kvalitet och miljö. Med rekryteringen stärker Tjeders sitt långsiktiga hållbarhetsarbete och sin förmåga att möta ökade krav från kunder, lagstiftning och samhälle.

Från vänster: Marie Svensson, vd på Tjeders Industri AB och Michaela Henriksson, ny Hållbarhetschef på Tjeders.

I rollen får Michaela ett övergripande ansvar för Tjeders verksamhetssystem inom kvalitet, miljö och hållbarhet. Hon kommer att driva utvecklingen av arbetssätt, mål och uppföljning samt säkerställa att hållbarhet integreras i verksamheten på ett affärsnära och värdeskapande sätt.

• Med Michaela får vi en ledare med både strategisk höjd och stark operativ genomförandekraft. Hennes erfarenhet blir en viktig tillgång när vi fortsätter att utveckla vårt hållbarhetsarbete och stärka vår position inför framtidens marknad, säger Marie Svensson, vd på Tjeders.

Michaela Henriksson har en gedigen bakgrund inom kvalitet, miljö och hållbarhetsarbete. Hon kommer närmast från PVI Segerström i Eskilstuna, där hon haft en central roll i att utveckla och driva bolagets och koncernens arbete inom dessa områden. Hon har även tidigare arbetat med processutveckling, regelefterlevnad och förbättringsarbete i organisationer med höga krav på struktur och kvalitet.

• Det känns inspirerande att få bli en del av Bolaget har en stark värdegrund och stora möjligheter att vidareutveckla sitt hållbarhetsarbete. Jag ser fram emot att tillsammans med organisationen stärka strukturer och arbetssätt samt skapa långsiktigt värde, säger Michaela Henriksson.

Michaela tillträder sin roll senast den 1 maj 2026 och kommer att vara baserad i Eskilstuna, med en betydande del av sin tid i Malmköping.

Om Tjeders Industri AB

Tjeders Industri AB har sedan 1942 utvecklat larm- och kommunikationslösningar för vård och säkerhet och är idag en IT-partner med spetskompetens inom innovativa tjänsteleveranser till företag, regioner och kommuner. Tjeders har ca 40 anställda, med huvudkontor och egen fabrik i Malmköping samt kontor i

Stockholm och Eskilstuna. Tjeders har en unik personalägd struktur, är ett värdestyrt företag där våra kärnvärden Kvalité – Innovation – Medmänsklighet är ledande i allt vi gör. För mer info se www.tjeders.se.

TCL, ett av världens snabbast växande varumärken inom konsumentelektronik, rekryterar Henrik Sondell som ny Nordic Customer Care Manager.

Rekryteringen är ett strategiskt steg i bolagets fortsatta nordiska expansion, med målet att ytterligare stärka kundnöjdheten och eftermarknadsservicen.

Henrik Sondell kommer närmast från LG Electronics, där han under 19 år haft flera ledande roller inom service och eftermarknad, senast som nordisk servicechef. Med lång erfarenhet av att leda och utveckla serviceorganisationer på den nordiska marknaden tillför han gedigen kompetens till TCL:s fortsatta tillväxt.

TCL stärker kundupplevelsen i Norden – rekryterar Henrik Sondell

– Mitt mål är att TCL:s återförsäljare och konsumenter fortsatt ska känna sig helt trygga med våra produkter genom hela deras livslängd, säger Henrik Sondell, nytillträdd Nordic Customer Care Manager på TCL.

I sin nya roll ansvarar Henrik för att utveckla kundresan efter köpet och säkerställa att serviceorganisationen är rustad för TCL:s snabba tillväxt inom samtliga produktkategorier, däribland TV, ljud, gamingmonitorer, vitvaror och mobiltelefoner.

– Vi är glada över att välkomna Henrik till vårt team. Hans djupa förståelse för den nordiska marknaden och hans fokus på kvalitet i alla led blir en viktig tillgång för oss när vi fortsätter att bygga TCL:s närvaro och förtroende hos de nordiska konsumenterna, säger Niklas Källman, Commercial Director för TCL i Norden.

Henrik Sondell påbörjade sin tjänst 1 april 2026.

Om TCL

Bara var femte upplever en sund relation till sitt arbete, samtidigt som förändringstakt och krav fortsätter att öka i branschen.

