Om det finns en kraft i världen som har styrt mänskligheten - mer än något annat – motiverat våra beteenden – mer än något annat – så är det rädsla. De flesta människors liv styrs av rädsla – rädslan att inte bli accepterad, rädslan att inte bli älskad, rädslan för smärta, rädslan att bli kontrollerad, rädslan för att svälta, rädslan för fysisk smärta och döden. De flesta är till och med rädda att erkänna sina rädslor överhuvudtaget. Det är inte en överdrift när jag säger att de flesta män och kvinnor lever i konstant smärta… Hur vet jag det…?

Det kanske låter provocerande eller radikalt att säga något sånt, men tänk efter hur praktiskt taget varenda människa du känner beter sig:

• Ljuger hon i någon form? Överdriver hon, förminskar eller ändrar hon sin story för att slippa ta ansvar? Kommer hon med ursäkter eller skyller ifrån sig – ger andra skulden? Låtsas hon vara glad fast hon inte är det? Försöker hon dölja sina misstag? Manipulerar och förvränger hon för att få som hon vill?
• Attackerar han människor? Blir han arg eller irriterad? Ser han ner på andra som presterar dåligt eller besvärar honom? Tycker han om att få andra att verka mindre värde än honom själv? Är han rasist eller sexistisk?
• Beter hon sig som ett offer? Säger hon, ”Det var inte mitt fel, jag kunde inte rå för det, det fanns inget som jag kunde ha gjort.” Agerar hon ofta som om andra gör saker mot henne? Gnäller hon att andra inte gör tillräckligt för henne (fast de borde)
• Flyr han? Undviker han människor? Byter han jobb eller ger upp på relationer när de blir för jobbiga och utmanande? Använder han alkohol eller droger?

Känner du någon som inte använder många utav de här beteendena? Även om lögner, attacker, offerbeteenden och flykt är en reaktion och tecken på rädsla, så känner vi sällan igen våra rädslor. Undermedvetet så gömmer och undanhåller vi våra känslor.

Mitt jobb är att på ett kärleksfullt och omtänksamt sätt peka ut försvarsbeteenden och hjälpa människor att se sina rädslor. När jag kärleksfullt och omtänksamt hjälper en person att se sina rädslor och försvarsbeteenden så börjar rädslan och behovet att försvara sig också att försvinna.

Alla ta och försvarsbeteenden grundar sig i rädsla.

En stor del av mitt jobb är att se alla olika tecken av rädsla: En man som tittar ner i golvet när han pratar eller ursäktar sig för att han tar din tid; En kvinna som är tystlåten; folk som bråkar, argumenterar, försvarar sig, attackerar, konstant vill ha rätt, skyller på andra och manipulerar andra för att få bekräftelse eller få som de vill. Till och med de som konstant sätter sig över andra, använder makt, kontroll och kunskap – som framstår att de har allt under kontroll, drivs egentligen av rädsla.

När du förstår att de flesta människor är motiverade av rädsla mest hela tiden och du kan hjälpa dem att se det – på ett kärleksfullt och omtänksamt sätt, där du genuint bryr dig om deras välmående och behov – så kan du också hjälpa dem att känna sig sedda och älskade på riktigt.

Jag träffar ofta på människor som säger, ”Jag är inte rädd för någonting.” De är ofta så livrädda att inte bli älskade och vara ensamma, att de är rädda för lösningen – tala sanning om sina rädslor – även när du vill hjälpa dem. Du kan inte tvinga någon att se vad de inte vill se. Någon form att obehag är oundvikligt när vi växer och utvecklas, men när du pratar med någon som inte är öppen till att tala sanning om sina rädslor, så är det bara onödigt pressa på.

Rädsla är oftare svårare att erkänna för män än för kvinnor. Män är programmerade att vara starka och inte visa svaghet – även om det också blir allt vanligare bland kvinnor. Sällan kommer du att höra män i omklädningsrummet, på herrtoaletten eller jobbet säga…

”Jag har känt mig väldigt rädd på sista tiden. Jag är rädd att jag inte är tillräckligt duktig, att jag inte duger som pappa eller man och jag är rädd att ni inte kommer att acceptera och älska mig.” Det är exakt så de flesta män känner, men chansen att du skulle höra de orden är i princip noll. När män uttrycker rädsla – skrattar, skämtar och utnyttjar andra män situationen.

Här är tre saker du kan göra nu för att börja bli av med dina rädslor och hjälpa andra bli av med sina…

1. Skriv ner dina rädslor. Titta på exemplen jag skrivit om här idag och var nyfiken på dina rädslor.
2. Dela med dig av dina rädslor till människor som du känner kan se och acceptera dig.
3. Uppmuntra andra till att dela med sig av sina rädslor genom att lyssna och se dem utan att döma eller försöka ändra dem.

Tills nästa gång lev fullt ut och älska villkorslöst!

Love and Passion,

Satori

P.S. Vi är så rädda för sanningen – att någon ska komma på oss – att vi inte duger eller kommer att bli älskade så om du har chansen att hjälpa någon att se sina rädslor ta chansen. Skicka dem den här länken eller klicka på gilla knappen så att fler kan ta del av det du lärt dig här idag. Det är enkelt klistra in länken i ett mejl eller helt enkelt tryck på ”F” knappen under ”share the love” och posta länken på Facebook. Tack för att du är med och väcker liv i våra själar.

När människor drunknar kan de inte tänka på någon annan än sig själva, att då förvänta sig att de ska tänka på dig i det ögonblicket vore rätt korkat – ingen poäng att ta det personligt. Att älska dina barn är inget du föddes med. Låt oss upptäcka ett nytt sätt att älska våra barn – annorlunda än du någonsin upplevt det.

Som vilken viktig prestation eller kunskap som helst i livet, kräver det övning och repetition – att göra misstag – lära sig från sina misstag och göra korrigeringar så du kan bli bättre och bättre. För att bemästra vad som helst behöver du hunger och engagemang för att hela tiden skapa nya nyanser, bli bättre och förändra det som inte fungerar.

Vi följer Mia, en tvåbarnsmamma, mitt uppe i karriären och hennes utmaningar med Max 7 och Felix 5.

”Jag vet inte vad jag ska ta mig till, de bråkar konstant med varandra – Max retar Felix och så blir Felix ledsen – sen är det katastrof. Jag känner mig helt utmattad på kvällen efter en lång arbetsdag och sen det här. Jag orkar inte längre. Idag blev Max så arg när Felix slog tillbaka att Max slängde en kloss i huvudet på Felix. Vad ska jag göra?”

”Låter du så här frustrerad och irriterad på dem när du pratar med mig så kan jag bara tänka mig hur det låter när de är framför dig och det händer. Jag förstår att du tycker att det här är skit jobbigt och du skulle helst slippa det fullständigt, inte sant? Det du måste komma ihåg och förstå är att det inte är deras fel.”

”Vad menar du, vems fel är det då?”

”Ditt och din mans fel. Jag säger inte det för att attackera dig på något vis, utan det är bara information – fakta. Om du vill ändra på det här behöver ni börja med att ta ansvar för vad ni lärt Max och Felix. När du säger åt Max att sluta bråka och tjafsa – att sluta slå sin lillebror, hur låter du då?”

”Jag är arg såklart, vad skulle jag annars bli?” Sa Mia, ilsket.”

