SCSPageIngress: Ylva Sperling, rådgivare för Barn i krig och katastrof på Rädda Barnen är nyligen hemkommen från en fyradagars fältresa i Niger.

SCS Page Content:

Beskriv situationen i landet?
– Just nu är 6 miljoner människor i Niger drabbade av matbrist, varav 3 miljoner barn.
– Vi besökte Rädda Barnens program i två av de tre regioner vi jobbar i; Zinder och Maradi. Här finns ännu mat att få tag i på marknaden men hungerkrisen är ett faktum. Maten från familjernas egna skördar är slut och de har inga pengar att handla för. Matpriserna har ökat drastiskt, familjerna är extremt fattiga och många barn har drabbats av undernäring. I den tredje regionen där Rädda Barnen arbetar, Diffa, finns inte längre någon mat att köpa utan där delar vi ut matransoner. Situationen är mycket allvarlig, barn dör på grund av undernäring redan nu.
– Trycket är hårt på de hälsocenter vi besökte, varje dag kommer många kvinnor för att få hjälp med sina undernärda barn. Många barn klarar sig men eftersom det inte kommer att finnas mat på flera månader är inte faran över bara för att de har fått behandling en gång, skördeperioden är inte förrän i höst. Människor äter löv från träden i brist på annat.

Hur arbetar Rädda Barnen i Niger?
– Vi har funnits i landet sedan 2005. De insatser vi gör nu är inte tillfälliga utan bygger på vår existerande verksamhet. Vi arbetar långsiktigt och förebyggande med hälsofrågor, näringslära, utbildning och jordbruksprojekt. Vi stödjer bland annat statliga hälsocentraler med medicin och personal. Nu under hungerkrisen ger vi även kontantstöd till familjer så att de kan köpa mat. På så sätt håller man den lokala ekonomin igång och familjerna kan själva välja vilken mat de vill köpa.
– Vi har även utbildat över 2 000 volontärer i hälsofrågor, näringslära och vikten av amning. Nu går de runt i byarna och upptäcker vilka barn som är i behov av vård och ser till att de kommer till hälsocentralerna för behandling. De gör ett oerhört jobb och tack vare dem räddas många barn till livet.
– Behovet av utbildning är stort, familjerna har inte alltid den kunskap som krävs för att undvika undernäring och de har inte kunskaper om vikten av amning, näringslära och hälsa. Även här gör volontärerna en fantastisk insats.

Vad kommer att hända de närmaste månaderna?
– Om vi inte får in medel kommer bristen på mat att bli alltmer akut och fler människor att dö. Kortsiktigt så behövs det pengar och på längre sikt behövs engagemang från bidragsgivare så att vi kan finansiera förebyggande åtgärder.


Hälsocentral i Niger. Samtidigt som kvinnorna väntar på sin tur passar en av Rädda Barnens volontärer på att ubilda dem i näringslära. Foto: Ylva Sperling.

Visste man inte att den här situationen skulle uppstå?
– Jo, trots att Nigers regering och alla biståndsorganisationer för första gången gick ut redan tidigt i höstas och bad om hjälp så har omvärlden inte reagerat. Eftersom förra året var ett dåligt skördeår visste man att maten skulle ta slut tidigt. Direkt efter skördetiden kan människorna kosta på sig tre mål mat om dagen, nu får de bara mat en gång.
– Det går att förebygga att barn blir undernärda till en ganska låg kostnad. När de redan är undernärda blir konsekvenserna mycket värre – både ekonomiskt och för barnens hälsa och utveckling. Just nu finns det nog inget annat land i världen där man kan rädda så många liv per krona som i Niger.

Om Niger

• I Niger dör ett av sex barn före sin femårsdag. Hälften av dessa dödsfall är kopplade till undernäring.
• Niger är ett av de minst utvecklade länderna i världen.
• Över 60 procent av befolkningen lever under den internationella fattigdomsgränsen.
• Det finns bara två sjuksköterskor eller barnmorskor på 10 000 personer.
• Niger är det värsta landet i världen att vara mamma i enligt Rädda Barnens mammaindex.

Läs mer om situationen i Västafrika

Läs mer om undernäring

Läs mer om Rädda Barnens mammaindex

SCSPageIngress: 2012-05-25 Jemen står på randen till hungersnöd. Tio miljoner människor - 44 procent av befolkningen har inte tillräckligt med mat att äta.

