Håller mig till korta uppdateringar från #next12 – man vet aldrig hur länge nätet är uppe… (Det är dags att sluta vara så mesiga med konferens-wifi och acceptera att det bara ”är som det är”)

Så följ själv efter bästa förmåga så länge. Det finns flera sätt, tex hashtagen #next12, eller bara bilderna från den taggen (tack Wille). Du kan också hålla ett särskild öga på svenskbloggarna, eller alla bloggarna via Newsmix. Men framför allt kan du följa händelserna på keynote track via en utmärkt livesändning.

Kontakta Joakim Jardenberg | Så här följer du NEXT Berlin 2012 publicerades på: jardenberg unedited

24hbc, 24 hour business camp, är ett helt unikt event. Inte bara för att det är det lyxigaste hackathon man kan önska sig – utan för att det i mitten står en Ted Valentin och envist pratar om ”Kärleken till koden”.

För så är det, även om det ibland känns som eventet vinglar lite när det blir tävling, när fokus sätts på ”livskraftiga affärsidéer”, när tonen i inbjudan och anmälan kanske blir lite stelare och mer formell… Det handlar i allt väsentligt fortfarande om kärleken till koden, till kodandet, till kodarna. Lyssna på Ted från #24hbc:s inledning 2011.

Det finns en själ i det här eventet som vi behöver slå vakt om, och det enda sättet att göra det är att åka till Hasseludden för att tillsammans fortsätta bygga på det som startade den 21 januari 2009.

Möjligheten att anmäla sig är förlängd till den 11 maj, och jag kräver att få se hela sveriges hacker-elit på plats. Signa upp, eller riskera att drabbas av samma öde som…

Här är några av mina tidigare bloggposter om kärleken till koden 24hbc, och jag hoppas de får dig att längta till den 10-12 juni.

• 24 hour business camp – det bästa jag varit med om (under första editionen)
• 24HBC över – för den här gången (efter första)
• 24 Hour Business Camp / #24hbc – v 2.0 till handlingarna (summering av andra editionen)
• Så gick det sedan för 24hbc anno 2009
• Nu är jag sådär trött och lycklig igen #24hbc (efter tredje editionen)

Om det inte räcker så googla på 24hbc för fler fina minnen, eller luta dig tillbaka och kolla det här bildspelet. Visst känner du suget?

Nog snackat. Sätt ihop ett tungt team, dra en av dina idéer ur hatten, anmäl ditt gäng (gör det inte svårt – och vill du stämma av så vet du var min mailbox bor) – och boka den 10-12 juni på Hasseludden Yasuragi.

Per Axboms fina bild (CC BY-SA) får avsluta, den visar så väl varför 24hbc behövs. Eller hur? Så då ses vi där, alltså!

Bilden i toppen är tagen av Ted Valentin/Flickr/CC-BY

Kontakta Joakim Jardenberg | 24hbc – för kärleken till koden och de som skriver den publicerades på: jardenberg unedited

Det pratas mer och mer, på riktigt nu, om responsive web design (eller anpassningsbar webbdesign som jag försökt döpa om det till)

Inför ett möte idag fick jag anledning att sammanställa lite favoritlänkar, och jag tänkte posta dem i förhoppning om att ni vill fylla på med fler egna exempel. Gärna svenska, som sticker ut lite i någon av de kategorier som jag försökt dela upp dem i.

Design

• Food Sense | Plant-Based Eating At Its Best - Fem olika varianter… Pluspoäng.
• El Sendero del Cacao – El Sendero del Cacao - Snygg i storskärm, sedan rejäl anpassning till de mindre formaten. Men också för att den belyser lite av problemet med externa resurser. Tripit-boxen är inte så snygg… Annonser är för övrigt den största utmaningen för responsive idag.
• illy issimo - Smartness där man verkligen förändrar fokus mellan större och mindre skärm (lyfter upp store locator)

• The Boston Globe - Enkel och lowkey
• the Financial Times – FT.com - Sjukt avancerad och imponerande
• University of California, San Diego - Bara som ett exempel på att akademin också kan
• Staffanstorp | Framtidens kommun - Kärlek ;)

• StartUp Britain - En smart tjänst, mer än en särskilt imponerande responsiv site ;)
• Authentic Jobs - Vad platsbanken borde vara.

