Lifecheck

Facebook"skämtet" som gick så fel, så fel...

2012-01-28T22:45:00.005+01:00

VARNING!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Ett så kallat "skämt" cirkulerar just nu runt på facebook. Det lyder såhär:

Jag pallar inte längre..... en sjuk människa har sökt upp mig.. Ringer, skickar meddelanden och sms hela tiden.. flera nätter har jag vaknat av sms.....vad skall man göra?? Polisanmäla?? Ni kanske känner igen den här personen??... http://facebook.com/profile.php?=73322363...

Länken är sådan att den går till din profil.

Jag blev fruktansvärt ledsen, förtvivlad och sårad, för den person som la ut detta trodde jag var en vän till mig, vi kan prata om allting, när vi väl gör det. För han är en väldigt upptagen människa och jag har ibland försökt få kontakt med honom. När jag såg det här meddelandet blev jag så förbannad på honom för att han är så feg och inte kan säga rätt ut att han inte vill ha kontakt med mig, han kunde ju till exempel ha blockerat mig.

Men, som sagt, han "skämtade" bara... Så, vad tycker ni läsare, är det okej att skämta om sånt här? Det tycker verkligen inte jag, för det finns massvis med människor som har det precis såhär. Jag har flera gånger råkat ut för liknande stalkeraktiga personer och då har jag sagt rakt ut till dem att jag inte orkar vara deras vän och sedan brutit. Det kan göra ont att höra men det gör tusen gånger ondare att läsa om sig själv som en brottsling på en social sajt med miljontals anhängare. för ofta så kanske man bara försöker få kontakt med dem, man tänker inte att man förföljer dem liksom. Tyvärr har jag mer erfarenhet av falska personer än av ärliga, så hur ska man kunna veta att det är ett "skämt"?

Många av dem som beter sig såhär är ensamma och mår dåligt, de vill egentligen inget illa. Men de behöver lära sig och jag vet inte hur, men vi kan inte ta på oss ansvaret för dem utan måste slå oss fria för att orka. Vem vet, sådana här meddelanden kan mycket väl leda till att någon därute tar sitt liv. Skulle du kunna leva med det på ditt samvete? jag vet ju liksom att jag absolut inte har smsát honom på nätterna, men jag blev orolig att mobilen kanske hade blivit hackad, det har man ju löst mycket om.

Jag ber dig tänka om innan du får för dig att "skoja" på det här sättet, och om du ser ett sådant meddelande på en väns fbstatus ska du alltså inte ta det personligt.

Lite skämt måsta man väl tåla, eller...? Hmmmmmmmm....

När de ofredar oss känner de sig ridderliga...

2012-01-24T12:41:00.013+01:00

...för vi ska ju vara tacksamma och glada över att få erbjudanden eftersom vi stackars handikappade annars inte får nåt i oss. Och är man full och lättklädd får man skylla sig själv (DERAS ÅSIKT)...!

Jag har i min bok beskrivit hur jag, som nyinflyttad i Stockholm och flitig färdtjänstkund, blev ofredad på diverse sätt. Det var tafs på benet, kommentarer om min kropp och klädsel, intima frågor. Ett par gånger fick jag erbjudande om att bli ihop med dem, för "jag är jättesnäll", eller bjöd in sig på fika efter att de kört mig hem. Jag fick ljuga och säga att min pojkvän väntade hemma för att de skulle lämna mig ifred. Varför anmälde jag inte det? I efterhand har jag tänkt att självklart skulle jag gjort det, men det är ju det där med ord mot ord. När man inte kan binda dem vid brott genom sperma eller att man fått synliga skador är det svårt. Detta var precis när de började sätta in kameror i bilarna, men det där verkar det vara lite si och så med än idag...

I boken tar jag upp ett känsligt, men ack så viktigt ämne: Många invandrares syn på kvinnor och i synnerhet kvinnor med funktionsnedsättning. Jag ska återigen säga att jag vet om att det även finns svenska män som gör såhär, men merparten är, tyvärr, män med invandarbakgrund. Vad ska man då göra för att stoppa detta? När de hur lätt som helst kan köra utan sina legitimationer eller när de får tillbaka sina indragna leg efter fem år och kan köra vidare? Jag anser att den som dömts aldrig mer ska få ett taxileg, samt att det ska komma någon teknik för ansiktsigenkänning eller något annat så de dömda inte kan köra (eftersom det är så välidgt lätt att köra ändå genom att låna någon annans leg). Kameror bör vara obligatoriskt och regelbundna kontroller av att de fungerar, då kan inte ord stå mot ord efterom det finns bevis.

Att direkt avvisa dem ur landet kan tyckas vara den enklaste lösningen, men då fortsätter de bara att våldta, de kan hur lätt som helst ta sig till ett annat västerländskt land och fortsätta våldta... Nej det bästa sättet är att kastrera dem och spärra in dem på livstid, eller ännu bättre: Använda dem till medicinska försök, som man idag använder små oskyldiga djur till (detsamma gäller för pedofiler)!

