Att basera papperstidningen som produkt på att folk är beredda att betala i minst 17 år till anser jag är ditt andra misstag. Dagstidningen är funktionen ni säljer, denna funktion är bra och har i sin kvalitativa sammansättning ett värde jag spår att fler än 40- och 50-talisterna är beredda att fortsätta betala länge för. Den tryckta papperstidningen är en produkt med vilken folk konsumerar funktionen. Det är helt rätt att ni måste fortsätta experimentera med funktionen i nya kanaler och precis som jag skrev i ett tidigare svar kommer några dagstidningar att dö och några att överleva.

Medan funktioner i sig baseras på att ett behov behöver tillgodoses är produkterna mer ett sätt att nå ut med funktionen. Den tryckta tidningen som produkt har funnits i olika former under ca 400 år men bara varit under angrepp från nya konsumtionsmönster ett tiotal år. Alla produkter når slutligen ett stadium när de är dags att överge men det betyder inte nödvändigtvis att funktionen som fylls har upphört att existera. Ett exempel är övergången mellan analog och digital TV det är samma funktion men en helt annorlunda produkt.

12 månaders prenumeration av den tryckta tidningen kristianstadsbladet kostar 2196kr vilket inte täcker kostnaderna för att trycka och distribuera tidningen. Kristianstadsbladet och de flesta tryckta tidningar använder intäkter från annonsörer som vill nå ut med sitt budskap för att subventionera priset på tidningen för läsarna. Varför skulle dagstidningen behöva ändra sin grundläggande affärsmodell för funktionen när TV inte behövde göra det?

Huruvida dagstidningen måste gå mot att bli gratis är upp till varje ägare, gratis är förövrigt ett relativt begrepp. Som möjliggörs för slutkonsumenten enbart när någon annan betalar eller när kunden betalar för något annat eller för mer än funktionen. Att som företag söka sina affärsstrategier på forskning först när dessa teorier förenklas och därmed misshandlas i böcker med kunskap för mass-market anser jag vara högst oansvarigt.

"Innovation' isn't what innovators do....it's what customers and clients adopt."
- Michael Schrage

Ansvaret för den tryckta tidningen som produkt och bärare av funktionen dagstidning kontrolleras idag till merparten av tidningsbranschen. Vi har tidigare sett hur bra det gått för andra content baserade branscher när de väntat på att teknikdrivande företag skall skapa lösningar anpassade för deras luddigt kommunicerade behov. Medan musikbranschen höll kvar vid cd-skivan tog Apple kontrollen över produkten som bär deras funktion till konsumenten.

Ifall de rikstäckande och lokala morgontidningarna vill fortsätta vara äga sin funktion så är det dags att ta beslut eller snarare att börja leka. Trots att Kristianstadsbladet marknad är lokal är de faktorer som just nu bestämmer åt dem vilken produkt som skall bära deras funktion mer av det globala slaget. - Nej lösningar för digitalt papper är inte optimalt för tidningar, men hur tror ni att det någonsin skall bli det om ni inte aktivt är en del av ekvationen?

Beslutet att införa digital TV fattades 1997 men var helt implementerat först 2008, er bransch kommer dock inte att få 11 år att byta ut produkten som bär er funktion, det kommer marknadskrafterna inte att tillåta. Desto längre branschen väntar med att ta beslut om när en övergång skall vara klar desto mindre tid kommer ni att få till att genomföra nödvändiga organisatoriska förändringar och samtidigt tappa ointagligt utrymme till era verkligt lokala konkurrenter.

Genom att Amazon står bakom spridningen av det digitala pappret med en väl implementerad och tidigare testad affärsmodell för Kindle acceleras adoptionskurvan för lösningen. Att de står för trafikavgifterna som köp ger upphov till i mobilnätet innebär dessutom att de behöver strategiska partners på de marknader där Kindle kommer att säljas. Och om inte tanken på att behöva förhandla med Telia skrämmer er kanske detta, eller något av Googles många patent för annonser i digitalt indexerade och tryckta böcker och tidningar ter sig mer skrämmande.