SCS Page Content:

Sju biståndsorganisationer, däribland Rädda Barnen, går nu ut och slår larm om situationen. I vissa delar av landet lider ett av tre barn av akut undernäring. FN:s humanitära insats för landet är bara finansierad till 43 procent – ännu saknas 262 000 000 USD.

Hungerkrisen har förvärrats sedan de politiska oroligheterna förra året, livsmedels- och bränslepriserna har ökat kraftigt. Cirka fem miljoner människor är i behov av brådskande katastrofbistånd och FN uppskattar att 267 000 jemenitiska barn riskerar livet på grund av undernäring.
 
Konflikten i de norra och södra delarna av landet förvärrar krisen. Under de senaste två månaderna har närmare 95 000 människor tvingats lämna sina hem till följd av konflikter, vilket innebär att antalet personer som är på flykt i landet är nästan en halv miljon.
 
Kvinnorna är särskilt utsatta, eftersom de i allmänhet får äta sist och minst. Oxfam rapporterar om en ökning av tidiga äktenskap - familjer gifter bort sina unga döttrar för att slippa försörja dem.
 
Jerry Farrell, Rädda Barnens landschef i Jemen, säger:
- Nästan hälften av Jemens befolkning har inte tillräckligt att äta. Politisk instabilitet, konflikter och höga priser har gjort att familjer över hela landet går hungriga. Vi vet att barnen alltid drabbas hårdast och om inte omedelbara humanitära åtgärder vidtas kommer Jemen att hamna i en hungerkris av katastrofala proportioner.

De sju biståndsorganisationerna har uppmanat världens ledare att ta sitt ansvar och snabbt öka insatserna för att hantera krisen i samband med en konferens i Riaydh igår.

Organisationerna är CARE, International Medical Corps, Islamic Relief, Merlin, Mercy Corps, Oxfam och internationella Rädda Barnen.

Bilder
Barn i flyktingläger på rast utanför sin tillfälliga skola i norra Jemen.
I Saada i norra Jemen distribueras mat via ett system med matkuponger.
Fotograf: Saleh Awadh/Save the Children

SCSPageIngress: 2012-05-23 Det har gått lite mer än ett år sedan oroligheterna i Elfenbenskusten bröt ut som efterdyningar till presidentvalet 2010. Under striderna dödades 3000 människor, en miljon drevs från sina hem och 800 000 barn förlorade månader av skolgång.

SCS Page Content:

I dag har de flesta människor kunnat återvända till sina hem men fortfarande är nästan 89 800 människor flyktingar i sitt eget land och 68 800 människor är på flykt i Liberia och andra grannländer.

Rädda Barnens hjälpinsatser under krisen har nått över 1 142 350 barn. Till exempel har Rädda Barnen tack vare insamlade medel kunnat:

• Bidra med utrustning, medicin och utbildning av personal till hälsocentraler. 31 433 barn och vuxna har behandlats på hälsocentraler och närmare 2 000 barn har behandlats för undernäring.

• Vaccinera 800 000 barn mot polio och mässling.

• Hjälpa 11 280 familjer med kontantstöd och matkuponger så att de har fått en chans att klara sig igenom krisen.

• Tillhandahålla färskt vatten, bygga 135 vattenpumpar och 157 offentliga toaletter, distribuera 15 600 hygienkit med hink, tvål och vattenreningstabletter.

• Sätta upp 39 tillfälliga skolor i flyktingläger och utbilda 311 frivilliga lärare. 12 066 barn har fått tillgång till skolgång i säker miljö. Rädda Barnen har även deltagit i återuppbyggnad av skolor, delat ut skolmaterial och satt upp 52 barnvänliga platser.

Ines trivs som bäst i skolan
Ines är 13 år gammal och hennes familj har drabbats av konflikten i sitt hemland båda gånger den brutit ut. Under det första kriget fick familjen fly på grund av hennes pappas etnicitet. När konflikten bröt ut igen så flyttade familjen än en gång som en säkerhetsåtgärd.
- Vi flyttade så vi skulle komma bort från vapnen och våldet. Mina småsyskon var väldigt rädda och min pappa eftersöktes av beväpnade män.

Ines förlorade några månaders skolgång då skolan stängde men nu när skolan öppnat igen berättar Ines att hon är som gladast när hon får vara där. Skolan är hennes andrum där hon slipper bekymra sig. Hon deltar i så många Rädda Barnen-aktiviteter hon hinner.
- Jag älskar de barnvänliga platserna där man kan leka och lära tillsammans med andra och att de tar hand om oss utan att det kostar, säger hon.

