Med en praktisk och optimistisk pedagogik fokuserar kursen på att ge deltagare färdigheter för att sätta gränser, skydda sig mot verbala angrepp och försvara sig fysiskt. Allt anpassat till deltagarnas ålder.

Vi övar på lösningar för att förebygga, undvika, och stoppa problem så fort som möjligt. Vi fokuserar på det positiva och vår egen förmåga att kunna bemöta problem på ett säkert och effektivt sätt. Vi närmar oss innehållet med nyfikenhet, medkänsla och humor – inte med oro och rädsla. Även om ämnet är allvarligt så gör vi kursen lättsam för att kunna ha roligt med färdigheterna och aktiviteterna.

DATUM: 23 mars, 2019
TID. 11:00-14:00
PLATS: Tjurbergsgatan 27. Tbana Skanstull.
PRIS: 450 kr

13 till 18 år. Inga förkunskaper krävs. Lokalerna är inte tillgänglighetsanpassade.

Anmälan: https://bit.ly/2Wtqs7C

Denna underhållande och positivt inriktade kurs ger föräldrar, och andra närstående vuxna, möjligheten att lära sig “folksäkerhet” tillsammans med barn.

Ni får lära er och öva tillsammans på ett sätt som är anpassat till barnens ålder (6-12 år). Syftet är att både barn och vuxna på ett praktiskt och lättsamt sätt lära sig färdigheter för att skapa trygga, säkra och positiva erfarenheter med andra.

Färdigheter i folksäkerhet som barn i alla åldrar kan använda för att skapa trygga, säkra och positiva erfarenheter med andra är bland annat:

– Agera med uppmärksamhet, lugn och självförtroende.
– Hantera problem med andra på ett säkert sätt.
– Skaffa hjälp av vuxna.
– Sätta tydliga och lämpliga gränser.
– Stoppa ovälkommen och olämplig fysisk kontakt.
– Skydda sig mot elaka och sårande ord.
– Skydda sig fysiskt om någon försöker göra illa dig.

Vi lär ut fysiskt självförsvar till barn från sex år och uppåt. De kurser som innehåller fysiskt självförsvar börjar alltid med en omfattande träning i många andra färdigheter så att barn lär sig förhindra, undvika, lämna eller trappa ned problem. Vårt mål är att ge barn en så bred kompetens som möjligt.

Barn 6-12 år. Begränsat antal. Max 15 barn + deras vuxna.

DATUM: 6 april, 2019
TID: 10.00-13:00
PRIS: 450kr per barn (vuxna gratis)
PLATS: Tjurbergsgatan 27, T-bana Skanstull.
Facebook
Mer om våra kurser för barn

Du kan ladda ned dem från vår hemsida här.

Deltagare lär sig hantera hotfulla situationer.

Med en praktisk, saklig och optimistisk pedagogik fokuserar kursen på att ge deltagare verktyg att navigera sin värld med självförtroende och säkerhet. Deltagare övar färdigheter för att sätta gränser, skydda sig mot verbala angrepp och försvara sig fysiskt.

Från 18 år. I samarbete med Sensus studieförbund Stockholm. Inga förkunskaper krävs. Lokalerna är tillgänglighetsanpassade. Anmäl behov av hörselslinga eller teckenspråkstolk vid anmälan.

För mer information och anmälan:

Denna kurs är genomförd

Kursen innehåller träning i hur man hanterar mobbning och grupptryck, säger “nej” på ett effektivt sätt, förebygger våld innan det eskalerar, sätter gränser och hanterar konflikter, skaffar hjälp och försvarar sig fysiskt.

Anmälan:

Denna kurs är genomförd.

Pu kursen lär sig deltagare att sätta bestämda och tydliga gränser.

Ännu en gång har en person skadat och förstört alltför många liv genom att döda oskyldiga offer på en offentlig plats. Medan vi känner sorg för offren och deras nära och kära, kan vi också tänka på vad var och en av oss kan göra för att skydda oss själva och de som är viktiga för oss. Vi behöver lugna barn som kan vara traumatiserade av att höra om denna tragedi, eller i värsta fall, som var, eller känner någon som var, direkt inblandad.

