Det var ett par år sedan jag jag skrev om The Faux Noise, och till synes har de inte släppt någon ny musik sedan dess. Trevligt nog så är de tillbaka nu med en ny singel, ”Leave Her to Heaven”, som de har släppt tillsammans med tre remixer av samma låt.

Det är en suggestiv, drömsk låt med en del 80-talsvibbar i, där de som tidigare tämjer ett ljudmässigt kaos till vackra ljudlandskap. Du kan lyssna på denna och deras tidigare låtar på deras Soundcloud-sida. Singeln finns även på Spotify och du kan följa bandet på deras hemsida och på Facebook.

Leave Her to Heaven

En del musik måste få tid på sig innan man kan ta till sig den. Och ibland krävs det någon form av dörröppnare för att man ska kunna ta sig in i musiken och uppleva den på ”riktigt”. Så var det för mig med det svensk-amerikanska bandets Susurrus Station’s senaste album ”Antinomie”. Jag lyssnade först och kunde inte riktigt ta till mig det, men en månad senare skickade de mig länken till videon de hade gjort till låten ”Alluvia”, och då klickade det.

Detta är deras fjärde album, men jag har inte hört något av de tidigare, så jag kan inte jämföra dem. Jag kan dock konstatera att denna platta är spännande, mångskiftande och en drömsk stilblandning till album. Lyssna mer på Spotify eller på Wimp. Du hittar bandet på deras hemsida.

Keep Up Your Spirits
Play the Fool

Tim Schmidt släppte nu under våren sitt tredje album, ”Dog”, och det känns som att han har karvat ut en egen americana-nisch. Det är ett inspirerat album där han med små medel tar ut svängarna lite mer än ”bara” genom ett vackert fingerplock-spel, utan experimenterar lite mer med kompet och färgar låtarna med fler instrument, över-dubbningar och variationer. Fortfarande avskalat och med sin speciella, nasala Nick Drake-liknande sång, men mer spontant.

Du kan lyssna mer på hans Bandcamp-sida eller på Spotify. Följ Tim på Facebook.

Arrows

Förra året skrev jag om Frida Selanders utmärkta debutalbum ”Try Again Baby”. Nu är hon tillbaka med sin sköna rockröst i den nya singeln ”Mountains Define You”. Hon har nyligen varit på turné genom Norrlands inland och som bonus får vi en video från resan till låten ”Geography”.

Följ Frida på hennes hemsida och på Facebook.

Mountains Define You
Geography

Emerald Park släppte för en dryg månad albumet ”Absolute Zero”, det tredje sedan de bildades 2002. Det var fyra år sedan sist och då kan man också förvänta sig att det har hänt en del. Och det har det också gjort, en hel del, vilket de också förvarnade om med sin singel ”Reality Bites” förra året.

Det är naknare, gladare, mer glimten-i-ögat, mer romantiskt och nostalgiskt, närmare och hela produktionen känns mer spontan. Det andas kärlek till pop-melodier, vilket inte är nytt för dem, men det känns, ja, lite mer avslappnat. Americana-influenser märks i en del låtar och mer än en gång går mina tankar till Magnetic Fields och även Jens Lekman.

Överlag tycker jag det är ett riktigt bra och omväxlande album och roligt att upptäcka , och det växer för varje gång jag lyssnar. Du kan lyssna själv på Spotify och på Wimp. Följ bandet på Facebook.

Här är två låtar från plattan, en repris från förra årets ”Reality Bites”, samt den nya ”Someone to Love”.

Reality Bites
Someone to Love

Inget år är riktigt komplett här på bloggen utan själfull, energisk rock från The Rumble. Extra trevligt då att kunna presentera en ny singel, den skönt bluesrockiga ”Rock ‘n’ Roll Is the Medicine” som du kan lyssna på här nedan.

Vill du ha mer av denna goda vara kan du lyssna vidare på Spotify eller på Wimp. Bandet kan du följa på Facebook.

