Jimmy Loord

Vem vill vara med och bota egoismen?

2012-01-24T11:53:00.000+01:00

För ett år sedan släpptes dokumentärfilmen ”Inside Job”. Filmen avslöjade, på sitt sätt, orsaken till den största finanskris som vi kanske skådat i modern tid.
Problemet var och är egoismen.

Filmen avslöjar bankdirektörer, börsmäklare, köpta politiker och ekonomiska rådgivare som manipulerar och bedrar medmänniskor för att kunna tjäna ofantligt stora summor med pengar. Det är inte bara USA som skakats av egoismens konsekvenser. Även Island, Grekland och vi skulle kunna lista fler nationer. Det är alltid lätt att tala om ”dem”, dem vi har distans till. Vi behöver inte sträcka oss över Atlanten för att finna egoismen och dess konsekvenser. Den finns även här och vi brottas alla med den, mer eller mindre. Även om vår egoism ännu inte fått samma konsekvenser som investmentbolagens direktörer i USA har den samma förmåga att urholka ett samhälles välfärd. Egoismen har en tendens att vilja utplåna allt vad välfärd och sann framgång heter. Därför har vi ett gemensamt ansvar att uppta kampen mot den. Vi lägger massor av viktiga pengar på att finna botemedel för cancer och bekämpa aids, vem vill vara med och bota egoismen med dess biverkningar?

När vi inte längre har några gemensamma värderingar är det svårt att hålla ihop ett samhälle. Ett demokratiskt samhällssystem i sig ger inga garantier för en god utveckling. Vi behöver också gemensamma värderingar som anger spelreglerna ute på planen. Är det okej att sätta andra människors liv på spel i sin egen jakt på pengar? Nej! Är det okej att blunda för orättvisor? Nej!
Att sköta sig själv och skita i andra är ingen framgångsrik modell! Jag menar på fullaste allvar att egoismens stora framväxt beror på ett avskaffande av de kristna värderingarna. Som ett av världens mest sekulariserade länder så har de flesta avskaffat Gud. Fine! Det är ett personligt val. När vi också avskaffar våra gemensamma kristna värderingar, som varit en vägledande grund för vårt lands historia, uppbyggnad och välstånd då händer något. Varje civiliserat samhälle behöver goda gemensamma värderingar som kompletterar lagstiftningen.

Jag är trött på tidningsrubriker om giriga direktörer och självcentrerade köpta politiker. Finansmän som inte har ett uns av samvete kvar i kroppen. Jag är trött på män och kvinnor som har abdikerat från sitt ansvar som medmänniskor. Nu är inte tid att klättra längre ner på stegen. Vi ska upp!
År 2012 skriver vi historia. Den svenska historieskrivningen bör vara en vacker läsning som vi har anledning att vara stolta över. För att detta ska ske behöver den växande egoismen bekämpas. Vi har ett gemensamt ansvar. Överlämna inte det ansvaret åt någon annan.
Ett gott samhälle byggs underifrån och du är en viktig del.

Stormigt politiskt möte

2011-10-08T07:05:00.000+02:00

En av dom mest medialt uppmärksammade politiska frågorna i Kalmar län den sista tiden har varit KSRR:s (Kalmarsundsregionens Renhållare) styrelseordförandes agerande i samband med uppsägningen av förbundschefen Martin Herold anställning. Du kan läsa om det här och här.

Igår träffades vi till förbundsfullmäktige där jag gick in som ordinarie istället för Jonas Algotson (m).
Mötet var medialt mycket uppmärksammat då en av dom största frågorna gällde styrelseordförande Steve Sjögrens framtid som ordförande.

Till att börja med så är jag en av dom som förespråkat det viktiga i att Martin Herold snarast skulle avsluta sin anställning på KSRR. Situationen blev ohållbar. Martin var säkert i mycket en duktig och tydlig chef men det räckte inte. Man måste också kunna hantera människor och kunna anpassa sig till kulturen i en politiskt styrd organisation. Det kunde inte Martin.

