MercaFreakens liv

hej igen gott folk

noreply@blogger.com (freaken) — Thu, 12 Jan 2012 23:34:00 +0000

har nu fått tillgång till bloggen så nu är det bara att komma på någon bra story
att berätta, får tacka så mycket för ni varit flitiga att läsa fast inget nytt tillkommit
på ett bra tag
tack till dig rillaren hoppas ålen smakade kom igen har faktiskt saknat
de långa skypenätterna
vh freaken him self

50-årsfest på gotländskt vis

noreply@blogger.com (Jakob Sylvester) — Sun, 10 Apr 2011 02:06:00 +0000

Nu var det länge sedan jag pga bristande inspiration fick något på pränt här så det är väl dags.
Jag ska väl göra ett tappert försök.
När jag fyllde 50 hade jag planerat ett år innan att det skulle bli nåt i hästväg, appropå häst så besökte jag å min fru VM för Islandshästar i Norrköping kom där i kontakt med ”Rattmuffen”-Gösta Engström som uppträdde på ryttarfesten .
Fick löfte av honom att komma å spela på min 50-årsfest på Gotland, så nu gällde det att börja
planera den stora festen, alla Mercedesfantaster bjöds in, det blev besökare från bl a Tyskland, Danmark samt Sverige. Totalt ett 50-tal ekipage och 80-tal personer.
Enligt gammal gotländsk tradition ska de som uppvaktar någons födelsedag bli bjudna på riktig fest .Nu hör till saken att ryktet hade gått om stora festen så det strömmade in gratulanter hela dan.
Det blev en stor Mercedesträff ,med start kl 06.00 i Wisbys hamn och därefter frukost på restaurang Brinken. Sen bar det iväg till lokale Mercedeshandlaren Ahlyr (som själv fyllt 50 helgen innan) .
Efter den visiten och kaffepausen rullade kortegen söder ut med Hoburgen som mål men med ett trevligt lunchuppehåll på Gnisvärds cafe. ”Same procedure as last meating”.
Så åkte vi i våra ekipage utefter vackra kustvägar med kosan styrd mot Hoburgen där vi fick en behövlig kaffepaus innan det blev dags att checka in på pensionat Holm Hällar. Så ett par timmar senare blev det ”lära-känna-varandra-party” hemma i våran trädgård där det bl.a bjöds på stark grillkorv med öl. hästridning mm.
Nästa dags utflykt och lunch var förlagd till Ljugarn på östra sidan i ett strålande väder men återresan blev väldigt blöt eftersom det störtregnade. Det såg ju inte bra ut inför kvällens stundande fest men vädergudarna ville oss väl och kvällen blev sedemera helt fantastisk.
Inför kvällen hade de handplockade kockarna låtit helgrilla SJU lam, bryggt 150 liter "dricku" eller gotlandsdricka (öl), bränt 75 liter skogslilja.
Till välkomstbål hade jag berett 10 liter + sockerdricka avsmakat med rå fläder som kamouflerade spritsmaken helt . Varje gäst fick en 3 deciliters plastmugg av denna bål och stämningen steg allt eftersom nivån sjönk i plastmuggarna.
De 120 gästerna fick sig en oförglömlig resa i Vamlingbos bygdegård.
Efter att de grillade lammen och saffranspannkakan avnjutits tråddes dansen till långt in på småtimmarna, och sedan blev det efterfest hemma hos oss till sen förmiddag.

Dagen efter skulle det bli avfärd mot Wisby och färjan med ett museibesök däremellan på
Petesgården. Tyvärr var jag helt slut så ett par andra deltagare fick styra upp detta. Själv var jag utslagen en hel vecka och tappade rösten mm.
Det hade ju varit fest en hel vecka då det anlände folk flera dar innan.
All denna härlighet filmades i två dagar av två proffsfotografer .

Filmen finner du längst ned i bloggfoten. (längst ned på hemsidan alltså).
Titta å njut!

Bästa hälsningar
Mercedesfreaken

Svampar växer som just svampar - ur jorden

noreply@blogger.com (Unknown) — Mon, 16 Aug 2010 21:12:00 +0000

Visst har Mercafreaket en särskild förkärlek för mat av olika slag och han trivs ju alldeles särskilt ute i svampskogen där han kan kombinera nytta med nöje.
Detta framgår av följande bilder från veckans övningar.

Käre läsare/läsarinna - "Släpp musen och kasta dej ut i skogen Du med!"

Man blir visserligen stekt i den egna pannan av gamla bildskärmar men det går ju inte upp mot att fräsa kantareller i stekpannan.

Tänk dock på att inte plocka med dej någon padda hem - även om det skulle kunna vara en kunglighet i förklädnad eftersom samtliga groddjur är fridlysta i hela Sverige.

Hälsningar
från redaktörn

Antikhandlare med överlass

noreply@blogger.com (Jakob Sylvester) — Sun, 15 Aug 2010 01:04:00 +0000

Denna historia utspelade sig någon gång 1979-80 medan jag drev antikaffär.

Jag hade varit på en riktigt bra bondauktion och snudd på förköpt mig.
I bilen - min andra ägandes Mercedes, som varit stabsbil åt militärmakten - hade det stuvats ordentligt i bagageluckan.
Först låg en skänk uppe på bagageluckan, följd av sex stycken högryggade barockstolar och nå`t bord. På taket låg underst en chiffonje, så ett 1700-tals barockslagbord utvikt och i kanten ett 1700-tals hörnskåp - modell större.Inne i bilen återfanns en komplett 1700-tals rokokokakelugn i bitar samt en hel massa annat smått och gott.
Auktionsgodset var väl utspritt vid auktionen. Mellan uthus och bostad stod några kartonger med kakelugnsbitar av den enklare vita typen från sekelskiftet 1800-1900.
Då jag råkade rota kring bland dessa fann jag under dem en rokokomålad kakelugn med fina blommor krön med snäckan mm. Eftersom det tydligen bara var jag som rotat i dessa lådor såldes de i förbifarten in till huset för ynka 200 kr.
DAGENS FYND!

När jag nu skulle ta mig hem med en dålig startmotor kom jag till slut igång men var tvungen att tanka utefter vägen . Här lyckades en påpasslig tidningsfotograf/journalist fånga mej på plåten.’

