https://sv-se.facebook.com/meramjolk

https://twitter.com/lrf_mjolk

Vi ses!

Läste på LOHAS hemsida att mer än 30 procent av oss svenskar (högst i världen) vill leva ett njutningsfullt, hälsosamt och spännande liv, men inte på någon annans bekostnad. Och visst märks det, för vi diskuterar hållbarhet, eko, närproducerat och miljö allt mer i affären och runt våra matbord.

Sveriges Riksdags generationsmål säger att vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Men det är just det vi gör, ökar problemen, nu när Sverige importerar allt mer mat. Mat från djur som får antibiotika i förebyggande syfte och från djurhållningssystem som inte vore möjliga utan antibiotika. Hög förbrukning av antibiotika medför större risk för resistens och att antibiotika till slut inte hjälper.

Friska djur behöver inte antibiotika. I Sverige har vi sedan länge insett att friska djur får man via offensiv djurhälsovård, bra smittskydd och avel. Svenska mjölkkor är bland de friskaste i världen och användningen av antibiotika är kontrollerad och världsunikt låg. Resistensfrågan är inte lätt, men nu måste vi ha fler politiker som slåss för hållbar mat både i Sverige och i EU! Året runt och inte bara i valtider.

Hans

Det är tråkigt och obegripligt att den svenska dagligvaruhandeln vill fortsätta att pressa lönsamheten för de svenska mjölkföretagen. Efter en lång period med historiskt mycket dålig lönsamhet har landets mjölkföretag under det senaste året fått en tid av återhämtning. Men det är inte tillräckligt utan det finns fortsatt stort behov av att skapa långsiktig lönsamhet för den svenska mjölksektorn. Många år av låg investeringsvilja har fått som resultat att Sverige idag producerar cirka 15 procent mindre mjölk än för 20 år sedan. Jag hoppas och tror att de svenska konsumenterna värnar om de svenska mjölkbönderna och även i framtiden vill kunna konsumera mjölkprodukter producerade av svensk mjölkråvara. För att lyckas med detta är det därför angeläget att vi även på sikt har tillräckligt bra lönsamhet för den svenska mjölkproduktionen. Dagligvaruhandeln har här ett stort ansvar att ha en prissättning som gör det möjligt med fortsatt svensk mjölkprodukton.

Lennart Holmström

Förra mandatperioden hade Sverige en suppleant i jordbruksutskottet, centerpartisten Kent Johansson. Den här gången kan vi se inte mindre än 3 svenska suppleanter. Fredrick Federley (C) som tillhör gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE), Peter Eriksson (MP) som tillhör gruppen De Gröna/Europeiska fria alliansen (Greens/EFA) där han även är vice ordförande och Peter Lundgren (SD) som tillhör gruppen Frihet och demokrati i Europa (EFD).

Det är glädjande att intresset för jordbruksfrågor har ökat bland de svenska EU-parlamentarikerna. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling ansvarar för rör områden för genomförande och utveckling av den gemensamma jordbrukspolitiken, landsbygdens utveckling, lagstiftning om a) veterinärmedicinska frågor och b) djuruppfödning och djurskydd, förbättring av kvaliteten på jordbruksprodukter, växtsortsmyndigheten samt skogsbruk. Första sammanträdet för jordbruksutskottet kommer att ske den 7 juli och då kommer man att utse ordförande, vice ordförande och även sammordnare till de olika politiska grupperna vilket för ALDE gruppen ser ut att kunna bli Marit Paulsen.

Emma Ahtonen

Därför känns det extra kul att konstatera att förväntningarna införlivades Den absolut största och bästa överraskningen var att Jordbruksverket har ändrat reglerna för avisering av kontroller. Inom kort gäller att kontroller ska aviseras! Hur långt innan en kontroll ska aviseras beror på vilken kontroll som ska utföras. Enligt den nya vägledningen som inom kort kommer att börja gälla så är tiden för avisering 24 timmar. Enstaka kontroller som till exempel genomförs efter anmälan kommer att undantas från detta.

Att kontrollerna nu ska börja aviseras gör det möjligt för lantbrukaren att förbereda sig samt ta fram underlag till kontrollen. Just att kunna förbereda sig inför en kontroll är en mycket viktigt del i en förbättrad dialog. För vem hade inte blivit irriterad och fått en känsla av underlägsenhet när någon helt okänd på några minuters varsel tvingar en att planera om en fullspäckad dag?