Jag hoppas att ni alla ser på Uppdrag granskning imorgon om färdtjänsten (uppföljning av förra veckans program). Jag kommer att lägga ut det här på bloggen också.

Jag kan bara säga, att jag numera åker färdtjänst så lite som möjligt, och då alltid sätter mig i baksätet. Men mina tankar är hos dem som inte har den möjligheten, som måste sitta i fram och som måste åka färdtjänst kanske varje dag. Som inte kan skrika, försöka slå sig loss eller springa därifrån och själva kalla på hjälp.

Pånyttfödd!

2012-01-23T18:35:00.009+01:00

Yes, jag har varit där, äntligen! På en kurs med Share music. Jag tyckte liksom att det var dags nu, har velat åka ett tag nu men en helgkurs känns så kort. Fyra dagar (eller ja tre dagar om man ska vara petet) är lagom. Fast, ett veckoläger vore ju inte fel. En vecka med bara dans och musik. Fyra dagar med dans och musik är inte fy skam det heller! Jag har inte haft så roligt på åratal, och massa nya vänner fick jag med! Och det där som alla sa till mig att jag inte kunde göra när jag var lite, det gick ju aldeles utmärkt :). Och det är otrligt vad mycket roliga musiknanicker det finns, som faktiskt gör att ALLA, oavsett fysisk förmåga kan utöva musik. Samt få det att låta BRA. Jag är full av ny inspiration och lust. Som född på nytt!

Alla borde göra något sånt här åtminståne en gång i sitt liv!

Av någon anledning bokade jag ett för tidigt tåg... men jag gillar att åka tåg tidigt på morgonen, det är mysigt att se soluppgången från tågfönstret och dessutom kan man förebeställa frukistpaket när man köper biljetten :)

Jag har en extremt ful ovana och det är att jag alltid packar ner för mycket saker i necesären. Halva innehållet låg vid fotandets stund redan i badrummet...

Kolla, en sån här har jag också, fast en grå. Bra det, då kände jag mig extra hemma :)

Keso-tjejerna, släng er i väggen :)

SoundBeam - maskinen som gör musik av dina rörelser!

Såhär glad blir man av att åka på Share Music-kurs :)

Och sen kom det snö. Massor med snö!!!

Vad är det för fel?

2012-01-11T21:21:00.004+01:00

I förra veckan kunde vi läsa en hårresande artikel om hur en pappa lämnade sin son att i kylan gå hem från Uppsala till Stockholm, endast iklädd sina tunna träningskläder. Anledningen? Han hade spelat en dålig innebandymatch!!! Och några dagar senare var det en artikel om en pappa som bland annat stängt ute sin dotter på balkongen, i minusgrader. Han hade misshandlat henne under lång tid, anledningen var att hon inte dög. Det var inte många år sedan löpsedlarna skrek ut att en mamma i Bromma hade misshandlat sina barn mycket gravt. Hon lät dem bland annat sova direkt på sängen, alltså ingen madrass utan direkt på fjädringen.

Alla de föräldrar som åkt dit har fått dryga straff. Men de som inte åker dit, vad händer med dem, och barnen? Vad är det som får dessa föräldrar att göra såhär? Varför är det så svårt att bara avveptera barnen som de är? Hur kan man INTE inser vilket lidande de orsakar för resten av livet? Svaret är tyvärr att alltför många har svåra psykiska problem och inte bör ha barn. Ett långt fängelsestraff är naturligtvis ett idelaiskt straff, men inte för alla. Många behöver istället sluten psykiatrisk vård, därför borde det vara obligatoriskt att man gehomför en undersökning när de åker fast.

Det finns många som anser att man ska ha ett körkort för barn. Jag undrar i såfall hur ett sådant körkort ska utformas, hur lämplighet ska bedömas och vilka garantier ett godkännade av testet har för att man ska vara en bra förälder. Jag tror snarare på att förbereda blivnade föräldar inte bara på förlossning och första tiden, utan på att de faktiskt är föräldrar i flera år, samt att de ska få mer tillgängligt sötd under barnets uppväxt. Därtill måste alla de vuxna som har med barnet att göra; lärare, ledare mfl, bli bättre på att i ett mycket tidigt stadium kunna upptäcka om något är fel. Då kan även föräldrarna få hjälp, för jag tror absolut inte att alla är psykikst störda utan man kan ha andra problem och man kan ha det besvärligt med barnen på olika sätt.

Familjeterapi skulle kunna vara en bra grej, samt att föräldrarna också får gå till psykolog och prata själva, inte bara barnet. Även var och en för sej. Det är ofta för mycket fokus på barnets problem och för lite på föräldrarnas och de underliggande orsakerna till problemen. Någon som minns programmet Nannyakuten på tv3? Där gjordes väldigt ljupa utredningar och många av dem visade på olika problem som föräldrarna hade och varför de gjore si eller sa så. När de fick hjälp att förstå det och kunna bearbeta det, blev familjens situation inte bara bra, utan bättre än vad den tidigare hade varit. Man måste våga prata om saker, kunna förstå varandra och inte bara skuylla ifrån sig. Säkert svårt, jag har ju inte själv barn men jag har tillika erfarenheter.

