Niclas Virin

SKATTEINCITAMENT FÖR RISKKAPITAL

2012-02-01T10:15:00.006+01:00

Företagsskattekommittén har nu kommit med sitt första delbetänkande, SOU 2012:3, med rubricerade titel.
Kommittén föreslår två stödformer: riskkapitalavdrag och emissionskredit.

Riskkapitalavdraget är en skattekredit på maximalt 300 tkr per år för personer som investerar i nya företag. Avdraget ska betalas tillbaka när aktierna säljs.

Emissionskrediten ger bolaget uppskov med arbetsgivaravgifter i samband med att gör en nyemission. Pengarna ska betalas tillbaka i tre omgångar efter senast fem, sex eller sju år.

Förslagen är utformade så att de ger företagen en tidig likviditetsförstärkning samtidigt som de minskar två asymmetrier i skattesystemet som riskerar att snedvrida vissa investeringsbeslut. Den ena asymmetrin är att räntor på lån är avdragsgilla i företaget, medan utdelning till aktieägare inte får dras av. Denna asymmetri medför att avkastningen på investeringar som finansieras med eget kapital beskattas hårdare än avkastningen på investeringar som finansieras med lånat kapital. Den andra symmetrin rör den skattemässiga behandlingen av vinster och förluster. Bolagsvinster beskattas med 26,3 procent. Förluster får utnyttjas mot framtida vinster men det är inte säkert att de kan utnyttjas eftersom detta beror på framtida vinster.

Kommittén föreslår finansiering genom att avdragsrätten för representation slopas. Förslagen om riskkapital och emissionskredit innebär att företagens administrativa börda ökar samt att skattesystemet blir mera komplicerat.

Suck.

Ett redan otroligt komplicerat företagsskattesystem blir ännu mer komplicerat. Förutsättningarna för både riskkapitalavdraget och emissionskredten är behäftade med en lång rad restriktioner. Det blir mums för skattekonsulterna. Det är också endast fråga om skattekrediter som ska betalas tillbaka i framtiden.

Problemen med asymmetrin mellan låne- och riskkapital och mellan behandlingen av vinst- och förlust kan enkelt tas bort genom att bolagsskatten avskaffas eller åtminstone lindras genom att skattesatsen sätts ned rejält.

Ett mindre effektivt men löjligt enkelt sätt att reducera den asymmetrin i fråga om behandlingen av vinster och förluster, är att ta bort reglerna som begränsar rätten till förlustutjämning. Asymmetrin är nämligen inte bara beroende av att det - som kommittén anför - blir framtida vinster, utan framför allt av om det sker skiften eller förskjutningar av ägandet till bolaget. Jag kan inte se att kommittén kvantifierar problemet med asymmetrin, men den kan ju bara vara aktuell för företag som redan kommit igång så pass att det genererat vinster som beskattats. För ett nystartat företag som bara går med förlust och till sist försätts i konkurs, kan man knappast tala om asymmetrisk behandling. Medan assymetrin på grund av förlustavdragsreglerna drabbar företagen omedelbart, är risken för den symmetri kommittén tänker på beroende av att det över huvud taget uppkommer förlust och att den kommer nära i tiden. Vilket företag, nystartat eller med tillväxtambitioner, räknar med förlust (som inte senare kan återvinnas)? Det startas väl inte. Och förtjänar framför allt inte statlig stöd.

Reglerna om begränsning av förlustavdrag direkt destruktiva. Om uppfinnare, som efter ett antal år av kostnader äntligen är klar med sin produkt, tar in en ny delägare för att t.ex. finansera dess marknadsföring, går företaget miste om rätten till avdrag för sina förluster. Reglerna är extremt komplicerade. Ta bort dem.

Ledamöterna Ingemar Hansson (gd för Skatteverket) och justitierådet Anita Soldén Enerus anför i sin reserveration bl.a.

Av detta skäl samt för att vara förenliga med EU-rätten har förslagen, särskilt riskkapitalavdraget, blivit mycket komplicerade och skulle vid ett genomförande leda till att ett redan komplicerat skattesystem för delägare i mindre företag blir ännu mera komplicerat. Sådana tillkommande komplikationer leder till nackdelar främst genom att privatpersoner och företag får svårare att förstå och tillämpa skattereglerna. Detta leder till fler oavsiktliga fel, minskar skattesystemets legitimitet och kan även äventyra rättssäkerheten.
Mot denna bakgrund förordar vi i första hand att den finansiering som uppkommer genom slopat representationsavdrag används för att sänka bolagsskattesatsen. Även denna skatteändring mildrar de två ovan nämnda skattemässiga asymmetrierna om än i mindre grad och då utan att göra skattessystemet ännu mera komplicerat.

Sant.

Ingemar Hansson tillägger särskilt

Den årliga kostnad för hantering etc. av riskkapitalavdraget som anges av kommittén
avviker betydligt från den beräkning Skatteverket gjorde och överlämnade till sekretariatet. Den beräkningen slutade på en årlig kostnad på minst 25 miljoner kronor medan kommittén bedömer att den årliga kostnaden uppgår till 6,5 miljoner kronor.

Förutom reseverationerna av Hansson och Saldén Enerus har av kommitténs sex ledamöter två ledamöter och sex sakkunniga och experter har avgett särskilda yttanden. Reservationerna och yttrandena är välmotiverade och omfattande och sträcker sig över hela 45 textsidor. Bortsett från lagtext och diverse bakgrundsmaterial omfattar betänkandet i övrigt ca 250 sidor.

