsrisker – hur styr och följer vi upp risker utanför den egna verksamheten?
• Riskbaserade beslutsfattande – vilka frågor bör ledningen ställa, vilka risker kan accepteras och hur vet vi att säkerhetsarbetet fungerar?
• Beredskap och motståndskraft – är verksamheten redo att agera och återhämta sig från en allvarlig digital störning?
• Säkerhetskultur – hur skapar vi förutsättningar för säkra beteenden i hela verksamheten?

En ny Novusundersökning som gjorts på uppdrag av IT-företaget Avoki visar att 76 procent av tjänstemän på arbetsplatser med 20–249 anställda använder AI-verktyg i arbetet.

Bland AI-användarna säger nästan var tredje att de sparar minst fyra timmar i veckan, vilket motsvarar en halv arbetsdag eller mer. På ett år motsvarar det nära fem arbetsveckor per person.

Små och medelstora företag utgör 99,9 procent av alla företag i Sverige, enligt Tillväxtverket. Många av dem befinner sig samtidigt i ett pressat ekonomiskt läge. I Småföretagsbarometern 2026 beskriver Företagarna att Sveriges småföretag befinner sig i en utdragen lågkonjunktur.

– I ett läge där många mindre företag har det tufft ekonomiskt är varje sparad timme viktig. Fyra timmar i veckan är mycket tid för ett mindre företag. Att så många upplever en tydlig tidsvinst visar att AI redan har blivit ett viktigt stöd i det dagliga arbetet, säger Peter Uddfors, CEO på Avoki.

Synen på AI är i huvudsak positiv. 76 procent säger att de är positiva till att använda AI-verktyg i tjänsten. Bland dem som redan använder AI uppger 90 procent att de är öppna med sin chef om att de använder verktyget.

Åtta av tio AI-användare, 80 procent, bedömer att de sparar tid med hjälp av AI. Hur mycket tid det handlar om varierar. 51 procent sparar mindre än fyra timmar i veckan, medan 12 procent inte upplever någon tidsbesparing alls.

De vanligaste AI-verktygen i undersökningen är Microsoft Copilot och ChatGPT, som båda används av 44 procent. Därefter följer Gemini på 22 procent och Claude på 13 procent. Samtidigt uppger 22 procent att de inte använder några AI-verktyg alls i arbetet.

– Nästa steg är inte att köpa in fler AI-verktyg, utan att kartlägga och prioritera de arbetsmoment som tar mycket tid för många anställda och börja där. Det är där AI kan spara mest tid, säger Peter Uddfors, CEO på Avoki.

För att ta del av hela undersökningen hör av dig till Avoki.

I undersökningen finns fakta om bland annat:

• vilka AI-verktyg som används mest bland tjänstemän i små och medelstora företag
• hur mycket tid AI-användare uppger att de sparar
• hur många AI-användare som inte upplever någon tidsvinst alls
• inställningen till att använda AI-verktyg i arbetet
• hur öppna AI-användare är mot sin chef om användningen
• skillnader mellan arbetsplatser med 20–49 och 50–249 anställda
• skillnader mellan åldersgrupper och kön

Så har vi räknat

Fyra timmar i veckan motsvarar 192 timmar per år, baserat på 48 arbetsveckor. Räknat på en arbetsvecka om 40 timmar motsvarar det 4,8 arbetsveckor, alltså nära fem arbetsveckor per person och år.

Med nästan var tredje AI-användare avses de 30 procent som uppger att de sparar minst fyra timmar i veckan.

Om undersökningen

Målgruppen för undersökningen är tjänstemän i åldern18-65 år och som arbetar på privata SME bolag (20-249 anställda). Totalt har 1013 intervjuer genomförts under perioden 10-22 augusti 2026. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel.

Om Avoki

Avoki levererar stabila och säkra IT-lösningar som kopplar ihop teknik, data och människor för att skapa verkligt affärsvärde. Avoki bygger en hållbar plattform som våra kunder kan lita på varje dag och ser till att rätt verktyg och data finns på plats – så att de kan jobba smartare. Tillsammans med Avoki kan våra kunder ta nästa steg med AI och datadrivna insikter. Avoki arbetar med kunder från snabbväxande små och medelstora företag till några av de största företagen i Norden.