Rock ‘n’ Roll Is the Medicine

För ca ett och ett halvt år sedan skrev jag om Olof Svenblads musikprojekt Teleskop. Nu arbetar han istället under namnet Fallen Timbers och har i år presenterat ett rikt material i två album på sin Soundcloud-sida. Jag tycker det är en samling riktigt bra låtar med tonvikt på electronica och som bara växer ju mer jag lyssnar.

Namnet Fallen Timbers härstammar från en dikt av Sylvia Plath och Olof berättar att han tilltalades bilden av en skog efter storm, stockar på marken som plockepinn, kalhyggen.

Lyssna på de två inledande låtarna från albumet ”Our South Suburban Skies” här nedan. Följ Fallen Timbers på Soundcloud och på Facebook.

Wuss
Faster Than Any Light 

Här är en låt från Mikai Birch, eller Joakim Björkholm, som han heter egentligen. Han har hållt på att producera musik sen 2008 och är nu inne på nu-disco och indie-dance, och du kan höra ett exempel på detta i låten nedan.

Du kan följa honom på Soundcloud, där du också hittar en ny låt som kom ut för ett par dagar sedan.

Yesterday Was Fine

Om man ska utdela ett pris för lång startsträcka så är Tennis Bafra en god kandidat till detta. De startade bandet i mitten på 90-talet och hade vare sig spelat live eller gjort några inspelningar tidigare, utan funnit det gott nog att spela med varandra och ha det trevligt i replokalen. För ett par år sedan kom bassisten Thomas Gjerdingen in i bandet och agerade prins för det Törnrosa-sovande bandet då han föreslog att de skulle göra några inspelningar. Detta har sedan har lett till spelningar, ett skivkontrakt med Nomethod Records och nu i början av året så debutalbumet ”Abulia Jubilee”.

Slackernoise kallar de musiken och de säger att de har fastnat i 90-talsrockens era med Sonic Youth och deras gelikar. Det kan jag mycket väl tänka mig, men de har fastnat på sitt eget speciella sätt och det fungerar alldeles utmärkt 2012 också. Det är en skön avlappnad attityd på plattan med ett skönt sug i låtarna och mer indierock än noise, även om det tål att påpekas att sista låten är en 20 minuter lång instrumental låt som känns som en resa med ett gnissligt containerfartyg i rymden.

Det smått underliga bandnamnet har de inte riktigt någon klar förklaring till hur det kom till, mer än att de har en minnesbild av att de medvetet ville göra fel. Ungdomar runt omkring dem höll alla på med antingen sport eller musik, så då skulle de signalera sport i namnet. Hockey lät inget bra men det gjorde däremot Tennis. De kan berätta att Bafra lades till kort därpå, men ingen minns idag var det kommer ifrån.

Tennis Bafra kan du höra mer av på deras hemsida, på Spotify eller på Wimp. Du kan också följa dem på Facebook.

Halal Haircut

Efter fyra år som sångare i dödsmetallbandet Science of Demise bytte August Vinberg genre och satsade på electropopbandet Storbritannien istället, ett band jag har skrivit förut om. Efterhand har han samlat på sig ett antal låtar som inte har känts rätt för Storbritannien och bestämde sig för att samla några av dessa på på en EP i soloprojektet Höstmarschen, där ni kan hör på låten ”Gaia” här nedan.

Om namnet Höstmarschen berättar han att det kommer dels från att han startade projektet i höstas och dels för att hösten känns speciell för honom, att det är då han är som mest kreativ.
Du kan lyssna på övriga låtar på Spotify och följa Höstmarschen på Facebook.

Gaia

Idag släppte bandet Daymare en låt fri från sin nya EP ”Friend Fighter”. Det är det inledande instrumentala spåret ”Neu Horror” du kan lyssna på och ladda ner här nedan. Indie-goth kallar de musiken för, vilket inte ger mig några direkta associationer när jag lyssnar, men varför inte definiera sin egen genre om man vill? Indie-känsla är det helt klart och annorlunda och spännande. Lyssna gärna på de övriga låtarna på Soundcloud. Du hittar Daymare på Facebook också.

