Niclas Virin

O & B 21 ENKOM och OAKTAT

2026-07-13T11:46:43.225+02:00

Det händer att ord faller ur bruk, blir omoderna eller av andra skäl försvinner. Men så en dag har någon snappat upp ordet i någon gammal text och börjar använda det – men eftersom det saknats i under lång tid i personens vokabulär eller personen aldrig hört det användas, nyttjas de i en ny betydelse. Man kan ana att skribenten vill skapa intresse hos läsaren för texten. Två sådana ord som har återkommit och används med en ny innebörd är enkom och oaktat.

Enkom betyder enligt svenska akademiens ordlista ”särskilt för ändamålet, just”; oaktat betyder ”trots”, exemplifierat med ”oaktat svårigheterna”.

I Svd har ordet ”enkom” förekommit bortåt 25 gånger sedan 1 januari 2025.

Den 25 januari skrevs ”Att ubåten gick på grund kom sig enkom av att..”, 5 februari: ”Mina tankar går enkom till alla offren…”, 7 februari: ”Enkom XXX-läringar är de (kockarna) inte heller…”, 27 juli: ”…antisemitism är inte något som enkom kommer från nazister…, 25 augusti: ”Är det enkom min egen blick…”, 29 augusti: ”Harry´s bar gjorde den enkom på vodka…”, 29 november: ”[priserna] gäller enkom mellan 28/11 – 30/11”, 8 december: ”…ett företag som nästan enkom köper och säljer bitcoin”, 16 januari 2026: ”enkom i NY öppnade ett halv dussin lyssnarbarer”, 14 februari: ”…hennes barn vann inte enkom genom stenarna i finalen…”, 21 februari: ”Jag har alltid känt mig annorlunda enkom på grund av utseendet”, 15 maj: ”kriget var tänkt att enkom föras på Ukrainas mark”, 20 maj: ”att insiders i Nvidia enkom sålt aktier…”, 3 juni: ”…ett pinsamt försök att skylla dem enkom på S och tidigare regeringar”, och 13 juni: ”Men det är inte enkom ett rymdbolag längre…”.

Ordet ”oaktat” har förekommit ungefär lika många gånger i SvD under samma period.

Den 23 januari 2025: ”Detta oaktat vem av samborna som hade betalt…” (Ett typiskt juridiskt ord, här använt av en advokat i betydelsen ”oavsett”!), 9 februari: ”Han gjorde det han ville, oaktat vad omgivningen tyckte”, 8 mars: ”..artikel 5 i Nato gäller – oaktat Trumps nya utspel.” och ”Men vi behöver rusta alldeles oaktat om USA kommer till undsättning…”, 2 maj: ”Detta oaktat vad som står i testamentet” (samma advokat som den 23 januari), 17 maj: ”Detta belopp motsvarar omkring 0,60 kr i vinst per aktie, oaktat eventuella skatteeffekter”, 15 juli: ”Inom naturrätten finns---allmängiltiga moraliska värden, helt oaktat lagar och regler.”, 23 augusti: ”Oaktat om det är sant eller inte….”, 30 augusti: ”Oaktat så kommer ju det här skapa problem…”, 12 november: ”Enligt gällande rätt ärver inte sambor varandra, detta alldeles oaktat om de har gemensamma barn eller inte.” (samma advokat som den 23 januari), 28 november:” Varje generation har ett slags atmosfär, en disposition gemensam, oaktat etnicitet, klass eller rent av nationstillhörighet.”, 10 december: ”Enligt huvudregeln i lagen ska samboegendomen delas lika mellan de för detta samborna. Detta oaktat vem av samborna som köpt egendomen.” (samma advokat som den 23 januari), 21 februari 2026: ”Detta oaktat om MR säger sig uppskatta både katedralen i Köln och Rolling Stones.”, 5 mars: ”Den storvuxna busken kan decimera värdet på en tomt och slita sönder husgrunden – detta helt oaktat den ekologiska och biologiska kostnaden.”, den 25 maj: ”Är det rimligt att man bygger---, oaktat om det är ett datacenter eller…” och den 13 juli: ”Det är uppenbart att det, oaktat de absoluta talen, är en del av en ukrainsk kampanj, säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och tidigare lärare vid Försvarshögskolan.”

Niclas Virin: O & B 20 OMHULDAR

O & B 20 OMHULDAR

2026-05-07T12:05:00.001+02:00

När vissa ord sällan används glömmer även drivna skribenter vad de betyder. I SvD den 7 maj 2026 kan man på sidan 4 i näringslivsbilagan läsa att ... Elisabeth Svantesson och de flesta ekonomer betonar den stora osäkerhet som omhuldar deras prognoser...

Omhuldar är ett vackert ord, men det betyder "kärleksfullt ta sig an eller gynna" (ibland ironiskt) enligt SAOL, och osäkerhet är knappast något som gynnas av ekonomer. Johan Carlström kanske avsåg att använda ett annat vackert men sällan brukat ord: vidlåder.

https://niclasvirin.blogspot.com/2021/11/o-b-19-forskyllan.html

BOSTADSBRIST, FÖLJETONG

2026-02-02T12:23:00.002+01:00

Jag har i en serie inlägg här på bloggen kommenterat den s.k. bostadsbristen (senast den 2 december 2024).

Alla klagar på bostadsbristen. Så har det varit i decennier. Det var inte bättre förr. Vi, som har erfarenheter från 1950-talet, har ständigt levt med talet om bostadsbrist. 1966 var året då statsminister Tage Erlander i en TV-intervju på frågan: ”Vilket råd ger ni till ett ungt par som söker bostad i Stockholm?” svarade: ”Ja, de får ju ställa sig i bostadskön givetvis”, väl medveten om att väntetiden för en lägenhet kunde vara tio år eller längre. Det uttalandet fick han äta upp under hela sin återstående tid. Redan i vår barndom ställde vår föräldrageneration sina småbarn i bostadskö. Det hjälpte inte; det fanns inga lediga bostäder att flytta in i när vi växte upp och ville flytta hemifrån. Vi fick börja våra bostadskarriärer möblerat och med andrahandshyror genom utnyttjande av bekanta och bekantas bekanta och diverse kontakter.

”Bygg bort bostadsbristen” var redan då ett politiskt slagord. Ett miljonprogram genomfördes efter Erlanders uttalande – en miljon nya bostäder på tio år skulle det bli. Det räckte inte; det har bara blivit värre.

Har vi verkligen bostadsbrist?

Vad är bostadsbrist? Att bo på mindre yta än ett politiskt bestämt mått? Att inte ha ett rum per boende? Att inte har två rum per boende? Att inte utöver att ha ett eget sovrum även ha ett eller två gemensamhetsutrymmen? Att inte dessutom har ett arbetsrum och bibliotek eller hobbyrum?

Hur många människor bor det i Sverige? Hur många bostäder finns det?

Det är det lätt att ta reda på, det är bara att gå in på Statistiska Centralbyråns hemsida. Gå in på www. statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START_BO_BO0104_BO0104D/BO0104T01. Sen är det bara att klicka in sina önskemål om region, hustyp och år. Det finns fyra hustyper: småhus (friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus), flerbostadshus, övriga hus (byggnader som inte huvudsakligen är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnad avsedd för verksamhet eller samhällsfunktion) och specialbostäder (bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder mm). Vill man gå ner på detaljinformation kan man knappa in www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BO__BO0104__BO0104D/BO0104T5/.

Då kan man se att det 2024 i hela riket fanns 2 136 854 småhus, 2 756 647 lägenheter i flerbostadshus och 78 328 lägenheter i övriga hus. Sen fanns det dessutom bortåt 900 000 specialbostäder och fritidshus, men låt oss bortse från dem, även om de till stor del fungerar som permanentbostäder.

Sen kan man gå in på www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/ Då kan man se att det totalt bodde 10 587 140 personer i Sverige den 1 november 2024

Hur många personer bor det genomsnittligt i en lägenhet? I ett småhus? Oavsett vilket län man undersöker dominerar storleken 120-130 m²i småhus, 50-60 m²i lägenheter i flerbostadshus och övriga hus Jag tror därför att man kan säga att den genomsnittliga lägenheten är dimensionerad för två personer och småhuset/villan för fyra. Om det är en riktig bedömning finns det bostadsutrymme för 4*2 136 854 + 2*2 756 647 + 2*78 328 = 14 217 366 personer. Det verkar verkar finnas plats för ytterligare drygt 3,5 miljoner människor i det befintliga bostadsbeståndet. Det bor bara 2,13 personer per bostadsenhet.