Varje händelse är en hjärtskärande påminnelse om andra hemska våldshändelser – i småstäder och storstäder, i skolor och universitet, på politiska möten, i gudstjänstlokaler, i köpcentra, på arbetsplatser, i en biograf, på gatan, på sjukhus – den obevekliga listan kan göras lång.

För att lugna oss, måste vi acceptera ovissheten att risken för fara är en del av livet. Våldsamma attacker är skrämmande. Men det är också bilolyckor, bränder, allvarliga sjukdomar och naturkatastrofer. Men i alla situationer, även om ingenting fungerar hela tiden, finns det en hel del som var och en av oss kan göra för att hålla oss själva och andra säkra för det mesta.

Verkligheten är att de flesta skolor, kontor, parker, gator, och köpcentra oftast inte är farliga platser att vara. Att känna hopplöshet och hjälplöshet kan minska vår livsglädje, och vår frihet, utan att göra någon säkrare.

Att förneka något, å andra sidan, kan öka risken att vi inte kommer att känna igen ett potentiellt problem och därmed ökar risken för att skadas.

I stället för att ständigt vara orolig eller låtsas som att inget dåligt någonsin kommer att hända, kan vi tänka igenom vilka riskerna är kring olika potentiella faror, vilka åtgärder vi kan vidta för att förebygga, vad våra bästa alternativ är om vi hamnar i en nödsituation, och vilka åtgärder vi kan vidta för att skydda oss själva och andra. En bra säkerhetsplan kan hjälpa oss att snabbt känna igen ett potentiellt säkerhetsproblem och vidta åtgärder för att undvika det om möjligt. Om undvikande inte fungerar, vill vi veta vad vi ska göra och hur vi ska göra det så att vi kan fly till säkerhet på ett så kraftfullt och snabbt sätt som möjligt.

I en skrämmande plötslig nödsituation såsom ett angrepp, är vi mycket mer benägna att göra det som vi övat på. Ökat självförtroende, kompetens, och sinnesro är fördelarna med en utbildning som repeterar olika scenarier och skapar en möjlighet för en framgångsbaserad träning av effektiva färdigheter i undvikande, gränssättning, fysiskt självförsvar och att skaffa hjälp.

Fråga: Vad är det första du ska göra om du står inför ett våldsamt angrepp?

Svar: För det mesta är den säkraste planen att ta sig bort från någon som agerar på ett farligt sätt och att sätta sig i säkerhet. Beroende på hur byggnaden ser ut, kan ett sätt att förhindra en farlig person från att komma in dit du är vara att låsa dörren. Om någon börjar skjuta eller har en pistol eller, vara beredd att springa iväg och sätta dig i säkerhet, eftersom någon som skjuter har svårt att träffa ett rörligt mål för det mesta. Om du inte kan fly med en gång, fortsätt att vara uppmärksam nya möjligheter att komma undan.

Fråga: Vad händer om ingenting fungerar?

Svar: Verkligheten har inga garantier. Du kan behöva riskera att bli skadad eller till och med dö för att ge dig själv och andra de bästa oddsen för att överleva. I stället för att bli paralyserad, vill du vara beredd att vidta kraftfulla åtgärder för att stoppa ett angrepp mot dig själv och någon du känner ett ansvar för att skydda. I sådana här extrema situationer har många som skadats slagit tillbaka och sedan flytt – och de lever och mår bra. Många som varit fångna i början har hittat en möjlighet att fly.

Fråga: Vilka är varningssignalerna på att någon kan vara farlig?

Svar: Det finns ingen profil som passar in på alla. Någon som verkar besatt av våld, som använder hot, som säger att han ska skada sig själv eller andra, som verkar frånkopplad från världen omkring honom, som talar som om han inte har något att förlora, som är aggressiv och som verkar känna sig förföljd av andra behöver hjälp vare sig han är ett hot mot andra eller inte. Vi använder “han” eftersom män eller pojkar är de som utfört nästan alla sådana här typer av våldsamma massangrepp.