• Simon Collison | Colly | The Celebrated Miscellany
• A Flexible Grid (a list apart)
• YAML CSS Framework
• Less Framework 4
• 320 and Up | The ‘tiny screen first’ responsive boilerplate

• Media Queries - klassikern
• Responsive Design | Smashing Magazine - allt som är taggat
• Responsive Web Design Guidelines and Tutorials - ”redaktörad” samling med bra läsning
• Boken RESPONSIVE WEB DESIGN från A Book Apart. Rekommenderas varmt, gärna tillsammans med ”Mobile First”.
• Axboms fina intervju med Johan Edlund, mannen bakom Staffanstorp – och jardenberg.se
• Viktor Bijlenga sammanfattar och länkar till bra källor.
• TDH: då försiktigt kritisk, numera själv responsiv ;)
• SVT om sin syn på saken, och framtiden (och speciellt om UG)

Bilden har jag lånat från nätet…

Kontakta Joakim Jardenberg | Responsive web design – några favoriter publicerades på: jardenberg unedited

Så var det då dags för ryggskott igen. Det händer ibland, med ojämna mellanrum känner jag mig nästan så gammal som jag faktiskt är ;)

Ryggskott är en folksjukdom, utan entydig orsak eller självklar behandling. Texterna från experterna handlar i princip om: live with it. Det går över av sig själv. Men rörelse är bra, det är alla överens om.

Så efter en snabb googling hittar jag den här filmen på youtube. Fredrik Jensen är naprapat, och lever på att hjälpa folk som har ont i ryggen. Ändå bjuder han här på sitt absolut bästa tips mot ryggskott i en film som han lagt ut gratis på nätet.

”Gör den här övningen, så behöver du aldrig mer få ryggskott”, säger han till och med. På ytan kan det se ut som om han därmed säger till kunderna: ”kom inte hit”. På ytan kan det se ut som om han sågar av grenen som han sitter på, och nobbar den sannolikt största kundgruppen i naprapat-branschen: ryggskottarna.

Hade naprapat Fredrik Jensen gjort traditionell marknadsföring hade han förmodligen berättat om sina fantastiska meriter. Om alla mervärden med att gå till just honom. Om att du får var tionde behandling gratis (men hallå?;). Eller lite modernare och smartare: kanske låtit tidigare kunder berätta hur fantastiskt duktig han är och hur han för all tid och evighet lyckades kurera dem från ryggskott.

Men så gör inte Fredrik. Han visar istället hur du med tre löjligt enkla övningar kan bli bättre. Han berättar också hur du med minimal insats kan göra de övningarna redan innan du får ont, och på så sätt minska risken att drabbas av ryggproblem. Han bjuder på sin erfarenhet och på sitt bästa tips alldeles gratis. Han blir min ryggskottsgud.

Formatet gör sitt till också. Han filmar själv med en simpel kamera. Han har alldeles uppenbart inte tagit hjälp av en professionell manusskribent. Han använder sig själv som modell (och visst är byxorna lite skitiga nere vid skorna). Videon är minst dubbelt så lång som den skulle behöva vara. Han har inget call to action som får mig att känna att jag måste kontakta honom. Han gör alla fel i reklamfilmsbibeln.

Istället ger han tydligt känslan av att han vet vad han pratar om, och att han har ett enda mål för ögonen: att vi ska bli av med vårt ryggskott.

Han skapar en oerhört genuin branding av sig själv, antagligen utan att vara medveten om det. Och jag vet precis vem jag kommer att ringa till nästa gång jag har allvarligare problem än bara ett vanligt ryggskott.

