Månskensdans

Välkommen till Månskensdans

2009-05-11T05:29:00.004+02:00

Månskensdans är ett avslutat projekt. Det kommer inga fler uppdateringar, texter, länkar.

Å andra sidan finns det strax över fyrahundra inlägg om litteratur, språk och kultur i allmänhet i arkivet. De kommer inte att försvinna eller bli meningslösa bara för att de inte längre får sällskap av fler. Jag vill gärna tro att de är värda tiden det tar att bläddra igenom dem.

Ta en titt.

Tecken på dålig humor

2009-03-20T13:40:00.002+01:00

Varje gång jag får syn på det här inlägget får jag lust att ändra rubriken till Note to shelf.

Länktips: ny filmblogg

2009-03-04T08:47:00.000+01:00

Kinematografi.

Wikipedia: latin versus hindi

2009-03-03T20:37:00.004+01:00

Latin är ett språk som har haft ont om modersmålstalare ett bra tag. Indien har en bit över fyrahundra miljoner invånare som räknar hindi som sitt förstaspråk.

Wikipedia har i skrivande stund 26 644 artiklar på latin och 26 251 artiklar på hindi.

Delvis lär det bero på att många indier skriver på engelska istället. Det är fortfarande lite tragiskt. Och underhållande.

Lyckliga slut

2009-02-12T16:55:00.004+01:00

Som tonåring tyckte jag hemskt illa om tillrättalagda lyckliga slut. Inte så att en bok inte fick sluta lyckligt, men jag kände mig trött på vad jag såg som brott mot berättelsens logik, på vad som kändes som tillgjorda försök som inte riktigt hängde ihop med resten av berättelsen. För någon månad sedan läste jag Dan Simmons Song of Kali, och kom på mig själv med att tycka att slutet inte riktigt höll i förhållande till resten av boken, men att jag ändå kunde förlåta det, eftersom det positiva, det uppmuntrande, ofta har ett egenvärde. I eftermiddags läste jag Jón Kalman Stefánssons fina Sommarljus och sen kommer natten (Sumarljós, og svo kemur nóttin), och irriterade mig lika mycket på ett, tyckte jag, onödigt bittert slut, som jag en gång hade gjort på dess motsats.

Aldrig får man vara nöjd.

Ett par länkar

2009-01-31T09:26:00.003+01:00

På Vetsaga har Charlotte Strömbom skrivit en essä om Erik Andersson, Åke Ohlmarks och de olika översättningsideologier som ligger bakom deras respektive sätt att närma sig texten: "God åkerjord eller fet och fruktbar mylla? – Om Erik Anderssons och Åke Ohlmarks översättningar av J.R.R. Tolkiens The Lord of the Rings". Värd att kika på om man är intresserad av Tolkien och/eller översättning. Nahal Ghanbari skriver om bristen på vettiga kvinnoroller i fantasy och om Lewis Carrolls Alice och vad hon gjort för att förbättra saken: "Alice och identitetskrisens Underland".

Maria Nygård har startat en sida för att samla svenska bokbloggar: bokbloggar.nu.

Vetsagas essätävling

2008-12-11T17:28:00.002+01:00

Genom ett av mina alldeles för många små fritidsprojekt, Vetsaga, har jag dragit igång en essätävling. Skriv om science fiction- eller fantasylitteratur; vinn femtusen kronor. Ta en titt. Skriv.

Några länkar

2008-12-02T14:39:00.003+01:00

Catahyas novellpris för 2007.

Tulpanporr – för att det går att skriva roliga sexscener också.

David Nessle skriver om fantastiskt fascinerande musik.

Note to self:

2008-08-09T06:35:00.002+02:00

Nästa gång du fyller en hylla med lexikon i en Billybokhylla, eller någonting av dylik stabilitet och bärförmåga, sätt inte lexikonen nästan överst. Särskilt inte om du förvarar nästan alla dina böcker av samlarvärde i samma bokhylla, fast under nämnda lexikon. Eller om du råkar ha händerna under hyllan och instinktivt försöker rädda dina böcker istället för att dra undan dem.

Suck. Mina stackars, stackars böcker.

Än att aldrig spänna en båge

2008-07-24T03:21:00.000+02:00

Alltså, Heidenstam är ju jävligt bra ibland, ändå.

Epepe

2008-07-15T14:00:00.002+02:00

Igår läste jag ungraren Ferenc Karinthys Epepe (översatt, via engelskan, av Mårten Edlund), om lingvisten och etymologen Budai som på väg till en språkkonferens i Helsingfors kliver av planet, på bussen från flygplatsen och när han kommer fram till hotellet inser att han befinner sig i en enorm stad, fullständigt okänd för honom. Alfabetet liknar ingenting han tidigare sett, språket är helt och hållet främmande, ingen förstår något av alla de språk han själv talar. Han vet inte var han befinner sig, hur han skall få kontakt med omvärlden, hur han skall hitta ut. Han hittar inga flygplatser, tågstationer, ambassader, översättningsbyråer.

