Hörlurar och ljudkort är i och för sig lite som möss och tangentbord, när man använder dem flera timmar om dagen blir kostnaden över tid inte så mycket större om man köper bra saker på en gång.

Hur som helst ledsnade jag på störningarna från moderkortet idag och började leta efter externa ljudkort, i stället för USB/hörlursförstärkare, som jag letat efter tidigare. Efter lite googlande och recensionsläsande trillade jag in på den här lilla diamanten:

Behringer verkar mer vara ett märke för musiker och studiopersonal än audiofiler. Det kanske förklarar varför musiken låter så musikalisk för att vara lite klyschig. Musik låter mycket bättre än det gjorde med lurarna direkt in i laptoppen. I stället för att vilja ta av mig lurarna och vila huvudet ett tag ville jag bara lyssna ‘lite till’.

Det är betydligt bättre kontroll på basen och ‘stickigheten’ i diskanten är helt borta. Det är inte så att den bara dämpar diskanten för man hör fortfarande tydligt diskantskräpet hos dåliga mp3:or. Framför allt har alla störningar från moderkortet försvunnit. Det är förmodligen den största källan till lyssningströtthet med datorns hörlursuttag. Nu har jag en SSD-disk, men när det satt en vanlig hårddisk i laptoppen surrade det betänkligt i lurarna så fort disken gick igång.

UCA222 har en lillebror som heter UCA202 vilken verkar innehålla samma elektronik, men bundlas med färre programvaror. 202:an var slut hos hos närmsta butik annars hade jag köpt en sådan i stället.

Uppslutningen var pinsamt låg.

Jag undrar om det beror på att gemene man tycker att det är ett bra direktiv, inte förstår eller inte är medvetna om vad som händer.

Jag tycker att man borde lagstifta åt andra hållet i stället. Inget data borde sparas längre än det behövs för att ta betalt för en tjänst eller vara.

• ICA behöver inte spara att jag köper smågodis på fredagar.
• Apoteket behöver inte veta vilken medicin jag köpte för flera månader sedan.
• Telia behöver inte veta var jag var och vem jag pratade med på nyårsdagen.
• ComHem behöver inte veta vem jag skickade epost till i förrgår.

På onsdag röstar riksdagen om datalagringsdirektivet igen.

Jag tycker att du borde skicka ett meddelande till väl valda riksdagsmän och säga vad du tycker om datalagring.

Eftersom mitt pulande med affiliate-siter är ganska planlöst hade nog inte utfallet blivit annorlunda om jag aktivt deltagit i tävlingen.

Hur som helst fick jag ett tjusigt chips set

med posten här om dagen. I paketet fanns en mandolin som man kan skiva chipsråvara, tex. potatis, med samt en bricka som man lägger skivorna på när man ska köra dem i microvågsugnen. I min micro måste man ta till en extra minut jämfört med exemplen i instruktionsboken.

Det blir faktiskt riktigt bra chips. Inget fett och de kan kryddas precis som man vill.

Däremot borde mandolinen tillverkas i någon signalfärg och komma tillsammans med en förbandslåda

så att folk med allt för tangentbordsanpassade fingrar inte sjabblar till det lika mycket som jag gjorde. Det följer med ett ‘handtag’ som man kan sätta på sin potatis för att skydda fingrarna, men jag hann trycka ner långfingrets ena knoge i mandolinen innan jag såg att behovet av skyddsprylen fanns.

Tur i oturen, får jag nog säga, så var mandolinen attans vass. Lite kompress, tejp och diskning av mandolinen senare var första uppsättningen chips i micron klar. De blev lite sladdriga och smaklösa, så vi skivade en potatis till som vi saltade och körde en minut längre i microvågsugnen.

Riktigt goda chips blev det. Nu ska vi experimentera med andra råvaror till våra microchips.

Relaterade sökningar:

• chips i micron

Eftersom andra skolor lyckats hantera motsvarande online-tjänster utan att be om personnummer blev jag en aning irriterad. Till barnens stora förtret gjorde jag det pinsamma valet att inte fylla i personnummer och skrev en notering om att skolan kan ringa mig om det verkligen behövs.

För att snabba upp hanteringen en aning passade jag på att eposta supporten hos Infomentor och fråga om personnummer verkligen var ett krav från dem. (Det kan ju vara skolan som lite ogenomtänkt tycker att det är en bra idé.) Jag passade dessutom på att fråga om de har någon information på sin hemsida angående hur de tänker behandla mina personuppgifter.

Till svar fick jag att personnummer var ett krav från dem och blev hänvisad till en ca 15 minuter lång utbildning för lärare. (som jag inte tittat igenom)

Om man letar runt lite på informationssidan för föräldrar (som är en annan domän) finns en länk till personuppgiftslagen, men fortfarande ingen information om vad de ska med mitt personnummer till.