(Kan Du se vad det är för bil under all bråten? /red)

Vid gamla affären i Tofta fanns en sedelautomat och macken erbjöd starthjälp via av sluttningen ut mot vägen. Nu bar det sig inte bättre än att varje gång jag fick bilen i tillräcklig rullning så kom en bil på vägen. Det blev till att baxa i läge inför nästa försök.
Efter tredje försöket hade jag tur då det dök upp en joggare som höll koll på trafiken åt mej.
Så kom jag iväg hemåt..
Annars hade man nog blivit stående där ett bra tag

Del 2.
Ytterligare en episod från mitt Antikhandlarliv
Jag hade varit i andra ändan av ön nämligen ända uppe på Fårö. Där var det också en ”jäkla bra auktion” Jag hade lånat en släpkärra av en granne och med bra överlass på den och bil och en liftare blev vi stoppade av en ensam polis omkring Tingstäde halvvägs till Wisby.
Då visade det sig att kärran inte var skattad och snuten sa att jag inte fick köra med den.
Jag förklarade då för honom att mitt i juli bland alla turister kan man inte ställa ett släp fullastat med antikviteter så där bara vid vägkanten, utan det är bara så att du har inte sett mig!
”Men va fan så kan man väl inte göra?”, tyckte han och efter att ha upprepat detta 2-3 gånger så bad han mig försvinna med bil och släp. (”Dra ditt pepparn växer !”)
Lyckan var kortvarig för strax utanför Wisby var det en rejält stor trafikkontroll.
Jag kände att nu jäklar går det åt h-e, men då jag har tur som en tokig hade de bara blås- och kortkontroll.
Innan jag fick i alla växlarna å kom iväg var jag alldeles kallsvettig för här hade det inte gått att snacka sig igenom.

Bästa hälsningar från ”Antikhandlarn” tillika Mercafreaket

Pagodaträffen i Visby 1989 - Hur jag blev ett MercedesFreak del 8

noreply@blogger.com (Jakob Sylvester) — Tue, 03 Aug 2010 22:23:00 +0000

(fortsättning från föregående avsnitt)

Jag får väl börja med att be om ursäkt för att det var ett bra tag sedan det blev något skrivet här. Det har berott på avsaknad av bildmaterial - men nu är detta fixat . *
Jag var ju aktiv medlem i Mercedes Benz Gruppens Sverige pagodasektion i många år **, och blev utvald till att arrangera den årliga Pagodaträffen 1989 här hemma på Gotland. För att få lite snurr på deltagarantalet bjöd jag in kusinerna W 111-112, alltså coupe- och cabrioletmodellerna. Dessa bilar ju har samma design på bakpartiet.

När det arrangerades Mercedesträffar från klubben så var det brukligt att man även besökte den lokale Mercedeshandlaren, så inför pagodaträffen tog jag kontakt med Henrik Ahlyr i Wisby som jag var vän med sedan länge, han var väldigt avvisande trodde det skulle bli nån slags raggarträff.

Då jag omtalade detta för Småländska Bils ägareoch tillika vän Tord Hilmersson ( numera bortgången ) blev han bestört och ringde upp Henrik Ahlyr som han kände mycket väl sedan tidigare och förklarade ett å annat bl.a lär han ha sagt åt honom att "Du kan ge mig nycklarna till firman så tar jag hand om det hela". Då vaknade H.A och blev väldigt tillmötesgående i fortsättningen.Totalt var det ungefär 40 bilar som strömmade till varav cirka 25 ”Pagodor” bl.a en från norge och dessutom en coupe därifrån. Efter frukost på Östre centrum och ett besök hos den lokale Mercedeshandlaren i Visby - Ahlyr, som bjöds oss på fika med nybakade Wienerbröd bar det ut på Gotländska landsbygden. Vi besökte Gnisvärds kafé där vi inmundigade en läcker gotlandslunch – ”Raukte Flaundror”.

Så bar det av ned till Hoburgen på Gotlands sydspets och med kaffepaus på Majstregården,
Sen framåt sen eftermiddag blev samtliga inkvarterade på Pensionat Holmhällar i Vamlingbo. Ett trevligt ställe där tiden nästan stått stilla sedan det uppfördes
Det fungerade som Beredskapsläger under kriget och blev Pensionat på 1950-talet.
På kvällen hade vi stor baluns i Vamlingbo bygdegård där vi avnjöt helgrillat lamm, dans och andra muntrationer . Dagen efter besökte vi Gotlands Lantbruksmuseum i Havdhem . Därefterbegav sig alla besökare i sin mercedesbilar till färjan för hemfärd till fastlandet.

Herr Direktör K med sin vackra 600 kom med både fru och älskarinna.
Den förstnämnda satt hela tiden i baksätet på den stora bilen, som den byrådirektör hon var, och mumsade på olika saker. Den senare körde en annan av direktörns bilar en pagoda. Hon poserar på två av bilderna här nedan.Till saken bör fogas att hon sedemera blev tillsammans med en annan medlem i klubben
- men det är en helt annan historia.

Bästa Mercedeshälsningar
Från edert eget
Mercafreaken

*
Här antyder författaren att det är redaktörns fel att han själv drabbas av idetorka.
Föreställningen att detta endast skulle bero på reaktörns oförmåga att läsa in hans gamla dammiga ibland hopklistrade foton är definitivt överdriven

** Mercedes Benz Gruppen slogs ihop med Mercedesklubben Sverige och den nya föreeningen antog den senares namn. Det var ju bättre med en stor aktiv förening för att driva förhandlingar om reservelar och att stödjas av Daimler Benz i Sverige

Läs mer på MBKS hemsida!

/redaktörens anmärkningar)

(Fortsättning följer här)

När jag fick åka Måsvinge – Hur jag blev ett Mercafreak del 7

noreply@blogger.com (Jakob Sylvester) — Mon, 19 Apr 2010 22:16:00 +0000

(fortsättning från föregående avnitt)

KAK arrangerade på 70-talet årligen ett rally i Stockholm - Vårbilsparaden.
Jag och min fru Ingrid deltog 1982 med våran svarta 190 SL.
Starten gick i Kungsträdgården och där var det fullpackat med åskådare som ville se och synas.

Färden gick ut över kungliga Djurgården mm.

Vi kom på bild i SvD dan efter.

På kvällen hölls galamiddag uti KAK.s lokaler bredvid Grand Hotel.

Vid vårat bord satt bl.a Hans Edlund från Östersund som körde en 300 SL Flügeltürer.