Om någon talar, skriver, smsar, eller lägger upp videoklipp om att skada andra människor, djur eller sig själv, var uppmärksam och skaffa hjälp. Det finns hjälp att få för att bedöma risken kring att en person går från att känna sig upprörd och deprimerad till att bli våldsam.

Fråga: Vad ska du göra om någons beteende gör dig rädd eller orolig?

Svar: I stället för att ignorera problemet och hoppas att inget dåligt kommer att hända, är det viktigt att insistera på att få professionell hjälp för att bedöma risker och utforska alternativ. Genom att samarbeta kan man göra upp en plan för att försöka stoppa isoleringen av en orolig person, ge ett säkert utlopp för ilska och förtvivlan, och hitta säkra sätt att avbryta en upptrappning mot våld.

Sök ut personer som är utbildade i riskbedömning och ingripande åtgärder och insistera på att få hjälp.

Fråga: Vad händer om du är instängd och någon hotar dig med en kniv eller en pistol?

Svar: Om personen vill ha din egendom, rekommenderar vi att du ger bort det. Risken för att skadas ökar om du slåss om egendom. Om personen vill skada dig, försök att distrahera personen för att skapa en möjlighet att komma undan och ta dig till säkerhet. Lär dig och öva på att använda både verbalt och fysiskt självförsvar.

Fråga: Vad händer om du inser att någon skadar folk där du är?

Svar: Fly mot säkerhet om du kan. Spring iväg. Hoppa ut genom fönstret. Barrikadera dig någonstans så att personen inte kan komma åt dig. Skaffa hjälp så fort som möjligt.

Fråga: Vad händer om du är instängd på ett rum och någon skjuter?

Svar: Sitt inte bara där och kom ihåg att de flesta dörrar stoppa inte kulor. Gör en plan beroende på situationen. Göm dig bakom ett skrivbord och spring ut på andra sidan. Kör undan pistolen och personen åt sidan och spring iväg. Kasta saker för att distrahera angriparens sikte. Kom ihåg att även om du blir skjuten, har du en bra chans att överleva. Om du är fångad, gör ditt bästa för att gå till motattack, ta tag i pistolen och sikta den mot angriparen, eller kasta den utom räckhåll. Ha för avsikt att slå och sparka HÅRT. När du går till motangrepp, skrik efter andra att hjälpa dig.

Fråga: Vad händer om någon skjuter eller på annat sätt skadar personer men du är med folk du känner ansvar för och känner att du måste försöka skydda?

Svar: Återigen, ha en plan. Kom ihåg att kulor går igenom de flesta dörrar. Låt inte bara din kropp vara en barrikad mot någon som skjuter. Försök att förvirra personens skytte genom att kasta saker, skrika, ändra riktning, slå pistolen åt sidan, ta tag i pistolen, och/eller kontra-attackera kraftfullt. Har de en kniv eller annat vasst föremål så använd en bok, väska eller dylikt som sköld om personen försöker hugga. Beordra de personer som du skyddar att fly – att SPRINGA till SÄKERHET.

Fråga: Vad ska vuxna säga till barn om våldsamma attacker?

Svar: Vuxna behöver vara lugna, lyssna på barns oro, svara på frågor och erbjuda stöd. Kom ihåg att hur du låter kan ha en stor inverkan på huruvida barn känner sig oroliga. Ditt specifika svar beror på hur gamla barnen är och vad deras grad av medvetenhet om problemet är. Om ett barn skulle kunna höra om en tragedi från någon annan, erbjud en enkel och lugn förklaring så att barnet får information direkt från dig. Till exempel “En man med stora problem dödade folk och dog sedan själv. Det är väldigt sorgligt, men också väldigt ovanligt. Vi kommer att se till att du är säker.”

Om ett barn oroar sig för vad man ska göra om någon skulle attackera dem på skolan, säg mycket lugnt, “Sånt här händer nästan aldrig. Om det är någon som är farlig, så kan man för det mesta hålla den personen borta genom att låsa dörren. Om man ​​inte kan göra det, kan man vara säker för det mesta, om man letar efter en väg ut och springer till säkerhet.”

