www.stockman.nu

Solcellsproduktion april 2013

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Tue, 30 Apr 2013 11:38:00 +0000

Dags för den månatliga avstämning avseende solceller då jag lovat redovisas under 2013. Under april så blir ju dagarna allt mer längre och ljuset gör att det är lättare att producera egen solcellsström. Vädret har varit lite skiftande under april i jämförelse med den otroligt soliga mars månad. Jag skulle nog tippa på att solinstrålningen varit förhållandevis normal i april sett över hela månaden med några regndagar.

Som jag tidigare skrivit så är min anläggning av det lite mindre slaget (2,7kV) och det är placerad i ganska östlig riktning då jag saknar sluttande tak helt mot söder och detta då skulle kräva lite andra lösningar. Lutningen är lite lägre än optimalt. Huset värms upp på fjärrvärme så elen som förbrukas i huset är enbart hushållsel i en normal svensk villa (ganska så energieffektiv) med tvättmaskin, fjärrvärmepump, extra frysbox och allt. Den inköpta elen blir i april ungefär 125kWh exklusive den matchade elen vilket gör att jag under april får ett procentuellt tydligt överskott på el i huset. En del skulle säga att jag är självförsörjande på ström.

Solcellselsproduktion under april månad (fram till kl 13 sista dagen):
298 kWh

Varav såld el på elnätet:
235 kWh

Varav Matchad el:

63 kWh

I ekonomiska termer räknar jag med 1,60kr per kWh i besparing på matchad el och 1,1kr per kWh på såld el. Siffrorna inkluderar både rörliga elnätkostnader, elpriskostnader och nätnyttaersättning med dagens ungefärliga priser.

Ekonomisk kalkyl:
Såld el: 235*1,1=258kr
Matchad el: 63*1,6=101kr
total besparing: 359 kr under april månad

Som jag skrivit tidigare är ett stort dilemma med solcellsel matchningsproblematiken. Elen produceras i "stor" omfattning under den ljusa delen av dygnet (i mitt fall med peaken kl 10.30) då det bildas ett överskott som säljs. Sedan när man kommer hem, solen går ner och man lagar mat så blir det ett underskott som måste inköpas. Detta utöver årssykeln med högre produktion under sommaren och noll under vintern och omvänd förbrukning tillföljd av mer belysning. Ännu mer tydligt blir det för dem med större anläggningar och eluppvärmning. Rejält underskott och rejält överskott blir det då.

Bäst lösning och ekonomi blir det såklart om man kan matcha elen så mycket som möjligt (eller i avtalet med sitt elbolag har nettomätning med årsavstämning). Jag är övertygad om att det i framtiden kommer att dyka upp allt mer smarta lösningar på dessa matchningsproblem.

Tänk följande exempel. Jag äger en bil idag (en vanlig mindre personbil som går på bensin) och har väl en genomsnittlig svensk klimatångest för denna lyx. Men tänk så smidigt det hade varit med en plug-in laddhybrid. En bil som kunde köras på lite olika bränslen och som laddades upp med elström så fort det blev ett överskott i huset på solcellsström. Elström som användes vid lite kortare transporter på några mil, Jo jag vet att det är fullkomligt omöjlig lösning för detta idag men tanken kittlar. Man kanske skulle blivit ingenjör trots allt......

Bankkundernas avkastning på sparande

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Tue, 30 Apr 2013 10:26:00 +0000

Häromveckan så skrev bloggen Lundaluppen ett intressant inlägg om avkastningen som banken Avanzas kunder haft på sitt sparande. Avanza av det skälet att denna bank har en trevlig öppenhet kring kundernas avkastning i sina rapporter men det torde även gälla andra konkurrenter (typ den som börjar på N och slutar på ordnet). Ett inlägg och ämne som är väl värt att lyfta fram och diskutera mer kring.

Först lite förutfattade meningar om nätmäklarkunden. Jag tror det är en mer intresserade och aktiv sparare än genomsnittet. Kanske något mer placeringsbara tillgångar än genomsnittet justerat för ålder och troligtvis någon som skummar igenom bloggar med ekonomisk inriktning, som typ den här. Hen sparar regelbundet pengar från sin inkomst, som är något högre än genomsnittet då hen i genomsnitt är något mer akademiskt utbildad än genomsnittet. Hen hoppas på det stora aktieklippet och vill kanske gå i pension tidigare än 67 år ålder (grattis Kungen på 67 års dagen förresten) Oklart är dock om hen bär hängslen mer än genomsnittet i samhället.

Så här ser avkastningen ut för Avanzas kunder i relation till Six return index

År	Avanzas kunder	SIXRX
2008	-36 %	-39 %
2009	43 %	53 %
2010	16 %	27 %
2011	-16 %	-14 %
2012	8 %	16 %
Ack	-4 %	19 %
Snitt	-1 %	3 %

Summa summarum så brukar Avanzas kunder få sämre avkastning än index varje år med något undantag. Det finns heller ingen direkt trend i ovanstående siffror att kunderna skulle ha generellt lägre eller högre risk. Utan risknivån i kundernas sparande verkar svänga lite i takt med börsens utveckling. Om jag får ge en egen syn på orsaken till den sämre avkastningen än index så tror jag det beror på "taskig tajming" dvs man blir mer benägen att köpa aktier när börsen (har) gått upp och man säljer efter börsen har börjat gått ned. Med en generellt sett förhållandevis aktiv kund då den genomsnittlige Avanzakunden i genomsnitt per konto gör 1,5 värdepapper per månad och i genomsnitt betalar 1314kr per år i courtage till Avanza.

Många brukar jämföra och lyfta fram storbankernas Sverigefonder som ett dåligt sparande. Det är fonder som "skuggar" index och avviker någon procent hit och dit i relation till index men som ofta har avgifter upp mot någon procent. Med dessa förutsättningar så får du med största sannolikhet en avkastning som någon eller två procent sämre än index över tid. Inte ett så bra sparande men ännu mer trist att detta verkar ge bättre avkastning än egna aktieaffärer...

Hur ska man då som kund hantera detta? Jo givetvis kan man göra massa bra vältajmade aktieaffärer och säkerligen så är det mer än hälften av bankens kunder som gör det om man skulle fråga dem i en enkät. Eller så får man skaffa sig någon annan edge.

Ett intressant jämförelsematerial när det gäller avkastning är att passivt köpa investmentbolagsaktier. Den mest klassiska kombinationen av detta är kanske 50% Investor och 50% Industrivärden som också är ungefär vad Spiltan Investmentbolagsfond har med lite tillägg av andra bolag. Detta är en kombination med dessa två tråkiga bolag har de senaste 5 åren enligt deras årsredovsiningar gett i genomsnitt +5,85% i årlig avkastning (2008-2012) mot SIXRX +3% och Avanzakunderna -1%. Detta trots Industrivärdens maktambitioner i Volvo och Wallenbergarnas excesser vad gäller ersättning till befattningshavare i bolaget.

Trevlig Valborg!

Tankar om pensionsåldern

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Tue, 09 Apr 2013 19:03:00 +0000

Idag så presenterades en av årets mest intressanta statliga utredningen dvs den om vår pensionsålder.

Jag har ett förhållandevis stort intresse för pensionsfrågor så jag har läst igenom utredningens pressmeddelande om förslagen i korthet.

Så vad innebär utredningens förslag och vilka förändringar är det som sker?

Det första man behöver ha koll på är syftet med själva åldersförändringarna som sker i systemet och det är dels att öka arbetsutbudet i samhället (dvs fler som arbetar) och dels se till att pensionerna blir högre mot idag. Det är således ett samhällsperspektiv på utredningen, inte individfokus. och grundproblemet är att vi startar yrkeslivet senare och lever allt längre eller för att citera:

""Det är inte uthålligt. När vi lever längre måste vi arbeta längre, annars blir pensionsnivåerna för låga, försörjningsbördan orimlig för dem som arbetar och välfärdens finansiering hotas.""

Det mest revolutionerade som jag ser det är att utredningen föreslår att besluten för åldersgränserna i pensionssystemet flyttas från att regleras i lag (riksdagsbeslut) till att beslutats på underlag från Statistiska centralbyrån i form av en koefficient på medellivslängden i landet. Dvs det är hur länge vi defacto lever som ska avgöra förhållandet mellan yrkesliv och pensionärsliv, inte beslut i Sveriges riksdag. Kan känna sympati för denna automatik.

Med hur situationen ser ut idag med en ökande medelivslängd i samhället så innebär detta att pensionsåldern enligt prognos kommer höjas, om nuvarande prognoser är korrekta förstås. Pensionsåldern kommer höjas vilket många säkerligen kan uppfatta som arbetsamt för många. Samtidigt så kommer gränserna för hela socialförsäkringsskyddet att justeras uppåt (t.ex. sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring etc) och en särskild satsning gör på att äldre ska kunna omskola sig och erhålla studiemedel betydligt högre upp i åldrarna än idag. Detta är framgångsfaktorn. Om vi ska vara kvar allt längre i yrkeslivet krävs ett mer dynamiskt yrkesliv, med mer levande kompetensutveckling och karriärbyten. Bra fokus enligt mig.

De flesta som kommenterar utredningen förslag gör detta utifrån individers situation (hjälp jag måste jobba till 68 hur ska jag orka det!) och utifrån detta perspektiv så vill man givetvis ha så låg pensionsålder som möjligt och gärna i kombination med så hög pensionsutbetalning som möjligt. Det bästa av alla världar. Det är förståeligt att tänka så men ser man andra sidan av myntet att det är skatteintäkter som finansierar de offentliga utgifterna så måste givetvis pensionen även finansieras på ett hållbart sätt. Det finns som sagt inga gratis luncher även om många pensionsorganisationer och ”30-åringar som vill jobba till 47” verkar tro det.

Åldersgränserna i pensionssystemet föreslås nu bli enligt följande (baserat på utredningens prognoser):

62 år lägsta ålder för uttag av tjänstepensioner och privat avdragsgillt pensionssparande

63 år lägsta gräns för start uttag av allmän pension

69 år högsta gräns för start av pensionsuttag (om man är överens med arbetsgivaren kan man givetvis arbeta längre men då och utan LAS-skydd)

66år riktlinje för ”normalt” uttag av pension, den. Utifrån denna gräns räknas också alla system som är kopplade till pensionen.

Med andra ord. Genomsnittsåldern för att ta ut pensionen skulle öka något år. Detta innebär att vårt yrkesliv blir längre, samhället får högre skatteinkomster och våra pensioner blir högre. Mer om hur stor pensionshöjningen blir senare i inlägget.

En grupp får ur individperspektiv se ganska så dramatiska förändringar och det är gruppen tjänstemän och egna företagare med mycket hög inkomst och som idag löneväxlar och pensionssparar i syfte att enbart åka segelbåt och knalla omkring på fjälltoppar från 55 års ålder. Detta då gränsen för uttag av pensionsförsäkringar är denna idag. Och sedan kan man leva på detta pensionssparande fram till 61 år då man kan börja ta ut allmän pension. Detta kommer inte gå att göra om utredningen får sin vilja igenom då åldern för att först börja ta ut egna försäkringar höjs till 62 år, en ganska saftig höjning på 7år.

Samhällsekonomiskt finns dock stora vinster med att låta denna grupp vara kvar i yrkeslivet längre än idag. Det är i grunden en grupp som är högproduktiv, stor kunskap och oftast mycket välbetald. Att denna gruppen jobbar några år till innebär högre skatteinkomster och förhoppningsvis också fördelar för de verksamheter de arbetare för.

En annan intressant reflektion jag gör att en stor vinnare på förslagen kan vara landets kommuner. Att de kommuninvånare som idag har högst inkomst stannar något/några år längre i yrkeslivet innebär rejält med extra pengar till kommunen. Enbart kommunalskatten för en person som tjänar 50 000kr/mån är ca. 180 000kr per år mot 108 000kr per år för en som tjänar 30 000kr i månaden. 10 personer i en kommun som stannar kvar i yrkeslivet med hög inkomst några år till innebär extra miljoninkomster till kommunen, att använda i vård, skola och omsorg.

