Nattbarn

Då var det dax igen !

2025-10-09T01:08:00.000-07:00

Då var det oktober igen och dom tre sista månader av detta år igen. Avskyr verkligen oktober, november, december. Vet inte varför. När man var liten brydde man sig inte om det. Men sen när jag blev frisk från min psykisk ohälsa så har det varit jobbigt med dessa tider. Samt att min katt Hamilton gick bort för mig natten till 7 september. Så mina barn tyckte synd om mig så jag fick en kattunge ( en honkatt) på snart 4 månader och heter Iris. Liten livlig liten sötfia är hon. Hon kom till mig när hon var 12 veckor gammal. Är jätteduktig att gå på lådan osv. Hon är en Brittnisk korthårig ras.

Men jag saknar Hamilton jättemycket. Fick ha honom i 8 år och ca ca 4 månader blev han. Just nu sitter jag på min dagliga verksamhet och försöker lösa korsord men stannade upp för jag kände jag ville blogga igen. Var ju ett tag sen jag gjord det. Blir ju inte så ofta längre då jag inte har nån dator hemma samt ska man har en anledning att blogga också. Vet inte om jag ska hitta nån utmaning att blogga på igen. Känns som jag skulle vilja det. Men då måste vara inne varje dag. Lite svårt det då det bara är manliga deltagare som sitter vid datorerna här på dagliga verksamheten. Men vi får se. Får kolla runt på det om jag kommer på nått.

Kram på er alla läsare. Och tack för ni kommenterar mina inlägg. Får lite info ibland info era kommentarer till andra steget inlägget här.

idag.

2024-06-28T01:32:00.000-07:00

Idag är det en tråkig dag här på jobbet. Känns långt innan man ska hem. Är trött och slut i huvudet. Vaknar tidigt före innan klockan ringer på morgonen. Men nu är det en vecka kvar innan semestern kär. Tänkte jag skulle skriva lite dagbok nästa fredag innan jag slutat för dagen. Så har jag det gjort.

Känner ingen ångest men är krasslig ändå. Känns skönt att nästan alla räkningar är betalda. så är inte orolig över det. Mest orolig över att det kommer väl bli bråk med gubben igen innan man får pengar igen.

nej nu får jag sluta klaga. och se framåt att jag om tre veckor drar till Ljusdal över dan sen ska jag dit igen 26 juli och stanna över helgen. Sen är det inte långt kvar innan man börjar jobba igen. -skriver igen efter jag kommit från semestern. Hörs !

Ångest

2024-01-04T01:47:00.000-08:00

Då var det här med ångest. Förstår inte varför det alltid ska komma i början på nya året. Den här gången för ekonomin inte går ihop. Ska försöka lösa det till nästa vecka med är tveksamt om det går att lösa. Därför har jag ångest och svårt att sova om kvällarna. Känns som jag vill ta massor med mediciner så jag slipper tänka. Men känner jag har inte råd att lägga in mig på psyk för det kommer ändå inte hjälpa. Så jag vet inte vad jag ska göra. Samtidigt känns det jobbigt att stötta min närmaste när de lider med ångest dom skadar sig själva. Så tänker jag vill också göra det. Men tänker att det kommer ändå inte hjälpa, bara för stunden. Sen kommer det tillbaka som en ond cirkel. Nej måste tänka om när det gäller det här med ekonomin. Sätta ner foten att nu räcker det Natahlie du kan inte fortsätta såhär längre. För jag vägrar ha godman igen så jag måste tänka om när det gäller ekonomin.

God fortsättning på nya året och hoppas den snart blir bra igen. Ta hand om er där ute. Kram på er.

Börjar bli !!

2023-09-29T02:21:00.001-07:00

Börjar bli deprimerad igen vet inte varför. Känner bara jag vill dra täcket över huvudet och somna om igen när klockan ringer på morgonen.

Känner ingen ork att jobba på dagliga verksamheten när jag är deprimerad. Men det får jag stå ut med om inget så faller jag ännu mer nedför i min depression. Och det vill jag inte. Som tur är jobbar jag bara 4 dar i veckan och går hem när jag gjort mina tre timmar här på dagliga verksamheten.

Försöker undvika folk som är lätt att bli deprimerad och får ångest. Men det är svårt eftersom man träffar dem varje dag. Så jag försöker att inte bry mig, eftersom jag också har lätt att få ångest. Ibland när jag får ångest brukar det hjälpa att jag kollar film eller försöka sova vilket har hjälpt. Men på senast ar godis hjälpt eller att jag tröstätit. Eller att jag åkt ner på stan en lördag förmiddag. Då brukar det oftast bli godis eller mat jag köpt.

Allt för länge sen

2023-09-15T02:31:00.002-07:00

Det är allt för länge sen man var här. Har varit instabil med psykiskt ohälsa sen 2020 men nu är jag bättre och hoppas jag inte behöver vara så sjuk igen. Vill bara inte det.

Året var 2020jag kände att det blev för mycket med min sambo, vänner jag allt blev för mycket och stressen slog ut min kropp och sluta med att jag hamnade på psyk. Med ect behandling. Jag som ville göra by pas operation och allt nu blev det inte så allt glömdes bort så var det där covid 19som satte djupa sår i mig som att jag inte fick åka och hälsa på mina barn som jag ville. Allt på en gång kan man säga. Nu har det gått 3 år snart sen jag låg inne på psyk. Och jag äter fortfarande antidepressiva mediciner för att förebygga att jag inte blir så sjuk igen.

Så var det där med vem tar hand om min katt om jag åker in på psyk igen och vem tar hand om min nygamla pojkvän om jag hamnar på psyk igen.

Nog klagande nu. å jag stoppar här för ett tag. Men kommer snart in igen och skriver. ¨

Kram kram på er alla.

Ett trauma jag inte trodde fanns !