Maria Augustsson, Sverigechef på HP

Den årliga undersökningen Work Relationship Index, baserad på svar från över 18 000 personer i 15 länder, inkluderar för första gången Sverige. Resultaten pekar på tydliga utmaningar i arbetslivet – särskilt i IT- och kunskapsintensiva miljöer där tempot är högt och förändringar är en del av vardagen.

Endast 20 procent av svenskarna uppger att de har en sund relation till sitt arbete, medan hela 40 procent befinner sig i en kritisk zon. För IT-anställda innebär det ofta en kombination av hög arbetsbelastning, otydliga prioriteringar och en ständig anpassning till nya teknologier och arbetssätt.

Globalt har välmåendeindexet minskat med 8 procent under det senaste året. I USA är nedgången hela 15 procent och i Storbritannien 11 procent. Indexet bygger på faktorer som arbetstillfredsställelse, motivation och upplevda hinder – faktorer som är centrala även i IT-branschen där kompetensbrist och höga leveranskrav präglar vardagen.

– Vi ser ett tydligt samband mellan hur människor mår och hur organisationer presterar. Många företag behöver bli bättre på att skapa tydlighet, rimliga förväntningar och hållbara arbetsmiljöer, säger Maria Augustsson, Sverigechef på HP.

Förändringstryck slår hårt mot IT-anställda

Undersökningen visar att sju av tio svenskar har upplevt förändringar på arbetsplatsen det senaste året – något som är särskilt tydligt inom IT-sektorn. Digital transformation, omorganisationer och effektiviseringskrav driver en ständig förändringscykel.

42 procent uppger att de påverkats av kostnadsbesparingar, och 30 procent har upplevt uppsägningar – betydligt högre än det globala snittet. För IT-anställda kan detta innebära färre resurser, högre krav och ökad osäkerhet kring framtiden.

Trots detta uppger varannan svensk att de skulle rekommendera sin arbetsplats. Det tyder på att många fortfarande ser möjligheter och utveckling i sina roller, men att belastningen riskerar att bli ohållbar över tid.

Välmående – en affärskritisk fråga för IT-ledare

Studien visar ett tydligt samband mellan medarbetarnas välmående och företagens prestation. I organisationer med stark tillväxt befinner sig 44 procent av medarbetarna i den hälsosamma zonen, jämfört med endast 12 procent i den kritiska.

För CIO, IT-chefer och teknikledare blir detta en strategisk fråga. Att investera i bättre arbetsmiljö, tydligare mål och hållbart ledarskap är inte längre “nice to have” – utan avgörande för både innovation och konkurrenskraft.

– Företag som prioriterar medarbetarupplevelsen får mer engagerade team och bättre resultat. Det gäller i allra högsta grad inom IT, där människor är den viktigaste resursen, säger Maria Augustsson.

Slutsats:

Svensk IT står inför ett vägval. Antingen fortsätter pressen att öka – med risk för kompetenstapp och minskad innovation – eller så tar organisationer ett helhetsgrepp kring arbetsmiljö och ledarskap. Studien visar tydligt att de företag som väljer det senare också är de som lyckas bäst.

För att bättre matcha utbildningarna mot arbetsmarknadens behov och säkra framtidens kompetens inleder Lunds kommun nu processen med att certifiera delar av gymnasieskolan och vuxenutbildningen inom Teknikcollege.

Satsningen sker i nära samverkan med näringslivet och är ett viktigt steg för att få fler utbilda sig inom teknik och industri, och vara rustade med rätt kompetens när de kommer ut i arbetslivet.

– Att vi nu satsar på Teknikcollage är ett bra exempel på hur vi i Lunds kommun kan samverka tillsammans med näringslivet för att tillsammans möta arbetsmarknadens behov, säger My Lilja (S), ordförande i utbildningsnämnden.

Teknikcollege är en beprövad nationell samverkansmodell för svensk industris kompetensförsörjning, utvecklad av Industrirådet. Certifieringen är en kvalitetsstämpel för tekniskt inriktade utbildningar och är etablerad i stora delar av Sverige. Modellen bygger på åtta tydliga kvalitetskriterier som säkerställer att utbildningarna är relevanta för industrins kompetensförsörjning. Samarbetet mellan skola och näringsliv är strategiskt, det öppnar möjligheter att möta industrins kompetensförsörjningsbehov samtidigt som eleverna får större möjligheter till arbetslivserfarenhet, ett personligt nätverk och en aktuell och branschrelevant utbildning.