Jag roade mig med att göra en pensionsprognos på mig själv på www.minpension.se för att se utredningens effekter. Ingångsvärdet var att jag utifrån dagens lön skulle få en real löneutveckling på 0% (dvs löneökning i takt med inflationen) och en avkastning på fonderat pensionskapital på realt 3,5%. Vid en ålderspension på 68 år som blir min prognos enligt utredningen skulle jag i såfall få ut 101% av min lön i pension exkluderat privat pensionssparande. Vid ålder 65år som idag är normen så är prognosen med samma ingångsvärden 86%. Ganska så rejält höjd pension. Tre år extra yrkesliv innebär ju också att man spara ihop lite ytterligare eget kapital.

Överlag så måste jag säga att jag gillar de mesta av utredningens förslag. Jag tror också att man genomförslagen kan lyckas med konststycket att öka arbetskraftens antal och dessutom öka storleken på folks pensioner. Jag saknar dock i utredningen kreativa förslag för att stimulera att succesivt trappa ner från 100% yrkesliv till 100% pension i flera steg genom deltidspension detta då jag tror det finns stora samhällsekonomiska vinster att göra på detta. Inte minst om vi ska orka jobba längre upp i åren.

"Amortering" även för hyresgäster

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Thu, 04 Apr 2013 16:06:00 +0000

Jag är sedan en kort tid tillbaka nybliven sparkund i Ikanobanken vilket jag aldrig varit tidigare. Skälet till detta kundförhållande är att herr Kamrads bank hade ett erbjudande nyligen om att dom bjöd på en månads sparande om man öppnande konto och startade ett månadssparande via autogiro. 500kr för 10 min jobb kändes värt besväret.

Som ny kund läste jag igenom vad banken hade att erbjuda för produkter och jag hittade då produkten Hemsparkonto som för mig tidigare var obekant men tilltalar mig. Hemsparkonto är ett samarbete mellan Ikanobanken och ett antal kommunala bostadsbolag bl.a. Örebro Bostäder som jag själv en tid för länge sedan hyrde bostad av en period.

Hemsparkonto fungerar på ett intressant sätt och påminner i sin konstruktion en hel del om amortering av bostadslån. Istället för ett normalt sparkonto där räntan betalas ut varje år till kontot så får man på detta kontot ingen utbetald ränta. Istället så får man varje månad ett avdrag på sin hyresavi som motsvarar räntan (idag 2%). Så desto mer du sparar in i din buffert desto lägre bostadskostnader får du. En tusenlapp i månadssparande ger varje månad en sänkt hyra med cirka 2kr samtidigt som du bygger upp en kapitalbuffert. Ränta på ränta, månad efter månad.

Mycket sympatiskt upplägg enligt mig, inte minst för den som är lite yngre, kanske student med hela livet framför sig. I den situationen är det väl värt att skaffa sig vanan att spara, amortera och bygga upp ett bostadskapital inför ev. Ny bostad som man kanske köper, familjebildning och allt det där andra i livet.

Måste säga att jag gillar idén med Hemsparkonto. Bra Ikanobanken!

OBS. Jag har inte fått någon ekonomisk ersättning för att skriva detta inlägg kanske bör påpekas.

Solcellsproduktion mars 2013

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Tue, 02 Apr 2013 05:17:00 +0000

Under året kommer jag skriva "liveresultat" från min solcellsanläggning. Som jag skrev i tidigare inlägg så har jag ingen fräck mätutsrustning på min anläggning och anläggningen är inte optimalt placerad väderstreckmässigt pga husets placering vilket sänker systemets produktionsförmåga.

Om februari blev en mörk och solig månad så blev mars en desto trevligare månad. Många dagar med härligt vårvinterväder med kalla nätter och klara dagar. Än har inte all snö smält på min tomt.

Jag har varit bortrest en hel del dagar under mars av både privata och yrkesmässiga skäl. Vilket gör att min förbrukning av el varit låg under månaden. och faktum är att räknar man kWh som kWh så har jag under mars månad varit självförsörjande på el. (huset värms upp på fjärrvärme om nu någon tycker detta låter konstigt.

Solcellselsproduktion under mars månad:
252 kWh

Varav såld el på elnätet:
204 kWh

Varav Matchad el:

48 kWh

Jag förändrar lite den ekonomiska kalkylen för att förenkla lite. Räknar 1,60kr i vinst på matchad el och 1,1kr på såld el. Siffrorna inkluderar både elnät, elpriskostnader och nätnytta med dagens ungefärliga priser.

Ekonomisk kalkyl:
Såld el: 204*1,1=224kr
Matchad el: 48*1,6=77kr
total besparing: 301kr

Få sämre pension hos Avanza och Nordnet?

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Mon, 18 Mar 2013 17:49:00 +0000

För någon vecka sedan meddelades resultatet av upphandlingen av ITP-pensionsförvaltare för de närmaste åren. En upphandling som genomförts av Collectum och som berör miljontals svenskar. (privatanställda tjänstemän med kollektivavtal)

Resultatet från upphandlingen är synnerligen intressesant.Som bekant (?) består de valbara alternativen i en premieavsatt tjänstepension av antingen en fondförsäkring eller traditionell pensionsförsäkring. I detta inlägg kommer jag uteslutande koncentrera mig på utfallet av fondförsäkringsupphandlingen.

Upphandlingen av fondförsäkringar genomfördes vad jag kan tolka med en stark prisprägel. De valbara bolagen blev denna gång:

SEB
Danica (Danske bank)
AMF
Swedbank
SPP

Upphandlingen vände sig till samtliga "pensionsbolag" på marknaden och en del kanske höjer lite på ögonbrynen att ingen av nätmäklarna Avanza eller Nordnet lyckades knipa en av platserna på denna luckrativa lista med 1,5 miljon potentiella kunder(!). De senaste åren har ju Avanza och Nordent varit mycket aggressiva i sin marknadsföring på just pensionsområdet. Avanza har använt begrepp som att man kan "dubbla sin pension" om man väljer deras pensionsförsäkringar och konkurrenten Nordnet har talat om hur mycket billigare man är än "gammelbanken" dit vinnande bolag som SEB och Swedbank kan kategoriseras. Jag återkommer till varför Avanza och Nordnet inte stod som vinnare i denna upphandling.

Collectum har publicerat lite statistik kring pensionsupphandlingen som är mycket läsvärt kring de vinnande valbara fondförsäkringarna. Det första man slås av är den närmast dramatiska konstnadssänkning som bolagen har gått med på i upphandlingen. Den genomsnittliga fondavgiften i de valbara försäkringarna har på några år halverats! Dessutom är idag i stort sett alla försäkringsavgifter helt bort

Bland de 5 valbara bolagen är (efter rabatter) den genomsnittliga fondavgiften 0,39%. Med en spridning mellan bolagen på 0,24-0,57%. Bolag såsom Swedbank och SEB har således i upphandlingen sett till att just ITP-valen får saftiga fondrabatter.

Men lågkostnadsbolagen Avanza och Nordnet är inte dom billigast? ..inte alls idag!
Vi kan exempelvis jämföra med Avanza och deras erbjudande till kollektivavtalsområdet SAF-LO (privatanställda arbetare) där är den genomsnittliga fondavgiften 0,6% (ja detta är inkluderat gratisfonden Avanza Zero) för de statsansällda och deras avtal PA-03 där Avanza också är valbart så är den genomsnittliga fondavgiften 0,68%, Avanza PA-03 är hela 76% dyrare än genomsnittet i ITP upphandlingen! Det var det med lågpris...

Glädjande är att spararna kan se fram mot en högre pension. Collectum har i sina ekonomiska kalkyler räknat fram att de nya lägre rabatterade fondavgifterna ger en ca. 8-9% högre tjänstepension än utan fondrabatter. Kanske låter lite men för en idag 30åring med en lön på 40 000kr innebär detta ca. 300 000kr mer i pensionskapital den dagen man går i pension. I alla fall i dagens penning värde inte småpotatis.

På lång sikt kan man konstatera några saker kring fondförsäkringar i tjänstepensioner. De bolag som vunnit är enkom bolag som själva förvaltar egna fonder och det är nog här pudelns kärna ligger i vilka bolag som vunnit upphandlingen. Nätmäklarna Avanza och Nordnet är som bekant säljare av andra bankers fonder och får sina intäkter genom kickbacks (rabatter som inte syns för dig som sparare) får problem att konkurrera när storbanker och gammelbanker väljer att själva rabattera sina fonder till en nivå där man som fondförmedlare får problem med lönsamheten (ja även Avanzas anställda ska ha lön även om dom har fonden utan avgifter).

För några år sedan sågs pensionsmarknaden som den stora tillväxtmöjligheten för nätmäklarna. Men ska dom nå till att ens vinna upphandlingar så måste dom sänka sin kostnadsnivå alternativt genom att starta fler egna lågprisfonder.

P3 dokumentär om Ivar Kruger

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Mon, 18 Mar 2013 16:26:00 +0000

I helgen sändes i Sveriges radio en lång dokumentär om en av Sveriges mest betydelsefulla företagsledare genom tiderna, Ivar Kruger. Gick i slutändan inte så bra för honom men när han stod på topp så var värdet i hans holdingbolag 900mdr i dagens penningvärde. Inte ens om man buntar ihop värdet på samtliga dagens börsnoterade svenska investmentbolag kommer man upp i denna ofattbara summa.

Obligatorisk lyssning för den med intresse för ekonomisk historia.
http://m.sverigesradio.se/program/index/2519

Årets kuvert

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Thu, 07 Mar 2013 18:47:00 +0000

Jag har ju som bekant en tradition att försöka göra något vettigt av mitt årliga orangea kuvert. Förra året blev det en säl eller om det en giraff?

I år blev det lite mer vettigt, ett par skor

Tankar om skolan

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Tue, 05 Mar 2013 18:58:00 +0000

Jag är som sagt lite lokalpolitiskt aktiv, för Centerpartiet så klarar vi ut den saken och du får snabbt avgöra om du vill läsa vidare eller inte.

Ett av mina få uppdrag är att jag sitter i min hemkommuns barn och utbildningsnämnd (ersättare) så jag tänkte ta tillfället i akt att på min blogg också dryfta några korta personliga ord om skolan.

Skolpolitik är "hett" idag och skolan berörs i stort sett var dag i nyhetssändningar med olika vinkling. Man gör idag olika undersökingar om vilka politiska frågor som allmänheten är mest intresserad av.

Det som idag ligger bland de allra mest intressanta frågorna för allmänheten är skolan, alla har en åsikt. Skolan är en större fråga än bostadspolitik, energipolitik, miljö, försvars osv. Skolan upprör och berör, skolan kan mycket väl avgöra valet 2014. Vilket i sig är bra då det alltid är bra med ett engagemang hos oss medborgare.

Att skolfrågorna är heta även bland politiska partier har nog de flesta märkt. Idag har samtliga riksdagspartier skolpoltiska program och sista tiden har samtliga partiet gjort olika politiska utspel om skolan med tillhörande program. Det är betyg från olika årskurser, det är idepolitik, friskoledebatt, förstatligande av skolan, ändrade läroplaner, det ska läggas till och dra i från vad skolan ska göra osv.

För skolans del vill jag personligen nog påstå att det är lite beklagligt att skolan just blivit denna heta politiska fråga

Min personliga uppfattning är att det är synd med dessa ständiga politiska utspel kring skolan där alla politiska partier kastar upp ideér och förslag. Det främjar inte långsiktighet och det förbättrar knappast skolans verksamhet att skolan i sig är en valfråga. Det finns enligt mig inget att vinna på att ständigt ändra läroplaner och inriktning på skolan om det är en röd, blå eller grön majoritet i riksdagen med deras idéföreträde. Snarare försämrar denna kortsiktighet skolan enligt mig, där just skolan blivit en hård valfråga.