Ja ja, men bostadsbristen är framför allt koncentrerad till storstäderna, invänder någon genast. Nej, det visar sig att invånare per bostadsenhet ligger i genomsnitt mellan 2,01 och 2,27 i samtliga län, utom i Värmlands, Dalarna och alla Norrlands län (utom Västerbotten) som ligger mell1an 1,96 och 1,87.

Så här förhåller det sig för år 2023:

HELA RIKET

Småhus 2 136 854

Lgh i fl.bost.hus 2 756 647

Lgh i övriga hus 78 328

Bostäder 4 971 328

4 *småhus+ 2 * lgh + 2 * övriga = 14 217 366

Invånare 2024 10 587 140

Invånare/bost.enhet 2,13

Area/pers m² 42

En genomgång av statistiken för 2014, 2017 , 2018, 2020 och 2024 visar att i stort sett samma förhållanden rådde då; både på riksnivå och läns- och A-regionsnivå. Antalet bostäder var färre, men det var också antalet invånare.

I SCBs statistik kan man under Hushållens ekonomi/hushållens boende/Genomsnittlig bostadsarea per person efter region, hushållstyp och boendeform också se genomsnittlig bostadsarea. För hela riket gäller att den genomsnittliga bostadsarean är 42 m²per person. I Stockholms och Uppsala län ligger genomsnittet, 37 resp. 39 m², betydligt under övriga län där genomsnitten ligger mellan 41 och 49 m².

Är det verkligen brist på bostadsutrymme? 42 m² är kanske inte så märkvärdigt för ett enpersonshushåll, men 84 m² för två och 126 m²för tre? Har vi inte bara vant oss vid tämligen generösa utrymmen, eftersom det inte kostar vad det är värt? Inte alla; många har det trångt, men genomsnittligt sett verkar vi bo rymligt. Fördelningen av bostadsutrymme verkar extremt skev.

Under tiden bygger vi nytt av alla krafter och förbrukar våra resurser på något som kanske egentligen inte behövs. Och dessutom skaffar vi våra efterkommande ett underhållsåtagande under hundrafemtio år, som konsumerar resurser som våra barn och barnbarn skulle kunna använda för något de bättre behöver.

Vad behöver göras?

Vi måste inse vad bostadsbeståndet verkligen kostar, och själva individuellt betala för det. Hyresreglering och skattefinansierade produktions- och finansieringsstöd döljer de verkliga kostnaderna för brukarna och framkallar en totalefterfrågan som inte kan tillgodoses. De med begränsade ekonomiska resurser som har levt med systemet i decennier måste dock skyddas mot dramatiska hyreshöjningar.

Vidare är skattesystemet som skräddarsytt för att stimulera överefterfrågan på bostadskapital. I stället för att avkastningen av bostadskapitalet, dvs. boendevärdet av fastigheterna, beskattas i nivå med annan avkastning och konsumtion belastas boendet med mycket en beskedlig kommunal avgift. (Det är ett mysterium att det accepteras att ingen behöver betala skatt (kommunal avgift) på värdet av en- och tvåfamiljsfastigheter över ca 1 miljon kronor. Själv bor jag i en fastighet som bör kunna säljas för ca 10 miljoner kronor men betalar inte mera i avgift än den som har en liten stuga värd 1 miljon.) Vidare momsbeskattas inte bostadskonsumtionen. En sådan beskattning skulle inte alls vara så dramatisk som det låter, eftersom bostadsproducenterna, som f.n. måste bära kostnaden för momsen på produktionen, naturligtvis redan idag kompenserar sig för den genom hyressättningen. Om hyran momsbeläggs kommer endast hyresmervärdet att ytterligare belasta de boende. Och varför ska boendet generellt subventioneras med momsbefrielse? Alla ska ju bo. En orättvisa för hyresbostäder är att hyran inkluderar fastighetsvärdens kostnad för skatten på vinsten. Någon motsvarande kostnad belastar inte småhus- och bostadsrättsägare.

För att underlätta byteskedjor bör beskattningen av realisationsvinster på bostäder avskaffas – åtminstone på långvariga (t.ex. tioåriga) innehav av egen permanentbostad. Själv bor jag och flera av mina grannar kvar i våra villor fast barnen flyttat ut. Ett par tre miljoner i skatt skulle svida och försvåra anskaffningen av något mindre men mer centralt beläget. Dessutom är den löpande beskattningen, som sagt, beskedlig.

Inget av mina förslag innebär avsteg från generella skatteprinciper. Tvärtom! De innebär att bostadskapitalets nuvarande undantag från inkomst- och momsbeskattning avskaffas. Om bostadskapitalet beskattas finns det inte heller någon anledning att komplicera reglerna med att avskaffa rätten till avdrag för räntekostnader, vilket bara skulle öka orättvisorna mellan dem som har sparkapital och dem som måste låna. (Dessutom kommer tekniker för att dra av räntekostnader under andra rubriker att utvecklas.) Skattesystemets generella principer upprätthålls.

En ökad fastighetsbeskattning, som är omöjlig att smita ifrån, och momsbeskattning kan med bred marginal finansiera avskaffandet av den kommunala fastighetsavgiften och reavinstbeskattningen och dessutom möjliggöra en betydande skatteväxling från beskattningen av löner och arbetsinkomster. Den totala bostadsytan i riket är 443.9 milj, m2. En skatt på 150 kr per m2 skulle motsvara hela den statliga inkomstskatten, som därmed kunde avskaffas.

MERA OM BOSTÄDER OCH BESKATTNING

2025-02-12T17:20:00.003+01:00

Av någon anledning gick det inte att foga följande text till mitt senaste inlägg BOSTADSBRIST FÖLJETONG (7). Så läs den först.

Den totala bostadsytan i Sverige uppgick 2023 till 442 424 965 m2, varav 256 196 664 m2 (småhus), 180 583 395 m2 (flerbostadshus) och 5 644 906 m2 (övriga hus). En kommunal bostadsfastighetsskatt på 2 000 kronor per kvadratmeter skulle ge ca 850 miljarder kr, dvs 100 miljarder mer än vad kommunal och statlig inkomstskatt på arbetsinkomster ger idag.

En bostadsfastighetsbeskattning, som är omöjlig att smita ifrån, och momsbeskattning av bostadshyror kan med bred marginal finansiera avskaffandet av den kommunala fastighetsavgiften och reavinstbeskattningen av fastigheter och dessutom möjliggöra ett totalt avskaffande av beskattningen av arbetsinkomster.

BOSTADSBRIST FÖLJETONG (7)

2024-12-02T19:46:00.007+01:00

Jag har i en serie inlägg här på bloggen kommenterat den s.k. bostadsbristen (senast den 28 november 2022).

Har vi verkligen bostadsbrist?

Hur många människor bor det i Sverige? Hur många bostäder finns det?

Då kan man se att det 2023 i hela riket fanns 2 129 277 småhus, 2 719 540 lägenheter i flerbostadshus och 78 870 lägenheter i övriga hus. Sen fanns det dessutom 272 754 specialbostäder och 610 362 fritidshus, men låt oss bortse från dem, även om de till stor del fungerar som permanentbostäder. I nedanstående uppställningar står 2021 års värden med (inom parentes) för att ge en uppfattning om omfattningen. Värdena räknas dock inte med i beräkningarna.

Sen kan man gå in på www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/ Då kan man se att det totalt bodde 10 551 707 personer i Sverige den 1 november 2023

Hur många personer bor det genomsnittligt i en lägenhet? I ett småhus? Oavsett vilket län man undersöker dominerar storleken 120-130 m²i småhus, 50-60 m²i lägenheter i flerbostadshus och övriga hus Jag tror därför att man kan säga att den genomsnittliga lägenheten är dimensionerad för två personer och småhuset/villan för fyra. Om det är en riktig bedömning finns det bostadsutrymme för 4*2 129 277 + 2*2 719 540 + 2*78 870 = 14 113 928 personer. Det verkar verkar finnas plats för ytterligare 3,5 miljoner människor i det befintliga bostadsbeståndet. Det bor bara 2,14 personer per bostadsenhet.