Var uppmärksam på vad ett barn kan höra eller se på nyheterna eller höra från personer som du pratar med, även om det verkar som barnet kan inte är uppmärksam på vad ni pratar om. Försök att förhindra att barn råkar höra upprörande information och skydda dem från att se ständiga upprepningar av händelser i media. Var medveten om att små barn ibland missförstår och kan tro att när media visar samma händelse om och om igen att det är flera olika händelser.

Fråga: Vilken typ av självförsvarsträning är den mest effektiva?

Svar: Leta efter ett självförsvarsprogram som ger möjlighet att framgångsrik öva färdigheter på ett enkelt steg-för-steg sätt i sammanhang som är relevanta för ditt liv och som skapar en positiv och känslomässigt stödjande inlärningsmiljö. Utbildningsprogram som innehåller färdigheter och kunskaper om hur man undviker problem och sätter gränser är mer användbara än de som endast fokuserar på fysiska färdigheter.

Fråga: Vad kan vi göra för att förhindra framtida massattacker?

Beredskapen är viktigt för att utbildningsinstitutioner och statliga myndigheter ska bli bättre på att känna igen beteenden som kan vara ett problem och bemöta detta på ett effektivt sätt. Vi kan kräva att våra skolor och lokala myndigheter har uppdaterade beredskapsplaner kring nödsituationer som inkluderar hur man effektivt bemöter olika typer av potentiellt våldsamma situationer, även tidiga varningsrapporter om eventuella problem. Vi kan kräva att brottsbekämpande myndigheter får den utbildning de behöver för att följa upp rapporter där man oroar sig för ett problem. På så sätt har de tydliga riktlinjer för vad de ska leta efter och hur de ska kolla upp problem inom de juridiska gränserna som finns. De behöver också stöd och utbildning av experter inom psykisk hälsa, och information från sociala myndigheter som är inblandade, inklusive familjer som är oroliga för att en person är på en destruktiv väg som kan vara en fara för andra.

Genom att samarbeta kan vårt samhälle utveckla en mycket bättre samordnat respons som behandlar individer vars handlingar verkar vara på väg mot våld med rättvisa och medkänsla samtidigt som vi genomför effektiva åtgärder för att bedöma risken för potentiellt våld och ingripa vid behov.

Vi kan arbeta tillsammans för att skapa en kultur där våld inte ses som en lösning på problem, där människor som visar tecken på problem inte lämnas isolerade, och där kvinnor och flickor, eller rasifierade personer, inte är acceptabla måltavlor för raseri.

Denna månad vill Kidpower – tillsammans med individer, familjer, skolor, organisationer, företag och myndigheter – inspirera och stödja vuxnas ledarskap runtom i världen för att främja och skydda ungas säkerhet och välbefinnande. Vi hoppas att du vill vara med! Tillsammans kan vi förvandla rädslan för mobbning, våld och övergrepp till en framtid av livslång säkerhet och framgång för dagens unga!

För mer information: www.childprotectionmonth.org

Ladda ned gratis här!

Att tänka igenom sina kunskaper om personlig säkerhet kan bidra till att göra sin resa så trevlig som möjligt. Att resa till en ny plats kan vara en fantastisk erfarenhet. Man lär sig mycket, träffar fantastiska människor och upplever nya saker. Samtidigt, finns det ingenting som förstör en resa mer än att bli råka ut för en olycka, bli rånad eller utsatt för hot eller våld.

När man reser, kanske man inte känner igen potentiella faror på samma sätt som man skulle göra om man är hemma, och man har inte heller tillgång till de resurser som man normalt har.