"Think like a wise man but communicate in the language of people."
- W.B. Yeats

Den som själv tar initiativen som skapar marknaden och samtidigt väljer egna strategiska partners får automatiskt större möjligheter att diktera villkoren. Medan att vänta istället innebär att inrätta sig i befintlig struktur för att passa kundernas inlärda köpbeteenden. Teknik som bas för marknadsinnovationer är alltid lite för dyrt och har sällan gått bra att sälja till konsumenter genom att deklarera tekniska specifikationer. Den måste istället genom hållbara affärsmodeller göras ekonomiskt tillgängligare och marknadsföras med exemplifierade situationer och känslor. Tidningsbranschen kommer ha mycket att vinna på att rekrytera från och söka partners inom branscher för trådlös kommunikation som har vanan av att göra just detta.

Affärsmodellen TV-aktören SKY skapade sin marknad med under slutet av 70-talet är en bra bas för den tidningsbranschen måste implementera om de vill skapa sig en upphöjd position i kedjan. SKY valde att hyra satellit kapacitet och gjorde den tekniska utrustningen tillgängligare genom subventionering. De band upp konsumenten i en prenumerationsmodell och erbjöd exklusivt innehåll som innebar höga reklamintäkter. Genom att blanda in ingridienser från mobiloperatörernas modeller ges utrymme att kapa intäkter från andra aktörer beroende på hur nära kunderna ni väljer att positionera er i kedjan.

Svaret på frågan som ställs i titeln för den som inte lyckades klura ut det själv är att det tidningsutgivarna precis som Microsoft vägrar släppa taget om den funktionsbärande produkt som redan är död, vilket kan leda till deras egen undergång.

Fotnoter:

Enda skillnaden att läsa Dostojevskij på digitalt papper med tex Kindle mot vanligt är att du kan ha med dig alla hans böcker och 1400 till i handväskan samt köpa fler som hämtas direkt till enheten och tillåter dig börja läsa redan inom 1 minut efter köp. Bokstäver och bilder skapas när kantiga stenar roterar och visar olika nyanser av grått. Eftersom skärmen inte lyser är batteritiden upp till 2 veckor och ögonen blir därför inte mer ansträngda än vid vanlig läsning.

Att Amazon valt en proprietär lösning för sin produkt och affärsmodell är olyckligt men det placerar dem högt upp i strukturen och möjlighet att definiera en marknad som passar dem. Samtidigt som de har både kundbasen och affärssystemet för att popularisera lösningen, det finns dock redan och lär komma fler öppnare alternativ.

Att jag valt bort TV är av samma anledning att jag valt att inte skaffa en bil dvs att jag inte trivs med alternativen. Bil planerar jag att skaffa när pneumatiska motorer blir implementerade i bilar bortom konceptstadiet. Eller när Tesla Motors väljer att använda kapitalet från lyxmodellerna till att producera lite mer praktiska modeller.

Att TV inte passar mig i sin nuvarande form beror mestadels på att den nuvarande affärsmodellen med reklam är dåligt implementerad. Jag uppskattar reklam när den är relevant och anpassad för mig men jag ogillar när reklam är generisk och intrussive.

I helgen var jag hemma hos en vän där tvn stod på som en följd av slentrianen och hann innan kvällen tog fart se Boxers reklamfilm om att pausa live tv. För er som missat innehållet där den utan sedvanlig paus bryter rakt in i en film är budskapet att om du tar Boxers erbjudande så kan du pausa i en livesändning och slippa se reklamen.