Förlaget hävdar på ena omslagsfliken att det är en "[märklig] allegori om människors kontaktbrist i det överbefolkade och överindustrialiserade moderna samhället". Själv blev jag mest påmind om första gången jag var i Italien.

Metropolis

2008-07-05T21:38:00.001+02:00

Det är väldigt sällan en filmnyhet slår mig som någonting stort och angeläget, men när Die Zeits nätupplaga meddelar att man har återfunnit en rad försvunna nyckelscener från Fritz Langs Metropolis, då är det svårt att känna någonting annat än wow!

The Curious Incident of the Dog in the Night-Time

2008-06-24T01:29:00.002+02:00

Jag tycker om kapitelnumreringar som bara använder sig av primtal. Det är så fascinerande att halvvägs genom en ganska tunn bok inse att man har kommit till kapitel 167.

Ibland ...

2008-05-26T23:53:00.003+02:00

... blir jag så trött på att så många svenska journalister inte inser att man inte bara kan kapa en engelsk transkribering av ett ryskt namn och använda den i svensk text, eftersom det finns en ganska stor risk att den som är van vid hur man skriver det på svenska helt enkelt inte kommer att känna igen namnet på personen eller platsen. Läser man papperstidningar är det sällan ett problem, eftersom någon vanligtvis har fixat till det på vägen. Det är värre med nätupplagorna.

Norska, svenska eller finska?

2008-04-12T18:47:00.006+02:00

Skriver man på internet någonting om en författare som är någorlunda nyfiken, kan hantera internet och inte är så välkänd att det drunknar finns alltid risken att personen kommer att läsa det. Kan den inte språket, tja, då går det alltid att slänga ut en fråga och ofta kommer någon att översätta det, på ett sätt eller annat. Två sådana exempel jag har sett på sistone är hos Felix Gilman och Joe Abercrombie. Det som intresserar mig här har dock mest med språkuppfattning att göra.

Then there’s this, which I’m not even 100% sure what language it’s in, and neither Google nor Babelfish can translate it for me. Norwegian? Swedish? Finnish?

I'm not that hot on foreign languages if I'm honest, and my Danish? (Finnish? Swedish? Norwegian?) is slightly rusty, but I'm interpreting the headline of this review as:

Jag har full förståelse för att en engelskspråkig författare inte kan se skillnad på de olika skandinaviska språken (även om jag blir en smula förbluffad över att ingen verkar komma på tanken att kika på toppdomänen .se). Jag är medveten om att mitt perspektiv, som flerspråkig, språkintresserad talare av ett mycket mindre språk än engelska, är ett annat än det hos enspråkiga talare av världens just nu mest dominerande språk. Jag tycker ändå det är fascinerande att man blandar in finska, som på flera sätt har mindre gemensamt med engelska än sanskrit, i det hela. Är det bara för att man inte har någon aning om hur finska ser ut och antar att det, på grund av geografisk närhet, skall likna de andra man nämner? Eller hade man, om det hade varit en finsk text, kunnat gissa sig till att det kunde ha varit det, men för säkerhets skull garderat sig med att den i och för sig kunde vara svensk eller norsk också? Det är nu inte så fantastiskt mycket språken har gemensamt, trots att de har levt sida vid sida ett bra tag nu.

Omslag

2008-04-12T18:35:00.002+02:00

Det här tyckte jag var ett kul exempel på kreativtet i att utforma böcker. Jag vet inte om jag tycker att det är särskilt snyggt – jag föredrar en mer minimalistisk approach – men det är alltid roligt med nya grepp.

(Via Making Light.)

Telefoniskt

2008-04-12T13:27:00.002+02:00

Dagens ord är telefoniskt, som i att kontaktas telefoniskt istället för kontaktas per telefon. En sökning på Google – detta fantastiska och opålitliga språkvetenskapliga verktyg – ger några enstaka träffar på svenska; själv hade jag aldrig stött på det eller i alla fall inte lagt märke till det förrän idag. Med tanke på antalet träffar i förhållande till antalet talare verkar det vara någorlunda etablerat i färöiskan.

En bokhandel värd ett besök

2008-04-10T03:29:00.004+02:00

Mrs. B skriver om vackra bokhandlar. Jag har tagit upp biblioteksporr förr på Månskensdans, men egentligen är jag alltid en smulare svagare för en bokhandel än för ett bibliotek. Bibliotek är fruktansvärt bra och en mycket sympatisk idé, men jag är alltid lyckligare omgiven av böcker jag, om jag skulle vilja, skulle kunna ta med mig hem och behålla. När man dessutom kombinerar det med en vacker gammal kyrka, som är en fantastisk byggnadstyp, då lär det inte finnas särskilt många vackrare platser man kan tänka sig.

Dagens lästips: Markusevangeliet 11:15-17 och Johannesevangeliet 2:14-16.