De flesta faror kan undvikas om du lägger följande restips i personlig säkerhet på minnet:

1. Se upp för bilar. Ja, du vet redan detta, men det är lätt att glömma på ett nytt ställe där det finns så mycket att titta på. Trafiken och hur folk kör kan skilja sig oerhört i olika länder. Om du kan, gå på trottoaren mot trafiken. På så sätt kan du hålla koll på fordon som kommer emot dig.
2. Håll koll på dina viktiga dokument. Om du reser utomlands, ha en extra kopia av ditt pass, körkort, studentkort och biljetter hemma och en annan kopia i ditt bagage. Du kan också lägga en kopia av viktiga dokument på webben via ett webbaserat e-postkonto, så om du förlorar dina dokument kan du enkelt hämta informationen.
3. För det mesta är du säkrare med människor som du närmar dig, än med människor som närmar sig dig. Trots detta finns det många vänliga människor i världen som kan ge dig användbara förslag. Tacka dem, men lägg märke till om de agerar på ett sätt som gör dig obekväm. Försöker bara någon hjälpa till? Eller försöker hon komma för nära dig? Är han för påträngande? Du kan avbryta någon och lämna platsen artigt genom att säga “Måste gå nu. Hejdå. Tack!”
4. Agera med uppmärksamhet, lugn och självförtroende, oavsett hur du känner dig inuti, och lägg märke till vad som händer runt omkring dig. Stirra inte på människor, utan titta runt med en “mjuk blick”. Bedöm miljön du är i. Bostadsområden kan ändras snabbt från ett kvarter till ett annat. Platser som är säkra på dagen kanske inte alltid är säkra på kvällen. Avskilda platser är vanligtvis mindre säkra än platser där det finns fler människor. Platser där gäng umgås ska undvikas – i vilket land du än är i. Du vill hålla sig borta från människor som kanske väljer dig som en måltavla för att de tycker du är på deras ”mark”.
5. Var uppmärksam på vem som är runt omkring dig och flytta dig bort från människor vars beteende är överraskande, särskilt om det verkar vara riktad mot dig. Lämna platsen så fort du känner dig obekväm. Detta kan innebära att du går in i en butik, korsar gatan, lämnar en restaurang eller nattklubb – eller ändra din plan och går dit där det finns fler människor. Din intuition är en av de bästa verktyg du har för att skydda din personliga säkerhet på resor såväl som hemma. Ignorera inte den.
6. Se upp för ”snyftarhistorier” som kan distrahera dig från att skydda din personliga säkerhet. Om du vill hjälpa människor, ge pengar till organisationer, inte till människor – oavsett ålder, kön eller funktionsnedsättning – som närmar dig på gatan och berättar en sorglig historia. Kom ihåg att om du stannar och lyssna på någons berättelse kan det identifiera dig som en ”lätt måltavla”.
7. Om någon, oavsett anledning, börjar prata med dig, se till att detta är något du väljer. Se dig omkring i fall att personen har en vän som närmar sig bakifrån. Du kan dra dig ur konversationen genom att gå in i en butik eller genom att bestämt säga, “TYVÄRR NEJ!” Eller “NEJ TACK!” Använd ditt perifera seende och håll reda på var personen är efter att du har gått därifrån.
8. Om något verkar för bra för att vara sant, är det förmodligen det. Kom ihåg att “allt som glimmar inte är guld”. Låt dig inte övertalas att köpa saker om det inte verkligen är något du vill ha och behöver. Var försiktig med “snabb-vänner” som bjuder dig till fester eller vill bjuda på något att dricka. Kom ihåg att det finns lukt- och smakfria droger som kan läggas i mat och dryck som kan påverka din medvetenhetsnivå för att kunna utföra sexuella övergrepp, rån eller annat våld.
9. Om någon försöker starta ett bråk med dig, de-eskalera konfrontationen. Gå iväg så snart du kan om någon försöker kränka eller provocera dig, snarare än att börja argumentera. Om någon påstår att du gjorde något fel, be om ursäkt. Det betyder inte att du håller med utan bara att du är ledsen att personen är upprörd. Kom ihåg självförsvar taktiken “Jag är okej, du är okej” och var vänlig när du lämnar platsen, även om den andra personen agerar på ett otrevligt sätt. Det är inte ditt jobb att fixa personen, och du behöver inte säga sanningen till någon som försöker angripa dig.
10. Kom ihåg att tjuvar ibland arbetar i grupp där en person distraherar dig genom att krocka med eller pratar med dig medan den andra personen smyger upp på dig. Även grupper av barn eller välklädda människor på offentliga platser kan försöka lura dig att låta dem komma nära. En person kan spruta något på dig och en annan distrahera dig genom att påpeka att du har något på kläderna och erbjuda sig att hjälpa till och en tredje kan ta din plånbok. Ett gulligt barn kan närma sig för att du ska ta en bild på henne medan ett annat barn tömmer din ficka.