Ett sådant förslag bör inte genomföras. Särskilt som det finns bättre sätt.

Egendomligt nog har varken SvD eller DN kommenterat förslaget.

STEFAN LÖFVEN

2012-01-28T10:46:00.006+01:00

I Dagens Industri (papperstidningen) den 28 januari uttalar sig den nyvalde ordföranden för Socialdemokraterna och säger att han mycket väl kan tänka sig skatteincitament för att underlätta för nya företag.

Det betyder inte att vi ska sänka skatter för att det har ska bli bra. Men vi måste vara beredda att titta på om det finns skatter som hämmar tillväxt och nyföretagande.

Det gör det, Stefan. Bolagsskatten. Det är enligt Anders Borg den farligaste skatten för tillväxt och investeringar.

Tar man bort den sänks inte heller skattetrycket, om du är rädd för det. Du inser säkert att bolag inte kan bekosta sina egna skatter. Hur skulle det kunna vara möjligt?

SvD DN
SvD

GÅVOR ÄR INGEN TAXERINGSFRÅGA

2012-01-19T13:45:00.010+01:00

Laruent Leksells m.fl. debatt i SvD forsätter med en slutreplik den 18 januari. Deras i och för sig rimliga önskemål, att inte endast organisationer som ger ekoknomisk hjälp till behövande ska vara kvalificerade som mottagare avdragsberättigade bidrag, visar hur tokig lagstiftningen om avdragsrätt för gåvor är. Vad har Skatteverket, som är beslutande myndighet, för kompetens att avgöra det? Som det nu är är det avgörande ekonomisk hjälp, vilket Skatteverket också påpekat med stöd i praxis och i förarbetena till lagstiftningen.

OM nu bidrag till vissa ändamål ska stimuleras, vore det rimligare att de kvalificerade mottagarna utses av kompetent myndighet, varefter dessa får statsbidrag i relation till privatpersoners gåvor under året. Därmed skulle medborgarna ges ett direkt inflytande över vilka (utvalda) organisationer som förtjänar statens stöd, utan att det påverkar taxeringsorganisationen med granskning och registering av tiotusentals småbelopp.

Eller är det så jättekul att kunna göra ett avdrag i deklarationen att det motiverar kostnaderna för det? Kräver givmildheten verkligen att den egna gåvan (av delvis andras pengar) manifesteras med ett avdragsyrkande?

DN

BIDRAG TILL PALATSET

2012-01-16T16:54:00.005+01:00

Annina Rabe beklagar i SvD den 16 januari att företagen inte vill sponsra barnkulturhuset Palatset.

Nej, företagen väljer alltjämt att sponsra idrottsevenemang, där de vet att de kan få en tydlig återbäring på sin investering. De når många fler. De blir synliga på ett sätt som de ytterst sällan kan vara i ett kultursammanhang. Idrotten krånglar inte med integritetsfrågor och löper ingen risk att hamna i blåsväder för kontroversiella uttryck. Lägg därtill att Sverige är ett land där man av tradition värderar fysiska prestationer mycket högt, och ekvationen blir solklar.

Därtill är näringslivet mindre benäget att sponsra löpande kulturverksamhet. Ett innovativt projekt eller en ny oväntad idé är alltid roligare att lägga pengarna på än den dagliga driften. Palatset har allt det som sponsorer borde stå i kö för om kultursponsring vore ett realistiskt alternativ. Ändå saknas pengarna. Ändå saknas viljan hos stora delar av det svenska näringslivet. Än saknas en förenkling i skattelagstiftningen att göra avdrag för immateriella, icke tydligt mätbara värden.

Företagen får inte lägga ut pengar som inte kan motiveras affärsmässigt. Som medborgare får man i kompromissens namn acceptera att skatter går till sådant som ogillar. Som aktieägare och affärspartner måste man lita på att företagets pengar används för att skapa värden (inkomster). Det är det företagen är till för.

Aktiebolagslagen (2005:551) har i 17 kap. särskilda regler till skyddande av både aktieägares och borgenärers intressen i fråga om "värdeöverföringar från bolaget". I 5 § stadgas att bolagsstämman eller, om saken med hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse, styrelsen, får besluta om gåva till allmännyttigt ändamål, om det med hänsyn till ändamålets art, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt får anses skäligt och gåvan inte strider mot 3 §. (3 § handlar om skyddet för bolagets bundna kapital). Återbäringsansvar föreligger enligt 6 § för den som i ond tro mottagit värdeöverföring; bristtäckningsansvar föreligger enligt 7 § för den som medverkat till beslut om värdeöverföring.

Och skulle företaget ändå ge till ett ändamål som är verksamhetsfrämmande, riskerar det att inte få avdrag för beloppet eftersom det inte är en kostnad för inkomsternas förvärvande och bibehållande. Det problemet kan dock lösas genom att bolagsbeskattningen avskaffas.

VARAV SKA SKATTEN TAS?

2012-01-13T12:45:00.009+01:00

Sänkt bolagsskatt är inte viktigast skriver Elisabeth Thand Ringqvist och Annika Fritsch, Företagarna, i en debattartikel i Dagens Industri den 13 januari.