Abney Park

2008-04-10T03:21:00.001+02:00

Nattens musiktips är Abney Parks "Airship Pirate". Inte för att musiken egentligen är så fantastiskt bra, utan för att de sjunger om luftskeppspirater.

Böckernas makt

2008-04-08T21:11:00.004+02:00

Ett rum åt mig; ett rum åt mina böcker. Vi älskar varandra, tro ingenting annat, men jag känner att det kommer att tillföra vårt förhållande en helt ny harmoni när vi dagligen slipper slåss om utrymmet i mitt sovrum.

Men man skall för all del inte tro att det är ett jämlikt förhållande: själv får jag nöja mig med det mindre rummet.

Ur språkens tunnlar

2008-04-08T20:30:00.000+02:00

Kvällens länktips: Ola Wikander har startat en blogg, Ur språkens tunnlar. Gå dit.

Bokhyllor & bibliotek

2008-04-06T03:11:00.005+02:00

I augusti förra året funderade jag över bokhyllor och ordning och allt det där i vad som då skulle bli min nya lägenhet. När det nu står klart att jag flyttar härifrån om två månader kan jag konstatera att för många idéer gällande hur man skall sortera sin bokhylla är en dålig sak: jag har inte kunnat komma fram till hur jag egentligen vill ha det, och därför inte sorterat de flesta av mina bokhyllor. Med mindre än två månader kvar tills man måste börja plocka ned dem i flyttlådorna kommer det heller inte att ske.

I mitt apartheidsystem får antikvariskt inköpta böcker, som utgör en klar minoritet, inte får stå bland de övriga; de har ett par bokhyllor ute i hallen och har faktiskt någon form av ordning. Men de fem bokhyllorna i sovrummet, och tillhörande boktravar som inte får plats i dem, har helt enkelt stått fullständigt osorterade i den ordning de packades upp och sedan flyttats runt. Utan någon verklig övertygelse om exakt hur jag vill ha det har jag helt enkelt inte haft orken, energin, tiden att ge mig på det projekt det trots allt är att sortera sin boksamling – även när den tillhör en ung student – när det finns så mycket annat jag vill, eller borde, göra. Och visst har det funnits en viss frihet i att när jag skall sätta tillbaka några dussin böcker helt enkelt bara lägga dem där det finns plats, även om den mer än väl har vägts upp av frustrationen när man försöker böcker som inte vill bli funna.

Fördelen med min nya lägenhet, utöver om att det inte rör sig om ett andrahandskontrakt så att jag faktiskt kan känna att jag kommer att stanna där ett tag och ta mig tid att göra små saker som att sortera mina bokhyllor, är att den är en fyra. Vet ni, gott folk, vad man kan få plats med i en fyra, till och med om man för hyrans skull låter en inneboende ockupera ett av rummen? Ett bibliotek. Ett rum åt mig; ett rum åt mina böcker. Vi älskar varandra, tro ingenting annat, men jag känner att det kommer att tillföra vårt förhållande en helt ny harmoni när vi dagligen slipper slåss om utrymmet i mitt sovrum.

Mitt nya prov på viljekraft går ut på att undvika att falla för frestelsen att inreda mitt bibliotek med enbart röda bokhyllor. För det gick ju så bra förra gången, när jag skulle undvika att sortera min böcker efter ryggfärg.

Gissningsvis kommer jag att stå där med sju, åtta röda Billybokhyllor i sommar.

Det kommer att vara jätteroligt i säkert en hel vecka.

Ordförklaringar

2008-03-19T15:47:00.003+01:00

Jag tycker inte om ordlistor längst bak i romaner. Det blir så lätt att man efter att ha läst sexhundra sidor med insprängda indiska termer, huvudsakligen på hindi, upptäcker att det fanns en sju sidor ordförklaringar. Längst bak.

Glädje

2008-03-18T16:09:00.002+01:00

Det är för övrigt glädjande att en av mina favoritbloggar har skrivit ett nytt inlägg efter fyra månaders tystnad.

Referenser

2008-03-18T15:57:00.003+01:00

Det är för övrigt intressant att se hur uppgifter ur en blogg så lätt – jag har gjort det själv – blir någonting man har hittat i en blogg när det refereras någonstans som inte är en annan blogg. Inte bloggen Månskensdans, bloggen Bränt järn, bloggen Ampersand utan just en blogg – anonymiserande, avpersonifierande. Någonting som antyder att det inte spelar någon större roll vilken blogg det handlar om, som om de inte var enskilda publikationer utan bara ansiktslösa delar av en stor massa. Skulle man göra så med en artikel ur en tidskrift? Referera till någonting man har hittat i en tidskrift utan att nämna vilken tidskrift eller skribentens namn? Det lär knappast ske lika ofta. Någonting som är tillräckligt mycket värt för att bry sig om – hänvisa till, föra vidare, kritisera, gå i opposition mot – borde rimligtvis betraktas som någonting där man bör nämna vem eller vad som står för uppgiften, texten, åsikten.