11. Ha dina värdesaker dolda och nära kroppen kan minska risken för problem när du reser. En ytterficka eller ryggsäck är inte nära din kropp. En liten väska under kläderna eller innerficka fungerar bäst. Du kan ha en falsk plånbok eller väska med lite pengar och dina viktigaste värdesaker någon annanstans. Om du måste använda en handväska, bär den under armen som en fotboll. Linda inte remmen runt någon del av kroppen. Människor har blivit skadade av väskremmen de lindat runt halsen när en person i en passerande fordon försökte rycka deras väska.
12. Gör vad du kan för att förhindra rån, men kom ihåg att du är viktigare än dina grejer. Om du utsätts av en rånare som är beväpnad eller hotfull, ge honom dina värdesaker utan att argumentera. Dina saker kan ersättas – men det kan inte du. När du har gett honom dina saker, stå inte bara där. Utan att vänta för att se vad rånaren kommer att göra härnäst, spring till säkerhet. På vissa platser kan rånare försöka skada dig för att du inte ska anmäla rånet.
13. Även om någon har en pistol eller en kniv, låt dig inte bli bortförd. Samarbeta inte om någon beordrar dig att bli bunden, att ha en huva eller påse över huvudet, att sätta dig i en bil eller i ett bagageutrymme, eller att vända ryggen till rånaren eller ställa dig på knä. Allt detta är ett dåligt tecken. Nästan alltid kommer du att vara säkrare att om du springer iväg i stället för att samarbeta. Acceptera risken att bli skadad för att undvika mycket värre skador. Om du inte kan komma undan i början, fortsätta leta efter en ny chans att komma undan. Människor blir ibland kidnappade för stöld såväl som för våld. I vissa länder, kan kidnappare ta människor, kanske i en falsk taxi, och hålla dem fångna ett tag för att få dem att göra uttag med sina bankomatkort.
14. Var artig och ihärdig med att få hjälp om du behöver det. Du kan behöva avbryta upptagna människor och berätta vad du behöver mer än en gång. Om de inte kan hjälpa dig, kan de åtminstone ringa upp någon som t.ex. en säkerhetsvakt eller polisen. I vissa länder kan poliser orsaka problem för dig. Känn till riskerna och lokala seder i förväg. Känn till hur man får tag i den svenska ambassaden när du reser utanför Sverige.
15. Om du är på en plats med ett annat språk än din egen, kan det vara bra att kunna några ord för att kunna vara trevlig och öka din förmåga att få vad du vill. Lär dig att säga viktiga fraser som: “Hej”, “Hejdå”, “Snälla”, ”Tack” och “Jag behöver hjälp!”
16. Ha en mobiltelefon som fungerar lokalt om du kan. Dock bör alla säkerhetsplaner som involverar en mobiltelefon också ha en backup plan, eftersom mobiltelefoner inte alltid fungerar. Att ha en säkerhetsplan som inte är beroende av fungerande teknik är viktigt för din personliga säkerhet när du reser hemifrån!
17. Se till att du kan låsa dörren inifrån på de platser du sover, speciellt på hotell. Ibland kan även hotellanställda stjäla från gäster. Tänk först innan du öppnar dörren till ditt hotellrum istället för att bara anta att personen som knackar på inte är en fara. Ha en ficklampa och se till att du vet hur du kommer ut i fall att det börjar brinna.
18. Se till att du omfattas av en försäkring om du kör moped eller bil. Se till att du förstår de lokala lagarna. I vissa länder kan du hamna i fängelse om du är med om en olycka, även om den andra personen orsakade det, om du inte har rätt försäkring.
19. Kör defensivt! Var lugn och fokuserad, distraheras inte av sightseeing eller samtal. Kom ihåg att dricka eller använda droger och köra moped eller bil kan innebära allvarliga problem.
20. Åk inte med en förare som är påverkad av alkohol eller droger. Använd säkerhetsbältet. Var beredd på att be föraren att köra säkrare och skydda allas personliga säkerhet genom att inte prata i mobiltelefon, vara mer uppmärksam på vägen, eller sakta ned.
21. Välj legitima företag snarare än att bara låta någon charma dig till att använda sin verksamhet. Många regeringar övervaka turismen såsom hotell, båtliv resor, dykning, bussar, taxi etc. Leta efter rekommendationer i reseguider. Du vill vara säker på att människor är vad de verkar vara och vet vad de gör.
22. Ha god kommunikation med de människor du reser med – om vart du ska gå, vad du ska göra eller inte göra, var ni ska träffas om ni kommer bort från varandra, och hur ni ska hantera konflikter. Diskutera idéerna ovan, så att ni är överens.
23. Se till att människor som bryr sig om dig vet var du är och vad du gör – både för din egen personliga säkerhet och för att de där hemma ska känna sig lugna. Ge familj/vänner hemma din resplan och hur man får tag på dig. Låt dem veta om dina planer ändras. Ring din partner, familj eller andra personer som kan oroa sig för dig.

