Lyssna på musik och ta lite sjyssta bilder en kväll på Strand. Det är livet. För mig känns det som att vara med i strömmen igen. Cosmos music group lanserade sitt nya namn och visade upp några av sina artister.

Avslutningen med Jasmine Kara och hennes soulorkester var vanvettigt bra. Som på beställning tog kamerabatteriet slut precis när hon gick på scen. VA? Det kan inte vara sant, men det var det.

Jag förbannade och tog fram mobilen istället. Knäppte faktiskt några sjyssta bilder med den och nu i efterhand tycker jag att det jämnade ut sig. Det krävs ändå ett ljusstarkt objektiv för att fixa det knepiga ljuset och röken på en mörk rockklubb. Det har inte jag på min systemkamera.

Du kan se en del av bilderna här på Kulturbloggen där jag ju också skriver.

Besök gärna bloggen Musikfest på Strand

Livet blir lite roligare med teater, tycker jag. Mina år som bloggare har också gett mig nya sätt att se på det som händer omkring mig.

Igår var jag på premiär med Rosemari från Kulturbloggen. Vi såg en pjäs av Tennessee Williams som på svenska heter Mannen i ormskinnsjackan. Samtidigt passade Dramatenchefen Mari-Louise Ekman på att inviga den nya foajén till Lilla Scenen. Det var jätte snyggt, riktigt mysigt men skit samma, egentligen. Det som är viktigt är att en teaterinstitution som Dramaten öppnar upp. Mer och mer.

Jag har älskat teater sedan jag var liten, helt av mig själv och utan särskild anknytning. Jag är inte så intresserad av vilka andra som är där och har få favoritskådespelare. Dom jag känner igen och känner till vet jag väldigt lite om. För mig är det spelet som fängslar. Spelet och stämningen när ridån går upp.

Därför är jag sällan missnöjd och kanske därför en dålig recensent. Tennessee Williams är ju ingen rolig figur, precis. Men han skildrar sin tid och omgivning som han ser den. Utan censur.

Det är kanske inte den roligaste pjäsen du kan gå på men värd ett besök för passionens skull.

Annat roligt som händer på Dramaten kan du läsa om på deras webplats.

Andra recensioner:

Svenska Dagbladet

Expressen

Besök gärna bloggen Våld och passion av Tennessee Williams

Efter en bökig vår kommer jag så smått igång med både det ena och det andra. Bloggande till exempel. Kattkorgen har varit styvmoderligt behandlad oc det mesta av mitt skrivande har återfunnits på Kulturbloggen . Jag vet inte ens om jag har några läsare kvar här men jag hoppas att ett och annat RSS-flöde plingar till nu när jag skriver igen.

Besök gärna bloggen Livet går vidare – och bloggningen med den

Premiär på Stadsteatern. Kulturbloggens Rosemari och jag var på teater och såg Sommarnattens leende efter en film av Ingmar Bergman från 1955.

Det är andra gången jag ser den här musikalen, första gången var i London 1975 och jag blev förtjust redan då.

Gårdagens premiär på Stadsteatern var ett kärt återseende. Historien är en skenbart cynisk betraktelse över kärlek och relationer men lekfullhet och oskuldsfullhet lyser igenom.

Den åldrande advokaten med sin 18 åriga fru som han inte ens legat med! Nä, jag går inte på det. Någon sa att vi är satta på jorden för att roa gudarna men jag tror att vi är satta på jorden för att roa oss.

Roligt är det i alla fall och varje pojke som blivit krossad av kärleken borde se den här. Föreställningen ger liv och hopp.

Föreställningen i London var ju lite extra speciell eftersom jag såg den med min älskarinna och hennes man. Det var inte så svårt att tro på historien även om verkliga livet inte alltid är lika roligt.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om teater, premiär, Kulturbloggen.com, Bergman

Besök gärna bloggen Sommarnattens leende – A Little Night Music

Inför det nya året önskar jag mig mer av allt :)

Det här är årets första Kulturfyra. När jag började göra Kulturfyror var det ett lite avbrott i det vanliga tugget här men numera har jag ju lämnat mitt strikta fokus på datorer och internet.

1. Vilken är den första boken du läser i år, 2010?

Jag har inte läst någon ny bok men läst om flera gamla. Värd att uppmärksammas av dem är bara två. William Gibsons Pattern Recognition och Arrakis -ökenplaneten (Dune) av Frank Herbert. Två helt olika böcker (även William Gibson debuterade i science-fiction genren är hans senaste två böcker förlagda till vår nutid) men med det poetiska språket gemensamt. Det toch att båda är bra historieberättare med känsla för det de skriver om. Ändå är det över 30 år mellan dem.