TV-marknaden liknar på många sätt situationen på bilmarknaden, hos båda finns alternativa lösningar som lurar runt hörnet. Lösningar som kommer att skaka affärsmodellerna för drivmedelsföretagen och där deras förmåga för omställning avgör deras fortlevnad. Men där finns en viktig skillnad mellan branscherna när bilbranschens kris på beror på bristen på drivmedel som sammanfattas i oljeproduktionstoppen. Grundas istället TVs stundande kris i den ökade tillgången på drivmedel, senast var det Svenskarna och Internet 2008 från wii som rapporterade att Internet ersatt TV som främsta källa för information (16-35 år) och som främsta källa för nöje (16-25 år).

Därför är det väldigt intressant när kanaldistributörer offentligt utmanar affärsmodellen hos dem vars kanaler de distribuerar. Budskapet vad de vill att du skall köpa är ingen nyhet, inspelningsbara mediespelare med hårddisk har funnits länge och varför har öppet marknadsförts av andra även tidigare. Men på en marknad där tillgången av ett drivmedel hela tiden ökar är det intressanta att följa varje steg i övergången. I tidigare nämnd rapport berättas att 75% av svenskarna har tillgång till bredband vilket gör Sverige till en av de nationer som toppar i drivmedelstillgång.

Sverige är tack vare den stora bredbandspenetrationen en bra marknad att experimentera med tyngre distributionstjänster av digital media. Där aktörer genom att agera Bit Vendors interagerar enbart med digitala produkter och sköter distribuering och försäljning direkt över Internet. Två svenska aktörer är musiktjänsten Spotify och filmtjänsten Ameibo även mer internationella som Joost och Youtube är nämnvärda i sammanhanget. Fler satsningar där aktörer använder Internet som ett medel att ta sitt erbjudande vidare är ViasatOnDemand och SF-Anytime.

Internet är precis som TV ett medium där olika tekniker samverkar för att distribuera data. Skillnaden dem emellan är att medan Internet möjliggör aktiv distribution av data till vald mottagare är TV alltid passiv distribution tills någon väljer att agera mottagare. Det är även här den stora bristen i TVs reklamfinansierade affärsmodell återfinns, när informationen om mottagaren är ofullständig måste alltid reklamen vara generisk.

När biltillverkaren börjar att producera hållbara alternativ kommer drivmedelsbranshen att beröras, vad skall Shell och Statoil sälja när bilarnas motorer drivs med luft, H2O och andra hållbara alternativ? Svaret är lika självklart som enkelt att de naturligtvis ska fortsätta sälja nya drivmedel men hur väl de klarar av att omforma sina organisationer kommer att bli avgörande för deras överlevnad.

Samma krav på omställning av organisationen kommer inom en snar framtid att bli aktuell även för TV-branschen. Att så få alternativ har blivit en framgångs saga på Internet har väldigt lite med illegal fildelning att göra. Att det existerar en svart marknad är mindre gynnsamt för alla parter, men jag som tror på den fria marknaden ser hellre fildelningen som ett uttryck för de behov marknaden anser sig att ha. Jag hör inga oljebolag kräva lagstiftning mot alternativa bränslen, däremot talas det om hur de agerar på marknaden genom att köpa upp patent för alternativa lösningar.

Sverige har trots den sena kommersialiseringen av TV liknande strukturer med kanaler produktionsbolag och kanaldistributörer som de flesta andra länder. Men saknar fortfarande underlaget för större inhemska serie-produktioner. SVT och TV4 står för dessa satsningar som genom sitt dramatiserade innehåll är nutidsspegeln på dagens Sverige. De andra kanalerna fokuserar istället på distribution av amerikanska inköp och egna eller licensierade underhållningsformat.

I en genom Internet globaliserad värld är film och tv-serier i all enkelhet bara data som kan mottas på beställning av en tittare. En tittare i Japan, Kenya eller Sverige kan genom Internet välja att ta emot överföring av Dexter någon timme efter den sänts i ursprungslandet eller så kan de vänta några månader tills den sänds till TV. Den TV-kanal eller Kanaldistributör som förstår att våga träda in och tillgodose behovet av tillgänglig och personlig TV kommer att överleva övergången.

