Nordic Taste & Flavour Centre

Eurosense 2018

noreply@blogger.com (Anonymous) — Tue, 04 Sep 2018 07:28:00 +0000

EuroSense 2018 - Dag 2

En av workshoparna under måndagen handlade om hur vår riktade uppmärksamhet (attention) kan påverka hur vi upplever

Hur doftar en jordgubbe?

och förstår dofter. Bland annat diskuterades dofterna av sött och beskt. Det är en vanligt förekommande förklaring av doft, trots att det egentligen är en smakaspekt. I studier visades att beroende på om doften parades med en känd produkt, eller om vi väl fick smaka på produkten så kom doften genom återkommande samstämmig förekommande med smak att associeras med smaken. Det kan troligen bero på vårt begränsade ordförråd för dofter. Jonas Olofsson från Stockholms universitet visade att vi antingen har dofter som är väldigt specifika (som vanilj) används väldigt lika av alla, men förekommer inte speciellt ofta. Medan ord som är mer generella, som tung doft, används ofta men skiljer sig väldigt mycket mellan olika individer. Kan vi då lära oss dofter? Beroende på hur vi väljer att fokusera på doften, från ett holistiskt eller analytiskt perspektiv vi kan lära oss olika aspekter av dofter. Men, fokus är ett nyckelord, bara genom exponering förändras inte vår doftigenkänning, vi måste fokusera på doften för att uppnå en skillnad. Hur kan vi då använda detta i industrin? Insikten om att dofter är svåra för individer att förstå indikerar att man kanske måste sätta mer ord på vilken doft vi vill att konsumenterna ska uppleva, för att sätta fokus i rätt nivå.

EuroSense 2018

noreply@blogger.com (Anonymous) — Mon, 03 Sep 2018 12:29:00 +0000

EuroSense 2018 - Verona, Italien

EuroSense är i full gång och Nordic Taste and Flavour Centre är naturligtvis där!

Första dagen på konferensen fick vi lyssna på 2 keynote speakers - John Prescott och Caterina Dinella.

John Prescott från Australien dök in i området perception-preferens. Det vill säga hur påverkar vår upplevelse av produkten vad vi föredrar, men också det motsatta, hur påverkar våra preferenser vad vi upplever? Prescott visade framför allt på de medierande faktorerna, som personlighetsaspekter och perceptuell känslighet. Utöver det har inlärning visat sig vara en viktigare faktor än vad man tidigare trott. Matneofobi hos vuxna är framför allt kopplat till återkommande kopplingar mellan ångestfyllda situationer och specifik mat (känt som "transference of emotion through evaluative conditioning"). Inlärningen börjar redan som foster där moderns konsumtion har visat sig inverka på vilka senare preferenser som sedan utvecklas.

Dinella från Italien lyfte behovet av en multidisciplinär ingång för att förstå preferens för olika typer av mat.

Varför äter vem vad och när?

Dinella lyfte bland annat fysiologi, biologi, psykologi, sociologi och ekonomi utöver sensorik som förklaringsgrunder för våra matpreferenser.

Slutsatsen från dagen är att vi kan lära oss att gilla det mesta!

Från insekter till 3D-printing – making sense?

noreply@blogger.com (Anonymous) — Thu, 31 May 2018 13:30:00 +0000

Under Nordic Sensory Workshop 2018 (se tidigare blogginlägg) presenterade Juhani Sibakov från Fazer sitt arbete kring produktutvecklingen av deras, kanske mest innovativa bröd någonsin (?), bröd med mjöl från syrsor. En limpa av Fazers nya insektsbröd innehåller hela 70 finmalda syrsor. Insekter är fortfarande inte godkända som livsmedel i Sverige men i Finland är det godkänt sedan några månader och Fazer genomförde mycket förarbete och konsumentundersökningar redan innan lagstiftningen gick igenom vilket har gjort att de är först ut på marknaden med denna ”läskigt” goda nyhet.

Insekter har sedan en tid nämnts under rubriken ”framtidens proteiner” vilket innefattar att hitta nya, hållbara och nyttiga livsmedelsingredienser och tekniker. Under temat framtid och hållbarhet berättade Matis (Holly Petty) om sitt arbete kring 3D-printing. Holly har främst arbetat med att ta tillvara fisk som riskeras att bli matsvinn och hitta nya metoder för att få fler konsumenter att äta fisk, också få vana fiskätare att äta fisk på nya sätt. Hennes arbete inspirerade alla deltagare och under hennes demonstration samlades alla deltagare framför 3D-printern med mobiltelefoner och kameror för att dokumentera det hela.

Sweden Food Arena!

noreply@blogger.com (Anonymous) — Tue, 29 May 2018 15:49:00 +0000

Sweden Food Arena

Sweden food arena lanserades i dagarna!

Det är en arena för företag och branschorganisatiner som ska bidra till en innovativ, hållbar och konkurrenskraftig livsmedelssektor. Hittills har ett 50-tal parter från hela livsmedelskedjan anknutit sig.

Vid invigningen i torsdags medverkande bland annat landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och Tillväxtverkets stf generaldirektör Lena Carlsson.