Och med de orden tänkte jag gå ut på dagens sista vovvepromenad och sen krypa till kojs. Varit på arbetsförmedlingen idag och det kan bli så att mitt liv tar en helt ny vändning som jag inte hade räknat med. Spännande, jag berättar mer senare.

Godnatt!

Kär!

2012-01-07T01:01:00.006+01:00

Jag kan inte sluta lyssna på denna. Fattar inte vad coacherna i The voice (inte) tänkte på. Ola erkände visserligen att han ångrade sig lite men då var det ju för sent. Det gör inget, för hon kommer att lyckas ändå, det tror jag! Bättre än orginalet (Lykke Li) var det också enligt mig. Eller vad tycker ni?

Funktionshindrade är inte lika mycket värda som andra!!!

2012-01-02T14:27:00.008+01:00

Nu har vi sett ytterligare ett bevis på detta. En ung tjej som studerar på ett gymnasium långt hemifrån får inte bo på orten. Nej, hon ska gå upp oktistligt tidigt för att hinna med bussen, hon är hemma jättesent och måste sova tidigt. Fritidsaktiviteter? Träffa kompisar? Nej det kan hon bara glömma! Och helgerna, som ska vara till för att göra roliga saker, går då åt till återhämtning och vila.

Gymnasieelever som studerar på annan ort har rätt till inackordering under studietiden. Alltså normala ungdomar. Dem som inte har funktionsnedsättningar. Frida är inte en sån där normal. Hon är utvecklingsstörd. Det är inte lika viktigt för henne att hon får ha sina fritidsintressen och träffa kompisar. För hon är utvecklingsstörd och ska bara vara jävligt tacksam för att hon får utbildning över huvud taget.

Nej, att vi inte har ett lika stort värde som normala, att vi inte är lika viktiga medborgare som dem, det får man bevis på hela tiden, då vi tvingas acceptera förhållanden som ingen s k "frisk" skulle acceptera.

MEDBORGARE MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR BEHANDLAS SÄMRE ÄN RÅTTOR I DET HÄR JÄVLA SKITLANDET!!!

Läs den hårresande artikeln här.

Nu är det jul igen då!

2011-12-23T14:32:00.002+01:00

Jag sitter i skrivandets stund och väntar på gott dan före doppardan-fika och julgransklädning. Är hos mina föräldrar i Vara. Det känns skönt att lämna min Stockholmsförort i någon vecka då och då. På nyår blir det fest i stan. Jag återkommer när jag är hemma med en summering av det gångna året, men en sak kan jag väl säga redan nu: 2011 var ett riktigt skitår!

GOD JUL ALLA MINA LÄSARE!

Människans välbefinnande till priset av djurens lidande!

2011-12-08T22:26:00.005+01:00

Programmet visar hur oskyldiga råttor får lida alla helvetens kval när botox ska framställas. Botox används inte bara för att släta ut rynkor, utan också i väldigt stor utsträckning för att lindra spasticitet vid till exempel cp-skada. Jag själv har tidigare varit skeptisk till att ta det, men på senare tid har jag haft funderingar på att låta få det i fötterna eftersom spasticiteten i dem och framförallt i tårna begränsar mig. Men efter att ha sett veckans avsnitt av kalla fakta tar jag tillbaka det. Jag kan lindra spasticiteten genom träning, även om botox skulle vara ännu effektivare då mina problem aldrig kommer att försvinna. Även då jag tränade som mest intensivt upplevde jag problem. Men jag lider inte lika mycket som råttorna gör! Tänk på det innan du bestämmer dig för att ta till den behandliingen. Försök med fysisk träning istället, det kan ingen lida av, men du kan må så mycket bätte!

Jag älskar sushi!

2011-12-03T18:16:00.007+01:00

Utanför Huddinge sjukhus finns en sushibar som gör den godaste sushin jag har ätit. De har på någon slags majonäs mellan riset och "pålägget". Det är kanongott! Så igår blev jag sugen på sushi och gjorde egen. Jag blandade majonäs med några droppar citron och lite färskost av philadelphiatyp. Det smakade precis som den vid HS! Självklart drack jag Saké till, men vitt vin går också bra. Kanske det här?
Ska man dricka vin till sushi bör man välja ett fruktigare vin, men jag gillar torra bättre. Öl funkar också.

Boken uppmärksammas i inflytelserik tidning!

