Hösten – och framför allt september och oktober – är årets absoluta högtid för jobbyten. När solbrännan har lagt sig efter sommaren landar många i att de vill ta nästa kliv i karriären, och rekryteringarna rullar igång för fullt ute på företagen.

Men skickar du ut cv:n just nu finns det en gyllene regel du inte får glömma: Byter du jobb gäller inte fackets “pott”.

När du sitter kvar på din nuvarande arbetsplats förhandlar du om din del av en gemensam pott. Men när du kliver in i ett nytt rum på en ny arbetsplats förhandlar du om din faktiska marknadslön. Det är nu du har chansen att ta det där riktiga klivet som faktiskt märks i din ekonomi.

För att du ska slippa gissa vad du är värd har vi sammanställt en översikt över vad svenskarna faktiskt tjänar under 2026 – med färsk lönestatistik från SCB och de absolut senaste utfallen från Medlingsinstitutet.

Snabba fakta om lönen 2026

För att du ska få en rättvis bild måste vi skilja på medellönsom dras upp av ett fåtal höginkomsttagare och medianlönen som visar den exakta mittpunkten: hälften av svenskarna tjänar mer, och hälften tjänar mindre.

• Medellön i Sverige: Cirka 44 500 kr per månad före skatt.
• Medianlön i Sverige: Cirka 39 700 kr per månad.
• Löneökningstakt just nu: Enligt Medlingsinstitutets senaste rapport utvecklas lönerna i hela ekonomin i en takt om 3,7 procent i årstakt.
• Statlig skattegräns: Brytpunkten för statlig inkomstskatt 2026 ligger på 55 033 kr per månad före skatt (660 400 kr/år för dig under 66 år).

Äntligen får vi mer i plånboken

Siffror på ett papper är en sak, vad pengarna räcker till i mataffären är en helt annan. Efter några riktigt utmanande år där inflationen slukat varenda löneökning, har vi nu äntligen fått tillbaka vår köpkraft.

Snittökningen på lönen ligger på 3,7 procent i år. Och eftersom inflationen har sjunkit betyder det att vi faktiskt får en reallöneökning. Vi blir på riktigt lite rikare!
För att mäta inflationen och vår faktiska köpkraft använder man Konsumentprisindex (KPI), vilket helt enkelt är ett mått på hur priserna på vanliga varor och tjänster utvecklas. Så här ser det ut just nu:

• Reallön mätt med KPIF (exkl. räntekostnader): Stiger med 2,4 procent i årstakt.

• Reallön mätt med KPI (inkl. räntekostnader): Stiger med 3,0 procent i årstakt.

Arbetsgivarna kan med andra ord inte längre luta sig mot “krisargument” eller luta sig emot priser. Det finns utrymme i ekonomin att betala rätt lön för rätt person.

Så ser lönespridningen ut i din sektor och kön (Prognos 2026)

När du förhandlar om en ny tjänst räcker det inte att titta på riksgenomsnittet. Du måste veta vad som gäller i din specifika sektor.

Här nedan har vi brutit ut de viktigaste siffrorna för just din sektor. Medianen visar vad mitten av gruppen tjänar. Har du erfarenhet och spetskompetens? Då är det 75:e percentilen du ska ha som målbild i förhandlingen!

(Källa: SCB:s lönestruktur uppräknad med Medlingsinstitutets modellskattningar)

PRIVAT SEKTOR (Tjänstemän)

• Medianlönen (mitten): 50 200 kr/mån
• Sikta högre (75:e percentilen): 62 800 kr/mån
• Topplönen (90:e percentilen): 80 900 kr/mån
• Jämställdhetskollen: Medianlönen för män ligger på 53 600 kr, medan kvinnors ligger på 46 000 kr.

PRIVAT SEKTOR (Arbetare)

• Medianlönen (mitten): 34 500 kr/mån
• Sikta högre (75:e percentilen): 39 600 kr/mån
• Topplönen (90:e percentilen): 44 900 kr/mån
• Jämställdhetskollen: Medianlönen för män är 36 200 kr, för kvinnor 31 900 kr.

STATLIG SEKTOR

• Medianlönen (mitten): 44 900 kr/mån
• Sikta högre (75:e percentilen): 55 000 kr/mån
• Topplönen (90:e percentilen): 65 800 kr/mån
• Jämställdhetskollen: Medianlönen för män är 46 700 kr, för kvinnor 43 600 kr.

REGIONAL SEKTOR (Sjukvård, kollektivtrafik m.m.)

• Medianlönen (mitten): 42 800 kr/mån
• Sikta högre (75:e percentilen): 52 900 kr/mån
• Topplönen (90:e percentilen): 74 700 kr/mån
• Jämställdhetskollen: Medianlönen för män är 46 800 kr, för kvinnor 41 900 kr.