"Företagsskattekommittén riskerar att försvåra för småföretagen, eftersom det från början stått klart att uppdraget handlar om hur bolagsskatten ska sänkas – inte om", skriver de.

Vackert så. Det framgick också tydligt av statssekreterare Hans Lindberg anförande vid Svenskt Näringslivs seminarium den 16-17 juni 2011. Men det är skönt att få en bekräftelse från några i kommittéarbetet insatta personer.

Nej, för småföretag som inte växer och där hela överskottet tas ut som lön, spelar bolagsskatten ingen roll. Men bolagsskatten har så skadliga effekter att det ändå måste tas bort. Det är förmodligen den farligaste skatten för investeringar och tillväxt, enligt Anders Borg.

Och det finns inga andra uthålliga skattebaser än värdet av produktionen, dvs. lönesumman. Mänskligt liv förutsätter arbete, så vi kommer att fortsätta att arbeta även med höga skatter på lönekostnader, löneinkomster och konsumtion (som är ett annat sätt att komma åt samma skattebas). Skatter på bilar, alkohol och tobak är ett bra sätt att öka skatteuttaget på en del av samma bas, eftersom mänskligheten är som den är. Skatt på energi och bränsle kan förhoppningsvis dessutom styra beteendet, dvs. idealet är att det inte flyter in så mycket skatt alls.

Så sänkt skatt på arbete lär inte gynna företagare såvida inte sänkningarna avser skatterna eller arbetsgivaravgifterna endast på företagarnas egna inkomster. Med tanke på företagarnas betydelse för mänskligheten vore det kanske bra.

Men sänkt skatt på allt arbete är bara bra, om man anser att ett lågt skatteuttag är bättre för samhället än ett högt. Och det kanske det är.

Bolagsskatt är bara idioti. Avskaffa den. I det långa loppet blir det inte heller lägre skatteinkomster. Bara ökade investeringar och mindre krångel. Och ökad sysselsättning för andra än skattekonsulter och skatteprofessorer.

WHY ARE WE TAXING CORPORATE INCOME?

2012-01-12T22:10:00.004+01:00

Ett föredrag med just den rubriken höll jag vid ett seminarium arrangerat av Skatterättsligt Forum vid Handelshögskolan i Stockholm den 24 april 2006. I dag kan vi läsa ett inlägg med den rubriken i Tax.com av David Brunori

RÄNTESNURRORNA FORTSÄTTER

2012-01-11T11:01:00.005+01:00

Dagens Industri rapporterar den 11 januari upphetsat om att räntesnurrorna fortsätter. Stopplagen ett fiasko, skriker tidningen.

Det finns ett utrymme för argumentation om avdragets affärsmässiga betydelse. Det utrymmet har radikalt skurits ned genom ett antal domar i Högsta förvaltningsdomstolen den 11 november 2011 (bl.a. mål nr 7648-09). Fram till dess var det synnerligen motiverat att företag som hade räntekostnader yrkade sina avdrag. Det får antas att Skatteverket kommer att ha framgång i flera av de mål som anhängiggjorts.

Så storbolagen kanske inte "rundar regler och blåser staten" som DI så soignerat uttrycker sig.

Efter noggrannt övervägande ansåg lagstiftaren att det var rimligt att medge avdrag för räntekostnader (även om det var fråga om internräntor tillskapade i samband med en internöverlåtelse av aktier) om bara mottagaren beskattades i sitt land med minst 10 procent. Cypern är ett land (EU medlemsstat) som beskattar bolag med 10 procent. Skatteverket upprörs nu - enligt DI - för att bolagen utnyttjar sin rätt till avdrag för räntor till Cypern.

Det är alltså en medvetet avsedd begränsning av avdragsrätten - inte någon slarvig lagstiftarmiss - som företagen utnyttjar. Skulle detta vara osunt? Vilken lag ska företagen följa?

Allt detta är en helt onödig problematik.

Avskaffa bolagsbeskattningen, denna den farligaste skatten för investeringar och tillväxt, som Anders Borg säger.

SvD
DN

AVDRAGSRÄTT FÖR OEGENNYTTIGA GÅVOR

2012-01-09T12:49:00.011+01:00

Ett antal företrädare för gåvoberoende organisationer klagar i en debattartikel i SvD den 9 januari på att Skatteverket tillämpar den nyligen ikraftträdda lagstiftnigen om rätt till avdrag för vissa gåvor alltför snävt. Skatteverket framhåller i sin informationsbroschyr att

Med hjälpverksamhet bland behövande avses att man är ekonomiskt behövande.

Det finns andra behov än ekonomiska, är deras tanke.

Dessutom vill de att även företag ska kunna få avdrag för gåvor. De närmast raljerar över skillnaden i avdragsrätt mellan egennyttiga och oegennyttiga gåvor.

Det företag som vill ta ett ökat allmännyttigt ansvar får inte avdragsgillt skänka pengar till en social hjälporganisation i syfte att stärka sitt varumärke eller för att skapa mervärde och engagemang bland sina medarbetare. Vill företaget ”oegennyttigt” ge en gåva till kultur eller en idrottsorganisation så tillåts inte heller avdragsrätt.