Vad är ditt favoritexempel på någon som marknadsför sig utan att marknadsföra sig?

Bilden är CC BY-NC-SA Stephanie Massaro/Flickr

Kontakta Joakim Jardenberg | Bota ryggskott med självhjälp – och exempel på marknadsföring som fungerar publicerades på: jardenberg unedited

[unedited notes from my introduction at the post forum event @ UD press room - I'll edit later]

First, a personal reflection; A big ”thank you” to the organizers. A truly amazing event, with brilliant speakers and moderators and a well balanced agenda. Open space and open communication.  My only regret was not being able to visit the side events as well. Maybe next time they should also be broadcasted/videofied and curated…

I worked as one of four digital curators – and my task now is to talk about the how, the why and the what. The curators are Jasmine Elnadeem, Marcin de Kaminski and Pernilla Näsfors. A dream team to be a part of, and thanks to Teo Zetterman for gathering us, setting the stage and coaching us. There’s another superstar.

Not everyone can come to stockholm so to strengthen the link… Our role as digital curators was threefold

- To amplify and extend the room, and present it to the external participants (note: I call them participants, not audience). Everything on stage was broadcasted live, using Bambuser, but via twitter we could also pick up the vibe and deliver the feelings, the response and action from the conference. Bridge offline and online.

- To bring the outside into the room. By monitoring various channels, mainly twitter and the chat by the video stream, we were to be the voice of the outside. Moderators on stage could turn to us and we would echo reactions and questions from around the world onto stage and even ask questions direct to the panelists. We also gathered some representative tweets to be included in the more official summary of every session.

- To ”build the story” as it happens. Using Storify, a web based tool for collecting and curating , we gathered tweets, links, images and quotes in a chronological and easy to follow flow. Directly after the session we gathered to summarize the session in a few key phrases. Those storys are included on every sessions page on the SIF-site, and together with the video the make up for a very nice package in my opinion.

The results of the online effort was tremendous. We’ve seen almost 10.000 tweets, not counting spam. According to social media monitoring tool Topsy, we’ve seen 2608 high quality, unique tweets. A special mention to @EFFlive who captured the most and the best quotes, and reflections.

One of the most widespread tweets was
@sultanalqassemi: ”There are more important things than freedom of expression like food” vs. ”Without freedom of expression I can’t say who’s stealing my food”

And that tweet also signifies a lot of the diversity in opinions. On the one hand: fxinternet/digital media/social media is a fad – on the other hand fxinternet should be part of the declaration of human rights. And most of the crowd in between.

One reflection is also that the online participants are more direct and more persistent. They don’t drop a question, just because it goes unanswered. The story with teliasonera in Belarus (selling equipment to be used against fxinternet) never settled online, even if no one publicly wanted to comment. And other stories to the theme was also amongst the most retweeted, like:
@mohammad_syria: Why #Ericsson has 60 IT experts working for the #Syrian gov’s STE. A body that monitors Syrians internet and violate their rights! #sif12

The quality of the comments online was of equally high standard as the on stage presentations and the ”in room commentary”. I’m not surprised, but very happy.

The only major issue was that of spam. When #sif12 become a world wide trending topic the spam almost took over the stream for a while. The situation settled after a couple of hours, but Twitter really need do put more effort into the problem. It happens whenever a topic is trending, and response time is way to long…

But besides from that small hickup – an amazing and rewarding experience. A good thing that we all are on fire for fxinternet, as given the high tempo a pretty high level of knowledge and insight is necessary.

To conclude: At our desk, we really got the sense of doing good shit – in connecting the events in the physical world with the bigger world on the outside. All in the spirit of fxinternet…

Kontakta Joakim Jardenberg | #SIF12 Stockholm Internet Forum: from a digital curators view publicerades på: jardenberg unedited

Klicka upp bilden för att se Sydsvenskans förstasida denna söndag. Det du ser är en så kallad sticker, en klisterlapp som beskrivs så här i prislistan:

Överraska läsarna med ett oväntat budskap på en oväntad plats. Redan på Sydsvenskans förstasida kan du stå ut på ett sätt som är svårslaget.