PRIMÄRKOMMUNAL SEKTOR (Skola, omsorg m.m.)

• Medianlönen (mitten): 37 100 kr/mån
• Sikta högre (75:e percentilen): 43 600 kr/mån
• Topplönen (90:e percentilen): 51 000 kr/mån
• Jämställdhetskollen: Branschen är relativt jämn. Medianlönen för män är 37 000 kr, för kvinnor 37 100 kr.

Intresserad av ett specifikt yrke? Så hittar du rätt lönespann för din roll

Tabellerna ovan ger dig den stora helhetsbilden för din sektor, men vad gör du om du vill veta exakt vad en systemutvecklare, kommunikatör, redovisningsekonom eller projektledare ska be om?

Att hitta rätt lönespann för ett enskilt yrke kräver lite research – men gör du läxan kliver du in i förhandlingsrummet med ett enormt övertag. Här är tre konkreta knep för att ta reda på vad din specifika roll faktiskt är värd:

Använd fackförbundens egna guldgruvor

SCB mäter hela ekonomin, men fackförbunden (som Unionen, Akavia, Sveriges Ingenjörer, Vision och Lärarförbundet) mäter sina egna medlemmar ner på detaljnivå. Är du medlem har du i regel tillgång till lönedatabaser där du kan filtrera på exakt yrkestitel, examensår, erfarenhet, bransch och region. Det är utan tvekan den mest pricksäkra källan som finns i Sverige.

Nyttja offentlighetsprincipen

Söker du jobb inom stat, kommun eller region? Då har du en enorm fördel tack vare offentlighetsprincipen. Du kan helt enkelt ringa till myndighetens eller kommunens HR-avdelning och begär ut rådande lönelista för den avdelning eller roll du söker. Det är en allmän handling och ger dig exakta siffror på vad dina framtida kollegor tjänar.

Fråga rekryteraren öppet

Många tycker att lön är ett laddat ämne och väntar in i det sista med att ställa frågan. Gör inte det! Redan vid första avstämningen med rekryteraren kan du varmt och professionellt fråga:

“För att vi ska säkerställa att vi ligger rätt i förväntningar – vilket lönespann har ni budgeterat för den här tjänsten?”

Då slipper du gissa och märker direkt om företags erbjudande matchar din ambition.

Könsgapet och “karriärfällan”

På riksnivå uppgår kvinnors löner till cirka 90 procent av männens. Skillnaden är särskilt markant bland tjänstemän i privat sektor, där marginalen uppgår till över 8 300 kronor i månaden.

Löneskillnaden förklaras inte av deltidsarbete, eftersom SCB omräknar all lönestatistik till heltidstjänster. En väsentlig faktor är i stället fördelningen av föräldraledighet och vab, vilket i praktiken riskerar att dämpa löneutvecklingen under de år då den vanligen stiger som mest.

Därtill är den svenska arbetsmarknaden tydligt könsuppdelad. Män arbetar i högre utsträckning inom branscher som finans och IT – där bonusar och rörliga ersättningar är vanligare – medan kvinnor oftare återfinns inom yrkesområden som administration och HR. Män innehar också en majoritet av de högst betalda chefsbefattningarna.

Även när hänsyn tas till faktorer som yrke, utbildning, ålder och sektor kvarstår en skillnad på 1,5–3 procent i privat sektor till männens fördel. Inom lönestatistiken pratar man om en oförklarad löneskillnad.

Ett jobbyte ger dock goda möjligheter att påverka den egna situationen. Vid en ny anställning finns förutsättningar att säkerställa att lönen sätts utifrån din faktiska kompetens och marknadsvärde, snarare än tidigare lönenivåer eller livssituation.

Fyra gyllene regler när du förhandlar om nytt jobb

Bär med dig följande råd in i förhandlingsrummet:

1. Fokusera på medianlönen! Jämför dig inte med det generella snittet i riket. Leta upp medianlönen för just din sektor och din specifika roll.
2. Märket är inget tak när du byter jobb. Du kommer höra mycket prat om att potten från facket och arbetsgivarna ligger på cirka 3,0–3,7 procent. Glöm inte att det är ett snitt för företagets befintligapersonal! När du kliver in som nyanställd förhandlar du om marknadspriset. Kräv vad din kompetens faktiskt är värd idag.
3. Över skattegränsen? Var smart! Om din nya lön tippar över 55 033 kronor i månaden tillkommer 20 procent i statlig inkomstskatt på allt över den gränsen. Om det tar stopp när du ber om mer i lön – eller om du vill undvika den statliga skatten – förhandla istället om skattegynnsamma förmåner. Löneväxling till tjänstepension dras direkt före skatt och sänker din beskattningsbara lön. Även extra semesterdagar, utbildningar eller utökat friskvårdsbidrag ger dig direkt mervärde i vardagen utan höjd skatt.
4. Sikta högre (mot 75:e percentilen).Sitter du på spetskompetens, några års erfarenhet eller personalansvar? Då ska du inte nöja dig med medianen. Din målbild på intervjun borde ligga närmare 75:e percentilen för din bransch.