Hans hade fått löfte om att få ställa Vingen över natten i Securitas garage vid Lindhagensplan
men visste inte var den låg så jag erbjöd mig att följa med och visa vägen.
Det blev han ju glad för men då dök plötsligt snubben som hade fixat garageringen upp själv och sa till Hans att han kunde köra före och visa. Troligen såg jag rätt besviken ut i fejset vilket Hans såg varpå han sa du kan ju hänga med ändå.
Ja så bar det då iväg och nere vid stadshuset och Norr Mälarstrand stannade vi för ett rölyse ("Stockholmska för trafiksignal").
När det slog om till grönt satt jag uppe i taket för Hans hade stampat plattan i mattan.
Jäklar va det gick utmed Norr Mälarstrand. Tur att inte Harry Haffa var framme där.
Det var en åktur som man inte glömmer i första taget.

Hans hade fått nys på en 300 SL Roadster i Sthlm som var till salu säljaren var trött på alla skambudare så Hans skulle inte få se på den. Då sa han bara: Här har du pengarna skick bilen till Östersund bara.
Tyvär gick Hans bort något. år senare i nån konstig sjukdom.
Han var en väldigt varm person.

(Fortsättning följer här)

Bästa Hälsningar
Mercafreaken

Topplockspackning byttes i flygande fläng – Hur jag blev ett Mercafrak del 6

noreply@blogger.com (Jakob Sylvester) — Tue, 09 Mar 2010 22:29:00 +0000

(fortsättning från föregående avnitt)

Några dagar efter det jag hämtat min nya pagoda i Sthlm fick jag ihop pengar så att jag kunde dra till Veterama i Manheim . Med i pagodan hade jag Karl-johan från Blomstermåla som matsäck.Så nedåt Kassel började bilen bete sig konstigt så vi åkte in till Mercedes eftersom vi anade att topplockspackningen hade spruckit.Resan fortsatte i en mindre hyrbil sent på fredagskvällen var vi framme och lyckades ta oss in på marknaden.
Dan därpå när vi knatade runt där och en massa folk morsade –”åh die alte Schwede”- frågade K-J, - Fan känner du alla här?
En tysk vän berättade att det kostade minst 3000.- sek att byta topplockspackningen hos Mercedes Nu gällde det att vara slug och raskt inhandlades det 2 olika packningar för det finns två varianter för säkerhets skull samt en momentnyckel för nu skulle det bytas på gatan.Väl tillbaka i Kassel hos Mercedes donerades några D-mark till kaffekassan för att Pagodan fått stå inomhus i värmen. Den startade utan problem och gick hur fint som helst så vi packade in de delarjag hade köpt på Veterama och drog norrut mot Danmark.
Efter ett race med en dansk Mercedes på motorvägen rök toppackningen strax innan Espergarde, där min kompis Heine bodde, så vi lyckades ta oss fram dit. Nu visade det sig att Mercedesgänget hyrde en lada hos en gammal man. Vi begav oss dit dit men innan vi kom fram blev det ett antal stopp hos Henrik, Röjörn m.fl. På varje ställe skulle det drickas Carlsberg Hof-Joint, så när vi äntligen nådde fram till ladan-garaget var vi lagom salongsberusade.

Det var bara till att riva av motorhuven och börja demontera allt som skulle loss. Så av med topplocket och byta packningen. Den gamle mannen var väldigt nyfiken av sig och var väl mer van med motorer från äldre tider, Han tyckte det såg invecklat ut och frågade därför flera gånger - Är han professor da?
Jag bad honom att gå in och lägga sig , för han var i vägen hela tiden, men han var envis och ville se hur det hela avlöpte.
Till slut satt allt där det skulle och eftersom det är elektrisk bensinpump tar det några sekunder
tills den tänder och startar då drog gubben iväg till bingen. Han trodde nog innerst inne att det där får nog inte svensken ihop igen. Vid 4-tiden lämnade vi ladan-garaget och tackar Heine som varit hantlangare och hållit med öl hela natten, nu mot Färjan och Helsingborg.

Väl återkommen till Blomstermåla och lämpat av K-J skulle jag till Vimmerby och leverera
delar. På vägen dit dog bilen pga nå´t tändningsfel av samma slag som vi haft i Tyskland.
Förre ägare hade byggt något. eget brytarlöst system så batteriet blev strömlöst efter allt malande Nå, till sist stannade en vänlig skäl och bogserade mig till närmsta by och en bensinmack. Där fick jag telefonkontakt med killen jag skulle till så han kom farande med en sån där jäkla töjbar bogserlina.
Jag har aldrig varit så nervös som med den bogseringen hade ju inge lyse bara hans jävla baklysen å gummibandet ut på nån jäkla småländsk by-skogsväg. Krokigt-backigt - ja fy fan vilken pers det var i kolmörkret.
Nästa morgon var det samma procedur in till hans verkstad fast då var det ju ljusan dag. väl där
fick jag låna en gammal Saab 96.a och svängde runt i hela Vetlanda och letade efter nån gammal Mercedes med 6 cyl. Med en passande strömfördelare. Det verkade helt omöjligt så jag beslöt att dra till Jönköping å bilskroten där, men halvvägs på vägen dit fick jag syn på en massa Fenmersor -Heckflossar- vid ett hus. Nu visade det sig vara en gammal bekant som huserade där i en verkstad.Så var lyckan gjord och med den inköpta fördelaren på sätet styrde jag kosan tillbaka till Pagodan å fick ihop det hela. Underverket startade så fint å sjöng hela vägen hem till Gotland.
Det blev en strapats- å händelserik premiärresa med nyförvärvet W 113 044 Dunkelroht 280 SL. 69:a

(fortsättning följer i nästa avsnitt)

Med bästa hälsningar
Mercafreaken

Ännu en Pagoda - Hur jag blev ett mercafreak del 5:

noreply@blogger.com (Jakob Sylvester) — Mon, 22 Feb 2010 21:15:00 +0000

(fortsättning från föregående avsnitt)

Ute på en semestertripp med min svarta 190 SL råkade jag en fredagskväll hamna i Kalmar.
Där fullkomligt vimlade det av W 113 bilar ”Pagodor” Efter lite snack med en av ägarna visade det sig att de skulle ha en träff följande dag hos Mercedes i Kalmar.
Dit begav jag mig dan därpå. Det var många trevliga bilar - bl.a dök det upp en 300 SL "måsvinge"på parkeringen så min 190 sl fick lite samtida sällskap. Å vad dom diskuterade om gamla minnen från fabriken - ja gud vet allt vad de surrade om.

Nåväl, jag träffade en ung man från Stockholm i en dunkelroth 280 SL - 68.a, som jag sedermera blev kompis med och med vi hade diverse upptåg tillsammans. Han var på gotland och firade midsommar med mig och min familj 84 och jag körde hans Pagoda då pga. Procenten (hans alltså).