Ja ja, men bostadsbristen är framför allt koncentrerad till storstäderna, invänder någon genast. Nej, det visar sig att invånare per bostadsenhet ligger mellan 2,0 och 2,3 i samtliga län, utom i Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län som ligger på 1,97, 1,98, 1,98, 1,88 resp. 1,97.

Så här förhåller det sig för år 2023:

HELA RIKET

Småhus 2 129 277

Lgh i fl.bost.hus 2 719 540

Lgh i övriga hus 78 870

Bostäder 4 927 687

4*småhus+ 2* lgh 14 113 928

Specialbostäder 272 754

Fritidshus 610 362

Invånare 2023 10 551 707

Invånare/bost.enhet 2,14

Area/pers m² 42

LÄN OCH A-REGIONER
AB C D

Småhus 286 839 73 621 63 021

Lgh i fl.bost.hus 796 751 101 172 78 657

Lgh i övriga hus 17 707 2 305 2 756

Bostäder 1 101 297 177 168 144 434

4*småhus+ 2* lgh 2 776 272 5 1 578 414 910

(Specialbostäder 53 359 19 614 5 413)

(Fritidshus 73 660 17 991 20 260)

Invånare 2 454821 404 589 301 994

Invånare/bost.enhet 2,23 2,28 2,09

Area/pers m² 36 39 42

E F G

Småhus 96 065 88 321 53 975

Lgh i fl.bost.hus 127 126 76 394 39 119

Lgh i övriga hus 2 344 2840 1 827

Bostäder 226 535 167 555 94 921

4*småhus+ 2* lgh 647 200 511 752 297 792

(Specialbostäder 13 408 9 933 8 052)

(Fritidshus 23 136 13 644 11 998)

Invånare 472 298 368 856 203 686

Invånare/bost.enhet 2,08 2,20 2,15

Area/pers m² 43 47 49

H I K

Småhus 69 612 18 063 44 428

Lgh i fl.bost.hus 50 542 10 278 31 764

Lgh i övriga hus 2 131 640 1 380

Bostäder 122 285 28 981 77 572

4*småhus+ 2* lgh 383 794 94 088 244 000

(Specialbostäder 5 828 1 553 4 041)

(Fritidshus 31 942 12 453 13 379)

Invånare 246 667 61 029 157 973

Invånare/bost.enhet 2,02 2,11 2,04

Area/pers m² 47 44 48

LM N OPR

Småhus 287 371 92 364 356 879

Lgh i fl.bost.hus 350 606 58 482 448 144

Lgh i övriga hus 9 228 2 163 13 000

Bostäder 647 205 153 009 818 023

4*småhus+ 2* lgh 1 869 152 490 746 2 349 804

(Specialbostäder 34 493 7 018 41 222)

(Fritidshus 44 216 24 977 77 713)

Invånare 1 421 781 343 746 1 767 016

Invånare/bost.enhet 2,20 2,25 2,16

Area/pers m² 42 45 41

S T U

Småhus 76 676 70 239 56 067

Lgh i fl.bost.hus 65 197 76 426 76 094

Lgh i övriga hus 2 167 3 090 2 195

Bostäder 144 040 149 755 135 037

4*småhus+ 2* lgh 441 432 439 988 383 570

(Specialbostäder 7 076 8 623 7 478)

(Fritidshus 27 278 14 730 9 661)

Invånare 283 548 308 116 280 813

Invånare/bost.enhet 1,97 2,06 2,08

Area/pers m² 47 44 43

W X Y

Småhus 84 510 76 226 63 481

Lgh i fl.bost.hus 56 554 65 447 57 078

Lgh i övriga hus 2 333 2 261 2 023

Bostäder 143 814 143 934 122 582

4*småhus+ 2* lgh 455 814 440 320 372 126

(Specialbostäder 6 623 7 121 6 337)

(Fritidshus 45 218 27 818 25 223)

Invånare 287 253 285 642 242 148

Invånare/bost.enhet 2,00 1,98 1,98

Area/pers m² 46 46 47

Z AC BD

Småhus 39 159 64 884 65 835

Lgh i fl.bost.hus 29 882 65 804 58 023

Lgh i övriga hus 1 575 2 608 2 227

Bostäder 70 616 133 256 126 085

4*småhus+ 2* lgh 219 550 396 200 383 840

(Specialbostäder 3 258 13 300 9 004)

(Fritidshus 32 213 33 133 29 729)

Invånare 132 572 278 729 248 480

Invånare/bost.enhet 1,88 2,09 1,97

Area/pers m² 49 44 45

A-REGIONER STOCKHOLM MALMÖ GÖTEBORG

Småhus 267 752 102 705 176 837

Lgh i fl.bost.hus 783 842 208 866 301 125

Lgh i övriga hus 17 264 5 149 5 969

Bostäder 1 068 858 316 720 483 931

4*småhus+ 2* lgh 2 673 220 838 850 1 321 536

(Specialbostäder 51 577 21 558 26 000)

(Fritidshus 47 122 7 729 20 088)

Invånare 2 389 051 704 618 1 078 938

Invånare/bost.enhet 2,24 2,22 2,23

Area/pers m² 36 39 39

En genomgång av statistiken för 2014, 2017 , 2018, 2020 och 21 visar att i stort sett samma förhållanden rådde då; både på riksnivå och läns- och A-regionsnivå. Antalet bostäder var färre, men det var också antalet invånare.

I SCBs statistik kan man under Hushållens ekonomi/hushållens boende/Genomsnittlig bostadsarea per person efter region, hushållstyp och boendeform också se genomsnittlig bostadsarea. För hela riket gäller att den genomsnittliga bostadsarean är 42 m²per person. I Stockholms och Uppsala län ligger genomsnittet, 36 resp. 39 m², betydligt under övriga län där genomsnitten ligger mellan 41 och 49 m².

Vad behöver göras?

Vi måste inse vad bostadsbeståndet verkligen kostar, och själva individuellt betala för det. Hyresreglering och skattefinansierade produktions- och finansieringsstöd döljer de verkliga kostnaderna för brukarna och framkallar en totalefterfrågan som inte kan tillgodoses. De med begränsade ekonomiska resurser som har levt med systemet i decennier måste dock skyddas mot dramatiska hyreshöjningar.

Vidare är skattesystemet som skräddarsytt för att stimulera överefterfrågan på bostadskapital. I stället för att avkastningen av bostadskapitalet, dvs. boendevärdet av fastigheterna, beskattas i nivå med annan avkastning och konsumtion belastas villaboendet med mycket en beskedlig kommunal avgift. (Det är ett mysterium att det accepteras att ingen behöver betala skatt (kommunal avgift) på värdet av en- och tvåfamiljsfastigheter över ca 1 miljon kronor. Själv bor jag i en fastighet som bör kunna säljas för ca 10 miljoner kronor men betalar inte mera i avgift än den som har en liten stuga värd 1 miljon.) Vidare momsbeskattas inte bostadskonsumtionen. En sådan beskattning skulle inte alls vara så dramatisk som det låter, eftersom bostadsproducenterna, som f.n. måste bära kostnaden för momsen på produktionen, naturligtvis redan idag kompenserar sig för den genom hyressättningen. Om hyran momsbeläggs kommer endast hyresmervärdet att ytterligare belasta de boende. Och varför ska boendet generellt subventioneras med momsbefrielse? Alla ska ju bo.

En orättvisa mellan boende i hyreslägenhet och småhus är att hyreslägenheten belastas med den skatt, som fastighetsägaren måste betala på vinsten av förvaltningen av fastigheten, och som fastighetsägaren naturligtvis vältrar över på hyrestagaren. Den skatten slipper villaägaren.

Den totala bostadsytan i Sverige uppgick 2023 till 442 424 965 m2, varav 256 196 664 m2 (småhus), 180 583 395 m2 (flerbostadshus) och 5 644 906 m2 (övriga hus). En bostadsfastighetsskatt på 2 000 kronor per kvadratmeter skulle ge ca 850 miljarder kr, dvs 100 miljarder mer än vad kommunal och statlig inkomstskatt på arbetsinkomster ger idag.