2. Första konserten du går på?

Kan inte säga bestämt Fuchsia på Fryshuset är planerat

3. Första teaterföreställningen eller filmen du ser i år?

Första filmen var nog A Serious Man. En bra film att se i början av året. Lärdomen är att det är omöjligt att veta vad som är rätt eftersom livet är oförutsägbart. Passa på att leva det mens det varar. Mer säger jag inte.

4. Hur känner du personligt/privat inför 2010, vad ser du fram emot mest, eller vad fruktar du mest?

Jag önskar mig mer av allt eller kanske helt enkelt det bästa. Tycker inte det finns anledning att be om elände och jag ser fram emot att skriva mycket mer och bättre. Jag fruktar ingenting eftersom jag accepterar livets oförutsägbarhet.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Kulturfyra, böcker, livet, läsa och skriva, Kulturbloggen

Besök gärna bloggen …och så en Kulturfyra på det

Jag försökte engagera mig i diskussionen om politiker och sociala media. Det är ju ett hett och intressant ämne. Kom dock fram till att jag är mer intresserad av politik än av politiker.

Sociala medier fungerar som allting annat. Vissa fattar andra fattar inte. Det räcker inte att synas och höras. Som i alla samtal gäller det att tillföra något. Debatter har jag slutat intressera mig för därför att det som sägs i debatten sällan tar gestalt i verkligheten.

De som jag tycker är intressantast att följa är de som ser sociala media som sociala media, inte kanaler. Jag har gärna samtal om produkter och tjänster, särskilt om någon lyssnar men jag gillar inte reklam. Det samma gäller varumärken. Människor kan vara sociala men inte varumärken. Varumärken kan vara sociala objekt som samlas kring men de relaterar inte. Det gör människor. Något att tänka på.

Översatt till politik tror jag på diskussioner men ogillar propaganda.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Politik, sociala media, propaganda, Varumärken, samtal

Besök gärna bloggen Sociala medier är inte PR-kanaler

Nu är det dags att rösta i Stora Bloggpriset som arrangeras av Aftonbladet och Bloggportalen.se.

Kulturbloggen är med i år igen och jag kommer att lägga min röst där. Lite för att jag får breda ut mig där regelbundet men mest för att det är en bra blogg som sätter fingret på många viktiga frågor. Och för att jag vet hur mycket jobb Rosemari lägger ner på att hålla kvaliteten uppe. Om Kulturbloggen vinner är det välförtjänt. Det finns faktiskt ingen liknande blogg i Sverige. Kulturbloggen är en krydda i den svenska bloggsfären, därav bilden.

Stora Bloggpriset har en sida där du kan rösta varje dag och det kan du göra här. Glöm inte att rösta varje dag.

Läs vad Kulturbloggen skriver om Stora Bloggpriset

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Stora Bloggpriset, Kulturbloggen, bloggpris, bloggsfären

Besök gärna bloggen Nu är det dags att rösta i Stora Bloggpriset

De animerade delarna (en stor del av filmen) är fantastiska och allt vävs ihop väldigt fint. Själva handlingen är ingen överaskning. Vem som helst som varit på bio förr kan räkna ut hur det går.

Cameron har undvikit att exploatera 3D-effekterna och använder dem istället för att understryka det vi får se. Hatten av. Det var annars det som gjorde mig lite avvaktande. Att den var i 3D. Om inte Rosemari hade sett den och rekommenderat 3D-versionen hade jag nog sattsat på den vanliga varianten. Orsaken är att 3D brukar betyda att filmen inte har så mycket mer att erbjuda. Så inte i detta fallet.

Den nya 3D-tekniken är annars inte så revolutionerande eller bra som det påstås. Perspektivet förstörs ibland. I vissa scener blir det mer som kulisser som ställts framför varandra. Jag tror att jag måste gå och se filmen i den vanliga dimensionen för att jämföra. Men, efter moget överväganda tycker jag att du skall se 3D-versionen om du bara skall se den en gång.

Sigourney Weaver är skitbra (som vanligt) och det är roligt att se henne ute i rymden igen.