Med det tunna svaret kände jag mig tvingad att skicka ett par frågor till enligt följande:

Jag ber om ursäkt i förväg för att jag är rätt jobbig nu, men jag kan ju skriva precis vilka nummer som helst på de papper jag fått från skolan.

Kan jag ange ett godtyckligt nummer som klarar av checknummerkontrollen?

Svaret på det är helt i linje med tidigare nonsens-svar. Man hänvisar till skolans personuppgiftsansvarige, påpekar att man följer PUL och meddelar att det är valfritt att ge ut sitt personnummer och bli registrerad.

Jag misstänkter att skolan kommer tycka att det är ganska jobbigt att hålla mig underrättad om den information man vill använda Infomentor till att sprida.

Jag förstår inte heller hur någon på skolan ska kunna motivera varför en systemdesigner på Infomentor beslutat att man ska använda personnummer som identifierare för föräldrar.

Efter ytterligare en kontrollfråga får jag reda på att jag måste ange mitt riktiga personnummer.

De två möjliga svar jag egentligen läser in i detta är något i stil med dessa:

• Infomentor behöver personnummer för att tex. slå upp föräldrars folkbokföringsadress så att de kan skicka ut lösenord med brev.
• Infomentor tycker att det är bekvämt med svenska personnummer som är unika och orkar inte införa ett neutralt id-begrepp för föräldrar.

Om det är det senare som är det riktiga svaret antar jag att man låter personnummer valsa runt hejdlöst även i deras testsystem.

Skolan får nog tycka att jag är jobbig ett tag till.

Jag har funderat på att köpa in mig i lite amerikanska utdelningsaktier, tex. McDonalds och Coca Cola.

Det har dock inte blivit av på grund av att de bara handlas i ganska stora poster och att utdelningarna beskattas även om aktierna ägs inom en kapitalförsäkring (eller investeringssparkonto). Utdelningen beskattas i det land det utdelande bolaget har sin hemvist.

Problemet med stora börsposter kan man lösa med en depå hos Aktieinvest där man till och med kan handla med delar av aktier.

Dubbelbeskattningen av utländska utdelningar verkar dock drabba investeringssparkontot precis som kapitalförsäkringen.

Enligt Skatteverkets information om investeringssparkontot kan man få avräkning för utländsk skatt, men inte mer än den svenska skatten på kontot.

För att få tillbaka den svenska skatt man betalat på utländska utdelningar motsvarande den skatt man betalat i utlandet ska man, enligt Skatteverket, ansöka om det i deklarationen.

Om man har sina utdelningsaktier i en vanlig depå verkar man alltså kunna avräkna hela den utländska skatten eftersom dem förmodligen är lägre än de 30% man får skatta för utdelningen i Sverige. Om man däremot har utdelningsaktierna i en kapitalförsäkring eller ett investeringssparkonto kan man bara få tillbaka maximalt så mycket som man skulle betala i skatt för sitt totala innehav.

Jag tycker att investeringssparkontot, och kapitalförsäkringar, känns som underlag för förmögenhetsbeskattning, men det är attans skönt att slippa deklarera för aktieaffärer om man handlar aktivt.

Kommentera gärna om jag verkar ha missförstått något.

Just nu lutar det åt Andels Order och autogiro till en vanlig depå hos Aktieinvest för utländska utdelningsaktier.

Edit 2012-01-03:
Cornucopia har gjort lite jämförelser över tid mellan depå och kapitalförsäkring.
Inflationens påverkan på reavinster hade jag inte riktigt tänkt på. Även om man köper utdelningsaktier för att behålla dem kan man ju hamna i läget att man inte har något annat val än att sälja. Eftersom jag inte tror att inflationen kommer vara så låg som nu i all oändlighet kanske det blir en kf eller isk i stället.

Relaterade sökningar:

• amerikanska utdelningar
• amerikanska utdelningsaktier
• beskattning amerikanska aktier isk
• isk amerikanska aktier
• isk konto och amerikanska aktier
• utdelningsaktier
• utländska aktier i isk

För ett par veckor sedan hämtade jag ut en ny Dacia Logan för att byta ut min gamla Mazda 5.

Varken jag eller frun är särskillt intresserade av bilar och tyckte egentligen att Mazdan var lite väl dyr för att bara användas som transportmedel.


Utbudet av ganska små bilar med sju möjliga sittplatser har ökat ordentligt de senaste åren. Undra om det beror på att familjer blir större eller att stora familjer inte har råd att köpa stora bilar längre.