En av de prioriterade områdena för Sweden Food Arena är hälsa och smak! Det tycker vi på Nordic Taste and Flavour Centre är väldigt roligt. Vi hoppas att det ska leda till många intressanta projekt. Övriga prioriterade områden är cirkulär mat och digitalisering.

Det går bland annat att läsa mer på Tillväxtverkets hemsida:

https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/affarsutveckling/sweden-food-arena.html

Making Sense!

noreply@blogger.com (Anonymous) — Tue, 22 May 2018 14:19:00 +0000

Nu händer det mycket i sensorikvärlden och bloggen har mycket att rapportera om framöver! Missa inte vad som har hänt på Island, Irland och framför allt vad som händer i höst!

Nordic Sensory Workshop gick nyligen av stapeln på Island. Under två dagar fokuserade vi på Making Sense, hur vi kan involvera alla våra sinnen i både livsmedelsindustrin och en vidare kontext. Key-note föreläsare var Qian Janice Wang med föreläsningen ”Look, listen, touch: Multisensory influences in the eating experience”. Janice berättade bland annat om hur färgen påverkar upplevelsen av våra smak – något som visat sig vara kulturellt betingat! Vad tycker du? Är beskt grönt eller svart? Ett glas med blå vätska visade sig i Taiwan associeras med mint, medan i Storbritannien med förvånande hallon.

En annan multisensorisk influence Janice lyfte var hur vi placerar maten på tallriken. Ska den vara mitt i, eller på assymetriskt vid en kant? När olika försökspersoner fick bedöma gick priset från 11.65 pund när maten serverades assymetriskt till 15.35 pund för mitt i tallriken. Udda antal är istället något som appellerar, vi är villiga att betala mer för 3 bitar än för 4. Föreläsningen avslutades på eftermiddagen med en workshop, där vi fick smaka choklad, ost och vin med olika bakgrund och ljud. Här på bild två sorters choklad.

I kommande blogginlägg får vi även veta mer om vad föreläsarna från RISE kunde berätta!

En dag om aromer

noreply@blogger.com (Anonymous) — Tue, 20 Mar 2018 14:20:00 +0000

En dag om aromer...

Idag har vi haft en heldag om aromer. Vad är aromer? Hur byggs de upp och hur utvinner man aromer? Vi fick följa citronens väg från träd till citronolja. Anna Sjölund från IFF berättade om hur man bygger aromer. Varför kan vi inte bara blanda i lite frukt i vårt recept för att öka smaken av fruktighet? Vilka aromer väljs ut från exempelvis en jordgubbe för att skapa jordgubbsaromer? Anna berättade vidare om hur aromen är uppbyggd av en body med heavy notes, top notes tillsammans med kända flavor keys för att skapa olika delar av den slutliga karaktären. Vi fick dofta på blanda annat furaneol – som luktar sockervadd och allyl caproate – som doftar ananas, båda välanvända flavor keys.

Vi fick också lukta på kemiska ämnen blandat i fet mjölk och blandat i vatten och känna hur doften förändrades beroende av om det finns fett i den inblandade produkten eller ej. För att kunna identifiera en specifik frukt krävs mycket olika mängder aromämnen, för apelsin räcker det med 3 komponenter, banan behöver 7 komponenter och hela 348 komponenter krävs för att bygga smaken av jordgubbe. Slutligen fick vi smaka på tuggummi för att se om vi kunde identifiera smaken.
Jan-Olof Lundberg från Kokomi gav oss sedan en djupare förståelse för EUs aromlagstiftning och dess konsekvenser. Med början från vad ett livsmedel är enligt EU. Sedan vidare vad en arom är? Aromförordningen 1334/2008/EC är utgångspunkten för EUs lagstiftning. Aromförordningen innefattar inte bara aromer utan även livsmedel som innehåller aromer eller livsmedelsingredienser med aromgivande egenskaper. Ansvarig är alltid det producerande företaget, det är därför viktigt för alla företag att hålla koll på aromförordningen! Jan-Olof lyfte också det viktiga i att tänka på märkningen. Hur får aromer märkas? Vad finns det för olika typer av aromer? Aromprekursorer till exempel – koka en potatis och aromämnen går från 50 olika till 3 gånger fler. Jan-Olof pratade vidare om vad är naturliga aromer? Hur får vi använda äkta eller traditionell?

En viktig aspekt Jan-Olof lyfte är de ämnen som är begränsade i hur mycket de får användas – som till exempel coumarin (vanligt i kanel). Coumarin är något där intaget per capita har visat sig vara högt och är därför bland annat begränsat i frukostflingor och kanelsnäckor.

Maria Hansare från NordArom berättade om framtidens trender. Vad händer i världen? Och hur påverkar det aromer? Utveckling av aromer kan ta några veckor upp till 3 år. Då måste vi ha en aning om vilka preferenser som finns om 3 år. Vi fick höra om fidget spinners, avokado toast cocktails, hälsosamma ish-trender, grön ketchup, veganska popcorn och andra utvecklingar. Maria berättade om generation z som tröttnat på perfektion och snygg yta, som ”misslyckar sig framåt i livet”. Vad vil generation z ha? Hon lyfte hur deras vardag fylls av utmaningar och tester av udda kombinationer. Hur påverkar det vilka aromer vi utvecklar? Och vad vill vi med vår produkt? Årets smaker är fulla av retro och syrligt/örtigt.