Jag personligen har uppfattningen att skolan skulle må bra av en betydligt större långsiktighet än idag. Där "spelreglerna" för lokala skolpolitiker, skolledare, rektorer, lärare och inte minst elever ligger fast för lång tid. Vi ska enligt mig inte ändra läroplaner "stup i kvarten", vi ska inte ändra betygssystem för ofta osv. Skolan och våra barns skoluppbyggnad behöver en långsiktighet precis som pensionssystem och försvarspolitik. Jag skulle vilja se breda blocköverskridande beslut som gäller för lång tid (dvs över flera val) där skolans lärare ges möjlighet till kontinuitet och mindre fokus på att lära in sig på nya betygssystem och läroplaner vart 5 år eller så. Nej i min värld bör skolan inte vara en "het valfråga", skolpolitiken på riksnivå ska ligga fast, över tid, det mår skolan bäst av.

Idag är det många som för fram att en lösning på skolans alla problem skulle lösas om vi förstatligade skolan (i sin helhet enligt folk på vänsterkanten och den offentliga om man är på högerkanten). Jag personligen tror inte att allt i skolan blir bättre enbart av det faktum lärarnas lönespecifikationer kommer från staten än från den lokala kommunen. Stämpeln på lönespecen ger i sig inte en bättre skola.

Visst är det lätt att drömma sig tillbaka till svunna tider och säga att det var bättre förr när skolan var statlig men situationen (och samhället) idag är radikalt annorlunda idag mot hur den var när skolan senast var statlig. Detta är ett faktum vi måste förhålla oss till, inte minst när det gäller friskolesituationen och ökade krav på utbildningsväsendet.

Ett problem när det gäler ett förstatligande av skolan är att det troligtvis skulle leda till färre skolor än idag. Det är betydligt lättare att fatta beslut om nedläggning av byskolan i Småland från ett kontor i Stockhom (det är väl här "skolmyndigheten" skulle placeras) än som lokalpolitiker få försvara ett sådant beslut i grönsaksdisken på på den lokala ICA affären. Mao ett förstatligande av skolan skulle säkerligen leda till färre men större skolor (vilket följer mönstret av annan statlig förvaltning sista åren).

Jag tror vidare att det finns en stor poäng att skolpolitiska frågor just beslutas och debatteras lokalt där folk faktiskt bor och har sina barn i skolan än i "Fjollträsk" allena för hela landet. Det finns stora vinster att föräldrar och lärare faktiskt kan påverka skolan där man bor och då inte via supermyndigheter i Stockholm. Men detta förutsätter att de stora politiska ramarna ligger fast tydligt över tid.

Svenska statens vinster på småskalig solcellsproduktion

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Tue, 05 Mar 2013 18:13:00 +0000

Med anledning av att jag fått en del frågor kring producera el från solceller och elpriser så tänkte jag här i ett inlägg redogöra lite för hur det förhåller sig och problem som uppstår när man producerar från solceller.

Först och främst så tänkte jag göra en sammanställning över hur en elräkning ser ut och är uppbyggd av.

Den första kostnaden som uppstår är elnätavgiften vilket är en avgift för att vara inkopplad på elnätet och överföringen till ditt hem. Elnätavgiften finns ingen valfrihet i utan du är i ett monopolgrepp till den som äger ditt elnät, i mitt fall är det tyska E.ON som äger mitt elnät. I normalfallet består elnätsavgiften av tre delar. Först en fast avgift, sedan en rörlig avgift beroende på hur mycket som energibolaget transporterar i ledningen till dig och slutligen ska staten ha sitt i form av moms.

I mitt fall är den fasta avgiften som jag inte kan påverka alls över huvudtaget 89kr inkl moms.

Den rörliga elnätsavgiften beror sedan hur mycket jag köper in och uppgår till 44öre per kWh tillkommer moms på 25% vilket gör att den totala rörliga kostnaden blir 55öre per kWh.

Sedan tillkommer sedan själva strömmen. Som konsument har man här möjligheten att välja vilket elhandelsbolag du vill ska faktuera dig för din strömförbrukning. Jag säger fakturera för oberoende av vad du väljer för bolag, fin- eller fulel så kommer strömmen från närmsta elskåp och närmsta kraftkälla som är inkopplat till denna. Ditt val är mao en ”digital produkt” och någon form av ekonomisk transaktion mellan bolagen.

Elhandelsavgiften består utav en mängd olika delar. Först själva elpriset, detta pris som sätts på elbörsen Nordpool. Det går att köpa ett fast pris för en bunden period eller ett spotspris. Låt oss ta spotpris för igår den 4 mars varför jag valde denna dag kommer du förstå nedan.

Igår var det genomsnittliga spotpriset ca. 42 öre per kWh i det elhandelsområde jag tillhör. (finns ju fyra idag i Sverige)

På detta elpris på din elräkning läggs sedan en elcertifikatavgift på 3 öre (detta är pengar som sedan ges till producenter av förnyelsebar energi). Sedan är det ett påslag som ditt elhandelsbolag tar ut dvs deras ”elhandelsmarginal” (jämför bankernas skillnad på in och utlåning). Låt säga att man har ett påslag på 2 öre per kWh.

Sedan tillkommer energiskatten som i Sverige idag är 29öre per kWh.

Och sedan på toppen så läggs det på moms 25% på den totala kostnaden.

Summa summarum för själva elen igår i mitt område 95öre per Kwh.

Totalsumman för både el och elöverföring 1kr och 45 öre per kWh igår ja sedan tillkommer den fasta avgiften som man inte kan påverka och är lika oberoende om man stängt av all el eller inte.

I går den 4 mars så köpte jag in 5kWh till mitt hus. Det ger en total rörlig kostnad på 7kr och 25 öre för en dag detta för all hushållsel i en normal svensk villa.

Nu har ju jag som bekant solceller på taket. Igår den soliga 4 mars så producerade jag uppskattningsvis ca. 8KWh på ett dygn. Produktionen skedde givetvis enbart under de få soliga timmarna (jag har ett östligt läge på mina solceller så det är från morgon till tidig em såhär års). Jag befann mig på jobbet under denna tid och förbrukningen var såklart låg. Under dessa få timmar så blev det ett överskott i anläggningen och 5kWh såldes på elnätet. Dvs 3kWh förbrukade jag min egen el och 5kWh i överskott och 5kwh i underskott (man lagar mat och tänder lamport på kvällen).

Summa 0Kwh. Igår var således första dagen för året jag

När man säljer el så är kalkylen lite annorlunda än när man köper. Det man får betalt för spotpriset vilket var 42 öre sedan minus elhandelsbolagets marginal ung 2 öre dvs total 40 öre. Sedan får man betalt för sk. Nätnytta vilket betyder att min utmatning av ström går direkt till min granne och minskar effekten/slitaget eller vad man nu ska säga i systemet. Jag får betalt 6öre per kWh för detta.

46 öre i inkomst per såld kWh totalt sett igår. Staten ja dom betalar ju inte ”tillbaka” skatt och moms såklart. I vissa fall så ”sponsrar” elbolagen med att betala oftast 1kr per kWh (är så i mitt fall men använder mig inte detta av i kalkylen).

Gårdagens kalkyl blir alltså (schablonmässigt):

3kWh förbrukad egen el. Besparing på3*1,45=4,35kr

5kwh köpt el för en kostnad av 5*1,45=7,25kr

5kWh såld el för en intäkt av 5*0,46=2,3kr

Netto: 60öre i kostnad, och solcellerna har givet mig intäkten 6,65kr på en dag i mars.

Vilket betyder att trots att jag sett över dygnet var självförsörjade på el så får jag lov att betala 60öre på en dag. Den största vinnaren på att jag inte matchar min elproduktion och elkonsumtion bättre är inte själva elbolaget, som tjänade i runda slängar 40öre på mig och den dåliga matchningen med skillnad mellan inköp och försäljningspris.

Svenska staten å sin sida gjorde energiskatt och momsvinst på 4kr och 27öre på en dag genom att jag både köper och säljer, här räknat med att min granne köper min el.'

En lag om nettomätning (dvs där jag varje månad direkt på elräkningen får kvitta köpt och såld el skulle däremot rejält förbättra ekonomin för en solcellsprduktion.

Vill du läsa om vad produktionskostnaden för småskalig solcellsproduktion är så rekommenderar jag detta inlägg

Cornucopia blir börsnoterad

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Mon, 04 Mar 2013 18:43:00 +0000

Snubblade precis över ett pressmeddelande om att det lilla aktietorgsbolaget Finmetron är med i ett omvänt förvärv där förlaget Massolit tar över börsplatsen. Samma förlag som har en viss Lars Wilderäng bland de få författarna i "stallet".

Lite kul med bloggare som blir "börsnoterad". Så nu blir väl hans inlägg om Midvintermörker och midsommargryning kurspåverkande :).

Solcellsproduktion februari 2013

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Thu, 28 Feb 2013 17:25:00 +0000

Jag har ju lovat att redovisa ”live-resultat” från min solcellsanläggning så här blir det en synnerligen bedrövlig februari månad redovisad.Som jag skrev i tidigare inlägg så har jag ingen fräck mätutsrustning på min anläggning och anläggningen är inte optimalt placerad väderstreckmässigt pga husets placering.

För den som har solceller i mellansverige så har februari månad 2013 varit en synnerligen dyster månad. klart sämre än Januari 2013. Bland de sämsta månaderna jag någonsin uppmätt. Faktorerna för det dåliga resultatet under februari är tvenne. Först och främst har det varit rejält med snö och i alla fall mina solceller har legat inbäddade i snö i stort sett hela månaden med undantag av några få dagar. På slutet av månaden har snön varit ”ispansar” pga kalla nätter och varma dagar vilket också gjort att snön inte åkt av. Att ta fram ishackan och gå lös på panelerna skulle jag inte rekommendera. Inte ens idag den sista dagen i månaden är panelerna helt snöfria utan har lite isklumpar vilket begränsar produktionen betydligt. Det andra skälet för dålig produktion är att stora delar av februari har varit ganska gråtrist, i alla fall i Närke.

De få dagar som solcellerna legat fria utan snö så har det dock varit soliga dagar i jämförelse med januari. Dessa dagar var i stort sett tre, 1 och 2 feb och så månadens sista dag idag den 28:e. Just dessa dagar är de enda där de producerats el (i stort sett) så har det varit helt reko förhållanden vilket gjort att under just dessa tre dagar så har anläggningen givit ett överskott och under någon solig timme har jag sålt enstaka kWh. Mao det har dels varit dålig produktion och dels varit dålig matchning. Ingen bra kombo ur strikt ekonomisk synvinkel.

Solcellselsproduktion under februari månad:
7 kWh

Varav såld el på elnätet:
3 kWh

Varav Matchad el:

4 kWh

Mao, en mycket extremt låg produktion för februari och rejält ojämn under månaden dessutom. E.ON (bolaget som är redovisningsexempel) redovisar ett rörligt elpris på ca 95 öre i februari. Utöver detta är den rörliga elnätskostnaden 37,5 öre/Kwh, båda två beräknade med skatt och moms. Bryr mig denna gång inte ens om att redovisas besparingen i kronor då det inte räcker till en enda semmelbulle.

Det kanske lite intressanta i februari är att jag denna månad trots den låga produktionen kommer att få lite lite pengar inbetalda från energibolaget på mitt konto då det varit 3kWh överskott sålt. För det är så det funkar idag innan ev nettomätningslag kommer träda i kraft att man som småskalig energiproducent varje månad får två elräkningar. En elräkning för vad man köpt för el (tänk elen som förbrukas av tvättmaskinen på kvällen) och en räkning varje månad med en inbetalning över såld el (tänk att det inte förbrukas något kl 11 på vardagar).