Andra områden som har stort inflyttande på bondens vardag är mängden av kontroller. Och här arbetats det från flera olika håll och på olika nivåer. Det ska bli mycket spännande att följa detta arbete! För kontroller tar tid och många lantbrukare upplever att kontrollanterna har olika åsikter om vad som är bra och vad som är dåligt. Med färre antal kontroller på en gård blir det lättare för bonden att hålla reda på vem som kontrollerat vad. Rekordet för antalet kontroller under en säsong, i alla fall som jag har hört, är 12 st under en sommar. Så lite samordning vore inte fel…..

Många fler projekt presenterades under dagen och det känns mycket hoppfullt. Nu tar myndigheterna lantbrukarna på allvar och känslan av att lantbrukaren är någon som ska sättas dit håller på att försvinna. Dagens företagsklimat är hårt och insatserna höga så lite lättnad i den administrativa delen är mycket välkommet. Dock kvarstå ett av mina stora önskemål, frågan om kompetens och praktisk erfarenhet hos kontrollanter samt inspektörer. Att kontrollanterna känner sig trygga med sin arbetsuppgift samt att lantbrukare och kontrollant rent kunskapsmässigt kan mötas på en rimlig nivå är en förutsättning för en god dialog. Men mycket jobb med förenklingarna återstår och jag hoppas att detta kommer bli en av de stora frågorna under hösten.

Trevlig midsommar!

Suzanne

Mer om förenklingsresan och förenklingsarbetet hittar du på:

http://lrf.se/Medlem/Foretagande/LRF-Mjolk/Gard-och-mejeri/Forenklingsprojektet/

http://lrf.se/Om-LRF/Kontakta-LRF/Press/Pressmeddelanden/2014/Sa-ska-bonden-fa-en-enklare-vardag/

http://www.jordbruksverket.se/pressochmedia/nyheter/nyheter2014/pusselistickelosaforenenklarevardagforlantbrukare.5.37e9ac46144f41921cd20e47.html

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/smalandsnytt/enklare-vardag-for-bonder

För att värna om den svensk mjölkproduktionen och den svenska konsumentens chans att även i framtiden kunna dricka klimatsmart mjölk och äta mjölkprodukter som bidrar till ett öppet landskap och en rik flora och fauna runt om i vårat land behöver vi engagerade politiker. Inte bara hemma i Sverige utan även nere i Bryssel. Vi behöver politiker som vill förenkla, effektivisera och framförallt värnar om den svenska mjölkproduktionen och samtidigt vårt goda EU-samarbete.

Sverige har 20 platser i Europeiska parlamentet och flera av kandidaterna till EU-valet 2014 brinner för frågor som rör just jordbruket, maten och djuren. Den politiker som blir utvald av sin partigrupp att bli en så kallad rapportör har stor chans att påverka slutresultatet av en ny lagstiftning. Efter Lissabonfördragets införande 2009 har jordbruksutskottet så kallad medbeslutanderätt. Det betyder att EU-parlamentet har mer att säga till om när det gäller jordbrukslagstiftningen.

LRF Mjölk anser att politikerna bör fokusera på att underlätta företagandet och minska den administrativa bördan – såväl för myndigheter som för lantbrukaren i Europa. Vi måste få ett effektivare regelverk inom EU. När det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken går det att påverka besluten genom att sätta engagerade politiker i Bryssel.

Emma Ahtonen

- Den nya gemensamma jordbrukspolitiken förstärker intressenternas roll i att säkerställa en balanserad utveckling av mjölksektorn. För att de ska kunna göra det behöver vi både insyn i uppgifter och en noggrann analys av marknaden. Observatoriets sanna mervärde kommer att ligga i den konstruktiva bedömningen av olika marknadsanalyser. Det blir ett viktigt verktyg för beslutsfattande av kommissionen och medlemsstaterna, säger jordbrukskommissionär Dacian Cioloş.

En rad experter från olika industri-, handels- och branschorganisationer runt om i Europa kommer att finnas med i den arbetsgrupp som satts upp. Representanter från LRF Mjölk arbetar via olika organisationer med input till mjölkmarknadsobservatoriet och bidrar med rådata från den svenska mjölksektorn. Protokoll från dessa möten kommer att finnas tillgängliga för allmänheten på observatoriets hemsida.