Undrar om det var Söndagsmys klistrat över ”Tillbaka till Utøya” som HSB såg framför sig när man valde den här lösningen. 

Men. Shit happens. Det här har vi sett tusen exempel på, och det är oftast på nätet som det blir fel – när de automatiska annonssystemen feltolkar en kontext. Då löser man det i efterhand. I det här fallet är det svårare att lösa i efterhand. Och det får mig att fundera.

Jag vet att det på en tidning går täta skott mellan redaktion och annonsavdelning. Man ser det ofta som en bra sak, som en garant för att pengarna inte styr innehållet. Men det leder också till sådana här problem.

Det kanske rent av är så att första gången det här problemet uppfattades var ute i tryckeriet. När första stickern landar på första tidningens bild från Utøya. Vågar man då säga nej, vågar man stoppa stickern? Får man? Vilket mandat har man där ute?

Det kokar ner till två saker tror jag. Vilket företag man vill vara, och hur djupt förankrad den uppfattningen är hos alla anställda.

För visst är det väl så att det goda företaget, med den långsiktiga visionen att göra good shit, inte skulle släppa igenom den stickern? Oavsett konsekvenser för den enskilda kampanjen borde till och med HSB vara tacksamma för att slippa synas i det sammanhanget? Vi kan nog utgå från att det inte är bra för någon att klistra just den stickern över just den bilden.

Men det räcker inte med att ha visionen, den måste levas också. Den som hade makten att stoppa stickern, där klockan tre på natten ute i tryckeriet, måste våga. Den personen, med fingret på knappen, måste våga fatta något annat än ett icke-beslut. Att göra något måste vara mer tillåtet än att inte göra något.

Så ser det inte ut i de flesta organisationer. Sannolikt inte på Sydsvenskan heller. Förmodligen kommer inte organisationen att peka finger på den som inte stoppade kampanjen. Han gjorde ju bara sitt jobb.

Här är den största utmaningen hos det, moderna, goda, do good shit-företaget. Att skapa en organisation där det finns mod att fatta svåra beslut, även om de riskerar att göra ont. 

Ett sätt att åstadkomma det är att i efterkritiken av sådan här händelse spela med alternativa scenarier. Jag hoppas att Sydsvenskan på måndag samlar ihop sig och ställer frågan: vad hade hänt om Nisse eller Stina ute i tryckeriet hade tryckt på nödstopp och den här kampanjen inte hade landat på skåningarnas frukostbord idag?

Igen: att göra något måste vara mer tillåtet än att inte göra något!

@peterkz_swe påminner om ett bra citat från Toyota

… any employee in the Toyota Production System has the authority to stop production to signal a quality issue, emphasizing that quality takes precedence

Uppdatering: Sydsvenskan och HSB kommenterar i Sydnytt. Och nu i Sydsvenskan också (givetvis utan möjlighet till kommentarer..).  Pluspoäng till HSB som länkade till mig på Facebook.

Vi prenumerera inte själv på Sydsvenskan, så bilden har jag lånat av Kicki. Tack!

Kontakta Joakim Jardenberg | Om att säga stopp publicerades på: jardenberg unedited

Jag kanske är sist ut med det här, men en snabbsökning pekar på motsatsen. Har jag fel är ändå ingen skada skedd, då får du bara läsa det en gång till ;)

Nyss upptäckte jag att det gick att aktivera SMS-tjänsterna i Facebook om man har 3/tre som operatör. Så nu kan jag få notifieringar, skicka statusuppdateringar, och annat godis – förutom det fina med att det adderar en extra säkerhetsnivå i mitt konto.

I vår del av världen, med vanligtvis finfint mobilt bredband är det kanske inte så oerhört viktigt. Men det känns ju ändå trevligt att vi är en del av SMS-ligan också. Och självklart är det här en potentiellt viktig del av att knyta Facebook ännu närmare ungdomarna.