Jag tror inte på en framtid för kanaldistributörer, eller ens för TV-kanaler enda anledningen till att de överhuvudtaget existerar sammanfattas enklast med parollen som Stenbeck utmanade det svenska tv-monopolet med "det är för jävligt med monopol om man inte äger dem". Att TV-kanalerna och kanaldistributörerna inte utvecklas till ett för publiken smartare medium beror förenklat på kostnader förenade med att driva dem samt att de fortsätter att ge acceptabel för investerarna ROI. Den reklamfinansierade TV är lönsam så länge som det finns tittare eller egentligen tills det finns ett annat medium man kan bevisa att TV saknar tittare med.

Jag tror däremot på framväxten av Programdistributörer där jag som konsument kan plocka samman mitt eget utbud att titta på när jag själv väljer och där jag kan konsumera med det mönster jag är van vid. För en marknad handlar om att identifiera behov och tillgodose dem eller skapa dem och sen tillgodose dem. Vid transformationen av TV-branschen kommer bara de som identifierar de hos konsumenten rätta behoven och förstår sin egen roll att överleva.

När den första globala Programdistributören kliver in och tillåter konsumenten att sätta samman sin egen TV-kanal. Där antalet användare demografiskt kan mätas uppstår en möjlighet att utmana TVs reklamfinansierade affärsmodell. Ekonomin för en direktdistribuerad TV-produktion är i enkelhet precis som för mobilbranshen vilken ARPU som den kan uppbringa. Och jag lovar att Programdistributörens ARPU blir högre än den reklamfinansierade och passiva TV-sändningens.

Det finns naturligtvis delar av mina tankar som jag här behåller för mig själv, som arbetslös har man oftast inte råd att dela med sig gratis av sina tankar. Men står du för medlen att lyssna på fler av mina funderingar om passande affärsmodeller och tekniska realiseringsplaner kan säkert Internet tala om både mitt mobil-nummer och min e-post adress.

De betalda arbetstimmarna innebär att vi får en möjlighet att forsätta sudda ut "för programmerare av programmerare" och istället få in fler yrkeskategorier som är nördar i sinnet och på det sättet skapa en öppnare open source rörelse.

Idag kan alla som vill lära sig tillräckligt för att förstå och göra önskade ändringar i sin egen installerade miljö. Men den som vill få sitt arbete in i den distribuerade versionen måste utöver kodknackande lägga ner mycket tid på att penetrera och hävda sig i de sociala nätverk och grupperingar som utgör varje enskilt projekt.

Detta är fullt naturligt eftersom gruppdynamik med en kärntrupp är en känslig balansgång och vi gillar att samarbeta med dem vi känner. Men är det rimligt att av den skickliga marknadsföraren, gränssnittsdesignern eller ekonomen kräva kodkunskap?

Det är just dessa yrkeskategorier som för tillfället mest behövs inom open source rörelsen för att vi tillsammans skall kunna ta allt till nästa steg. Det är här enskilda företag och sammanslutningar av företag och statliga myndigheter måste ta sitt ansvar. Genom att skjuta till pengar och avsätta tid kan de kvalitétssäkra kunskapen som den kollektiva gemenskapen producerar.

Det behövs Gränssnittsdesigners för att förbättra användarvänligheten och logiken i de flesta open source projekt. Grafiska element skall inte bara se snygga ut de måste placeras med ett logiskt resonemang. En ikons placering, en menys uppbyggnad eller en aktiv system händelse är direkt avgörande för den produktivitet som användaren kan uppnå.

En av de saker som gör öppna operativssytem så intressanta är att de ständigt bidrar med tekniska innovationer men deras grafiska packetering hindrar dem från att bli massmarket accepterade. Att användare sluter upp bakom varumärken är naturligt eftersom dessa ger oss en möjlighet till att agera ut vår identitet. Genom att aktivera och tillföra fler Marknadsförare kan vi skapa de konkreta förutsättningar som gör öppna system säljande och accepterade.