2011-12-01T13:41:00.005+01:00

Det har ju gått lite trögt för mig att marknadsföra boken, gensvaret har inte varit vad jag hoppats på. Men som tur är finns det en tidning som heter Föräldrakraft. En tidning som vänder sig till föräldrar till barn med funktionsnedästtningar, men också till personal. Så jag skickade ett ex dit, och nu finns en artikel om boken på deras webplats. Senare kommer den även att publiceras i papperstidningen.

Kolla in här!
http://www.foraldrakraft.se/articles/b%C3%B6cker/lindas-bok-kan-f%C3%B6r%C3%A4ndra-st%C3%B6det-till-utsatta-unga

Ha en fortsatt trevlig dag alla! Förresten så kan jag rekomendera Rivals champagnedrinkar om ni ska ut och dricka drinkar i helgen. Ciao!

Modell för en dag!

2011-11-25T21:45:00.007+01:00

I onsdags var jag och Dilseplutten i en fotostudio och tog finfina bilder. Det var riktigt roligt! Jag är väldigt nöjd med dem, och sminkningen blev superbra. Dilse blir ju alltid bra på bild :).

Shoemania!

2011-11-20T02:14:00.008+01:00

Nu äntligen lägger jag upp bilderna på skorna jag köpte för ett tag sen, och idag köpte jag ett till par :). Jag älskar skor!

Både snygg och varm i vinter!

De här köpte jag enbart för att de var så snygga. Jag kan tekniskt sett gå i dem, men mina tår gillar dem inget vidare. Visst är de bedårande?

Vill man ha något mer fotriktigt till festen är de här perfekta. De är inte så varma, så det är festskor i vinter.

Samtliga skor kommer från Deichmann (Graceland).

Lite mer musik såhär på nattkvisten

2011-11-20T00:48:00.002+01:00

Jag fattar inte hur hon kunde åka ut på den, det var bästa framträdandet av henne! Bara så synd att tv3 kortade ner deras tid. Vad tänkte de på? Jaja... det var rätt person som vann allt iaf.

Musik!

2011-11-19T20:27:00.003+01:00

Håll koll på den här tjejen i vinter. Play-medlemmen Fanny Hamlin är på gång med en soloskiva. Igår såg jag henne på Marie Laveau. Trodde först att det skulle börja tidigare. Jag var där strax efter tio och konserten kom inte igång förrän vid halv ett. Jag tänkte vad fasen ska jag göra tills det börjar? Jag kände mig rätt trött, tog en Red bull med gin och väntade. Funderade en kort stund på att dra hem, men jag höll mig kvar tills konserten började och det var det värt, för shit pomfritt vad bra det var! Kolla in henne här

Fredag!!!

2011-11-18T17:50:00.006+01:00

God kväll alla! Vad hittar ni på i helgen? Nu känns det iallfall som om jag äntligen kan bli frisk från min eländigt ihärdiga förkylning. Det vankas utgång ikväll. Marie Laveau. Det är nån R´n´btjej som ska köra live. Hon verkar asbra. Har ätit carbonara hemma idag. Igår gjorde jag en fruktfasta. Jag klarade det faktiskt! Tänkte kanske gå ut och käka med en granne i helgen, får se vilken
restaurang i Stockholm det blir.. Ha en trevlig kväll alla!

VIDRIGT!!!

2011-11-17T14:02:00.006+01:00

Jag är mållös efter att ha sett veckans "Sanning och konsekvens". Att sådana här undermåliga byggnader får finnas, och att man får placera människor där, är mer än jag kan förstå. Bara att överhuvud taget kalla det för boende borde vara kriminellt. Titta själva!

Och det allra vidrigaste är att sånt här händer överallt och hela tiden. Att soc placerar ut redan utsatta människor på sådana ställen. Alla kan råka ut för en situation där man inte kan betala hyran och bo kvar där man bor. Men de som kan hänvisa människor, ja t o m BARN till sådana råtthål som är farliga att vistas i (trasiga ledningar, mögel mm), de har uppenbarligen inte varit med om det. Inte heller hyresvärdarna som utnytjar dem.

Vad de gör är att de bryter mot de mänskliga rättigheterna, och detta utan att någon reagerar! Visserligen händer det att hyresvärdarna vid granskning ställs inför rätta, men förhandlingarna kan ta flera år, och under denna tid kan hyresvärdarna i lugn och ro fortsätta driva sina olagliga verksamheter. HUR kan det få vara så?

VISST, ALLA KAN, OCH SKA INTE HELLER, BO I ONÖDIGT STORA LÄGENHETER MED LYX, EFTERSOM MAN BÖR RÄTTA MUN EFTER MASSÄCKEN. MEN ALLA SKA HA RÄTT TILL ETT SÄKERT BOENDE. SÅ JAG FRÅGAR MIG IGEN: VAD HÄNDE MED RESPEKTEN FÖR MÄNNISKOR?

En värdig vinnare!!!

2011-11-14T21:17:00.007+01:00

Den här snubben skulle vinna True Talent, det kände jag på mig redan för flera veckor sen, även om jag trodde att Sofia skulle kunna göra det. Hon kom tvåa, så jag var inte helt fel ute där iallafall.