Blir lite nyfiken på hur dealen mellan tre och FB ser ut. Någon som vet får gärna hojta.

Uppdatering: @qpaqex gräver fram den här gamla texten från sommaren 2011 som säger att det här skulle funkat redan då. Tusen tack! Men jag är skeptisk, jag har garanterat varit inne i Facebook och letat efter möjligheten att kicka igång sms sedan dess. Udda. Någon som vet mer?

Kontakta Joakim Jardenberg | Facebook + 3 = SMS till och från facebook publicerades på: jardenberg unedited

DN har skapat en ny betalvägg. Ett av elementen är att länkar till ”insidan” bara funkar i 24h. Idag kan vi se ett konkret exempel på vad det leder till.

Igår skrev jag och Anders Mildner texter med anledning av en text av Paul Frigyes om ”Nätjättarna”. Idag finns våra texter kvar, men länken till DN har slutat fungera. Istället möts vi av det här:

Det här är dåligt på så många plan.

• Demokratiskt är det inte alls bra. DN hävdar att man vill vara Sveriges viktigaste demokratiska torg. Då klipper man lämpligen inte av en pågående diskussion på det här sättet?
• Tekniskt är det mörker. Internet hatar trasiga länkar. Google hatar trasiga länkar. Och det gör vi användare, vår tids tidningsbud, också.
• Affärsmässigt måste det vara självmord. Vem blir positivt inställd till DN efter att mötas av det här? (Även för betalande reser det upp en tröskel, när du tex klickar på en länk i din mobiltelefon.) Men deras affär är egentligen inte mitt problem, så det får ses som en marginalanteckning.

Men mest av allt är det döden för relationen. DN kan säkert klara sig utmärkt utan mig, mina texter och mina länkar till dem. Men aggregera det till alla oss som skriver och länkar på nätet. När de gör samma erfarenhet som Anders och jag nu gjort, så kommer de säkert att reagera på samma sätt: Aldrig mer en länk till DN!

Parentes: @THE_REAL_WILLE påpekar på twitter att jag borde göra skillnad på dn.se och dagensnyheter.se. Det har han på sätt och vis rätt i, för det bidrar egentligen ytterligare till den totala förvirring DN skapar. Men jag avstår – det här handlar om mediehuset Dagens Nyheter som helhet.

Tillsammans med relationen följer relevansen. Om vi har ”Weaving the Guardian into the fabric of the web” som ena ytterligheten, så har vi DN:s nya nätprinciper som den andra. Helt utanför. Hoppas det är det DN vill ha, för det är det de kommer att åstadkomma. Helt irrelevanta för alla utom sina egna prenumeranter. Lycka till med återväxten…

Till sist: DN har tidigare seglat lite vilse i nätfrågor, men knappast så här fundamentalt och oåterkalleligt. Det här känns som den sista resan. Otroligt sorgligt, i synnerhet som DN också har stått för något av det bästa som presterats om nätet. Sorg och saknad.

BTW, om någon skulle råka ha en pdf på texten och råka skicka den till mig så blir jag inte ledsen. Just sayin’.

Uppdatering: Här är en skärmdump iaf, tack för det! @beta75 noterar också att den finns kvar i Googles cache. Och i min dropbox finns en PDF numera. På det här viset vill jag bevisa att DN inte kan hindra spridningen – bara placera sig själv utanför loopen. Och på sikt göra trösklarna så höga att vi slutar bry oss. Grattis till en väl genomtänkt strategi…

Och på tal om strategi. Nu är texten ute på vanliga dn.se också.

Kontakta Joakim Jardenberg | Tänk om DN: 24h-länkarna förstör internet och debatten (och affären) publicerades på: jardenberg unedited

Jag var på väg redan förra året, men då var jag tvungen att ställa in i sista sekunden. Men i år ska det bli av! Den 8-9 maj drar jag till NEXT 2012 i Berlin. Jag åker som inbjuden bloggare och tänker se till att mata er fulla med material därifrån. Jag tar beställningar också, så säg om det är något från programmet du är extra intresserad av.