”Inget kommer att förändras förrän du och din man älskar och lär era barn på ett helt nytt sätt.

”Vi älskar våra barn, men de måste ju disciplineras, när de har gjort fel så förtjänar de att jag blir arg.”

”Vi kan börja med att eliminera ordet ”disciplinera” och börja använda älska och lära och så gör vid det till ett ord älskaochlära. När du älskat och lärt era barn så älskar och lär ni dem igen. Som det är nu så kan du inte älska dina barn – även – om du ville för du håller själv på drunknar. När du drunknar så tänker du bara på dig själv och ingen annan. Är du öppen att göra något helt annorlunda?”

”Ja, om det betyder att det kommer att ske en förändring, vad som helst.”

”Det börjar med att ni har en noll tolerans för ilska i ert hem. Vart tror du era barn lärde sig ilska till att börja med? Hemma. Jag är medveten om att ni har gjort det bästa ni har kunnat, men det betyder inte att det räcker. Nu är det dags för något helt annat. Era barn behöver villkorslös äkta kärlek – att du bryr dig om deras lycka och välmående, utan någon som helst förväntan på att få någonting tillbaka.”

”Okej, jag är redo.” Sa Mia, nu med en helt ny glöd i ögonen.

”Du har lärt dig sen du var liten att när du gjorde bra ifrån dig så fick du kärlek, beröm osv… så fort du inte gjorde som mamma och pappa ville, vad hände då – när du inte åt upp maten, gick till sängs när de ville, var för högljudd – inte gjorde so de ville?”

”De blev arga och sura, mamma mer än pappa.”

”Ja det brukar vara så för flickor – generellt – inte alltid men ofta. De visste inte hur de skulle älska dig, även om de gjorde sitt bästa, också. Precis som dina föräldrar drunknade, så drunknar du nu. När du drunknar så är du självisk och tänker endast på dig själv. Ilska är alltid själviskt. Ilska handlar om att de inte gör som du vill, inte följer dina önskemål. De kan inte höra eller känna din kärlek då – för du tänker inte på deras bästa i det ögonblicket – du tänker på vad de gör mot dig eller inte gör för dig – som du tycker att de borde göra.”

”Så vad ska jag göra istället?”

”Först så vill jag att du ska förstå att när dina barn beter sig ”illa” så finns den EN anledning – Dina barn är i smärta och håller på drunkna – De behöver din hjälp, inte att du dränker dem ännu mer med din ilska. Så för idag så vill jag att du ser att dina barn håller på drunkna och behöver dig och din kärlek då.”

”Hela ditt liv har du lärt dig att dölja dina misstag.” Sa jag. ”För det var exakt det dina föräldrar lärde dig. Du ljög och dolde dina misstag för att slippa deras ilska och för att få deras kärlek – du gör samma sak idag. Så idag vill jag att du börjar med något helt nytt.”

”Gå hem till dina barn ikväll – sitt ner vid deras sida eller sätt dem i ditt knä – och säg, ”Jag har varit en en usel mamma, jag har skrikit och blivit arg på er många gånger – det har varit själviskt. Jag har inte älskat er som ni förtjänar – och det är inte ert fel. Jag har gjort många misstag och jag kommer att göra misstag igen, men jag lovar er att jag ska lära mig att älska er bättre. Om ni ser eller hör mig låta arg, så vill jag att ni säger till mig, ”Mamma är du arg nu?” Då ska jag göra mitt absolut bästa att sluta på en gång. Det här är nytt för mig så jag kanske gör misstag. Ibland gör man misstag.”

Mia ringde mig tre veckor senare och berättade att hon inte kände igen sina barn. De var mycket lugnare och kärleksfulla med varandra. Det här var bara början på deras resa, men den är garanterad att aldrig bli densamma igen.

Här är tre saker du kan göra på en gång för att ta steget till bättre föräldraskap

1. Skriv ner hur du har agerat när dina barn inte gör som du vill
2. Gå och berätta. Sitt ner och berätta från hjärtat – titta dem i ögonen – hur du har varit självisk när du drunknat – dela med dig av dina misstag
3. Lär dina barn att dela med sig av sina misstag och att det är viktigt för att de ska kunna bli sedda och älskade – lova att du aldrig kommer att bli arg när de är ärliga. De behöver känna din tillit här – speciellt om det inte hänt förut att du varit lugn när de gjort misstag.

Det var allt för idag. Hoppas att det varit lärorikt. Skriv gärna och dela med dig hur det går för dig när du applicerar en noll tolerans för ilska hemma hos dig.

Tills nästa gång, kom ihåg att dela med dig av dina misstag till människor som kan se, acceptera och älska dig!

Love you,

Satori

P.S. Kom ihåg, våra barn behöver kärlek och lärdom varje dag, dela med dig av den här artikeln till andra föräldrar och var med resan att skapa en kärleksfull värld för våra barn. Klicka på gilla knappen, dela länken, vad som helst – alla behöver vi stöd att lära oss vara mer kärleksfulla.

Hela vårt liv har vi lärt oss att vi är ansvariga för andras välmående – om de är lyckliga, glada, om de mår bra – men även fått skulden om de inte mår bra. Hur skapar det här enorma relationsproblem som leder till bråk, tjafs och skuldkänslor?

När vi har gjort misstag i vårt liv, vad har vi då fått höra? Ja, det här är inte alldeles ovanligt…

”Jag är besviken (på dig).”

”Du gör mig så arg.”

”Jag tror du är skyldig mig en ursäkt.”

”Hur kunde du göra så här (mot mig).”

När vi har gjort som andra har velat har vi fått höra en helt annan visa…

”Åh, jag är så stolt över dig.”

”Jag blir så glad när du gör sådär. Du är en sån duktig flicka (eller pojke).”

Det här låter såklart oskyldigt på ytan, men rätt så ohälsosamt i de flesta fall, för vi fick det endast efter vi förtjänat eller ”köpt” deras acceptans och kärlek med vårt beteende – vilket satte en enorm press på oss att göra andra lyckliga.

Många som hör det här varken ser eller förstår det här till en början – men deras skuldkänslor och rädsla att erkänna eller visa sina misstag avslöjar all den smärta och rädsla som vilar i deras själar – den är uppenbar.

Vi det här stadiet i mitt liv efter att ha jobbat med tusentals sårade själar skulle jag behöva vara både blind och korkad för att inte se den enorma smärta som plågor de flesta av oss varje dag. Vi gör så vansinnigt mycket för att undvika smärtan av att erkänna och ta ansvar för våra misstag. Vi kommer med ursäkter, skyller ifrån oss på andra, rationaliserar våra beteenden och ljuger för att dölja våra misstag, brister och svagheter – livrädda att andra ska upptäcka att vi är defekta och absolut värdelösa.

Inte så konstigt att vi inte vill ta ansvar för varken våra brister, glädje eller misär. Vi lärde oss tidigt att misstag innebar att bli kritiserad, förlöjligad, avvisad och att inte få kärlek. När någon annan gör misstag så är vi snabba på att jaga den personen för att den ska ta ansvar och vi bestraffar gärna.

Så tillbaka till frågan… Är vi ansvariga för att göra andra lyckliga och glada?

Svar: NEJ! Vi är ALDRIG ansvariga att göra andra lyckliga och glada.Vi är ansvariga för att vara kärleksfulla – det är det rätta och det som kommer att göra mig lycklig i längden. Det är mitt ansvar att bli bättre på att älska dig och alla andra människor – men det är inte ditt jobb eller ansvar att döma, peka ut eller tala om för mig om uppfyller det ansvaret.