Så maxar du dina nya pengar

De nya lönesiffrorna och den återhämtade köpkraften ger dig några fantastiska chanser att ta kommandot över din privata ekonomi. Samtidigt är det lätt att börja unna sig dyrare vanor så fort den nya lönen trillar in. Ett viktigt råd är att använda fönstret som uppstår nu. Ta hälften av din löneökning och skicka in det direkt via autogiro till ett fondsparande eller din buffert. Du kommer inte ens märka att pengarna “saknas”, men din framtida plånbok kommer att tacka dig enormt.

Kursen riktar sig till alla medarbetare i en organisation och bygger på insikterna att hoten ofta redan finns innanför brandväggen, att de flesta incidenter sker oavsiktligt och det oftast är kollegor, inte tekniska system, som först märker att något inte stämmer.

Insiderhot är svårare att skydda sig mot än externa attacker. Samtidigt handlar det sällan om illvilja. Vardagliga beslut under tidspress, en genväg för att hinna i tid eller ett välformulerat försök att lura någon är där riskerna uppstår. Kursen ger medarbetarna kunskapen och tryggheten att se, fråga och agera innan något går fel.

Liksom alla Junglemaps kurser är den byggd som Nanolektioner på max tre minuter styck. Innehållet levereras återkommande i medarbetarnas vardag i stället för som ett enstaka utbildningstillfälle, vilket gör att kunskapen får fäste över tid.

– Insiderhot låter dramatiskt, men i praktiken handlar det nästan alltid om vanliga människor som gör ett misstag under press. Därför räcker det inte med tekniska kontroller. Syftet med kursen är att hjälpa medarbetarna att sätta ord på riskerna och mod att säga ifrån när något känns fel. För en öppen säkerhetskultur är det starkaste skyddet vi har, säger Hanna Rönnqvist, Learning Content Specialist på Junglemap och ansvarig för kursen.

Kursen innehåller fem lektioner:

Vad är insiderhot? – vad insiderhot är och hur de skiljer sig från hot utifrån.

Press, genvägar och vardagens risker – hur vardagliga beslut under tidspress kan leda till oavsiktliga misstag.

När någon försöker lura dig – hur man känner igen försök att manipulera medarbetare till att agera mot verksamhetens bästa.

När du bör rapportera och säga ifrån – när och hur man rapporterar en misstanke, och varför det är viktigt att säga ifrån.

Kultur är vårt bästa skydd – varför en öppen och sund säkerhetskultur är det starkaste skyddet mot insiderhot.

Kursen finns på svenska, norska, engelska och nederländska.

Kurs i att förebygga insiderhot | Junglemap

Han får en central roll i koncernens tekniska utveckling och i arbetet med att bygga och skala teknikbolag inom cybersäkerhet, digital resiliens, nätverk och AI.

Daniel Dib har i över två decennier arbetat med att designa och utveckla IT-arkitektur för stora och verksamhetskritiska miljöer, bland annat inom flygledning, myndigheter och globala företag. Han är författare, flerårig rådgivare åt Cisco och en internationellt erkänd expert inom nätverksdesign och infrastruktur. Efter elva år som seniorkonsult på Conscia blir han nu CTO på Navis Mater.

Daniel Dib blir CTO på Navis Mater

Navis Mater är ett aktivt ägarbolag som bygger, äger och utvecklar teknikbolag. Koncernen bedriver också egen tillämpad forskning och utveckling inom bland annat AI, säkerhet, digital resiliens och hur organisationer kan använda AI-agenter i verkligt arbete.

– Daniel har ägnat sin karriär åt komplexa miljöer där arkitektur, säkerhet och motståndskraft måste fungera på riktigt. Den erfarenheten är väldigt värdefull för oss. Vi bygger både teknikbolag och nya sätt att arbeta, och behöver kunna omsätta avancerad teknik i lösningar som fungerar, går att skala och skapar verkligt värde, säger Emanuel Lipschütz, grundare och VD i Navis Mater.

Som CTO får Daniel Dib ett särskilt ansvar för Navis Maters tekniska utveckling kring AI-agenter och hur de kan användas för att skapa verkligt affärsvärde. Uppdraget handlar om att identifiera var AI-agenter kan förstärka verksamheten, omsätta verksamhetsproblem till tekniska förmågor och utveckla hur människor och AI-agenter kan arbeta tillsammans i praktiken.