2020-05-18T01:15:00.001-07:00

Så som rubriken lyder så ska jag berätta om ett trauma jag inte trodde fanns. Det som skedde för 9 år sen skulle upprepas igen nyligen 2020.
**************************************************************************
Det började bra. Men så kom de där tankarna tillbaka. Minnet då jag och min exman flyttade tillbaka till min hemkommun igen. Med oss hade vi en vän från hans barndomslandskap samt vännens flickvän. Allt började bra fram tills att min vår vän frågade min exman kunde ställa upp och hjälpa vår vän och hens flickvän med ett barn. Pga att hen också var en tjej.
Hen frågade även mig vad jag tyckte om saken och jag minns inte riktigt vad jag sa, men något i stilen med vad vill han då?
****************************************************************************
Historien upprepades nu efter 9 år och jag mår skit så inne helvete, Jag visste inte ens att detta skulle hända igen men det gjorde det,. Och det gör så himla ont i mig. Det började med att hen ville förföra min bror att få han att göra hen gravid. Sen även om hen inte ens själv visste om det genomskåda jag hen med att hon skulle förföra min nuvarande sambo. Vilket blev ett helvete utan dess like. Jag blev mer och mer nedstämd och argare. Fick sömnproblem, vägrade äta, ständigt på min vakt, kontrollerande och ångest.

Hen hade bara någon vecka innan pratat om det här med att skaffa barn. Och jag sa till hen att får jag veta att min sambo gör någon annan gravid så skulle jag inte orka leva längre. jag berättade för henne att jag haft två missfall med min sambo och att jag sent som förra året fick genomgå en livmodersbortagning pga cellförändringar. Samt att det senaste missfallet jag fick mådde jag rejält dåligt över. Eftersom jag alltid velat ha barn med min sambo sen jag gick i gymnasiet.
Hur som helst ja jag mådde skit efter det hon berättade om att hon ville ha barn men att hon fortfarande var bisexuell.. Men hon kunde tänka sig ha sex med en kille.

Mina tankar växte och växte och ni som har ptsd kan tänka er hur det känns att få ett sånt här trauma spelas upp i huvudet. Jag var här, jag var där, men ändå inte.

Scenen i mitt huvud var i mitt hus där i min hemkommun. Men i verkligheten var jag i min nuvarande kommun.

Dagen kom och jag grälade på min sambo. Ett rejält gräl dessutom. (vi som aldrig någonsin grälat tidigare.)

*****************************************************************************

Det som inte hen ville acceptera och prata om är min ptsd för hen prata aldig med mig om det. men men. Det jag kan göra nu för att kunna berabeta mitt trauma som jag inte ens trodde var sant är följande:

1. Rädsla och ångest

( I det här fallet gäller det här med hens desperata försök att bli gravid. Spelar roll med vem det än är och med vem. Bara om att hen blir gravid. )

2. Återupplevelser

( Och så var det där med Flashbacks från den där sommaren 2011. som ebbades fast nu igen år 2020. Trodde att jag hade glömt det där men hen var där och hen var även här nu 2020. Minnerna började komma mer och mer och ju mer. )

3. Fysiologisk arousal

(I det här fallet började det som nervositet, upprördhet, vaksamhet, darrningar och fick svårt att sova. Jag var ständigt på vakt och jag bad även min nära vän till granne att hålla koll på vad som skedde. )

4. Undvikande

(Jag stängde av försökte att inte tänka på det där men ändå kom det som ett brev på posten. Jag letade febrigt i mitt minne som hade blockerat traumat och undvek de känslor som påminde om traumat. )

5. Nedstämdhet

(Jag kände sorg, deprimerad. Hade gråtattacker, tankar om att skada mig själ. Fick panikångest. Kände att inget var roligt längre. )

6. Koncentrationssvårigheter

(Jag försökte koncentrerar mig men det gick inte. Jag hade plågsamma känslor och minnen. Min hjärna var ständigt på hög varv att gå igenom traumat och föra det tillbaka. Jag kände mig så trött av allt jagade efter minnen. )

7. Förlust av kontroll

(Under den här traumatisa händelsen hotades mitt liv och även för dem jag äskar. I det här fallet mina barn, min älskade granne och min sambo. För jag kände att jag inte hade kontroll för mina känslor, min kropp. Eftersom jag hade återkommande påminnelser om traumat, bilder.)

8. Skuld och skam

( Trauma ledde till känslor av skuld eller skam.)

9. Ilska

(Jag kände ilska och den riktades mot den person som ville skada mig. I det här fallet med att försöka förföra min sambo att hen skulle bli gravid. Och som störde mitt liv. )

10. Självbild och negativa tankar om andra människor och livet i allmänhet

(Jag försökte att inte tänka på att jag var en dålig människa och att det här dåliga som skedde hände inte mig. Och att om jag ändå inte tagit in hen i min och min sambos lägenhet och låtit hen bo hos oss hade det här aldrig hänt.)

11. Påminnelser om det förflutna

(Så slutligen för mitt trauma påminde jag mig om liknade fall i det förflutna. Och jag började plötsligt minnas händelser som jag inte trodde fanns och som jag hade glömt. )

*************************************************************************

Så nu ör man i det stadiet att jag måste försöka bearbeta traumat i min takt. Vad som händer nu och framåt vet jag inte. Hen är i alla fall ute ur bilden och jag hoppas verkligen inte att jag behöver se eller träffa hen igen.

Näthat

2020-02-24T02:33:00.002-08:00

Näthat är något som blir allt vanligare och varligare för varje år. Varje dag får barn, ungdomar och vuxna dras med hårda ord, kränkningar osv.

Detta är nattbarn och här tar vi upp det mesta även om mobbning. Så följande ska vi ta upp om en app som har blivit väldigt omtyckt runt om i världen så även här i Sverige.

Appen heter Tellonym och visst ser den lockande ut med sitt lilla söta rosa ansikte?

Så nu tänker ni det är väl inget farligt att ladda hem denna app på våra mobiler. appen är som en chatt man kan skriva både anonymt och visa sitt användarnamn.

Till en början är frågorna snälla och inte så farligt som det ser ut. Men de är anonyma så man ser inte vem som sänt dem.
som tex:
Vad är viktigast för dig?
Var bor du nånstans?
Vilka sorters frågor svarar du aldrig på?
Finns det nåt du önskar dig just nu?

Osv....
Men sen kommer det man helst bara kanske vill slippa läsa som fråga.(även dessa anonyma) Som tex:
När hade du sex ?
Varför är du tjock och fet?
Osv....
Sen kommer det något som man helst vill att det inte ska finnas. Nån anonym person utger sig vara nån annan som detta exempel:

Jag tycker de va skönt med hårt sex // för och efternamn (falsk person då det inte är inte är samma person som utger sig vara bakom sin mobil)

Så vad tycker ni om denna app hittills? Ärligt SKIT. För här kommer mer intressant om vad folk säger om denna app.