Bara om samma gåva klassificeras som ett led i företagets marknadsföring, ja, då blir det ”egennyttig” reklam – och därmed avdragsgillt! Vi har vidare en situation i Sverige där en företagare kan ge en chokladkartong till sina anställda i julklapp, och göra det avdragsgillt. Däremot går det inte för samma företagare att skänka en julklapp till en hjälporganisation utan att han eller hon blir beskattad dubbelt upp.

En av underetecknarna är LAURENT LEKSELL, företagsledare i företag inom vårdtekniksektorn. Han borde veta bättre.

Om ett företag hade rätt - och genom skattesubventionering dessutom stimuleras - till avdrag för gåvor, skulle nog få personer våga teckna aktier.

Aktiebolagslagen (2005:551) har i 17 kap. särskilda regler till skyddande av både aktieägares och borgenärers intressen i fråga om "värdeöverföringar från bolaget". I 5 § stadgas att bolagsstämman eller, om saken med hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse, styrelsen, får besluta om gåva till allmännyttigt ändamål, om det med hänsyn till ändamålets art, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt får anses skäligt och gåvan inte strider mot 3 §. (3 § handlar om skyddet för bolagets bundna kapital). Återbäringsansvar föreligger enligt 6 § för den som i ond tro mottagit värdeöverföring; bristtäckningsansvar föreligger enligt 7 § för den som medverkat till beslut om värdeöverföring.

En gåva är således någonting helt främmande för ett aktiebolag. Det är i första hand en fråga för bolagsstämman att besluta om och därmed snarast en vinstdisposition. I andra hand en styrelsefråga. Även bolagets verkställande direktör anses inom ramen för den löpande förvaltningen få kunna lämna smärre bidrag eller gåvor (Karnov bokverk 2011/12, Aktiebolagslag, not 1119). Som aktieägare ska jag kunna vara säker på att företaget inte slösar bort de pengar jag satsat i bolaget på något som inte ger inkomster eller är främmande för bolagets verksamhet som den beskrivits i bolagsordningen. Som borgenär måste jag kunna räkna med att företaget beter sig affärsmässigt, så att jag kan räkna med att få betalt för mina fordringar.

Nu ger företag faktiskt bidrag och gåvor till olika ideella ändamål. Det får väl då antas att företagsledningarna kan motivera detta affärsmässigt, dvs. det bidrar till inkomstgenererinen - om inte annat så genom att ge företaget ett gott anseende. Det hindrar inte att domstolarna ändå vägrar företagen avdrag, vilket ju faktiskt innebär att de underkänner företagsledningarnas bedömning och därmed - i alla fall vid större gåvobelopp - underförstår att ansvariga kan ha gjort sig skyldiga till brott mot aktiebolagslagen och kan blir skadeståndsskyldiga och återbetalningsskyldiga.

Hela denna problematik kan undvikas. Om beskattningen av bolagens vinster avskaffades skulle frågan försvinna i tomma intet. Då skulle också företag - inom ramen för aktiebolagslagens regler - kunna besluta om gåvor och bidrag på rent affärsmässiga grunder.

Björne Sjökvist från Skatteverket gör ett försynt tillrättaläggande i SvD den 11 januari. Förmodligen utan effekt hos gåvokramarna.

Annina Rabe beklagar i SvD den 16 januari att företagen inte vill sponsra barnkulturhuset Palatset.

Nej, företagen väljer alltjämt att sponsra idrottsevenemang, där de vet att de kan få en tydlig återbäring på sin investering. De når många fler. De blir synliga på ett sätt som de ytterst sällan kan vara i ett kultursammanhang. Idrotten krånglar inte med integritetsfrågor och löper ingen risk att hamna i blåsväder för kontroversiella uttryck. Lägg därtill att Sverige är ett land där man av tradition värderar fysiska prestationer mycket högt, och ekvationen blir solklar.

Därtill är näringslivet mindre benäget att sponsra löpande kulturverksamhet. Ett innovativt projekt eller en ny oväntad idé är alltid roligare att lägga pengarna på än den dagliga driften. Palatset har allt det som sponsorer borde stå i kö för om kultursponsring vore ett realistiskt alternativ. Ändå saknas pengarna. Ändå saknas viljan hos stora delar av det svenska näringslivet. Än saknas en förenkling i skattelagstiftningen att göra avdrag för immateriella, icke tydligt mätbara värden.

STÖD TILL SMÅFÖRETAGANDE

2012-01-05T11:42:00.005+01:00

Martin Sullivan ifrågasätter i en intressant artikel den 4 januari i Tax.com den konventionella föreställningen om småföretagens stora betydelse för ekonomisk tillväxt och jobbskapande.

Det är väl ganska självklart att ett litet företag, som är litet för att det inte har kraft eller dess ägare inte behov eller intresse av att växa, inte har särskilt stor betydelse för tillväxt eller skapar nya (dvs. tillkommande) arbetstillfällen.

Däremot är det lilla företag, som strävar efter tillväxt och har rätta förutsättningar att växa, betydelsefullt för tillväxt och sysselsättningsökning. Det gäller bara att hitta dem.

Men det gäller också att inte hindra deras tillväxt. Det är mycket lättare att åstadkomma. För närvarande hindras tillväxten systematiskt genom en skatt på vinsten (dvs. tillväxten) av 26,2 procent.

Varför?

MOBILTERROR

2012-01-04T16:48:00.006+01:00

F.n. terroriseras jag på min mobil med SMS från något som har telefonnummer 71160. I går var det reklam för Viasat och Disney. I dag är det något som heter Mingla med stjärnorna på Idrottsgalan.