En riktigt fet käftsmäll. Romer är ju inte direkt världens mest älskade folkgrupp, därför känns det extra kul att just han vann. Revanch! Dessutom verkar han vara en fantastisk person som bryr sig om andra och verkligen inte bara kommer slänga pengar omkring sig utan göra nåt bra av det, och inte bara för sig själv.

Jag vet ju själv hur det är att vara udda, ok det är kanske inte samma sak men änna nästan. Vi som har funktionsnedsättningar ses ju på något sätt som lite mindre värda än andra. Inte bara genom att vi måste ecceptera att få gå på praktik en lång tid och sen få lägre ingångslön än alla andra, ta det här med tillgängligheten. Eller att det verkar vara helt okej att behandla oss hur som helst, säga vad som helst om och till oss. Gång på gång måste vi bevisa att vi kan, och vi måste hela tiden vara hundra gånger bättre än alla andra för att bli bemötta likvärdigt! Det där med mänskliga rättigheter och reskept, var tog det vägen...?

Jag är väldigt lite insatt i Romers historia, men redan när man var barn blev man matad med fördomar och åsikter om dessa tjuvaktiga människor. När det kom ett gäng zigenare till lilla ankdammen Vara blev det ett jäkla ståhej. Och minns ni Familjen Taikon coh Katitzi?

Tänk om man skulle göra en liknande tv- eller bokserie om familjen "Hjulsson", då. Alla sitter i rulle. Eller familjen Blind, alla går omkring med käpp. Hue skulle det kunna se ut? Jag kan se scenerna framför mig, rätt absurda sådana faktiskt :). Mamma Blind står och rör i en styr gryta, med sin blindkäpp, haha :).

DIMMADIMMADIMMADIMMADIMMA, GRATTISGRATTISGRATTISGRATTISGRATTIS!!!

Robotkärlek?

2011-11-09T21:05:00.012+01:00

Jag såg en dokumentär om sexrobotar. Den uppblåsbara Barbarans efterträdare. Vad är det som gör att man kommer på en sån här idé? Ja, för den som bara är ute efter sex närhelst de behagar och med någon som gör precis allt de vill utan att protestera så är det nog ultimat. Tillverkarna vet att det finns stora pengar att tjäna här. Och visst: Idén med en människoliknande sexrobot är egentligen genialisk! Den snor inte dina pengar, den luktar aldrig illa, den blir aldrig sjuk, den börjar inte tjafsa och den lämnar dig inte. Och framförallt: den vägrar aldrig sex. Därför väljer män den den istället för en mänsklig partner. Men allvarligt. Hur kan någon verkligen vilja ha en partner som gör allt de ber om, säger de rätta sakerna vid rätt tillfällen, alltid ser helt perfekt ut, alltid finns där för att tillfredställa sexuella behov. Vilkorslöst?

För kärlek handlar också om bekräftelse. Och av en robotkvinna får du garanterat inte beröm eller konstruktiv kritik för något du gör. Den blir inte glad när du kommer hem och berättar att du fått ett nytt jobb eller något annat roligt. Och alla goda middagar, hur kul är det att laga mat till någon som inte kan äta det, eller skåla vin med någon som inte kan dricka det? Eller resa? Med en livspartner vill man kunna dela allt, och göra allt.

Men vissa män (det finns en del kvinnor också, dock mestadels män) har enorma behov av att kontrollera sin partner. Hon ska alltid finnas där för mannen, han tar henne för given. Hon ska hålla med honom, alltid vara snäll och uppföra sig, alltid ställa upp på sex och stanna hos honom så länge han vill. För i annat fall kan mannes sexuelitet och identitet bli sårad, och det är ju fruktansvärt.

Vi kvonnor (och vissa män) tackar gudarna för att dessa robotar ändå finns, så att de här männen kan leka med dem istället för med oss. Thank god!

Ett historiskt idolframträdande

2011-11-06T16:40:00.011+01:00

Klippet du just tittat på är historiskt. Det är nämligen allra första gången som någon, förutom på audition, framför sin egenskrivna låt i idol. Iallafall i den svenska upplagan. Annars är det ju bara covers som gäller. Karaoke DeLuxe som någon musikproducent (jag minns inte vem), uttryckte sig. Fram för fler program där artisterna får framföra sin egen musik!!! Med tanke på hur många duktiga låtskrivare det finns som aldrig får chansen. Visst, många av dem som är med i Idol och andra program får tack vare det chansen att nå ut med sin egen musik, men de är ganska få.

Det känns förlegat nu det här med att man alltid ska sjunga covers överallt. Vad är meningen med det egentligen? När artisterna sedan ska göra karriär kommer de ju ändå att framföra eget. Eller ja... många framför inte helt eget eftersom det är andra som skriver låtarna, men i alla fall låtar som är helt nya. De som dammar av gamla covers och gör moderna versioner av dem har ju ingen fantasi anyway.