Jag tyckte det kändes väl modernt för att bli min nästa merca. Så jag sa att en sån här vill jag nog inte ha.

Men efter den sommaren uppstod en viss kärlek åt det W113-hållet så jag frågade mats om han ville sälja men det blev nobben det året, Men så 86 eller 87 ringer mats en dag och
undrar om jag fortfarande är intresserad av hans 280 SL. Jovisst var jag det. Men jag jag måste ju först hitta en köpare till min 230 SL, så vi bestämde att jag skulle köpa hans Pagoda för jag ville ha en totalt orörd bil nu. Det är stor skillnad på en sönderskruvad och en orörd.
280:an var lite speciell då den var levererad från Mercedes m ed manuell växellåda samt utan servostyrning vilket annars var standard på en W113 044 280SL. Detta gjorde den mycket roligare att köra och jag glömmer aldrig dagen efter kvällen då jag hämtade den i Stockholm Snacka om träningsverk i armarna.

Jodå jag hittade en köpare till min svarta 230 SL i Stockholm. Bilen hade nå´t knas i automaten vilket köparen visste om men det kostade honom sedemera 24000.- hos Philipsons att åtgärda felet. Den bilen bytte ägare nåt år senare och ingick i hans husförsäljning.

Jag fick senare i uppdrag av nya ägaren att slutföra renoveringen med bl.a ny inredning från Werner i tyskland och att försöka få tag i en orginalmotor då den som satt i kom från en W 108 280SE med dess motorarmar. Dessa passar illa eftersom motorn kommer för högt och nära huven. Motorarmar till W113 hade utgått ur sortimentet från Mercedes och endast den till vänster sida fanns att köpa. Dessutom saknar dessa varvräknaruttaget.

I samma veva fick jag nu nys om en 230 SL lågmilarmotor i ett hönshus i Danmark genom min vän Heini i Danska Mercedesklubben. Ägaren till motorn hade hört sig för om nån hade bruk för den. I samband med deras sommarträff var jag därför ute på danska landsbygden och köpte denna motor och växelåda. De hade kommit från en tysk som hade krockat och omkommit då han kört in under en långtradare, så allt ovan ventilkåpan var bortkört. Efter ett samtal till en lokal speditör var saken under kontroll. En vecka senare stod så motorn i min verkstad.

Vid ett besök nere hos Werner utanför Calw hämtade jag inredningen och passade på att besökaVeterama i Ludwigshafen. Av en händelse råkade jag stanna vid ett stånd med en massa mercedesdelar. Gissa vad som låg på marken under borden? Jo höger motorarm till en pagoda som skrek: Köp mig!

Sedemera blev denna 230 SL såld till Tyskland igen.

(forts. följer i nästa avsnitt)

mvh freaken

Höstresa till Åland med AHK

noreply@blogger.com (Jakob Sylvester) — Tue, 16 Feb 2010 23:41:00 +0000

Tror att det var i september som AHK:s (automobilhistoriska klubben) hade sin
Avrundan. Detta år gick färden till Åland. Jag åkte pagodan och med på utflykten var ett äldre
par i egen unik Bugatti som syns stående efter mig i kön för ombordkörning på Ålandsfärjan i Stadsgården i Stockholms Ström.

Väl ombord bjöds vi alla på middag av rederiet. Sedan var det fest med dans på överresan och nästföljande dag en utflykt i Åländska arkipelagen. Så blev det utställning av våra bilar på ett torg i ett höstkallt och bistert Mariehamn . Vädret till trots vädret var det en trevlig helg tillsammans med likasinnade bilentusiaster med olika märken.

Mercafreaket

AHK

PS
Året var 1987
DS

Presentation av staden Ladenburg

noreply@blogger.com (Jakob Sylvester) — Sun, 07 Feb 2010 19:20:00 +0000

Belägen vid floden Lahn och med sitt Altstatt (Gamla Stan) där Karl Benz, anfadern till våra Mercedes_Benz-bilar, bodde och var verksam. Bland hans uppfinningar märks främst hans rikspatent från februari 1886 på världens första bil kallad Patentwagen.

Det är till denna lilla stad som Mercedesfreak från hela världen kommer varje pingst.
Nåväl det är väl då inte så konstigt att Tyska Mercedesklubben (MVC) har förlagt
sin årliga under pingsthelgen därstädes.

Där försiggår diverse aktiviteter såsom swap-meet, utställning utav bilar och ”concours”. Det körs även ett litet slalomrally på tid och ett större rally i det vackra landskapet vilka även jag deltagit i.
Jag var där alla år under en tioårsperiod. Det var där man hittade bra delar, nya vänner, god öl å mat och på lördagskvällen var det alltid fest i ett enormt tält med levande musik oftast 50-tals band. Ja ja vi var alla som en enda stor familj av ”mercanördar”. Det är med stor glädje jag minns alla de trevliga stunder jag upplevt där.
En del blev vänner för livet, som min vän Klaus och jag, vi har nu umgåtts i 28 år. Han brukar
komma till Gotland varje år andra brukar jag möta i Manheim .
Speciellt minns jag 10 års jubileet, då var det fest som heter duga. Fy fasen va med mat och bompa-musik mm mm.

Passa på och njut av alla vackra bilar som här får representera hur det alltid är i Ladenburg vid pingst ”Same procedure as every year”.
Under kvällarna inne i allstat var man förflyttad bakåt i tiden - överallt stod det förkrigsmercedesar.

Vh ”Freaken”

Är Du inte redan ett Mercedesfreak så blir du säkert snart.

I Pagoda genom Europa med svenska tullen i hasorna

noreply@blogger.com (Jakob Sylvester) — Wed, 03 Feb 2010 14:47:00 +0000

Detta hände vid ett tillfälle i början av de resor jag gjorde ned till Ladenburg i Tyskland.
Det var vid pingst och och dags för MVCs årsträff. Eftersom jag skulle handla bildelar
hade jag alltid en packe svenska dagstidningar med för att packa in nya delar mm.
Det ingick i planen för att lura tullen på moms och annat.