Navis Mater använder redan AI-agenter i den egna verksamheten och bedriver tillämpad forskning och utveckling inom området. En central del av Daniels uppdrag blir att utveckla och skala den förmågan, med tydliga mandat, verifierbara kontroller och mänskligt ansvar. Målet är att låta små expertteam åstadkomma betydligt mer utan att tappa kontroll, kvalitet eller omdöme.

– I kritisk infrastruktur bygger man inte säkerhet och motståndskraft i efterhand. Den måste finnas med i arkitekturen från början. Samma tänk behövs när vi bygger nästa generations teknikbolag och när AI får en större roll i verksamheten. Jag ser fram emot att göra det tillsammans med Emanuel och teamet på Navis Mater, säger Daniel Dib, CTO på Navis Mater.

Cyber Defencely och CyberResilient är dotterbolag till Navis Mater. Cyber Defencely arbetar med leverans, implementation och marknadsnärvaro inom informationssäkerhet. CyberResilient utvecklar en plattform för löpande arbete med cyberresiliens och regelefterlevnad. Navis Mater är även delägare i NetSymphony, som utvecklar teknik för automatisering och orkestrering av företagsnätverk, och AceBit, som arbetar med design, implementation och drift av automatiserade nätverk.

Navis Maters ambition är att bidra till att bygga europeiska teknikledare inom områden där Europa behöver en starkare egen förmåga.

Om Navis Mater

Navis Mater är ett aktivt ägarbolag som bygger, äger och utvecklar teknikbolag inom cybersäkerhet, digital resiliens och nätverk. Bolaget bedriver egen tillämpad forskning och utveckling inom bland annat AI och nya sätt att organisera arbetet mellan människor och AI-agenter. Navis Mater grundades 2025 och har sitt säte i Stockholm. Ambitionen är att bidra till att bygga starkare europeisk teknisk förmåga och nya europeiska teknikledare. Läs mer på www.navismater.com

Lika många oroar sig för att mänskligt omdöme och erfarenhet nedprioriteras.

Jobbförlust hamnar först på sjunde plats, bara 16 procent ser det som ett av de största hoten. Det visar TNG:s rapport AI Insights: Den tysta maktkampen, som bygger på svar från 949 chefer och specialister i hela Sverige.

Det är andra året i rad som TNG genomför undersökningen AI Insights om generativ AI på den svenska arbetsmarknaden. Resultatet flyttar fokus från de klassiska skräckbilderna om massarbetslöshet och teknikövertag, till frågan om vem som äger besluten när AI redan är med och bestämmer. Kan vi lita på underlaget när det kommer från en algoritm som kan bygga på historiskt skeva data?

– Debatten om AI har länge handlat om vilka jobb som försvinner. Men det som faktiskt oroar folk på arbetsplatserna är något annat: att människor slutar granska det algoritmen föreslår och att erfarenhet och omdöme kommer räknas för lite framåt, säger Åsa Edman Källströmer, VD på Talent Navigation Group (TNG), som fortsätter:

– För arbetsgivare är det i grunden en kompetensfråga: förmågan att granska, ifrågasätta och väga in fler perspektiv blir mer värd med AI, inte mindre. De organisationer som vinner framåt är de som rekryterar för omdöme och kritiskt tänkande, och som bygger team där någon vågar säga: vänta, stämmer det här verkligen? Det avgör både konkurrenskraften och förmågan att locka rätt medarbetare.

Topplistan: detta oroar mest med AI i arbetslivet framåt

Respondenterna fick välja max tre alternativ.

Oron för felbeslut har fördjupats
Oron för felaktiga beslut är inte ny, men den har vuxit. 2025 var ”felaktiga beslut på grund av dåliga eller fel data” det enskilt vanligaste svaret med 39 procent. I år ligger samma farhåga i topp igen, nu formulerad som fel data eller bias och hälften av alla respondenter lyfter den. Även med hänsyn till att 2026 års fråga tillät fler svar är riktningen tydlig: oron har inte minskat, den har fördjupats.

Mellanchefer hamnar i kläm
Var fjärde (28 procent) oroar sig för att ledningen har orealistiska förväntningar på vad AI ska åstadkomma. Bland linjechefer är andelen 36 procent, jämfört med 23 procent av de chefer som sitter i ledningsgrupper och koncernledningar. Det är mellancheferna som ska omsätta ledningens AI-ambitioner i vardagen, och det är de som först märker när förväntningar och verklighet inte går ihop.

Kvinnor, män och sektorer oroar sig olika
Kvinnor oroar sig mest för fel data och bias (55 procent). Män rankar i stället att mänskligt omdöme nedprioriteras högst (53 procent) och oroar sig mer än kvinnor för att vi slutar tänka (48 mot 41 procent).