Under eftermiddagen fick vi också en workshop kring arominteraktioner. Det började med en föreläsning av Dominique Valentin som berättade om smak och doft interaktioner. Kan vi prata om en söt doft? Hur påverkas upplevelsen om doft och smak är inkongruent? Hur påverkar miljön våra val? Patrik Libander introducerade GC-olfaktometri och alla fick sedan provlukta i en gc-olfaktometer. Vi fick sedan prova hur näsans adaptionsförmåga förändrar våra möjligheter för att identifera dofter. Det avslutades med en provsmakning av arominteraktioner i ett ceylonte från Sri Lanka, med hög styrka av tesmak i olika smakkombinationer.

noreply@blogger.com (Anonymous) — Wed, 18 Oct 2017 08:10:00 +0000

Välbefinnande på Europeiska Sensoriska Nätverket!

I förra veckan hade Europeiska Sensoriska Nätverket höstmöte. Temat för mötet var Välbefinnande, ett ämne som kan relateras till specifik mat, sensoriska egenskaper, den sociala kontexten, och relationen till hälsa och vår kropp. Arnaud Aubert höll keynote-anförandet och lyfte behovet av att ta hänsyn till de två viktigaste dimensionerna för våra känsloresponser: styrka (valence) och aktivitetsnivå (arousal). Vi kan både känna oss mer avslappnat positivt inställda (som en god kopp varmt te) eller mer aktiverat glada (av ny spännande mat). Aubert har främst inriktat sig på kosmetika, och visade en studie i hur välbefinnandet ökade om försökspersonerna spenderade längre tid i badrummet, och därmed tog längre tid för sig själva. Det torde vara möjligt att applicera på mat, desto längre tid du spenderar på att laga din mat till dig desto större borde välbefinnandet bli. I Arnauds studie hade det även eftereffekter på den totala upplevda stressen.

På samma tema hade ESN genomfört en större undersökning i 14 länder där konsumenters association till välbefinnande och mat undersöktes. Alla 9 686 respondenter skrev ner 4 ord som associerade med att känna sig bra, nu och i framtiden. De fick även skriva ner 4 associationer till mat och att må dåligt. Deras resultat visade på att framför allt så är det pizza, vatten och choklad som är associerat till ”feeling good”.

European Sensory Network går att följa bland annat via Twitter och på Facebook där de lyfter olika händelser på den Europeiska sensoriska forskningsvärlden.

Världens Mat!

noreply@blogger.com (Anonymous) — Fri, 13 Oct 2017 14:50:00 +0000

Inspiration om Världens Mat!

26e september inspirerades vi av världens mat i en heldagsseminarie på Santa Maria. Vi fick bland annat lyssna på Jennie Walldéns minnen från de första åren i Korea, och varför kåldolmar var en del av favoritmaten när hon var liten. Vi fick även smaka på ljuvligt god mat från Jennies restaurang.

Lisa Förare hade en hypotes kring vad vitlök kan göra för vårt intresse att testa nya smaker. Hon dök även ner i texturens inverkan på vad vi tycker om maten, hon lyfte att en av de stora texturförändringarna pågår just nu med en ökad efterfrågan på vegetarisk köttersättning. Kan vegetariska alternativ ge samma kött-textursupplevelse för en större del av befolkningen? Julia Kronlund från Sevan berättade om de marknadssegment vi kan nå genom att öppna sortimentet för olika kulturers mattraditioner.

Under eftermiddagen fokuserade vi på företagandet, hur vi kan nå kompetens från andra länder genom exempelvis Mitt Liv och matinkubatorn på Hisingen.

Vi avslutade dagen med att lyssna på Ana Gema Tolentino som är ny företagare med rötterna i Mexiko. Hon inspireras av chili och klassiska mexikanska produkter och skapar vackra smycken såväl som välsmakande chili. Mycket gott!

Styrelsemöte

noreply@blogger.com (Anonymous) — Fri, 06 Oct 2017 07:53:00 +0000

Diskussioner från styrelsemötet

Nyligen hade Nordic Taste and Flavour Centre styrelsemöte. Där diskuterades kommande seminarier och kurser: i november får vi lära oss mer om kryddor i Malmö. Läs mer om det i kommande blogg-post!

Det diskuterades även åt vilket håll forskningen går. Vad behöver våra medlemsföretag veta mer om för att alltid befinna sig i framkant? Bland annat lyftes multisensorisk upplevelse: hur smakar mat i olika ljud och ljusmiljöer? Hur kan vi bygga funktionell mat? Hur kan vi hjälpa micro- och småföretagare att beskriva sina produkter? Med mer medvetna konsumenter behöver företagare bättre kunna sensoriskt marknadsföra sina produkter. Varför är smaken av just dina tomater bättre än konkurrenternas?

