﻿<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Allergia</title>
	<atom:link href="http://www.allergia.se/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://www.allergia.se</link>
	<description>Allergia</description>
	<lastBuildDate>Tue, 24 Apr 2018 08:58:43 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=4.9.4</generator>
	<item>
		<title>Nya rön om inhalationssteroider</title>
		<link>https://www.allergia.se/nya-ron-om-inhalationssteroider/</link>
		<comments>https://www.allergia.se/nya-ron-om-inhalationssteroider/#respond</comments>
		<pubDate>Tue, 24 Apr 2018 08:52:54 +0000</pubDate>
		<dc:creator><![CDATA[Lena]]></dc:creator>
				<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Astma]]></category>
		<category><![CDATA[Behandling]]></category>
		<category><![CDATA[Kortison]]></category>
		<category><![CDATA[Steroidbehandling]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://www.allergia.se/?p=9985</guid>
		<description><![CDATA[<p>Barn med tecken på astmaförsämring blir inte bättre av att behandlas med höga doser inhalationssteroider. Det framgår av en studie som nyligen publicerats i den medicinska tidskriften ”New England Journal of Medicine”.</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se/nya-ron-om-inhalationssteroider/">Nya rön om inhalationssteroider</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se">Allergia</a>.</p>
]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<div class='main-content'>Bakom studien står en amerikansk forskargrupp som följt 254 barn under 48 veckor. När studien inleddes var barnen i åldern 5–11 år. Samtliga hade lindrig till medelsvår astma och stod på samma underhållsmedicinering.<br />
Vid tecken på försämrad astmakontroll – så kallad exacerbation – slumpades barnen ut till två behandlingar; antingen fick barnet femdubbla sin dos under sju dagar, eller stå kvar på samma behandling som tidigare.<br />
Resultaten visade att den förhöjda dosen inhalationssteroider inte ledde till någon ökad astmakontroll. Antalet försämringsperioder var lika mellan grupperna. Inte heller fanns det någon skillnad vad gäller hur ofta barnen behövde tilläggsbehandling. Däremot kunde man se att barnen i högdosgruppen hade en något långsammare längdtillväxt (minus 0,23 centimeter).</p>
<h2>Blygsam effekt</h2>
<p>Också en brittisk forskargrupp har nyligen studerat effekten av höga doser inhalationssteroider vid astmaförsämring. Även denna studie har publicerats i ”New England Journal of Medicine”. Studien omfattade 1 922 personer över 16 år med astma. Personerna följdes under ett år. Vid försämring fick patienterna antingen fyrdubbla sin dos inhalationssteroider under en–två veckor, eller fortsätta på nuvarande dos.<br />
I denna studie kunde man se att de högre doserna gav en viss behandlingseffekt, men denna var lägre än förväntat enligt författarna. I en kommentar till studien beskrivs effekten som ”blygsam” och med samma systemiska effekter som en 5-dagars behandling med orala kortisonpreparat.<br />
Enligt dagens svenska rekommendationer behöver dosen av inhalationssteroider ökas tre eller fyra gånger vid en försämringsperiod för att ge avsedd effekt.</p>
<h2>Tidig ökning viktigt</h2>
<p>– Artiklarna visar på att det inte hjälper ens med höga doser inhalationskortison vid en svår astmaförsämring, säger professor Leif Bjermer, överläkare på avdelningen för lungmedicin och allergologi vid Skånes universitetssjukhus i Lund.<br />
Han förklarar att det beror på att man vid svår försämring får en uttalad förträngning i lungornas perifera luftvägar, där också delar av lungan stängs av, så kallad ”air trapping”. I detta läge behövs oftast kortison i tablettform som ger effekt i hela eller stora delar av kroppen.<br />
– Men om ökningen av inhalationskortison sker tidigt i fasen – innan exacerbationen är etablerad – kan man förhindra ytterligare försämring. Det har man kunnat visa i tidigare studier, säger Leif Bjermer.<br />
Enligt Leif Bjermer kan behandlingsresultatet också påverkas av vilken sorts inhalationskortison som används.<br />
– Beredningar med ultrafina partiklar ökar chansen till perifer deponering. I de två aktuella studierna användes inhalationskortison med något större partiklar, säger han.</p></div>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se/nya-ron-om-inhalationssteroider/">Nya rön om inhalationssteroider</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se">Allergia</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://www.allergia.se/nya-ron-om-inhalationssteroider/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Läkemedelssubstanser i kinesisk örtsalva</title>
		<link>https://www.allergia.se/lakemedelssubstanser-i-kinesisk-ortsalva/</link>
		<comments>https://www.allergia.se/lakemedelssubstanser-i-kinesisk-ortsalva/#respond</comments>
		<pubDate>Tue, 17 Apr 2018 07:56:15 +0000</pubDate>
		<dc:creator><![CDATA[Annika Olsson]]></dc:creator>
				<category><![CDATA[Konsument]]></category>
		<category><![CDATA[Behandling]]></category>
		<category><![CDATA[Eksem]]></category>
		<category><![CDATA[Hud]]></category>
		<category><![CDATA[Kortison]]></category>
		<category><![CDATA[Örtsalva]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://www.allergia.se/?p=10007</guid>
		<description><![CDATA[<p>Den kinesiska örtkrämen Yiganerjing cream har marknadsförts som en mirakelsalva mot atopiska eksem och psoriasis. Men brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA varnar nu för krämen, som bland annat innehåller ett starkt kortisonämne.</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se/lakemedelssubstanser-i-kinesisk-ortsalva/">Läkemedelssubstanser i kinesisk örtsalva</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se">Allergia</a>.</p>
]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<div class='main-content'>Yiganerjing cream har sålts på bland annat Ebay, Amazon och Aliexpress och marknadsförts som botemedel mot allt från klåda och eksem till svampinfektioner, psoriasis och rosacea.<br />
Krämen har tipsats om i flera Facebookgrupper på nätet, även i en svensk grupp för bland annat atopiskt eksem. Där har den kallats mirakelsalva, eftersom så många upplevt att den hjälper mot svårbehandlade eksem. Det har diskuterats huruvida krämen innehåller kortison eller inte, men eftersom det inte står med i innehållsförteckningen har många trott att det rör sig om en salva enbart gjord på naturliga ingredienser från växtriket.</p>