Offentlig sektor rankar fel data och bias högst av alla grupper (57 procent) och oroar sig mer för att vi slutar tänka (50 mot 44 procent i privat sektor). Däremot oroar de sig klart mindre för att omdömet nedprioriteras (42 mot 52 procent i privat sektor).

Skillnaderna är i sig ett argument för bredare perspektiv när organisationer fattar beslut om AI: olika grupper ser olika risker, och den som bara lyssnar på en av dem missar resten.

Miljöoron nästan fördubblad
Andelen som ser miljöförstöring som ett av de största hoten har nästan fördubblats på ett år, till 9 procent – om än från låga nivåer. En möjlig förklaring är medierapporteringen om elpriser, nya datahallar och AI:s energibehov.

Hela rapporten, TNG AI Insights: Den Tysta Maktkampen kan laddas ned här.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av TNG under juni 2026 genom en digital enkät. Respondenterna svarade anonymt på frågor om användning och attityder till generativ AI på arbetsplatsen, inom både privat och offentlig sektor och spritt över hela landet. Urvalet bestod av både chefer och specialister. Totalt deltog 949 chefer och specialister inom tjänstemannasektorn i Sverige. Jämförelsedata från 2025 kommer från motsvarande undersökning föregående år.

Samtidigt tror nästan 38 procent att deras generation kommer få det sämre än sina föräldrars generation.

Det visar IHMpact Report 2026, en ny rapport från IHM Business School om svenskarnas syn på framgång, karriär, kompetensutveckling och framtid. Årets rapport har ett särskilt fokus på Gen Z och tecknar bilden av en generation med stark framtidstro och höga ambitioner, men också en påtaglig osäkerhet inför framtidens arbetsliv.

I en tid präglad av ekonomisk oro, snabb teknikutveckling och en arbetsmarknad i förändring är 18–29-åringarna den åldersgrupp som ser mest positivt på sin egen framtid. 75 procent är mycket eller ganska positiva och 74 procent tror att de kommer kunna få det liv de önskar.

Men när perspektivet flyttas från den egna framtiden till generationens gemensamma förutsättningar förändras bilden. 38 procent av Gen Z tror att deras generation kommer få det sämre än föräldrarnas generation, medan 28 procent tror att de kommer få det bättre.

– Det är en intressant dubbelhet. Unga tror starkt på sin egen förmåga att skapa det liv de vill ha, samtidigt som de är betydligt mer tveksamma till sin generations förutsättningar i stort. Det säger något om den verklighet unga möter i dag. Ambitionen och framtidstron finns där, men vägen framåt upplevs inte som självklar, säger Therese Bohlin, vd på IHM Business School.

 Höga ambitioner i ett arbetsliv som förändras

 Den starka framtidstron går hand i hand med höga ambitioner. Åtta av tio 18–29-åringar tycker att det är viktigt att vara framgångsrik, vilket gör Gen Z till den åldersgrupp där framgång värderas högst.

Samtidigt visar rapporten att unga är inställda på att fortsätta utvecklas i takt med att arbetslivet förändras. 69 procent av Gen Z är positiva till att fortsätta utbilda sig, jämfört med hälften av svenskarna totalt.

– Vi ser en generation med höga ambitioner som samtidigt går in i ett arbetsliv där förutsättningarna förändras snabbt. Unga tycks vara medvetna om att de kommer behöva kompetensutveckla kontinuerligt och anpassa sig längs vägen. Med örat mot rälsen vill vi därför kartlägga kompetensen som arbetsmarknaden fortsätter att efterfråga och vad som får människor att vilja ta nästa steg, säger Therese Bohlin, vd på IHM Business School.

Om IHMpact Report 2026 

IHMpact Report 2026 undersöker svenskarnas syn på framgång, karriär, utbildning, kompetensutveckling och framtid, med särskilt fokus på Gen Z. Rapporten bygger på en riksrepresentativ undersökning bland svenskar i åldern 18–75 år.

Om IHM Business School

IHM Business School är en privat och fristående affärsskola, helägd av den ideella stiftelsen IHM. Verksamheten bedrivs vid egna skolor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå, Kalmar och Piteå samt i nära samarbete med företag runt om i Sverige. Vi utvecklar kompetensen som utvecklar näringslivet, med uppdraget att erbjuda människor och organisationer affärsutbildningar och samarbeten som skapar värde – både nu och i framtiden. Våra kärnområden omfattar marknadsföring, affärsutveckling, ledarskap, verksamhetsstyrning, försäljning och affärsekonomi, och vi verkar i nära samspel med ett internationellt näringsliv i ständig förändring.

Bilaga 1: Tror du att du kommer kunna få det liv du önskar?

Bilaga 2: Tror du att din generation kommer få det bättre eller sämre än dina föräldrars generation? 