Det är några av dom negativa skerna om användningen av denna app tellonym. Och klagomålen om den berömda appen är även ute bland media som denna:

https://www.varldenidag.se/nyheter/ny-popular-app-anvands-for-mobbning-bland-unga/repscB!68WrxAZJ2kQ500ajPJpvaw/?fbclid=IwAR3zR9Xqn4wRVU9rx9qcqbXL93rfde3VS9YAlBrV7P3vnSjtHbgFE8QkvyI

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=7184557&fbclid=IwAR3KG5RMctH0rpRekDUT6h9rPmMykwOweQ78QoOz1khPPUGNU6YKY_9FDTw

Så till förra veckan fick det vara nog då jag blev uppringd av en tjej och var väldigt ledsen att hennes lillasyster blivit uthängd av en person som utgick för att vara hennes lillasyster.

Då Brann det till och jag gjorde allt för att få stopp på den anonyma person som satt vid sin mobil och låtsade vara lillasystern.

Så jag skapade gruppen " https://www.facebook.com/groups/508398759867727/?epa=SEARCH_BOX " på fecebook. För att hjälpa och stötta denna tjej.

Sluta med att jag fick vända mig till ägarens mamma av den profil där dramat uthängdes. Idag är kontot hens raderat.

Men hallå ska detta behöva var så här varför ens mobba..och inte nog med det. Det kan även vara äckliga pedofiler bakom mobilen med som gör det ännu värre. Så det inte bara är barn och ungdomar som har denna app på sina mobiler.

Rum 9

2019-11-11T01:37:00.003-08:00

Den 10 juni 2019 var jag tillbaka till rum 9 på numera BB och gynelogiska Vårdavdelningen i Hudiksvall. Denna gån för att fått operera bort min livmoder pga cellförändringar.

Efter operationen var jag förvirrad och saknade nån att krama så jag fick denna av en sköterska.

Som jag döpte till Ninis.

Efter det kom jag till avdelningen. Och bakom denna dörr börja mina minen att jobba. Jag har vid två tidigare gånger varit bakom denna dörr. Det jag minnes var den gången jag väntade min äldsta dotter. Jag fick havenskapsförgiftning när jag väntade mina två döttrar. Men minnet som kom fram var när jag väntade min äldsta. Jag var nedstämd och rädd att för att min älskade dotter skulle dö och att även jag skulle somna in. Jag visste då inget om vad havenskapsförgiftning var och gick där och såg mammor föda sina barn medans jag fick gå och vänta. Fick åka hem över några dagar men så fredag den den 23 juli när jag kom tillbaka blev jag rejält sjuk jag hade sprängande huvudvärk och skyhögt blodtryck och minns jag låg och hade blodtrycksmanshett på höger arm som personalen kom och tog en gång i timmen den natten. Jag minns jag ringde hem och fråga min dåvarande sambo om han hade varit hos mig på natten för jag minns att det var nån som kom in i rummet och satte satte sig på sängkaten och la handen på min vänstra axel. Det var så verkligt. Men det var inte han. Utan min pappa som hade besökt mig. (och han var död sen 27 januari 1998. )

Hur som helst kom läkaren in på förmiddagen den 24 juli när min sambo tsm med två¨av våra vänner var och hälsa på. Och berätta att jag skulle bli igångsatt. Jag minns jag jag gå med sammandragningar och fick ondare och ondare. På tre dagar fick jag genomlida allt vad en normal sammandragningar till verkar innebar. Måndagen en 26 juli var värst även om jag fick träffa min brorsons äldsta som föddes den 29 april samma dag så var dagen outhärdig. där gick jag med gåbord längst korridoren fram och tillbaka. minns också att min sambo fick öppna fönstret och ge mig en papperskorg för jag spydde ner både papperskorg och golv. Kände magen bara vände sig ut och in och jag kunde inte ens känna lukten av mat som serverades på mitt nattduksbord. Kvällen ko och jag blev så trött att jag hängde på det där gåbordet och kunde knappt inte gå. Så jag fick lägga mig i sängen på rum 9 och lyckades somna. Vakna av rejäla verkar och ringde på klockan. Sköterskor kom och min sambo. Som hjälpte mig till toaletten. Hörde mig skrika och sa att jag skiter i den där jävla pottan som jag måsta ha pga de skulle ha urinmätning. När jag kom tillbaka till sängen kom läkaren och de kollade mig och sa att jag var uppe i 2 centimeter. Det var bar a att köra in mig till förlossningen. Jag frågade men vad ska P sova då..De svara i en fotölj på förlossningen.

Men så blev det inte allt gick så fort och de var tvungna att påskynda förlossningen genom att klippa upp mig där nere och allt gick så fort att och bara på några minuter var min äldsta dotter född. Jag minns jag sa till min sambo att vi skulle skaffa oss en till.

Och 2001 den 16 februari på samma rum kom jag tillbaka igen. Med samma sjukdom men denna gång fick jag behålla mitt barn på avdelningen. Vilket jag inte fick med min äldsta eftersom hon hamna på Neoavdelning (förtidiga födda barn). Hon vart nerkyld och höll på få syrebrist så det var därför de var tvungna att påskynda förlossningen.

Men nu denna gång den 10 juni 2019 var jag tillbaka för att ta bort min livmoder. Efter att gått över 3 år med enorma blödningar.

Så här långt kändes det bra och jag är glad att jag och min fd kurator bearbetade min förlossningsdeperation 2016. Att det inte är mitt fel att få en förlossningsdepperation utans personalens ansvar att se till att både barn och mamma mår bra vid hemgång- För tiden efter var enorm påfrestande eftersom jag kunde inte ta till min äldsta dotter och det var som jag födde min äldsta dotter två gånger. Med tanken på mina havenskapasförgiftningar och att jag blev igångsatt även med min yngsta dotter.

Fick även en son 2004 den 22 december och hade jag inte tjatat på läkrarna hade jag förmodligen fått havenskasförgiftning då också. Men jag han stoppa det i tid. Ven han igångsatt.

Älskar dem alla tre.