Där har vi ett gigantiskt problem som kommer upp i relationer konstant, för enda ifrån det att du och jag var små har vi lärt oss direkt och indirekt att vi är ansvariga för andras glädje. Varje gång som du gjorde något ”rätt” – eller som andra ville – blev människor glada, vilket visade att du var ansvarig och orsaken till deras glädje. Så fort du inte gjorde som de ville så visade de också tydligt att du var orsaken till deras ilska och missnöje. Så hur kunde du göra något annat än tro att du var ansvarig?

Du fick FEL information. När du förstår det här – verkligen förstår, så kan du släppa två saker:

1. Skuldkänslor och
2. Ilska

Skuldkänslor

När par har relationsproblem, konflikter i relationer, vad händer? Jo, den ena eller båda kräver en ursäkt för de har övertygelsen att vi gör dem olyckliga eller arga – och efter att ha hört det här i massor av år – tror vi på skiten och känner oss skyldiga. Människor kräver ursäkter för att de känner sig oälskade och beter sig som offer. Det kan vara värdefullt att be om ursäkt ibland om du vet att personen behöver det för att känna sig mer älskad. Men du ska aldrig be om ursäkt för att du känner dig motiverad av skuldkänslor.

En person som känner sig älskad behöver inte – eller skulle inte kräva en ursäkt när du har gjort ett misstag. Personen som kräver en ursäkt kände sig redan tom, ensam och rädd långt innan du kom in i bilden och ”förolämpade” dem.

Du är ansvarig endast för dina misstag, inte för andras misär, ilska och sorg i livet – även om det kan verka så efter många års inpräntande. Du är inte ansvarig för att ta bort andra människor smärta. Om du har varit elak eller självisk, se ditt misstag och be om ursäkt. Oälskade, offersjuka och olyckliga människor kräver att deras tomhet och plågade själar fylls av ursäkter och lidande ifrån de människor som de ”tror” var orsaken till smärtan – det är omöjligt.

Ilska

Om du inte är ansvarig för andra människors glädje och lycka i livet, är det då inte också självklart att andra människor inte är ansvariga för din heller? Men när någon är långsam och stoppar upp trafiken eller matkön – din partner inte gör som du vill – bli vi inte ofta irriterade eller besvärade? Om så är fallet, vad säger vi? Med vår fantastiska arrogans säger vi att han eller hon har misslyckats ta ansvar – oavsett hur lite – att göra oss glada. Varje gång vi är arga på någon så talar vi om för dem att de är ansvariga för att göra oss glada och lyckliga och vi har inte den rätten.

Det är mitt ansvar att säga – tala sanning – om mig själv. Det är inte mitt ansvar att tala om för andra – kräva av andra – att de ska älska mig. Så länge jag tror på lögnen att andra är ansvariga för att göra mig lycklig kan jag aldrig bli av med min ilska.

Hoppas att det här har hjälpt dig att få nya insikter, få mer medkänsla för andra och släppa gammal programmering.

Här är tre enkla – men viktiga – steg du kan ta omedelbart för att bryta transen som du levt i alldeles för länge…

1. Ta en god titt – en nära titt – tillbaka i din barndom och gör en utvärdering för hur du fick acceptans och kärlek – vad hände när du gjorde som folk ville och vad hände när du inte gjorde som de ville. Skriv ner vad du lärt dig.
2. Ta en titt och skriv ner specifika situationer där du blivit arg och irriterad och se hur du gjort andra ansvariga för din smärta.
3. Berätta för någon om ditt misstag – om hur du lagt ansvaret hos någon annan – du får gärna skriva och berätta här om du vill.

Det var allt för idag. Tills vi hörs nästa gång…

Lev och älska fullt ut!

Love you,

Satori

P.S. Om du tycker att det här var värdefullt, och bara då, dela med dig av det här till någon du älskar eller bryr dig om. Klicka gärna på gilla knappen och dela med dig på Facebook och Twitter.

Så länge jag kan minnas så har folk alltid sagt att ”ensam är stark”, man måste vara ”Independent” ”leka av sig” och att man MÅSTE vara själv ett tag… Man MÅSTE (tydligen) vara singel en viss tid (fråga mig inte hur länge men det finns säkert en regel för det också )…Ja, oskrivna regler finns det gott om! Jag har aldrig varit mycket för regler, det får mig snarare att vilja göra tvärtom! Inte för att jag är särskilt rebellisk utav mig men mest för att jag vill känna mig fri, FRI att göra vad som känns rätt för mig, FRI att leva mitt liv på mina villkor.

Ofta håller jag med, orkar inte ”diskutera” emot, ingen idé, för det är OK att ha olika åsikter MEN alla människor tycker inte det utan kämpar in i det sista för att bevisa att deras ståndpunkt är den rätta. Men är det egna åsikter? eller är det den inövade och sen länge inpräntade idén och tanken som talar…? Precis som mjölk är bra för benen!

Exakt det undrar jag när man pratar om att vara själv, singel, independent… För mig har det alltid varit så motsägelsefullt, även om jag också blivit matad med dessa tankar. Vi människor är ju flockdjur som trivs runt andra människor, de flesta utav oss i alla fall, jag har svårt att se en annan flockdjursart lämna flocken för att vara ensam ett tag, bara ”för att”…

Det är klart – om man alltid eller oftast är själv – så är det ju en minimal risk att bli sårad och lämnad, vilket så klart fungerar som en försäkring mot att få sitt hjärta krossat. Man bygger upp en mur, ett skydd, genom att vara ”independent”. Men jag chansar och satsar hellre på att kunna vinna än att inte våga chansa och kunna vinna alls.

Vill poängtera att det inte är fel att vara ensam (om man nu vill det) eller att jag förespråkar att hitta någon bara för att inte vara ensam. Det jag pratar om är rätten att få vilja vara runt människor 24/7 om jag vill det utan att någon tycker att man är osjälvständig eller borde vara själv… Livet blir inte alltid som man tänkt sig så NJUT utan regler om att du borde göra si eller så…

Häromdagen hörde jag även en liknande diskussion på en radiokanal, där alla tre radioprofilerna var överens om att man måste ju ha varit själv innan man träffar den rätta… Man måste tydligen klara(?) av att leva med sig själv för att kunna ha en fungerande relation med någon annan…? Anledningarna kändes dock väldigt uttjatade och ”moraliskt” korrekta, precis så som man borde(ska) tycka…

För mig låter det som om att öva på att köra bil genom att cykla?!? Lite motsägelsefullt eller?

Att leva själv måste vara det lättaste som finns… Du kan göra precis vad du vill, exakt när du vill och hur lääänge du vill… och du kan ändra dig från sekund till sekund! Ingen att ta hänsyn till.

Tror snarare att du får svårt att leva med någon annan om du varit själv för länge.

Med tanke på hur många som har relationsproblem så borde det vara viktigare att öva på att relatera till andra människor än att vara själv och självisk. För det är väl ändå det som är det långsiktiga målet? Att hitta någon att dela sitt liv med… för de allra flesta i alla fall…

Så vad är det som är så viktigt med att vara singel och vara själv…?