Vidrigt.

Vem ligger bakom detta?

Andra terrorister är Kindwalls bil och Mekonomen

NÄSTA TILL RAKNING: FORTUM

2012-01-03T11:18:00.006+01:00

Fortum har vägrats avdrag för ränteavdrag på drygt 1,6 miljarder kr genom lån till internförvärv av aktier skriver SvD den 3 januari. Sedan 2009 finns det regler mot rätt till avdrag för sådana räntor. Om Fortums avdrag belöper sig på 2009 och senare ligger bolaget nog rätt illa till. Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde den 30 november (mål nr 7648-09 m.fl.) sex mål och endast i speciella fall, t.ex. när internöverlåtelsen skett i nära anslutning till ett externförvärv, medgavs avdrag. Avdrag för ränta på grund av skuldsättning vid interntransaktioner i befintliga koncernstrukturer vägrades konsekvent, trots utförlig motivering av företagen.

Man kan undra hur Fortum resonerade. Det går ju alltid att chansa. Går det så går det. Och så gäller det att hitta en förklaring till förfarandet, som inte låter alltför krystad. De förhandsbesked som överprövades i ovannämnda domar hade ännu inte lämnats när deklarationen avgavs, så ingen kunde med säkerhet avgöra var gränsen för det tillåtna gick. Om inte annat går det alltid att försöka med att de svenska relgerna skulle strida mot EU-rätten.

Det är precis vad Fortums kommunikationsdirektör gör. Hon hävdar att Skatteverkets bedömning strider mot EUs direktiv om etableringsfriheten och den fria rörligheten för kapital. Det ansåg dock inte Högsta förvaltningsdomstolen i de nämnda domarna. Hennes argument är inte så dåligt ändå (eller var det inte när deklarationen avlämnades), för två ledamöter av Skatterättsnämnden ansåg att lagstiftningen stred mot såväl ränte- och royaltydirektivet som reglerna om etableringsfriheten.

Skatten på beloppet är 415 miljoner kr. Har fakta inte redovisats öppet riskerar bolaget dessutom skattetillägg med 40 procent därav.

Pikant är att bolaget enligt sin hemsida ägs till 50,76 procent av finska staten. Näst största ägare har 1,74 procent. Antalet aktieägare är 104.517 stycken.

Tänk att vi har en lag som ger utrymme för sådana divergerande uppfattningar om hur skatten ska beräknas. Varför?

Avskaffa bolagsbeskattningen denna farliga skatt för investeringar och tillväxt, enligt Anders Borg.

VEMS TANKE RÄKNAS?

2012-01-02T17:24:00.003+01:00

HANNA HALLIN, Chef Sektor3 – tankesmedjan för det civila samhället skriver i SvD den 2 januari att konsekvensen av den just införda rätten till avdrag för vissa gåvor kommer att bli att

ideella organisationer med begränsad budget kommer att anpassa sin verksamhet för att få mer resurser. Det är en ekonomisk morot för att minska medlemmarnas roll och röra sig mer mot vissa av regeringen utpekade verksamheter.

Staten kommer att styra. Vad det meningen?

Ja, vad kan man vänta sig? Om staten ska vara med och betala, vill väl staten ha ett ord med i laget. Annars kanske staten får vara med och bidra till organisationer som Hallin ogillar.

SKATTER OCH SOLIDARITET

2011-12-31T18:55:00.007+01:00

Skatter ersätter inte solidaritet resonerar Paulina Neuding i SvD den 31 december.

Välfärdsbygget kan ge intrycket att ansvaret för ens medmänniskor är upphandlat och outsourcat till staten, att omtanke är något som automatiskt dras från lönen.

Kanske det.

Desto mer förvånande att hon uppskattar avdragsrätt för gåvor. Den som ger 6.000 kr till godkända mottagare får en skattereduktion med 1.500 kr, dvs. 20 procent av ens givmildhet är outsourcat till staten.

Men även om man tycker att det är bra att givmildheten outsourcas, kan man ifrågasätta att detta har gjorts till en taxeringsfråga. Skattemyndigheten får - om reformen blir framgångsrik - hundratusentals småbelopp att ta ställning till och registrera. Varför kan inte godkända mottagare i stället rekvirera 25 procent från staten av det belopp som upp till 6.000 kr per givare mottagits under året av fysiska personer?

BOLAGSSKATTEUNDERLAGET URHOLKAS I USA

2011-12-30T13:10:00.008+01:00

Det amerikanska bolagsskattesystemet håller på att slå knut på sig självt. Enligt en artikel i New York Times den 29 december tillskapas fiktiva avdrag för värdestegringar på optioner till följd av en "quirk" i skattelagen. Tiotals miljarder dollar kommer den federala regeringen att gå miste om.

And it is one of the many obscure provisions buried in the tax code that together enable most American companies to pay far less than the top corporate tax rate of 35 percent — in some cases, virtually nothing even in very profitable years.

Bolagsbeskattningen i USA är oändligt mycket mer komplicerad än här. Men det är illa nog med den bolagsskatt vi har. Och värre kan det bli om Företagsskattekommittén föreslår begränsningar i rätten till avdrag för räntor.