Filmen visar vad som händer när man förstör hemma hos sig själv och ger sig ut och förstör för andra! Synd att ingen bryr sig om sådana här budskap.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Avatar, James Cameron, film, animation, 3D

Besök gärna bloggen Nu har jag äntligen sett Avatar

The Imaginarium of Dr Parnassus var Heath Ledgers sista film och han ersätts av Johnny Depp i delar av den. Tom Waites spelar Djävulen och gör mycket bra ifrån sig. Att det är Monty Pythons Terry Gilliam som har gjort den märks på de tecknade sekvenserna.

Vad jag tycker om filmen? Den var bra, bitvis mycket bra men jag kommer inte att minnas den som en av 2009s stora filmer. Orsaken är att den kunde ha varit rolig eller tänkvärd men blev inget dera. Skådisarna visste inte heller och satsade på ödesmättad men så djup var den inte. Lite av varje räcker inte.

Kulturbloggen

Film.nu

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Film, Kulturbloggen, Heath Ledger, Monty Python, 2009

Besök gärna bloggen Lite mer film: The Imaginarium of Dr Parnassus

Så här såg det ut

Äntligen har det blivit lite fart här på Kattkorgen. I Torsdags var jag på öppet redaktions möte hos Second Opinion (läs mer om Second Opinion…).

Vi hade en intressant diskussion om journalistik, deltagarjournalistik och vad som egentligen kan kallas journalistik. Jag hade åsikter förstås men försökte lyssna.

Det som är intressant med Second Opinion är att de är en produkt av webben och dess möjligheter. Fler än journalister läser, rapporterar och kommenterar. På gott och ont men journalistiken kommer att överleva, i sina bästa och sämsta former. Second Opinion kan bli en del av det bästa.

Efter det var jag på en läcker tillställning på Dramaten och ställde en grabbfråga till Mikael Nyqvist. Det har jag skrivit om på Kulturbloggen (med bilder). Julia Dufvenius och Mikael Nyqvist mötte publiken i ett arrangemang som heter Dramaten&. Uppenbarligen var publiken förtjust över att få träffa skådespelare efter en pjäs. Mikael och Julia verkade trivas de också. Gilla!

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Kulturbloggen, Second-Opinion, media, journalistik, Dramaten

Besök gärna bloggen Veckan med Kattkorgen, mediakritiskt redaktionsmöte och Dramaten

Just nu försöker jag återuppliva bloggandet här på Kattkorgen. Orsaken till att det inte blir så frekvent har jag skrivit om tidigare. Jag springer på Karolinska, gör minnestester och skall göra fler.

Sist var jag hos en logoped för att få reda på hur språket fungerar. Om jag börjar glömma ord och ordens betydelse. Det var nog första gången jag kände mig rädd, eftersom språket är så viktigt för mig. Nästan det viktigaste efter relationer. Ja, det här tar en hel del kraft att hantera. Mitt mål just nu är att komma fram till en punkt där jag kan börja ägna mig åt livet igen. Livet och bloggandet.

Omställningarna har varit stora det senaste året och jag är inte särskilt accepterande.

För att inte verka för uppgiven vill jag säga till er alla att jag kommer igen. Det blir lite mer skrivet på Kulturbloggen – det känns lättare att skriva i ett större sammanhang. Här blir det mer personligt och personligt är inte så lätt just nu.

Några saker jag önskar jag ägnat mer utrymme på Kattkorgen.

Sara Lövestam har skrivit en bok och blivit författare, till exempel. Unna er att tillbringa några minuter med hennes blogg.

En blogg som ni inte får missa är Kulturkroki, kulturrapportering och kommentarer i bild.

Passa också på att ta en titt på det här projektet. Social konst!

Vill ni göra mig glad ger ni dem lite uppmärksamhet, jag önskar att jag hade kunnat göra det själv.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Ponor, social konst, Kulturkroki, demens, bloggare

Besök gärna bloggen Bloggandet

Anna Hamilton sjunger en sång

Igår firade vi utdelningen av Stora Kulturbloggpriset på Dramaten

Den person jag skule vilja börja med att uppmärksamma är faktiskt Rosemari. Utan henne hade vi inte haft det här priset och själv hade jag förmodligen varit en webb-centrisk nischbloggare. Alltså varit mycket nördigare än vad jag är. Det bästa med det här priset är att duktiga bloggare får upppmärksamhet för sitt jobb. Det behöver inte vara de mest besökta bloggarna som vinner. Kärleken till ämnet och bloggningen är viktigast!

Ännu viktigare är väl att få ett tillfälle där vi samlas och träffas.

Lite pirrigt är det ju med sådana här tillställningar men allt gick enligt planerna (tror jag).