-Strula runt? Det har jag aldrig sett någon bli genuint lycklig utav

-Supa? Ja, det gör ju vi svenskar alldeles för lite av redan …

-Träffa nya människor? Jag hinner inte ens lägga så mycket tid som jag skulle vilja på de jag redan har…

-För att bli independent och klara sig själv? Man kan ju inte sluta klara av att ta hand om sig själv bara för att man har ett intimt förhållande, man har ju ändå alltid ett eget ansvar – och dessutom ett gemensamt, ALLTSÅ 2 ansvar

-För att hitta sig själv? Jag tvivlar på att man gör det i krogdjungeln och dejtingträsket, för det är väl där man spenderar den mesta av sin tid som singel? Jag känner ingen singel som någonsin sagt att de hittat sig själv – äntligen, tack vare ensamheten.

För mig handlar livet om familj och vänner, det är det viktigaste för mig och har alltid varit, så när min man är bortest så hör jag ofta ”Men det är bra att vara lite själv också” ”Var det inte lite skönt att vara själv?”

NÄ, inte ett dugg faktiskt… Jag älskar och njuter utav att ha min man nära mig, inte för att vi konstant sitter i knät på varandra eller jämt har djupa diskussioner men bara känslan och energin utav att honom runt omkring mig även om vi gör helt olika saker eller ingenting alls.

Det känns mer oroväckande om jag ”behövde” en semester från min man ibland…

Jag är övertygad om att den dagen man är/skulle bli själv så klarar man sig även om man inte varit singel och själv tillräckligt(?) länge. ”Det löser sig alltid” är ett motto jag lever efter. Precis som man känner det i hela kroppen när man hittat rätt, Just Go For It utan regler om rätt och fel…

Så varför skulle jag aktivt välja att vara själv bara ”för att” när jag kan dela och sprida min kärlek till de som betyder allra mest för mig?

Nej, ensamhet är inte för mig… men alla är vi olika OCH det är helt okej

Kom ihåg att livet är alldeles för kort för att levas med någon annans spelregler.

Live, Laugh and Love genuinely every day… (Hur kul skulle det vara att göra själv? )

Mrs Emily Mateu

Relationsproblem som i vanlig parterapi verkar olösliga eller ta flera år att lösa kan lösas på mindre en timme om man applicerar äkta kärlek… följ med på min resa i Phoenix, Arizona… När jag träffade ett par som hade riktiga problem

Jag träffade David och Brenda igår, ett par som varit tillsammans i fem år.

Jag tittade på Brenda, ”Vad vill du?” Frågade jag.

”Jag vill ha Davids kärlek.”

”När vill du ha Davids kärlek? Vill du har den nu eller senare? Frågade jag.

”Jag vill ha den nu.” Viskade Brenda nervöst.

”Är du beredd att lämna det du vet om relationsproblem och vad du har lärt dig under år av parterapi?”

”Ja, det är jag. Jag vill att David ska bli min man.”

”Varför tror du att David inte vill gifta sig med dig?”

”Jag vet inte att han inte vill. Jag fick en förlovningsring för tre år sen och jag frågade om det här betydde att jag kunde berätta för mina barn att jag och David var förlovade och han sa ja till det. Efter ett par månader kom jag med ett förslag att vi kunde gifta oss på ett riktigt vackert ställe i Santa Barbara som vi hade sett när vi var på semester.”

”Ja, det kan vi göra om vi båda vill det sa han då. Jag frågade, ”Vill du inte det?” Men han avvisar mig varje gång vi pratar om det.”

Jag tittade på David och han såg väldigt omtumlad ut och kunde inte riktigt prata.

”Vad tror du är anledningen till varför du verkar tveksam till att gifta dig David.” Frågade jag.

Han tvekade med att svara, det var en lång paus, ”För att jag är rädd.”

”Det var ärligt svarat. Vad är du rädd för? Den enda anledningen till att vi inte vill någonting som är egentligen är bra för oss är att det finns någonting som  vi oroar oss för som inte är sant.”

”Att jag kommer att göra ett misstag – att jag kommer att gifta mig och sen kommer det inte hålla.”

”Enda anledningen vi är rädda är för att vi kopplar saker till smärta, så vad är smärtan som gör att du är rädd att misslyckas?”

”Jag känner att hennes ilska och utbrott, gör att jag drar mig undan. Jag blir ofta attackerad.”

”Jag förstår. Det är ett relationsproblem som är väldigt vanligt. De flesta som går i parterapi får det aldrig att fungera för de tror att det är ett problem med sin partner och de sitter där och lägger skuld på varandra – talar om hur värdelös den andra personen är – vilket bara trigger igång smärtan och rädslan ännu mer. Så vems fel är det här?”

”Du behöver inte svara på den frågan, för sanningen är att båda gör ni saker som triggar enorma rädslor hos varandra. De är sant att Brenda har betett sig som en bitch mot dig och det skrämmer dig – men du har aldrig förstått varför – så istället för att bry dig om henne så har du flytt, attackerat tillbaka och känt dig som ett offer, inte sant?”

”Ja det har jag.”

”Sanningen är att Brenda har varit rädd och fortsätter att vara rädd varje gång du flyr och attackerar tillbaka – rädd att du inte kommer att älska henne, att du kommer att lämna henne – du måste se att hon känslomässigt är en liten flicka som vill ha kärlek och det är ingen som förstår henne. Hon har varit utan kärlek – riktig kärlek – en hel livstid.”

”Anledningen att hon vill gifta sig med dig är att hon vill känna din kärlek och hon vill att du ska lova att älska henne för alltid och för evigt och ALDRIG svika henne genom att göra henne illa och inte älska henne – hon vill ha en kärlek från dig som hennes föräldrar aldrig gav henne – villkorslös kärlek.”

”Problemet är att du gör samma sak som hennes föräldrar gjorde när hon inte var en ”lydig” flicka – du avvisar, attackerar och flyr från henne. När hon får sina utbrott det är då hon behöver din kärlek som mest.”

”Upprepa efter mig, men bara om det är sant. Brenda är en bitch och hon skrämmer mig.”

”Brenda är en bitch och hon skrämmer mig.” Både David och Brenda började skratta.

”Det är sant.” Sa jag. ”Hon har varit en bitch mot dig, David, och hon har varit självisk, men, det har du också varit och det viktiga är att se sin egen rädsla – vi agerar bara så när vi är rädda och blinda. Vi kan inte agera förnuftigt när vi är i smärta och är rädda. Om du någonsin har haft en riktigt kraftig huvudvärk eller mått fysiskt dåligt på något sätt så vet du att i stunden känns det som om det aldrig kommer att försvinna. Vi agerar irrationellt när vi är i smärta.”

Relationsproblem som verkar omöjliga i vanlig parterapi, smälter blixtsnabbt när de är hanterade med äkta kärlek och omtanke. Vi måste se källan till smärtan och inte lägga skuld på varandra.

”Ni har båda två fått budskapet från era föräldrar att ni är värdelösa, att ni inte duger, att ni inte är accepterade – faktum är att det har hänt tusentals gånger. Så många gånger att det har ansetts som normalt.”

”David, du har blivit socialt programmerad att inte känna och uttrycka dina känslor och varje gång du gråtit så har du säkerligen hört, ”Sluta upp med det där, killar gråter inte, var inte larvig. Om tjejer skulle gråta i skolan, skulle de andra tjejerna komma, ”Aww, kom, vad har var hänt…?” De skulle bry sig. Om en kille gör samma sak, så kommer killarna i klassen skriva mes och tönt i pannan på honom.”