Efter en sådan resa anlände jag så småningom till Helsingborg via Danmark där jag brukade hälsa på några trevliga Mercedesvänner i Danska Mercedesklubben i vilken jag även blivit medlem.
Nåväl, denna gång blev jag invinkad med Pagodan för kontroll och det slutade med att de beslagtog allt och jag blev förhörd av en trevlig tullkriminalare.Förklarade för honom att jag varit i Skåne på veteranbilsmarknad och sålt delar och då jag är medlem i Danska Mercedesklubben blev så att jag åkte över sundet för att träffa likasinnade vänner över en å flera öl och kunde jag väl lämna mina bildelar på gatan i Sverige så de följde ju då med över sundet hade inte en tanke att det kunde utgöra ngt problem.
Det skulle nu göras en utredning så de behöll alla delarna. Så fick de namn å telefonnummer till Heini i Espergärde och till Gunnar i Fogdarp som jag hade besökt denna helg.
Så fick jag då åka min väg, fast till första telefon för att ringa till Heini och
Gunnar och berätta vad som hänt för att få ett alibi till min story, mycket riktigt tullen ringde upp dom strax därpå.

Ladenburg våren 1988

Heini intygade att jag varit där över helgen med kofferten full av delar och Gunnar hade sagt att ”den stollen åker alltid runt med en massa bildelar i kofferten”... Efter en månad ringde dom och sa att jag var välkommen att komma och hämta mina delar då brott ej kunde styrkas.
Då jag satt i förhöret så frågade jag den trevliga tullaren hur jag skulle göra för att slippa detta problem då jag ämnade åka flera gånger på träffar utomlands å sälja delar, jo söru du skall upprätta en specificerad lista på det du ämnar föra ut och den skall du gå in här och få stämplad så är det inga problem vid återkomsten, ”Fint!” tänkte jag.
Senare på sommaren stod jag i kön till färjan i Helsingborg med siktet inställt på Danskarnas sommarträff och vem f-n fick inte syn på mig i bilkön om inte samme tullare som senast tog mig. Han kom farande och ville titta i kofferten och den var ju naturligtvis full med delar och papperen i ordning så han avlägsnade sig slokörat. Innerst inne trodde dom ju inte på mig förra gången heller.
Nu var det dags för nästa inköpsresa till Veterama i Manheim. Där fylldes kofferten med likartade delar som skulle köpas fast rostiga å helt värdelösa. Jag anlände på natten till Helsingborg stämplade mitt papper som visserligen kostade pengar (Det var gratis under dagtid men i gengäld gick dom aldrig ut och kontrollerade riktigheten nattetid. Så vid första bästa rastplats i Danmark lämpades skrotet av och sopkärlen såg ut som blomvaser med rostiga kofångardelar och annat som stack upp.
Detta upprepades gång på gång fast nu hade jag fått brist på skrotdelar
så det blev bilskroten nästa… De två sista gångerna var kofferten tom fast
jag stämplade ut delar ändå.
Hade en färdig story ifall de nu skulle gå ut och titta. Denna hade jag fått av ett gammalt original i Wisby som sålde cyklar. Han blev en dag stoppad av polisen med sin gamla Volvo med ett rejält överlass av cyklar, hans replik till snuten var -
”Gissen va sorkarna har lastat på”- min version hade blivit så här – ”Gissen har inte sorken lastat i delarna som jag bad honom om?”- Jag hade ju visserligen fått vända hemåt igen men det var ju bättre än att plikta.

Sedemera kom vi med i EU och då blev det ju tillåtet att föra varor in och ut ur landet.

Glada Hälsningar

från Mercafreaket

Förklaring:”sork” betyder grabb på Gotländska

Herr Larssson gifter sej!

noreply@blogger.com (Jakob Sylvester) — Sun, 31 Jan 2010 18:55:00 +0000

Ett trevligt uppdrag jag fick av Isacs pappa Lennart var att skjutsa honom och hans nya fru efter deras bröllop i min vackra 220 SAC.
Färden gick från Fide kyrka ned mot Burgsvik och utmed den vackra strandvägen genom Valar och avslutades vid deras sommarnöje.

Så färdades vi alltså med skramlande burkar hängande efter bilen och jag i tidsenlig chauförsstass. Helt som brukligt vid dylika transporter som ni kan se på bilderna.

(Året var 1985)

Hälsningar från
Chuaffören/Mercafreaket

Pagoda - Hur jag blev ett mercafreak Del 4:

noreply@blogger.com (Jakob Sylvester) — Fri, 29 Jan 2010 16:42:00 +0000

(fortsättning från föregående avsnitt)

En 220 S-A cabriolet var ju en enormt vacker modell men förmig som blivit frälst i tvåsitsiga sportbilar efter att ha ägt 3 stycken 190 SL blev det nu så att jag bestämde mig för att sälja den efter att fått nys om en 230 SL Pagoda (W 113) på Öland till ett humant pris.

Jag fann en köpare till 220:n i Trelleborg genom en bekant därnere så det blev affär av och på vägen ned var jag förbi på Öland och gjorde upp om köpet .
Efter försäljningen i Skåne skulle jag ta mig till Öland tyvärr gick det inte att flyga från Malmö till Kalmar utan att först åka till Arlanda hade nu sån tur hade ju pengar över att jag fick syn på en W111 220 SE coupe i Sydsvenskan som en läkare hade haft och bytit mot antikviteter så den inköptes för att åka i till Öland.
För att få med båda bilarna till färjan i Oskarshamn fick säljaren och hans far följa med i var sin bil.
Pagodan hade stått något år efter en olycka fast reparerad med en ny dörr bl.a så var den ombyggd med scop på huven å vinge baktill och en trimmad Rover V 8 med rejält klös i, innan jag körde på färjan var jag ned till korvmojen i O-hamn där stod en del av stans Volvo-raggare å jisses va de glodde då jag kom inmullrande med den för dom ovanliga
bil och med allsköns färger primer mm,Sedan bar det av hem över havet till Gotland med dessa två bilar. Det blev till att fara in till Wisby två vändor å på hemvägen med den trimmade 230 SL:n höll jag på att blåsa av vägen när jag skulle testa den på en lång raksträcka. Då V8 var av aluminium fattades det en del vikt på framdelen. Detta gjorde bilen instabil.
Nu började ett omfattande arbete med att återställa pagodan till originalschick för Ölandstoken hade slängt alla orginaldelar såsom motor, växelväljare, samt klippt sönder kabelhärvan i motorrummet.