Nekad gastric bypass :(

2019-05-02T09:40:00.001-07:00

För inte så länge sen blev jag nekad till en gastric bypass då läkaren påstod att en massa skit. Fick inte ens föra talan utan han tugga på och klippte av mina frågor. Ville inte ens lyssna på vad jag hade att säga. Mötet med läkaren tog ca 5 minuter. Ursäkten läkaren skrev var denna:

Besöksanteckning

Antecknad av ************ (Läk) på KIRURGI,
2019-04-12 15:36

ÅTERBESÖK KIR - HUKIRM

Besöksorsak

Bariatrisk kirurgi. Inremitterande E-hälsan Söderhamn.

Tid/Nuv sjukdomar

Enligt psykjournal utvecklingsstörning. Tablettbehandlad hypertoni. Flera intoxikationer och inlagd på grund av detta senast i maj 2017. Tidigare haft god man nu kontaktperson. Kan inte sköta sina mediciner själv utan har apodos.

Aktuellt

Ånyo remitterad för bariatrisk kirurgi där undertecknad träffade henne 2017-10-02. Fortfarande intresserad av bariatrisk kirurgi.

Bedömning/åtgärd

Det har ännu inte gått två år sedan senaste suicidförsök och har upprepade sådana och enl psykjournal tendens till självskadebeteende alltså. I och med behov av god man/stödperson apodos tycker jag inte hon verkar stabil nog för bariatrisk kirurgi vilket jag förklarar för henne.

Diagnos

E660 Fetma orsakad av kaloriöverskott

***************************************************************
Kan berätta att jag inte haft en enda suicidförsök på två år. Att jag har stödperson är för att jag behöver någon som jag kan träffa och gå ut och fika med. Att jag har apodos var från början pga suicidförsök men att nu är det för ekonomiskt jag har det.
Godman har jag heller inte länge och att jag hade godman var pga mitt ex förskingrade pengar och jag hade inget val än att skaffa godman. Men att nu är han ute ur bilden och jag behöver inte längre godman.
********************************************************************
Förra gången jag var dit tog det 2 minuter. Fick inte ens förklara mig då heller samt att det var samma läkare som nu sist.

Antecknad av *********** (Läk) på KIRURGI,
2017-10-02 13:47

ÅTERBESÖK KIR - HUKIRM

Inremitterande

Svar till min läkare..på min hälsocentral

Besöksorsak

Bariatrisk kirurgi.

Aktuellt

Varit på gruppinformation gällande bariatrisk kirurgi 2017-02-28 och nu kontaktat oss igen för ett besök och diskutera detta. Jag ser dock i journalen att hon i slutet av april månad låg inne på psyk på grund av en intox i suicidsyfte. Därmed alltså inte aktuell för överviktskirurgi i nuläget.

Bedömning/åtgärd

Bedöms inte som psykiskt stabil och därmed inte aktuell för överviktskirurgi. Vi har krav på psykisk stabilitet i 2 - 3 år innan detta kan bli aktuellt. Patienten verkar i övrigt ha en leg autonom funktionsnivå, kan inte sköta sina mediciner utan har Apodos och är i behov av en godman så frågan är om hon någonsin kommer att vara aktuell för bariatrisk kirurgi egentligen.

Diagnos E660 Fetma orsakad av kaloriöverskott

**********************************************

Det är så sjukt att en läkare får bete sig på detta sättet. Och inte mår jag precis bra av att behöva gå med min kropp och käka en massa korkade medciner.

De tolv stegen för mig & för andra

2019-03-17T05:38:00.001-07:00

ACA:s 12 Steg

Vi erkände att vi var maktlösa inför effekterna av alkoholism eller annan dysfunktion i
familjen och att våra liv hade blivit ohanterliga.
Kom till tro att en Kraft större än oss själva kunde återge oss förståndet.
Tog ett beslut att överlämna vår vilja och våra liv i Guds omsorg, sådan vi uppfattar Gud.
Gjorde en grundlig och oförskräckt moralisk inventering av oss själva.
Erkände för Gud, oss själva och en annan människa den exakta innebörden av våra fel.
Var fullständigt redo att låta Gud avlägsna alla dessa karaktärsdefekter.
Bad ödmjukt Gud att avlägsna våra brister.
Gjorde en lista över alla personer vi hade skadat och blev villiga att gottgöra dem alla.
Gjorde direkta gottgörelser till dessa människor varhelst det var möjligt, utom då detta
skulle skada dem eller andra.
Fortsatte att göra personlig inventering och när vi hade fel erkände vi det genast.
Sökte genom bön och meditation att förbättra vår medvetna kontakt med Gud, sådan
vi uppfattar Gud, och ber då endast om kännedom om Guds vilja med oss och kraft att
utföra den.
När vi hade haft ett andligt uppvaknande som ett resultat av dessa steg, försökte vi att föra detta budskap vidare till andra som fortfarande lider och att tillämpa dessa principer i alla våra angelägenheter.

De 12 Stegen är omtryckta och anpassade med tillstånd av Alcoholics Anonymous World Services, Inc.

Om mig !

2019-03-16T04:58:00.002-07:00

Om mig. Vem är jag och varför är mitt liv som det är. Ena dagen är jag glad andra dan är jag ledsen. Ena dagen är jag nedstämd och har ingen koncentration för någonting alls.

Vad är felet med mig, varför finns jag. som just nu känner jag att mitt liv är enda röra och jag vill bort från allt. Få somna in för alltid.
Sen jag flytta hit där jag bor nu har jag fått mer hjälp för min intellektuell funktionsnedsättning. Hjälp för att klara av min vardag. Sen att jag har underbara barn och en sambo hjälper mig att påminna om saker. De ser på min memoplanner vad som ska göras och de ser på scheman om jag borstat tänder eller inte. Idag glömde jag bort det. Så får köra en vända nästa gång jag ska förbi badrummet. I veckan här fick jag även schema för kattlådan, disken, och städschema från min arbetsterapeut.

Men det är så mycket jag måste ta tag i som jag känner jag orkar inte just nu. I bland bara känner jag mig som jag bara vill stänga in mig och att jag inte orkar med allt tjat. Stänga av mobil och sociala medier. som spammar min mail med dess grupper och skit.

Så man undrar vem är jag, och vad kan man säga om mig. Jag är nog den jag är.

ibland kan jag känna mig upprymd av ideér och ibland har jag inga såna alls. Då vill jag bara samla tankarna på att lägga pussel.