På grund av ekonomiska bekymmer har familjen tvingats flytta två gånger igen de senaste månaderna. De bor trångt och utan rinnande vatten. Hennes pappa kan inte jobba längre på grund av en handskada som läker långsamt. Som tur är får de i alla fall in lite pengar för att hennes mamma säljer grönsaker som de odlar hemma på en liten jordplätt.

Ines lärare säger att avbrottet i skolan och svårigheterna som hon går igenom har påverkat hennes skolarbete men att de försöker stötta henne så mycket som möjligt i skolan. Ines säger att hon bestämt sig för att skaffa bättre betyg.
- Min pappa kommer bli stolt över mig när han ser att jag får bättre betyg.


Ines hjälper också till i hushållet, här med sin lillasyster. Foto: Save the Children



Läs mer om Elfbenbenskusten ett år efter krisen i Rädda Barnens rapport Côte d'Ivoire emergency - One year on.

SCSPageIngress: I början brydde de sig bara om vinsterna.
– Sen insåg vi att det inte räcker. Folk vill bli omhändertagna. Respekterade. Det säger Jan Siu, en av ägarna till det kinesiska textilföretaget Jia Le – som med stöd av Rädda Barnens CSR-center i Peking satsar på omfattande personalvård. Självfallet med långsiktig utveckling och vinst för ögonen.

SCS Page Content:

Det har gått drygt två år sedan Rädda Barnen tog initiativ till att öppna ett CSR-center för barnrättsfrågor i Peking. Idag börjar frågan om företags sociala ansvar bli het i Kina.

- 2012 har startat i raketfart, vi har mer arbete än vi mäktar med, säger Britta Öström, som är verkställande direktör för Centret, ccr csr, som det kallas. Erkännandet från kinesiska aktörer har gått snabbare än väntat. Nu frågar de efter våra tankar, idéer och kunnande.

Sedan Kina inledde sin reformpolitik 1978 har landet upplevt en ekonomisk omvandling utan motstycke. Idag har Kina världens näst största ekonomi efter USA. Utvecklingen har skapat nya möjligheter för miljontals människor. Många har lämnat landsbygden för att söka arbetstillfällen i städerna. Antalet så kallade migrantarbetare uppgår idag, enligt regeringens egna uppskattningar, till 242 miljoner. Detta innebär en rad nya utmaningar. Inte minst separationer inom familjer.

ccr csr har gjort flera studier om behoven, skrivit rapporter och utvecklat en rad utbildningar, bland annat för föräldrar om hur de kan kommunicera bättre med sina barn på distans.
- En studie vi gjorde visade på att separationen är en stor belastning även för de vuxna, säger Britta Öström. Nu ser vi att det betyder oerhört mycket för dem att dela sina erfarenheter och tillsammans fundera på hur de kan upprätthålla en bättre dialog med sina barn.

Textilföretaget Jia Le i Shenzen i södra Kina är ett av de företag som välkomnat de nya idéerna. Efter kortare pilotutbildningar för mindre grupper har de nu bjudit in ccr csr att föreläsa för samtliga anställda.

Jan Siu, ägare till Jia Le.
Foto: Karl Melander.

En solig lördag samlas de drygt 1 200 textilarbetarna på en idrottsarena i stadens ytterkant. På stängslet runt om banan sitter stora gula banderoller med företagets namn Jia Le, som betyder ”Lycklig familj”.
- Vi vill att våra anställda ska känna att vi är som deras familj, att vi bryr oss om dem, förklarar Jan Siu, som äger företaget tillsammans med sin man och hans familj.
- De kommer ju alla från olika platser och befinner sig ofta långt hemifrån när de är här. Dessutom har de flesta väldigt lite utbildning, många har inte ens gått klart skolan.

Hon ser ut över läktare där en skog av rutiga och pastellfärgade paraplyer har fällts upp som skydd mot den plötsliga hettan efter flera dagars ovanlig kyla för årstiden. I fonden: gröna kullar bakom ett gigantiskt lägenhetskomplex. Åt andra hållet sträcker en av världens största storstadsregioner ut sig. Det som bara var en enkel fiskeby för 30 år sedan har blivit till en djungel av skyskrapor där tusentals liv är staplade på varandra. Denna ekonomiska frizon, grundad som ett alternativ till Hongkong 1979, har ibland beskrivits som ett socialt experiment.
- Självfallet finns det också ekonomiska aspekter, ”våra anställda är våra pengar”, mår de bra så stannar de med oss och produktionen går bättre på lång sikt, konstaterar hon.