Eller varför inte hänga med själv? Använd den här länken i så fall, då får jag 10% i kickback och bjuder dig på en stor och kall bier där nere ;)

De vänner som var där nere förra året var lyriska och det är ännu fler spännande punkter på programmet i år. Jag gillar verkligen att det inte bara är ”the ususal suspects” utan att det både på scenen och i publiken finns utrymme för överraskningar.

Förresten. Det är sista dagen idag – den 5 april – att signa upp för deras Startup-track. Sprid ordet!

Och en post som den här vore inte komplett utan ”First we take Manhattan” – med tysk text…

Kontakta Joakim Jardenberg | NEXT we take Berlin publicerades på: jardenberg unedited

När Statoil gjorde en kampanj för att få användare att ”checka in” på sina stationer så lovade man gratis kaffe i utbyte. Du behöver alltså inte handla för ett öre om du inte vill, bara glid förbi med din mobiltelefon, ta fram Facebook, klicka på en knapp, visa resultatet i kassan och få en gratis kopp kaffe. Plättlätt.

När en bekant blev lite sur över en mindre varm levererans till dörren av legendariska Dominos pizza gjorde hon sig besväret att fylla i ett formulär och klaga. Inte högljutt och inte med krav på kompensation. Ändå blev resultatet en värdecheck på $150 att handla pizza för. Det är alltså drygt 1000 kronor. Trots att pizzan bara var lite ljummen, fullt ätbar och bara kostade $7.99.

I båda fallen kan det synas som aktiviteter med förmodat liten effekt. Dominos fick förvisso en nöjd kund, och Statoil får lite kärlek av oss kaffeälskare. Inget att hetsa upp sig för kanske. Men effekten blir så klart större än så. Inte alltid, men ofta nog kommer sådana här historier få vingar via våra sociala nätverk. Antingen mekaniskt och friktionslöst som med incheckningen, eller helt enkelt genom att vi får en story att berätta.

Prova gärna lite matematik. Om 1000 personer väljer att utnyttja statoils erbjudande och vi räknar på facebooks snitt med 130 vänner per användare – då får vi en potential räckvidd på 130.000 personer. Givetvis bör vi räkna bort dubbeltäckning, incheckningar som inte syns etc, så kanske hälften är rimligt. Då har vi kvar en räckvidd på 65.000 personer som ser sina vänner dricka kaffe från Statoil.

Så räkna på kostnaden. Vad är statoils marginalkostnad för den där koppen kaffe? Svar: ett par öre, och VÄLDIGT långt från de 29 kronor (vad kostar en kopp nu?) som det står på prislappen.

Samma med pizzan. $150 är ju en så rejäl kompensation att den givetvis blev en snackis. Men vad kostar det egentligen Dominos att ge dig pizza för det beloppet? Knappt en femtondel, $10 alltså, är en siffra som jag hört. Går det då att räkna hem som marknadsföring? Hell yeah!

Det leder fram till frågan: vad kan du bjuda på? Vad kan du som individ, företag eller organisation göra som kostar dig på marginalen, men kan ha ett obetalbart värde för din kund?

Och när du ändå är igång. Tänk ett varv till. Vad kan du bjuda på som skulle kunna göra världen till en lite bättre plats?

Image: Free hugs CC BY-NC-SA wdroops/Flickr

Psst, det här är en flygpost. Ett försök att utnyttja tiden i luften på ett effektivare sätt. Skrivna över en kopp kaffe mellan AGH och ARN, eller tvärtom. Det betyder att de sannolikt är lite mindre upplänkade, lite enklare, och kanske innehåller något slarvfel mer än vanligt.

Kontakta Joakim Jardenberg | Vad kan du bjuda på? publicerades på: jardenberg unedited