Ny styrelsemedlem är Mihaela Mihnea som välkomnades på mötet. Mihaela har en lång bakgrund inom sensoriska studier. Hon har erfarenhet av både kemiska analyser och sensoriska tester. Hon disputerade på vin och smakupplevelser av vin. Hon har bland annat svarat på frågor som:

Hur beskriver olika kulturer smaken av syrah/shiraz?

Kan vi förutsäga vilken strävhet ett vin kommer att få?

Hur kan vi undvika smaker av bitterhet?

Kan vi skapa ”skydd” (coating) så att den bittra smaken inte upplevs i munnen?

Kan vi förutsäga hur ett vin kommer att åldras?

Vilka resultat får vi via kemiska analyser och vad kan vi få fram genom sensoriska analyser?

Mihaela har även lång erfarenhet av att träna paneler och bygga paneler för sensoriska analyser.

Mihaela hoppas kunna bidra till bland annat hur vin upplevs med olika produkter. Hur kan vi odla vin i Sverige? Men sensoriska kvaliteterna är av intresse även i andra produkter än vin. Vi vill gärna behålla bittra kvaliteter i maten, eftersom de har en positiv inverkan på bland annat tarmen. Men samma fråga kommer upp för juice och cider vill vi undvika den bittra smaken. Där ser Mihaela många utvecklingsmöjligheter.

Smak och Sensorik

noreply@blogger.com (Anonymous) — Fri, 15 Sep 2017 14:09:00 +0000

Smak och Sensorik - 7,5 hp

Nu har kursen för smak och sensorik dragit igång igen. Redan nästa vecka är det dags för det andra kurstillfället av tre under hösten.

Kursen svarar på frågor som:
- Hur fungerar människans sinnen kring smak och lukt?

- Hur kan vi använda analytisk panel och sensoriska metoder för utveckling av nya produkter?

- Hur säkerställer man sensorisk kvalitet hos en produkt med hjälp av en analytisk panel?

- Hur kommunicerar vi smak i marknadsföringen?

Vid det första tillfället berättade bland annat

Jonas Olofsson om lukt och smaksinne hos den åldrande befolkningen. Karin Wendin gick in på perceptionsprocessen och hur sinnena påverkar vår smakupplevelse. I slutet blev det laboration och övning med skillnadstester.

Är du intresserad av att vara med i kursen nästa gång den går så hör gärna av dig till Nordic Taste and Flavour Centre!

Världens mat

noreply@blogger.com (Anonymous) — Wed, 13 Sep 2017 10:49:00 +0000

Världens mat!

Nu är det bara 2 veckor kvar tills seminariedagen om Världens mat! Den går av stapeln den 27 september på Santa Marias huvudkontor. Det finns fortfarande möjlighet att anmäla sig, kontakta isåfall Cecilia Norman direkt på Cecilia.norman[at]ri.se.

Seminariet är en inspiration för att se hur vi kan möta efterfrågan hos olika etniska grupper. Vilka internationella och nationella smakpreferenser finns? Hur kan ert företag hitta passande kompetens för dessa smaker inom livsmedelsindustrin? Seminariet riktar sig till alla som arbetar inom livsmedelsindustrin, restaurangbranschen eller offentlig sektor, som vill inspireras av internationella smaker.

Under dagen får vi möta flera olika föreläsare med olika teman. Förmiddagen erbjuder fokus på internationella smaker, med Jennie Walldén, Lisa Förare Winbladh och Julia Kronlund. De kommer bland annat ta upp asiatiska och orientaliska smaker.

Eftermiddagen fokuserar på entreprenörskap och mentorsprogram. Vi får höra representanter från bland annat Mitt Liv, ett mentorsprogram för nyanlända, One Stop Future Shop som presenterar sin matinkubator, och får inspireras av framgångar hos Sevans och Santa Maria och lyssna på Ana Gema Tolentinos som med hjälp av matinkubatorn påbörjat sin resa som entreprenör inom mexikansk gastronomi.

Allmän information

Plats Santa Marias huvudkontor
Argongatan 2 D, Mölndal

Pris för att delta
1 500 kr för medlemmar i Nordic Taste and Flavour Centre
2 500 kr för icke medlemmar

Kontakta oss

För fullständigt program, andra frågor om seminariet, medlemskap i Nordic Taste and Flavour Centre kontakta:

Cecilia Norman, projektledare,
e-post: cecilia.norman[at]ri.se

Notera att maxantalet deltagare på seminariet är 35 personer.

Hoppas vi ses där!

noreply@blogger.com (Anonymous) — Tue, 12 Sep 2017 12:20:00 +0000

Sensoriktrender på Pangborn

Vad var de hetaste ämnena på Pangborn i år? Vi frågade Andréas Öbrink från Pernod Ricard som var på plats. Han pekade ut tre stora metodtrender.

En stor metodologisk fråga var kontext. Vad innebär det för produktupplevelsen när den avsmakas på olika platser. Vad händer med smakupplevelsen? Några hade börjat arbeta med ”living labs”, det vill säga flyttat bort konsumentpanelen från den sterila laboratoriemiljön och in i den ”vanliga” situationen men ändå i kontrollerad miljö. Andra alternativ är att låta konsumenter smaka hemma.