Det är i dessa tider som man uppskattar program som True Talent ännu mer. Där är det många som framför egna låtar, och det är först då deras rätta jag kommer fram. Heja!

MOA LIGNELL ÄGER!!!

Göteborg är en fin stad!

2011-10-31T18:39:00.004+01:00

Men jag trivs allra bäst i Stockholm, även om jag har lekt med tanken några gånger. Flytta till GBG. Götet. Spårvagnarnas stad. Det är just det här med Spårvagnarna som går kors och tvärs jag tycker är läskigt. Men jag antar att man vänjer sig. Jag har ju förresten bott där i ett år, men jag vande mig inte.

Iallafall så var jag nere en sväng i helgen. Det blev en natt på mysiga lilla confort hotel city, som för övrigt är beläget bredvid den kända kinakrogen "Kinesiska muren", där jag såklart åt lunch. På kvällen åt jag middag och drack en öl med ett par vänner på Dubliner. En irländsk krog som trots det serverade indisk (!) mat. Jag var ju tvungen att smaka det, och visst var det gott, men indiskt smakande det inte. Grönsaksröror med en chutney som hade konsistens och smak av marmelad, yoghurtdip och ris med så mycket nejlika i så det smakade glögg... Det mest indiska på den tallriken var Papadambrödet. Men indisk mat ska ätas på indisk restaurang, en krog som Dubliner kan inte få till det!

Mina vänner var inte på festhumör, så istället tillbringade jag någon timme hemma hos en annan vän med kaffe, smörgås och trevligt prat, mest jobbprat, haha :). Sedan åkte jag till stan igen och Jameson pub på Avenyn. Kanontrevligt ställe men ingenting för den som är lagt åt det klaustrofobiska hållet.... Framåt morgonkvisten landade mitt nöjda huvud på kudden.

I torsdags var jag förresten och såg Within Temptation, å gud vilken konsert!!! Halelulja moment :).

Nu är det ny vecka, nya tag!

Energiinjektioner!

2011-10-25T22:51:00.011+02:00

Timmen börjar bli sen. Jag sitter och smaskar i mig en tallrik blåbär och vindruvor. Nu är hösten här på allvar! Även om det vissa dagar är ganska varmt i solen så är kvällarna kyliga, min nya duffel ger mig värme. Köpte ju nya skor i förra veckan också. Lägger upp bilder på dem snart.

Jag är full av inspiration och ny energi! Nu har jag fått ihop ett gött gäng som kör Freddie Mercury Tribute evening den 24 november, ska träffa de andra sångerskorna imorgon. Nice! Igår fick jag äran att se underbaringarna i True Talent live på urmysiga klubben Baravi på Skånegatan. Som att komma in i någons vardagsrum, och gott vin hade de med, haha :). Dessutom fick jag möjlighet att prata lite med Sara i True Talent. Att sedan bli omnämnd i tredje person i tv och dessutom som kvinna, känns lite faschinerande. Är jag en kvinna? Jag ser mig mer som en tjej... men ja, jag är ju snart 35 (alltså om ett halvår typ...), så kanske :).

Men nu måste jag berätta, i fredags hände DET. Jag fick äntligen se Elvis-musikalen (Glada Hudik)!!! Rysarbra. Det enda som var minus var att man inte alaltid hörde vad Toralf sa. Jag som inte ser detaljer, som ansiktsuttryck, tycker det är viktigt att de pratar tydligt. För jag tycker att när man hör honom prata i tv, då pratar han mycket mer tydligt. Lite snbbt, men man hör bra. Jag undrar: hur mycket röst- och talträning har de fått? Visst det är väl svårare för dem, det kanske inte går att få det helt hundra. Men hur som helst, det där med talet var det enda som avslöjade att de var utvecklingsstörda. Annars hade det inte märkts.

Ang uppdrag granskning... ja jag såg det. Tycker att de kunde ha väntat med att bassunera ut det i Tv på bästa sändningstid tills turnén var över. För skådepselarnas skull. Och att de fick Pär Johansson att framstå som värsta dåren. Visst har väl han stor del i det eftersom han är ledare. Men det är rutinerna inom kommunen som måste ses över. Det har de tydligen gjort nu. Bra där. Och hoppas att fler kommuner nu granskar sig själva, kan tänka mig att Hudik inte är ensamma om att brista i sådant här. Och dem som får pröjsa det kalaset är vi, skattebetalarna. Dessutom, att han åker och föreläser så mycket riktas det kritik mot, men hans ledarstil och människosyn bör verkligen spridas så jag unnar honom det. Och att han drar in stora pengar på det är bara ett mått på hur bra han är. Människor som är bra på det de gör ska ha ordentligt betalt! Därför var det helt i sin ordning att ta upp skådespelarnas löner och villkor. Det hoppas jag leder till att lönenivåer för arbetande funktionshindrade ses över. Det är inte bara de utvecklingsstörda som får usel timpenning för hårt arbete...