Varför bolagsskatt? Onödig, skadlig, rättsäkerhetsriskabel. Den ger bara (kameralt) ca 5 procent av totala skatter och avgifter. I realiteten ingenting.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

VARFÖR BOLAGSSKATT?

2011-12-29T12:24:00.009+01:00

P J Anders Linder kommenterar på ledarsidan i SvD den 29 december den artikel som Rune Andersson skrev i DI den 27 december.

Varför komplicera bolagsskatten ännu mera genom att införa begränsning av avdragsrätt för räntor, när en kraftig sänkning gör ränteavdraget mindre värdefullt? Tas bolagsskatten bort helt, försvinner problemet automatiskt.

Varför ska vi ha en skatt som t.o.m. finansministern tycker är - inte bara farlig, utan - den farligaste skatten för investeringar och tillväxt?

RUNE ANDERSSON OCH BOLAGSSKATTEN

2011-12-27T21:08:00.007+01:00

Den svenska bolagsskatten måste sänkas till 15-20 procent. Det anser industrimannen Rune Andersson, som är ledamot i regeringens företagsskattekommitté enligt en artikel i Dagens Industri den 27 december.

Bra idé.

Detta ska finansieras genom att minska företagens möjligheter att dra av räntor, säger Andersson.

Idiotisk idé.

Varför ska bolagsskatteuttaget vara oförändrat till priset av ytterligare komplikationer?

Avskaffa bolagsbeskattningen helt så försvinner problemen med dubbla asymmetrier och alla andra problem som kommittén har fått i uppdrag att lösa. Konstlade konstruktioner med ränteavdrag kommer att upphöra.

Det är ju inte för att kompensera för en begränsad ränteavdragsrätt som Andersson föreslår sänkning av bolagsskattesatsen. En sänkning av bolagsskatten är bra i sig för tillväxt, välstånd osv. Dessutom förlorar ränteavdragsrätten i ekonomisk betydelse.

Jag föreslår att företagsskattekommittén får tilläggsdirektiv att utreda varför vi alls ska ha en så komplicerad och rättsosäker skatt som bolagsskatten, och som ger obetydliga skatteinkomster. Utred och precisera vad är det för omständigheter som gör att den är nödvändig.

Annie Lööf säger sin inte prioritera en sänkt bolagsskatt. Det gynnar bara dem som gör en rejäl vinst, säger C-ledaren till Dagens industri.

Hur tänker hon då?

Bolagsskatten är proportionell, dvs. alla bolag betalar skatt med samma procent av vinsten. Den som gör liten vinst (i förhållande till kapitalet) bidrar inte särskilt mycket till landets tillväxt och välstånd. Den som gör stora vinster (storföretag liksom småföretag) gör det. Så egentligen vore det bättre med en regressiv bolagsbeskattning. Den blir dock krånglig.

Bäst vore att avskaffa bolagsbeskattningen helt.

Anders Borg sa sig i höstas vilja sänka bolagsskatten redan i nästa budget. Han har också utsett bolagsskatten till den farligaste skatten för tillväxt och investeringar.

Sant.

Haka på där, Rune Andersson. Du har ju redan uppdragsgivaren med dig. Vem vill ha en skatt som är farlig för tillväxt och investeringar? Och som dessutom är helt onödig.

SKATTEVERKETS KARTLÄGGNING AV RÄNTEAVDRAG I FÖRETAGSSEKTORN

2011-12-22T22:03:00.006+01:00

Skatteverket har nyligen levererat den tredje kartläggningsstudien rörande ränteavdrag i företagssektorn. Regeringen har begärt sådana rapporter de tre senaste åren.

Några särskilt intressanta eller överraskande iakttagelser kan man knappast säga att Skatteverket har gjort. Tämligen tröstlös läsning. Redan i 2009 års rapport redovisades svårigheterna

med att få fram användbara uppgifter som på ett mer övergripande plan visade på problemens omfattning. Det finns ett mycket stort incitament till att av skatteskäl etablera koncerninterna skuldförhållanden och få höga ränteavdrag (ibland kan avdrag för samma ränteutgift medges i ytterligare ett land) som inte motsvaras av beskattning hos mottagaren och att dessa förhållanden skapas i mycket hög utsträckning och på olika sätt. Totalbilden är svår att ge, eftersom förutsättningarna varierar starkt.

Rent hanteringsmässigt har regelverket krävt mycket hög kompetens hos den personal som taxerat, reviderat och gjort rättsliga bedömningar med anledning av reglerna. Det har funnits och finns fortfarande en mängd olösta rättsfrågor. Mycket stora och kvalificerade resursinsatser har krävts för hela hanteringen. Inom det mycket smalt avgränsade område som reglerna gäller, får de efter Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden ändock i huvudsak anses fungera. Reglernas utformning med undantagsregler innebär dock en mycket hög belastning för Skatteverket. Fler företag än beräknat har åberopat undantagsreglerna. I de flesta fall sammanhänger svårigheterna i hanteringen med att en bedömning ska göras utifrån ett annat lands lagstiftning och förhållanden. Detta är oerhört svårt, kräver stora resurser och det har varit svårt att få vetskap om allt.

Vad är det man ödar resurser på? Varför? Inser ingen att skatten är onödig och skadlig? Netto ger den ingenting på lång sikt.