UTOM RIMLIGT TVIVEL

2023-08-29T15:39:00.002+02:00

Enligt SvD den 29 augusti kl. 14.33 hävdas det i en dom (från Västerås tingsrätt) att "brottet präglas av planering och att det är ställt utom rimligt tvivel att det var fråga om en impulshandling".

Den tilltalade dömdes för att ha huggit en granne ca 250 gånger.

Om brottet präglades av planering innebär det att det var ställt utom rimligt tvivel att det var fråga om en överlagd handling. Då kan det inte vara ställt utom rimligt tvivel att det var fråga om en impulshandling med lägre straffvärde.

MERA BLOMSTERSPRÅK

2023-05-31T13:06:00.003+02:00

Ett ungt stjärnskott i fotboll har fått chansen att spela i landslaget. Förbundskaptenen Janne Andersson uttryckte sig lyriskt om hans förmåga i lunchekot den 31 maj: "Han är oerhört mobil i sitt sätt att flytta sig på planen."

Eller, det kanske inte ens är blomsterspråk.

IDROTTENS BLOMSTERSPRÅK

2023-03-01T12:08:00.000+01:00

För en tid sedan rapporterade en upphetsad jublande radiokommentator om en insats i en stortävling av (tror jag) en skidskytt:

HAN BJÖD PÅ BÄSTA DRAMATURGISKA STRUKTUR

BOSTADSBRIST FÖLJETONG (6)

2022-11-28T18:50:00.000+01:00

Jag har i en serie inlägg kommenterat den s.k. bostadsbristen (senast den 17 november 2021).

Har vi verkligen bostadsbrist?

Hur många människor bor det i Sverige? Hur många bostäder finns det?

Då kan man se att det 2021 i hela riket fanns 2 115 329 småhus, 2 626 837 lägenheter i flerbostadshus och 81 087 lägenheter i övriga hus. Sen fanns det dessutom 272 754 specialbostäder och 610 362 fritidshus, men låt oss bortse från dem, även om de till stor del fungerar som permanentbostäder.

Sen kan man gå in på www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/ Då kan man se att det totalt bodde 10 452 326 personer i Sverige den 1 november 2021.

Hur många personer bor det genomsnittligt i en lägenhet? I ett småhus? Oavsett vilket län man undersöker dominerar storleken 120-130 m²i småhus, 50-60 m²i lägenheter i flerbostadshus och övriga hus Jag tror därför att man kan säga att den genomsnittliga lägenheten är dimensionerad för två personer och småhuset/villan för fyra. Om det är en riktig bedömning finns det bostadsutrymme för 4*2 115 329 + 2*2 625 837 + 2*81 087 = 13 877 164 personer. Det verkar finnas över 3 miljoner outnyttjade bostäder! Eller, det verkar finnas plats för ytterligare drygt 3 miljoner människor i det befintliga bostadsbeståndet. Det bor bara 2,17 personer per bostadsenhet.

Ja ja, men bostadsbristen är framför allt koncentrerad till storstäderna, invänder någon genast. Nej, det visar sig att invånare per bostadsenhet ligger mellan 2,0 och 2,3 i samtliga län, utom i Uppsala, Jämtlands och Norrbottens län som ligger på 2,31, 1,90 resp. 1,97.

Så här förhåller det sig för år 2021:

HELA RIKET

Småhus 2 115 329

Lgh i fl.bost.hus 2 626 837

Lgh i övriga hus 81 087

Bostäder 4 823 253

4*småhus+ 2* lgh 13 887 164

Specialbostäder 272 754

Fritidshus 610 362

Invånare 2021 10 452 326

Invånare/bost.enhet 2,17

Area/pers m² 42

LÄN OCH A-REGIONER
AB C D

Småhus 283 689 72 734 62 565

Lgh i fl.bost.hus 770 275 95 788 74 857

Lgh i övriga hus 19 089 2 757 2 744

Bostäder 1 073 053 171 278 140 166

4*småhus+ 2* lgh 2 713 484 488 026 405 462

Specialbostäder 53 359 19 614 5 413

Fritidshus 73 660 17 991 20 260

Invånare 2 415 139 395 026 301 801

Invånare/bost.enhet 2,25 2,31 2,15

Area/pers m² 36 39 42

E F G

Småhus 96 158 88 092 53 769

Lgh i fl.bost.hus 124 232 74 201 35 849

Lgh i övriga hus 2 336 2836 2 646

Bostäder 222 726 165 156 92 264

4*småhus+ 2* lgh 637 768 506 496 292 066

Specialbostäder 13 408 9 933 8 052

Fritidshus 23 136 13 644 11 998

Invånare 469 704 367 064 203 340

Invånare/bost.enhet 2,11 2,22 2,20

Area/pers m² 43 47 48

H I K

Småhus 69 702 17 901 44 292

Lgh i fl.bost.hus 49 035 9 916 31 141

Lgh i övriga hus 2 121 639 1 493

Bostäder 120 858 28 456 76 926

4*småhus+ 2* lgh 381 120 92 714 242 436

Specialbostäder 5 828 1 553 4 041

Fritidshus 31 942 12 453 13 379

Invånare 247 175 61 001 158 937

Invånare/bost.enhet 2,05 2,14 2,07

Area/pers m² 47 44 47

LM N OPR

Småhus 285 062 91 292 355 538

Lgh i fl.bost.hus 336 703 56 342 431 394

Lgh i övriga hus 9 279 1 999 12 880

Bostäder 631 044 149 633 799 812

4*småhus+ 2* lgh 1 832 212 481 850 2 310 700

Specialbostäder 34 493 7 018 41 222

Fritidshus 44 216 24 977 77 713

Invånare 1 400 425 340 243 1 744 859

Invånare/bost.enhet 2,22 2,27 2,18

Area/pers m² 42 44 41

S T U

Småhus 76 440 68 649 56 067

Lgh i fl.bost.hus 63 137 74 237 73 356

Lgh i övriga hus 2 167 3 091 2 100

Bostäder 141 744 145 977 131 523

4*småhus+ 2* lgh 436 368 429 252 375 180

Specialbostäder 7 076 8 623 7 478

Fritidshus 27 278 14 730 9 661

Invånare 283 196 306 792 278 967

Invånare/bost.enhet 2,00 2,10 2,12

Area/pers m² 47 43 43

W X Y

Småhus 88 143 75 691 63 949

Lgh i fl.bost.hus 55 696 64 300 56 063

Lgh i övriga hus 2 389 2 227 1 926

Bostäder 142 228 142 218 121 968

4*småhus+ 2* lgh 452 742 435 818 371 744

Specialbostäder 6 623 7 121 6 337

Fritidshus 45 218 27 818 25 223

Invånare 288 387 287 767 244 193

Invånare/bost.enhet 2,03 2,02 2,00

Area/pers m² 46 45 47

Z AC BD

Småhus 38 425 64 871 66 300

Lgh i fl.bost.hus 29 415 62 877 58 023

Lgh i övriga hus 1 571 2 543 2 227

Bostäder 68 411 130 291 126 550

4*småhus+ 2* lgh 215 672 390 324 385 700

Specialbostäder 3 258 13 300 9 004

Fritidshus 32 213 33 133 29 729

Invånare 132 054 274 536 249 693

Invånare/bost.enhet 1,90 2,11 1,97

Area/pers m² 48 44 46

A-REGIONER STOCKHOLM MALMÖ GÖTEBORG

Småhus 264 743 101 890 175 689

Lgh i fl.bost.hus 757 995 199 618 288 259

Lgh i övriga hus 18 765 5 184 5 968

Bostäder 1 041 503 306 692 469 916

4*småhus+ 2* lgh 2 612 492 817 164 1 291 210

Specialbostäder 51 577 21 558 26 000

Fritidshus 47 122 7 729 20 088

Invånare 2 350 377 689 004 1 055 949

Invånare/bost.enhet 2,26 2,25 2,25

Area/pers m² 48 44 46

En genomgång av statistiken för 2014, 2017 , 2018 och 2020 visar att i stort sett samma förhållanden rådde då; både på riksnivå och läns- och A-regionsnivå. Antalet bostäder var färre, men det var också antalet invånare.