 Bilaga 3: Hur viktigt är framgång för dig? 

Bilaga 4: Vad är din inställning till att fortsätta utbilda dig? 

 Bilaga 5: Hur påverkar AI dina framtida yrkesval? 

Meta, bolaget bakom Facebook och Instagram, lanserade nyligen den personliga AI-assistenten Muse.

Nu integreras Zooms mötesintelligens med Muse via Zooms MCP-server. Det innebär att användare kan få tillgång till mötestranskriberingar och sammanfattningar, planera nya möten och följa upp nästa steg – direkt i Muse. Funktionerna är särskilt användbara för små och medelstora företag.

Från samtal till handling

Under ett kundsamtal eller möte kan en ny förfrågan dyka upp, en deadline flyttas eller en överenskommelse ändras. Efter mötet gäller det att se till att information och uppgifter inte hamnar mellan stolarna. Med den nya integrationen mellan Zoom och Muse kan användare spara tid genom att slippa leta i inspelningar, mötesuppföljningar och anteckningar.

Enligt Zoom kan integrationen användas på olika sätt beroende på verksamhet. En säljare, konsult eller finansiell rådgivare kan exempelvis snabbt få fram vilka mål, frågor eller nästa steg som diskuterades med en kund under det senaste mötet. Det gör det enklare att följa upp samtalet och komma väl förberedd till nästa möte.

Fastighetsmäklare kan sammanställa de viktigaste punkterna från en dag med virtuella visningar – exempelvis vilka kunder som vill boka en ny visning och vilka frågor som återstår att besvara. Därefter kan de följa upp varje kund personligen och planera nästa kontakt.

Konsulter och mindre byråer kan snabbt få en överblick över vad som beslutades under kundmöten, följa upp nya önskemål eller ändrade deadlines och boka nästa Zoom-möte.

En del av Zooms strategi

Integrationen är en del av Zooms strategi att göra företagets AI-funktioner och mötesintelligens tillgängliga direkt i de AI-verktyg som människor använder i sitt dagliga arbete. Zooms MCP-server fungerar som en länk mellan dessa verktyg och Zoom. Syftet är att hjälpa kunder att få större nytta av den information som redan skapas i det dagliga arbetet.

Mer information om Zooms MCP-server finns på Zooms utvecklarsida och mer information om Muse för mindre företag finns hos Meta.

Globalt uppger 29 procent att de har en sund relation till arbetet, en ökning med åtta procentenheter från 2025.

Även i Europa syns en förbättring: andelen har ökat från 17 till 23 procent. Samtidigt befinner sig omkring fyra av tio i den kritiska zonen, vilket innebär att de har en ohälsosam relation till arbetet. WRI visar också en stark korrelation mellan en sund relation till arbetet och affärsnytta går hand i hand, Medarbetare som uppger att deras företag presterar väl har nämligen en sundare relation till arbetet jämfört med medarbetare på företag som presterar svagt.

Dock har det senaste året bidragit med omfattande förändringar på de europeiska arbetsplatserna. Bland annat uppger 84 procent av företagsledarna att deras organisation har genomfört förändringar under det senaste året. Bland medarbetarna säger 83 procent att de har upplevt sådana förändringar.

–    Det är positivt att fler upplever en sund relation till arbetet, men utvecklingen sker samtidigt i en tid av stora omställningar. När åtta av tio medarbetare upplever förändringar på arbetsplatsen blir det avgörande hur de förändringarna genomförs.

Företag som vill skapa hållbara arbetsplatser behöver ge människor rätt förutsättningar, verktyg och stöd för att känna trygghet och kunna göra ett bra jobb även när mycket omkring dem förändras, säger Magnus Janson, country manager på HP Sverige.

AI används mer – men skepsisen ökar 

Mer än hälften av Europas kontorsarbetare använder AI minst en gång i veckan, jämfört med 37 procent föregående år. Dessutom har AI börjat fungera som en kollega i vardagen då 24 procent svarar att de vänder sig först till AI när de behöver hjälp med en arbetsuppgift. Bland ledare är motsvarande andel 40 procent, bland IT-ansvariga 35 procent.

Trots att användningen ökar uppger bara 17 procent av medarbetarna att de har haft en diskussion om hur AI kan påverka roller eller bemanning och endast 33 procent anser att deras organisation kommunicerar tydligt om frågan. I relation till det ligger en oro för hur tekniken påverkar jobbet och yrkesroller. Bland dem som använder mer avancerad AI (som till exempel AI agenter) i arbetet uppger 44 procent att de oroar sig för att AI ska ersätta deras arbete.

Motsvarande andel bland dem som använder mer generativ AI är omkring en tredjedel. Som ett resultat av det svarar 65 procent att de tycker att det känns för riskabelt att byta jobb och fyra av tio tror att de kan behöva göra en betydande förändring i sin karriär inom några år på grund av AI.