<h2>Starka steroider</h2>
<p>Den brittiska läkemedelsmyndighetens granskning visar nu att krämen innehåller det starka kortisonämnet clobetasol propionate. Den tillhör den starkaste gruppen steroider, som kan ha mycket starka biverkningar och enbart ska användas sparsamt i akuta fall vid psoriasis och svårt akut uppblommande eksem. Dessutom innehåller krämen två antisvampmedel.<br />
Ämnena är läkemedelsklassade och den brittiska läkemedelsmyndigheten har förbjudit försäljning av krämen, som de menar är farlig att använda utan ordination från läkare.<br />
Svenska Läkemedelsverket har ingen egen information om krämen. Men enligt utredaren Martin Burman är det viktigt att komma ihåg att produkter som köps utanför Sverige och EU inte genomgår samma myndighetskontroll och säkerhetsbedömning som godkända läkemedel som säljs här gör.</p>
<h2>Påstått naturlig</h2>
<p>Många har ansett att salvan förbättrat deras eksem mer än deras vanliga behandling – hur kommer det sig?<br />
– Det är inte så konstigt eftersom den visat sig innehålla samma ämne som Dermovat, ett starkt kortisonpreparat mot psoriasis och eksem som är receptbelagt, eftersom det ska användas med försiktighet, säger Martin Burman.<br />
Det är särskilt allvarligt att krämen som granskats påstås vara naturlig och att läkemedelssubstanserna inte finns med i innehållsförteckningen, menar han. Det gör att människor inte förväntar sig några risker och därför kanske behandlar stora områden av kroppen med den.</p></div>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se/lakemedelssubstanser-i-kinesisk-ortsalva/">Läkemedelssubstanser i kinesisk örtsalva</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se">Allergia</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://www.allergia.se/lakemedelssubstanser-i-kinesisk-ortsalva/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Krämig sås utan gluten eller mjölk</title>
		<link>https://www.allergia.se/kramig-sas-utan-gluten-eller-mjolk/</link>
		<comments>https://www.allergia.se/kramig-sas-utan-gluten-eller-mjolk/#respond</comments>
		<pubDate>Mon, 16 Apr 2018 12:37:10 +0000</pubDate>
		<dc:creator><![CDATA[Lena]]></dc:creator>
				<category><![CDATA[Mat]]></category>
		<category><![CDATA[Glutenfritt]]></category>
		<category><![CDATA[mjölkfritt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://www.allergia.se/?p=9980</guid>
		<description><![CDATA[<p>Växtbaserade mjölksorter saknar komjölkens egenskap att koagulera vid kokning. Med rismjölk och havremjölk till exempel blir resultatet ofta precis tvärtom, och såsen blir vattnigare och blaskigare ju mer du kokar den. Tack och lov finns det sätt att göra såsen lite tjockare, med olika typer av redningar.</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se/kramig-sas-utan-gluten-eller-mjolk/">Krämig sås utan gluten eller mjölk</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se">Allergia</a>.</p>
]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<div class='main-content'>Det vanligaste sättet att göra en redning är att använda vetemjöl, men om du är allergisk eller glutenintolerant finns det andra sorters stärkelse som också går bra att reda med. Du kan till exempel använda majsstärkelse, bovetemjöl, potatismjöl, rismjöl eller arrowrot.  Ett enkelt sätt att göra såser och efterrätter tjockare är att använda majsstärkelse, till exempel Maizena.</p>
<h2>Majsstärkelse</h2>
<p>Majsstärkelsen ska röras ut i kall vätska, så du behöver antingen blanda den med de kalla ingredienserna från början och koka upp vätskan under omrörning, eller också kan du blanda stärkelsen i lite kall vätska och röra ut blandningen i såsen när den blivit varm. Majsstärkelse tål kokning, men ska inte kokas mer än några minuter, då blir den lätt blaskig igen. Bäst resultat får du om du låter såsen koka upp när du hällt i majsstärkelseblandningen, och sedan håller noggrann uppsikt och drar av den från värmen när du är nöjd med resultatet. Använder du ett recept för vetemjöl kan du ta ungefär samma mängd majsstärkelse som ersättning.<br />
Observera att det även säljs en produkt från Maizena som heter Redning. Den innehåller potatismjöl och mjölk, och ska alltså inte användas av mjölkallergiker eller laktosintoleranta.</p>
<h2>Potatismjöl och arrowrot</h2>
<p>Potatismjöl används oftast i soppa och krämer med frukt och bär, och måste få koka ihop ordentligt för att det inte ska bli klimpar i redningen.Den något mindre kända tropiska arrowroten ger en helt klar redning, och passar därför till exempel i en wok och i ljusa skysåser. Det behövs hälften så mycket arrowrot för en redning som vetemjöl, så du får korrigera mängden om ursprungsreceptet anger vetemjöl. Man kan också reda med glutenfri mjölmix, men egenskaperna beror på vilket innehåll mixen har, och du som inte tål mjölk bör vara uppmärksam på att en del glutenfria mjölmixer också innehåller mjölkprotein och laktos.</p>
<h2>Några olika sorters redningar</h2>
<p><strong>Bottenredning med smör eller mjölkfritt margarin:</strong> Smält fettet och blanda i det mjöl du valt och låt det fräsa ihop en stund innan du tillsätter vätskan. Såsen tjocknar i botten när den kokar upp så du måste röra om då och då under uppvärmningen för att det inte ska bränna fast.<br />
<strong>Bottenredning med vätska:</strong> Vispa ihop mjölsorten du valt och dubbel mängd kall vätska direkt i kastrullen innan du tillsätter resten av vätskan.<br />
<strong>Toppredning</strong>: Blanda ut mjölsorten med dubbel mängd kall vätska till en helt jämn blandning. Häll blandningen lite i taget i den varma vätskan som ska redas. Såsen tjocknar nästan omedelbart.</div>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se/kramig-sas-utan-gluten-eller-mjolk/">Krämig sås utan gluten eller mjölk</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se">Allergia</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://www.allergia.se/kramig-sas-utan-gluten-eller-mjolk/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Nytt glassrecept upprör</title>
		<link>https://www.allergia.se/nytt-glassrecept-uppror/</link>
		<comments>https://www.allergia.se/nytt-glassrecept-uppror/#respond</comments>