Steve Sjögren insåg också tillsammans med många andra att situationen hade nått den gränsen då den blivit ohållbar. Steve Sjögren gör många saker rätt men han gör en sak fel och det blev väldigt fel. Utan att förankra processen i hela styrelsen så ger han Martin Herold sparken, ger honom två årslöner plus en tjänstebil.
Dom två årslönerna i sig är enligt revisorernas granskning inte det anmärkningsvärda utan problemet är tillvägagångssättet.
Steve Sjögren är ingen nybörjare i politiken utan han visste mycket väl vad han gjorde. Därför tycker jag det är beklagligt att han på eget initiativ inte lämnar sitt uppdrag omedelbart.

Steve Sjögen har deklarerat att han inte tänker avgå. Detta har gjort att Anna-Britt Wejdsten (FP) och Jonas Löhnn (MP) lämnade in ett yrkande till fullmäktigemötet där förslaget var att polisanmäla Steve Sjögren för att få hans agerande prövat.

Här blir man kluven som politiker. Det Steve Sjögren gjorde var fel, han borde självmant avgå men att ställa sig bakom en polisanmälan tror jag inte gynnar situationen. Ett polisärende skulle dra ut på tiden och lägga sordin på det politiska arbetet, skapa ännu mer oroligheter i organisationen och det är inte troligt att en polisutredning skulle ge några resultat innan frågan om ansvarsfrihet för styrelsen kommer upp.

KSRR är en organisation som det stormar kring och i. Personligen, och jag skriver inte för någon annan, så är jag väldigt trött på det politiska kaos, oförmåga att hantera saker på ett snyggt och rätt sätt som ständigt verkar återkomma i denna organisation.
Vi Kristdemokrater i Nybro kommun har länge varit skeptiska till medlemsskap i KSRR och de problematiskt återkommande politik- och kundorienterade frågorna.
Därför uttryckte jag mig personligt i fullmäktigemötet att jag har stärkts i min ambition att fortsätta driva frågan om ett utträde ur förbundsorganisationen KSRR. Jag uttalade mig inte för Nybro kommuns räkning, såsom tidningen Barometern skriver idag (den 8/10-11) utan för Kristdemokraterna i Nybros.

När vi nu i Nybro kommun investerar i en egen avfallsförbränningspanna så tycker jag det känns logiskt att vi själva tar hand om våra sopor istället för att KSRR tar hand om dom och vi i vår tur får köpa sopor från annat håll.
Jag har alltå en personlig förhoppning och ambition att på allvar kunna uttreda vad ett utträde ur KSRR skulle innebära för Nybro kommun

Kärlek först - kunskap sen.

2011-08-24T14:42:00.006+02:00

Ikväll ska jag åka till Örsjö, ett samhälle utanför Nybro.
Det är tredje året i rad jag åker dit vid den här tiden. Örsjö församling, Nybro Missionsförsamling och vi i Pingstkyrkan har nämligen en gemensam bibelvecka. Jag uppskattar dessa veckor något enormt!

Det är ingen hemlighet att vi som representerade kyrkor och församlingar under den här bibelveckan tycker och tänker lite olika om saker och ting. Vi kommer från olika sammanhang med lite olika kulturer och vi är vana att göra saker på lite olika sätt. Skulle vi en sådan här vecka koncentrera oss på ämnen i Guds ord som dop och nattvard och övrig gudstjänstliturgi så skulle vi snabbt hamna i meningsskiljaktigheter. Någon kanske till och med hade strejkat och gått hem. Jag tänker då på ett bibelord då församlingen i Korinth hamnade lite snett i sina meningskiljaktigheter:

”Så gäller det frågan om man ska äta det kött som har offrats till avgudar. Här tycker tydligen alla att just deras svar är det enda rätta. Men det räcker inte med kunskap, det fodras också kärlek för att bygga upp församlingen. Om någon tror att han sitter inne med alla svar på allt, så visar han bara okunnighet". 1 Kor 8:1-2 (Levande bibeln)

Vad händer om vi låter dessa bibelord träffa oss själva? Vad är det Paulus säger? Vi kan förstå att han inte tycker det är så bra när det blir låsta positioner i samtalen. ”Jag har rätt och du har fel!”. Vad skriver han mer? Jo, kunskap utan kärlek är värdelös. Om någon tror att han sitter på all kunskap så visar han bara okunnighet.

Det är gott att få mötas som olika församlingar och samlas kring det som vi har gemensamt, lägga en del meningskiljaktigheter åt sidan och först och främst älska varandra. Kärleken kommer först!