Det här är vår tredje bil med 5+2 säten. De tidigare var en Opel Zafira från 2003 och en Mazda 5 från 2007.

Än så länge är jag nöjd med vår Dacia Logan. Det är klart att man saknar små finesser, som finns i de flesta moderna bilar, nästan varje gång man är ute och kör, men saknaden försvinner fort med en kontrollfråga om huruvida det är värt hundra tusen eller så.

Bränsleförbrukningen verkar hamna på ungefär 7,7 liter (bensin) per 100 kilometer.

Någon tipsade mig om att det är billigare med etanol på sommaren så om jag kommer ihåg, och klurar ut hur man nollställer mätaren, kommer det en rapport om etanolförbrukning i höst.

Mazdan hade en ganska stark dieselmotor.

Ganska stark är nog det sista man skulle säga om motorn i Dachian. Om det blir ännu slöare med etanol blir det nog ett väldigt kort etanolexperiment.

Så här ser den ut, fast vår är röd:

Sätena är ganska mjuka och platta, till skillnad från de skålade ‘sport’-stolarna i Mazdan, som jag aldrig kom överens med.

Baksätet är även det platt och odelat. Det gör att man sitter rätt ok även om man är tre personer i det. Utan skålning i sätet kan man sitta närmare dörrarna och mittenplatsen blir inte så kamelaktig. Även det andra baksätet är odelat, men jag tror inte vi kommer försöka klämma in tre personer där särskilt ofta. Det finns dessutom bara två säkerhetsbälten. Däremot sitter vi vuxna, som inte är mer än 170 cm, rätt ok även längst bak.

Överlag är jag nöjd med Dacian, men som sagt får man hejda sig lite ibland när man saknar bekvämlighet. Vi fick tex. bara en nyckel med fjärrkontroll till centrallåset, som dessutom bara går att kontrollera med en knapp på instrumentpanelen.’

Om någon undrar kan jag meddela att det gick precis lika fort att fylla en Dacia Logan med godispapper och Mc Donalds-sopor som alla andra bilar vi ägt.

De jag sett är:

• Binero
• Loopia
• City Network
• FS Data

… och lite affiliatesite-junkie som jag blivit kunde jag inte låta bli att köpa på mig några nya .nu-domäner för att bygga toknichade siter.

De jag hunnit dra igång så här långt är vedkorg.nu som visar upp några snygga vedkorgar jag hittade på inredningbelysning.se och sakersomsaknas.se samt draksoffa.nu som visar upp lite drakmöbler från Mystica.

Här tänkte jag tala om hur jag hanterar lösenord i Windows, (Ubuntu) och min Android-telefon.

Med tanke på alla lösenord som publiceras efter intrång hos olika webnsidor verkar folk i gemen inte ha något problem med att hantera sina lösenord. De använder samma lösenord överallt.

Med smidiga verktyg och lättarbetade system kan man tillåta sig att använda starka och varierande lösenord till det mesta.

Navet i mitt system är en gratistjänst som heter Dropbox och ett program som heter PasswordSafe. De få gånger jag arbetar någon längre tid i Ubuntu använder jag ett program som heter Password Gorilla i stället för PasswordSafe.

Dropbox är en gratis tjänst som låter dig dela filer mellan dina egna datorer. Man kan dela med andra också, men det är inte det primära ändamålet och behövs inte för din egen lösenordshantering.

PaswordSafe är ett program som sparar dina användaruppgifter; namn, lösenord osv. på ett ställe och skyddar uppgifterna med ett lösenord.

Password Gorilla är ett program för Linux som kan läsa det som PasswordSafe sparar. Men man måste fortfarande ange sitt lösenord.

Du har säkert redan klurat ut hur dessa program och tjänster kan användas tillsammans, men nu måste jag ju avsluta det här inlägget.

Filen som PasswordSafe sparar lägger jag i Dropbox så att jag kommer åt samma fil från alla datorer och telefoner jag använder. Jag har till och med lagt hela PasswordSafe i min Dropbox-katalog så att jag kan komma åt mina lösenord från vilken Windows-dator som helst.

Det finns så klart flera sätt att hantera lösenord. Här har tex. Tommie från Slashat skrivit om hur han hanterar sina lösenord.

Relaterade sökningar:

• nytt lösenord till min androidtelefon

Undra hur länge man kommer att kunna se sökorden från svenska Google. De har meddelat att webbplatsägare inte längre kommer att få den informationen om den som gjort sökningen var inloggad på någon Googletjänst när sökningen gjordes.

Enligt Google är det för att skydda användarnas personliga integritet, men jag tycker det verkar vara skitsnack eftersom de gjärna delar ut informationen till de som betalar för plats i sökresultaten via Google Adwords.