– Skolan har många etablerade samarbeten för att bredda bilden av elevernas framtida yrkesliv. Med Teknikcollege kommer vi att få ett mer målinriktat samarbete, säger Malin Dahlgren, rektor på Hedda Anderssongymnasiet.

I Lund omfattar certifieringen teknikprogrammet och yrkesutbildningar på Gymnasieskolan Vipan, Polhemsskolan, Hedda Anderssongymnasiet och Komvux. I satsningen deltar flera samverkansföretag, såsom Alfa Laval, Tetra Pak, Saab Group, European Spallation Source (ESS) och Skoparp Maskin. Ytterligare fler företag är på väg in i samarbetet. I styrgruppen sitter även representanter för branschorganisationen Teknikföretagen och IF Metall. Företagen deltar bland annat med platser för arbetsplatsförlagt lärande, studiebesök, lärarfortbildningar och engagemang i bransch- och yrkesråd där de kan påverka utbildningarnas innehåll.

– Svensk industri står mitt i ett tekniksprång med automation, data och avancerad produktion. Teknikcollege säkerställer att nästa generation tekniker behärskar både teori och praktik, det behöver vi på riktigt, säger Kristian Åsberg, Head of Triple Helix, Alfa Laval.

Ansökan om certifiering lämnas in under våren och granskas av representanter från Föreningen Teknikcollege Sverige och Industrirådets granskningskommitté, med beslut senare under året.

Utställningen handlar om IT-strul och digital arbetsmiljö och sätter ljuset på ett problem som påverkar miljontals människor varje dag.

”Jävla k*kdator!” är ett samarbete mellan Arbetets museum och fackförbundet Unionen. Bakgrunden till utställningen är personliga berättelser som har samlats in från Unionens medlemmar och allmänheten. Berättelserna tydliggör den frustration, kreativitet och uppfinningsrikedom som jobbvardagen vid datorn för med sig.

– Det här är en fråga som verkligen engagerar våra medlemmar. Många av dem tillbringar en stor del av sin arbetstid vid en dator och är ofta beroende av digitala system för att kunna göra sitt jobb. Det är viktigt att värna en god arbetsmiljö även i ett digitaliserat arbetsliv, säger Victoria Kirchhoff, Unionens första vice ordförande.

Det är fotografen Daniel Nilsson som har illustrerat berättelserna genom bilder som skapar stor igenkänning i en digitaliserad arbetsvardag. Bilderna visar till exempel problemet med att hålla koll på alla lösenord, digitala möten som strular och systemhaverier.

– Fotona visar verkligen situationer man känner igen sig i. Vi hoppas att verken ska väcka känslor och starta samtal både på museet och hemma runt köksborden, säger Marinette Fogde, forskningschef på Arbetets museum.

Bakom det humoristiska anslaget finns ett allvarligt ämne. En undersökning genomförd av Infostat på uppdrag av Unionen visar att landets privatanställda tjänstemän lägger totalt 73 miljoner timmar per år på IT-problem i arbetet. Det motsvarar en kostnad på över 31 miljarder kronor årligen. Undersökningen visar även att IT-strul bidrar till stress i arbetslivet.

– Den digitala arbetsmiljön måste tas på allvar. Det är arbetsgivarens ansvar att skapa förutsättningar för att den fungerar och att de anställda får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna hantera den, säger Victoria Kirchhoff.

Mer om ”Jävla k*kdator!”

Det senaste halvåret har en vandringsutställning med samma namn turnerat runt i landet och visats på olika arbetsplatser och evenemang. Den höga igenkänningsfaktorn och det provokativa namnet har skapat stor uppmärksamhet i både media och på platserna där utställningen visats. Nu kommer utställningen till Arbetets museum och bjuder in till igenkänning, samtal och reflektion kring vår tids digitala arbetsvillkor. Utställningen visas från 11 mars till och med 17 maj 2026.

Om Arbetets museum

Arbetets museum är ett samtidsmuseum med fokus på arbete och vardag. Museet är en stiftelse med LO, TCO, ABF, KF och Sensus studieförbund som huvudmän. Verksamheten finansieras av statliga bidrag, projektmedel från företag, myndigheter och organisationer samt intäkter från pedagogisk verksamhet, konferens och museibutik. Museibyggnaden Strykjärnet ägs av LO. Arbetets museum är ett av Sveriges tretton centralmuseer, vilket innebär att det har ett särskilt nationellt ansvar för sitt verksamhetsområde – att utveckla museiverksamheten inom området arbete och arbetsliv.