Det som ställer till det för dessa dubbla räkningar är främst två saker, skatt och moms. När man köper el så får man vackert betala skatt och moms men om man råkar ha överskott och säljer el så får man ju bara elpriset på nordpool (+nätnytta). Kalkylmässigt innebär detta att man tappar omkring kalkylmässigt 50-60 öre per såld kWh mot om man direkt hade fått lov att kvitta köpt och såld el på elräkningen och betalat skatt/moms på mellanskillnaden. Att ställa timer på tvättmaskinen att gå igång kl 11 är mao för min del klart klokt att göra. Blir så att säga gratis tvätt.

Nu tar vi och vänder blad och riktar blickarna mot vårvintermånaden mars.

Kommentarer kring affärer mellan ICA och Industrivärden

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Mon, 11 Feb 2013 19:01:00 +0000

PÅ bild ICA Maxi Kumla, 5 min promenad från undertecknad.

Idag offentliggjordes en ”redigt stor affär” på börsen för att vara lite bonnig när Ahold avyttrar 60% av ICA till Hakon Invest som avvecklas och på sikt blir ”nya-ICA”. Affären finansieras genom att Industrivärden kliver upp som ägare i Hakon och är med och garanterar en nyemission som genomförs i Hakon plus en stor nettoskuldsättning som initialt tillhandahålls av Handelsbanken och Nordea.

Jag kan ju först och främst inte låta bli att delge vad jag tänkte när jag häromdagen när jag läste industrivärdens bokslut. För första gången sedan 2006 så hade det ju i rapporten dykt upp en post ”övrigt” i börsportföljen på 305mkr, brukar ju lite smått när det gäller Industrivärden signalera att något nytt innehav är på gång in. Idag fick posten sig en förklaring.

I affären så finns det som sagt två parter som möjliggör affären. Hakon genom deras huvudägare ICA-handlarnas förening vilket består av mängder med icahandlare runt om i landet samt Industrivärden som är ett klassiskt investmentbolag. Låt oss titta på de olika parternas utgångsläge, vi börjar med Industrivärden.

Industrivärden är ett klassiskt investmentbolag intimt sammankopplat med Handelsbanken. Sedan Industrivärdens avyttringar av bolag såsom exempelvis Fundament, PLM och AGA så har bolagets tidigare stabila kärnverksamhet blivit allt mer konjunkturkänsligt. Inte minst sedan intåget i Volvo. Min uppfattning är att bolaget de senaste åren aktivt letat möjligheter som dämpar konjunktursvängningarna i verksamheten. SCA har genomfört en stor omställningsprocess där huvuddelen idag består av mjukpapper och hygien i kombination med en krympande skogsindustriell verksamhet som dämpar sig själv med stort skogsinnehav och allt mer egen energiförsörjning sammantaget har SCA blivit ett mycket konjunkturstabilt bolag. Skanska har blivit mer aktiv på OPS projekt och även här kan vi ana en mer stabil verksamhet.

Eventuell nya konjunkturstabila verksamheter att investera i, skall ju också uppfylla Industrivärdens krav att vara stora börsnoterade bolag. Sådana lyser med sin frånvaro, Industrivärden har ju historiskt bränt sig på medicin så den branschen går bort. Konjunkturstabilt tilldrar sig också intresse från riskkapitalbolagen vilket gör att flera av dessa typer av bolag r onoterade. En annan hypotetisk tänkbar affär kanske skulle varit att Industrivärden löste ut svenska statens ägande i telia men nya ICA uppfyller som få bolag dessa ägarkriterier. Nya ICA löser således ett problem som Industrivärden haft och en bra match.

Finansieringen löses genom att man säljer Höganäs till ett bra pris och får 1,4Mdr i kontanter och sedan tror jag också att Nyrén och Co börjar känna allt mer tillförsikt att det första konvertibellånet ligger rejält över break even och står detta sig i två år till så kommer 4mdr skulder försvinna från skuldsättningen och man har lyckats med konststycket att göra nyemission i ett investmentbolag. Industrivärdens åtagande för ICA investeringen ligger kring totalt 2,4Mdr.

Man ska nog inte heller sticka under stolen med att det även i högsta grad också finns indirekta orsaker som väger till Industrivärdens fördel. Den nya ICA-koncernen blir en riktig börsjätte på largecap men ICA går också från att vara en lilleputt till att också bli en jätte på kapitalmarknaden då den nya koncernen vill låna rejält med pengar. Och man kan ana vid utskickade pressmeddelanden att Handelsbanken blir nya ICAs husbank. Det är klart att det är en stor fjäder i hatten att kunna vara med och finansiera nya ICA med dess starka varumärke. Initialt kommer skuldsättningen ligga högt men i takt med löpande vinster, lite avyttringar av tillgångar inom ICA/Hakon så kommer nog ICA så småningom efter några växa fram som en stabil och pålitlig utdelare av pengar med en lämplig skuldsättning dessutom. Bra för både Industrivärden och Handelsbanken. Handelsbankens utlåning backas till viss del upp av stora fastighetsinnehav som finns i ICA. Intressant och se vad som händer med lilla ICA-banken?

Sedan den andra parten. Hakonbolaget, eller Hakon Invest som det heter idag. Först av allt affären med fusionen mellan Hakon och ICA är också vad jag tycker ett erkännande av själva noteringen av investmentbolaget Hakon Invest. Denna udda fågel på börshimlen har haft ett 40% ägande av ICA och strött vinster och utdelningar från ICA lite hejsan svejsan i andra små bolag på ett högst tvivelaktigt sätt. Men en mycket viktig sak, genom själv börsnoteringen av Hakonbolaget har bolaget tagit höjd för att kunna vara med och påverka vid ägarförändringar i ICA. Ett icke noterat ägarbolag av ICA-handlarnas förening aktieinnehav i ICA skulle idag haft betydligt större svårigheter att genomföra affären, möjligtvis via internationella riskkapitalfonder men frågan är om 1000-tals ICA handlare hade velat få in den typen av ägare i ICA? Troligtvis nej. Nu som börsnoterat Hakon Invest har man kunnat hållit i taktpinnen om Ahold velat sälja innehavet. Och nu med fusionen mellan ICA och Hakon så fullbordas det som alla egentligen vill dvs att ICA-handlarna äger ICA, ja vid sidan av en klassisk och stabil ägare i form av Industrivärden. Jag tror ingen misstycker till att investmentbolaget Hakon nu ”läggs ner” som huvudfokus blir ICA.

Sammantaget en ganska kul affär, oväntat men ändå på något sätt väntat. Inte minst så väcker den en del nationalistiska känslor och självklart är det kul att ett av Sveriges starkaste varumärken, återigen är i svensk ägo.

Solcellsproduktion januari 2013

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Sat, 02 Feb 2013 09:00:00 +0000

Jag har som en del kanske vet om en solenergianläggning på mitt hus. En stämningsbild i mörka januari se ovan. En anläggning som producerar elektrisk ström sådan som driver din tvättmaskin och dator. I första hand inte någon någon kapitalplacering utan lika mycket installerad av nyfikenhet och dessutom inte minst av lite ideella skäl då jag vill inspirera andra. En viss energihedge i min konsumtion av energi dessutom. Tack svenska staten för installationsbidraget också.

Med anledning av att jag fått många frågor och en del verkar ganska så intresserade så tänkte jag under 2013 vid varje månadsskifte redovisa under anläggning har presterat och skriva några ytterligare blogginlägg kring solcellsenergi då jag nu börjar få lite erfarenhet. Jag tänker att förklara och skriva detta så enkelt som möjligt, jag saknar helt formell teknisk kompetens och bör betraktas som en lekman i elfrågor som de flesta andra.

Först lite grunder om mitt system. Det är ett mycket enkelt och okomplext system som består av ett antal poly-kristallina solceller på taket (2,9kW). Två stycken växelriktare i källaren. Dessa växelriktare är sedan inkopplade i elcentralen. Vidare har jag en elmätare i huset som är dubbelriktad dvs i händelse av att jag skulle producera mer el på taket än vad som simultant förbrukas i huset så levererar jag ström ut på elnätet (och får betalt för denna elen). Mer om denna procedur i något kommande blogginlägg. Mitt hus är långt i från optimalt för solel, det bör man vara observant på, utan ett helt normalt 60-talshus. I själva verket ligger mitt tak i väst-östlig riktning och saknar sluttande lämplig yta rakt mot söder. Beräkningar visar att min anläggning ung presterar på ca. 80% av full kapacitet med anledning av väderstrecksplacering och takets något låga lutning mot optimalt.

Vidare så har jag ingen fräck mätutrustning som skickar ut data från anläggningen på någon webportal eller mobil-app. Det är enligt mig inte ekonomiskt försvarbart att betala några tusen för denna "nice-to-have" funktion. Jag får istället manuellt läsa av produktion på växelriktaren (som drivs av solpanelerna och såhär års är stendöd fram mot eftermiddagskvisten då solen går ned tidigt. I Sammanställningar över produktionen blir det således viss "grovhuggenhet" i siffrorna och siffrorna blir månadsvis.

Så hur har det då presterats under januari månad?
Januari månad är som bekant en mycket mörk vintermånad och dessutom så har det varit en hel del snö på taket vilket gör att funktionen går ned och oftast inte fungerar alls. Av den årliga solinstrålningen beräknas i Närke ca. 1-1,5% av årets solinstrålning infalla.

Solcellselsproduktion under januari månad:
14Kwh

Varav såld el på elnätet:
0Kwh

Mao, en mycket låg produktion som knappast gör plånboken glad. E.ON (kommer använda detta bolag som redovisningsexempel) redovisar ett rörligt elpris på 91,6 öre i Januari. Utöver detta är den rörliga elnätskostnaden 37,5 öre/Kwh, båda två beräknade med skatt och moms. Då ingen el är såld utan all producerad el förbrukad i mitt eget hus har den ekonomiska besparingen i januari 2013 varit ca. 18kr. Inte mycket att hurra för...

Snart stundar dock ljusare tider, redan idag 1 feb har det producerats nästan 2Kwh på en dag.

Höga berg och djupa dalar

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Fri, 01 Feb 2013 14:10:00 +0000

Återigen har vi fått sett ett mindre börsnoterat bolag med många mindre ägare vara med om en mycket kraftig och brutal nedgång i aktiekursen efter "finansieringsproblem", en ren och skär slakt. Som sig brukligt i dessa fall är det allt som oftast bolag inom råvaruindustrin eller forskningsintensiv högteknologisk verksamhet. Denna gång var det det "norska" bolaget Northland Resources vars aktiekurs nästintill kollapsat efter bolaget behöver mer pengar till att driva sin alldeles nystartade gruva.

Fallet denna gång innehåller många mycket intressanta aspekter. För det första avhandlar det ett företag med en verksamhet som fått stort massmedial uppmärksamhet. Ingen har nog undgått gruvruschen i Pajala sista åren men nya järnmalmsgruvan. Vidare är det ett bolag med riktigt många svenska småsparare i allmänhet och norrländska diton i synnerhet.

En annan intressant aspekt som berörs i just detta fall är skillnaden mellan "svenskt" och "kanadensiskt" sätt att genomföra nyemissioner, dvs få in pengar i en verksamhet i finansiella trångmål. i Sverige har vi en tradition av att bolagets huvudägare går in som garanterar för en stor del av emissionsbeloppet, varje aktieägare blir tilldelad teckningsrätter för vare innehavd aktie och ett visst antal teckningsrätter ger rätt att teckna nya aktier till en given kurs. Vidare erbjuds oftast något som heter subsidär företrädesrätt dvs aktieägare kan ansöka om att teckna extra aktier i fall emissionen inte blir fulltecknad dvs aktieägare går före ev. icke aktieägare. Det är en förhållandevis komplicerad sak att genomföra en nyemission i Sverige. Det kräver bolagsstämma, prospekt, en administrativ procedur som tar tid för att slutligen få in pengar. Långsamt och ganska dyrt men samtidigt så behandlas alla aktieägare lika och önskar man inte teckna nya aktier så kan man sälja av teckningsrätter som ger ett visst värde.