Hela mitt liv är som ett enda pussel. Få bitarna på plats tar tid för mig. Då händer det att jag stressar för att hinna med att lägga klart pusslet, men det blir aldrig klart. När inte det blir klart känner jag mig misslyckad och nedstämd.

intellektuell funktionsnedsättning

2018-06-25T07:32:00.004-07:00

Skäms inte för att jag har det. Eftersom jag har fattat att det varit något som var fel sen jag gick i skolan.
Men vad är det för något det där Intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)
Det sägs på en sida att ungefär en procent av befolkningen i Sverige har en intellektuell funktionsnedsättning (tidigare kallat utvecklingsstörning). Personer som har en intellektuell funktionsnedsättning har ofta även andra funktionsnedsättningar, som till exempel rörelsehinder, cerebral pares, autism, eller en syn- eller hörselnedsättning. Det finns olika grader av intellektuell funktionsnedsättning, som innebär allt från en mycket svår funktionsnedsättning, till att personen med visst stöd kan leva ett självständigt liv..
Så att ha en intellektuell funktionsnedsättning innebär att ha svårt att förstå och lära sig vissa saker. Intellektuell funktionsnedsättning påverkar hela ens liv, men bra rutiner och ibland även hjälpmedel kan göra vardagen lättare.

En intellektuell funktionsnedsättning kan bero på många olika saker. Det är ganska vanligt att samtidigt med den intellektuella funktionsnedsättningen ha epilepsi, CP (cerebral pares) eller andra funktionsnedsättningar som till exempel autism eller nedsatt syn. Det är också vanligt med hjärtproblem, depression, sömnstörningar, ätstörningar och fetma.
Intellektuell funktionsnedsättning kallas även utvecklingsstörning eller kognitiv funktionsnedsättning.

För mig är en lindrig intellektuell funktionsnedsättning innebär att man klarar det mesta själv men behöver hjälp med vissa praktiska saker som till exempel att sköta sin ekonomi.
Vid en måttlig intellektuell funktionsnedsättning kan man oftast tala och förstå sådant som är enkelt och hör ihop med vardagslivet. Man behöver stöd av människor som ser till att man har det bra och hjälper till med till exempel mat, kläder, tider och ekonomi.

Som idag. Eller ja i natt funderade jag mycket på det här med min ekonomi och har svårt med handla. Jag tex handlar förts och tänker sen.
Och ibland köper jag saker jag inte ens behöver. Händer också att jag handlar för att jag vill tröstäta.
Att jag inte vet på ett ungefär hur mycket pengar jag ska avsätta till mat när jag ska ha mina tre barn.

Det händer också att jag gör saker som jag kanske inte ens vill göra. Men att mitt tänkande säger JA fast jag kanske borde säga NEJ.
Vilket kan leda till att jag mår skräp och vill bara glömma och ibland stänga in mig i nått rum och gråta. Men att tankarna fortsätter att mala på tills jag rättat till problemet. Så som idag när det gällde ekonomin. Jag har sen i våras funderat på vad rätta medlet är när det gäller just handling och tog upp det med boendestödjaren. Som skulle föra ärendet vidare till sin chef. Så jag hoppas hans lösning blir ett bra sätt att få mig att tänka.

Eftersom när jag gick på gymnasiet funkade det bra när min pappa gav mig en viss summa en gång i veckan. Men att nu har jag ingen pappa eller mamma som kan göra det åt mig. Så jag får själv komma på lösningarna.

En sanning om mig själv !

2018-02-08T04:18:00.000-08:00

Brottas varje dag med det. Kämpar för att minnas. Men okej ska ta det från början. När jag var fyra år var jag och min bror till BUP i Gävle. Jag bedömdes att ha en försenad utveckling men inte lika stort som min bror hade. Så vi fick stanna ett år till i förskolan (numera kallas för 6års): REdan i ettan hade jag 5 timmars extra resurser av hjälplärare. Jag klarade varken av skolsituationen eller kompiskontakter utan min bror. Och fick börja tsm med honom i särskolan.På senare år i för bara ca 2 år sen fick jag veta att jag har en Interlektuell funktionshinder som gör att jag har svårt att anpassa vardagen och att min uthållighet inte är så bra. att går ett par av mina glasögon sönder så måste jag ha ledsagning.

Berättar mer en annan gång.

Jag brottas varje dag !!

2017-11-07T09:27:00.000-08:00

Varje dag brottas jag med min PTSD. Ena dagen sig andra likt. Det kan vara från snusk till rädsla för andra män eller rädsla för att ekonomin i skuldfällan ska dra i väg ännu mer.

Jag försöker komma ihåg att be varje dag, försöker vila så gått det går, Är så glad och tacksam att det finns vänner kring mig som stöttar och framför allt mina barn och min katt. Utan dem skulle jag inte h orkat brottas för min PTSD.

För er som är ny här på bloggen så fick jag diagnosen PTSD för ett och halv år sen. De var samtidigt en lättnad att äntligen få svart på vitt om min nedstämndhet och deperationer. Men också en chock på hur ska jag ta mig upp från det. Jag var som et litet barn i en jättestor säng. Orkade knappt inte ta mig upp ur sängen. Men nu sen jag fick min lille katt så drar han mig ur sängen genom att pussa på mig. Jag mer på dagligen verksamheten nu än jag var i våras och det tackar jag mina barn, mina vänner, mina jobbarvänner och mina katt för. Ja och så Jehova.

För mig är en kram en skön känsla men ibland om fel person försöker krama mig blir jag stel som en pinne. Blev det idag när en man försökte krama mig. Jag rös i hela kroppen. Men sen när jag skulle hem gick det bättre.

Varför vänta !!!

2017-03-02T02:18:00.000-08:00

Var på en sån där gastric bypass information. Kände det direkt efter informationen att det var totalt värdelöst, pga att jag är verkligen fast besluten av att göra den. Så jag ringde till dem idag och sa som det var. Så får se när de ringer upp igen och jag får komma dit för mer undersökningar.