I SCBs statistik kan man under Hushållens ekonomi/hushållens boende/Genomsnittlig bostadsarea per person efter region, hushållstyp och boendeform också se genomsnittlig bostadsarea. För hela riket gäller att den genomsnittliga bostadsarean är 42 m²per person. I Stockholms och Uppsala län ligger genomsnittet, 36 resp. 39 m², betydligt under övriga län där genomsnitten ligger mellan 41 och 48 m².

Vad behöver göras?

LEDARE I DAGENS INDUSTRI 27 JULI

2022-07-28T21:03:00.002+02:00

Behövs egentligen någon bolagsskatt?

Temat för toppmöten i dessa tider är Rysslands anfallskrig och konsekvenserna för energiförsörjning. Men alla på EU-kommissionen och andra internationella organ jobbar inte med dessa pressande frågor. Arbetet med ett nytt system för bolagsskatter är långt gånget och sysselsätter en mängd experter på internationell nivå och på finansdepartement och bolag runt om i världen.

Resultatet av detta arbete håller på att leda till ett nytt skattesystem där bolagsskatten inte automatiskt ska betalas i det land där bolaget har sitt säte eller där värde har skapats. Detta är anledningen till att Sverige, oavsett färg på regeringen, har försökt bromsa detta initiativ. Vi har ju stora exportföretag med endast liten hemmamarknad.

Samtidigt har G20-länderna enats om en global minimiskatt. Och under åren har det pågått en rad processer inom EU exempelvis om att bolag ska redovisa sin verksamhet offentligt land för land.

När EU agerar på egen hand rubbar det relationerna med USA. Och åtgärderna blir ett sorgligt kvitto på att samtliga de stora plattformsbolagen är amerikanska. Europa har misslyckats.

Allt detta drivs fram av en global debatt om att bolag betalar för lite i bolagsskatt. Ofta används endast ordet ”skatt”, som om bolagen inte betalar någon annan skatt än bolagsskatt. Och som om bolagsskatten skulle vara en dominerande skatteinkomst för länder. Så är det inte. Mindre än 10 procent av världens skatteintäkter kommer från bolagsskatten.

Svenska regeringar har alltid parerat bolagsskatten utifrån storföretagens perspektiv på den internationella marknaden. Länder med dåliga investeringsförutsättningar i övrigt, som infrastruktur och utbildningsnivåer har sänkt den ännu mer för att få investeringar. Avancerade länder har kunnat ha den på en högre nivå.

För att få en annan synvinkel på fenomenet kan man fundera över vad bolagsskatten egentligen fyller för funktion, förutom den uppenbara – att den begränsar investeringar och styr om verksamhet endast av skatteskäl.

Niclas Virin, länge direktör på Skatteverket och därefter mångårig skattechef på Handelsbanken, har ägnat mycket tid åt att försöka förklara varför bolagsskatten i grunden är feltänkt och onödig.

Företag beskattas i dag ungefär som om de var personer. Om det blir pengar över går en del av de pengarna till skatt.

Men det är skillnad. Niclas Virin uttrycker att företag bildas för att skapa de varor mänskligheten behöver för sin existens. När detta görs på ett effektivt sätt uppstår vinst. Denna används till investeringar, som inte har någon annan uppgift än att i framtiden kunna ha bättre möjligheter att producera varor och tjänster.

Bolagsskatten minskar denna möjlighet.

Företag ska naturligtvis vara med och betala för de samhällsuppgifter som man tar i anspråk. Men då bör man fråga varför överskottet i verksamheten ska vara en beräkningsgrund. Varför ska företag som går med förlust, och alltså förstör värden, i så fall inte vara med och betala?

En viktig grund för beskattning av personer är förmågeprincipen. Den som inte har några pengar ska inte behöva betala särskilt mycket i skatt. Men Niclas Virin visar på hur dåligt denna princip fungerar för företag, och frågar sig om ett företag med ett aktiekapital på 100 Mkr och som går med förlust har stor eller liten skatteförmåga? Har ett företag med ett aktiekapital på 5 000 kr och som gör en vinst på 100 000 kronor någon skatteförmåga? Det första företaget har för mycket kapital. Det andra – som beskattas för sin vinst – har alldeles för lite; vinsten och samhällsnyttan skulle vara större om det inte vore så kapitalfattigt.

Till saken hör att uttagna vinster, alltså pengar som lämnar företaget och går till fysiska ägare beskattas på annat sätt.

Beskattning av bolag är besvärligt. Vad exakt ska beskattas, och vem ska göra det? Det bäddar för bristande rättsäkerhet och blir ett slagfält för kortsiktiga politiker. EU använder bolagsskatten för att visa att man inte är en union för kapitalism, utan har förmåga att slå till mot företagen.

Bolagsskatten är en realitet. Den kommer inte att avskaffas, men det är nyttigt att då och då fråga sig vad den är bra för.

Tobias Wikström

tobias.wikstrom@di.se

CORPORATE BULLSHIT - KLARNA

2022-05-24T22:53:00.000+02:00

SvD rapporterar den 24 maj att Klarna gjort en kvartalsförlust på 2,5 miljarder kronor. Finansiärernas tålamod tycks vara oändligt. Men Klarna ska klara biffen.

"Vi ska vässa vårt fokus på kärnan i vår affär för att accelerera tillväxten på nyckelmarknader i USA och Europa", skriver Klarna.

Vilken affär? Det är väl företagets verksamhet. Vår affär? Ja, vilken annans affär skulle det vara? Kärnan? Vad är det som är kärnan? Vårt fokus? Vässa? Hur då? Varför har det inte skett för länge sedan?

Genom att växa snabbt tycks företaget bara ökat sina förluster. Nu ska tillväxten accelereras! Vad är det för nyckelmarknader i USA och Europa där det ska växa till?

"Den ekonomiska miljön i dag är uppenbarligen mycket mer volatil än 2021 när vi gjorde vår affärsplan", skriver bolaget. Vad tror ni om volatiliteten 2023?

Hur kan någon riskera sina pengar på någon som uttrycker sig på det viset? Och som hittills bara förlorat pengar. Och som har som affärsidé att få människor att konsumera på kredit.

BOSTADSBRIST (FÖLJETONG 5)

2021-11-17T12:20:00.001+01:00

Jag har i en serie inlägg kommenterat den s.k. bostadsbristen (senast den 16 augusti). Den 15 november skriver SvD, apropå att Lidingö inte tänker bygga utlovade hyresrätter och att Länsstyrelsen i Stockholm ser ett ökat motstånd mot byggande av hyresrätter i flera kommuner, att det i Stockholms län

tillkom över 90 000 nya bostäder i länet 2015–2020 samtidigt som befolkningen växte med 200 000.

Det stämmer bra överens med mina iakttagelser i inläggen att det normala är att det i genomsnitt bor 2 personer. Är detta rimligt? Har vi råd med en sådan bostadsstandard?

O & B 19 FÖRSKYLLAN

2021-11-11T14:11:00.007+01:00

Johanna Möllerström ger i en spalt i SvD den 11 november ordet FÖRSKYLLAN en ny innebörd. Kanske ett försök att ge ordet nytt liv. Det finns väl bara i uttrycket "utan egen förskyllan", som enligt SAOL betyder "utan egen skuld el. förtjänst".

Hon skriver "...samma effekt som när en förälder inleder en uppläxning av sitt barn med en förskyllan som barnet uppfattar som orättfärdig: den uppläxade slutar att lyssna".

Tja, varför inte? Men då måste den hittillsvarande innebörden ogiltigförklaras, eftersom Möllerströms användning av ordet inte går att använda i berömmande syfte, eller för att bara konstatera att någon oavsiktligt åstadkommit något.

O & B 18

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN 136 STATER OM BOLAGSSKATT

2021-10-10T22:29:00.001+02:00

Den 9 juli kom 132 länder och jurisdiktioner överens om en plan för att reformera internationella skatteregler och säkerställa att multinationella företag betalar skatt oberoende av var de är verksamma. Överenskommelsen är ett resultat av det arbete som pågått sedan 2014 under rubriken BEPS (Base Erosion, Prifit Shifting). Planen består av två "pelare". Pelare 1 syftar till att åstadkomma en rättvisare fördelning av vinster och beskattningsrätter mellan länder av de största multinationella företagen, vilka är vinnare av globaliseringen. Pelare 2 försöker att sätta ett golv för konkurrensen om företagsbeskattningen genom att införa en global minimiskattesats på 15 procent.