Neu Horror

Trion Carousel säger att de är inspirerade av 60-talet och band som The Jam. Och det tycker jag man kan höra också i de fyra låtarna på EP:n ”Count Me In” som de har släppt. De har ett garage-rockigt basic sound som backar upp pop-hookiga låtar som fastnar snabbt när man lyssnar. Du kan lyssna mer på Spotify och på deras hemsida. De finns också på Facebook. Här är titelspåret från EP:n:

Count Me In

The Glorias är ett ungt, 5 tjejer starkt band från Boden. Med en skön självklar attityd lirar de indierock med klara vibbar av åttiotal. Den senaste EP:n ”Stupid Situation” finns att höra på Spotify, på Wimp och på Soundcloud. Fräscht, energetiskt och bra låtar. Du kan följa bandet på Facebook.

Shut Up

”Klä av mig” är Temilias tredje EP sedan 2009. Och det känns ganska avklätt och personligt också. Mycket på grund av Temilias angelägna, laddade röst och de nakna, intima arrangemangen med ett sound som känns mycket sjuttiotal för mig; nånstans i närheten av Neil Young och Patti Smith. Tillsammans med ett knippe bra låtar och melodier och en trevlig variation så blir detta en riktigt kul ny upptäckt.

Temilia kan du följa på hemsidan och musiken finns tillgänglig på Spotify och på Wimp.

Klä av mig

Glädjespridaren Klara Kazmi är tillbaka med en ny låt, ”Nice”. Det är soul och som hon förklarar själv: ”Baby making music”. Lite som en modern, kvinnlig Barry White kan man säga, men självklart är det snarare Macy Gray som hon brås på sångmässigt och  med underbara lekfulla sångstämmor. My kinda soul.

Klara hittar du på hennes hemsida och på Facebook. Lyssna mer på Bandcamp eller på Spotify.

Nice

Lovisa Lindström, som jag skrev om förra året, kom ut med en ny singel på den internationella kvinnodagen den 8:e mars. Låten, ”The Time That Should Be Mine” har producerats av Chris Snyder och är ett riktigt trevligt stycke pop. Lyssna själv här nedan.

Du kan följa Lovisa på hennes Facebook-sida och lyssna mer på Spotify eller på Wimp.

The  Time That Should Be Mine

I december berättade jag om The Pale Corners singel ”Fireflies”. Nu är de tillbaka med en ny låt, ”REM”. Jag tycker låten är väl i paritet med den förra, med drömsk 80-tals-känsla, The Cure-gitarrer och New Order-sång. Lyssna själv här nedan. The Pale Corners kan du följa på Facebook.

REM

This Vision är nu på gång med sitt andra album den 11:e maj och som en försmak så har de släppt den utmärkta singeln ”20th Century” och igår också videon till albumets öppningsspår ”Ashes”. Ska man döma efter ”20th Century” så handlar det inte längre om renodlad electronica med 80-talsvibbar, men utvecklingen av soundet gör att det känns ännu mer 80-tals-retro för mig som växte upp under det decenniet. Kanske mer New Order nu än Pet Shop Boys skulle jag vilja säga, även om bandet själva säger att de har mer inspirerats av The Cure från den tiden. Bloggen Lyckliga Hundar beskriver nostalgikänslan på ett bra sätt.

This Vision kan du följa på deras hemsida och på Facebook. Lyssna mer på Spotify och på Wimp.

20th Century

För lite mer än ett år sedan skrev jag om duon The Loveable Tulips och deras samarbete med producenten Jari Haapalainen. Nu har de kommit ut med en ny tre-låtars EP, ”Streets”, denna gång med Johan Eckerblad som producent. Och det är ett annat sound på dessa låtar också, där de har bytt de stora rummen mot en intimare atmosfär och mer 60-tal än 80-tal i stämningen.

Följ dem på hemsidan eller på Facebook. Lyssna mer på Spotify. Här är titellåten:

Streets

Indiepop-duon The Sweet Serenades är tillbaka med en ledtråd om hur deras kommande album kommer att låta. Här är den första singeln ”Moving On”.

Du hittar Sweet Serenades på hemsidan och på Facebook. Lyssna på Spotify.

Moving On