Så går det oftast inte till i "utlandet". Här ligger istället ett mycket större fokus på styrelsen. Bolaget behöver pengar. Styrelsen går ut och "raggar pengar" och säljer nyemitterade aktier i bolaget med viss rabatt till oftast bolagets huvudägare ett stora institutionella investerare. oftast i någon "book-buildingprocess" via någon investmentbank med fint namn. Sedan godkänner en bolagsstämma emissionen i efterhand. Fördelen är att processen är synnerligen snabb. I normalfallet rör det sig om enstaka dagar. Det behöver inte vara så stora rabatt till nuvarande kurs och emission blir således i idealfallet "billig" för de som äger gamla aktie i form av mindre utspädning. Det finns dock stora problem med detta sätt att genomföra emissioner.

Den första aspekten är att små aktieägare inte ges möjlighet att teckna nyemitterade aktier. Dessa får vacker köpa/sälja via börsen om man önskar öka eller minska sin insats i bolaget. En annan aspekt finns också, det är i dessa fall helt nödvändigt att emissionsprocessen går riktigt snabbt och att information inte läcker. För om styrelsens behov att dra in pengar i en emission blir allmänt känt utan att processen dras igång så finns det givetvis ett stort intresse för eventuellt nya aktieägare att aktiekursen blir så låg som möjligt på nya aktier. En allmänt vedertagen hedgemetod bland stora hedgefonder är ju att först blanka aktien och sedan hedga blankningen genom att teckna aktier i nyemissionen och ställa upp och rädda företaget. Hedgefonden gör då en kassaskåpssäker vinst om emissionskursen på nya aktier blir lägre än blankningskursen. just denna specifika tekniken funkar inte i svenska emissioner då dessa innehåller teckningsrätter.

Personligen så tror jag nog den svenska modellen för nyemissioner har klara fördelar. Inte minst fallet Northland visar detta.

Nostalgi

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Thu, 17 Jan 2013 20:58:00 +0000

Riskminimeraren skrev idag ett inlägg om SCA som slog an min nostalgiska ådra, då jag omnämndes i några meningar. Jag och Riskminimeraren har haft förmånen att diskutera mycket om aktier i allmänhet och inte minst SCA i synnerhet "förr om åren" och inte så mycket idag. Främst då via nätet. På den tiden de begav sig på privata affärers aktieforum på nätet och efter dess nedläggning på bla. www.pratompengar.se . Mer än 10 år skulle jag tro. Har ju också haft förmånen att träffa honom i egen hög person om vi nu ska gå in på sådana personligheter. En otroligt skärpt man må jag säga, med mycket stor allmänkunskap om mycket. Det är nog betydligt mer jag som lärt mig av honom än tvärt om.

Ja vilken resa SCA genomfört. Inte illa pinkat av ett av de mer torra och trist icke-växande skogsbolagen som det sågs som förr. Idag är minsann andra toner. Mer ljuva sådan och kursen är uppe i de ljuva markerna också. Mycket av de värden jag tyckte mig se har nu lyfts fram och något köpläge på dagens kurs det är det inte enligt mig.

Det var länge sedan jag skrev om SCA. Senaste inlägget i november 2011. Då precis efter man först sålt förpackningsrörelsen och sedan förvärvat Georgia-pacific mjukpappersrörelse. Ganska intressant innehåll med dagens ögon, rubriken var "SCA har fler strukturaffärer att göra". Jag skrev då bla om tryckpappersrörelsen som då hade tre bruk. Jag förordade att SCA borde sälja två av dem Laakirschen och Aylesford snabbt som tusan då var/är stora förlustbringande verksamheter och värdet kunde antas urholkas.

Intressant idag, ett år senare konstatera att SCA gjort dessa båda försäljningar jag förordade i inlägget. Båda två medförde stora nedskrivningar Aylesford såldes för "en symbolisk summa" och tillgången skrevs ned med 850Mkr, Laakrischen fick man 100MEUR för med en nedskrivning på 50MEUR. Den första "inget vidare" betalt för men den sistnämda tycker jag man fått riktigt mycket pengar för. Båda affärerna kommer på sikt öka SCA vinster och räntabilitet då tryckpapper i dessa bruk minsann inte varit någon framgångssaga. Aktiemarknaden har värderat upp aktien på varje affär trots de stora nedskrivningarna.

Sten K Johnson har gått ur tiden

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Thu, 17 Jan 2013 20:22:00 +0000

Idag har vi nåtts av det tragiska beskedet att en av Sveriges de mest framstående "aktiesparare" Sten K Johnson har gått ur tiden.

Sten K hade under flera år framtädande roller inom organisationen Aktiespararna och först av allt tycker jag det är fullkomligt bedrövligt att hans bortgång inte nämns på aktiespararnas hemsida än när detta skrivs. Mest känt säkert för de lite äldre läsarna är rollen i Aktiespararna när Sten K som tog offentlig strid med P-G Gyllenhammar för de små aktiespararna i den mycket märkliga historien där P-G ville ragga kapital till utvecklandes av Volvos 740-serien genom att Norska staten skulle ta över mer än halva Volvo mot att pengar från oljeinkomster direkt in i Volvo så dom kunde utveckla nya bilmodeller. Sten K tog strid och organisationen Aktiespararna kunde vända stora delar av aktieägarnas röster och affären föll på en omtumlande bolagsstämma.

Sten K hade också en framgångsrik yrkeskarriär som tjänsteman inom Trelleborg, Sonesons och sedan ansvarig för omstruktureringen av gamla Kockumskoncernen. Olika delar bröts ut och omstrukturerades framgångsrikt i bla. investmentbolaget Skåne-gripen där Sten hade en framträdande roll, sedan köpte han själv ut delar för egna pengar bla det som sedermera skulle bli det börsnoterade bolaget Midway Holding.

Kanske var han de sista 10 åren allt lite av en mer doldis. Visst är Midway ganska så känt men hans aktieportfölj i bolaget Tibia Konsult omfattar betydligt mer än så. Bla. stora ägarandelar i Skåne-Möllan, ECOMB, LifeAssays, Sensyn Traffic, Whilborg, Rabbaldshede kraft, Image Systems dessutom flera mindre holdingbolag. Samt mer kortsiktiga placeringar såsom i bla SCA, Volvo och Telia.

Jag skulle också vilja påstå att Sten K haft stor betydelse för många unga nystartade bolag i Skåneregionen så han hade en förkärlek för start-ups och entreprenör verksamhet. Han har verkligen använt sina ekonomiska tillgångar att skapa jobb och förmögheter till andra, ett sant föredöme i mina ögon. Han har bla startat Sten K Johnson School of Entrepreneurship vid Lunds universitet och en stiftelse ”Sten K Johnsons stiftelse”, vars ändamål ska vara att främja forskning, utveckling, utbildning, bildning och tillämpning inom naturvetenskap, entreprenörskap, litteratur och musik.

Tibia Konsult hade redovisat eget kapital på 1,5Mdr vid årsskiftet 11/12. Inte illa av en aktiesparare även om den sista rocken inte har några fickor.

Kommentarer kring C remiss på idéprogram

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Wed, 09 Jan 2013 16:57:00 +0000

Det har blåst upp till mediestorm om en remiss på ett långsiktigt partiprogram i ett politiskt parti. Ganska intressant i sig då detta enbart är en remiss och absolut inget förslag på partiprogram som skall läggas fram på någon kongress. På följande plats kan du läsa remissen om du önskar läsa mer mer än rubriker på Aftonbladets hemsida

Att C hamnat i skottgluggen beror förstås på att media inte ser att detta är en remiss/förslag och inte alls något som läggs fram av en partiledning etc. utan denna remiss orsaker nu "splittring och partiledaren är nu hotad osv." Även bloggaren Cornucopia förkastar programmet, vilket jag kan tycka är lite märkligt då även han fört fram förslag om plattare skatt, mindre statlig förvaltning, EU-kritik, mer fokus på lokalsamhället mm. Saker som faktisk C för fram i remissen på programmet...

Det ska väl sägas att jag är centerpartist, så har vi rett ut den saken. Partisk alltså. Jag tycker remissen innehåller många tokigheter, men också många bra saker.

Observera att det är ytterst ovanligt att ett parti har helt öppen remissrunda om ett parti/idéprogram. C väljer inte hantera denna fråga bakom lykta dörrar utan istället tar fram en bred diskussion där man skickar ut en REMISS på idéprogram till samtliga medlemmar i ett parti och media. Det är inte partiledningens program utan en idégrupp. Nu skickas remissen ut till medlemmar, kretsar och distrikt, alla får tycka till och efter detta SKA programmet förändras och förnyas. Därefter fastställas. Det media idag diskuterar är ett förslag, som inte alls är färdigt eller klubbat. Spännande att en remiss kan väcka så mycket diskussion!

Personligen så tycker många saker i programmet är undermåligt beskrivna. Jag personligen tycker det behöver tonas ner en del skrivningar som är väldigt tokigt "nyliberala" och öka det socialliberala inslaget. Det behövs också mycket tuffare beskrivningar om energipolitik, utbildning, fred och säkerhet, bland annat. Förändringar som också med största sannolikhet kommer ske.

Samtidigt finns det i remiss många bra beskrivningar som jag definitivt ställer upp på. Saker som tyvärr inte idag diskuteras alls i media. Men där ändå Centerpartiet tydligt tar ställning. Man vill minska statsadministrationen, man vill stärka individens rättigheter, man vill flytta beslutsrätten, man vill stötta engagemang som bygger på frivillig basis, man är skarpt EU-kritiska osv. Men media väljer att fokusera på enskilda meningar om att staten inte ska bestämma dina relationer (man tolkar detta som månggifte) och skrivningar om att staten inte ska bestämma var du ska bo dvs någon form av ångsiktig vision om fri invandring.

Låt mig göra lite andra utdrag ur programmet:

Vi anser att människor själva ska styra över sina egna liv utan att utsättas för tvång, våld eller förtryck. Frihet innebär samtidigt att människor är ansvariga för sina handlingar.

Centerpartiet värnar frihet och äganderätt och anser att människor måste få hantera sina resurser och tillgångar så som de själva önskar. Fri handel och fritt företagande är därför grundläggande för det samhälle vi eftersträvar.

Företagande och handel leder till att det skapas jobb, välfärd och välstånd. Regelverken kring företa- gandet måste syfta till att hjälpa entreprenörer att göra rätt i stället för att straffa fel. Det offentliga ska inte konkurrera med det privata näringslivet eftersom det offentligas roll inte är att utföra det som enskilda människor, föreningar eller företag kan göra. I förlängningen hotar sådan offentlig inblandning också möjligheterna till arbetstillfällen, välfärd och utveckling.

. Därför måste det frivilliga engagemanget värnas. Centerpartiet vänder sig mot en politik som kväver och tar över civil- samhället genom överdrivna regleringar och byråkrati.
Centerpartiet anser att civilsamhället åter måste få en avgörande roll som grund för samhällsbyggandet. Demografi, demokrati och människors önskan om ökad makt över sin egen vardag kräver ökat utrymme för idealitet, socialt entreprenörskap, ekonomiska föreningar och företagande. Politikens uppgift är att riva hinder och röja väg för denna utvecklingskraft.

Centerpartiet motsätter sig en centralisering av makten också över denna del av samhället. Vi vill bejaka ett digitalt civilsamhälle, och ser med oro på en allt starkare vilja att på politisk väg kontrollera och begränsa den frihet som digitaliseringen möjliggör.