Förslaget fullbordades den 8 oktober då ytterligare ett antal länder slöt sig till överenskommelsen.

Det avses införas 2023.

En grundläggande idé för Pelare 1 är att "marknadsstaternas" intressen ska tillgodoses på bekostnad av produktionsstaternas och hemstaternas. En andel av vinsten (Belopp A) ska fördelas till berörda stater. Flera steg ska tas för att fastställa och allokera, t.ex. Tillämpningsområde (scope), dvs koncernnivå, Tröskel 1: globala intäkter över viss nivå och Tröskel 2: miniminivå på utländska intäkter. Ankytning till viss stat (Nexus). Intäkternas källa (revenue sourcing). Skattebas samt allokering av beskattningsbar vinst.

De verksamheter som träffas gäller Automated digital services (ADS), bl.a. sökmotorer, nätplattformar, nätspel och Consumer facing business (CFB), dvs. varor och tjänster som vanligtvis säljs till slutkonsumenter, licenser, franchising av immateriella tillgångar som är kopplade till tillhandahållandet av sådana tjänster. Läkemedel omfattas, däremot inte banker, försäkring och kapitalförvaltning.

Det är lätt att ställa sig skeptisk till möjligheterna att genomföra detta. Redan att åstadkomma en modell för koncernredovisning är ett problem. Förhandlingen om fördelningsnycklar ett annat.

Ceterum censeo tributum limitata turmae esse delendum

BOSTADSBRIST - FÖLJETONG 4

2021-08-16T19:36:00.237+02:00

Har vi verkligen bostadsbrist?

Hur många människor bor det i Sverige? Hur många bostäder finns det?

Det är det lätt att ta reda på, det är bara att gå in på Statistiska Centralbyråns hemsida. Gå in på Statistikdatabasen/boende/bostadsbestånd/antal lägenheter efter region och hustyp. Sen är det bara att klicka in sina önskemål om region, hustyp och år. Det finns fyra hustyper: småhus (friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus), flerbostadshus, övriga hus (byggnader som inte huvudsakligen är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnad avsedd för verksamhet eller samhällsfunktion) och specialbostäder (bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder mm).

Då kan man se att det 2020 i hela riket fanns 2 104 946 småhus, 2 585 221 lägenheter i flerbostadshus och 80 669 lägenheter i övriga hus. Sen fanns det dessutom 266 608 specialbostäder och 571 911 fritidshus, men låt oss bortse från dem, även om de till stor del fungerar som permanentbostäder.

Sen kan man gå in på Befolkning/befolkningsstatistik/folkmängd/folkmängd efter region, civilstånd, ålder och kön. Då kan man se att det totalt bodde 10 387 483 personer i Sverige 2020.

Hur många personer bor det genomsnittligt i en lägenhet? I ett småhus? Jag tror att den genomsnittliga lägenheten är dimensionerad för två personer och småhuset/villan för fyra. Om det är en riktig bedömning finns det bostadsutrymme för 4*2 104 946 + 2*2 585 221 + 2*80 669 = 13 751 564 personer. Det verkar finnas över 3 miljoner outnyttjade bostäder! Det bor bara 2,25 personer per bostadsenhet.

Ja ja, men bostadsbristen är framför allt koncentrerad till storstäderna, invänder någon genast. Nej, det visar sig att invånare per bostadsenhet ligger mellan 2,0 och 2,3 i samtliga län, utom i Uppsala och Jämtlands län som ligger på 2,32 resp. 1,90.

Så här förhåller det sig:

HELA RIKET

Småhus 2 104 946

Lgh i fl.bost.hus 2 585 221

Lgh i övriga hus 80 669

Bostäder 4 611 975

4*småhus+ 2* lgh 13 751 564

Specialbostäder 266 608

Fritidshus 571 911

Invånare 2020 10 378 483

Invånare/bost.enhet 2,25

Genomsnittsarea/pers m2 42

LÄN OCH A-REGIONER
AB C D

Småhus 281 950 71 672 62 123

Lgh i fl.bost.hus 759 186 92 794 73 428

Lgh i övriga hus 18 790 2 746 2 780

Bostäder 1 059 926 167 212 138 331

4*småhus+ 2* lgh 2 683 752 477 768 400 908

Specialbostäder 51 679 18 505 5 170

Fritidshus 72 808 18 062 20 237

Invånare 2 391 841 388 076 299 329

Invånare/bost.enhet 2,26 2,32 2,16

Genomsnittsarea/pers m2 37 41 42

E F G

Småhus 95 597 87 765 53 521

Lgh i fl.bost.hus 122 052 73 069 35 114

Lgh i övriga hus 2 337 2 921 2 637

Bostäder 219 986 163 755 91 272

4*småhus+ 2* lgh 631 166 503 040 289 586

Specialbostäder 13 299 9 784 7 982

Fritidshus 23 004 13 671 11 868

Invånare 467 276 364 953 202 247

Invånare/bost.enhet 2,12 2,23 2,22

Genomsnittsarea/pers m2 43 45 46

H I K

Småhus 69 433 17 744 44 069

Lgh i fl.bost.hus 48 540 9 822 30 849

Lgh i övriga hus 2 174 636 1 428

Bostäder 120 147 28 202 76 346

4*småhus+ 2* lgh 379 160 91 892 240 830

Specialbostäder 5 725 1 495 4 011

Fritidshus 31 729 12 296 13 330

Invånare 246 033 60 050 81 245

Invånare/bost.enhet 2,05 2,13 2,09

Genomsnittsarea/pers m2 47 45 46

LM N OPR

Småhus 283 954 90 478 353 864

Lgh i fl.bost.hus 330 389 54 874 423 775

Lgh i övriga hus 8 690 1 992 12 575

Bostäder 623 033 147 344 790 214

4*småhus+ 2* lgh 1 813 974 475 644 2 288 156

Specialbostäder 34 321 6 785 38 105

Fritidshus 44 533 25 035 77 603

Invånare 1 388 910 336 440 1 734 344

Invånare/bost.enhet 2,23 2,28 2,19

Genomsnittsarea/pers m2 43 45 41

S T U

Småhus 76 228 68 319 55 818

Lgh i fl.bost.hus 62 669 72 933 72 673

Lgh i övriga hus 2 146 3 096 2 050

Bostäder 141 043 144 348 130 541

4*småhus+ 2* lgh 434 542 425 334 372 718

Specialbostäder 6 986 8 497 7 373

Fritidshus 27 235 14 837 9 673

Invånare 282 906 305 715 277 228

Invånare/bost.enhet 2,01 2,12 2,12

Genomsnittsarea/pers m2 47 44 43

W X Y

Småhus 83 785 75 474 63 819

Lgh i fl.bost.hus 54 569 63 605 55 734

Lgh i övriga hus 3 239 2 184 1 915

Bostäder 141 593 141 263 121 468

4*småhus+ 2* lgh 450 756 433 474 370 574

Specialbostäder 6 577 7 167 6 047

Fritidshus 44 927 27 673 25 125

Invånare 287 681 287 631 244 663

Invånare/bost.enhet 2,03 2,04 2,01

Genomsnittsarea/pers m2 46 45 46

Z AC BD

Småhus 38 217 64 641 66 475

Lgh i fl.bost.hus 29 143 62 407 57 596

Lgh i övriga hus 1 569 2 554 2 210

Bostäder 68 929 129 602 126 281

4*småhus+ 2* lgh 214 292 388 486 385 512

Specialbostäder 3 258 13 160 8 886

Fritidshus 31 740 32 762 29 486

Invånare 131 064 273 220 249 649

Invånare/bost.enhet 1,90 2,11 1,98

Genomsnittsarea/pers m2 46 44 45

A-REGIONER STOCKHOLM MALMÖ GÖTEBORG

Småhus 263 267 101 613 174 820

Lgh i fl.bost.hus 747 367 195 235 281 818

Lgh i övriga hus 18 466 4 616 5 809

Bostäder 1 029 093 301 464 462 447

4*småhus+ 2* lgh 2 584 720 806 154 1 274 534

Specialbostäder 50 127 21 495 24 475

Fritidshus 46 474 7 855 20 276

Invånare 2 282 355 653 829 1 010 098

Invånare/bost.enhet 2,18 2,17 2,18

En genomgång av statistiken för 2014, 2017 och 2018 visar att i stort sett samma förhållanden rådde då; både på riksnivå och läns- och A-regionnivå. Antalet bostäder var färre, men det var också antalet invånare.