För många företag är utmaningen därför inte längre om de ska använda AI, utan var tekniken faktiskt kan skapa värde och vilken kombination av kompetenser som krävs för att lyckas.

Gustav Svensson, ny affärsledare på Berotec i Linköping

– Teknik i sig skapar inte värde, det är först när rätt kompetens möter rätt affärsutmaning som det händer saker. Ofta börjar kunden i fel ände när de funderar på vem som ska göra jobbet, säger Gustav Svensson, ny affärsledare på Berotec.

Men utan ett medvetet arbetsmiljöarbete riskerar tekniken också att leda till nya problem. Det visar ny forskning från Högskolan i Halmstad, som har undersökt hur digital automation kan införas samtidigt som arbetsmiljön för privatanställda tjänstemän bevaras eller stärks.

– Vi har forskat om hur digital automation, till exempel stöd av AI, kan realiseras samtidigt som arbetsmiljön vidmakthålls eller förbättras. Digital automation kan ge stora möjligheter, men den behöver införas på ett sätt som tar hänsyn till människors arbete och arbetsvillkor, säger Maria Åkesson, forskare vid Högskolan i Halmstad.

Bakom forskningen står Maria Åkesson, Michel Thomsen samt doktoranderna Olga Plotnikova och Naomi Chikumbi Zulu. I projektet ”Vägledning för digital automation och god arbetsmiljö” har forskarna studerat hur digital automation påverkar den digitala arbetsmiljön, arbetssituationen och kompetenskraven för privatanställda tjänstemän. Forskningen har finansierats av Afa Försäkring.

Maria Åkesson, forskare vid Högskolan i Halmstad, har forskat om vägledning för digital automation och god arbetsmiljö. Forskningen är finansierad av Afa Försäkring. Foto: Linda Harling, Afa Försäkring.

Arbetsmiljön måste vara en del av automatiseringen

Forskarna har framför allt genomfört studier inom IT-branschen och intervjuat mjukvaruutvecklare och UX-designers, yrkesgrupper som i hög grad påverkas av digital automation och generativ AI.

Resultaten visar att digital automation kan skapa arbetsmiljöproblem, men att dessa kan förebyggas om frågorna hanteras tidigt i införandeprocessen.

– Vi såg att arbetsmiljön ofta hamnar i skymundan när fokus ligger på teknikens möjligheter. Samtidigt kan konsekvenserna för arbetsinnehåll, kompetensutveckling och arbetssituation bli betydande. Därför behöver arbetsmiljöperspektivet finnas med från början, säger Maria Åkesson.

En central slutsats är att arbetsmiljöarbetet behöver vara flexibelt och löpande kunna fånga upp oönskade effekter som uppstår när nya system införs och börjar användas i praktiken.

Viktiga värden riskerar att gå förlorade

Forskarna pekar också på att organisationer behöver granska vilka värden som faktiskt skapas genom automation.

Effektivitet och produktivitet är ofta i fokus, men andra värden riskerar att försvagas eller gå förlorade.

– Automation kan resultera i att viktiga värden såsom arbetstillfredsställelse och professionalism förloras och att värden som tjänstekvalitet och kundnöjdhet urholkas. Därför är det viktigt att verksamheter analyserar effekterna ur ett brett perspektiv när man börjar införa automation, säger Maria Åkesson.

Forskarna konstaterar också att olika typer av automatisering påverkar arbetet på olika sätt. Särskilt utmanande blir det när generativ AI används inom arbetsuppgifter som är nära kopplade till medarbetarnas kärnkompetens, jämfört med när tekniken används för mer administrativa uppgifter som dokumentation.

Samverkan och tydlig styrning minskar riskerna

En annan slutsats är att samverkan mellan arbetsgivare, medarbetare och andra arbetsmiljöaktörer är avgörande för att skapa realistiska förväntningar och ett genomtänkt införande av automation.