Om undersökningen

Undersökningen om IT-strul och stress har genomförts av Infostat på uppdrag av Unionen. Målgruppen var tjänstemän i privat sektor. Syftet var att kartlägga hur målgruppen upplever sin digitala arbetsmiljö och förekomsten av IT-strul. Undersökningen är genomförd via webbenkäter i en slumpmässigt rekryterad online panel. Urvalet har kvoterats med avseende på kön och ålder.

Bernadotteprogrammet är ett samarbete mellan Kungl. Akademien för de fria konsterna (Konstakademien), Kungl. Vitterhetsakademien, Kungl. Musikaliska Akademien, Svenska Akademien och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. H.M. Konungen är de kungliga akademiernas beskyddare och förste hedersledamot. Diplomutdelningen sker vid en ceremoni i Bernadottebiblioteket på Kungliga slottet senare i vår.

Stipendiaterna, vars projekt är tvärvetenskapliga, får i organiserad form tillgång till den breda kompetens som de samverkande akademierna besitter.

Kungl. Vitterhetsakademiens stipendiater inom Bernadotteprogrammet 2026 är:

Julia Håkansson, fil.dr 2023 i historia/historiedidaktik, Lunds universitet, för projektet Berättelser om det stora nordiska kriget på statligt finansierade museer i Skandinavien. Projektets frågeställning har en teoretisk utgångspunkt med museet som historiekulturell aktör och kretsar kring hur nationella berättelser formas.

Ludwig Schmitz, fil.dr 2023 i litteraturvetenskap, Göteborgs universitet, för projektet The Belkin Tapes: “Video Communication” with the ”Third World” 1970–1990. Projektet analyserar ett unikt och omfattande filmmaterial från Tanzania vid tiden för avkoloniseringen av Afrika.

Sofia Warkander, fil.dr 2025 i litteraturvetenskap, Stockholms universitet, för projektet Modular Fictions: L’Astrée, Transmedial Cultural Practice, & Moral Philosophy in Early Modern Europe. Projektet har ett nytt perspektiv på 1600-talsromanen L’Astrée, med fokus på hur romanens moduläritet relaterar till verkets långvariga inflytande på etik, filosofi och politik.

Stipendiaterna tilldelas 125 000 kronor var. Utöver stipendiet erbjuds de två veckors vistelse vid någon av Vitterhetsakademiens kulturfastigheter: Stjernsunds slott, Skånelaholms slott, kulturreservatet Stensjö by och Borgs by med fornborgen Gråborg på Öland.

Bernadotteprogrammet är ett samarbete mellan Kungl. Akademien för de fria konsterna (Konstakademien), Kungl. Vitterhetsakademien, Kungl. Musikaliska Akademien, Svenska Akademien och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. Programmet instiftades 2016 av de fem akademierna med anledning av H.M. Konungens 70-årsdag. Akademierna delar varje år ut ett antal stipendier inom Bernadotteprogrammet med syftet att främja postdoktorala forskares och yngre konstnärliga utövares karriär. Projekten är tvärvetenskapliga, och stipendiaterna får i organiserad form tillgång till den breda kompetens som de samverkande akademierna besitter.

Bernadottepriset – som är en del av Bernadotteprogrammet – instiftades 2023 i anslutning till uppmärksammandet av H.M. Konungens 50 år på tronen. Priset tilldelas en forskare, konstnär, organisation eller institution som under en längre tid bidragit till folkbildning eller samhällsutveckling inom fältet kultur, kulturarv, konst och estetik. Årets mottagare av priset meddelas senare.

Övriga akademiers stipendiater inom Bernadotteprogrammet 2026:
Kungl. Akademien för de fria konsterna (Konstakademien): Anna Ting Möller och Django Giambanco
Kungl. Musikaliska Akademien: Mattias Sköld och Satyanita Emma Sohlgren
Svenska Akademien: Iman Mohammed och Sofia Roberg
Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur: Alessandra Mastrangelo

I underlaget visar högskolan upp sin vilja och förmåga att expandera, både vad gäller utbildning och forskning.

– Även i år lyfter vi fram att vi både kan och vill växa som högskola eftersom det är så viktigt för regionens utveckling. Arbetsmarknaden i Fyrbodal skriker efter högutbildad arbetskraft och vi vill kunna möta det behovet. Men för att nå dit krävs fler utbildningsplatser än vad vi har idag, säger rektor Mats Jägstam.