En motor hittades på mercaskroten i Stockholm och kabelhärvan hade jag fläkt ut inne på golvet i stora rummet (salen) hemma på gården och sprättat upp höljet för att dra nya kablar där de var avklippta och sedan sätta på nya höljen.
Det var värre att få ordning på motorhuven som Ölandstoken skurit upp ett stort hål i för scopet. Eftersom huven är av aluminium krävs ett proffs för att svetsa den. Det fann en firma i Wisby som lyckades med det till 95 %Värre var det med växelväljaren till automaten. Den tidiga varianten var inte så vanlig. Jag ringde till och med allas vår Arne Malm men han svarande kort att ”En sån har jag letat efter i flera år!”. Till sist nu fann jag en hel bil där det satt en väljare som passade. Det var en fin W108 250 SE med röd skinklädsel. Det blev till att köpa hela bilen. Jag tänkte slakta den och få tillbaka pengarna men det visade sig att den var i ett ohyggligt bra skick så skinnet och motorn såldes och karossen ställdes undan ett tag men såldes sedemera till en person som ägde en motsvarande bra bil men med dålig kaross.
Såbesiktigades pagodan utan anmärkningar. Den första utflykten med den var naturligtvis ned till MVC-Ladenburg å i allsköns färger...

Hälsningar från Ert eget Mercafreak

(forts. följer i nästa avsnitt)

Bulletrubbel och backluckeliv - Hur jag blev ett mercafreak - del 3

noreply@blogger.com (Jakob Sylvester) — Tue, 12 Jan 2010 18:34:00 +0000

(fortsättning från föregående avnitt )

Efter 3 månaders slit i verkstaden med 220.n så var den nu klar för att besiktigas i april. Efter erhållen tid på bilprovningen nu bar det sig inte bättre att blev ett jäkla oväder den dagen så i full snöstorm bar det av in mot Wisby. Hon blev godkänd utan anmärkning och eftersom vädret var som det var kunde dom inte göra nån bromstest ute i det fria, som tur var visade det sig senare hade förväxlat två bromsledningar från bromsservot. Visserligen funkade bromsarna men inte så häftigt som då jag sedan satt dit rören på rätt sätt. Då jäklar var det servobromsar som tog så jag nästan slog pannan i vindrutan.

Tiden förflöt mot Pingsten och den årliga MVC-träffen i Ladenburg var i antågande. Dit skulle jag nu igen, tillsammans med en kompis som jag plockade upp vid Oskarshamns järnvägsstation med i bagaget hade han en stor jäkla Elefantbete hängande i ett rep över axeln. Så bar det iväg med den och en massa bildelar i kofferten ned mot Ladenburg ( ca 15 mil söder om Frankfurt).
Väl därnere så bredde vi ut bilderna på backen och kommersen gick bra men det var så jäkla varmt där i solen vi satt och jag hade inhandlat en suflettställning med tyget kvar. Denna hade vi nu som parasoll. För pengarna som flöt in på delarna köptes det nya delar som skulle säljas hemma samt finansiera resan.
Så kom där en kortvuxen tysk och började stamma då han fick syn på Elefantbeten trodde inte sina ögon det var ju tydligen förbjudet att sälja såna. Det visade sig att han gjorde smycken bl a av elfenben. Tyvärr så hade han inte tillräckligt med pengar med sig så Isac fick handpenning och hans adress för det var med vägen hem.
Det märkliga var på vägen dit på Bundesstrasse i en liten by i en vägkorsning passerar en röd ponton-cabriolet med en äldre herre å han glodde åt vår nedlastade bil kofferten var full med delar bl.a stack det ut en orginaldragkrok till pontonmerca (bulle), som inhandlats det var nog en syn för gudar, väl framme vid smyckeskonstnären fick Isac en stor bunt med D-mark.
När vi kom upp till Hamburg så skulle vi så klart kolla läget på Reperbahn där på en uteservering blev Isac biten i benet av nån typ av en liten mops till hund. efter Hamburg tog vi upp en svensk liftare som sedemera gick upp i rök. Han försvann på färjan medan vi väntade förgäves på honom på kajen med hans ryggsäck i bilen. Till slut slängde vi in den hos tullen. Efter detta åkte vi på världens kontroll av bil mm.
Det var en strapatsrik utflykt i en 220 S-A cabriolet från 1956 den här bilen fick vara med om en del sådana utflykter under det året jag ägde den.En av dessa var då jag av en bonde lånat hans släpkärra med höga hemsnickrade träsidor för brukade transportera lamm med den, mitt mål med den var den årliga Södertäljemarknaden med släpet fullt av diverse Mercedesdelar bar det av och redan på natten vid insläppet fick funktionärerna stora ögon då de såg detta märkliga ekipage.
Senare på da´n kom det tre feta herrar med skägg de kanade i gruset vid sin häftiga inbromsning då de såg en Mercedes 220 S-A cabriolet med vidhängande släpkärra och bondens höga hemmasnickrande träsidor. De visade sig vara Tyskar!!
En annan gång var då jag var ned till Skåne med släp och på detta en Austin frogeye som varit tävlingsbil å nummer på dörrarna å canariegul till färgen ett fyndköp i den lokala tiokronorsannonserna en lördag för hiskeliga 2000:- kr. nu såld för bra mycket mera till en skåning. Jag blev stoppad av polisen i Ljungby på hemvägen for fortkörning. Dom var riktigt hyggliga och påpekade bara det olämpliga i att framföra bil med släp i hundra blås men jag slapp böter. Dom tyckte 220:n var fin.

Det sista minnet är bilden av 220:n med en 220SE-A cabriolet på Dolly efter........
nu dök det upp nåt nytt i horisonten en W113 230 SL 65a en s k Pagoda.

Hälsningar
Mercafreaken själv

Fortsättning i nästa avsnitt

Tulltrubbel

noreply@blogger.com (Jakob Sylvester) — Thu, 07 Jan 2010 23:02:00 +0000

Detta hände sej på den tiden då jag livnärde mig på att ”smuggla” hem Mercedesdelar från Tyskland.
Jag upptäckte möjligheterna vid mitt första besök på MVCs årsträff 1983 i Ladenburg och såg alla de dignande "nasarborden" med nya Mercedesdelar uppdukade.
En gång blev jag stoppad av Danska Tullen vilket var ovanligt på den tiden då de visste att man blev synad vid Svenska gränsen.
Nu hade jag Pagodan (MB 280 SL) full med nya delar och då Tullaren frågade vad detta kunde vara värt - svarade jag ”Tja - ca fyrtio tusen!”

- Jaha då måste Du erlägga deposition för att kunna passera Danmark!

Allt jag ägde var 62,50 DM. och full tank.Så fick han syn på några spritflaskor och tydligen för många dessutom sa åt honom att de kunde han få. Svaret blev: ”NEJ!”

Det hela slutade med att jag fick vända och åter mot Tyskland styra där blev jag invinkad i Tullen. Jag ertappades med för stor ranson sprit och de ville ha 65,00 DM i avgift vilket jag ju inte hade.Till slut lyckades jag växla med någon lastbilschaufför från svenska kronor så att jag fick ihop de 65.00 DM de krävde.