Mona Wallin (Dramatens webbkommunikatör som var där och tog hand om oss) var snabbt ut och bloggade om kvällen.

Lotten till höger

Lotten (till höger) var där (hon var en av vinnarna förra året). Just nu pågår någon slags julkalender på hennes blogg. Bredvid henne sitter Petra (också vinnare förra året).

Årets bästa kulturbloggar är Weird Science, Pocketblogg, Operalogg och 365 dagar. Grattis alla!

Läs mer om Stora Kulturbloggpriset

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Stora Kulturbloggpriset, kulturbloggen, deltagarjournalistik

Besök gärna bloggen Stora Kulturbloggpriset är utdelat

Nu börjar allt komma igång här på Dramaten. Gästerna och de nominerade bloggarna droppar in efter hand.

Vi är ihopklämda i Lejonkulan och det är jättemysigt. Bättre lokal kan man inte tänka sig! Tack, Dramaten och Mona Wallin som tar hand om oss här.

Det bli ingen livebloggning från det här evenemanget men som det står här inunder kan ni följa det hela via webben.

Alla ni som inte är här kan följa prisutdelningen live via Bambuser.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om bloggpris, Dramaten, kultur, kulturbloggar, Pagrotsky, Stora Kulturbloggpriset

Besök gärna bloggen Nu händer det! Se prisutdelningen live på Bambuser

Nu är det dags för Stora Kulturbloggpriset. Klockan 16:00 i Lejonkulans foajé på Dramaten.

I morgon, Lördag är jag på Dramaten igen. Det är dags att dela ut Stora Kulturbloggpriset igen. Det börjar bli en tradition och i år är det särskilt spännande eftersom vi är just på Dramaten. Lite svindlande, förstås, men helt rätt.

Som det står lite längre ner kommer vi att sända live därifrån (om gud vill och grejerna håller. Se länken i slutet av inlägget).

Hoppas vi ses där!

Här är lite info om priset och vad som händer under eftermiddagen:

Stora Kulturbloggpriset startades förra året – och vi som arrangerar den här utmärkelsen gör det för att vi vill fästa uppmärksamheten på hur många oerhört bra kulturbloggar det finns inom olika områden.

Tjugo bloggar i fyra kategorier är nu nominerade till Stora Kulturbloggpriset.

Två i varje kategori är dessutom med i Öppen klass – kulturbloggarnas kulturblogg.

Prisutdelningen är 16:00 – 18:00 på Dramaten, i Lejonkulans foajé.

Naturligtvis kommer det att vara underhållning av kulturell karaktär och Leif Pagrotsky, förre kulturministern, har tackat ja till att dela ut priset.

Anna Hamilton spelar piano och sjunger.
Popgruppen Fuchsia spelar.
Staffan Hellstrand och Sulo spelar.

Det kommer att bli spännande, det är bara Rosemari som vet vilka vinnarna är. Det hela är ju ursprungligen hennes idé och jag vet att det är hennes passion för kultur och bloggning som gjort priset möjligt. Det är också på sin plats att tacka all som ställt upp och stöttat priset. Och alla bloggare förstår som ger så mycket inspiration.

Nytt för i år är att Kulturbloggpriset kommer att sändas live på Bambuser.

Vi ses på Dramaten i morgon!

Läs om priset på Kulturbloggen

Sponsorer av Stora Kulturbloggpriset:
Stix.to
Dramaten
Twingly
Socialdemokraterna
Operan
Bilda Förlag

Intressan? Läs även andra bloggares åsikter om bloggpris, kultur, Stora kulturbloggpriset, kulturbloggar, Pagrotsky, Dramaten

Besök gärna bloggen Nu händer det! Årets kulturblogghändelse på Dramaten

En murrig bild på Hanna Navier(SO), Anders Bolling(DN), Karl Vikland (SO)

Besök gärna bloggen Mediakritiskt mingel med Secon Opinion-folket

På landsbygden (där jag var) fanns det inget internet med någon teknik som jag känner till. Jag fösökte med ett kontantkort till min olåsta Nokia men det var tji. En annan operatör hade kanske funkat bättre men det gick inte med den jag provade med (TIM).

Nu har jag kommit hem och kan använda datorn igen. Det var lite svårt att leva utan internet även om det bara var en vecka.

För två år sedan besökte jag Montepapa, området där min vän och kollega har hus. Då fick jag lära mig beskära olivträd. Nu fick jag lära mig mer om olivplockning.