Hur påverkar det bedömningarna? Området diskuterades även för de analytiska testerna - ska det ske i kontrollerad labmiljö eller ska hänsyn tas till den multisensoriska kontexten.

Ett annat växande tema var neuroscience. Det började redan vid förra Pangborn, men har vuxit mer sedan dess. Joan Hawthorne berättade om hur de olika grundsmakerna aktiverade olika typer av centra i hjärnan och hur de processas. Neuroscience innebär också en ökad fokus på tekniska mätmetoder på människor: mäta hjärnans aktivitet utan att störa upplevelsen genom elektroner som sätts som en ”hjälm” på huvudet. Andra teknik-fokuserade metoder handlade om att mäta ansiktsuttryck i olika zoner för att avläsa känsloresponser till mat eller VR-glasögon för att se hur konsumenter agerade i olika miljöer, vilket varumärke som väljs på hyllan till exempel.

Ett tredje spännande tema var att kombinera metoder för att få en ökad förståelse och mer svar på data. Ett exempel var TDS-mätning tillsammans med preferens sk. TDL. TDS-mätning innebär att avsmakaren talar om när hen upplever en specifik doft eller smak över tid. Metoden kan användas både på en analytisk panel och en konsumentpanel.

Nästa Pangborn blir i Edinburgh lett av Joan Hawthorne, så då kan vi nog förvänta oss ännu mer fokus på neuroscience för sensorik. Spännande!

Återöppning av bloggen

noreply@blogger.com (Anonymous) — Fri, 25 Aug 2017 09:00:00 +0000

Nu återöppnas bloggen!

Efter att bloggen legat i vila under våren är det nu dags för ett återöppnande! Det ska bli väldigt roligt och spännande att åter komma igång med rapportering av vad som händer dels i Nordic Taste & Flavour Centres regi och i övriga sensorikvärlden.

Vi börjar med att berätta att igår avslutades Pangborns 12e symposium i Rhode Island USA. Pangborn är en mötesplats för sensoriker över hela världen, namngiven efter Rose Marie Pangborn. Rose Marie Pangborn var en pionjär inom sensorisk analys av mat. Årets Pangborn har varit den största hittills med över 1000 besökare från över 45 länder. Däribland Andreas från styrgruppen i NTFC, som kommer att berätta mer om vad som fångade hans intresse. Fram till dess finns här en länk till en föreläsning av Rosé Marie Pangborn om sensorikens betydelse för mat: https://youtu.be/zJLU7arltE. Vill ni läsa mer om vad som har hänt under Pangborn så har det twittrats därifrån under

hashtaggen #Pangborn17

Ett varmt återseende!

Kryddkvalitet – Så säkerställer du en god smak

noreply@blogger.com (Anonymous) — Fri, 18 Nov 2016 13:46:00 +0000

Peppar - Avskiljning av bär från stjälken

Kryddkvalitet –

Så säkerställer du en god smak

Kryddors egenskaper varierar kraftigt med dess ursprung

Kumarin i kanel är skadligt i höga halter, men har hälsobringande egenskaper vid låga halter, och innehållet varierar kraftigt i olika sorters kanel

Kryddor är en produktgrupp som ofta är utsatt för förfalskning. I vissa fall späds kryddor ut med jordnötsskal, vilket innebär en hälsorisk

...några intressanta axplock från seminariet "Kryddkvalitet – Så säkerställer du en god smak" som gick av stapel onsdagen den 16 november på SP Jordbruk och Livsmedel i Göteborg. En dag som förmedlade kunskap inom de flesta områden alla bör känna till som jobbar med kryddor; både inom kryddbranschen men också för alla som använder kryddor i livsmedelstillverkning. Anders Mattsson tog oss med på resa i kryddornas historia, samt förevisade hur kryddor odlas och hanteras världen över. Odling och skörd sker i stor utsträckning manuellt, vilket bl.a. medför stora risker för kontamination. Sandra Flodström guidade bland kryddornas kvalitetsegenskaper såsom smak, utseende och säkerhet, medan Daniel Molin talade om förfalskning i kryddbranschen och Christer Karlsson lärde oss mer om kontamination. ”Spice fingerprinting” är en ny teknik som kan användas för att identifiera kryddor och motverka bedrägerier, vilken presenterades av Saskia van Ruth. Allt som allt en spännande dag!

En smaklig affär - Lyft fram produktens egenskaper

noreply@blogger.com (Anonymous) — Fri, 21 Oct 2016 13:49:00 +0000

En smaklig affär -

Lyft fram produktens egenskaper

27 oktober anordnas Chark-SM i Eriksbergshallen i Göteborg. Temat för årets mässa är "Välj rätt väg till framtidens konsument". Varumärkesbyggande och "Det nya kommunikationslandskapet" står i fokus. Under eftermiddagen hålls workshops på olika teman däribland Nordic Taste & Flavour Centres "En smaklig affär - Lyft fram produktens egenskaper". Workshopen kommer att belysa hur ICA, Atria, KLS Ugglarps, Solina, Coop och Sigill Kvalitetssystem i samverkan med SP Food & Bioscience tagit fram ett smakspråk för smala korvar (grill-, wiener och prinskorv) samt även nötkorv. Vi ser fram emot givande diskussioner där smaken sätts på prov! Ni är varmt välkomna att besöka oss i vår monter (SP:s monter, nr 32) och delta i vår smaktävling samt dela med er av de utmaningar ni ser för branschen inom smakområdet. Vi ses!