Nu ska jag snart iväg och dela gemenskapen med "syskon", som inte alltid tycker likadant som mig, men som jag älskar.

Markus Lund är tillbaka som kommunalråd i Nybro kommun

2011-08-17T10:43:00.004+02:00

Jag vill välkomna Markus Lund tillbaka som kommunalråd även om jag inte vill sträcka mig så långt att jag önskar honom framgång i arbetet. Både roligt och lite märkligt att han har fått ett förnyat förtroende då kritiken mot honom var stor då han avgick.

Jag tycker dock det är hoppingivande för framtiden att Markus nu räcker ut en hand till oss Kristdemokrater och övriga partier i Alliansen, och att han inser att Socialdemokraterna behöver stöd och uppbackning i arbetet för Nybro kommuns välbefinnande. Sen tycker jag det är olyckligt att han redan från början levererar en känga mot Alliansen då han menar att Alliansen kacklar från åskådarläktare när vi för våra väljares talan.

Personligen har jag väldigt svårt för den sortens "betongsosseretorik". Menar Markus allvar så förstår han inte det fina med det demokratiska politiska system vi har i Sverige. Välvilligt tolkar jag hans lilla utspel om "kackel" som något som bara slant ur honom mitt i all den glädjeyra som han nu förmodligen känner.
Kristdemokraterna och Alliansen vill inget hellre än att få ett större politiskt inflytande och ett väntat maktskifte vid nästa val hade varit det allra mest lyckosamma för Nybro kommun.

Välkommen tilbaka Markus även om din period som kommunalråd inte blir tolv år lång som du önskar.

Hur bör vi investera i dessa oroliga tider?

2011-08-12T23:08:00.000+02:00

Semestern är nu slut för många. Det är dags att kavla upp
ärmarna och ta sig an vardagslivet med allt vad det innebär. Uppstarten efter
semestern inleds med rubriker om nya ekonomiska kriser och detta får mig att
fundera lite.

Jag vet inte hur mycket pengar du har på banken. Dock vet
jag att vi uppmanas i dagarna att ha en ekonomisk buffert då tiderna ser
finansiellt bistra ut. Ekonomin är viktig och det är viktigt för våra kommuner,
vårt land och hela vår värld att ekonomin sköts på ett gott och
tillfredställande sätt. Men är det bara jag som är trött på att det hela tiden pratas
om pengar? Pengar har blivit vår tids gud. Vad händer när de ekonomiska
systemen kollapsar? Vad händer när länder inte reder ut sina finansiella
situationer? Vad händer när hela världsekonomin gungar? Jo, vi inser att den
grund som vi bygger på är ganska osäker och instabil.

Allting rullar snabbare och snabbare. Butikerna inför
snabbkassor, vi hoppar mellan kassaköerna för att komma fram så fort som
möjligt. Allting ska effektiviseras och snabbas upp. Vi ska jobba mer, vi ska
tjäna mer pengar, vi ska hinna mer. Men vad ska vi hinna mer av? Eller rättare
sagt, vad VILL jag hinna mer av? Det är en rannsakande fråga som blottlägger
våra innersta värderingar. Vad är viktigt i livet? Vi håller väl inte på att
bli lurade?

I ett alldeles för ekonomifokuserat samhälle riskerar
kylan, ensamheten och utanförskapet växa sig starkare.

I en undersökning som gjordes för ett tag sen bland
tonåringar så fick man frågan vad man önskade sig mest utav sina
föräldrar. Man skulle kunna gissa att
svaren blev:” Mer pengar, längre utetider på kvällarna, fler märkeskläder, ett
nyare hus att bo i” osv. Men förbluffande nog, för någon kanske, så var det
inte alls det svar som den svenska tonåringen gav. Man ville ha mer tid med sin
eller sina föräldrar. Mer tid!

Tvingar samhället oss till en livsstil som gör att våra
familjer och barn far illa just för att vi inte har tid? Riskerar hela vårt
samhälle att växa sig kallare och hårdare just för att vi inte ser vad som
egentligen är viktigast mitt i all vår stress.

Jag skulle vilja göra en efterlysning.
Var finns de politiker som älskar samhället och människorna
mer än sig själva och sin jakt på politiska positioner? Var finns de föräldrar
som älskar sina barn mer än karriär? Var finns alla dem som älskar sina
medmänniskor mer än självförverkligande? Vet du vad! Jag tror att de finns
överallt och jag tror att vi är många. Det handlar bara om att också göra sin
röst hörd och omsätta ord och känsla till handling.