Summan av kardemumman är att din personliga säkerhet på en resa – och annars också – är viktigare än att någon känner sig obekväm, generad eller förolämpad, även om det är du som känner så.

För att vara säker måste du ta dig tid att förbereda dig tillräckligt för din resa. För att vara säker, kan du behöva gå ifrån en elak, orättvis person istället för att börja argumentera. För att vara säker, kan du behöva övervinna din blyghet och skrika på hjälp. För att vara säker, kan du behöva ge upp dina grejer. För att vara säker, kan du behöva använda en längre, mycket mindre bekväm väg att komma någonstans, eftersom genvägen är avskild. För att vara säker, kan du behöva förolämpa någon för att inte låta honom eller henne komma nära dig. För att vara säker, kanske du måste vänta med att äta eller dricka. För att vara säker, kanske du behöver ändra din plan.

När du tänker på din personliga säkerhet, och agerar utifrån den, kan det hjälpa dig att uppnå den viktigaste målsättningen med din resa – att ha kul! Njut av din resa. Kom ihåg att de flesta människor är snälla, att livet är ett äventyr och att världen är en underbar plats att utforska!

Ladda ned och dela artikeln Personlig säkerhet på resor

Av Erika Leonard

Ett av mina bästa barndomsminnen från helgfirande är när jag var åtta år och blev kittlad av min farbror, som jag sällan träffade, en man som nästan hade övermänsklig status i mina ögon.

Jag lyckades fly från kittlandet, återfick andan, och sprang sedan tillbaka för att bli kittlad igen. Jag var överlycklig att han satt på golvet, som ett barn, och verkligen tog sig tid att vara med min bror och mig. Jag älskade varje ögonblick och är tacksam för minnet.

För många av oss – och säkerligen för många barn – är helgfirandet en period då det förekommer en massa fysisk kontakt och uppmärksamhet: kramar, pussar, kittlande, brottning och dans. Att klappa varandra, hålla varandras händer och kramas kan väva ihop våra familjer medan vi firar våra högtider.

Samtidigt kan fysisk kontakt och uppmärksamhet vara potentiellt irriterande, stötande, eller rent av kränkande. Ibland kan det bara vara mängden av kontakt och uppmärksamhet under helgfirande som överväldigar oss så mycket att det känns som våra gränser faller sönder, glöms bort, eller helt enkelt ignoreras. Vi kan känna oss irriterade, arga, ledsen eller till och med deprimerad.

Detta är inte något vi vill att våra barn ska behöva känna och vi kan planera för vad vi behöver göra för att skydda barns gränser och personliga säkerhet under helgfirande och stora sammankomster.

Trots komplexiteten av en familjedynamik och våra egna personliga känslor under helgfirandet kan vi stödja våra barn så att de maximerar sin glädje i kontakt med andra, validerar och förstärker sina gränser, och är trygga och säkra.