Mats Jägstam poängterar att Fyrbodal har 19 utbildningsplatser per 1 000 invånare, medan genomsnittet för riket ligger på 30 utbildningsplatser per 1 000 invånare. Detta trots att Fyrbodal är en delregion i tillväxt vilket medför ett stort behov av ökad utbildningsvolym.

Förutom 1 000 fler utbildningsplatser finns två ytterligare äskanden med i budgetunderlaget från Högskolan Väst.

Högskolan har sedan 2002 ett särskilt uppdrag från regeringen att utveckla arbetsintegrerat lärande (AIL). Anslaget ligger har endast räknats upp marginellt sedan uppdraget gavs, och högskolan ser behov av ytterligare medel. Ett högre anslag skulle innebära att högskolan kan öka sitt avtryck i frågor som gäller livslångt lärande, kompetensutveckling och kompetensförsörjning.

Högskolan vill inrätta holdingbolag
Högskolan Väst lämnade förra året in en ansökan till regeringen om att få inrätta ett holdingbolag och i budgetunderlaget framför högskolan ett önskemål om en skyndsam hantering av ansökan.

– Ett holdingbolag skulle innebära att vi kunde öka både nyttiggörandet av våra forskningsresultat och vårt bidrag till det regionala innovationssystemet, men också stärka våra förutsättningar att delta i EU-finansierade program. Ett eget holdingbolag är därmed en nyckel för oss i att fullgöra vårt ansvar inom innovation och samverkan, säger Mats Jägstam.

I budgetunderlaget framhåller Högskolan Väst även vikten av internationalisering. Högskolan menar att internationalisering är en strategisk prioritering och att internationella perspektiv skapar starka utbildnings- och forskningsmiljöer. Internationell samverkan utvecklar också mångkulturell förståelse och stärker kunskapsproduktion, kompetensförsörjning och innovationskraft, skriver högskolan.

Stark samverkan bidrar till positiv samhällsutveckling
Högskolan lyfter även fram sin starka samverkan med omvärlden. Gemensamma samverkansplattformar som Produktionstekniskt centrum (PTC) och strategiska partnerskap menar man skapar bra grund för att bidra till en positiv samhällsutveckling.

Det senaste exemplet är projektet Advanced Manufacturing Coordination Center (AMCC) där högskolan tillsammans med Försvarsmakten, Innovatum Science Park, Trollhättans stad, GKN Aerospace och WAAMLABZ ska bygga upp ny förmåga inom additiv tillverkning (3D-printing). Målet är att öka Sveriges resiliens och beredskap.

– Vår övertygelse är att ny kunskap skapas när vi som akademi krokar arm med näringsliv, offentlig sektor och civilsamhället. Det är då vår utbildning och forskning gör riktigt stor skillnad. Vi har mycket kraft och vilja men behöver bättre ekonomiska förutsättningarna för att kunna leverera upp till vår potential, avslutar Mats Jägstam.

Det bekräftas också i Europas största hållbarhetsstudie, Sustainable Brand Index 2026, där Telia återigen utses till det mest hållbara telekomvarumärket av svenska konsumenter.

Telias arbete mot bedrägerier är ett tydligt framgångsexempel. Under 2025 stoppades 92 miljoner bedrägeriförsök från att nå kunderna. Parallellt har Telia fortsatt att stärka den digitala tryggheten för barn och unga, i takt med att hållbarhetsarbetet tagit viktiga steg framåt.

Moderniseringen av näten är även slutförd och Telias 5G‑nät når nu 99,9 procent av Sveriges befolkning. Samtidigt har energiförbrukningen minskat med 10 procent sedan 2022 och de totala klimatutsläppen med 35 procent sedan 2018.

– Det här är ett tydligt kvitto på att vårt långsiktiga arbete gör skillnad, både för samhället och för våra kunder. Hållbarhet är förtroende, att människor och företag ska kunna lita på att den uppkopplade vardagen och vår infrastruktur fungerar tryggt, säkert och ansvarsfullt, idag och i framtiden, säger Anders Olsson, vd Telia Sverige.

– Att vi får den här utmärkelsen sexton år i rad visar på vår uthållighet, men mycket arbete återstår. Vår riktning ligger fast: mot netto‑noll av växthusgaser 2040, ökad cirkularitet och ett mer hållbart leverantörsled där vi steg för steg utvecklar arbetet från tydliga krav, till uppföljning och ansvar i hela värdekedjan, säger Charlotta Brask, hållbarhetschef på Telia Sverige.