Ränteavdragsproblemet försvinner om bolagsbeskattningen avskaffas. Det skulle ge en massa andra fördelar också

NYA DIREKTIV TILL FÖRETAGSSKATTEUTREDNINGEN

2011-12-16T16:18:00.001+01:00

I novembernumret av Svensk Skattetidning som utkommit i dagarna finns en artikel som belyser bolagsbeskattningens komplexitet, onödighet, skadlighet och avsaknad av argument för sin existens. Artikelförfattaren föreslår nya direktiv till företagsskatteutredningen och avslutar artikeln på följande sätt.

Företagsskattekommittén har att ta ställning till fördelningen av företagsbeskattningen mellan bolagsskatt och ägarskatt. Den ska diskutera beskattningen av eget respektvie lånat kapital. Genom avdragsrätten för räntor anses lånefinansiering favoriserat framför egetkapitalfinansiering. Dessutom anses lånefinansiering erbjuda möjlighet till skatteflykt genom ränteavdrag, vilket påkallar en begränsning av avdragsrätten. Alternativt - eller rent av parallellt med inskränkning av ränteavdragsrätten - kan egetkapitalfinansiering göras förmånligare genom avdragsrätt för viss del av utdelning. Koncernbidragsreglerna och reglerna om underprisöverlåtelser fungerar dåligt i en internationell miljö, framför allt inom EU eftersom reglerna inte får förbehållas svenska företag. Skattestimulans till forskning och utveckling ska utredas. Avdragsrätten kan utvidgas; även om reglerna redan nu är tämligen generösa, har praxis intagit en snäv ställning till avdragsrätten. Ett annat sätt att öka avdragsrätten är att medge avdrag med mer än 100 procent av kostnaderna. Även sänkt beskattning av inkomster från forskning kan tänkas.

Förslag i linje med dessa direktiv kommer att innebära att ett redan otroligt komplicerat regelverk blir ännu mer komplicerat genom nya lättnadsregler, för att den negativa påverkan på företagen som en skatt på vinsten har ska lindras i syfte att uppnå ökat kapitalbestånd, ökade investeringar, höjd sysselsättning, produktivitet, BNP och välfärd.

Samtidigt finns det krav på att skärpa beskattningen genom att begränsa avdragsrätten för räntor och kanske avskaffa rätten till avsättning till periodiseringsfonder. Hur ska annars kravet på breddning av skattebasen kunna uppnås?

Resultatet kan inte bli annat än att kommittén måste föreslå ett system som i sig står i direkt motsats till normala ekonomisk-politiska önskemål. Som nämnts ovan markerar Regeringen att det är angeläget att företagssskattereglerna utformas så att de bidrar till en hög investeringsnivå och en snabb produktivitetsutveckling, vilket i sin tur främjar BNP. Hur ska detta kunna ske med en skatt som tar en fjärdedel av den vinst varmed sådana effekter uppnås? Reglerna ska kompletteras dels med lättnader så att de inte ger de negativa effekter en skatt på bolagsvinst oundvikligen har, dels med restriktioner som verkar skatteskärpande.

Varför ska vi ha en skatt som har uppenbart skadliga effekter och sedan i viss utsträckning begränsa dessa effekter?

Jag föreslår att kommittén får tilläggsdirektiv att utreda varför vi alls ska ha en så komplicerad och rättsosäker skatt som bolagsskatten, och som ger obetydliga skatteinkomster. Utred och precisera vad är det för omständigheter som gör att den är nödvändig. De hittills offentligen framförda skälen saknar grund eller - vad gäller det av Jeffery Owens framförda politiska skälet - är omoraliskt.

Gör det

ÄLDREVÅRDSVINSTER KVAR I LANDET

2011-12-16T10:54:00.004+01:00

Vinster inom äldrevården ska inte kunna föras utomlands, och regeringen ska reda ut om det finns systematik i de brister som avslöjats, säger äldreminister Maria Larsson (KD) i SvD den 16 december.

Utan bolagsskatt funnes det inga skäl att föra vinsten utomlands med en räntebetalning.
Avskaffa bolagsbeskattningen.

IRLAND TUFFAR PÅ

2011-12-15T10:28:00.003+01:00

Irland har tre svåra år med tuffa åtstramningar framför sig, säger landets finansminister Michael Noonan enligt en artikel i Dagens Industri den 15 december.

I budgeten för 2012 som nyligen godkänts av parlamentet höjs bl.a. momsen med 2 procentenheter.

DÄREMOT HÖJS INTE BOLAGSSKATTEN SOM ÄR 12,5 PROCENT.

Nej varför skulle Irland göra det? Varför försvåra landets återhämtning genom att hindra företagens tillväxt (redan 12,5 procent är 12,5 procent för mycket)? Det är ju företagens vinst (tillväxt) som ger landet tillväxt och välstånd. Varför stöta bort utländskt kapital som vill investera och verka i Irland? Varför höja avkastningskraven och risknivån på irländska investeringar?

Varför över huvud taget beskatta företagens vinster?

REVISIONSBYRÅERNAS OCH REVISORERNAS BESKATTNING

2011-12-13T14:17:00.003+01:00

Den gamla frågan om revisorers beskattning granskas nu av Skatteverket.
SvD
DN

CAREMA SKA BETALA LÄMPLIG SKATT

2011-12-13T11:23:00.011+01:00

Caremas vinst ska stanna och beskattas i Sverige.