David bröt ihop och började gråta…

”Du ska få prova något annorlunda, som du garanterat inte upplevt förut – speciellt inte som vuxen. Det är inget som har hänt i någon parterapi du varit med om förut.”

Jag tog David i min famn som om jag höll i ett litet barn och bara höll honom, medan han grät och fortsatte att prata med båda två. Efter tio minuter frågade jag honom…

”Hur känner du dig?”

”Lugn, avslappnad, känns som om jag kommit hem.”

Först kände han sig dum, skämdes och tyckte att han tog för mycket av min tid. Hav var rädd att Brenda skulle döma honom, men hon satt bara där bredvid och höll hans fötter.

De flesta män har aldrig hållits av en man överhuvudtaget – ännu mindre – utan att skämmas – eller känna skuld och skam. Det var en läkande upplevelse för både David och Brenda. För första gången fick David känna sig villkorslöst älskad – utan skuld, skam, dåligt samvete och hålla tillbaka sina känslor.

Det finns många saker att ta med sig från den här upplevelsen. Något som jag vill att du bär med dig från min upplevelse med David och Brenda är att komma ihåg hur viktigt det är att se varandra utan rädsla och smärta – det paralyserar, gör oss blinda och får oss att agera på sätt som inte är vi.

Om jag högg dig i foten med en kniv… hur kärleksfull skulle du vara då? Det är svårt att vara kärleksfull när vi lever i smärta. De flesta av oss har så mycket smärta som vi försöker dölja – vi har blivit huggna så många gånger – att det nästan gör det omöjligt för oss att känna oss älskade, lyckliga och kärleksfulla.

Här är två saker du kan göra idag, nu på en gång.

1. Håll om din partner eller ditt barn, UTAN, att vilja ha någonting tillbaka överhuvudtaget – ingen bekräftelse, uppskattning – utan bara håll om och ge utav din kärlek.

2. Fråga din partner eller din mamma eller pappa, ”Har du tid, lust och energin att bara hålla om mig och älska mig? Låt kärleken sjunka in och bara slappna av.”

Ok, hoppas att det här har varit lärorikt för dig. Om det har det, dela med dig av den här artikel på Facebook eller skicka länken till någon du bryr dig om. Vi har inte råd att kasta bort tiden. Inga relationsproblem är olösliga – även om du hört det i parterapi, eller utav ”omtänksamma” vänner.

Tills vi hörs, lev fullt ut och lev med passion!

Love and Passion,

Satori

P.S. Relationsproblem är något som vi alla har – men få utav oss vågar prata om – alla har vi smärta från bardom och vuxen ålder och inget kommer förändras om vi inte gör något åt det. Alla du känner – barn som vuxna förtjänar att få uppleva hur det känns att få villkorslös kärlek. Så dela med dig av den här sidan, håll den inte bara till dig själv…:) Jag hoppas också på att få se dig på vårt Love – Passion – Connection event till våren.

Det är många som sätter upp nyårslöften… andra tycker att det bara är skit och 98% av alla som har lovat massor – börja träna, bli mer omtänksam, sluta dricka, tjäna mer pengar, börja äta bättre – bryter sina löften redan efter två veckor… Varför? Varför misslyckas vi och vad kan vi göra åt det…?

Hur många gånger har du lovat dig själv eller andra att du ska börja… eller sluta… med både det ena och det andra? Hur många gånger har du fullföljt och hur många gånger har du misslyckats och känt dig besviken?

För Maria, en kvinna som ringde mig idag kändes det likadant som både du och jag säkert har upplevt och kan känna igen…

”Jag vet inte hur många gånger jag har lovat att jag ska sluta röka, men det håller ett par dagar och sen skiter det sig. Jag är så jävla rädd att det inte kommer att fungera den här gången heller och att mina barn kommer att bli så besvikna på mig.”

Problemet med rädslan att misslyckas är att när vi tar an det tänket så sjunker vår potential – vår genuina glädje, motivation, beslutsamhet och andra känslor vi behöver för att lyckas – sjunker.

”När du är rädd för att misslyckas… igen, vad händer då med din handlingsförmåga, får det dig att vilja ta steg till att sluta röka eller sjunker din handlingskraft?”

”Den sjunker och jag vill göra mindre. Har inte tänkt på det, på det sättet förut.”

”Nä, flesta av oss tänker inte på konsekvenserna som våra övertygelser och tankar har. Men alla övertygelser och känslor har konsekvenser – spelar ingen roll om det har att göra med föräldraskap, intima förhållanden eller gamla beteenden man vill förändra. Så vad blir resultat utav din ovilja att agera?”

”Ja, jag känner mig besviken.”

”Känner du dig tom?”

”Ja.”

”Som en sopa?”

”Ja, verkligen som att det spelar ingen roll vad jag gör för jag kommer inte att lyckas i alla fall.”

”Exakt. Och när du känner dig som en sopa och att det inte spelar någon roll vad du gör, så skickas en signal till din hjärna som säger, ”Vad vad det jag sa, jag är en sopa, så det är ingen idé att jag ens försöker.” Din övertygelse om att du har misslyckats förut och att du förmodligen kommer att misslyckas igen blir vad? Starkare eller svagare? Vad tror du?”

”Starkare.” Sa Maria.

”Precis. Övertygelsen du inte vill ha blir ännu starkare, din potential sjunker ytterligare, du tar ännu mindre handling för att lyckas, resultatet bli ännu sämre och sagan fortsätter.”

Det här är storyn de flesta utav oss går igenom, oavsett område i livet. Hur många fler gånger vill du misslyckas med dina nyårslöften? Eller har du kommit till punkten där det redan har skitit sig så många gånger… att du har gett upp för länge sedan?

Eller är det så att det inte handlar om nyårslöften överhuvudtaget…?

”Vad handlar det här egentligen om?” Frågade jag Maria.

”Jag vet inte.”

”Det finns många sätt – strategier, tekniker och system jag kan lära dig – för att uppnå det du vill i livet, sånt hjälper jag människor med varje dag, MEN, jag skulle vilja hjälpa dig förstå vad som driver dig i allt det här så att du slipper banka huvudet i väggen och inte förstå varför du känner sån rädsla och besvikelse varje gång du misslyckas uppnå det du vill. Att sluta röka kan jag hjälpa dig med snabbt, men det är inte ditt riktiga problem. Vill du veta så du slipper känna dig så stressad över det här?”

”Gärna, för det känns riktigt jobbigt och jag vill inte att mina barn ska bli som jag.”

”Vad fick du lära dig när du var liten om att lyckas och göra bra ifrån dig? Vad fick du för respons när du gjorde som andra ville – mamma och pappa, lärare, kompisar och andras åsikt du värdesatte?”

”Att man alltid ska göra sitt bästa. De blev glada och stolta.”

”Log mot dig?”

”Ja.”

”Kramade om dig? Gav dig komplimanger och talade om för dig hur duktig du var, inte sant?”

”Ja, allt det där.”

”MEN, så fort du inte gjorde som de ville eller lyckades leva upp till deras förväntningar, vad hände då?”

”Ja, besvikelse eller de blev sura eller arga eller sa till mig att jag måste göra bättre ifrån mig.”