Nordens superbär - Är surt nyttigt?

noreply@blogger.com (Anonymous) — Thu, 06 Oct 2016 13:50:00 +0000

Nordens superbär - Är surt nyttigt?

Kimmo Rumpunen, forskare och växtförädlare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, jobbar med att göra vinbär och havtorn smakligare d.v.s. mindre sura. Hur vi uppfattar ett bär handlar om balansen mellan socker och syra. Ett bär med lägre syra kommer att uppfattas sötare trots att sockermängden är densamma.

Havtorn och rönnbär är de suraste bären vi har i Sverige. De flesta bär är som surast i de tidiga mognadsstadierna. Det finns ett evolutionärt syfte i detta, nämligen att bäret vill reproducera sig och därför inte bli uppätet. Syran är därmed till för att förhindra att bäret äts upp. Hör mer om Kimmos forskning och om den komplexa sura smaken.

Insektskorv - En del av det kommande proteinskiftet?

noreply@blogger.com (Anonymous) — Thu, 22 Sep 2016 06:45:00 +0000

Insektskorv - En del av det kommande proteinskiftet?

Kan insekter vara en del av lösningen på behovet av klimatsmarta proteiner?
Ja det anser i alla fall forskare vid SP Food & Bioscience och Högskolan i Kristianstad där man nu utvecklar en korv baserad på mjölmask. Att producera mjölmask har mycket liten miljöpåverkan i jämförelse med exempelvis nötkött. Vidare är mjölmasken ett hälsosamt alternativ då aminosyrasammansättningen är likvärdig samt att den innehåller mindre fett. En mild smakupplevelse gör att den lämpar sig för smaksättning. Det finns också potential för en svensk produktion. Nordic Taste & Flavour Centre är en del av referensgruppen i detta projekt. Vill du veta mer? Kolla på klippet, där SVT:s reporter provar läckerbiten. I november tävlar produkten som finansierats av Vinnova i en tävling för framtidens mat.

Smak & sensorik (7,5 hp) - Så smaksäkrar vi livsmedelsbranschen

noreply@blogger.com (Anonymous) — Thu, 15 Sep 2016 15:07:00 +0000

Smak & sensorik (7,5 hp)-

"Så smaksäkrar vi livsmedelsbranschen"

31 augusti gick startskottet för kursen Smak & senorik (7,5 hp) som är ett samarbete mellan Nordic Taste & Flavour Centre och Göteborgs Universitet. 30 st förväntansfulla deltagare från både livsmedelsbranschen (däribland AAK, Arla Foods, IFF, Löfbergs Lila, Orkla) men även studenter har tagit chansen att smaksäkra sin kompetens. Kursen ger ett tvärvetenskapligt perspektiv på området sensorik där områden såsom sensorisk grundmetodik, sensorisk marknadsföring, livsmedelskemi med mera ger en djup kunskap. Under dag två fick deltagarna bland annat prova på olika case med skillnadstester (tester för att se om det finns skillnad mellan produkter i t ex sötma etc). Nedan några bilder från dagen. Deltagarna fick lukta på olika koncentrationer av ananasarom, bedöma vilken handkräm de upplevde som "fetast" etc.

"Smörja, smörja, smörja...
Vilken kräm är "fetast" månntro?
Hur bedömer vi det på ett objektivt sätt?"

"Hmm luktar den här lika mycket ananas som i det förra provet?"

Färskpressad juice - En trend som provocerar

noreply@blogger.com (Anonymous) — Wed, 24 Aug 2016 10:29:00 +0000

Färskpressad juice

"En trend som provocerar"

"Under de senaste åren har utbudet av juicebarer fullkomligt exploderat dvs barer där hälsosamma frukt- och grönsaksjuicer blandas med samma precision och allvar som avancerade cocktails..."

Lyssna här

(klicka på "lyssna från delad tidpunkt" på högersidan)

noreply@blogger.com (Anonymous) — Fri, 15 Jul 2016 09:13:00 +0000

UTBILDNING

Kryddkvalitet

"Så säkerställer du en god smak"

Kvaliteten på de kryddor vi använder är avgörande för att skapa välsmakande livsmedel. Kryddor förhöjer vår upplevelse av njutning och rätt komposition ger ”ljuv musik till livsmedlet”. För att skapa såväl som att bibehålla en god livsmedelsaffär krävs kunskap inom området kryddkvalitet för att kunna säkerställa den goda smaken.

Nordic Taste & Flavour Centre tillsammans med de ledande företagen inom kryddbranschen Santa Maria, Solina, Culinar och Anders Mattsson Agentur inbjuder dig till en dag där vi sätter fokus på den kunskap du behöver. Läs mer och anmäld dig här.