VARFÖR SKA MAN VARA FÖRTIDSPENSIONÄR FÖR ATT MAN ÄR UTVECKLINSSTÖRD? UTVECKLINGSSTÖRNING ÄR INGEN SJUKDOM I SIG!

Lika lite som cp-skada och synnedsättning är det...

Och jag vill inte tugga frysta tinade blåbär. Jag vill ha färska... Hur många blåbär finns det i världen?

Mums!!!

2011-10-20T22:26:00.002+02:00

Den här desserten skulle jag gärna prova, men det förblir nog bara en dröm. För smakar det så kostar det - 230.000 kronor! Men om jag nån gång blir snuskigt rik så kan ni lita på att jag drar dit och köper mig en :)

Imorn händer det roliga grejer!

Ett skepp kommer lastat med...

2011-10-15T13:36:00.008+02:00

...BÖCKER!
Ja nu har de kommit, 25 exemplar av min självbiografi Mirakelflickan finns nu här hemma hos mig. 219 sidor med lite småfel, men med 15 fantastiska bilder och krönikan Handikappad = ful?, den som gjorde att jag kom med tv-programmet 45 minuter 2004. Genom att jag fick ett generöst styckpris kan jag också sälja den för 179 kronor om du köper den direkt av mig.

Eller köp en redigerad version (utan bilder) på
Vulkan.

UTDRAG UT BOKEN:

UR KAPITEL 1:

”Vill du göra slut?”
Tystnad.
Telefonen brände i min hand. Nej detta var verkligen inte rätt tillfälle. Men det måste ske.
Nu.
Jag tog ett djupt andetag. Tog sats
”Ja…”
Då var det sagt.
Efteråt fick jag lätt panik. Vad var de jag hade gjort? Jag hade liksom just gjort slut med min kille, jag som inget hellre velat än att få en.
Men han styrde mitt liv, och jag gillar inte att bli styrd. Under hela mitt liv har jag blivit styrd av olika människor. Och jag trodde inte på att han älskade mig, även fast han sa det hela tiden.
Jag har svårt att lita på folk och ta till mig deras kärlek och beröm.
Man blir sån av en dysfunktionell barndom.
Men framförallt klarar jag inte av att ha någon så nära inpå mig hela tiden. Och han var som ett plåster på mig. Aldrig ville han låta mig vara själv. Jag fixar inte sånt.
Det sägs att tvillingar delar själ, vilket kan vara förklaringen till att jag alltid har känt mig som en halv människa. Gud skapade mig som enäggstvilling, men när min syster dog där i magen ville inte jag heller vara kvar där aldeles ensam och övergiven. Vi hann inte lära känna varandra ordentligt, men vi levde tillsammans i sex månader.

UR KAPITEL 7

I mellanstadiet övergick utfrysningen till elakheter. Eftersom jag nästan inte umgåtts med någon annan än Malin tidigare hade jag inte lärt känna de andra, och de kände inte mig heller. Den osynliga muren mellan mig och klassen blev bara tjockare och tjockare, och till slut kunde jag omöjligt tränga igenom den. Jag drog mig undan dem och började prata med mig själv istället. Vilket ledde till att de andra bara tyckte att jag var ännu konstigare.
Till en början viskade, tisslade och tasslade de när jag var i närheten, men efter ett tag övergick de till att prata högt om mig istället. De trodde att jag var så dum att jag inte förstod att de pratade om mig. När jag konfronterade dem sa de bara att det inte alls handlade om mig, utan en annan som var väldigt lik mig. Vad var det för mystisk dubbelgångare jag hade?

UR KAPITEL 13:

Jag trodde det skulle bli kul att börja högstadiet, men det gick inte en enda dag utan knuffar, glåpord, snus i jackfickan, en spottloska i håret eller att någon försökte lura mig. Skolan jag gick på var den enda högstadieskolan i byn, vilket innebar att det gick elever från hela kommunen där. Jag trodd. Jag hoppades att detta skulle innebära att jag fick kompisar i den nya skolan, men så blev det inte. Jag läste tyska, för det tyckte mina föräldrar och särskilt pappa att jag skulle göra, eftersom han var så duktig på det så då borde jag ha ärvt hans språkbegåvning. Tyska var lättare än franska hade jag hört dessutom, så tyska blev det.
Jag försvann in i mig själv och fokuserade på min bantning. Nu hade jag ingen assistent som kunde kontrollera mig, så jag gick sällan till matsalen och åt. Istället blev fritidsgården mitt tillhåll under matrasterna.