–    AI är redan en del av arbetsvardagen för många. Därför behöver organisationer prata konkret om hur tekniken påverkar arbetet och vilka möjligheter medarbetarna har att utveckla sin kompetens när roller förändras. Det är tydligt att ledningen måste vara aktiva i att bygga förtroende i AI-eran. Det görs genom transparens, utveckling och kompetensinsatser i takt med att rollerna förändras, fortsätter Magnus.

Om HP Work Relationship Index 2026

HP genomförde en global undersökning om människors relation till arbetet mellan den 15 april och 20 maj 2026. Undersökningen omfattade tre målgrupper i 15 länder: USA, Kanada, Mexiko, Brasilien, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Spanien, Saudiarabien, Italien, Australien, Japan, Indien, Indonesien och Kina. Totalt deltog 19 506 kontorsarbetare, varav 15 003 kunskapsarbetare, 3 002 IT-beslutsfattare och 1 501 företagsledare varav fler än 6,500 svarande återfanns i Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Spanien och Italien. HP Work Relationship Index mäter relationen till arbetet med hjälp av en femgradig skala där deltagarna får bedöma hur nöjda de är med sin relation till arbetet. Utifrån skalan delas deltagarna in i tre grupper: en sund relation till arbetet, en uppmärksamhetszon (Watch-Out Zone) samt en ohälsosam/kritisk zon (Unhealthy/Critical Zone).

Om HP

HP Inc. (NYSE: HPQ) är ett globalt teknikföretag som bidrar till att forma framtidens arbetsliv. Med verksamhet i fler än 180 länder erbjuder HP innovativa och AI-drivna enheter, mjukvara, tjänster och abonnemang som bidrar till företags tillväxt och ett mer givande arbetsliv. Mer information finns på HP.com.

AddSecure, en ledande europeisk leverantör av säker IoT-uppkoppling och helhetslösningar, meddelade idag att Daniel Nordholm utsetts till ny verkställande direktör för AddSecure Group, med tillträde i november 2026.

Daniel Nordholm har mer än 20 års internationell ledarerfarenhet inom teknik, fintech, betalningar och resebranschen. Under hela sin karriär har han framgångsrikt lett omfattande produkt-, teknik- och affärsutvecklingsinitiativ på både europeiska och globala marknader. Daniel är för närvarande CIO på HBX Group och har tidigare haft vd- och andra ledande roller på Bambora, Ingenico, Worldline och Verifone.

Daniel Nordholm CEO AddSecure

“AddSecure har genomgått en anmärkningsvärd transformation under det senaste decenniet och är nu exceptionellt väl positionerat för nästa utvecklingsfas. Styrelsen anser att Daniels gedigna erfarenhet av operativ utveckling, digital transformation och att bygga framgångsrika internationella organisationer gör honom väl lämpad att leda AddSecure in i framtiden. Vi är glada att välkomna honom till AddSecure,” sade Michael Grober, styrelseordförande för AddSecure.

Daniel Nordholm kommenterade: “Jag är hedrad över att få ansluta till AddSecure i ett så spännande skede av företagets resa. AddSecure har byggt en stark marknadsposition, en mycket kompetent organisation och en imponerande plattform för fortsatt tillväxt. Jag ser fram emot att bygga vidare på denna grund, skapa värde för kunder och partners samt driva företagets fortsatta tillväxt i hela Europa.”

Stefan Albertsson, nuvarande vd, kommer att tillträda rollen som Senior Advisor till AddSecure Group. I denna roll kommer han att fortsätta stödja AddSecures strategiska utveckling och nästa fas av värdeskapande.

“Det har varit ett privilegium att leda AddSecure under en period av betydande tillväxt och förändring. Tillsammans har vi byggt ett starkt företag med en tydlig strategi, marknadsledande positioner och ett enastående team. Jag är stolt över vad vi har åstadkommit och säker på att AddSecure är väl positionerat för att fortsätta sin framgångsrika tillväxtresa under de kommande åren,” sade Stefan Albertsson.

Om AddSecure

AddSecure är en ledande europeisk leverantör av säker IoT-uppkoppling och helhetslösningar som hjälper organisationer att optimera verksamheten, skapa affärsvärde och skydda viktiga samhällsfunktioner. Med över 30 års erfarenhet av säker kritisk kommunikation och data levererar vi IoT-lösningar till branscher såsom larm, fastigheter, transport och logistik, offentlig säkerhet, personlig säkerhet och kritisk infrastruktur. Certifierade enligt ISO 9001, 14001 och 27001 är vi engagerade i kvalitet, säkerhet och hållbarhet. Med huvudkontor i Stockholm, Sverige, betjänar vi kunder över hela Europa och bortom. Våra lösningar bidrar till att göra världen säkrare, smartare och mer hållbar.