Montepapa ligger längst ner på klacken i Italien. Området präglas av olivnäringen. Det är inget rikt område men de småstäder som ligger runt omkring är i alla fall befolkade och människorna som bor i trakten kämpar på.

Det som gör intryck på mig i det här området överflödet men det krävs mycket arbete av de som bor här. Oliver plockas i stort sett för hand, det finns lite olika maskiner som skakar ner oliverna men alla har inte sådana.

Katter finns det också gott om. Här är Mitsi, vildkatten som adopterat Johan och hans familj.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Italien, Trulli, olivodling, Apulien, Puglia

Besök gärna bloggen Olivplockning i Trulli-land

Om ni tycker att jag skriver konstigt beror det pa att jag sitter med ett italienskt tangentbord. Inte det lattaste men det funkar ju att blogga lite.

Jag har forsokt att fixa en internetuppkoppling genom att kopa ett sim-kort till ev de vanligaste operatorerna. Hade tankt att kopppla upp min Asus via mobilen som 3G-modem. Ingen tackning ute pa landet. :(

Jag har lart mig att kolla noga innan jag koper nasta gang.

Nu ar jag mest ute hos vannen Johan som ar deltidsbonde har nere i Pulgia, langst ner i sodra italien och vi skall skorda oliver en vecka.

Fick ett mail om att jag hamnat i final i Dax blogg-tavling :)

Jattekul tycker jag. Jag tycker ocksa att det ar bra att det blir fokus pa vuxna bloggare. Det ar latt att tro att bloggningen uppfanns av den yngre generationen.

Som om det inte rackte med det har KUlturbloggens Stora Bloggpris tagit fart ordentligt. Glom inte att rosta pa din favoritblogg. Har gor du det.

Läs även andra bloggares åsikter om Internet, bloggtavling, Kattkorgen, Dax, bloggare

Besök gärna bloggen Kattkorgen pa finalplats

Det är väl ingen som missat att årets filmfestival är lite speciell. Det är 20-års jubileum och massor med aktiviteter.

Jag kommer också att skriva om film på Kulturbloggen.

Kolla på den här presentationen;

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om Stockholms filmfestival, film, kultur, journalistik

Besök gärna bloggen Filmpresentation av filmfestivalen

Det finns förstås massor med film. 180 filmer från fler än 50 länder. Lägg till möten med filmskapare och prisutdelningar så finns det mer än tillräckligt för cineaster.

Stockholm Lifetime Achievement Award går i år till skådespelerskan Susan Sarandon. Hon har filmer som Thelma & Louise och Dead Man Walking, bakom sig och vi kommer att få se henne i Stockholm eftersom hon kommer för att hämta priset.

Stockholm  Visionary Award går till Luc Besson. Han hat gjort  filmer som Subway, Det Femte Elementet, Det Stora Blå, Nikita med flera. Och vi får inte glömma Leon, den autistiske yrkesmördaren som lever på mjölk. Han kommer också till Stockholm.

Genom samarbete med Telia kommer några premiärer att kunna ses via deras digitala TV-nät.

iFestval är filmfestival på nätet. Se filmerna on-line och rösta på dina favoriter.

Läs om allt detta och mer på www.stockholmfilmfestival.se.

Jag kommer att  kommer att gå på bio och skriva om film under hela festivalen, både här och på Kulturbloggen. Glöm inte att komma tillbaka hit.

DN, SvD om festivalen. Juniorpris för “Coraline”

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Stockholms Filmfestival, Kulturbloggen, kultur, filmfestivalen, filmpris

Besök gärna bloggen Programmet för Stockholms Filmfestival presenterades idag

Pjäsen handlade om kommunikation. Människor rörde sig på scen, kom ihop och skiljdes. Det var som om vars och ens inre dialog blev yttre dialog och pratade förbi varandra utan att mötas. Fysisk närhet innebär inte automatiskt kontakt.

Då och då glimmar dialogen till och de får kontakt men den slocknar lika fort. Vad de fått ut av varandra i slutet är en gåta. Något för publiken att ta med sig och funder på.

Jag gillar att utmanas och jag fick ta Rosemari till hjälp för att förstå vad jag sett och vi hade ett givande samtal om pjäsen, kommunikation och dialog. För mig fungerade pjäsen alltså :).

Svenska Dagbladet

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Dramaten, dialog, scen, teater, Kulturbloggen

Besök gärna bloggen Flickan i gul regnjacka – en pjäs om kommunikation