Challenge Bootcamp - Future in Flavours

noreply@blogger.com (Anonymous) — Fri, 15 Jul 2016 09:01:00 +0000

Challenge Bootcamp – Future in Flavours

Nordic Taste & Flavour Centre tar nu nästa steg i sin utveckling mot att bredda sin verksamhet. Förutom seminarier, utbildningar och kurser kommer de nya satsningarna innebära att initiera projekt där företag samverkar kring gemensamma frågeställningar.

Den 15 november tar vi smaken till en ny nivå och bjuder in till en Challenge Bootcamp – Future in Flavour på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Food and Bioscience i Göteborg. Läs mer och anmäl dig här.

Smakcentrum växlar upp verksamheten

noreply@blogger.com (Anonymous) — Wed, 22 Jun 2016 13:09:00 +0000

Smakcentrum växlar upp verksamheten

Nordic Taste & Flavour Centre, smakcentrumet som tillhandahåller kunskapshöjande aktiviteter för livsmedelsföretag, tar nu nästa steg i sin utveckling mot att bredda sin verksamhet. Förnyat förtroende från VGR såväl som finansiering från Tillväxtverket möjliggör nya satsningar.

Förutom seminarier, utbildningar och kurser kommer de nya satsningarna innebära att rådgivning erbjuds i frågor kring smak och sensorik . Centret kommer även att initiera projekt där företag samverkar kring gemensamma frågeställningar. Detta kommer att stärka kompetensen och innovationskraften hos företagen i regionen. Mer riktade satsningar kommer också att göras för att engagera små och medelstora företag.

”Vi tror på smak som konkurrenskraft” säger Maksim Pettersson Löfgren, projektledare och tillägger ” Att få kunskap inom sensorik är för många ögonöppnaren till att skapa produkter som håller i den allt hårdare konkurrensen. Via en höjd kompetensnivå är vi övertygade om att den svenska livsmedelsnäringen kan växa. Därför fortsätter vi kampen för den goda smaken!”

Sammanfattning av senaste seminariet

noreply@blogger.com (Anonymous) — Mon, 23 May 2016 11:54:00 +0000

Smakliga val med hälsan i fokus

I torsdags arrangerade Nordic Taste and Flavour Centre seminariet "Smakliga val med hälsan i fokus". Precis som det låter var temat för dagen både smak och hälsa. Ett antal föreläsare med olika bakgrunder och infallsvinklar var inbjudna för att belysa detta intressanta och aktuella ämne.

Fredrik Davidsson

MMM - Yummi!

Martin Yeomans (Professor of Experimental Psychology, University of Sussex) skulle inlett dagen men då han tyvärr blev hastigt sjuk ersattes han av Fredrik Davidsson (Entreprenör). Stort tack Fredrik att du med så kort varsel kunde komma och föreläsa!

Fredrik Davidsson vill bidra till en hållbar värld genom att få oss att äta insekter. Fredrik berättade att föredelarna med insekter som mat är att de är enormt resurssnåla att föda upp, gällande vatten och energiförbrukning och de är också väldigt nyttiga och har ett högt proteininnehåll. Det stora hindret som Fredrik ser det är inte äckelfaktorn, att vi i västvärlden inte är vara att äta insekter, utan det är smaken. Han efterfrågar någon ny typ av kryddning, tillagning som skulle kunna anpassas till just insekter. Kanske någon i smaksättningsbranschen som kan tänkas nappa?

Tim Nielsen

Därefter höll Tim Nielsen (Docent) och Emma Bragd (Experimentell specialist) från SP Food and Bioscience en presentation om hur salt kan reduceras med bibehållna sensoriska kvaliteter. Idag äter vi mer än dubbelt så mycket salt (NaCl) än vi ska, 12 g istället för maximalt 6 g. Detta får stora konsekvenser på folkhälsan och något måste göras!

Olika potentiella metoder för saltreduktion som nämndes var:

- - Lagstiftning

- - Smygsänkningar

- - Mineralsalter

- - Smakförstärkare, kryddor, örter och aromer som kan ge en upplevelse/koppling till sälta även om det inte är saltare

Electro fork

- - Processtekniker

- - Saltets geometri och fördelning i produkten. Mer finfördelat salt ger ökad upplevelse av sälta.

- - Electro fork
Är detta framtidens lösning, månne? En elektrisk gaffel som stimulerar receptorerna för sälta så att vi upplever att maten är salt även att den inte är det…

Emma Bragd

Emma Bragd berättade därefter om projektet ”Dynamisk Smakupplevelse” där man undersökt hur den upplevda saltintensiteten påverkas av saltets distribution i produkten. Resultatet visade att trots samma koncentration av salt i de olika produkterna upplevdes de som olika salta, produkten med mest salt ytterst upplevdes som saltast. Detta visar att med en genomtänkt strukturdesign kan den upplevda saltintensiteten optimeras.