Jag tror vi måste sluta förvänta oss att staten och
kommunerna ska ordna allt åt oss. Det krävs ett förnyat och tydligare
civilkurage där du och jag tillsammans tar ett gemensamt ansvar för en hållbar
utveckling, och då inte bara en ekonomisk sådan.
Jag vill inte avråda dig från att investera i en
ekonomisk buffert. Men jag vill råda dig till att investera i mer tid. Mer tid
till medmänsklighet. Mer tid till solidaritet. Mer tid till dina barn. Mer tid
för de gamla. Mer tid för de ensamma. Mer tid tillsammans, helt enkelt.

Du är inte ensam och du är inte heller bortglömd i
kollektivet. Du är Du och Du har ett ansvar för hur du investerar i ditt och
andras liv.

Enkelt - är inte alltid bra

2011-06-08T11:01:00.003+02:00

Det var ett tag sedan jag skrev i bloggen nu. Fullt fokus har legat på andra saker än blogginlägg sista månaden. Låt mig förklara lite vad som hänt samt vad jag kanske också har fått lära mig av det som skett sista tiden. I slutet av februari sa jag upp min tjänst som föreståndare i Pingstkyrkan Nybro.

Jag var ganska trött och slutkörd. När man är ung och står i en ledarposition så lockas man att visa sig på styva linan och klara allt av utmaningar som bjuds. Utmaningar bjuds det förresten alltid på. Mitt stora fel var att jag försökte lösa allt på egen hand. Jag har alltid haft duktiga människor runt omkring mig men som jag samtidigt var rädd för att visa min svaghet och otillräcklighet för. Därför beslutade jag mig ändå för att köra på vilket resulterade i att jag till slut kände mig väldigt ensam.
Förra statsministern Göran Persson utryckte vid ett tillfälle ”Aldrig ensam, alltid ensam”. Ungefär så.

Jag fann mig själv slåss ensam mot både församlingsledning och församling. I min värld var det bara jag som ville något. Faktum var dock att jag hade släppt taget om de som jag vara kallad att leda för länge sedan. Istället för att vandra tillsammans med församlingen stod jag en bit ifrån och skrek.

Det var ganska ensamt där borta.

Min enda utväg som jag såg det då, var att säga upp mig. Jag ville ändå sluta på topp.
Man skulle kunna se tillbaka på min tid i församlingen och kunna säga att det var en god tid.

Ibland måste man fatta beslut. Vissa beslut står man fast vid, andra ångrar man.

Detta beslut, att säga upp mig kom jag att ångra.
Då gör jag något som en stolt ung man aldrig gör.

Jag samlar min ledningsgrupp och frågar vad de skulle säga om jag sökte min egen tjänst,
som vid denna tid redan var utannonserad.

Här började en rad spännande, rannsakande, smärtsamma samtal som borde förts för länge sedan.

Resultatet av dessa samtal har lett till att ledningsgruppen i församlingen har föreslagit att ge mig en förnyad kallelse som föreståndare i Pingstkyrkan Nybro.

Om det nu blir så ligger i församlingens hand att besluta.

Denna resa har lett fram till nya insikter som jag inte bara läst mig till utan de har formats under vånda och erfarenhet och det är väl skönt att man inte är fullärd som 30-åring.

Här kommer ett axplock:

1. Jag måste bli bättre på att bygga team

2. Måste lära mig att planera för långa loppet

3. Bli bättre på att delegera ut arbete som jag inte är bra på

4. Bli bättre på att dela livet och leva mer transparent gentemot ledningsgruppen.

5. Tålamod!!

Min framtid ligger i Guds hand och hur den än utvecklas så är jag glad över den senaste tiden processer för den har lärt mig nya saker och det är framgång för mig. Och jag som inbillade mig ett tag att jag var fullärd ;)

Problem och utmaningar är den stora gränsdragaren mellan framgång och misslyckande. Ditt sätt att hantera utmaningar och problem avgör vilken sida av sträcket du kommer leva ditt liv.

Videohälsning!

2011-04-20T20:26:00.000+02:00

Grodan i grädden!

