Den politiska insikten om att livsmedelsproduktionen i Sverige behöver lika villkor som i andra länder ökar alltmer. Mitt budskap är att det både behövs snabba signaler och åtgärder för att uppnå detta. Det handlar mer om att påverka och stärka det vi kan göra på hemmaplan än att andra länder ska förändra sina regelverk i vår riktning. Ända undantaget är Finland. Jag ska återkomma om detta längre fram.

Varje mjölkföretagare ger nämligen jobb åt ytterligare fem personer. Det betyder att mjölkgården är ett självklart nav i svenskt jordbruk. Mjölkföretagen finns i hela landet. 263 av landets 290 kommuner har mjölkproduktion. Mjölkföretagen är med andra ord viktiga för sysselsättningen i hela landet. 

Att mjölkproduktionen bidrar till ”en levande landsbygd”, säger Ann-Kristine Johansson (S) är ett viktigt mervärde med svensk mjölkproduktion. Erik A Eriksson (C) anser att mjölkproduktionen i Sverige betyder ”jobb och tillväxt i hela landet”. Men hur vill då kommande regering stimulera en fortsatt utveckling av den svenska mjölkproduktionen?

Medverkar gör bland annat Mike Overton från University of Georgia, USA, internationellt erkänd expert och efterfrågad föreläsare inom fysiologi och skötsel av mjölkkon kring kalvning. Mike Overton bedriver forskning, undervisar och har även rådgivning i fält.

Konferensen erbjuder också ett ”smörgåsbord” av nya kunskaper. Deltagarna kan välja mellan tre parallella program där experter inom de olika områdena presenterar det allra senaste inom till bland annat avel, smittskydd, vall, utfodring och nya managementverktyg.

Djurhälso & Utfodringskonferensen vänder sig till rådgivare åt svenska mjölkbönder men besöks också av andra intressenter i mjölkbranschen. Ca 300 personer väntas delta. Konferensen hålls på Konsert och kongress i centrala Linköping med start kl 9.30 den 1 september.

Du kan följa D&U konferensen via Svensk Mjölks Twitter!

Det finns de som tror att detta inte bara handlar om att värna den amerikanska folkhälsan, utan att dessa inspektionsresor ska ses som ett svar på att EU nyligen har ändrat sina krav vad gäller celltal i mjölkråvara för importerade mjölkprodukter från USA. EU:s utökade krav innebär att kontroll av celltal ska ske på mjölk på gårdsnivå istället för vid invägning i mejeriet.

Importen kommer i första hand från Nya Zeeland, som levererar 42 procent av Shanghais behov av utländska mejeriprodukter. USA:s marknadsandel var 34 procent, medan EU stod för 15 procent av importen. Importen från Nya Zeeland har hittills i år ökat med 18 procent jämfört med 2009. Motsvarande siffror för EU är en ökning med nästan sju procent. USA:s export till Kina har däremot minskat med 4,5 procent hittills i år.

Den politiska insikten om att livsmedelsproduktionen i Sverige behöver lika villkor som i andra länder ökar alltmer. Mitt budskap är att det både behövs snabba signaler och åtgärder för att uppnå detta. Det handlar mer om att påverka och stärka det vi kan göra på hemmaplan än att andra länder ska förändra sina regelverk i vår riktning. Enda undantaget är Finland. Jag ska återkomma om detta längre fram.

Här kan du läsa mer om alla nyttigheterna i mjölk.  Är det inte bra att mjölk ger mest näring för pengarna! Den svenska mjölken – njutning och näring!

Det är bra att företrädare för fler partier och här Centern tar upp konkurrenskraften och exportmöjligheterna. Det finns enorma möjligheter i detta. Vad vi behöver är en mer precis bild av vilka åtgärder partier och myndigheter vill vidta för att stärka konkurrenskraften. Jag är övertygad om att vägen dit handlar mer om att stärka våra förhållanden än att andra vill försämra sina.

Den intressanta frågan som jag fick känns därför väldigt befogad. –Hur stor är potentialen för svensk mjölkproduktion? Jag tror att det finns en stor potential för svensk mjölkproduktion att växa i Sverige. Det finns en god och växande efterfrågan på mejeriprodukter. Sverige har en lång och intressant tradition av att bedriva och utveckla mjölk- och mejeriföretag.

Mjölkföretagen arbetar långsiktigt med djurvälfärd och avel. Sveriges klimat och geografi är också gynnsamt för vall- och mjölkproduktion. Dessutom är de svenska mjölkföretagen internationellt sett klimateffektiva och bedriver en produktion som är avgörande för sex av Sveriges 16 miljömål.

Så här i valtider undrar jag hur stor potential våra politiker ser för den svenska mjölkproduktionen. Särskilt intressant är det också med tanke på att mjölkföretagen ger så många positiva effekter för samhället förutom att de producerar en fin produkt, något som flera av våra politiker lyfter fram. Mjölken skapar sysselsättning. Mjölken gör att vi får ett öppet och vackert kulturlandskap. Mjölk ger en biologisk mångfald.

–Hur stor är potentialen för svensk mjölkproduktion? Vad tror du?

FN har tydligt uttalat behovet av att öka matproduktionen i världen med 70 procent till 2050.  Men vad händer i Sverige? 45 procent av maten importeras och vi är mest importberoende i hela EU. Politikerna på mötet var faktiskt ganska överens om att trenden måste vändas. Alla ville ha en ökad svensk matproduktion men hur ska detta uppnås? Ät mindre kött! Odla mer linser i Sverige! Öka skatten på bränsle och handelsgödsel! Mer handel! Bättre lönsamhet för bönderna! Ställ krav på offentlig upphandling! 

Men är frågan verkligen så enkel? Det är kanske dags att på allvar diskutera vad matproduktionen gör för Sverige i stort. Kortsiktiga populistiska utspel gynnar ingen och vi väljare är inte dumma. Vi producerar mycket bra mat i Sverige och våra bönder är nyckelpersoner ute på landsbygden. Våra bönderna skapar jobb, levande landsbygd, öppet landskap, biologisk mångfald och nyttig mat som världen behöver mer av. Men våra bönder behöver långsiktighet, tydlighet och uppskattning för de värdefulla småföretag de är. Och nu har vi chansen!