Staten finns i grunden till för att försvara människors fri- och rättigheter. Samtidigt kan staten, om den överskrider sina befogenheter, eller tar allt för stora resurser i anspråk, inskränka dessa fri- och rättigheter. Centerpartiet anser därför att staten bör vara så liten som möjligt. Ur ett svenskt perspektiv innebär det att statens ansvar och makt måste minska till förmån för människors eget ansvarstagande och makt över sina egna liv och gemenskaper.

Antalet statliga myndigheter och mängden lagar och regler behöver begränsas. Överdriven byråkrati är ett hot mot ett öppet och fritt samhälle och sätter käppar i hjulet för enskilda människors initiativ och entreprenörskap.

All politisk makt är ett resultat av att makt överlåtits från den enskilda människans och hennes rätt att besluta över sitt eget liv. Centerpartiet strävar efter att beslut ska fattas så nära dem de berör som möjligt – helst av dem själva.

Personlig frihet och demokratiska rättigheter är viktigare än nationella intressen. Därför motsätter sig i grunden Centerpartiet övervakning av medborgare. Alla har rätt till en privat sfär.

Centerpartiet anser att alla ska kunna välja att bo, leva och förverkliga sina drömmar hur och var man vill. Olika delar av landet har olika förutsättningar och utmaningar. Detta gäller såväl städer som landsbygd.

Centerpartiet ser mycket kritiskt på den utveckling som innebär att centralmakten i Bryssel utökas på bekostnad av EU-medborgarnas självbestämmande.
Vad tycker du?

Lär dig skilja på försäljningar av aktier och nyemissioner

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Thu, 20 Dec 2012 19:01:00 +0000

Som aktieägare, bankkund, medlem i Aktiespararna, är allmänt smårik eller prenumererar på någon obskyr tidning som inriktar sig till en förmodat välbeställd målgrupp så möts man ibland av investeringserjudanden.

De brukar vara någon inlaga på någon sida, en liten reklamplats eller i dessa digitala tiden kanske ett mail eller reklam på hemsida. Om vi bortser från bankernas försäljning av konstruerade produkter såsom aktieindexoligationer, certifikat och annat så brukar det antingen röra sig som någon form av lån till ett bolag i form av erbjudande om obligationer eller så ägarandel i ett bolag i form av aktier. Det vanligaste är såklart aktier så jag tänkte låta detta inlägg handla om aktier.

Grunden är ju att man år någon form av emissionserbjudande om ett företag med en fantastisk produkt, otroligt eftertraktade tjänster, man vill kanske göra ett förvärv och i alla stycken så kan man väl tro att företaget har fantastiskt fina framtidsutsikter. Ja ni har sett dessa erbjudande om investeringar är jag helt säker på.

Vad problemet är att man brukar läsa dessa erbjudanden med samma ögon. Man tittar lite på företagets verksamhet, ledning eller man kanske känner dom på pulsen i form av en företagspresentation. Sedan bildar man sig en uppfattning om man vill investera eller inte. Får räknar i dessa lägen. Man kanske inte ens kan räkna då företaget är nystartat och istället bildar man sig en syn på dessa framtidsutsikter

En sak brukar man nästan alltid bortse i från och det är trist då detta i högsta grad är en central fråga. Om erbjudandet om investering är i form av en nyemission i företaget i fråga eller en försäljning av aktier från bolaget huvudägare. Ytterst central fråga, men sällan att skrivs så mycket om detta i prospekt och erbjudandehandlingar. Brukar nämnas på någon rad i början översiktligt och detaljer om transaktionen brukar stå i kapitlen med de lite högre numren långt bak i prospektet.

Varför är då detta så centralt? Alternativ ett med nyemission av aktier är den alldeles primära uppgiften att förse företag med riskkapital. Pengar att använda till en verksamhet, pengar att riskera och pengar att betala löner till anställda. Utan dessa riksvilliga pengar stannar mycket av funktionssättet i det svenska näringslivet. Dina pengar du satsa blir faktiskt till en maskin, en rysk fastighet, eller en diamantgruva.

Alternativ två, dvs där syftet med erbjudandet av investering är att sälja bolaget från en större ägare är inte en central uppgift för aktiemarknaden. Här handlar det rakt ut att "casha in" likt du själv när du säljer din begagnade bil på Blocket. Du vill ha så mycket pengar som möjligt och inget konstigt med detta utan bara en normal kapitalistisk grundtanke om att tjäna pengar. Dina pengar du investerar blir ingenting annat än pengar i handen på någon som som troligtvis dricker champagne efter försäljningen lyckades.

I vissa fall så genomförs försäljningen av aktien i form av en ägarspridning och bolaget börsnoteras i i samma veva som huvudägaren säljer av en del av sitt ägande. Detta fall är egentligen ganska så klokt, jämför när t.ex. Industrivärden noterade Indutrade eller företaget Nibe såldes in på börsen. Bolaget har kvar en tydlig huvudägare (som tjänat lite pengar) och du som investerare får en marknadsnoterad tillgång som du kan realisera om du så skulle vilja. En marknadsnotering ställer också krav på informationsspridning mm. I vissa fall går det åt pipan, i andra fall lyckande placeringar. Men du har alltid möjligheten att på ett enkelt och billigt sätt avyttra din tillgång.

Tyvärr finns det också många väldigt tragiska fall i dessa nyemissioner och försäljningar. Kortfattat finns det så många sätt att blåsa små aktieägare att det nästan är svårt att räkna upp dessa i ett normalt långt inlägg men kortfattat så kan det i en nyemission var ett snett förhållande mellan "nya" och "gamla" pengar men detta är förhållandevis enkelt om man har vissa form av matematiska och ekonomiska kunskaper.

Allra störst risker tar man anser jag om man köper aktier, av en huvudägare som säljer (dvs bolaget i sig tillförs inga pengar) i ett onoterat bolag utan notering i samband med affären. I vissa än mer tragiska fall har det i dessa situation tom sålts på folk kapitalförsäkringar och andra dyra förvaltningsskal runt investeringen som i sig blir extremt riskfylld. Än värre är det kanske att ett par entreprenörer startat ett bolag för egna pengar. Sedan startar ett annat bolag (inte sälllan på någon junfru-ö), köper det första bolaget och säljer sedan en del av aktierna till ett betydligt högre pris till småsparare. Resultatet är att bolaget i sig kan bli underfinansierat men den anonyma huvudägaren (vilket oftast är ledande befattningshavare) blir rikt som sålt aktier till överpris. Och med rikedomen så kan man ju blåsa småspararna igen genom att genomföra nyemission med kraftig utspädning och garantera nyemission och således köpa tillbaka sitt ägande än billigare.

Jag skulle nästan vilja gå så långt att jag i generella termer alltid skulle vilja avråda från dessa investeringsmöjligheter som inte är börsnoterade och där du inte finansierat företaget utan istället dess ägare, om det inte handlar om någon egen form av näringsverksamhet där man har ett stort inflytande/ägarandel i rörelsen. Får du en ägarandel på 0,05% av ett bolag och kontakten är pressmeddelanden och i bästa fall en årsredovisning, ja då finns det roligare saker att lägga pengarna på, om tillgången är onoterad och du inte har något personligt inflytande.

Vidareutveckling på Lundaluppens inlägg idag om Industrivärden och Volvo

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Mon, 17 Dec 2012 17:49:00 +0000

Den gode bloggaren Lundaluppen har idag publicerat ett inlägg kring Industrivärden med en klok kritisk granskande lupp.

Lundaluppen skriver citat: "men för oss som hängt med ett tag har herr Nyrén förstört stora värden." Jag tänkte problematisera lite kring detta och kolla på hur stora värden som Nyrén kan tänkas ligga bakom i värdeförstörande och om det verkligen är så illa som det sägs.

Anders Nyrén tillträdde som VD för Industrivärdenden 3 maj 2001 sedan dess har Industrivärdens aktie gått plus 13 procent. Något ynka lite bättre än börsindex (OMXS30) exkluderat utdelningar någo tännu lite bättre med utdelningar inräknat. Jämför vi med antagonisten Investor så är utvecklingen i stort sett helt likvärdig. Nyréns period är inte strålande, inte heller en katastrof.

Nyrén efterträdde Claes Reutersköld som var en mycket karismatisk och frispåkig person. Dessutom mycket pedagosisk och skrev förträffligt trevliga VD ord. Jag ser vissa likheter med Investor Börje Ekholm. Herr Reutersköld gjorde under sin period ett antal lyckade affärer och några synnerligen misslyckade. Mest minnesvärd med misslyckade är väl Skandia och försäljningen av Fundament (ett stort fastighetsbolag) 1997 hade ju inte varit fel att behålla idag. Att reutersköld lät Ericsson utgöra nästa halva substansvärdet när det var som värst var ett radikalt misslyckande och dålig riskspridning. Å andra sidan var de inititala inköpen i bla. Sandvik ingen dum idé. Över till Nyrén.

Vid Nyréns första kvartalsrapport såg Industrivärdens portfölj ut enligt följande:

87% av tillgångarna var börsportföljen. 13% den onterade portföljen. På denna tid var Industrivärdet ett blandat investmentbolag.
Börsportföljens största innehav:
Ericsson 27% (hade första kvartalet 2001 gått ned 45%!), idag för övrigt 7%
Handelsbanken 11%
Skandia 11%
Sandvik 11%
SCA 10%
Läkemedelsportföljen 10% (dvs Lundbeck, Pfizer och Pharmacia)
Resterande 20% (dvs SSAB, Scania(!), Skanska, Volvo mfl)

Onoterade dotterbolag:
Indutrade
Besam
Indutrade
mfl.

Översiktigligt, vad har Nyrén gjort? Det man först och främst kan säga är att han i högsta grad har renodlat Industrivärden. Han har avvecklat hela de onterade kapitalplaceringarna, sålt alla de helägda bolagen (Indutrade börsnoterad). Han har avvecklad Industrivärdens komplicerade aktiestruktur och den är idag bara en A och C aktie. De olika komplicerande mellantingen är borta.

Idag (sista september) ser den reodlade börsportföljen ut enligt nedan:
Handelsbanken 25%
Sandvik 20%
Volvo 18% (större idag)
SCA 14%
Ericsson 7%
Skanska 5%
Indutrade 5%
SSAB 4%
Höganäs 2%

Nyréns affärer då? Ja ytterst så är och förblir såklart Volvo, Nyrén Nemisis. det är utifrån detta han idag bedöms i affärspressen på gott och ont. Men samtidigt icke den allenarådande affären vi bör ge honom betyg över.

Under de knappa 12 år han varit VD så har har gjort några affärer från ax till limpa dvs där man köpt och sedan sålt bolaget. Dessa bolag är Össur, Munters, Tandberg och Hemtex Resten av arbetet har varit att avyttra bolag som förvärvades före hans tillträde eller köpa på sig bolag som ännu inte är avyttrade (Volvo, Höganäs). Låt oss först dissekera de affärer som genomförs från ax till limpa.

Vi börjar med den största tråkigheten Hemtex. Här har Industrivärden förlorat rejält med pengar -90% eller något i avkastning kan jag tro. En smärre katastrof och den sista affären med försäljningarna talade man inte ens om i ett pressmeddelande. Inga superstora pengar som tur är.

Sedan så tar vi Munters. Här fick Industrivärden på en innehavstid av 5-6 år en avkastning på +50%. Förvärvades före och såldes efter finanskrisen så med det facit någorlunda godkänt skulle jag vilja säga.

Tandberg, en kalasaffär. +55% på ett års innehavstid. enbart ett par hundra miljoner i vinst dock. Värre blev det för Ericsson som köpte bolaget av Industrivärden.