2011-04-19T09:36:00.000+02:00

Two frogs fell into a can of cream
Or so I've heard it told.
The sides of the can were shiny and steep;
The cream was deep and cold

"Oh, what's the use?" said No. 1,
"Tis fate - no help's around.
Good-bye, my friend! Good-bye, sad world!"
And, weeping still, he drowned.

But No. 2, of stearner stuff,
Dog-paddled in surprise,
The while he wiped his creamy face
And dried his creamy eyes.

"I'll swim awhile, at least," he said
-Or so I've heard it said-
"It wouldn't really help the world,
If one more frog was dead."

An hour or two he kicked and swam.
Not once he stopped to mutter,
But kicked and swam, and swam and kicked,
Then hopped out via butter!

-T.C. Hamlett

Bekräftelsebehovets genvägar

2011-04-18T10:39:00.003+02:00

Jag läste en intervju med justitieminister Beatrice Ask idag på morgon. Intervjun var på förekommen anledning av hennes 55- års dag. Den stora rubriken för intervjun var:
"Alla behöver bekräftelse".
Och visst är det så. Hur oberoende och stark man än må verka så finns det ett djupt behov av att få bekräftelse nerlagt i varje människa. Vissa människor har fått mycket bekräftelse ända sen barnsben medan andra lever med ständigt mindervärdskomplex, just för att man aldrig fått den uppmuntran och djupa bekräftelse som varje människa behöver och längtar efter.

Detta med bekräftelsebehov får mig att fundera.
Vi är mästare på snabba klipp. Vi vill ha snabba utdelningar på våra ekonomiska investeringar. Vi vill helst att saker skulle ha hänt igår. Vi hoppar fram och tillbaka i Mc Donalds-köerna för att komma fram så snabbt som möjligt. Tid är pengar, utropar någon.

Finns det en risk att vi i strävan efter effektivitet tar genvägar i strävan efter bekräftelsebehov? Jag tror det finns en risk, och jag tycker det finns gott om exempel på sådana fall. Låt mig få måla upp några fallgropar:

1. Yta
I jakten på bekräftelse från grannen skulle jag kunna rusta upp husets fasad och tillhörande trädgård på ett alldeles fantastiskt sätt. Jag skulle få bekräftelsen jag söker efter och jag skulle förstås aldrig nämna något för grannarna om att hela huset är fullt med mögel, att takstommarna börjar ge efter och att det är med fara för sina liv som min familj bor i huset.
Vissa människor bygger sina liv på samma vis, just i jakt på bekräftelse. På avstånd verkar en sådan människa väldigt lyckosam men kommer du riktigt nära så kan du snabbt känna att här är det något som inte riktigt står rätt till.
Spel för galleriet brukar funka ett tag men det håller inte i längden.
När grannen senare frågar vad saneringsfirman gör hemma i ditt hus så är det lätt att du får stå där med svansen mellan benen, om du inte varit ärlig tidigare.

2. Kortsiktighet
I jakten på bekräftelse så är det också lätt att vi tar till kortsiktiga lösningar utan att tänka på konsekvenserna. Som liten hade jag en boomerang. Jag var aldrig riktigt bra på det där, men för den duktiga boomerangkastaren så kommer boomerangen alltid tillbaka.
För vissa kan den återvändande boomerangen leda till ett hårt slag på huvudet. Man tänkte sig inte riktigt för innan man kastade iväg den. Bibeln talar i begreppen om sådd och skörd. Så som du sår får du också skörda. Tänk dig för så att du inte i din jakt på bekräftelse tar till kortsiktiga lösningar som kommer föra med sig obekväma konsekvenser.

3. Svikna ideal
Hur många är det egentligen som genom historien har tummat på sina inre övertygelser i jakt på bekräftelse. Denna sista punkt kan vara den svåraste, för den innebär ett svek mot sig själv i jakt på omgivningens hyllningar.
Det som du trodde skulle leda till något gott har för dig till en punkt där du har svårt att se dig själv i ögonen. Det är en sak att ha svårt att leva upp till sina ideal, en helt annan att gång på gång medvetet svika dom.
Låt aldrig din jakt på bekräftelse få dig att gå så långt att du börjar vandra på stigar som får dig att trampa på dig själv.