Just rörligheten hos arbetskraften i det nya Kina är en stor utmaning för många arbetsgivare. Många har svårt att rekrytera och behålla de anställda de behöver. Allt färre är beredda att acceptera de undermåliga arbetsvillkor som fortfarande råder på många fabriker. Det är en av anledningarna till att några företagsledare har börjat inse att det kan löna sig att investera i personalvård, att ta ett socialt ansvar. Jia Le är något av ett mönsterföretag.


Jia Lees anställda deltar i sprinterlopp som företaget arrangerat. Foto: Karl Melander.

Varje månad ordnar Jan Siu olika aktiviteter för sina anställda. Hon lägger
mycket tid och engagemang på att planera; allt från föreläsningar och utflykter till dragonball festival. Hon hyr också in bussar och gör utflykter tillsammans med arbetarna, minst en gång per år.

Och det har lönat sig. Hennes företag är ett av de få som har full bemanning medan många andra i området har brist på arbetskraft.
- Och många har stannat med oss i över tio år.

Läs hela artikeln i Tidningen Barn nr 2, 2012
Läs om hur allting började för två år sedan i tidningen Barn nr 2, 2011

SCSPageIngress: 2012-05-14 Dalai Lama skänker 1.5 miljon USD till Rädda Barnens verksamhet i Indien. Beloppet är en del av den prissumma som Dalai Lama fått ta emot i samband med att han tilldelats Templetonpriset 2012 i London i dag.

SCS Page Content: Pengarna ska i första hand användas för att förebygga och behandla undernäring hos barn i Indien enligt Dalai Lamas önskemål:

- Jag har alltid beundrat det arbete som Rädda Barnen gör för att förbättra livet för barn genom bättre utbildning, hälsovård och ekonomiska möjligheter samt katastrofhjälp vid naturkatastrofer, krig och andra konflikter. Det är min övertygelse att väldigt lite kan göras för att försvara barns rättigheter eller hjälpa dem att uppfylla sin potential om de inte först har tillräckligt att äta.

Dalai Lama har under många år engagerat sig för barns situation världen över. Undernäring har en förödande effekt för barn och unga – inte bara för de som dör utan även för de som överlever och får lida av sviterna hela sina liv.

Frågan om undernärig är extra aktuell just nu med hungerkrisen i Västafrika och G8-ledarnas möte på Camp David under kommande veckoslut. Rädda Barnen uppmanar ledarna att ta upp frågan på sin agenda och omedelbart vidta åtgärder för att mildra effekterna av krisen.

Läs mer på brittiska Rädda Barnens webbplats
Läs mer om Temletonpriset

SCSPageIngress: Mothers´index 2012 jämför 165 länder i hela världen utifrån hur det är att vara mamma i respektive land. Till grund för jämförelsen har 15 variabler använts. Längst ner på listan hamnar Afghanistan och Niger.

SCS Page Content:

Mamma i Afghanistan
Afghanistan är världens näst sämsta land att vara mamma i. Landet har klättrat en placering på listan sedan 2011 och flera saker har blivit bättre. Medellivslängden för kvinnor har ökat från 44 till 49 år, dödligheten bland barn under fem år har minskat med 29 procent och antalet födslar som övervakas av professionell personal har ökat från 14 till 24 procent. Men ännu har landet lång väg kvar att gå. Bara hälften av befolkningen har tillgång till rent vatten, risken att dö i samband med graviditet och förlossning är den högsta i världen och ett av tre barn lider av undernäring.

Roshan Gul är mor till fem barn. Hennes man är dagarbetare och jobbade tidigare på jordbruk i norra Afghanistan. Men när skördarna slog fel tre år i rad fick han inget arbete längre. Ibland har familjen inte mat på flera dagar. Om det finns mat, består den mest av ris, bröd och te eftersom grönsaker och kött är för dyrt.