		<pubDate>Wed, 11 Apr 2018 07:52:02 +0000</pubDate>
		<dc:creator><![CDATA[Annika Olsson]]></dc:creator>
				<category><![CDATA[Nätspanaren]]></category>
		<category><![CDATA[förtjockningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Glass]]></category>
		<category><![CDATA[guarkärnmjöl]]></category>
		<category><![CDATA[Oatly]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://www.allergia.se/?p=9988</guid>
		<description><![CDATA[<p>Det finns flera knep företag kan använda om de vill höja priserna på sina varor utan att det märks. </p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se/nytt-glassrecept-uppror/">Nytt glassrecept upprör</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se">Allergia</a>.</p>
]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<div class='main-content'><strong>Ett vanligt knep</strong> är att minska förpackningsstorlekarna utan att samtidigt sänka priset. Ett annat att minska innehållet i förpackningarna. Och så går det förstås att bara byta förpackning och samtidigt höja priset. Tricket är då att skapa en ny, lyxigare förpackning som signalerar att produkten tillhör det så kallade premium-segmentet i affären – och därför borde kosta mer.</p>
<blockquote><p>Oatlys glass får nytt innehåll</p></blockquote>
<p>Den senaste tiden har havredryck-företaget Oatlys nya glassförpackning fått en hel del kunder att höja på ögonbrynen. Förutom två nya lyxglassar gör företaget sedan tidigare sin havrebaserade glass i tre glassmaker – vanilj, choklad och jordgubb – och de har många mjölk-, ägg- och sojaallergiker bland sina kunder.</p>
<p><strong>De nya runda</strong> förpackningarna är tillverkade i kartong istället för plast och ser numera ut som vilken lyxig Ben&amp;Jerry- eller Lejonet&amp;Björnen-glass som helst. Vissa mataffärer som börjat sälja den nya förpackningen har även kvar den gamla. Det har fått kunder att uppmärksamma prishöjningen som skett i samband med förpackningsbytet – i några butiker har priserna ökat med mer än 30 procent.<br />
Men det är inte prishöjningen som väckt mest reaktioner, utan att företaget samtidigt passat på att ändra i glassens innehåll. Det nya receptet innehåller numera även kokos, och förtjockningsmedlet xantangummi har bytts ut till fruktkärnmjöl och guarkärnmjöl, som en del soja- och jordnötsallergiker uppger sig reagera mot eftersom de utvinns från baljväxter som liknar sojabönan. Detta har resulterat i protester i Facebookgrupper och på företagets egen Facebooksida, bland annat eftersom Oatly skriver att alla deras produkter är sojafria.<br />
Företaget själva menar att prishöjningen beror på att man utvecklat och förbättrat recept och förpackningar – bland annat är det mer jordgubb i jordgubbsglassen. Dessutom kan höjningen variera mellan olika butiker eftersom butikerna sätter sina egna priser, menar Oatlys hållbarhetschef Carina Tollmar.</p>
<p><strong>När det gäller</strong> de nya förtjockningsmedlen har dessa tillsatts för att göra glassarna krämigare, enligt Carina Tollmar. Många kunder har nämligen klagat på att glassens konsistens är isig. Och även om fruktkärnmjöl och guarkärnmjöl utvinns ur familjen ärt- och baljväxter är allergi mot de ämnena ovanlig, menar hon.<br />
Oatly är inte heller direkt ensamma om att använda frukt- och guarkärnmjöl som förtjockningsmedel i sina produkter. Förtjockningsmedlen finns i många olika sorters livsmedel och på Livsmedelsverket tycker man sig ha märkt att ämnena blivit vanligare. Särskilt i glutenfria produkter, eftersom de är bra konsistensgivare i till exempel glutenfritt bröd eller i bak- och mjölmixer.</p>
<p><strong>Hur vanligt</strong> är det då att reagera mot de här sojasläktingarna? Caroline Nilsson är barnallergolog vid Sachsska barnsjukhuset och har bland annat forskat om jordnötsallergi. Hon uppger att det, som hon vet, inte finns några vetenskapliga studier av frukt- och guarkärnmjöl och allergiska reaktioner. Men hennes egen kliniska erfarenhet är att det är mycket ovanligt med reaktioner mot ämnena.<br />
Vad är slutsatsen? Visst är det ändå en rimlig miljöinsats att Oatlys glassförpackningar i plast fått ge vika åt förpackningar i papper. Huruvida bytet motiverar att priset höjts trots smärre förändringar i innehållet – det får företagets kunder ta ställning till när de står framme vid glassdisken. Och för sojaallergiker som inte tål frukt -och guarkärnmjöl har jakten på ett annat glassmärke förmodligen redan börjat.</div>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se/nytt-glassrecept-uppror/">Nytt glassrecept upprör</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se">Allergia</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://www.allergia.se/nytt-glassrecept-uppror/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Chatta med en expert</title>
		<link>https://www.allergia.se/chatta-med-en-expert/</link>
		<comments>https://www.allergia.se/chatta-med-en-expert/#respond</comments>
		<pubDate>Wed, 11 Apr 2018 07:05:30 +0000</pubDate>
		<dc:creator><![CDATA[Lena]]></dc:creator>
				<category><![CDATA[Förbundsnytt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://www.allergia.se/?p=9860</guid>
		<description><![CDATA[<p> Allergismart.se är en webbtjänst för dig som vill bli mer allergismart i vardagen. Under våren har du där chansen att ställa frågor till experter inom olika allergiområden.  </p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se/chatta-med-en-expert/">Chatta med en expert</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se">Allergia</a>.</p>
]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<div class='main-content'>För närvarande är följande experter inbokade:</p>
<ul>
<li>Jonas Binnmyr, ombudsman och forskare, om pälsdjursallergi, 17 april, kl. 11.30–12.30.</li>
<li>Eva Millqvist, forskare, om SHR/doftöverkänslighet, 24 april, kl. 20–21.</li>
<li>Emma Grönlund, generalsekreterare Unga Allergiker, om påverkan i skolan, 25 april, kl. 11.30–12.30.</li>
<li>Marie-Louise Luther, ombudsman, om innemiljö, 25 maj, kl. 11.30–12.30.</li>
<li>Andrea Mikkelsen, leg. dietist och forskare, om kost, 8 maj, kl. 20–21.</li>
<li>Magnus Wickman, allergolog och forskare, om allergi och överkänslighet, 22 maj, kl. 20–21.</li>
</ul>
<p>Fler experter tillkommer. För uppdateringar besök <a href="https://allergismart.se/">www.allergismart.se</a>.<br />