Att informationen görs tillgänglig för allmänheten på detta sätt är bra och det behövs gemensamma verktyg som den europeiska mjölksektorn kan luta sig mot när kvoterna försvinner. LRF Mjölk arbetar vidare tillsammans med de andra representanterna för att få observatoriet att fungera så bra som möjligt.

Emma Ahtonen

Lantbrukare som har mjölkkor ska kunna söka bidraget om de uppfyller de extra åtgärder som är kopplade till stödet. Extraåtgärderna kommer bestå av någon form av klövvårdsprogram som troligen innehåller besiktning och verkning av mjölkkornas klövar två gånger per år. Verkningen ska registreras och man ska följa en klövhälsoplan, men detaljerna för klövvårdsprogrammet och klövhälsoplanen är inte färdigställda i dagsläget.

För LRF Mjölk är det dock viktigt att både klövvårdsprogrammet och klövhälsoplanen bli så administrativt enkla som möjligt för mjölkbonden. Ökad välfärd för våra svenska mjölkkor behöver inte betyda att den administrativa bördan för lantbrukaren ökar.

Emma Ahtonen

Vad är då anledningen till att svensk mjölk faller bra ut i FAO:s jämförelser? Det handlar kort sagt om att svenska bönders klimat- och miljöarbete gett resultat. God djurhälsa vilket ger friska djur, hög resurseffektivitet och hög mjölkproduktion per ko ger sammantaget en låg klimatpåverkan per kilo mjölk. Svenskt lantbruk totalt sett har sänkt sin klimatpåverkan med hela 13 procent sedan 1990, att jämföra med andra branscher.

När fokus riktas mot den viktiga klimatfrågan är det lätt att glömma våra andra miljökvalitetsmål. För någon vecka sedan överlämnades en rapport till regeringen om hur miljömålsarbetet går. Slutsatsen var att vi inte ligger särskilt bra till för att uppnå flera av dem. Två av målen, ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt- och djurliv behöver nämligen fler kor för att nås, vilket också fler och fler opinionsbildare uppmärksammar (senast Stefan Edman i Göteborgs Posten).

Biologisk mångfald i våra ängs- och hagmarker, ekosystemtjänster som inte kan importeras utan som behövs här, nu och i framtiden. En samhällsnytta som faktiskt bara går att uppnå med hjälp av betande mular. Biologisk mångfald är ett av våra mest hotade hållbarhetsmål enligt Planetary Boundaries (Rockström et al). Mer än hälften av de så kallade rödlistade arterna (utrotningshotade arter) återfinns i naturbetesmarker! Vill man välja mat som står sig bra ur klimatsynpunkt och dessutom påverkar miljömål i rätt riktning är svenska mejerivaror ett smart val.

Hilda Runsten

Jordbruksverket presenterade den 25 februari sin årliga sammanställning över antalet djurskyddsgranskningar (förprövningar) under 2013. I rapporten kan man läsa att antalet förprövade platser för mjölkkor minskade från cirka 19 500 platser år 2012 till cirka 10 500 platser 2013. Vidare skriver man i rapporten att om en så låg investeringstakt skulle gälla för mjölkproduktionen under en längre tid skulle koantalet falla avsevärt framöver. Detta är inte en utveckling som vi önskar se.

Orsaken till nedgången i antalet förprövningar kan man spekulera om. En anledning skulle kunna vara den sviktande lönsamheten inom mjölkproduktionen de senaste åren. En annan sinade kassor för investeringsstöden ute i länen. Redan 2011 rapporterade LRF Mjölk om att det började sina i kassorna och förutspådde att detta kunde leda till att många väntar med sina investeringar till nästa programperiod.

Om minskningen av antalet förprövade platser för mjölkkor är en trend eller en tillfällighet är svårt att säga. 2008 hade man en topp i antalet förprövade platser för mjölkkor, runt 27 950 platser förprövads. De sammanföll då med ett högt mjölkpris under 2007 och 2008 samt med en ny jordbruksreform som bland annat innehöll frikoppling av djurbidragen och mjölkbidragen.

Nu står vi alltså inför en liknande situation som 2008 med ett högt mjölkpris och på tröskeln till en ny programperiod. Kanske kan nya anslag till investeringsstöd tillsammans med ett högt mjölkpris och en ökad invägning betyda att vi kan komma att se en ökning i antalet förprovningar till början av nästa år. Vi tror att ökade investeringsstöd bidrar till en positiv utveckling på landsbygden där vi kan fortsätta producera klimatsmart mjölk från några av världens friskaste kor.

Hälsningar,

Emma