Roshan Guls yngsta barn, Naweeda lider av undernäring. När hon vägdes för första gången i januari 2012 vägde hon bara 4,5 kilo trots att hon var nio månader gammal.
- När Naweeda föddes var hon rund och frisk, säger Roshan Gul. Men hon slutade att växa och hon rör sig inte som andra barn. Jag blev väldigt glad när vi fick hjälp av personal från Rädda Barnen, de vägde barnet och sa att de skulle hjälpa mig att få henne på bättringsvägen. Nu lagar jag mat tillsammans med en granne fyra gånger i veckan. Alla tar med sig ett barn och lite mat hemifrån - ett teglas fullt med ris, en morot, en potatis ... Vi har fått lära oss vad barnen behöver för att bli starkare. Vi lagar ris med bönor, ägg, morötter, rovor, potatis och olja och vi tvättar våra händer innan vi börjar laga maten så att barnen inte blir sjuka.
- Naweedas aptit har blivit bättre och hon har mer energi. I april 2012 vägde hon 6 kilo och läkaren säger att hon måste öka ytterligare två kilo.

Niger sämsta landet för mammor och barn
Niger är det land i världen där det är sämst att vara mamma. Situationen är dålig både vad gäller hälsa för mammor och barn, risken att dö i samband med graviditet och förlossning, barns undernäring, utbildningsnivå och antalet år som barn går i skolan, användning av preventivmedel och kvinnors inkomst.

• Nästan 100 procent av alla barnafödslar i Sverige övervakas av professionell personal jämfört med en tredjedel i Niger.
• I Sverige går flickor i skolan i 16,6 år i genomsnitt jämfört med fyra år i Niger.
• Risken för att barnen dör före fem års ålder är 1 på 333 i Sverige jämfört med 1 på 7 i Niger.
• I Sverige är risken att dö i samband med graviditet och förlossning 1 på 11 400. I Niger riskerar 1 av 16 kvinnor att dö i samma situation.
• I Sverige har kvinnorna 45 procent av platserna i den politiska representationen, i Niger bara 13 procent.

Maria Abdou och hennes ettåriga dotter Houzeima Mani befinner sig på Rädda Barnens näringscenter i Matamey, Niger där Houzeima behandlas för akut undernäring. Maria berättar att Houzeima är hennes enda överlevande barn - sju andra har dött.

SCSPageIngress: I dag har Rädda Barnen tillsammans med Unicef och FN:s Global Compact presenterat Barnrättsprinciperna i samband med ett seminarium i Stockholm. Barnrättsprinciperna är en serie riktlinjer som företagen kan använda sig av för att utveckla sitt CSR-arbete.

SCS Page Content:

Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin är initiativtagare till arbetet med Barnrättsprinciperna.

Vilken roll kan ett företag spela i barns liv?
- För åtskilliga företag är ett socialt ansvarstagande en del av den strategiska affärsplanen – det är något aktieägare, styrelse, anställda och konsumenter förväntar sig av en sund affärsverksamhet. Globalt är svenska företag ofta föregångare när det gäller socialt ansvarstagande. I länder där regeringar är svaga eller där lagstiftningen brister spelar företag en extra viktig roll när det gäller att påverka barns liv på ett positivt sätt.

- De tio principerna täcker ett brett spektrum av viktiga frågor, exempelvis förbud mot barnarbete, rimliga arbetsvillkor, barnsäkra varor och tjänster, stöd till barn i katastrofer och etisk marknadsföring.

- Många företag har också bidragit aktivt i arbetet med att ta fram det ramverk som de nya principerna innebär och ser det som ett bra exempel på när företag går i bräschen för förändring för barn.

Hur kan företagen använda sig av barnrättsprinciperna?
- Ambitionen har varit att hitta enkla och tydliga principer. Det handlar om hur företag inom ramen för sin egen verksamhet ska kunna få in barnfrågor som en strategisk framtidsfråga. Principerna visar hur företag kan arbeta med barns villkor i sin verksamhet, bland annat genom sin egen värdegrund och sin egen uppföljning och rapportering.

- Barns rättigheter handlar inte enbart om att eliminera barnarbete, även om det är ett stort och komplext problem. Det handlar även om att företagen ska erbjuda rimliga arbetsvillkor, barnsäkra varor och tjänster, ge stöd till barn i katastrofer och främja etisk marknadsföring.

Hur började arbetet med barnrättsprinciperna?
- För tre år sedan tog Rädda Barnen initiativet till ett möte i frågan med FN:s Global Compact. Det resulterade i ett globalt samarbete. Vi har bland annat involverat 2 000 barn och 600 representanter från företag, myndigheter och organisationer i processen.

Vilken är Rädda Barnens målsättning?
- Vår ambition med det här initiativet har varit att utveckla ett konkret och handfast verktyg som både små och stora företag kan använda i sin verksamhet när det gäller att arbeta för barns rättigheter.