Under 2025 har Telia fortsatt att göra betydande framsteg inom hållbarhet, som en integrerad del i företagets strategi och verksamhet, med fokus på tre huvudsakliga områden.

Klimat och cirkularitet
Telia fortsätter sitt klimatarbete för att uppnå ambitiösa mål, inklusive ett netto-noll mål för 2040, vilket innebär en minskning av utsläppen med minst 90 procent. Exempel:

• Telia byter ut gammal, energikrävande teknik till modern uppkoppling, vilket bidrar till ett mer hållbart och energieffektivt samhälle. Nätverk och datacenter drivs sedan flera år på 100 procent förnybar el, vilket minimerar Telias utsläpp, och arbetet för att minska förbrukning och miljöpåverkan fortsätter i olika initiativ.
• Fortsatt fokus på förlängd livslängd, återanvändning och återvinning av mobiler och annan teknik, inklusive Telia Care & Repair i butiker som reparerar mobiler på plats.
• Dialoger med leverantörer kring åtgärder för att minska klimatpåverkan har fördjupats, med syfte att minska utsläpp i leverantörsledet (Scope 3) med 50 procent till 2030.

Digital inkludering och säkerhet
Digitalisering möjliggör utveckling för människor och företag, samtidigt som den främjar trygghet, inkludering, konkurrenskraft och tillgänglighet. Telia strävar efter att alla ska kunna nyttja samhällets digitala möjligheter fullt ut, och det ska vara tryggt och säkert. Exempel:

• Under 2025 nådde Telia cirka en halv miljon svenskar med olika digitala inkluderingsinitiativ, däribland Mobilkörkortet för barn. Tillsammans med Bris har Telia utvecklat en stödlinje med anonyma sms som innebär att barn och unga kan sms:a 116 111 helt anonymt och kostnadsfritt, dygnet runt. Numret syns inte på mobilräkningen och mobilnumret blir inte synligt för Bris
• Telia arbetar för att skydda barn på nätet genom samarbete med exempelvis Ecpat och Childhood, och via säkerhetsfilter.
• Telia arbetar för ett tryggt uppkopplat liv för alla kunder genom att ersätta gammal teknik med moderna nät som är betydligt pålitligare och säkrare, däribland 5G.
• Under 2025 stoppade Telia med sina tekniska lösningar hela 92 miljoner bedrägerisamtal, vilket motsvarar tre samtal per sekund eller nio samtal per svensk.

Ansvarsfulla affärer
Telia jobbar aktivt för att säkerställa etiska affärsmetoder, motverka korruption och främja mänskliga rättigheter samt ett inkluderande arbetsklimat. Exempel:

• Telia arbetar för ansvarsfull utveckling och användning av AI, och har antagit vägledande principer för att säkerställa att tekniken används på ett etiskt och hållbart sätt.
• I samband med avtal har Telia högt ställda krav på bland annat social hållbarhet, mänskliga rättigheter och cirkulära flöden i hela leverantörskedjan. Inom ramen för detta utbildar Telia sina kunder för att Sveriges verksamheter och företag ska förbättra sin förmåga att kravställa på långsiktigt hållbara lösningar.
• Telia bedriver säkerhetskänslig verksamhet och reglerar deltagande genom säkerhetsskyddsavtal.

Företagets rötter går tillbaka till 1986 då en forskargrupp vid Uppsala universitet startade verksamheten under namnet Gammadata Mätteknik.

Bakgrunden var dramatisk. Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl hade skapat ett akut behov av att mäta radioaktivt nedfall, framför allt cesium, i livsmedel och miljö.

Situationen krävde nya lösningar. Genom att utveckla egna mätsystem och bygga upp avancerade databaser kunde forskargruppen analysera cesiumprover betydligt snabbare än tidigare. Med hjälp av dåtidens stordatorsystem och egenutvecklade databaser kunde laboratoriet hantera stora mängder prover och analysera upp till 1 500 cesiumprover per dygn, bland annat från renkött i de mest drabbade områdena.