Forskarna har även studerat arbetsmarknadens parters perspektiv på digital automation och arbetsmiljöarbete.

– När ny teknik introduceras behöver det finnas en gemensam förståelse för vad den ska användas till, vilka risker som finns och vilket stöd som krävs. Utan styrning, gemensamma principer och rutiner finns en risk att användningen utvecklas åt olika håll i organisationen, säger Maria Åkesson.

Forskarna betonar också vikten av att organisationer har beredskap för oförutsedda fel, missförstånd och andra situationer som kan uppstå när automatiserade system används i det dagliga arbetet.

Vägledning ska hjälpa arbetsplatser att fatta bättre beslut

Som en del av projektet har forskarna tagit fram en vägledning för digital automation och digital arbetsmiljö. Vägledningen bygger på ett antal principer som ska stödja arbetsplatser i arbetet med att införa automation på ett hållbart sätt.

Arbetet har genomförts med en kvalitativ och praktiknära ansats där forskarna löpande har fört dialog med yrkesverksamma och representanter för arbetsmarknadens parter.

– Vi har velat säkerställa att resultaten är användbara i praktiken. Därför har vi kontinuerligt diskuterat och validerat våra slutsatser tillsammans med personer som arbetar med de här frågorna i vardagen, säger Maria Åkesson.

Målgruppen för resultaten är framför allt chefer, arbetsmiljöansvariga och skyddsombud, men forskarna menar att vägledningen är relevant för alla arbetsplatser där digital automation införs.

Tips och råd vid införande av AI och ny teknik

– Så snart ny teknik införs behöver alla vara uppmärksamma på om verksamheten eller arbetsmiljön påverkas negativt. Det är viktigt att ta ansvar för införandet av ny teknik och ta stöd i den kunskap och vägledning som finns tillgänglig, säger Maria Åkesson.

Utifrån forskningsresultaten lyfter forskarna fram sju principer som kan bidra till en god arbetsmiljö när ny teknik införs:

• Sätt arbetsmiljön i centrum och följ upp konsekvenserna av automation löpande, gör det till en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
• Identifiera vilka värden som påverkas, inte bara effektivitet utan också värden såsom arbetstillfredsställelse, professionalism förloras, tjänstekvalitet och kundnöjdhet.
• Mät, följ upp, analysera och justera arbetet utifrån de värden som ni identifierat kan påverkas.
• Skapa samverkan mellan chefer, medarbetare och andra berörda aktörer för realistiska förväntningar och kompetent införande.
• Styr användningen av tekniken genom tydliga principer och rutiner.
• Automatisera rätt arbetsuppgifter, låt inte automation resultera i att människor används som dåliga robotar.
• Förbered organisationen för fel och misstag som följer av automation, genom tydliga rutiner och handlingsberedskap.

Mer information

Forskningsprojektet ”Vägledning för digital automation och god arbetsmiljö” har finansierats av Afa Försäkring och är ett av nio forskningsprojekt i ett flerårigt FoU-program som nyligen avslutats, där fokus varit på hur AI-användning påverkar arbetsmiljön.

Projektet har genomförts vid Högskolan i Halmstad av forskarna Maria Åkesson, Michel Thomsen och doktoranderna Olga Plotnikova och Naomi Chikumbi Zulu.

Mer om hela FoU-programmet ”Arbetsmiljöeffekter vid automatisering, robotisering och AI-användning” intervjuer med fler forskare från FoU finns på Afa Försäkrings webbplats.

Trots digitaliseringen av affärskommunikation fortsätter miljontals fysiska visitkort att produceras varje år, samtidigt som professionella relationer i allt högre grad etableras via digitala kanaler.

Frågan är därför inte om visitkortet ska digitaliseras, utan hur.

För konsulter, rådgivare, entreprenörer och kunskapsintensiva verksamheter handlar ett modernt visitkort inte längre bara om att dela kontaktuppgifter. Det handlar om att skapa en sömlös väg från första kontakt till faktisk affärsdialog.