Har du inte möjlighet att vara online vid själva chattillfället går det bra att mejla din fråga samt vem du önskar svar från till allergismart@astmaoallergiforbundet.se (tas med i mån av plats). Chattarna går att läsa i efterhand på allergismart.se.<br />
Du behöver ha skapat en profil och vara inloggad för att kunna ställa frågor.<br />
På allergismart.se kan du även utbyta erfarenheter, gå en kurs, läsa spännande artiklar och kolla på filmer.</p>
<h2>Förening byter namn</h2>
<p>Astma- och Allergiföreningen i Borlänge har bytt namn till Astma- och Allergiföreningen Siljansringen.</p>
<h2>13,8 miljoner från Postkodlotteriet</h2>
<p>Astma- och Allergiförbundet fick vid Postkodlotteriets årliga utdelning till sina förmånstagare stöd med sju miljoner kronor. Förutom detta erhölls även 5,8 miljoner till projektet &#8221;Hälsans Konsumentinformation&#8221;. En av målsättningarna med projektet är att förbundet aktivt ska uppsöka och systematiskt testa produkter och tjänster ut hälso- och allergisynpunkt.<br />
Sedan 2009 är förbundet förmånstagare hos PostkodLotteriet som varje år skänker sitt överskott till över 50 olika ideella organisationer.<br />
En stor del av årets stöd går till att stödja allergiforskningen. Resterande del går till verksamheten för föreningarna och förbundet, till exempel lägerverksamhet för barn och unga, föreläsningar, framtagande och spridning av ny kunskap och påverkansarbete.</p>
<div id="attachment_9863" style="max-width: 310px" class="wp-caption alignnone"><img class="size-medium wp-image-9863" src="https://www.allergia.se/wp-content/uploads/2018/04/Postkodlotteriet-2018-300x200.jpg" alt="Generalsekreterare Ulf Brändström och ordförande Maritha Sedvallson med de symboliska checkarna." width="300" height="200" srcset="https://www.allergia.se/wp-content/uploads/2018/04/Postkodlotteriet-2018-300x200.jpg 300w, https://www.allergia.se/wp-content/uploads/2018/04/Postkodlotteriet-2018.jpg 693w, https://www.allergia.se/wp-content/uploads/2018/04/Postkodlotteriet-2018-277x184.jpg 277w, https://www.allergia.se/wp-content/uploads/2018/04/Postkodlotteriet-2018-193x128.jpg 193w" sizes="(max-width: 300px) 100vw, 300px" /><p class="wp-caption-text">Generalsekreterare Ulf Brändström och ordförande Maritha Sedvallson tog emot de symboliska checkarna.</p></div>
<h2>Ny på kansliet</h2>
<p>Ronny Mattsson anställdes i februari på en tjänst som pressekreterare/organisationsinformatör. Organisationsinformatörtjänsten är nyinrättad. Ronny är 45 år och har erfarenhet som pressansvarig och som projektledare från bland annat kulturbranschen, Kungliga biblioteket och Stockholms stad.</p>
<h2> Pengar från Humanfonden</h2>
<p>Astma- och Allergiförbundet fick på Alla hjärtans dag 14 februari ta emot 516 663 kronor från Swedbank Robur Humanfond. Pengarna har fondens alla sparare bidragit med under året och en viss andel av fondens avkastning får över 70 olika ideella organisationer dela på varje år.<br />
Att spara pengar i Humanfonden är ett enkelt och bra sätt att stödja förbundets verksamhet och samtidigt få dina egna pengar att växa. Humanfonden har ingen avgift och förbundet får två procent av avkastningen varje år. Företagen som fonden investerar i måste dessutom vara ansvarsfulla och följa riktlinjer om miljö, etik och mänskliga rättigheter.<br />
Läs mer om Humanfonden på Swedbanks hemsida www.swedbank.se/humanfond</p>
<h2> Bättre skolmiljö – förbundets valfråga</h2>
<p>Förbundet kommer inför riksdagsvalet i höst driva frågan om brister i skolmiljön. Samma fråga drevs även vid förra valet med ett krav på ”klassrumspeng”. Vårt engagemang då blev framgångsrikt och ledde till att regeringen införde den så kallade ”skolmiljarden”. Förbundet kommer bland annat att samarbeta med andra aktörer och skriva pressmeddelanden och debattartiklar och planerar även att medverka i Almedalen och under Järvaveckan för att lyfta valfrågan.<br />
I mitten av februari fick vi en debattartikel publicerad i Sydsvenskan kring att satsningar på skolmiljön ger bättre resultat.</p>
<h2>Unga Allergikers valkampanj – matvalet</h2>
<p>Det finns stor okunskap och oförståelse kring allergier i skolan. Detta drabbar i första hand elever som riskerar att bli sjuka och tvingas vistas i en otrygg miljö, men också skolpersonal som även de får en otrygg arbetsmiljö. När det kommer till specialkost så visar forskning att över 20 procent av barn kommer bli utan mat minst en gång per läsår och lika många kommer att bli serverade fel mat, vilket i värsta fall kan innebära livsfara. Det är inte okej – därför ställer sig Unga Allergiker nu upp och kräver obligatorisk utbildning för alla som hanterar specialkost i köket samt ökade kunskapsinsatser för all annan personal som hanterar kost till elever med födoämnesallergi.<br />
– Inför valet kommer vi att jobba med att få kommunerna att fatta beslut kring detta, de måste ta sitt ansvar. Det kan inte ligga på varje enskild skola, säger Sofia Olsson, förbundsordförande i Unga Allergiker.</p>
<h2>Debattartikel om rökfritt</h2>
<p>Astma- och Allergiförbundet medverkade i en debattartikel den 18 mars tillsammans med Hotell- och Restaurangfacket, Cancerfonden och Unga Allergiker kring krav på rökfria<br />
uteserveringar. Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle i anknytning till regeringens proposition angående flera tobaksförebyggande förslag, bland annat om rökfritt på uteserveringar.</p></div>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se/chatta-med-en-expert/">Chatta med en expert</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se">Allergia</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://www.allergia.se/chatta-med-en-expert/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Astmaskola och friluftsliv lyfter Linköping</title>
		<link>https://www.allergia.se/astmaskola-och-friluftsliv-lyfter-linkoping/</link>
		<comments>https://www.allergia.se/astmaskola-och-friluftsliv-lyfter-linkoping/#respond</comments>
		<pubDate>Wed, 11 Apr 2018 07:05:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator><![CDATA[Lena]]></dc:creator>
				<category><![CDATA[Förbundsnytt]]></category>
		<category><![CDATA[Föreningsliv]]></category>
		<category><![CDATA[Linköping]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://www.allergia.se/?p=9867</guid>