– Det fanns ett stort behov av kunskap efter Tjernobylolyckan och vi insåg snabbt att en gammaspektrometer anpassad för gymnasieutbildning skulle öka förståelsen för lärare och elever om hur cesiummätningar genomförs på livsmedelsprover. Därför utvecklade vi ett system med automatiska analysrutiner som gjorde att eleverna kunde mäta på sina egna prover, säger Dag Sedin som var produktansvarig på Gammadata Mätteknik.

Från cesium till radon
I slutet av 1980-talet började verksamheten gradvis skifta fokus. Erfarenheterna från cesiummätningarna, särskilt inom analys, databashantering och kvalitetssäkring, blev grunden för nästa stora område: radonmätning.

Redan 1988–1989 började företaget arbeta med passiva radonmätare baserade på spårfilmsanalys, en teknik som fortfarande ligger till grund för dagens radondosor. Samtidigt fortsatte utvecklingen av databasen och analysprocesserna. Det gjorde det möjligt att hantera stora mängder prover med hög spårbarhet och kvalitet.

Under 1990-talet förfinades systemen ytterligare. Databasen byggdes med ett tydligt fokus på långsiktig spårbarhet och kvalitet, något som visade sig vara ett strategiskt beslut. Den tekniska struktur som etablerades då har i hög grad lagt grunden för dagens verksamhet.

– Verksamheten startade i en tid när samhället hade ett mycket konkret behov av mätningar och kunskap. Den kombinationen, forskning, teknik och samhällsnytta, präglar fortfarande Radonova i dag, säger vd Karl Nilsson som började arbeta på företaget år 2010.

– Att grundarna byggde våra system rätt från början har varit avgörande. Det har gjort att vi kunnat växa utan att kompromissa med kvalitet eller spårbarhet, fortsätter Karl Nilsson.

Kvalitet och ackreditering
En viktig del av företagets utveckling har varit arbetet med kvalitetssäkring. Radonova, och tidigare Gammadata, har arbetat med ackrediterade radonmätningar i mer än 30 år. Ackrediteringen innebär att metoder, processer och kvalitetssystem regelbundet granskas enligt internationella standarder.

Det långsiktiga kvalitetsarbetet har varit en central faktor för att bygga förtroende hos myndigheter, företag och privatpersoner.

Samtidigt har företaget sedan starten haft en nära koppling till forskning och utbildning. Samarbeten med skolor och universitet har varit en naturlig del av verksamheten, där kunskap om mätning, strålning och miljöfrågor har delats med nya generationer.

Ny fas och internationell expansion
Efter flera år då radonfrågan inte stod lika högt på den offentliga dagordningen förändrades situationen i slutet av 2000-talet. År 2009 förvärvades verksamheten av Landauer Nordic och 2015 tog Lagercrantz Group över bolaget. I samband med detta fick företaget sitt nuvarande namn, Radonova.

Det markerade början på en period av tydlig internationell expansion.

I dag är Radonova världens ledande laboratorium för radonmätning, med kunder i över 80 länder och lokala kontor i bland annat USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Norge. Verksamheten omfattar produktion, analys, försäljning, support samt forskning och utveckling, med huvudkontor och laboratorium i Uppsala.

Automatisering möjliggör global tillväxt
En viktig förklaring till företagets tillväxt är den höga graden av automatisering i laboratoriet. Radonova har under lång tid utvecklat sina analysprocesser för att kunna hantera stora volymer utan att tumma på precision eller kvalitet.

I dag kan företaget producera upp till 50 000 radondetektorer på tio dagar och analysera omkring 4 000 till 5 000 prover per dag. Automatiseringen gör det möjligt att skala upp produktionen och möta efterfrågan från en växande internationell marknad.

– En stor förändring under de här 40 åren är att radonmätning har blivit betydligt mer tillgänglig. Det som tidigare var relativt komplicerat och dyrt är i dag enkelt att genomföra, både för privatpersoner och organisationer, säger Karl Nilsson.

Kunskap för framtiden
Radonfrågan är i dag en etablerad del av arbetet med inomhusmiljö och hälsa. Samtidigt finns fortfarande stora behov av kunskap och mätningar, både i Sverige och internationellt.

För Radonova handlar nästa kapitel därför inte bara om teknik och analys, utan också om att fortsätta sprida kunskap.

– Vårt uppdrag är i grunden detsamma som när allt började. Att bidra med tillförlitliga mätningar och kunskap. Det är en förutsättning för att människor ska kunna fatta välgrundade beslut om sin miljö och sin hälsa, avslutar Karl Nilsson.