Men att bara pumpa in pengar i Öppen källkod och tro att resten kommer att sköta sig själv är inte någon hållbar lösning. För att kvalitetssäkra behövs fler konkreta fakta och ekonomiska modeller som kan skapa bra förutsättningar för de företag som vill ha en aktiv roll i att ta rörelsen till nästa steg. Det går att skapa ett företag rakt ovanpå eller runt öppen källkodsbaserad mjukvara men vilka andra roller kan företagen ta? Personligen tror jag att de stora vinsterna finns i de synnergieffekterna som spridda sektorer utanför IT kan uppnå genom att aktivt delta i öppen källkodsrörelsen.

Jag och Johan skapade Url2phone för att vi älskar att surfa i mobilen, men inte orkar skriva in långa länkar längre samt att vi ville ha ett sätt att samtidigt anpassa alla sidor för mobilen. Därför ger vi med Url2Phone samtidigt alla med en blogg eller site en möjlighet att lägga till våra bloggknappar och sen kan Din besökare direkt beställa länken till din mobilanpassade sida att besöka direkt i mobilen.

Vi tror inte på att sitta länge med projekt och kommer därför att lansera mer funktioner så fort vi har en första stabil version klar av dem, berätta gärna för oss vad du vill ha så prioriteterar vi att göra det först. Johan och jag tror på att "release early, release often" och vet samtidigt att Du vet bäst vad du vill ha.

Mer om Url2phone
Url2phone i GP 08-10-01
Lanseringsinlägg på Url2Phone 08-10-01

Johan skrev tidigare i veckan här om den semantiska webben och hur andra tjänster leker vidare med ditt innehåll. Detta är något du bör ha i åtanke vid rubriksättning på din blogg eller när du sätter en rubrik för att exempelvis pusha ditt eget innehåll. Dina besökare har fler sätt en någonsin att hitta till ditt innehåll och många gör det på sätt du inte ens är medveten om förrän du analyserar besöksdata.

Var din rubrik tar vägen? besvaras bäst med svaret för frågan hur din rubrik tar vägen? De vanligaste sätten för ditt innehåll att hitta till fler besökare utan din medverkan är via RSS, webbläsartillägg eller via tjänstespecifika knappar som tillåter besökare interagera och socialt sprida med ditt innehåll.
RSS oavsett om du publicerar hela eller ditt trunkerade flöde innebär fler vägar för ditt innehåll att nå besökare, de parametrar du bör ha i åtanke Rubriken och de första ca 250-400 tecknen i flödestexten, då det ofta är dessa som tjänster som Bloggportalen, Nybriker och liknande utgår ifrån.
Webbläsartillägg som delicious eller stumbleupon där besökaren på din sida via webbläsaren interagerar med ditt innehåll plockar oftast kontext från din meta title som på många bloggar ser ut så här Inläggstitel - Bloggnamn eller Bloggnamn inläggstitel. Samt din meta description om du har någon, annars får postaren fylla i den själv vilket ibland kan vara bättre än eftersom deras omdömen om ditt innehåll bidrar till att förädla det.
Tjänsteknappar eller vad du vill kalla dem som hjälper dig att styra exakt hur ditt innehåll postas till andra tjänster, beroende på publiceringsverktyg kan dessa hämta adressen, titeln och specifika beskrivningar av innehållet.

Last.fm lanserade för ett par veckor sedan redesign av sin tjänst i vad jag anser kan kallas publik beta även om de själva kommunicerar det som en skarp lansering. Last.fm beskriver sin tjänst som "The Social Music Revolution" och har funnits på nätet sen 2002. De har vid flera tillfällen sen födseln putsat på sitt gränssnitt men aldrig gjort så många förädlingar och förändringar som vid den senaste redesignen. Att förklara allt vad last.fm gör skulle behöva en egen genomgång men kärnan i deras erbjudande är datan som användares interaktion med musik-filer ger upphov till. Att analysera och förstå hur mottagare lyssnar på musik samt låta deras interaktion med musik-datan ligga till grund för framtida rekommendationer skapar naturligtvis en väldigt värdefull databas