I SCBs statistik kan man under Hushållens ekonomi/hushållens boende/Genomsnittlig bostadsarea per person efter region, hushållstyp och boendeform också se genomsnittlig bostadsarea. För hela riket gäller att den genomsnittliga bostadsarean är 42 m²per person. I Stockholms län ligger genomsnittet, 37 m², betydligt under övriga län där genomsnitten med enstaka undantag ligger mellan 44 och 46 m².

Är det verkligen brist på bostadsutrymme? 44 m² är kanske inte så märkvärdigt för ett enpersonshushåll, men 88 m² för två och 132 m²för tre? Har vi inte bara vant oss vid tämligen generösa utrymmen, eftersom det inte kostar vad det är värt? Inte alla; många har det trångt, men genomsnittligt sett verkar vi bo rymligt. Fördelningen av bostadsutrymme verkar extremt skev.

Under tiden bygger vi nytt av alla krafter och förbrukar våra resurser på något som kanske egentligen inte behövs. Och dessutom skaffar vi oss ett underhållsåtagande under hundrafemtio år, som konsumerar resurser som våra barn och barnbarn skulle kunna använda för något de bättre behöver.

Vad behöver göras?

FYRA ELEFANTER ÄR STÖRRE ÄN FEM MYROR

2021-08-05T20:37:00.002+02:00

Emanuel Örtengren påpekar i SvD den 4 augusti med rätta att politiker vurmar för småföretag, men att det är bristen på nya svenska storföretag som borde oroa. Hans rekommendationer för att komma till rätta med problemet är att sänka de svenska skatterna på arbete.

Bra, men ännu viktigare för att företag - stora som små - ska växa (och betydligt enklare än genom att ändra på beskattningen av arbete) är att ta bort bolagsbeskattningen. Företagens tillväxt hämmas systematiskt med 20, 6 procent.

Vinstbeskattningen riktar sig direkt och uteslutande mot den aktivitet som möjliggör materiell välfärd. Den höjer avkastningskraven och motverkar därmed företagens investeringar. Därmed begränsas sysselsättning och lönebildning, konsumtion och utdelningsbar vinst, dvs. underlagen för individbeskattning. Med bolagsbeskattning kommer skattebeloppen att bekostas av individer genom att skatten övervältras på löntagare, konsumenter och aktieägare – ingen vet hur; allt beroende på tillfälliga elasticiteter på löne-, varu-, tjänste- och kapitalmarknaderna. Den skatt, som bolagen i avsaknad av bolagsbeskattning inte betalar, kommer förr eller senare att tas in genom individbeskattning.

Medan de företag som bidrar till världens välstånd tvingas avstå en del av sina vinster, slipper de som förstör redan befintliga tillgångar och resurser, dvs. gör förlust, betala för sitt skadliga beteende. Bolagsbeskattningen är extremt komplicerad och därmed en rättssäkerhetsrisk. Den internationella miljön gör problemen än större.

Till den del företag bör bekosta allmänna resurser, bör det ske i relation till företagens i anspråkstagande därav eller, där det är omöjligt, schablonmässigt t.ex. i relation till ägarkapitalet.

Bolagsbeskattningen skapar konkurrenssnedvridningar. Bolagsbeskattningen är ett resursslukande självskadebeteende. En guldgruva för skattekonsulter och en lekstuga för skatteakademiker.

Se här

LÅG SKATT FRÅN TECHJÄTTARNA

2021-07-29T13:08:00.001+02:00

SvD rapporterar den 28 juli om att Google och Facebook betalar för lite skatt i Sverige.

Det är klart att regler ska följas. Techjättarna konstaterar krasst ”att de följer alla lagar och regler”.

Ändå tycks stater (som disponerar över beskattningsrätten), politiker, journalister, debattörer och tyckare inte vara nöjda. Av någon anledning borde företagen betala mera i skatt än som följer av reglerna. Skatterna är en för liten del av vinsten, förefaller tanken vara.

Det tycks finnas en uppfattning att företag, liksom människor, ska göra rätt för sig och betala sin andel av det allmännas kostnader. Men beskattningens uppgift är att begränsa individernas konsumtion, så att även de som inte kan sälja sina tjänster på en marknad (statsledning, militär, rättsväsende, domstolar mm liksom barn, studerande, sjuka och gamla) ska kunna tillgodogöra sig produktionsresultatet. Förr i tiden gjordes detta genom att statsledningen tillgodogjorde sig produktionsresultatet in natura och genom vistelse på slott och storgods. Även allmogen fick betala in natura till överheter och kyrka. Arbetstagare fick ersättning i form av kost och logi. Produktionsapparaten fungerade som beskattningskälla.

Idag är denna ordning helt otidsenlig och vid närmare granskning en produkt av feltänkande: beskattningen träffar numera inte produktionen (varorna, tjänsterna) utan produktionsresultatet (vinsten). Denna beskattning svarar för enstaka procent av de totala skatterna (och kan av fundamentala ekonomiska skäl inte annat), medan individbeskattning i form av inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatter svarar för den alldeles överväldigande delen. Uppbörden av dessa skatter må ske från företag och arbetsgivare, men de är direkt relaterade till bruttobaserna arbetsinkomst och konsumtion.

Trots det ynkliga resultatet och de enorma komplikationerna att kontrollera och driva in företagsskatterna, tycks det ändå finnas en föreställning om att produktionen ska beskattas.

Varför?

Förr i tiden var beskattning av företag det enda möjliga. Ekonomin var stationär och varierade inte mellan åren, såvida det inte var missväxt. Hela produktionen konsumerades. Arbetsersättningen var lika stor som konsumtionsefterfrågan. Någon tillväxt var det inte fråga om. De senaste tvåhundra åren har emellertid ekonomin i västvärlden - och efterhand även i stora delar av världen i övrigt - vuxit. En del av produktionsresultatet har inte behövt konsumeras, dvs. vinst har uppkommit som har kunnat behållas inom företagen och investerats i produktionsanläggningar. En stor del av mänskligheten lever därför i välstånd. Det är denna vinst som beskattningen träffar.

Vinstbeskattningen riktar sig direkt och uteslutande mot den aktivitet som möjliggör materiell välfärd. Den höjer avkastningskraven och motverkar därmed företagens investeringar. Därmed begränsas sysselsättning och lönebildning, konsumtion och utdelningsbar vinst, dvs. underlagen för individbeskattning. Den begränsar företagens tillväxt. Den skatt som bolagen i avsaknad av beskattning inte betalar skulle för eller senare komma att tas in genom individbeskattning. Med bolagsbeskattning kommer skattebeloppen att bekostas av individer genom att skatten övervältras på löntagare, konsumenter och aktieägare – ingen vet hur; allt beroende på tillfälliga elasiciteter på löne-, varu-, tjänste- och kapitalmarknaderna. Det finns ingen anledning att begränsa företagens konsumtion eller ekonomiska handlingsutrymme.

Medan de företag som bidrar till världens välstånd tvingas avstå en del av vinsten, slipper de som förstör redan befintliga tillgångar och resurser, dvs. gör förlust, betala för sitt skadliga beteende. Till den del företag bör bekosta allmänna resurser, bör det ske i relation till företagens i anspråkstagande därav eller, där det är omöjligt, schablonmässigt t.ex. i relation till ägarkapitalet. Bolagsbeskattningen är extremt komplicerad och därmed en rättssäkerhetsrisk. Den internationella miljön gör problemen än större. Den skapar konkurrenssnedvridningar. Bolagsbeskattningen är ett resursslukande självskadebeteende. En guldgruva för skattekonsulter och en lekstuga för skatteakademiker.

Tänk om mänskligheten kunde göra sig av med detta onödiga och skadliga gissel.

VARFÖR MÅSTE MÖLNLYCKES TILLVÄXT BEGRÄNSAS?