		<description><![CDATA[<p>Lokalföreningen i Linköping har fått något av en nytändning den senaste tiden. På årsmötet i februari lyckades man få en fulltalig styrelse på sex ledamöter och en ersättare, något man inte haft på ett tag.</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se/astmaskola-och-friluftsliv-lyfter-linkoping/">Astmaskola och friluftsliv lyfter Linköping</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se">Allergia</a>.</p>
]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<div class='main-content'>Ordförande Björn Pettersson har nu fått några nya kamrater i blandade åldrar i Linköpingföreningens styrelse.<br />
– Inför årsmötet skickade vi ut en förfrågan i Allergibladet, länsföreningens tidning. Vi mejlade också till de medlemmar som vi har e-postadresser till och frågade om det fanns några som kunde tänka sig att engagera sig lite mer.<br />
De senaste årens astma- och allergiskola på Ädelfors folkhögskola i Småland har varit ett arrangemang som lockat nya medlemmar. Det sker i samarbete mellan länsföreningen i Östergötland och Allergicentrum i Linköping, som står för en del av programmet och bidrar med ett medföljande vårdteam.<br />
– Vi vänder oss till familjer som har barn i åldrarna 7–12 år. Syftet med resan är att lära barn och föräldrar mer om astma och allergi, men också att få prova på olika aktiviteter utomhus.<br />
– På programmet till hösten står bland annat höghöjdsbana, klättring och guldvaskning. Vårdteamet leder föreläsningar och ger familjerna tillfälle till personliga möten.</p>
<h2>Jubileumsår</h2>
<p>Resorna till Ädelfors ersätter de skidresor till Idre som föreningen dessförinnan arrangerade i många år.<br />
– Det blev dyrare och dyrare för varje år. Nu kan vi sänka deltagaravgifterna och ordna fler resor och därigenom ge fler chansen att komma med.<br />
Förutom astma- och allergiskolorna ordnar föreningen en bussresa varje år, där man även bjuder in föreningarna i Norrköping och Västra Östergötland. Förra året gick resan till Stockholm i adventstid.<br />
År 2018 kommer att bli lite speciellt, Linköpingsföreningen bildades nämligen 1968 och firar alltså 50 år som förening, ett jubileum som kommer att synas under året.</p>
<h2>Våga fråga</h2>
<p>En sak som har bidragit till nystartskänslan i Linköping är projektet Fralla – friluftsliv för alla. Det är ett projekt som fått pengar från Postkodlotteriet och bedrivs av Astma- och Allergiförbundet tillsammans med Friluftsfrämjandet. Ett pilotprojekt har börjat i Östergötland och Jönköpings län, men är tänkt att spridas i hela landet.<br />
Länsföreningen har en egen lokal i Linköping och en anställd ombudsman, Sara Hjalmarsson.<br />
– Det betyder jättemycket, Sara är med på olika möten och når ut på ett bra sätt. Det har även vi i lokalföreningen glädje av.<br />
Till slut, har Björn Pettersson något tips på hur man får aktiva medlemmar i sin förening?<br />
– Våga fråga. En av de nya i styrelsen fångade vi till exempel upp på astmaskolan i Ädelfors. Förklara att det inte är så betungande och att man inte ska bli avskräckt av det formella. När det är avklarat har vi många givande samtal och mycket roligt.<br />
– Kontakta oss om du vill komma och hälsa på och ta en fika!</p></div>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se/astmaskola-och-friluftsliv-lyfter-linkoping/">Astmaskola och friluftsliv lyfter Linköping</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se">Allergia</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://www.allergia.se/astmaskola-och-friluftsliv-lyfter-linkoping/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ny symbol för produkter</title>
		<link>https://www.allergia.se/ny-symbol-for-produkter/</link>
		<comments>https://www.allergia.se/ny-symbol-for-produkter/#respond</comments>
		<pubDate>Wed, 11 Apr 2018 07:04:37 +0000</pubDate>
		<dc:creator><![CDATA[Lena]]></dc:creator>
				<category><![CDATA[Konsument]]></category>
		<category><![CDATA[Rekommenderade produkter]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://www.allergia.se/?p=9870</guid>
		<description><![CDATA[<p>Så här ser den ut – symbolen för den nya gemensamma nordiska allergimärkningen. Successivt kommer den att ersätta den välkända svalan som hittills signalerat allergivänlighet på många svenska produkter.</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se/ny-symbol-for-produkter/">Ny symbol för produkter</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se">Allergia</a>.</p>
]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<div class='main-content'>Christine Hanberg är marknads- och kommunikationsansvarig på Astma- och Allergiförbundet och den som ansvarar för arbetet med rekommenderade produkter. Hon är positiv till att man nu kommit så här långt i arbetet med en gemensam nordisk allergimärkning.<br />
– Det här stärker samarbetet mellan våra länders organisationer.</p>
<p><em>Varför har Sverige, Norge och Danmark bestämt sig för att införa en gemensam märkning?</em><br />
– En av de viktigaste anledningarna är att vi vill stärka vårt arbete med konsumentvägledning. I den tid vi lever finns konsumenterna på flera marknader, vi reser, vi bor och arbetar i andra länder och tillverkning av produkter som säljs i Sverige sker utanför landets gränser. Det innebär att vi måste möta det med en mer internationell märkning.<br />
– Vi får också en större möjlighet att påverka tillverkarna i deras produktutveckling eftersom vi tre blir en starkare enhet tillsammans. Dessutom behöver vi agera för att möta konkurrensen från kommersiella märkningar.</p>
<p><em>Hur kommer det att gå till?</em><br />
– Under ett inledande skede fortsätter varje lands bedömning och märkning parallellt med att vissa företag kommer att ansöka om den nordiska märkningen för sina produkter, förändringen kommer alltså att ske gradvis. En period kommer man att kunna hitta produkter med både den nationella och den nordiska märkningen.<br />
– Varje land kommer efter hand att ansvara för var sin produktgrupp. Sveriges kommer att vara bland annat rengöringsmedel, dammsugare och luftrenare, Norges blir bygg- och inredningsmaterial och målarfärg och på Danmarks bord kommer produkter för hygien och personlig vård, blöjor och smink att hamna. Alla produkter kommer precis som tidigare att granskas utifrån ett utvärderingssystem och strikta kriterier.</p>