Mobilen har blivit den nya entrén

I dag sker majoriteten av professionella interaktioner via mobilen. LinkedIn, Teams, Zoom, e-post och sociala plattformar har flyttat affärsnätverkandet från konferensrum till smartphones.

Samtidigt bygger många digitala visitkortslösningar fortfarande på en ganska enkel modell: en profilbild följd av en lista med länkar.

Problemet är att användarupplevelsen sällan är optimerad för hur människor faktiskt konsumerar information på en mobil enhet.

Precis som moderna SaaS-applikationer har utvecklats från statiska webbsidor till dynamiska användarupplevelser, börjar nu även digitala visitkort genomgå samma transformation.

Från länksamling till mikroupplevelse

En tydlig trend inom digital identitet är att användaren förväntar sig mer än en samling länkar.

När en potentiell kund, partner eller investerare besöker en profil vill de snabbt kunna förstå:

• Vem personen är
• Vilken kompetens som erbjuds
• Vilka referenser som finns
• Hur kontakt kan etableras
• Hur ett möte kan bokas

Det är här nästa generations digitala visitkort börjar skilja sig från tidigare lösningar.

Istället för att fungera som en statisk länksida blir visitkortet en interaktiv mikroupplevelse där innehållet presenteras stegvis och kontextuellt.

Kytes vill omdefiniera det digitala visitkortet

Svenska Kytes är ett exempel på denna utveckling.

Bolaget beskriver sin plattform som ett mobilanpassat digitalt visitkort där varje komponent kan öppnas i ett eget gränssnitt, ungefär som skärmar i en mobilapplikation.

Det innebär att användaren inte lämnar upplevelsen när denne vill läsa mer om ett projekt, utforska en tjänst eller boka ett möte. Innehållet presenteras istället i lager som kan öppnas och stängas med telefonens naturliga navigering.

Resultatet är en upplevelse som påminner mer om en app än om en traditionell webbsida.

En intressant utveckling för konsulter och rådgivare

För kunskapsföretag är den största utmaningen sällan att göra sig tillgängliga. Utmaningen är att skapa förtroende tillräckligt snabbt för att få till ett första möte.

Här finns en tydlig affärsnytta i att samla:

• Kontaktinformation
• Referenscase
• Sociala kanaler
• Presentationer
• Bokningsfunktioner

i en och samma mobiloptimerade upplevelse.

Särskilt inom konsultbranschen där individen ofta är en central del av erbjudandet kan ett digitalt visitkort fungera som en förlängning av det personliga varumärket.

Datadrivna insikter utan cookies

En annan intressant aspekt är hur analysfunktionerna utvecklas.

Traditionellt har webb- och marknadsanalys varit starkt beroende av cookies och tredjepartsspårning. Samtidigt driver regulatoriska krav och användarnas ökade integritetsmedvetenhet fram nya modeller.

Kytes använder cookie-fri analys för att ge insikter kring visningar, interaktioner och engagemang utan att förlita sig på traditionell spårning.

För organisationer som arbetar aktivt med GDPR och dataskydd blir detta allt viktigare när nya digitala verktyg utvärderas.

Digital identitet blir en strategisk tillgång

Historiskt har visitkortet varit en administrativ detalj.

I dag är den professionella digitala identiteten snarare en strategisk tillgång.

När potentiella kunder, kandidater eller samarbetspartners gör sin första utvärdering sker den ofta innan ett möte bokats. Den sker genom sökningar, sociala medier, länkar och digitala profiler.

De organisationer och individer som lyckas skapa en tydlig, trovärdig och användarvänlig digital närvaro får därmed ett försprång.

Utvecklingen av digitala visitkort är därför inte bara en fråga om kontaktuppgifter. Den är en del av en större trend där personliga varumärken, mobil användarupplevelse och affärsutveckling vävs samman.

För leverantörer som Kytes handlar möjligheten om att flytta visitkortet från fickan till en central plats i den digitala kundresan.

Av Annika Guldroth