Jakten på bekräftelse har fått många människor att göra dumma saker. Särskilt om man levt under långa tider svältfödd på sina grundläggande bekräftelsebehov .
Jag antar att det bästa du och jag kan göra, för att byggs en bättre värld är att ständigt strö uppmuntran och bekräftelse till vår omgivning. Om du själv känner dig älskad, värdefull och bekräftad så har du inga problem med att dela samma bekräftelse vidare. Ingen ska behöva fundera på om man är älskad och värdefull. Som förälder är det min uppgift att inpränta den bilden i mina barns liv. "Du är älskad, du är värdefull. Inte på grund av vad du gör utan helt enkelt för att du är du".

Se till att ingen i din omgivning behöver ta till genvägar i sin jakt på bekräftelse.

SLUTA BROMSA!!

2011-04-17T07:00:00.001+02:00

För några år sedan så åkte jag med en taxichaufför som betedde sig väldigt märkligt. Han satt och tryckte på bromsen med några sekunders mellanrum konstant under hela resan. Först gasade han upp för att sedan genast trycka på bromsen, för att gasa igen och sedan bromsade han återigen. Sådär höll han på hela resan. Får väl tillägga att detta var på en landsväg där det inte fanns några naturliga inbromsningsmoment. Artig som jag är, kommenterade jag aldrig hans körning men på insidan skrek det: ”SLUTA BROMSA!!”

När man möter vissa människor så har man lust att säga samma sak. ”Sluta bromsa!”.
Vi har alla våra begränsningar men det är som om vissa fokuserar på dem mer än andra. Vi är väl alla resultat av vår omgivning. Och har man växt upp med en omgivning som gärna har velat tala om för en hurdan man är och vilka ens svaga sidor är så är det inte helt enkelt att slå sig fri ifrån de orden. De finns där och de begränsar oss. Kanske att du har eller har haft en lärare som gärna har talat om för dig att det minsann kommer bli svårt för dig att lyckas. Allt som människor säger till oss påverkar oss och det är lätt att vi köper allt det där och tror att vi är sådana som de säger.

Bibeln berättar om en man som hette David. Han var yngst i sin familj och han var också föraktad av alla sina bröder. Men David hade en potential i sitt liv som varken han eller hans familj hade upptäckt än. Men Gud hade upptäckt den och David blev det naturliga valet när nästa kung skulle utses.

Jag saknar min högerhand och jag minns när min pappa talade om för mig som ganska liten att jag förmodligen inte kunde ta vilket jobb som helst. Jag älskar min pappa, men det där var inget bra samtal, för det fick mig att trycka på bromsen.

Min uppmaning till dig är att släppa på alla de bromsar som du själv och din omgivning har installerat i ditt livsmaskineri. Du är så mycket bättre än vad du tror! Det finns ingenting som du inte kan åstadkomma! Har du inte upptäckt det än så är det på tiden!

Vilka antaganden gör du om dig själv i dagsläget som kanske helt enkelt inte är sanna?!
Ta reda på det och gör upp med dig själv.

Sluta bromsa!!

Nystart!

2011-04-16T10:42:00.002+02:00

I de flesta sammanhang kan det behövas en nystart.
Det kan vara på det personliga planet då man upptäcker behovet av att ta tag i sina kost och träningsvanor. Man startade med goda ambitioner men så har ambitionsnivån sänkts med tiden.
Då kan man behöva en nystart!
Eller så berör det din arbetsplats där en eventuell onda spiral har fått både dig och dina kollegor att utveckla egenskaper som ingen egentligen från början önskade. Då kan det behövas någon som vågar bryta, gå in och kräva en nystart.
För att inte tala om kärleken. Den passionerade kärleken där den hektiska vardagen sakta men säkert tagit tugga efter tugga under en väldigt lång tid tills nästa inget finns kvar. Med jämna mellanrum så behöver man stanna upp, hitta tillbaka för att sedan kunna fortsätta på rätt väg framåt.
Listan kan förstås göras lång med exempel. Helt kort;
Dags att backa bandet! Gör om och gör rätt!

Med dom enkla orden om nystart så vill jag hälsa dig välkommen till min blogg som just fått en nystart.
Innehållet i denna blogg kommer förhoppningsvis få dig att tänka till, utmana dig som person och vara en inspirationskälla till utveckling.

Välkommen!