<p><em>Kommer den nya märkningen att innebära några förändringar för konsumenten?</em><br />
– Tanken är att det ska bli fler produkter att välja på i framtiden. Man kommer att kunna köpa granskade produkter utanför Sverige och vara trygg med att man vet vad det innebär.</p>
<p>När kommer de första produkterna med den nya märkningen att dyka upp i affärerna?<br />
– Till sommaren förhoppningsvis. Vi har redan fått ansökningar från några företag och det kommer troligen att vara hudprodukter och tvättmedel som blir först ut.</p>
<h3>Fakta</h3>
<p>Under 2018 lanserar Astma- och Allergiförbundet i Sverige, Norge och Danmark en gemensam nordisk produktmärkning, Asthma Allergy Nordic. Den nordiska rekommendationen av produkter ska ses som en vägledning för konsumenten i sökandet efter produkter som är bra ur allergisynpunkt. Syftet är att medlemmarna ska känna sig hjälpta i sitt val av produkter.<br />
En fullständig garanti kan inte ges att en produkt inte ger upphov till reaktioner hos enskilda individer, eftersom alla människor reagerar olika. Enstaka människor kan vara så känsliga att de ändå reagerar på produkten.<br />
På <a href="https://astmaoallergiforbundet.se/vart-arbete/rekommenderade-produkter/">www.astmaoallergiforbundet.se</a> hittar du mer information och listor med de produkter som är rekommenderade av förbundet.</div>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se/ny-symbol-for-produkter/">Ny symbol för produkter</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se">Allergia</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://www.allergia.se/ny-symbol-for-produkter/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>En livslång kontaktallergi</title>
		<link>https://www.allergia.se/en-livslang-kontaktallergi/</link>
		<comments>https://www.allergia.se/en-livslang-kontaktallergi/#respond</comments>
		<pubDate>Wed, 11 Apr 2018 07:04:17 +0000</pubDate>
		<dc:creator><![CDATA[Lena]]></dc:creator>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Eksem]]></category>
		<category><![CDATA[Kontaktallergi]]></category>
		<category><![CDATA[Krom]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://www.allergia.se/?p=9880</guid>
		<description><![CDATA[<p>Efter nickel och kobolt är krom den vanligaste metallen att orsaka kontaktallergi. Omkring en procent av befolkningen har diagnosen som kan vara både smärtsam och svårbehandlad.</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se/en-livslang-kontaktallergi/">En livslång kontaktallergi</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se">Allergia</a>.</p>
]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<div class='main-content'>Till enheten för arbets- och miljödermatologi vid CAMM kommer människor med arbetsrelaterade sjukdomar och miljörelaterade allergier. Omkring 5–7 procent av alla patienter som testas på mottagningen får diagnosen kontakteksem orsakat av krom. Mihály Matura, är överläkare på enheten samt medförfattare till studien om krom i läder. Han beskriver symtomen så här:<br />
– Symtomen är kontakteksem, antingen akut med mycket klåda, rodnad, svullnad, knottror och små blåsor. Eller så är eksemet kroniskt med förtjockad hud och ett gatustensliknande mönster med fjällning, sprickor och sår. Klådan vid kroniskt eksem är mindre uttalad men obehaget, smärtan och risken för infektion är större.</p>
<h2>Blossar upp vid kontakt</h2>
<p>Kontaktallergi förmedlas i kroppen av T-lymfocyter, vilket även kallas fördröjd allergi. Vid exempelvis hösnuva och astma, som är en helt annan grupp, är allergin istället IgE-medierad. Mot krom finns ingen IgE-medierad allergi och det är över huvud taget mycket ovanligt mot kemikalier.<br />
Diagnosen ställs via lapptestning och visar den att man är allergisk så är det för livet. Det betyder att varje gång man exponeras för krom kommer allergin att blossa upp och nya eksem bildas.</p>
<h2>Vanlig eksembehandling</h2>
<p>Generellt kan sägas att all kontaktallergi är exponeringsberoende, men även hudens skick och barriär har betydelse. Om man är atopisk, har små sår och skador så ökar exponeringen genom huden. Kontakteksem från krom kan vara svårbehandlat och ta månader att läka ut men hos de flesta går eksemet över efter att den aktuella exponeringen upphört. Behandlingen som finns syftar till symtomlindring.<br />
– Den består av starkt kortison och annan eksembehandling, som smörjning med lotioner och mjukgörande krämer, säger Mihály Matura.</p></div>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se/en-livslang-kontaktallergi/">En livslång kontaktallergi</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se">Allergia</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://www.allergia.se/en-livslang-kontaktallergi/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Kromgarvat läder kan orsaka allergi</title>
		<link>https://www.allergia.se/kromgarvat-lader-kan-orsaka-allergi/</link>
		<comments>https://www.allergia.se/kromgarvat-lader-kan-orsaka-allergi/#respond</comments>
		<pubDate>Wed, 11 Apr 2018 07:03:58 +0000</pubDate>
		<dc:creator><![CDATA[Lena]]></dc:creator>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Eksem]]></category>
		<category><![CDATA[Kontaktallergi]]></category>
		<category><![CDATA[Krom]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://www.allergia.se/?p=9875</guid>
		<description><![CDATA[<p>Traditionellt har kromallergi kopplats ihop med bygg- och metallarbetare som exponerats för ämnet i sitt arbete. Men sedan slutet av 1990-talet ökar denna allergi hos kvinnor. En ny studie visar att de höga halterna av krom i vanliga läderprodukter, som skor och handskar, kan vara orsaken.</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se/kromgarvat-lader-kan-orsaka-allergi/">Kromgarvat läder kan orsaka allergi</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se">Allergia</a>.</p>
]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<div class='main-content'>– Kromallergi har varit en väldigt ”manlig” allergi, det var i regel bara cementarbetare man såg det hos tidigare, säger Yolanda Hedberg, kemiforskare och docent på Kungliga tekniska högskolan, KTH, som tillsammans med dermatologiprofessor Carola Lidén lett studien.<br />