2021-07-24T12:50:00.001+02:00

Benjamin Dousa skriver i en ledarartikel i SvD den 24 juli.

Eftersom bolaget (Mölnlycke) räddades så beskattas nu vinsterna i Sverige.

Vackert så. Men tänk så mycket bättre om vinsterna inte beskattats. Då skulle Mölnlycke växt och kunnat nettoinvestera 33 procent snabbare. Anställningarna och lönesumman skulle ha ökats (och beskattats med både inkomstskatt och sociala avgifter), produktionen och försäljningen skulle ha ökats (och beskattats med moms och andra konsumtionsskatter) och i den mån bolaget inte hade investeringsbehov och/eller aktieägarna krävde utdelning skulle ökade aktieutdelningar ha beskattats. De uteblivna bolagsskatterna skulle med råge ha ersatts med andra skatter.

I stället fick anställda, konsumenter och aktieägare bekosta bolagets skatter (vem skulle annars göra det?); vem som fick betala och hur mycket berodde på tillfälliga elasticitetsförhållanden på löne-, varu-, tjänste- och kapitalmarknaderna.

Företagsbeskattningen kräver med nödvändighet extremt komplicerade regler. Ständigt kompletteras reglerna när nya luckor och bristfälligheter upptäcks; senast ränteavdragsbegränsningarna, som inte ens Högsta förvaltningsdomstolen tycks kunna bemästra (läs t.ex. Stockholms tingsrätts dom stockholms-tr-t-17795-18-dom-2021-07-16.pdf (jk.se) ) i ett mål (Fortum Sweden AB) om skadestånd för påstådd underlåtelse av Högsta Förvaltningsdomstolen att inhämta yttrande från EU-domstolen. Målet belyser på ett tragikomiskt sätt svårigheterna att hantera både skattereglerna och de konsekvenser reglerna ger. Resurserna hos skattemyndigheter, domstolar, skattekonsulter och skatteakademiker förbrukas på något helt onödigt och sterilt.

Varför har vi en skatt på nettoinvesteringar? En skatt på den bas som utgör fundamentet för mänsklighetens stigande välfärd! Varför slipper företag som förstör det som redan finns betala för den skada de vållar?

Bolagsskatten är ett resursslukande självskadebeteende; konsulternas guldgruva och akademikernas lekstuga.

INTERNATIONELLT AVTAL OM BOLAGSBESKATTNING RYCKER NÄRMARE.

2021-07-10T12:28:00.006+02:00

Katastrofen är kanske bara några år borta.

Samtliga G20-medlemmar stöder förslaget till ett nytt globalt regelverk för hur stora multinationella bolag ska beskattas

skriver SvD den 10 juli.

Bolagsbeskattningen är ett resursslukande självskadebeteende till glädje endast för konsulter och akademiker. Det är en skatt på företagens nettoinvesteringar - en skatt på tillväxten - och dämpar därmed tillväxten. Företag som förstör det som redan finns behöver inte betala skatt. Bolagsskatten övervältras till 100 procent på löntagare, konsumenter och aktieägare och är endast en förtida beskattning av de inkomster som skulle tillfallit dem utan bolagsskatten. Hur och när övervältringen sker beror på tillfälliga och svårbedömda elasticiteter på varu-, tjänste-, löne- och och kapitalmarknaderna. Bolagsbeskattningen sänker dessutom avkastningen av investeringar och höjer avkastningskraven och dämpar därför investeringarna. Några ytterligare skatteinkomster tillför därför inte bolagsbeskattningen samhället. Bolagsbeskattning är extremt komplicerad och är därmed en rättssäkerhetsrisk. Se http://niclasvirin.com/varforbeskattassvskt.shtml

KONTAMINATION 24

2021-07-05T10:24:00.001+02:00

På måndag går deadline ut för Stefan Löfvens sonderingsrunda, skriver SvD den 2 juli.

Vart ska den gå?

Kontamination 23

MINIMISKATTESATS FÖR GLOBALA BOLAG. 15 %

2021-06-10T12:43:00.053+02:00

Dessvärre har G7-länderna kommit överens om en minimiskattesats på 15 % för globala bolag, skriver SvD den 5 juni. De länder som insett fördelen att inte beskatta bolagsvinster, eller tillämpar en mycket låg skattesats, lär göra allt för att komma undan. Varför ska man bestraffa företag som nettoinvesterar och höjer landets välstånd? Kanske kan skattebasen manövreras, särskilda investeringsavdrag, forskningsavdrag mm?

Det gäller nu för Estland att få gehör för att deras bolagsskatt räknas som bolagsskatt och inte utdelningsskatt. I praktiken är det detsamma som 0-skatt för bolaget och definitiv källskatt för mottagaren. Två sätt att undvika dubbelbeskattningen.

BANKSKATT

2021-05-24T18:03:00.001+02:00

I ett utkast till lagrådsremiss föreslår Regeringen en bankskatt med 0,05 % (senare 0,06 %) av bankens (i förekommandefall bankkoncernens) skulder. För svenska banker omfattas utländska koncernbolags skulder. För utländska banker omfattas endast skulder hänförliga till verksamhet i Sverige.

Det är alltså inte fråga om en inkomst-/vinstskatt utan närmast en objektskatt. Som alla företagsskatter bekostas skatten ytterst av kunder, anställda och aktieägare beroende på elasticiteter på arbets- och kapitalmarknaderna. Till skillnad mot andra objektskatter (energi- och miljöskatter mm) ger skatten inte något incitament till önskat beteende. Möjligen tvärtom, om ett svenskt eller svenskägt företag tar upp lån i utländsk bank.

MARKBESKATTNING I STÄLLET FÖR INKOMSTBESKATTNING

2021-05-16T18:58:00.004+02:00

Professorerna Lars Marcus och Holger Wallbaum vid Chalmers tekniska högskola föreslår i en artikel på DN Debatt den 15 maj en beskattning av mark snarare än fastighet och att inkomstbeskattningen avskaffas.

Tanken är inte så dum. Det vore skönt att bli av med inkomstbeskattningen med dess effekter på arbetskraftsutbudet och försök till kringgående. Inget hindrar att preliminärskatt ändå dras på lön och andra inkomstkällor motsvarande den beräknade fastighetsskatten.

Det är framför allt markvärdena som varierar med samhällsplanering och samhällsservice. Kvadratmeterpriser och lägesvärden kan relativt enkelt bestämmas områdesvis. Skatten skulle kunna tas ut på all mark för bostadsändamål, dvs. för såväl villor som bostadsrätter och hyresfastigheter. Byggnadsvärdena kan variera individuellt beroende på byggnadens storlek och standard och vara svåra att beräkna. En beskattning av bostadsmark speglar väl en persons levnadsstandard och skatteförmåga. Jag kan också tänka mig att byggnadsvärden överstigande t. ex. 10 miljoner kronor skulle beskattas. Därigenom skulle beskattningen få en progressiv profil och kompensera den borttagna inkomstskatten. Effekten av inkomstskattens progressivitet är synnerligen svårbedömd. En sådan progressivitet vid fastighetsbeskattningen skulle kunna dämpa kraven på återinförande av förmögenhetsskatt och arvsskatt.

Genom att beskattningen av löner och andra arbetsinkomster tas bort försvinner också det olösliga problemet med 3:12-beskattningen.

VILL USA SKÄNKA BORT BESKATTNINGSUNDERLAG?

2021-04-10T10:54:00.000+02:00

Knappt har diskussionen om harmoniering av bolagsbeskattningen eller förbud mot för låga bolagsskatter startat förrän Biden föreslår att de stora tech-bolagen ska betala skatt i konsumtionsländerna, rapporterar SvD den 9 april. Varför vill Biden skänka bort beskattningsunderlag? Vad vill han ha i stället? Hans finansminister Janet Yellen har ju just föreslagit ett golv för bolagsskattesatser, så var ligger hans dolda avsikt.

KOMMER USA ATT HÖJA BOLAGSSKATTEN?

2021-04-08T22:55:00.001+02:00

SvD skriver den 6 april om att USA behöver höja sin bolagsskatt för att finansiera stimulanspaketet efter Corona. Janet Yellen argumenterar för en global minimiskatt. Magdalena Andersson tycker det verkar intressant.

Katastrof