Sedan den riktiga stjärnsmällen. Det isländska bolaget Össur som Industrivärden ägde under några år. Köpte mer i och stöttade i en nyemission i samband med förvärv och sedan sålde. Avkastning +90%. Knappt en halv miljard i vinst.

Utifrån dessa fyra innehav så får man väl ge Nyrén med knappt godkänt. Utöver dessa bolag så har vi de bolag som sedan Nyrén påbörjat men ej ännu avslutat. Dessa är: Volvo, ingen god affär än så länge. Ett nollresultat exklusive utdelningar. Höganäs uppskattar jag ligger plus 40-50% under innehavstiden ed frikostiga utdleningar dock. Bättre än börsindex under given period.

Några ytterligare reflektioner under Nyréns period. Industrivärden har ökat den finansiella risken i bolaget med allt mer belåning. Ur en historisk synvinkel, mycket ovanligt för att vara Industrivärden. Jag ser detta som negativt överlag. På den positiva sidan vill jag lägga till att Nyrén medverkat i emissionen av konvertibler detta har givetit Industrivärden mycket låga räntekostnader. och här får vi kvittot om det var lyckat om några år. Idag ser jag att det är bättre att konvertiblerna blir till aktier än ersätts med lån. Köpen i Handelsbanken har hitills varit bra och "gratislunchen" när Lundbergs ville aktiebyta A och B aktier drog Industrivärden in en liten hacka på.

Sammanfattande betyg av Nyrén 3 av 5. Men mycket hänger på hur Volvo utvecklas de kommande åren.

De allmänna bostadsbolagets revansch. Nu har ni chansen!

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Sun, 16 Dec 2012 20:10:00 +0000

Den svenska bostadsmarknaden har för att säga det ärligt, punkterat rejält. I de flesta orter har bostadspriserna gått ner, nybyggnationen är på väg rätt ner i källaren, riskvilligheten hos bostadsköpare minskar och bostadsbyggare såsom JM, Skanska mfl får allt svårare att sälja sina nybyggnationsprojekt samtidigt som bankerna som är finansiärer allt mer drar öronen åt sig.

I denna situation anser jag vi (dvs "samhället") bör istället för att sitta med armarna i kors agera proaktivt. Samhällsbyggandet måste fortsätta. Det finns yttersta viktiga bostadsfrågor att ta tag i, alldeles oavsett bostadsmarknaden. Vi behöver kloka, energieffektiva bostäder för Sveriges befolkning alldeles oavsett konjunktur och bostadsbubblor. Jag anser inte vi har råd att vänta på den allsmäktige "marknaden" att ordna detta. Bättre att vi samhällsmedborgare tar tag i problemen medan marknaden har fullt upp med eurokriser och vilken färg det är på Berlusconis kalsonger,

Jag vill i det blogginlägg peka ut en viktig aktör som i dagens situation och marknad har möjligheten att agera proaktivt, De allmännyttiga bostadsbolagen. Från att ha varit undanskymda, tråkiga," hyresbostäder för de som inte har råd att köpa" osv så är det nu dags att gå från statist till dirigent. För i denna marknad så är det klart att hyresrätten blir allt mer eftertraktad. I en allt mer krisande marknad för byggföretag finns också större möjligheter att pressa byggkostnader samtidigt som många kommunala bostadsbolag har lättare att finansiera sig än privata fastighetsbolag. Guldläge att återigen bli samhällsbyggare.

Ett problem på dagens bostadsmarknad är unga familjer i universitet och högskoleorter och kranskommunerna till dessa. Man kan tro att unga människor även framgent kan tänkas vänslas med varandra, bli kära och bilda familj som vi gjort i alla tider. Hus är ingen evighetsprodukt och bostäder behöver byggas, särskilt i kommuner som växer i invånarantal. Familjen Pelle och Lisa som träffades under studieperioden har fått jobb och skaffar barn. Pelle och Lisa har inte de 15% i kontantinsats som banken kräver för att köpa bostad och dom är heller inte direkt sugna på att köpa.

Det proaktiva kommunala Bostadsbolaget i min fiktiva kommun fjollträsk ser möjligheterna och har startat ett fastighetsprojekt vid namn lyckliga gatan, som består av 12 st radhus. Bostäderna är väl lämpade för en ung nybildad familj, energieffektivt och fullt lagom stort i storlek (dvs betydligt trängre än Vräkvillan som säljs till ett hutlöst pris i närheten av byggbolaget Tälja guld som smör AB).

Radhusen på lyckliga gatan är inflyttningsklara i form av sök. Hyrköp. Dvs det är en hyresrätt som det bara är att flytta in i helt utan några pengar men med det undantaget att hyresgästen erhåller en option att köpa bostaden till produktionskostnaden inom en 6års period. För enkelhets skull så tänker vi oss att prododuktionskostnadem för detta lilla energieffektiva radhus med IKEA inredning har en produktionskostnad på 1,5mkr. hyran som BoiFjollträskAB tar ut är 10 500kr i månaden. Då ingår, drift, kapitalkostnad och allting annat som ett fastighetsbolag måste ha täckning för även ett allmännyttigt bostadsbolag som BoiFjollträskAB.

Vad som ytterligare är speciellt är att 500kr av hyran i normalfallet är en vinst men som i detta fall läggs i en liten pott. Om det är så att Kalle och Lisa vill köpa bostaden för 1,5 Mkr någon gång under de kommande 6åren så får dom lov att nyttja 500kr per månad dom bott i bostaden hos BoiFjollträskAB som en delfinansiering. Flyttar dom eller inte vill förvärva bostaden så tillfaller pengarna efter 6 år BoiFjollträskAB. Detta blir då profit och ersättning för att dom tar risken under tiden Kalle och Lisa är hyresgäster. Om Kalle och Lisa köper bostaden så visst blir det ingen direkt vinst för BoiFjollträskAB men det är trots allt ett allmännyttigt bostadsbolag och dessutom så frigörs nu pengar som bolaget kan använda i det fortsatta bostadsbyggandet i Den lilla kommunen fjollträsk.

Fördelen för Kalle och Lisa är i mitt tycke också ganska så fina. Dom kan flytta in i en bostad, som hyresrätt men det kan också om det går väl och familjen fortfarande är lycklig bli deras egna ägna hem. Förvärvar dom bostaden efter 6år, så har deras hyrande också skrapat ihop en liten kontantinsats på 36000kr tillsammans med sina egna sparpengar dom nu lyckats spara ihop genom enträget arbete och sparsamhet.

Detta är i mitt tycke ett sätt för ett kommunalt bostadsbolag att idag vara proaktivt. Andra möjligheter är exempelvis att det idag med hyresrätter är lättare att styra vart kommuninvånarna ska bo. En privat aktör vill i en kommun allt som oftast bygga i de allra mest centrala delarna i kommunens huvudort. Det är mest lönsamt i en uppåtgående bostadsmarknaden med följden att allt mer folk dras till det centrala. Idag när färre vill köpa, så kan hyresprojekt på orter lite utanför centralorterna bli väl så attraktiva för unga familjer. Det kan då mycket väl bli bidragande orsaker till att den lilla ICA butiken får vara kvar i orten, invånarna trivs bättre utan några direkta kostnader.

Ratos hösten 12, säg hur står det till?

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Sun, 16 Dec 2012 14:46:00 +0000

Private-equity konglomeratet Ratos har haft ett rätt så besvärligt år över lag. Aktien har gått kräftgång, resultaten i innehavsbolagen har varit synnerligen skrala och det har i vissa bolag varit så besvärligt att den finansiella situationen har behövt stöttats från moderbolaget. En tuff start för nya VDn Susanna Campell. Som för övrigt verkar vara en mycket spännande, mångfacetterad och kunnig person. På den positiva sidan för året kan läggas en god exit i bolaget Stofa där Ratos under innehavstiden gör ett totalresultat om en årlig ränta på 55% på den initiala investeringen. Får betecknas som lysande skulle jag vilja säga. Mindre lysande är försäljningen av Contex. En miserabel affär med IRR på -16%. Tidigare i vår har man sålt Anticimex med gott sammanfattande slutresultat.

Nu ska man som aktieägare inte hålla sig fast i det förflutna utan bedöma ett bolag för dess kommande Resultat. Så låt oss se på hur det ser ut i dag för Ratos så här strax innan jul nådens år 2012 i väntan på jordens undergång enligt mayakalendern som planenligt sker i nästa vecka.

Låt oss börja med den finansiella balansräkningen. I denna sammanställning förutsätter jag att avtalen om Stofa och Contex slutförs planenligt.
Ratos har idag aktieinnehav i 15 olika bolag. Tidigare har man kommunicerat att man i normalfarter ska ligga mellan 15-20 innehav så man ligger på den nedre delen av antal bolag. Dvs mer troligt med förvärv idag än avyttringar.

Dessa 15 bolag är upptagna om ett bokfört värde om 10,092 Mdr. Utöver de upptagna aktieinnehaven så har Ratos en påse pengar som uppgår till ung. 3,3mdr om vi räknar de senast avtalade försäljningarna som genomförda. Ratos har Mao på moderbolagsnivå en stark finansiell ställning där en fjärdedel av tillgångarna utgörs av cash.

Total substansvärde uppgår således till ung. 13,3-13,4 Mdr. Beräknat i relation till antalet utestående aktier som finns i bolaget cirkus lite avrundat 42 kr per aktie. 10,5 per aktie i cash.

Sedan då resultaten. Här kommer vi idag in i pudelns kärna på Ratos problem. Borträknat sålda bolag så är vinsten från bolagen på sista raden 33Mkr de första 9månaderna i år. Verkligen inget att skryta med sett till tillgångarna på 10mdr. Riktigt åt pepparn får man nog lov att säga. För visso har bolaget förklarat att en hel del av försämringen är engångskaraktär. För 40mille om året i löpande vinster på årsbasis i innehavsbolagen räcker inte alls för att motivera bolagets storlek. Om vi räknar löpande vinster i innehavsbolagen sedan 2007 och sätter årets resultat till just magra 40mkr så får vi ett genomsnitt i löpande vinster om drygt 1,2mdr per år. Kommer bolagen resultat lyfta sig hit? Kräver nog en hel del hjälp med konjunkturen. Dock är Ratos idag mindre i balansräkningsomfång idag än snitten de senaste 6åren, så idag kanske vi kan hoppas på i alla fall 1mdr i löpande vinster. 3,1kr per aktie, resten av kalkylresultaten får lov att komma från exitresultat.

Ratos målsättning är att generera en IRR om 20% på bolagets tillgångar. Med vinstdelningar, kostnader mm. Så uppskattar jag kalkylmässigt detta till 18% per år. Dvs kalkylmässig vinst per aktie om man litar på bolagets målsättning 7,5kr. Det är utifrån denna siffra vi bör bedöma bolagets utdelningskapacitet. Sett till aktiekursen en långsiktig kalkyl p/e på knappt 9. Dvs hyfsat billigt om dom når sin målsättning. Ganska dyrt om dom når halvvägs långsiktigt. Utdelningen? Den är idag (eller rättare sagt i våras) 5,50kr per aktie. Det finns idag dessa pengar i kassakistan att dela ut och ändå ha en investeringsslant över. Höjning, inte troligt enligt mig då 5,50 i relation till kalkylen 7,5 är lite riskfyllt speciellt då bolaget kortsiktigt har lönsamhetsproblem. Sänkning? Nja, kanske det bästa för bolaget idag men oddset är nog ändå oförändrad utdelning. Hade jag fått bestämma så hade jag sänkt utdelningen till 4kr med hänvisning till bolagens skrala lönsamhet idag och konjunkturutvecklingen.

Nu bör vi såklart lägga stora säkerhetsmarginaler på detta såklart.

Upp till bevis Nyrén!