Det som byggarbetarna reagerat mot är så kallat sexvärt krom, ett starkt allergiframkallande ämne. Det är förbjudet i läder sedan 2015, som en del av EU:s kemikalielagstiftning REACH. I Sverige har krom 6 i cement sedan början av 1980-talet begränsats och förhindrats genom utfällning med järnsulfat.<br />
– Cementgruppen har fått viss hjälp genom de här åtgärderna och det är färre byggarbetare, i alla fall i Europa, som har direktkontakt med cement idag.</p>
<h2>Ökar bland kvinnor</h2>
<p>Men i takt med att allergi orsakad av krom 6 har minskat bland män, har en annan misstänkt allergi seglat upp, nämligen den orsakad av det snällare krom 3. Och där verkar kvinnor vara överrepresenterade. Det var den här trenden som gjorde att Yolanda Hedberg och hennes forskarkollegor ställde sig frågan: Varför plötsligt så många kvinnor? Är trevärt krom också ett problem, precis som krom 6?<br />
Men vi tar det från början. För att läder ska bli hållbart och konserveras, och kunna användas som textilt material, behöver det bearbetas och behandlas på något sätt. Hår och proteiner tas bort och en rad kemikalier tillsätts.<br />
Förr användes olika sorters plantor och träslag innehållande polyfenoler (ämnen som ger frukter, bär och grönsaker sin färg, doft och smak) för garvning. Björk är ett exempel. Än i dag finns företag som använder sig av den här metoden, men nackdelen är att processen tar tid och är kostsam.</p>
<h2>Höga doser i läder</h2>
<p>Sedan 1920 har därför kromgarvning dominerat och det som förut tog ett år går nu på några dagar. Kromgarvat läder tål också högre temperatur vilket gör jobbet lättare för skomakare och tillverkare. I början använde man sig av giftigt och miljövidrigt blykromat, men i dag är det enbart trevärt krom som används. Och ju mer krom en lädersko eller ett par handskar innehåller desto finare anses det. Upp till 20 procent kan en högkvalitativ läderprodukt innehålla.<br />
– Trevärt krom som ämne är egentligen inte alls toxiskt, det används ju bland annat i kosttillskott och mot diabetes, säger Yolanda Hedberg. Man tror att det är harmlöst eller till och med bra för hälsan. Problemet i läder är de höga doserna. Det finns inga begränsningar av trevärt krom inom EU, det får användas hur mycket som helst i läder.</p>
<h2>Kliar under fötterna</h2>
<p>I studien, som är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och KTH, ingick tio personer med konstaterad kontaktallergi mot krom som alla behandlats vid Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm, CAMM. Dessutom fanns en kontrollgrupp om 20 personer utan någon allergi alls. I gruppen med allergi fanns dels byggarbetare men flertalet var kvinnor som uppgav att problemen kom från läderskor, klockarmband och dylikt och att det tagit många år för allergin att utvecklas.<br />
– En vanlig berättelse var att det börjat klia under fötterna av de nya skorna och för varje dag kliade det lite mer och så höll det på i flera år tills de fick reda på att de var kromallergiska. Det trevärda kromet ackumuleras och tränger igenom huden, även med strumpor på, förklarar Yolanda Hedberg.<br />
Först gjordes lapptest med läderbitar på ryggen under två dagar med 17 olika koncentrationer av krom 6 och krom 3. Därefter gjordes ett armbandstest där försökspersonerna bar två olika läderarmband under tre veckor, tolv timmar per dag. Ett armband med trevärt krom och ett utan.<br />
– Ingen av kontrollpersonerna reagerade över huvud taget. Bland de kromallergiska var det fyra personer som reagerade på armbanden med krom, och en person mot samma läder vid lapptestet, säger Yolanda Hedberg.</p>
<h2>Svårt att undvika</h2>
<p>Resultaten visar att exponering av trevärt krom under lång tid utlöser allergiska reaktioner hos redan kromallergiska personer. Och det även i låga halter. Den här studien har inte undersökt huruvida långvarig exponering av kromgarvat läder utlöser allergi hos friska personer, men Yolanda Hedberg säger att resultaten indikerar det och att andra, tidigare studier visat just det.<br />
– En observation vi gjorde var att alla tio reagerade på ungefär samma koncentrationer som de reagerade på för flera år sedan, när de först testades på kliniken. Det tyder på att deras exponering för krom inte minskat, trots att de vetat om det och försökt undvika det. Det verkar alltså vara svårt att undvika krom.<br />
För det handlar just om det, att undvika exponering. När man en gång har fått kontaktallergi mot krom har man det för livet. Men då framför allt sexvärt krom kan finnas lite överallt i samhället, som till exempel i fönsterputs eller på kromerade ytor, är det en utmaning att undvika. Likaså är det en utmaning att veta hur och var en läderprodukt har behandlats; garvningen sker i flera steg och inte sällan kan en slutprodukt ha passerat sju, åtta länder innan det når konsumenten, enligt Yolanda Hedberg.<br />
– Det är svårt att ha koll på vad som hänt produkten. Kromallergiska personer skulle vara mycket hjälpta av bättre märkning, och det borde vara enkelt för industrin att ordna. Det går att hitta vegetabiliskt garvat läder men det är extremt svårt i dag, den enda tillförlitliga märkningen jag har stött på är ÖKO.</p>
<h2>Fler åtgärder behövs</h2>
<p>Dessutom har man upptäckt att det är lätt att fuska med testet avseende sexvärt krom i läder, bland annat genom att spraya produkterna med c-vitamin. Ett litet hopp finns dock till den tekniska utvecklingen, berättar Yolanda Hedberg. Det går nämligen att tvätta läder i vissa steg i garvningsprocessen och då försvinner en hel del överskottskrom.<br />
Men hon skulle också vilja se att mer gjordes för byggarbetarna och krom 6. För även om där skett förbättringar finns problemet delvis kvar; nya fall av kromallergi på grund av cement dyker fortfarande upp.<br />
– Man skulle behöva göra mer på det området, säger Yolanda Hedberg och berättar om ett fall med en man som vid unga år börjat arbeta med cement på ett byggföretag.<br />
Efter ett antal år fick mannen kromallergi med utslag och smärtsamma eksem över hela kroppen, tummen sönderfrätt. Cement och damm innehållande krom 6 kom in överallt, genom kläder, arbetshandskar och gummistövlar.<br />
Han blev sjukskriven i sex månader medan huden läkte. Sen placerades han på en ny avdelning. Då inträffade en översvämning med cementvatten och han blev dålig igen. Mannen blev senare arbetslös, och hade vid det laget även utvecklat nickelallergi.<br />