Varför vill jag detta. Ja många orsaker är att jag mått psykiskt dåigt pga min övervikt ända sen tonåren och att det bidrog till att jag fick havenskapsförgiftning med mina barn pga att blodtrycket var skyars högt.
Att jag snarkar och är rent av trött var och varannan dag pga min övervikt.
Spelar roll vad jag stoppar i mig så går jag upp inte ner. Spelar ingen roll om ja springer hundra mil eller två hundra meter så går jag inte ner i vikt. Promenader efter promenader så går jag ändå inte ner i vikt.
Så varför vänta. Orkar typ inte leva resten av mitt liv i en kropp jag mår skräp över att se varje dag i speglar. När jag står i duschen och när jag ser min kropp vill jag bara bort den där dumma tarmarna som tar sån plats att jag mår ännu sämre Den skapar problem och jag måt skräp över att jag inte får igenom min vilja. Att inte sjukvården tidigare har stöttat och hjälpt mig utan att de försöker hitta lösningar till höger och vänster och inget av deras resultat blir bra.
Gått till massör för kroppen sagt sitt, varit till dietist. Gått ner och gått upp. Nej som sagt varför vänta när jag redan bestämt mig för att jag SKA göra den om så väl jag hungerstrejkar i flera månader.

En sanning

2017-01-11T00:33:00.002-08:00

En sanning grep tag i mig och insåg att jag måste bara skriva av mig. Det nästan så det gör ont att behöva gå ut med det här i nattbarn men det är säkert någon som känner sig träffad. Som även jag blev när denna sanning dök upp i mitt huvud.

Satt och byggde pussel och insåg att jag är det där lilla barnet. Det där lilla barnet som ofta var rädd för män. När jag är i min egen värld kan vad som helst hända. Jag kan ha speciell fysikt närkontakt. Ja ni förstår nog. Men när jag tar av mig masken är jag det lilla barnet.Oroad av att folk skäller på mig, tillrättarvisar. När jag är det i det tillståndet att jag gör saker som jag inte kanske skulle göra händer det att jag tar hand om nära och kära. Precis som man tar hand om dockor och små barn. Men kraften gör att jag mår psykiskt dåligt om det blir för mycket av kakan.

När jag är det lilla barnet vill jag ofta bli lämnad ifred, stänga in mig, gråta, krama Evelina (min docka som idag är 32 år gammal.) I mitt huvud dyker det upp sorg, förtvivlan, ångest, rädsla. Blodet i mitt huvud stelnar och jag blir varm, ryser och tycker det är så pinsamt att jag gjort saker jag inte borde göra.

När jag är det där lilla barnet låter jag mig bli utnyttjad både sexuellt, ekonomiskt, och allt. Men när inte är det där lilla barnet är jag stel som en kratta, vågar inte skratta, vågar inte prata, vågar inte träffa folk. Vågar ingenting rädd för att bli slagen, rädd för att gå ut. Ja så rädd att jag blir nervös och vill bara ligga i sängen och inte kliva upp. Inte gör nånting, inte ens städa, laga mat osv.

När jag inte är det lilla barnet är jag som en duracellkanien.

Då händer det att jag ska ta hand om allt och alla..

Så när har jag varit mig själv? Ja inte många år jag har varit det. Kanske 7 - 10 år av mitt liv.

Nytt år.. Jo jag tackar jag.

2017-01-05T06:24:00.001-08:00

Blev nyss nedstämt. Fick veta att mina barns pappas fru hade stuckit igen. SUCK. Tur man kan lyssna på lite gamla musikminnen mellan varven. Även om jag blir avbruten hela tiden.

Ska försöka lägga ner lite bloggar i vår här. Och satsa mer på den här bloggen.

Är så trött på det där hoppar in och ut kvinnan och hör på mina barn att de är rejält less. Att mina barn ska få vara ensamma hemma varenda gång hon drar.

Försöker ta en dag i taget och försöker hålla mig lugn, även om mitt hjärta gråter.

Är fortfarande inne på min ide om ett jag och mitt ex skall ha en egen lägenhet för barnen. Och att han och jag ska pendla mellan. Är det så han ska jobba ska jag kunna vara med barnen. Så de slipper denna in och ut flyttningen. Även om de säger att det inte påverkar dem så hör jag att de är upprörda över att hon drog igen.

Det här påverkar även mig och som jag sa innan blev jag nedstämt.

Nytt år

2017-01-02T00:53:00.002-08:00

Tiden går fort Och nu det nytt år. Har varit hemma nu i snart en månad. Och om jag ska summera dygnen, dagarna. Har mycket hänt. Men också att jag om kvällarna innan jag somnar legat i fosterställning. Minns inte så mycket om förgående året, minns bara att det var oerhört jobbigt. bilrock, dödsfall, sjukdomar och allt vad som kan hända.

Det har inte varit lätt vare sig för mig eller mina anhöriga. Mina barn fick ta skräp från skolan pga att jag låg inne på psykeratin. Förstår dem, inte lätt att se sin mamma så sjuk att vardagen inte fungerar. Jag har stressat, mått rejält dåligt. Inte blev det bättre då en atv min mans nära vänner slutade höra av sig pga nån felsägning. Snacka om att vara barnslig från hans sida. Trotsar som en treåring.

Inte ens nyåret kunde han skriva ett enda sms. Man undrar vad det var för en slags vän. Men hoppas att han gör likadant mot andra vänner en dag.

Hur som helst. Fokusera mig på att jobba på mig själv detta år, bli stark igen. Sen får vänner stå åt sidan. Eftersom jag behöver äkta vänner vid min sida. Vänner som ser mig och inte ignorerar.

Så välkommen 2017

Utdrag från min blogg " Allmänt Ljusdal "