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Sun, 16 Dec 2012 12:04:00 +0000

Så här strax innan julefriden sänker sig ner över Svea rike så möttes vi av en förhållandevis intressant nyhet att franska Reanult säljer alla sina aktier i Volvo. Den försäljning av aktier sker dels genom att ett antal röststarka À-aktier köps av bl.a Industrivärden och dels genom att Reanult konverterar resterande av sina A-aktier till B-aktier och har genom några investmentbanker försålt detta till mängder med institutioner. Kanske inget som de flest höjer på ögonbrynen för men jag vill påstå att detta är synnerligen big news. Ett av de allra största svenska företagen har Mao återigen fått en svensk huvudägare, genom Industrivärden och då indirekt genom ask-i-ask Fredrik Lundberg.

Låt oss titta lite på historien ett ögonblick för att förstå helheten. AB Volvo kommer ursprungligen från ett dotterbolag till svenska kullagerfabriken, SKF som började tillverka bilar och lastbilar för att få större avsättning för sina kullager. Bolaget delades ut till SKFs ägare och blev sedan självständigt. Efter WW2 var Volvo ett av de svenska företagen som stod redo att leverera sina varor till en värld i återuppbyggnad. Under legendariska Gunnar engellau växte företaget fantastiskt och blev ett av våra största svenska företag. Sedan kom PG in i bilden och bolaget växte vidare. Man växte ifrån sina aktieägare till den grad att Volvo i sig blev en maktfaktor och sfärbolag. Volvo och Wallenbergs blev de två stora maktblocken i svenskt näringsliv och Volvo fusionerade sig med bl.a. Beijerinvest (Anders Wall). Man ägde såväl livsmedelsbolag, läkemedel, snus och massa andra tokigheter mer än lastbilar. Man förskte få in norska staten i en oljaffär bla. Bolaget som maktfaktor hade ingen huvudägare utan PG som direktör blev den som bestämde först som VD och sedan som styrelseordförande. Det sista beslut PG skulle ta var att fusionerade sig med Reanult. Protesterna blev massiva från hela ledningen och ägarna. PG fick gå och med det inleddes nedmonteringen av Volvo som sfär. Succesivt avyttrades kringsaker. Såväl pengar som bolag delades ut till aktieägarna. 99 såldes personbilstillverkningen till Ford och även om bolaget fortfarande var spretigt så blev det allt mer inriktat på lastbilar, bussar och motorer.

Här står Mao ett nyfriserat bolag med en tydlig kärnprodukt utan huvudägare. Givetvis såg Wallenbergs sin chans. Investor köpte in sig med 5% och började förhandla med bolaget genom sitt egna bolag Scania. Med Scania-Volvo skulle Sverige bli bland de störst i världen på lastbilar och Wallenberg bli huvudägare. Konkurrensmyndigheterna slog bakut. Bolaget skulle få monolpolliknande ställning i vissa delar av världen bl.a. Sverige. Affären sprack. Investera sålde sina aktier och det var status qou. Samma dag som undertecknad fyllde 20år annonserade alternativ affären till Scania. Fusion med Reanult som nu hade ledningens stöd. Volvo tog över deras lastbilsverksamhet (Mack och Reanult) och betalde med egna aktier. Bolaget fick stordriftsfördelarna och huvudägaren.

För många var det dock uppenbart att fransmännen inte skulle kvarstå som huvudägare under evinnerlig tid. Två aktörer såg detta framsynt. Christer Gardell och Industustrivärden (med deras då starke man Tom Hedelius som var mångårig styrelseledamot i Volvo. Båda aktörerna köpte aktier och maktkampade. sedan kom finanskrisen och bolaget drabbades hårt, hade dessutom precis innan delat ut alldeles för mycket pengar. Reanult sålde inte sina aktier.

Tills nu då. Jag tror personligen att Nyrén och de andra industrivärden direktörerna är synnerligen nöjda hur detta har utvecklats nu. Med affären blir Industrivärden solklart huvudägare, Gardell blir helt överspelad och äntligen efter mer än ett halvt sekel så får Volvo en ägare av kött och blod.

Vad händer här näst? Gissningsvis en hel del skulle jag vilja tro. Jag tror mer på renodling och avyttringar än expansion de kommande åren för Volvo. Mer fokus på lönsamhet än tillväxt.

Varför denna aversion mot kreditkort?

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Sat, 15 Dec 2012 12:33:00 +0000

I brist på ork för annan sysselsättning med en rejäl förkylning i kroppen så tar jag ett litet bloggmarathon idag. (har väl en del bloggande att ta igen sista halvåret) Bland "ekonomibloggar" (hurvida det finns ett begrepp som detta) så prisas sparsamhetens lov och göra inköpen på kreditkort är om inte dödsstraff på så i alla fall något man förtjänar några piskrapp för. Ärligt talat, jag förstår inte detta. Tycker i själva verket kreditkort ur konsumenthänseende är genialiskt. Äger själv bara kreditkort och göra alla mina inköp på kredit. Vafalls? Sedan kanske jag inte är som konsumerar allt för mycket.

Tro mig, det är inte ditt kreditkort som gör dig fattig. Utan hur mycket du väljer att konsumera för, alldeles oavsett om du handlar med kontanter, bankort eller kreditkort. Det är vår konsumtion vi behöver förändra ang julklapptips vill jag tipsa om "naturagåva" a la Cornucopia Visst finns det säkert individer som handlar mer enbart för att "man inte ser pengarna" vilket givetvis är synnerligen beklagligt men detta är i grunden en fråga om konsumtionbeeteenden och inte en fråga om transaktionssättet.

Individer som reser mycket i sitt arbete har i de allra flesta fall kreditkort. "Förr i tiden" så var det förhållandevis vanligt att dessa kreditkort var företagskort dvs räkningen gick till firman som betalade kalaset och så fick man löneavdrag för ev. privata utgifter på kortet. Idag efter diverse tobleroneaffärer, riksrevisionens granskningar av statliga myndigheter och ett och annat missbruk med kortaffärer på våra större svenska företag så är företagskorten på kraftig tillbakagång även bland högt uppsatta tjänstemän. Normalfallet idag är att företag och offentlig sektor erbjuder att man som anställd erbjuds ett gratis kreditkort men där allt skrivs på dig som privatperson. Dvs räkningen går inte till firman utan till dig som privatperson och sedan får du på reseräkningar styrka de utgifter du haft får får ersättning för dessa och så får du i bästa fall ersättning utbetalad samtidigt som räkningen på kortet ska betalas. Mao så kan du själv antingen använda ditt erbjuda "gratiskort" eller så får du ordna eget kort. Vilket enligt mig enbart är av godo för dig som anställd (du kan få bonus på utlägg du inte betalar bla.)

Kreditkort har som sagt många fördelar. Du får en räkning varje månad och får på så sätt ränta på dina pengar du har kvar på ett konto och redan handlat för och i vissa fall så får du bonus/cashback/fondandelar/points/awards mm för summan du handlat för. Företag och banker gör ju allting för att knyta upp dig i olika lojalitetsprogram för även dom tjänar ju stora pengar på kortanvändande.

Observera att du verkligen inte bör ha mer kort än du verkligen använder då detta belastar din kreditscore. Helst ska man enbart ha ett kort! Reser man mycket så kanske det är att rekomendera att ha två så ett alltid är i reserv av olika betalningssystem (Mastercard/Visa mfl.)

Vilket är egentligen det bästa kreditkortet idag?
Finns otroligt många kort med mer eller mindre förmåner och det är väl en omöjlighet att ge rekomendationer. Men det finns många intressant kort mer mervärden mer än bankens enklaste bankort. Reser du tåg exempelvis torde SJ kort vara klokt och ge dig ett par gratisresor med tåg per år, SAS Eurobonus kort för flygresenären där inköp bli flygresor, Remenber Card ger 1% i kontanter tillbaka på allt du handlar, Handelsbanken Platinum ger gratis tillträde till flygpplatslouncher (alla som väntat ideliga timmar i flygbyten lär nog uppskatta detta) samt 0,5% av köpesumman utbetald i fondandelar. Sedan finns ju AMEX med alla deras förmåner men det har jag aldrig begripit mig på.. De allra flesta kreditkort innehåller också betydligt bättre reseförsäkringar än standardbankkort.

Använder man storbankernas kreditkort och är kund i annan omfattning så torde själva kortavgiften vara bland det lättaste att pruta bort.

Köp nu, betala inom 60år

noreply@blogger.com (Cristoffer) — Sat, 15 Dec 2012 10:54:00 +0000

Banken SEB gick igår på sedvanligt SEB-manér utan med centralt tagna beslut på ett huvudkontor där man givetvis är betydligt mer klokare än ute bland bankpöbeln på kontoren. Denna gång är beslutet från Kungsträdgården att kräva amorteringar på lån tagna på över 70% av bostadens pris och på detta 60årig amorteringstakt. Som vanligt centralstyrt och centraliserat och denna gång centralt beslut om amortering. Basta!

Jämför med konkurrenten SHB som aldrig skulle ta sådana centrala beslut så deras beslutsfattande sker på det lokala kontoret i dialog mellan kund och handläggare. Jag roade mig med att fråga en god vän som arbetar på ett lokalt SHB kontor om hur deras kunder(typ mig bl.a.) amorterar idag. Vännen (som jobbat på det lokala kontoret +15år) svarade att schablonmässigt så har alltid alla kunder som lånat över 75% amorterat sina lån så länge hon minns med enstaka undantag till följd av sjukdom, arbetslöshet mm. och bland de lägre belånade är det väl "omkring 50-60%" av kunderna som amorterar. Äldre generationer brukar ha betalat av sina lån. Huruvida situationen på det lokala SEB kontoret är annorlunda vet jag inte och det är svårt att ta reda på då SEBs hemsida inte visar ett lokalt telefonnummer på sin hemsida, utan ett nummer till "(o)personlig service" för privatkunder vid någon central disk någonstans i världen. Kulturskillnader...

Nåväl amorteringar, det är givetvis och självklart bra att folk(dvs du och jag) amorterar våra bostadslån vi tagit. Även jag har bostadslån och amorterar även om det i mitt fall är en belåning under SEB magiska gräns och jag kanske inte skulle blivit tvingad, men givetvis bär jag genom lånet privatkonomiska risker. Ett hus är ingen evighetsprodukt utan för att behålla sitt värde behöver man drifta och underhålla huset, och som jag anser betala av lånet då det inte minst är ekonomiskt rationellt också. Jag brukar säga att man bör skilja på rollen som fastighetsägare och hyresgäst och räkna på båda sakerna om man ska köpa hus. Om du köpt din bostad intar du båda rollerna och kan med ena handen räkna som en fastighetsägare och med andra handen om din hyra är rimlig som hyresgäst.

Om Amortering blir allt mer vanligt förekommande bland bostadslånetagare så tror jag att det finns en väldigt tydlig förlorare på detta. Nätmäklarna. Det finns givetvis många som istället för att amortera förslöar sina pengar allsköns plastprylar och senaste stereroanläggningen men troligen så är det så att de allra flesta är någorlunda rationellt tänkande individer som du och jag. Värre är det ju för grannen som vi alla alltid skakar på huvudet åt. hur har dom råd? :) Om man inte amorterar så brukar man som sagt lägga undan lite pengar och förslösar inte mer av det faktum att man för lite mer i plånboken. Antingen spara på bankontot eller kanske i kapitalförsäkringen eller lilla fondsparandet.

Givetvis gör alla inte så men jag tror att företag som Avanza och Nordnet det senaste deceniumet levt gott på att sparsamma individer istället för amorteringar satt in pengar hos dessa banker och köpt aktier och fonder. Denna pengakran kan nog vridas om synnerligen hårt om sparsamma individer med bostadslån börjar amortera mer istället. Här kan amorteringskulturen slå rejält mot dessa "sparbankers" lömsamhet. Men i grund och botten är detta synnerligen gott, att det är återbetalningsdags.