Känn till ditt barns behov och planera för dem

Många barn är blyga eller ovilliga att krama släktingar och vänner som kommer på besök. Var beredd att glatt hoppa in i samtalet med en vän som har frågat din blyga femåring en fråga utan att märka att hon inte tycks kunna svara. Dirigera om överväldigande uppmärksamhet på ditt barn till andra saker – ett program på TV, en tallrik aptitretare, en konversation med dig om vad som helst. Träna åldersanpassade och framgångbaserade övningar med ditt barn innan besöket så att hon vet hur hon ska hantera kramande och kindnypande släktingar.

Personlig säkerhet för barn innebär att de har färdigheter för att vara med personer de känner precis lika mycket som de har färdigheter med främmande personer.

Du kanske oroar dig för att ditt väldigt sociala barn kan försvinna i en skara främlingar på en stor fest eller ta upp varje gäst på sitt rum på egen hand. Var positiv och tydlig med dina gränser i förväg: “Vi kommer att träffa massor av främmande personer på den här festen. Jag hoppas att du ska få jätteroligt! Du kan prata med vem du vill när vi är inomhus, men kolla med mig först innan du går ut” eller “Vi kommer att vara med våra gäster här nere ikväll. Om det är något speciellt du vill visa någon i ditt rum, kom och kolla med mig först”. Sen gör ett rollspel så att ditt barn får öva praktiskt.

Ge gränssättningssupport

Lär ditt barn att sätta tydliga och respektfulla gränser. Detta gör du dels genom att själv sätta tydliga och respektfulla gränser. Du kan lära dit barn att på ett vänligt och bestämt sätt säga: “Snälla, krama inte mig just nu” med vetskapen om att du kommer att respektera den gränsen, och att du som förälder kan säga, “Var snäll och hoppa inte på mig just nu” med en liknande förväntan.

Det är bra att komma ihåg att även om din familj uppmuntrar och respekterar tydliga och respektfulla gränser, kan många människor du möter inte märka gränser, ignorera dem eller ta dem som en personlig förolämpning. Ditt barn kan behöva ditt stöd när hon försöker sätta gränser.

Du kanske till exempel ser att ditt barn blir kittlad av en släkting och barnet verkligen ber om att den vuxna ska sluta men han lyssnar inte. Även om du känner dig generad för att behöva säga till eller orolig för att förolämpa din släkting så är barns personliga säkerhet ofta beroende av vuxnas vilja att agera.

En möjlig strategi skulle kunna vara att glatt och tydligt säga, “OJ! Leken är över!  Jag hör att han säger sluta” och sedan be ditt barn om hjälp i ett annat rum för att avleda det hela och ge ditt barn en möjlighet att få lite eget utrymme.

Agera för att stödja barns personliga säkerhet

Om du vet att beteendet hos vissa vänner och släktingar kan vara en utmaning, kan du prata om och öva på positiva, åldersanpassade strategier i förväg som kan göra att man kan umgås på ett positivt sätt. Du kan till exempel säga:

“Det verkar som om mormor varje år spenderar mycket tid på att försöka testa hur bra du är på att läsa och göra matematik och att du inte verkar gilla det. Vad skulle du kunna göra istället?” Låt ditt barn öva på att avleda genom att säga ”Mormor, vad är din favoritbok? Eller ”Mormor jag vill visa dig…”

“Farbror verkar gilla att brottas med dig. Jag tror han tycker det är ett bra sätt att vara vän med dig, vilket är OK om du gillar det. När du inte gillar det, tror du att du kan visa honom ett annat sätt att vara tillsammans?” Låt ditt barn öva på att säga ”Jag vill inte brottas, men jag vill gärna spela ishockeyspel” och att gå iväg för att hämta ishockeyspelet.

Med lite planering, träning och en vilja att stödja våra barn när det behövs kan vi hjälpa dem bygga upp sitt självförtroende och sina färdigheter på ett sätt som gör deras samspel med vänner och familj under helgerna ännu roligare och trevligare.

Ladda ned och dela artikeln Helgfirande och gränser