2016-12-29T08:08:00.001-08:00

torsdag 14 mars 2013

Lyssna och lär

Är inte mig själv just nu. Är så ledsen, gråter och vart annat. Försöker kämpa. Men gråter som fan. Att som förälder ska behöva igenom gå att ens lilla älskade barn blir mobbad och utfryst från sin skola är det värsta som ens förälder kan tänka sig. Att höra lärarana inte kan hantera att deras elev vart och varannan dag gråter och inte kan utrycka i ord sina känslor är förjävligt. Gör så ont i mig. Blev lite bättre av att höra att hon ser fram i mot att få byta skola men ändå kännder jag igen mig själv i mitt lilla barn. Jag var också där på en skola min bror hade flyttat till en ny skola fått vänner och allt medans jag själv stod där med min så kallade idoter som vänner. Jag hade ingen som lyssna på vad jag ville, var också insyängd i en bubbla av att inte kunna känna känslor. Men att man själv ska få se sina egna barn gå igenom samma sak är förjävligt. När man tog upp det här för fyra år sen om hur det skulle bli när mitt barns syskon skulle följas åt till särskola sa de at mina barn inte var jag och att de inte skulle bli som jag hade haft det när jag gick i skolan. Nu fyra år senare så har de fått upp ögonen och insett att jag hade rätt. Att det är precis så som jag förklara för dem då. Inte undra på att det bytts ut tjänstefolk på det där kommunhuset. Fel och brister, skandal på skandal. Jag ber till Gud varenda dag att det nya riket en dag kommer. Hatar denna jord och satans prövningar. Vet när han försöker nå mig, vet när han ska gripa in, Men han når mig inte han får mig bara bli ledsen och mer ber jag till Gud om att han ska ta hand om mig. Älskade lilla barn håll ut, vi tänker på dig, vi ber för dig, låt inte de där tjänstefolket få dig fast. Jag och pappa älskar dig, alla älskar dig. För att det finns inget värre än att höra och se ens barn bli offer för skolmobbing. Önskar av hela mitt hjärta att det snart är över och man inte ska behöva känna smärta av att ens barn mår dåligt av att gå och vara ensam en hel dag i en skola där vänner är som små kryp. Älskade lilla barn mamma älskar dig. Jag finns för dig, vi finns för dig, vi ska kämpa oss igenom det här du och jag, pappa och du, syskonen och du, bonusföräldrar och du, lärare och alla kring dig om ser dig. Tsm klarar vi det här. Var stark lilla älskade barn. Älskar dig, vi älskar dig.
=====================================================================
För jag Står bredvid och ser dig falla. Står där bredvid ser dig reagera, Står där och ser på hur du bollas mellan dina så kallade vänner. Står där bredvid ser dig går med sorgsna steg bort från dina så kallade vänner. Står där bredvid där du ligger på soffan och gråter av smärta av att inte vara som alla andra. Står där och ser på hur allt inom mig rivs upp igen allt helvete som går om igen som en repris i mig. Det lilla barn som faller är ens förälders lilla älskade barn..
Mobbing är det värsta en förälder och ens barn kan råka ut för.

2 utdrag från min blogg " Allmänt Ljusdal "

2016-12-29T08:07:00.000-08:00

fredag 14 juni 2013

Skolavslutningar 2013

Råder skolavslutningar runt om i sverige och så även här i Ljusdal. Har varit en oerhört jobbiga två terminer. Och kändes skönt att få höra min yngsta dotter sjunga "Du är allt" inför hela skolan och dess föräldrar och personal.

Trotts att hon var förmodligen jättenervös sjöng hon oerhört bra. Låten är "Du är mitt allt" är så mycket mer än en bara en låt med text. För mig som förälder en låt som beskriver hur med all sin kärlek ska bära med sig det hjärtat inte vill säga. och när orden klumpar sig och man inte vet vilken sten man ska hoppa till. låten hon valde var ett starkt mod att våga visa hennes kämpar vilja och att hon är stark att stå i mot den mobbing hon varit med om på hennes skola.

Jag är glad att hon har den viljan och önskar att flera barn tar insanativa och vågar säga stopp till mobbning. Trodde aldrig att det skulle bli så här men som jag förutsades för ett antal år sen skratta de bara åt mig. Och jag är så glad att den här skiten är över och att hon till hösten slutar på den där skolan och byter skola till hösten.

Jag hoppas hon en dag slår tillbaka och visar vilken talang hon har. För det har jag hört och sett en hel del att vi barn och vi vuxna som är lite annorlunda har talang.

Efter att hört och sett många gamla som nya elever från Höghammar har enormt talang. Se bara filmerna " Hur många lingon finns i världen" och "Småstadsliv"

Och inte tala om musikalen "Elvis" de är så man gläds av njutning att höra dem sjunga och spela teater och bara få se dem är oerhört tacksam för. Kan skratta mig lycklig för att jag varit en av dem som fått gått på samma skola som dom och att några av dem gick där när jag gick där.

En annan begåvad tjej inspererande mig för ett par veckor sen då jag hörde hennes låt på youtube. Och det är inte bar hon utan även en kille från Gävle..

Så visst kan man och jag lovar att min dotter en dag kommer slå tillbaka och då kommer det svida hårt i våra hjärtan. För hon har begåvning, talang och en insperation som är mycket över än allt annat.

torsdag 16 maj 2013

Skriker av smärta

Skriker av smärta. Har hållt mig på avstånd, backat ett steg bakåt..Är nu tillbaka igen..Är inte ett dugg förvånad av denna vidriga disskrikerande skitkommun och dess jävla sandlådefassoner..Det är så man tycker tre åringar är mer vuxna än skitiga politiker och skit som gör dagens samhälle till ett rent helvete..Känner mig medlidande med den kvinna jag läste om på facebook. Jag var där inte hos henne men jag var där. Jag låg på en säng jag skrek av smärta. Såg mina barn försvinna bort från mig..Skulle bli mina fem värsta jävla år. Söka och söka den man som skulle få mig att bli stark som skulle ta mig ur socialas jävla helvete. Jag förlora mina älskade små änglar som betydde allt för mig, som jag dela all min kärlek med, som jag såg, som var med dem i leken fast jag bara satt och såg på..Göra saker med dom..Jag fanns där när deras pappa valde bort jobbet och stack till kompisar och söp. Jag var med dom när näst in hela Hälsingland blev strömlös den natten dan innan lucia..Borta var den man som jag trodde jag älska men som var en stor skit..Fanns ingen hjälp, sökte hjälp. Den som tog mig till jorden kosta mig min bästa väns vänskap, men hon gav mig tips om vilken väg jag skulle börja..Idag är jag stark och ingen ska ta mina älskade änglar ifrån mig igen..De sår som jag har kommer jag alltid att bära med mig..Alla jävla kränkande skit som den här kommun sagt, gjort både mot mig och min familj, mina vänner och de som stått i min närhet och sett på. Det största såret är att förlora mina barn.

Utdrag från min blogg " Ta mig till Stjärnorna "

2016-12-29T08:03:00.001-08:00

måndag 29 april 2013

Våår

Det är vår ute. Känns inte så där jättevarmt precis. En dag närmare maj och typiskt så där aprilväder och sista april. Synd att mamma måste fira sin födelsedag på ett sjukhus bara. Vill henne krama och säga älskar dig lilla mamma.