Gissningsvis är det i samband med CBS uppköp av last.fm för $280 miljoner som deras redesign process tar sin början. När ett bolag köper ett annat inom samma område är det oftast för att uppnå synergi effekter och här utgjorde last.fm gränssnitt ett hinder för att göra mer med musik-datan. Men kom ihåg vad jag skrev i förra inlägget om att känna sin målgrupp och den risk som användarbasens mönster utgör vid en redesign, last.fm har en användarbas på 20miljoner som är både avsändare och mottagare och som därför använder tjänsten på flera olika sätt.

Att förändra något så det passar 20miljoner individer med olika smak är möjligt om aktören tillåter personlig anpassning av upplevelsen antingen enligt facebook modellen med applikationer och platsen som dessa placeras, eller med myspace modellen när användaren med färg får styra hur gränssnittet ser ut. Båda modellerna innebär en uppsjö med potentiella problem som att de stör användarvänligheten samt att de stör hur varumärket upplevs. Enligt last.fm pågick deras redesign process under 8 månader varav två av den pågick i privat beta, privat på det sättet att subscribers fick en möjlighet att påverka resulatet. När den skarpa versionen gick in i publik beta den 17 juli var majoriteten av användarna dock oförberedda på förändringen då den i förväg enbart annonserats på bloggen.

Personligen är jag förtjust i den nya designen samtidigt som jag förstår orsakerna bakom den negativa kritik som framförts av en mindre grupp användare. De har inte direkt tagit bort något innehåll däremot tenderar den nya designen att visuellt skifta fokus bort från datan och mot artisterna och musiken. Vissa gamla funktioner har fått nya namn och samtidigt fått ny placering med viss förändrad funktionalitet. De funktioner som helt försvunnit eller endast är tillgängliga för betalande användare motiveras med licensrestriktioner eller kan kopplas till ekonomiska värden i datan.

Den nuvarande versionen befinner sig just nu i publik beta då många funktioner är varierande implementerade och de fortfarande är bearbetar och efterhand exekverar den enorma mängd feedback som de tar emot genom sitt forum. Just sättet lanseringen genomfördes på är intressant, eftersom redesignen var omfattande har intresset av deltagande exploderat hos användarna, viljan att komma med nya idéer och förslag var förhållandevis låg innan redesignen.

Däremot var inte veckodagen för lansering lika väl genomtänkt och organisationen för att hantera feedback illa förberedd. Redesignen gick live en torsdag eftermiddag vilket innebar att resultatet nådde merparten av användarna när de anställda var kvälls- och helglediga. Det fanns således ingen organisation som kunde svara på den feedback som förvirrade användare bidrog med, intressant är att mycket feedback var i formen där användare efterfrågade att få tillbaka en funktion de upplevde tagits bort.

Det var således generella supportfrågor som på grund av att de lämnades obesvarade bidrog till att elda på frustrationen hos förvirrade användare. Många av dessa användare Younger Materialists som starkt hade identifierat sig tidigare designs grafiska element som varumärket last.fm ville genast ha tillbaka tidigare gränssnitt. Denna användargrupp har dessutom väldigt liten kunskap om att koden bakom en omfattande redesign är långt mer djupgående än de element de ser på skärmen, men avsaknaden av bemötande gjorde att deras negativa kommentarer tilläts äga kommunikationsutrymmet.

Några lärdomar att hämta ur situationen är att:

• Tydligt kommunicera förändringar till dina användare.
• Vänligt motivera varför en funktion tas bort
• Hjälp din besökare att hitta till de funktioner som din redesign förändrar.
• Ha en välförberedd organisation för att guida dina användare och besvara deras feedback.
• Se till att äga ditt avsatta kommunikationsutrymme proffesionellt, släpp fram åsikter men var tydligt närvarande.