”Låt oss säga att på MÅNGA sätt visade de att de inte accepterade dig, dina resultat eller handlingar – blickar, suckar, rullade på ögonen, ord som beskrev att det du gjort inte var tillräckligt. Det var mycket du lärde dig här. Du hade inte ord för det då, men undermedvetet lärde du dig en smärtsam läxa – gör som andra vill och jag får kärlek, acceptans, allt det där som känns så skönt. Gör inte som andra vill och känn smärtan av att inte bli sedd, accepterad och älskad.”

”Du har gjort som de flesta utav oss, lärt dig att jaga bekräftelse – jaga kärlek – det har blivit en besatthet – ett beroende. Jag brukar säga, att alla är vi tränade till att vara ”bekräftelsehoror”. Vi gör allt möjligt för att få – kärlek.”

”Din rädsla är att inte få dina barns godkännande och acceptans – KÄRLEK – och du har lärt dig att om du inte gör bra ifrån dig så är du en SOPA! Det du behöver komma ihåg och lära dig är att DU är INTE en SOPA – du har helt enkelt bara fått det budskapet skickat till dig om och om igen under så MÅNGA år att du har blivit hypnotiserad till att må skit när du inte lyckas.”

Bort med det gamla tankesättet av ”no pain – no gain”. Vi behöver inte längre må dåligt – känna skuld och skam – när vi inte uppnår saker – utan göra saker för att det känns bra och för att vi vill.

”Tack Satori! Ja jag vill sluta röka, men jag ska inte längre lägga prestige och känna ångest över vad andra tycker om mina resultat.”

”Bra. Det är något du kan lära dina barn – Att kärlek inte är något vi använder som ett belöningssystem – kärlek är något vi ger utav fritt för det ger oss det vi alla behöver för att känna oss genuint lyckliga.”

Här är tre saker du kan göra nu på en gång:

1. Bestäm dig för något du vill uppnå

2. Se till att du inte uppnår det här för att bli godkänd eller accepterad – älskad av andra.

3. Ha kul och njut av din resa – undvik besvikelse, skuld och skam och kom ihåg att det bara är gammalt skräp

Jag vill önska dig en fantastisk början på det här nya året, fyllt med villkorslös kärlek, glädje och en nyfikenhet om hur mycket mer kärlek du kan uppleva!

Love and Respect,

Satori

P.S. Om du satt upp nyårslöften, se till att du har roligt och att du tittar till dina löften dagligen.

En morgon frågade Stefan om Jenny kunde posta ett paket åt honom. Det var viktigt att det skickades ut. Jenny lovade och sa ja. På kvällen när Stefan kom hem låg paketet kvar på köksbordet och han blev skitförbannad… Det här är steg 5 och del 5 i hur jag bryter den destruktiva cykeln av ilska…

Stefan tog fram sin fusklapp som hade blivit sliten i kanterna om hur han skulle hantera sin ilska. Han började med att vara tyst – ringde inte Jenny på mobilen, och skällde ut henne och sa inte alla elakheter som snurrande i huvudet på honom – förbannad för att hon inte hade hållit vad hon lovat. Han förstod att han gjorde fel i att vara arg och han kom ihåg att han var älskad, att andra brydde sig om honom.

Han var fortfarande arg, så han ringde mig…

”Hon lovade att hon skulle skicka ut paketet idag, så kommer jag hem och vad är det första jag ser, paketet?! Hon visste att det var viktigt och ändå så sket hon i det. Jag känner mig så jävla irriterad!”

”Jag hör att du är förbannad och jag förstår att det var viktigt att paketet kom ut idag. Jag förstår också att du är besviken att hon inte höll det hon lovade.”

Jag såg och accepterade Stefan för vart han var, men sen pratade vi om hur hans ilska var självisk och han såg också att hon säkert inte hade gjort det flit för att jävlas med honom, utan att hon säkert att missat det i hennes morgonstress och helt enkelt glömt det av misstag.

Men han var fortfarande irriterad och hade svårt att släppa sin ilska. Tills slut frågade jag honom,

”Finns det disk i köket?”

”Va, vad snackar du om?

”Gå kolla om det finns disk i köket.”

Så Stefan gick in i köket med sin iPhone och tittade i diskhon.

”Ja det finns lite disk här, varför undrar du?”

”Diska upp det som finns där och ställ bort det.”

”Skämtar du? Vad har det här med mitt paket att göra?

”Du vet att din ilska bara saboterar dina chanser till att ha en bra relation med Jenny. Jag ser och accepterar dig och du är medveten att människor bryr sig om dig, men ändå så är du fortfarande irriterad och arg. Mitt förslag är att du aktivt gör något kärleksfullt för Jenny så att du fokuserar på att ge kärlek och komma ihåg att det är viktigare att vårda din relation än att visa att du har rätt och hon fel.

”Medan du diskar upp – medvetet gör något kärleksfullt för Jenny – kanske du börjar tänka på hennes lycka och välmående och kommer ihåg hur mycket viktigare det är att vara i en kärleksfull relation än att göra en stor grej om vad du inte fick för din del.”

Stefan diskade upp, plockade bort allt och städade upp resten av köket och när han var färdig och Jenny kom hem så var all ilska helt borta.

När Jenny kom hem satte hon handen för munnen och gapade. Först för att hon såg paketet och kände sig jätte dum för att hon glömt det, men för det andra att Stefan hade gjort så fint i köket. Resten av kvällen hade de en underbar kväll, med härlig konversation – vilket de garanterat INTE hade haft om Stefan inte gått igenom de 5 stegen för att bryta och släppa sin ilska.

Så vad är steg 5 för att bryta den destruktiva cykeln av ilska?

Var Kärleksfull – Aktivt Ge Kärlek

Att göra något kärleksfullt för den man älskar när man känner sig arg, är ofta det sista man vill göra. Men som vi har pratat om förut, att vara genuint kärleksfull har den magiska effekten av att förstora och multiplicera vår upplevelse och kärleken växer ju mer vi ger utan den – även när vi inte nödvändigtvis får något tillbaka.

Resultatet av att ge kärlek till vår partner, även när vi känner oss arga har en förmåga att smälta vår ilska. Förutom den magiska kraften av kärlek, så kan vi också säga att när vi ändrar vårt fokus så ändrar vi också hur vi känner.

Jag hoppas att den här serien om hur man bryter den destruktiva cykeln av ilska har hjälpt dig eller någon du älskar. Om du vill veta mer om det här ämnet eller om det är något annat du vill veta mer om skriv till mig och berätta.

P.S. Om det här har varit användbart och hjälpt dig, dela gärna med dig av den här serien till någon du älskar och skriv gärna en kommentar här genom att helt enkelt klicka på ”lämna en kommentar” knappen.

Vad händer när du är arg, irriterad eller besvärad och du har följt de tre första stegen – du har varit tyst, inte kommunicerat din ilska, du har sett ditt fel eller misstag, du har kommit ihåg att du är älskad – och du fortfarande känner dig arg…? Det här är steg 4 och del fyra av hur jag bryter den destruktiva cykeln av ilska…

I de stunder du fortfarande är för arg för att kärleksfullt och effektivt hantera en konflikt med din partner så kommer du att använda dig av attacker, manipulation och offerbeteenden för att skydda dig själv och få som du vill och då är det bättre att du tar steg fyra:

Bli Älskad

Vad betyder det? I de här situationerna är det viktigt att du talar sanning och är ärlig om dig själv till någon som kan acceptera och älska dig villkorslöst – någon som du vet inte kommer att döma dig – men heller inte kommer att ge dig sympati och döma din partner.