Totalt barskrapad fast med full tank tog jag mig till färjeläget i Travemunde med den förhoppningen att kunna låna stålar av någon svensk bilist. Nu var klockan 01.30 och det skulle gå en båt 02.30. Till sist tog jag en rövare och lyckades på nåt vis ta mig längst ut i hamnen med Pagodan förbi tullen mm. Där träffade jag styrman på färjan efter min panikslagna story frågande han om jag var svensk. Jorå nog var jag svensk alltid. Bra då kan Du ge mig Ditt pass och köra ombord och betala på Terminalen då Vi ankommer Trelleborg i morgonbitti.

Nu hade man ju blivit småsnål så spriten blev ju kvar i bilen. Väl framme i Trelleborg blev jag rammad av en svart SAAB med fyra ”gråoverall-tullare”. Inne i deras hall hittades nu några flaskor för mycket,så det blev 400 bagis i böter. Men de var hyggliga och jag fick välja vad jag ville behålla.
Så gick det alltså med mina danska vänners Whisky. Den skulle de haft för att jag brukade få natta över i Espergade utanför Helsingör.

Men hem kom jag.

MVH Freaken

Bulledrömmar - Hur jag blev ett Mercafreak del 2

noreply@blogger.com (Jakob Sylvester) — Thu, 07 Jan 2010 20:51:00 +0000

(fortsättning från föregående avnitt )

Det var just ingen dans på rosor att ta sig hem med min 190 SL. Bilen var inte i körbart skick utan säljaren tog den ned till Nynäshamn åt mig på trailer.
Väl ombord blåste det upp till storm.
När jag väl hade parkerat min bil ombord med destination Wisby hamn - meddelas det att färjan skulle gå till Slite pga Stormen. Jag bad då ett befäl att få ringa en vän för att be honom ta min trailer från Wisby och möta mig i Slite vid ankomsten. Men se det snåla rederiet skulle ha betalt för telefonsamtalet. Så i arla morgonstund blev jag tvungen att lifta 4 mil för att hämta mitt ekipage och sedan åter bege mig till Slite för att hämta upp 190:an.
Efter lite pulande och byte av startmotor så hoppade bilen igång. Men det blev ett kort nöje då motorn skar under den korta åkturen. Nu blev det till att slipa vevaxeln och sätta i nya lager...
...men säg vilken glädje som varar! Motoreländet skar på nytt.

Efter detta tog den gamle mannen på verkstaden sig för att mäta upp alla ramlager, vevstakar mm. Det visade det då sig att någon figur hade plockat ihop en sk "pytt-i-panna-motor"!
Efter en hel del fixande var motorn så helt OK.
Jag hade en granne som var nedflyttad 08:a med eget sadelmakeri. Han tillverkade ny suflett och klädsel. Så dök det upp en god vän som blev sugen på min 190SL - men den var ju inte till salu. Jag sa till Kalle: Jag kan kolla efter en åt dej” - och se efter en tid fann jag ett fint påbörjat objekt i Norrtäljetrakten. Kalle inhandlade bilen och lät mig att iordningställa den och samtidigt fick sadelmakaren jobb. Nu började vi planera för ett samarbete och när han köpte grannhuset för att slippa grannar fanns en mindre ladugård som vi ställde i ordning till en liten isolerad verkstad åt mig.

Så åkte jag med en bekant till Stockholm för att köpa en 190SL, men det blev ingen affär för hans del. Väl återkommen hem till Ön ringde jag upp denne säljaren och blev så med ännu en 190SL. Denna fick släppa till motorn till min pårla och så införskaffade en del saknade delar till den såsom en framskärm. Så såldes den vidaretill en person i Stockholm - med god avans!

Pingsten 1983 bar det så av ned till Tyska Mercedesklubbens årliga träff i Ladenburg med min 190 SL. I Karl Benz hemtrakter på vägen ned pajade generatorn och jag blev sittande en dag på en Mercedesverkstad.
Väl framme i mörkret och efter att ha rest tältet somnade jag in efter en lång resa.Nästa morgon då jag vaknade visade det sig att jag parkerat och slagit opp tältet mitt i bildelsmarknaden så jag kunde inte komma ut med bilen. Men fan den som ger sig, tänkte jag och satte satte upp en skylt om ”Till salu!”, sen flöt dagen med en massa tugg och
förfrågningar från hugade spekulanter om bilen.Bredvid mig stod en vackert grön 220SE-Ponton cabriolet till salu.

Kärlek uppstod på direkten. Jag hade blivit erbjuden en sådan någon månad tidigare hemma i Sverige bestämde mig för att kolla om den fans kvar när jag kommit hem. Men nu gällde det att komma hem utan flis för de gick åt till generatorreparationen.Jag träffade Kalle från Lidingö och fick låna 1000.- kr mot mina solskydd och en antik silversked i pant. De sista slantarna köpte jag Gin för på färjan som sedan byttes mot bensin sista biten Malmö-Oskarshamn-Wisby.
Väl hemma igen ringde jag SM. Jorå pontoncabben fanns kvar och kostade 65000.-kr. Nu tog det fart med att försöka sälja 190 SL:en. En vän i Skåne med bilfirma i Malmö köpte den för 75000.- (gav 24000.-) och så fick jag fick en ny w123 240D och 25000.- Åter hemma sålde jag så denna till en bonde och fick nötboskap i inbyte som en kreaturshandlare sedan köpte.
Nu begav jag mig åter till Stockholm för att inhandla en Mercedes. En 220 S A-cabriolet 1956 med chassinummer 58 - totalt i småbitar. Säljaren hade lyckats med konststycket att skruva isär ALLT!

Bästa hälsningar
Freaken själv

PS
fortsättning följer i nästa avsnitt
DS

Smussel med brännvin – gränsöverskridande arbete

noreply@blogger.com (Jakob Sylvester) — Sun, 08 Nov 2009 09:40:00 +0000

Denna lilla historia utspelade sig under det tidiga 70-talet.

En sen kväll nere på stora Torget närmare bestämt kvart i sex närsom Bolaget just skulle till att stänga för dan, fick jag, arma fattiga sate, en snilleblixt: ”Här skulle kapitalet fördubblas minsann!”.
Störtade in på bolaget å köpte kvartingar för hela pengen, åkte sedan ut till Kriminalvårdsanstalten som låg i utkanten utav Lärbro på norra delen av ön, parkerade i skogen och begav mig upp till baksidan.