Han har lett affärsområdet på interimsbasis sedan december 2025 och tillträder nu rollen permanent.

Proact IT Group AB (publ) meddelar att Jacob Kronborg utsetts till Business Unit Director för Central och medlem av koncernledningen, med omedelbar verkan.

Jacob Kronborg har en gedigen bakgrund inom IT-infrastruktur och datacentertjänster, med ledande roller inom försäljning och affärsutveckling. Han har varit Managing Director för Proact i Danmark samt lett bolagets verksamhet i Baltikum.

Under interimsperioden har Jacob och teamen i Central stärkt verksamheten, fördjupat samarbetet mellan länderna och förbättrat det finansiella resultatet, vilket fört affärsområdet tillbaka till tillväxt.

Affärsområdet Central omfattar Proacts verksamhet i Tyskland och Tjeckien. I rollen ansvarar Jacob för den strategiska utvecklingen av Proacts verksamhet i regionen och för fortsatt tillväxt och affärsutveckling.

”Jag är glad över förtroendet att leda affärsområdet Central. Tillsammans med ett engagerat team har vi tagit viktiga steg framåt, och jag ser fram emot att bygga vidare på det momentum vi skapat – med kunderna i fokus och tydliga tillväxtambitioner”, säger Jacob Kronborg.

”Jacob har under interimsperioden visat ett starkt affärsfokus och ett genuint engagemang för både kunder och medarbetare. Att göra tillsättningen permanent är ett medvetet steg för att säkra kontinuitet och tydligt ledarskap i regionen, så att vi kan fortsätta stärka vår position och skapa nya tillväxtmöjligheter för Proact”, säger Magnus Lönn, VD och koncernchef, Proact IT Group.

Om Proact

Proact är ett europeiskt teknikföretag som erbjuder säkra, suveräna och resilienta hybrida molnlösningar för verksamhets- och samhällskritisk datainfrastruktur. Vi hjälper organisationer att hantera, skydda och skapa värde av data i miljöer där tillgänglighet, säkerhet och regelefterlevnad är avgörande. 

I korsningen mellan hybridmoln, cybersäkerhet och AI-driven datatillväxt stödjer Proact sina kunder i att möta ökade krav på regelefterlevnad och motståndskraft. 

Med över 30 års erfarenhet har Proact cirka 1 100 medarbetare i 12 länder och över 2 000 aktiva kunder. 

Proact IT Group AB (publ) är noterat på Nasdaq Stockholm under kortnamnet PACT. För mer information om Proact, besök oss på www.proact.se

Resultaten pekar överlag på att ineffektiva arbetssätt tar allt mer tid från det kreativa och strategiska arbetet. Var sjunde marknadsförare (14 procent) uppger att mer än hälften av arbetstiden går åt till den här typen av uppgifter.

Långsamma godkännandeprocesser är den största tidstjuven för 38 procent av marknadsförarna, följt av bristfälliga eller ofullständiga dataunderlag (34 procent). En tredjedel (33 procent) pekar även på onödiga möten, för många verktyg och plattformar samt tidskrävande arbete med att motivera budgetar och utgifter.

Konsekvenserna märks också i de kampanjer och det innehåll som når kunderna. Sex av tio marknadsförare (60 procent) uppger att de ofta tvingas lansera kampanjer utan tillräckligt med tid eller data för att optimera dem. Samtidigt anser 59 procent av de brittiska konsumenterna att kvaliteten på den marknadsföring de ser har försämrats på senare tid.

Under det senaste året har 41 procent investerat i AI-assistenter för marknadsföring, och ytterligare 38 procent planerar att göra det under det kommande året. Företagen satsar också på den kompetens som krävs för att använda tekniken bättre. 42 procent har investerat i utbildning för att förbättra AI:s resultat, medan 44 procent planerar att göra en motsvarande investering under de kommande tolv månaderna.

Samtidigt ser marknadsförarna att fler fristående verktyg inte är lösningen på grundproblemet. I stället pekas en bättre integration mellan AI och befintliga system ut som den viktigaste åtgärden för att effektivisera arbetet.

– När administrationen tar en fjärdedel av arbetsveckan blir det helt enkelt mindre tid över till att förstå vad kunderna vill ha och skapa sådant som de faktiskt uppskattar. AI kan avlasta, men ett nytt verktyg sparar inte automatiskt tid. Om det läggs ovanpå redan dåligt integrerade system och långsamma processer riskerar det i stället att bli ännu en sak att hantera, säger Tara Corey, SVP Marketing på Optimizely.

Läs hela undersökningen här: The Marketer’s Survival Guide.