När du får känna dig älskad – någon som genuint kan se och acceptera dig – och fyller på din tomhet, kommer du heller inte känna behovet av att attackera – döma, kritisera, ifrågasätta – vara ett offer – känna att din partner gjort något mot dig, eller inte gjort för dig – eller fly – stänga ner känslomässigt och börja försvara dig.

Jag kan visa den här processen av att eliminera ilska enklast genom berätta om Jenny och Stefan, ett par som jag  jobbar med.

Stefan kom hem sent en kväll och var jävligt arg på Jenny för något som hon hade gjort, så hon kunde känna hur hennes irritation växte mer och mer. Hon märkte hur hon kom på strålande rättfärdiganden och motargument som lätt kunde bevisa hur hon hade rätt och han fel.

Hon kom samtidigt ihåg hur det aldrig hade fungerat speciellt bra och hur destruktiva konversationer de hade haft när hon kört den stilen. Så hon bestämde sig för att vara kärleksfull istället för att envisas om att ha rätt.

Försiktigt sneglade hon mot kylskåpsdörren för att titta på lappen hon hade skrivit ner under vår sista session tillsammans – De 5 stegen för att bryta den destruktiva cykeln av ilska.

Först så bestämde hon sig för att inte verbalt kommunicera sin ilska, även om hon märkte att hon säkert visade det på flera sätt med sin kropp. För det andra insåg hon att hur otrevlig Stefan än var eller hur fel han hade – så var hennes ilska och irritation självisk, okärleksfullt och fel.

Det tredje, var att hon kom ihåg hur ofta hon varit accepterad och villkorslöst älskad av vänner när hon talat sanning om sig själv och erkänt sina misstag och brister. Även fast hon gått igenom de tre första stegen så kände hon sig fortfarande irriterad så hon följde steg 4:

Hon sa, ”Stefan, jag måste ringa ett kort samtal,  jag är tillbaka om några minuter så kan vi prata vidare. Är det okej?”

Sen gick hon in i sovrummet och ringde mig.

”Jag kan bli så otroligt förbannad och irriterad att jag bara vill skrika rakt ut!” ”Han kan vara så jävla kritiserande och kontrollerande – om allt!”

”När Stefan blir så där arg på dig, vad är det han egentligen säger till dig?”

”Att han inte bryr sig om mig.”

Absolut. I det ögonblicket bryr han sig mer om vad han vill än vad du egentligen behöver. Ilska är ett försvarsbeteende som vi använder oss utav för att få som vi vill och för att skydda oss. Ilska är alltid själviskt. Så du har absolut rätt om att han inte bryr sig om dig. MEN, han säger också något annat väldigt viktigt om honom, som inte alls är relaterat till dig. Vad är det?”

”Jag vet inte riktigt.”

”När använder människor sig utav ta och försvarbeteenden?”

”När de är tomma och rädda.”

”Exakt. Så varför är Stefan tom och rädd?”

Jenny suckande och skrattade. ”För att han inte känner sig älskad.”

”Så när han är arg så säger han inte bara att han inte bryr sig om dig. Han säger också att han behöver bli älskad själv. Så när han säger att han behöver kärlek, hur besvarar du hans behov?”

Skrattandes nu, säger Jenny, ”Jag blir arg på honom, vilket får honom att må ännu sämre. Då skyddar han sig ännu mer genom att bli ännu argare. Det här är helt sjukt, inte sant?”

”Nä, det är verkligen vansinnigt, faktiskt.”

”Så hur kan jag älska honom om jag själv inte känner mig älskad?”

”Vad har hänt med din ilska? Känner du dig mindre arg och irriterad nu än du gjorde innan?”

”Jag känner mig inte arg alls, faktiskt.”

”Känns skönt eller hur? Det är för att du får kärlek nu medan vi pratar. Jag gör ingeting speciellt som du kanske märker. Men genom att jag lyssnar och accepterar dig fullt ut medan du är arg och inte är kärleksfull, så känner du det. Du känner att jag bryr mig om dig eller hur? Det är vad villkorslös kärlek är – att bry sig om en människas välmående och lycka i livet, utan någon som helst förväntan att få någonting tillbaka. Skön känsla, eller hur?”

Många har en skev bild utav vad kärlek är och förknippar det med romantisk kärlek – pussar och kramar osv. Kraften av att bli sedd och accepterad villkorslöst när man pratar om sina misstag är kärlek – utan villkor.

När Jenny gick tillbaka till Stefan hade hon med sig kärleken hon hade fått av mig och med den kärleken kunde hon lyssna på Stefan och kommunicera med honom på ett omtänksamt och kärleksfullt sett – utan ilska, irritation och besvikelse.

Här är tre saker du kan göra nu på en gång för att börja eliminera ilska ur ditt liv…

1. Tänk på en situation där du varit arg eller irriterad och lagt skulden på din partner

2. Identifiera hur du kommunicerade – på vilket sätt du attackerade, flydde eller manipulerade för skydda dig eller få som du ville.

3. Berätta vad du gjorde för misstag eller fel för någon som du känner skulle se och acceptera dig villkorslöst medan du pratar – utan att ge dig sympati, förminska eller rättfärdiga ditt beteende.

Om du inte vet vem du ska prata med, berätta gärna här. Klicka helt enkelt på lämna en kommentar knappen här och berätta för mig och låt andra här i vårt community få dela i din erfarenhet.

Håll utkik för del 5 och sista delen i hur man bryter den destruktiva cykeln av ilska.

Tills vi hörs igen, lev med passion!

Love and Respect,

Satori

P.S. Vi har fått massor av förfrågningar om den exklusiva MasterMind gruppen som jag nämnde i sista artikeln. Jag har fortfarande inte presenterat det, men det kommer snart så om du vill få chansen att bli 1 av max 20 som får en plats skicka ett mail så håller jag dig på en förturslista när jag intervjuar potentiella MasterMind medlemmar.

När du känner dig tom, arg och blir attackerad – speciellt av någon du älskar – är det inte alltid lätt att stoppa dig själv från att överreagera. Här fortsätter vår resa mot att eliminera ilska som saboterar våra relationer… det här är del 3 av 5

Föreställ dig att vi är på en öde ö – utsvultna, utan mat på en vecka. Helt plötsligt hittar du en kokosnöt och knäcker den. Du är lyrisk. Äntligen något att äta. Tyvärr är den i princip rutten förutom en liten bit som du är på väg att stoppa i munnen. Precis då kommer jag förbi och snor den ur dina händer.

Vad händer, blir du glad? Nej, du blir vansinnig, skriker och får ett riktigt utbrott. När vi är tomma – utsvultna på kärlek – kan vi bli arga för mindre än så.

Föreställ dig nu att vi är på samma öde ö. MEN, vi har precis ätit en stor festmåltid och i yachten som vi kom med finns det oändligt med mat, godis och frukt. Nu när du knäcker nöten och jag kommer och tar din kokosnöt, hur reagerar du då? Blir du arg? Knappast.

Du säger säkert, ”Ta den, men jag ska nog hämta en till dig, för den är rutten. Det finns mer på yachten, vill du att jag ska hämta en åt dig?”