– Det är tyvärr ett vanligt öde för kromallergiska, säger Yolanda Hedberg. De har ofta yrken som är lågt betalda, de är utbytbara. Alternativet för en cementarbetare kanske är att bli metallarbetare eller elektriker, men då har man ändå samma problem.</p></div>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se/kromgarvat-lader-kan-orsaka-allergi/">Kromgarvat läder kan orsaka allergi</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se">Allergia</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://www.allergia.se/kromgarvat-lader-kan-orsaka-allergi/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Låt barnen vara med i matlagningen</title>
		<link>https://www.allergia.se/lat-barnen-vara-med-i-matlagningen/</link>
		<comments>https://www.allergia.se/lat-barnen-vara-med-i-matlagningen/#respond</comments>
		<pubDate>Wed, 11 Apr 2018 07:03:40 +0000</pubDate>
		<dc:creator><![CDATA[Lena]]></dc:creator>
				<category><![CDATA[Mat]]></category>
		<category><![CDATA[Barn]]></category>
		<category><![CDATA[Matallergi]]></category>

		<guid isPermaLink="false">https://www.allergia.se/?p=9885</guid>
		<description><![CDATA[<p>Att få barn att testa nya rätter kan vara en utmaning – men det finns knep att ta till.<br />
– Barn blir mindre kräsna när de får vara med och laga maten, säger matbloggaren och kokboksförfattaren Fanny Lindkvist.</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se/lat-barnen-vara-med-i-matlagningen/">Låt barnen vara med i matlagningen</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se">Allergia</a>.</p>
]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<div class='main-content'>Finns det något man kan göra för att öka sina barns nyfikenhet och lust till mat? Ja, det finns det, menar tvåbarnsmamman Fanny Lindkvist, som i höstas kom ut med kokboken ”Det stora matäventyret – att lyckas med barnen i köket”.<br />
– Alla barn är förstås olika, men jag tror att det går att träna upp matglädjen hos de flesta. Åtminstone lite grann, säger hon.<br />
Själv har Fanny Lindkvist två barn, Sixten, 6, och Betty, 3. Alla i familjen äter kost utan mjölkprotein, gluten och soja, eftersom det finns födoämneskänslighet av olika slag i familjen.</p>
<h2>Rensa bord och bänkar</h2>
<p>När vi är på besök hemma i familjens lilla kök i Årsta söder om Stockholm ska Fanny och barnen precis laga lunch. Sixten och Betty har fått bestämma vad som ska lagas och på menyn står tomatsoppa med grönsakstopping samt bananglass till efterrätt. De sätter sig vid köksbordet, där mamma Fanny har lagt fram skärbrädor och knivar till dem.<br />
Både köksbordet och bänkarna är rensat från bråte.<br />
– Det underlättar mycket att inte ha saker framme som kan förstöras av matspill när barnen ska vara med i matlagningen. Om allt onödigt är undanplockat kan man koncentrera sig på att fördela sysslor istället, säger Fanny.<br />
Betty skär morötter i skivor och Sixten delar sötpotatisskivor i mindre bitar – båda med varsin liten barnanpassad kockkniv. Fanny berömmer och delar ut uppmaningar.<br />
– Lite mindre. Precis – det där blir utmärkt, Sixten! säger hon och ställer fram en liten ugnsform.<br />
– Bra Betty, lägg skivorna i formen sen.</p>
<h2>Får vara med och bestämma</h2>
<p>Fanny Lindkvist älskar att laga mat – och den kärleken har hon försökt förmedla till sina barn.<br />
– Jag är ingen lekmamma som sitter och leker med bilar och dockor. Istället låter jag barnen vara med och göra det jag gillar, som att pyssla och laga mat. Men vi gör det på ett lekfullt sätt, säger hon.<br />
En sak hon tycker är viktig är att matlagningen tillsammans med barnen ska kännas som ett lagarbete och inte som att det är hon som styr. De får vara med och bestämma saker som kryddning och tillbehör, ibland fritt och ibland genom de alternativ hon ger dem.<br />
– En klassiker är att barnen får uppdraget att duka, men dukning är ju det tråkigaste i hela middagslagningen! Men att få vara ansvarig för att krydda, provsmaka, kavla eller mixa något – det är mer spännande.<br />
Nu sprider sig en doft av rostad sötpotatis i lägenheten och medan Betty har hoppat upp på en pall vid spisen och står och rör i en gryta med hackad lök, hjälper Sixten till att hälla i vatten och krossade tomater. Sedan ska soppan puttra.</p>
<h2>Vips är lunchen fixad</h2>
<p>Vad tycker då egentligen barnen är det roligaste med att laga mat?<br />
– Jag gillar att röra! säger Betty.<br />
– Och jag gillar att hacka grejer. Och att provsmaka, säger Sixten.<br />
När soppan är mixad är det dags för just provsmakning.<br />
– Vad gott det blev! Vilken bra kryddning du gjort, Sixten, säger Fanny.<br />
Sixten smakar på soppan och instämmer.<br />
– Supernajs, berömmer han sig själv.<br />
Han och Betty får sedan hjälpas åt att rulla frysta bananer i kakaosmör och kakao, och vips så är lunchen fixad. Lite chokladspill på diskbänken och tomatsoppa på spisen – men en gnutta kladd får man räkna med när tre personer lagar mat tillsammans…</p>
<h2>Fannys tips</h2>
<ul>
<li>Försök att hålla köksbänkarna fria från saker som inte ska vara där. Lägg vassa knivar och verktyg på ett säkert ställe.</li>
<li>Plocka fram alla ingredienser och verktyg som behövs. Fördela ansvaret mellan alla som är med och lagar.</li>
<li>Ställ tillbaka en ingrediens så fort ni är klara med den, så blir det mindre städning efteråt.</li>
<li>Ha ett fat vid spisen där ni kan lägga kladdiga slevar under matlagningen och en balja med vatten för kladdiga saker.</li>
<li>Lär barnen hur de ska göra för att inte bränna sig, men ge inte ständiga förmaningar.</li>
<li>Yngre barn kan få enklare uppgifter, medan äldre barn klarar uppgifter i flera steg.</li>
<li>Gör ingen grej av om barnet tappar intresset för matlagningen, det ska kännas roligt att laga mat.</li>
<li>Glöm inte att uppmuntra mycket!</li>
</ul>
<p>Källa: ”Det stora matäventyret” av Fanny Lindkvist.</p></div>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se/lat-barnen-vara-med-i-matlagningen/">Låt barnen vara med i matlagningen</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.allergia.se">Allergia</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://www.allergia.se/lat-barnen-vara-med-i-matlagningen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