Det är budskapet i den annons i DN den 13 december som riskkapitalisterna Magnus Lindquist, Triton, och Henrik Kraft, KKR, för fram. I en intervju i P1-morgon i Sveriges Radio intervjuas ML. Här ett utdrag ur intervjun.

Vad har fått er att ändra er om skattekonstruktionerna? ...slutsatsen har blivit att även om skatteuppläggen följer svensk lagstiftning, är det inte lämpligt för ett företag som bedriver äldreomsorg att ha dom.

Vad är det olämpliga? ----Folk upplever att i verksamhet som bedrivs med skattefinansiering och ägnar sig år äldreomsorg så blir det fel fokus. Mer en skattediskussion än en diskussion om kvalitet i äldreomsorgen. Även om skatteuppläggen följer svensk lagstiftning är det inte lämpligt för ett företag som bedriver äldreomsorg att ha dem.

Men det är ju lagligt. Varför ska ni följa andra regler än lagar? ---- Vi vill ha fokus på att utveckla Sveriges bästa äldreomsorg....Beslutet är en förutsättning för att inte behöva diskutera skatteupplägg utan få en fokuserad diskussion kring kvalitet i äldreomsorgen.

Hur mycket mera skatt ska ni betala? ----Det får vi se. Allt ska beskattas.

Ska ni betala tillbaka skatt om det nu bedöms som olämpliga konstruktioner?

Var (i vilken verksamhet) är det lämpligt med sådana här konstruktioner? ----Det får bedömas från fall till fall, från sektor till sektor. I äldreomsorgen blir det en felaktig diskussion om man ägnar sig åt skatteupplägg....Det är diskussionen - inte skatteuppläggen - som är felaktig. Skattemedlen ska användas på bästa möjliga sätt. Privata alternativ är bra. Där ska diskussionen vara - inte skatteupplägg.

Intervjuaren låter nästan förvånad själv över sina frågor. Man förstår honom. Varför är det så här? Frågorna kunde lika väl ha ställts till Anders Borg.

Det är vad folk tycker som fått bolaget att ta på sig en högre beskattning än vad reglerna kräver. Vad är det för rättssäkerhet? De företag som inte får lika stort fokus (f.ö. det vanligaste ordet i intevjun) kan följa reglerna och få lägre skatt. Man kan anta att i andra investeringar som riskkapitalbolag gör, kommer skatten att planeras bort när så är möjligt. Varför skulle de inte göra det, som intervjuaren undrade.

Varför är det bättre att 26,3 procent av vinsten går till staten än stannar kvar i företaget och där används för sitt ändamål? Varför är det bättre att de skatter som allmänheten betalat till landstingen för att finansiera äldreomsorgen går över till staten via skatt på effektivt bedriven verksamhet? Det är av högsta vikt för förtroendet för skattesystemet att de pengar som skattebetalarna betalar i skatt används till det som är tänkt, skriver t.ex. Monica Green(s) på sin blogg.

Fallet Carema är ett slående exempel på bolagsskattens destruktiva egenskaper - dels materiellt och verksamhetsstörande, dels juridiskt och rättssäkerhetsmässigt.

Vad är lämplig skatt?

Och Regeringen har lämnat ett uppdrag till Skatteverket att kartlägga och analysera förekomsten av skatteplanering i företag inom välfärdssektorn. I kartläggningen ingår att uppskatta frekvensen och omfånget av skatteplaneringen. Skatteplanering med ränteavdrag inom nämnda sektorer ska uppmärksammas särskilt. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2012. Håhåjaja.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

SvD
DN

NE BIS IN IDEM I HAPARANDA

2011-12-11T22:32:00.002+01:00

Haparanda tingsrätt har bett EU-domstolen om förhandsavgörande rörande dubbla domstolsprövningar av samma förseelse, skattebrott och skattetillägg, skriver SvD den 11 december. Jag antar att det är Europadomstolen som avses. Det är knappast en EU-fråga.

HD har tidigare ansett att det kan finnas visst utrymme för sådan dubbelbestraffning och återförvisade ett mål till Göta Hovrätt för erforderlig handläggning. Hovrättens dom har inte kommit än.

Nu har alltså Haparanda tagit initiativet och rundat både Hovrätt och HD för att få ett underlag för en egen dom.

BETONINGAR 4

2011-12-11T10:40:00.005+01:00

Nu riskerar man raseriutbrott även när man lyssnar till Sveriges Radios bästa program Godmorgon Världen. Moa Sultaninan Magnusson är ytterligare en i radion som excellerar i felbetoningar och betoningar av snart sagt vartannat ord.

EUs TOPPMÖTE

2011-12-09T14:45:00.005+01:00

SvD skriver den 9 december att man i ett brev som Frankrike och Tyskland skickat till EU:s ordförande Herman van Rompuy kan läsa att det behövs utökade finansiella regelverk, att ländernas bolagsskatter måste närma sig varandra och att det ska införas en skatt på finansiella transaktioner – de två senare röda skynken för Storbritannien och Irland.

Det är bara att hoppas att de står på sig. Anders Borg som - med rätta - har hävdat att bolagsskatten är den farligaste skatten för investeringar och tillväxt borde också haka på. Med tanke på hans reaktion på riskkapitalbolagens skatteupplägg börjar man dock tvivla.

Det förefaller som om frågan om både finansskatten (Tobinskatten) och bolagsskatten föll bort. Tack för det.