När vi är tomma kan vi bråka om en rutten kokosnöt, men när vi är fulla av kärlek, så spelar inte så mycket roll överhuvudtaget.

Ibland kan vi vara mätta och belåtna – fulla av kärlek – och ändå glömma bort att vi har så det blir över. Så vad är steg 3 för att bryta cykeln av ilska?

Känn dig älskad (Kom ihåg att du ÄR älskad)

Gennom att komma ihåg och känna att du är älskad så får du tillgång till de känslomässiga kärleksmiljoner du har i ditt liv. Det här gör att du inte behöver använda dig av ta och försvarsbeteenden (ljuga, attackera, agera som offer, klänga eller fly) när du blir attackerad.

Ställ dig själv frågan, ”Vem älskar mig?” eller ”Vem behöver jag komma ihåg älskar mig?”

Kom ihåg, du kan inte känna dig älskad och vara arg samtidigt. De här känslorna kan inte hålla samma plats på samma gång. Ett annat sätt att se på det är att du kan inte ha lampan tänd och släckt samtidigt. Kärlek och ilska kan inte existera samtidigt, så genom att komma ihåg att du är älskad och känna det, kommer du snabbt kunna släppa din ilska.

Håll ögonen öppna för del 4 i hur du bryter den destruktiva cykeln av ilska. Tills dess klicka på ‘lämna en kommentar’ knappen och dela med dig här i vårt ‘community’

Love and Passion,

Satori

P.S. Snart kommer du kunna bli 1 utav max 20 personer som kan vara med i vår exklusiva MasterMind grupp! Om du vill veta mer om vad en MasterMind är och få chansen till en plats, skicka mig ett mail.

Om du har följt del 1 av hur man bryter ilska och inte vill ha relationsproblem som saboterar din chans till att någonsin bli lycklig så läs vidare här nu…

Hur har det gått för dig? Har du lyckats vara tyst när du känt dig arg, irriterad eller besviken? Och även om du inte har använt ord har du lyckats att inte kommunicera din ilska med ditt kroppsspråk och ansiktsuttryck – suckat, rullat ögonen osv…? För vissa människor är det väldigt svårt. Jag kommer att förklara varför och vad du kan göra åt det under den här serien.

Om vi börjar med att förklara att om du känner dig besvärad, irriterad, frustrerad, besviken eller totalt vansinnig, så är de ALLA olika nivåer av ilska. Ibland säger par som kommer till mig, ”Vi skriker aldrig på varandra” eller ”Vi bråkar aldrig.” Men ilska kommuniceras som sagt på många olika sätt…

Jag sa också i del 1 att det är klart att du kan känna dig arg eller besviken, men om du uttrycker det till din partner, NÄR, du är det, så kommer du garanterat ha konflikter och dina relationsproblem kommer att fortsätta i all evighet – i den här relationen eller nästa.

Så vad är problemet med ilska i relationer? Ja vi har ett gemensamt mål allihop – olika ord för att uttrycka det – men alla vill vi vara genuint lyckliga, inte sant? Det kan vi säga är det ultimata målet i livet. Vägen dit är genom att vi känner oss villkorslöst älskade.

Det är inte sex, pengar, shopping, mat, makt eller senaste dokusåpan som gör dig lycklig – men det visste du redan…;) Äkta villkorslös kärlek är vägen till genuin lycka. Så vad är då rätt och fel när det kommer till ilska? Ja det handlar inte om moral här, utan en sak.

När vi känner och beter oss på sätt som tar bort från vår genuina lycka – känna oss älskade, kärleksfulla och genuint lyckliga – vårt primära livsmål – så är det fel.

När du är arg – oavsett hur du kommunicerar det – försöker du skydda dig själv och få som du vill. Du är inte kärleksfull, du försöker kontrollera din partner och din förväntan är på att han eller hon ska fylla dig och göra dig glad. Eftersom varken du eller din partner känner sig älskad, kärleksfull eller genuint lycklig när du är arg så är det fel.

När jag säger att ilska är fel, så har jag redan sagt att det inte är så att du inte borde känna dig arg eller att du inte ska uttrycka dina känslor – till andra människor som gör det möjligt för dig att känna dig sedd och som kan acceptera dig i stunden (se del 1), men för att ilska helt enkelt inte fungerar. Det kommer driva dig bort från ditt ultimata mål – genuin lycka.

Din partner kommer att känna sig attackerad, dömd, osedd och oälskad. Inte direkt receptet på genuin lycka. Hur känner du dig när du blir attackerad och dömd? Vad gör då nästan på automatik? Om du är som de flesta jag har träffat i mitt liv så kommer du att försvara och skydda dig och förmodligen attackera tillbaka. Hur meningslöst är inte det?

Så då kommer vi till steg två utav fem för att bryta cykeln av ilska… Ett sa vi var att vara tyst – inte kommunicera din ilska till din partner i stunden – så vad är steg två?

Steg 2 av 5 steg som bryter den destruktiva cykeln av ilska – varför traditionell terapi inte fungerar och hur du kan göra något omedelbart för att bryta fällan.

Erkänn ditt fel.

Vi kan alltid hitta fel med vad våra partners gör – det är lätt, men helt irrelevant. Det spelar ingen roll hur fel din partner än har, så länge du är arg. Det är absolut omöjligt för både dig och din partner att känner er älskade, kärleksfulla eller lyckliga så länge du är arg och inte erkänner ditt fel. Du kan BARA ändra på vem? Exakt DIG själv – även om vi gärna försöker ändra på vår partner. Så länge du väntar på att din partner ska ändra på sig – erkänna sina fel eller göra som du vill – innan du släpper din ilska och blir glad så är du alltid ett offer.

Du måste erkänna ditt fel - ditt misstag, hur du bidrog till problemet för att släppa din ilska. Så fort du erkänner och verkligen ser din del, kommer din ilska dunsta bort lika snabbt som imman på spegeln försvinner när du öppnar fönstret efter en varm dusch.

Varje gång vi är arga, finns det två vägar. En är, vi kan skylla på vår partner och begära att han eller hon måste ändra sig eller erkänna sina fel. Väg nummer två är att erkänna vårt fel och se till att vi tar de nödvändiga stegen för att komma tillbaka till att vara lyckliga istället för att ha rätt.

De flesta väljer att lägga skuld på sin partner för det verkar som den lättare vägen för stunden – du behöver inte titta på dig själv och vi skjuter smärtan ifrån oss. Frågan är, har det någonsin fungerat? Har det någonsin fått er att känna er älskade, kärleksfulla och genuint lyckliga?

När vi öppnar upp våra ögon och ser hur lönlöst och absolut destruktivt det är att beskylla våra partners för våra problem och ilska så kan vi istället börja vara ärliga om våra misstag och brister och en gång för alla kunna bryta det till synes ”normala” tillstånd som miljarder människor går in i varje dag…

I traditionell terapi när vi sitter och pratar om vad den andra har gjort för fel stänger vår partner ner känslomässigt och slutar vara ärlig. När du är ärlig om dina misstag gör du det möjligt för din partner känna sig trygg om att inte bli attackerad och möjligheten att öppna upp sig ökar drastiskt.

Håll ögonen öppna för del 3 som kommer snart…

Tills dess tryck helt enkelt på lämna en kommentar knappen och dela med dig om hur det här hjälper dig eller hur ilska kommer upp i ditt liv.

Lev med Passion!

Satori