UR KAPITEL 26:

Genom unga synskadade började jag på spinning en dag i veckan. Snabbt fick jag blodad tand, köpte gymkort och började köra stenhårt. Det blev väldigt intensivt, och mina gamla ätstörningsmonster vaknade till liv. Jag köpte en kaloritabell och en våg, skrev dagbok och matlistor för att hålla koll på mat och vikt.
Jag blev besatt. Maten och träningen var det enda jag kunde kontrollera i mitt liv. Och min enda fasta punkt. Mitt mål var att väga fyrtiofem.
Jag köpte en digital våg och en kaloritabell. Jag vägde mig flera gånger om dagen och skrev upp allt jag åt i min dagbok. Jag läste en bok som heter Evelyn Spöke, som handlar om en ung tjej med anorexia. Jag läste den om och om igen.
Som ett barn.
Jag ville inte vara vuxen. Det verkade bara föra med sig en massa elände.

UR KAPITEL 29:

En sen kväll började jag chatta med en kille på icq, och bara ett par dagar senare träffades vi. Innan jag hann förstå vad som hände var vi ett par.
Jag borde ha satt stopp för det redan från början, för han var efter mig som ett plåster. Var med mig inne på gymmet när jag tränade, utan att själv byta om och träna. Efteråt följde han med mig hem och satt och tittade på mig när jag åt.
Men jag var alltför inne i lyckoruset över att ha fått en pojkvän för att kunna se det bisarra i det beteendet. Jag trodde att det skulle vara så, att när man var ett par skulle man vara tillsammans dygnet runt.
Efter en månad friade han till mig. Vi tittade på förlovningsringar, men jag insisterade på att vänta till midsommar. Han blev sur, men accepterade.

UR KAPITEL 33

Jag blev alltmer trött på att behöva gå till arbetsförmedlingen och känna mig värdelös.
Så jag sökte aktivitetsersättning från försäkringskassan. Det sista samtalet med min handläggare slutade med att han skrek åt mig att jag var lat.
Ett studieförbund sökte testpersoner till ett pilotprojekt. En multimediautbildning för synskadade skulle kanske startas, och nu sökte de några testpersoner som kunde hjälpa till att utforma den. Vi hade möjlighet att bli handledare på den riktiga utbildningen sedan. Givetvis hakade jag på.
Men det skulle inte bli av, för arbets- förmedlingen skulle aldrig ge pengar till det, eftersom de ansåg att synskadade inte kan jobba med multimedia.
Så det blev ingen utbildning, men vi hade kul så länge pilotprojektet varade. Vi fick bland annat lära oss att göra egen hemsida.

UR KAPITEL 40:

Strålkastarna sticker mig lite i ögonen, bakom ljusets slöja kan jag skönja publikmassan. Genom musiken urskiljer jag jublet. Vi är oslagbara. Jag är oslagbar. Allting är fantastiskt i mitt liv just nu. Jag har allt.
Världen är öppen för mig nu. Mina underbara arbetskamrater kramar om mig efter modeshowen. Jag vill igen, igen. När jag ett halvår senare sitter på en helt annan scen och vädrar mina hjärtefrågor med mina modellkollegor är jag ännu mer övertygad om att detta är rätt. Så rätt det är!

Ha en fortsatt trevlig helg alla!

Shopping!

2011-10-14T00:13:00.007+02:00

Har köpt lite nya kläder:

Randigt är alltid rätt. Denna är från Cubus.

Den här köpte jag bara för att den har så bra text. Och färgen är rätt fin, eller hur? Från Monki.

Från Monki kommer också denna underbara skapelse. Jag gick omkring och kollade efter andra jackor eftersom denna var rätt dyr. Men jag drogs till denna. Då är det väl rätt, eller?

Hahaha, Yellow register FÖRLORADE!!!

2011-10-09T15:48:00.012+02:00

Jag är en av alla dessa småföretagare som råkade ut för ett av alla blufföretag som säljer hemsidor och webbutiker via nätet. Ace online heter de. Visserligen var jag ganska nöjd med min hemsida och fick snabb service, men... när jag sedan ville säga upp avtalet så gick det inte. Jag försökte flera gånger, och nu har jag inte hört från dem på ett bra tag men jag vågar inte hoppas på att det är slut. För sist tog det nästan ett år innan jag fick någon faktura eller ett samtal, och sen så plötsligt en dag kom det igen. Men jag ger mig inte. Jag ska INTE låta buset få härja fritt, slödder ska man hålla kort!!! Jag skrev en debattartikel om det är med småföretagande och blufföretag, att lagarnas hål måste täppas till så att dessa företag inte kan komma undan genom att krypa igenom dem. Jag skickade den till flera tidningar men den kom inte med någonstans.

Nu idag när jag surfade runt så hittade jag till min stora gälädje en debattartikel som någon underbaring hade skrivit. Så bra att jag delar med mig av den här
Han som skrev artikeln kommer från föreningen Stoppa Ace, som består av småföretagare som vill stoppa företaget. Syftet är det samma som för föreningen stoppa Yellow register, som i somras lyckades vinna mot det liknande företaget Yellow register. En händelse som jag hoppas medför att dagarna nu är räknade för dessa skojare.

Vill du läsa domen mot Yellow Register kan du göra det här