Väl där fick jag kontakt med en "Finne" på andra sidan stängslet. Jorå han var intresserad av destillerade drycker minsann.
Så hörde jag hur han for fram inne i "Barackerna" och drog ihop flis som sedan byttes med mina varor över stängslet.

På måndagen kunde man så läsa i Lokaltidningen att ”Grabbarna på "Lärbro" hade haft en rejält våt fest”. Ett antal hade fått "knalltransport till andra vårdinrättningar med murar runt.

Skulle ha velat se minerna när de försökte förklara vad drycken kom ifrån "ovan där" var nog svårt att bli betrodda.

Er numera
nästan helt laglydige
MercaFreaken

Förklaringar för vanliga dödliga som ännu ej stiftat närmare bekantskap med jargongen inom kriminalvården:

Knalltransport = mycket snabbt beslutad och verkställd transport till annan oftast hårdare anstalt.

/Red

Fingret i hålet - oskyldigare än det verkar

noreply@blogger.com (Jakob Sylvester) — Fri, 06 Nov 2009 16:24:00 +0000

Då jag på tidigt 70-tal bodde i en skrubb i Visbys innerstad och inte hade någon dusch - brukade jag bada hos några
lärarpraktikanter (tjejer) som hyrde en lägenhet på Hästgatan ovanpå det gamla apoteket.
En kväll då jag svidat av och börjat tappa upp vatten i badkaret, flög helt plötsligt kranen till varmvattnet ur sitt
fäste. Det blev en rejäl stråle så jag fick lov att täppa till hålet med tummen, samtidigt som börjar hojta efter hjälp.
Till min fasa öppnas dörren av tjejerna i lägenheten och undrar vad som hänt jag förklarar för dom samtididigt ber jag dom hämta en skiftnyckel, snart uppenbarar sig den gamla damen som var hyresvärld. Med en utsträckt arm räcker hon mig en skiftnyckel

Där jag står jag helt naken med ena tummen i vattenkranshålet...
…snacka om pinsam situation.

Kranen var troligen väldigt tjärv så jag råkade skruva ur hela kranen.

Hälsningar från
Er numera helt påklädde och torre Jakob (MercaFreaken)

Jakobs recept 1: Korv ooch ostsallad

noreply@blogger.com (Jakob Sylvester) — Fri, 06 Nov 2009 16:14:00 +0000

2 ordinära purjolökar
1 liten burk gröna oliver utan kärna med paprika i
3 vitlöksklytfor (pressas ned )
2 pkt kokt medvurst smörgåspålägg (fintärnas)
1 burk Garlic i olja (utan oljan)
2 pkt tärnad ost i olja (ICA)
1 pkt getost (tärnas ned )
1 pkt gratängost strimlad.
1 flaska. olivolja för dressingar (Ica)

Skär purjolöken längsmed i flera skåror finskär den sedan på tvären placeras i en mod större glassback elller dylikt.
på med olivoljan blande sedan ned ovanstående ingredienser med att varva ned dom och hela tiden röra om så att det blandar sig.
Smaksätt med flingsalt.
Låt det dra nå´n timma

Er kulinariske vän Jakob

Gudomligt gott!

Faan - gick den inte fortare ?! - om en trimmad moped

noreply@blogger.com (Unknown) — Tue, 03 Nov 2009 20:53:00 +0000

Historien utspelar sig under tidigt 60-tal, då jag bodde jag utanför Haninge och jobbade inne i Stockholm och åkte trimmad Puch till jobbet.
En morgon hände följande. I en uppförsbacke i Handen stod en motorcykelpolis och glodde då jag hängande i häcken på SJ bussen passerade i c:a ca 70 blås.
Borta vid den ökända raggarmacken i Vega hann polisen ifatt mej.

Jag blev stoppad och anklagad för att köra trimmat.

Nu var det så finurligt gjort att Puchen hade choke och detta lilla hål i den hade borrats upp och blivit något större, så att vid utdragen choke gick den bara i lagliga 30 km/h.

Denna hade jag nu hunnit dra ut. snuten provkörde, skruvade på det ställbara munstycket och gapade – ”Va fan fan Du hängde ju bussen!”,
- ”Nej snälla Du den gör ju bara 30 kilometer i timmen. Efter ca 40 minuters testande och pillande på Puchen bad han mig så fara till varmare breddgrader.
Så när han stack var det bara att trycka in choken så gick det i 90 /km igen.

Glad hälsningar från Er nästan laglige
MercaFreaken

Tillägg rörande VegaMackens meny
och lite passande musik till inlägget.
/redaktörn

Det här med MERCEDES - Hur jag blev ett MercaFreak - Del 1

noreply@blogger.com (Unknown) — Sat, 31 Oct 2009 10:38:00 +0000

Om jag nu skall ta det från början - detta med Mercedes...
Då jag efter en del år på livets skuggsida och inlett ett normalt leverne med familj samt som antikhandlare hade min bästa kunds son något slags uppdrag av kommunen att städa bort överblivna bilar, varvid han av en bonde fick en Mercedes ponton, allmänt kallad för ”Bullmerca". Det var en 220 S med "faltdach" (Halvcabb) och grå läderklädsel fast utan topplock. Alltså inte riktigt körbar.
Denna bil bjöd J mig för 1800 svenska Kr. Hade den gått att köra hade jag säkerligen köpt den utav nostalgiska skäl då jag redan i det vilda livet råkade bli ägare till en Bulle av modell 180. När sedan mer folk fick nys om bilen såldes den för ett högre belopp.
Men hade nu jag fått blodad tand och då det en lördag i lokaltidningen, dök upp en till viss del renoverad och nylackad Mercedes 170S så inhandlades denna snarast.

Så en dag när jag var ute på mina antikräder sög det till i kaffetarmen och gjorde ett besök hos en storsamlare som prenumererade på DN. Av någon ogrundad anledning började jag syna
veteranbilsannonserna och fann där en Mercedes 190 SL 58:a som jag sedan efter mycken möda lyckades inhandla utan pengar , jobbade som f-n med att bli av med 170.an som säljaren till slut köpte tillbaka. Med åerbhetald köpeskilling och resterade lånade pengar begav jag mig så till Gustavsberg.
Där stod jag nu plötsligt -
som nybliven ägare till en 190 SL.

Bästa hälsningar
Freaken själv

Fortsättning i nästa avsnitt

Full tank

noreply@blogger.com (Unknown) — Fri, 30 Oct 2009 02:49:00 +0000

Travemünde färjan

bla blablablablabla

osv

/Freaken