Fatta denna kamp varför ska den spridas sig den där jäkla sjukdomen hon som har så mycket av att ge av livet än. Se sina barnbarn gå ut skolan och ta studenten.
Visst jag skiter i min syrras äldsta ungar lite respekt får de väl ändå ta när deras mormor är sjuk näst intill döende. Men inte ett skit får man höra från dem och höra hur är det med mormor. Nä fy åt skogen för släkt och syskonungar som tror de är nått. Huvudsaken är att jag har min man och mina bröder och systrar i församlingen de är för mig mina äkta vänner nu förtiden. Man skrattar och mår som en ängel i deras ögon de tar mig för den jag är och lyssnar till mig. Vad ska jag göra i framtiden vet jag inte. Men en sak vet jag ett händer det ett dödsfall till i min familj pallar jag bara inte med och det är tragiskt. Men det är pga min tidigare livsstil som är skadan för det.

Måste dra nu men höres. Och ta hand om er alla.
Natta

Utdrag från min blogg " Ta mig till stjärnorna"

2016-12-29T08:01:00.001-08:00

onsdag 26 juni 2013

Regn och rusk

Det regnar här och ja jag vet jag har varit inaktiv här igen. Har ingen orka att skriva eller jag jo visst jag skriver massor. Blir mest dikter och sånt så pennan glöder ibland. Ska på sammankomst igen till helgen. Har dock inte lyckas hitta hundvakt till på fredag. Jo en men det var lite osäkert med pappan i huset. Börjar bli rejält less det där nu har inte fått haft en enda övernattning för mina barn här sen förra sommaren då de mina barn försökte spela över mig och min man och försöka provosera fram bråk. Avskyr soc som lovar och lovar men inte gör ett skit.

Nr ska den här världen ta slut. Dessutom se min älskade mamma tina allt mer bort från mig kommer sakna henne så himla mycket. Varför forskar de inte i det där skiten mer och tar reda på mer om magsår och magkatarr?

Vem blir nästa som får bita sig i läppen och ligga där på sjukan och kräkas upp allt man äter. Lider verkligen med tjejen i den där filmen jag såg häromdan. Börja samma sak för hennes mamma som för min mamma.
Älskade mamma du är det bästa jag har. utan dig finns jag inte.
http://www.svtplay.se/video/1219531/om-mamma-dor

Där är länken jag kollade på.

Utdrag från min blogg " Ta mig till stjärnorna"

2016-12-29T07:59:00.001-08:00

söndag 14 juli 2013

Ta henne till stjärnorna

Ser hennes kämpa, ser henne plågas värre och värre för var dag. Vill inte önska men jag önskar ändå att det här ska ta slut nu.

Ondare och ondare för varje dag. Ser hennes smärta, som följs av sorg för vårdpersonal och för oss anhöriga som ser henne varje dag. Önskar detta ska ta slut nu. Förlåt kära älskade mamma, vill inte det ska ske men för vår och framförallt för din skull.

Du varit så tapper så oerhört stark länge nu, släpp taget nu älskade mamma. Låt dig få vila, låt din kropp på ro tills vi får krama varje dag.

I natt var den värsta natt jag gått igenom. Det gjorde så ont i mig att jag och personlen led så fruktansvärt med dig.

Vi lider med dig, varje secund, varje minut, varje timme. Älskar dig så himla mycket mor lilla.

http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Magsackscancer/

Tack för er alla på närsjukvården i Ljusdal. ni är ett enormt stöd för oss och för vår älskade mamma.

Att leva med Ptsd

2016-11-30T04:09:00.000-08:00

Tidigare idag skrev jag om hur det var att leva med ptsd. Jag tänkte vidarutveckla en händelse som utspelades på Psyk när jag var där nu sist. Och som jag själv upplever när jag är hemma och det uppstår konflikter mellan mig och min man.

När han höjer rösten åt mig blir jag rädd. Jag känner kroppen stelnar och jag vill bara ha slut på hans hårda kommentarer. Jag går till sovrummet (den enda flyttväg jag hittar) (kan vara barnens rum med ibland). Hur som helst sätter jag mig på sängen. Han kommer efter fortsätter vara lika hård. Skriker hör vad jag säger..osv.

Jag säger upprepande ord: Gå, gå ut härifrån, snälla gå. Jag börjar gråta, får panik. Till sist blir svag i hela kroppen.

Den här unga kvinnan på psyk gjorde mig påmind om när jag kommer i pressande lägen tex som jag nyss berättade om.

Att leva med PTSD

2016-11-30T02:02:00.001-08:00

Att leva med Ptsd (Post Traumatisk Stress Syndrom) är inte lätta specellt om man om man blir pressad och stressad. Tänkte jag skulle ge ett scenarium på hur jag upplever det och när jag ska återberätta för andra om en händelse som sker i och den med händelsen.

Vi kan ta en misshandel där mannen tex höjer rösten.
Min kropp ställer in sig på fly, gömma mig. Ju mer han skriker ju mer räddare blir jag, jag får panik för jag inte hittar en flyktväg för att han inte ska skada mig med slag. Han kommer imot mig och vill krama jag blir stel av frustration går så långt att jag tillsist ligger i fosterställning och bara gråter av rädsla.

När jag sen ska återberätta för någon annan tex en kurator:

Kuratorn: Vad händer när nån höjer rösten till dig?
Jag: Jag blir rädd.
Kuratorn: Varför blir du rädd ?
Jag: Jag vet inte.
Kuratorn:Är du rädd för att du ska bli slagen ?
Jag: Mmh fast jag vet att han aldrig kommer slå mig.
Kuratorn:Hur vet du om att han inte slår dig ?
Jag: Jag vet inte jag..jag litar på honom.
**********************************************
Vi kan ta ett annat exempel. Tex: Där mannen försöker krama och jag inte vill, han tar på mina bröst och jag blir rädd. Jag känner obehag och försöker jag vill inte just nu. Mannen fortsätter. Jag blir stel, försöker göra mig fri. Han blir arg varför jag inte vill. Jag får panik vill fly, bort gömma mig.

När jag sen ska återberätta det för tex en kurator:
Kuratorn:Vad händet när nån försöker krama dig och du inte vill ?
Jag: Jag blir rädd.
Kuratorn:Varför blir du rädd?
Jag Därför att jag inte ville bli kramad just då.
Kuratorn:Varför ville du inte blir kramad ?
Jag För jag kände det var en svår situation just då.
Kuratorn:Vad gjorde han mer än bara försöka ge dig en kram?
Jag Han tog mig här (och jag visar med händerna mot mina bröst.)
osv....