Lisbeth Christensson och Ulf Börgesson

Efter lunchen höll Lisbeth Christensson (Byråledare/strategisk projektledare) och Ulf Börgesson (Copywriter) från Plentymore Reklambyrå en presentation om goda varumärken ur ett gastronomiskt perspektiv. En väldigt intressant presentation som bland annat lärde oss om vikten av att arbeta med sitt varumärke.

Lisbeth och Ulf pratade också om Robert Cialdini (socislpsykolog Arizona State University) och hans teorier om de sex metoderna att påverka och hur dessa kan användas i kommunikation och marknadsföring.

- - Gillande – Vi köper av dem vi tycker om

- - Auktoritet – Vi köper av dem som vet vad de talar om

- - Brist – Vi köper det alla inte kan få

- - Social bekräftelse – Vi köper det alla andra köper

- - Återgäldande – Vi köper av den som ger något

- - Konsekvens – Har vi sagt a säger vi b

De gav också exempel på hur de arbetar med Solina och vad de vill få kunden att uppleva och känna genom sin kommunikation baserat på attityderna ”veta”, ”göra”, ”känna”.

Gunnar Hall

Därefter höll Gunnar Hall (PhD), SP Food and Bioscience, en presentation om projektet GYMSEN och hur man kan träna sina sinnen med sensorik gymnastik. Gunnar visade resultat från ett antal tidigare studier som visat på gott resultat vid ”olfactory training” vid olika sjukdomstillstånd. I projektet GYMSEN ingår forskningsinstitut från Spanien, Italien, Grekland, Tjeckien och Sverige. Försökspersonerna är äldre människor och de delas in i kategorierna aktiva friska, inaktiva friska, institutionaliserade och dementa (milt). Efter inledande frågeställningar och lukttester tränas försökspersonerna med kända dofter (apelsin, tomat, choklad och ost) för att sedan utföra samma test igen. Därefter utvärderas resultaten och beräknas vara sammanställda efter sommaren. Spännande! Vi ser fram emot att höra om detta!

Jonas Nordström

Sista föreläsaren för dagen var Jonas Nordström (Docent i Nationalekonomi) från AgriFood Economics Centre, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. Titeln på föreläsningen var "Smak före hälsan?" och Jonas berättade om studier som han gjort där han undersökt hur konsumenten värderar produkters smak och hälsoaspekter. I en av studierna fick försökspersoner blindtesta ett antal brödprover respektive chipsprover där samma prov förekom två gånger och var omärkt en gång och märkt med ett hälsopåstående andra gången. Det märkta provet fick högst smakbetyg för både bröd och chips. Det fanns också en statistisk signifikant skillnad i betalningsvilja där man var beredd att betala över 10% mer för produkten med hälsopåstående.

Följande slutsatser drogs av studien:

- För producenter och handel: Ingen risk från ett "smak perspektiv" att använda sig av en hälsomärkning

- "Hälsosamt" smakar inte sämre

- Smak är viktigt och reducerar betydelsen/mervärdet va hälsomärkning

- Framning av budskapet: Smak först, hälsa sedan. Tex. Smakrik och nyttig ost.

- Folkhälsoperspektiv/Handel: Utveckla hälsosamma produkter som smakar bra.

Tack alla som deltog i seminariet, både föreläsare och åhörare!

Inom kort kommer presentationerna upp för våra medlemmar på Nordic Taste and Flavour Centres hemsida.

Smak före hälsan?

noreply@blogger.com (Anonymous) — Wed, 04 May 2016 14:11:00 +0000

Smak före hälsan?

"Det är inte alls säkert att konsumenter tar till sig information eller låter sig påverkas av ekonomiska styrmedel som kommer från officiellt håll när det till exempel gäller att påverka dem att handla miljömässigt hållbart. Konsumenter undviker notoriskt att ta till sig information och värderar ofta smak och pris högre vid köptillfället än vad de säger sig göra om man frågar dem innan"

Detta skriver Handelsrådet i en rapport gällande hur man kan styra konsumenter mot miljövänligare och hälsosammare produkter. Ta chansen att ställa dina frågor kring konsumenternas beteende i köpsituationen till forskaren Jonas Nordström, docent i nationalekonomi på AgriFood Economics Centre, under vårat kommande seminarium.

Är det fel att dricka sina kalorier?

noreply@blogger.com (Anonymous) — Fri, 29 Apr 2016 09:04:00 +0000

Är det fel att dricka sina kalorier?

Vi hör i dagsläget om att vi bör undvika att konsumera kalorier i drickbar form. Detta eftersom kalorierna inte har en lika mättande effekt som fiberrika grönsaker, grovt bröd etc. Men måste det vara så? Hur kan vi göra de flytande kalorierna mer mättande?

Detta undersökte Martin Yeomans, professor i experimentell psykologi vid Universitetet i Sussex, i en studie där en drycks upplevelse påverkades genom små förändringar av konsistensen. När drycken blev något tjockare eller mer krämig gav den en mer mättande effekt vilket ledde till att deltagarna åt mindre vid nästa mål.

Om du vill höra mer om Martin Yeomans forskning gällande hur vi kan påverka matintaget via våra sinnesupplevelser rekommenderar vi ett besök på seminariet "Smakliga val med hälsan i fokus"