Som i många andra sammanhang är förarbetet avgörande för slutresultatet. Förarbetet inleds ofta med t ex målgruppsanalys, effektkartläggning och flera andra studier. När de momenten är klara brukar skissarbetet ta vid.

Så här kan skissprocessen se ut:

1. Skissa med papper och penna. Samla projektguppen (om det finns en sådan) och skissa tillsammans ner de första ideerna på papper eller whiteboard. Det är mycket roligare och mer effektivt att skissa tillsammans än var och en för sig. Om ni använder whiteboard kan ni bevara skisserna genom att fotografera dem.

Gör många skisser – på det här stadiet finns inga dåliga idéer. Glöm inte bort att använda er av resultaten från förstudierna i skisserna, t ex webbens viktigaste syfte och målgruppernas mål med sitt webbplatsbesök (det är lättare att glömma än man kan tro!).

Skisserna ska vara just skisser, det är viktigt att de inte är för fina. Grovsortera gemensamt bland skisserna och släng det som inte blev bra.

2. Testa. Visa skisserna för dina målgrupper och din beställare. Testa om konceptet och grundidéerna håller.

3. Skissa i datorn. Välj ut de bästa idéerna och gör skisser av dessa i datorn, s k wireframes. En wireframe är en skiss av en webbsida utan formgivning, den kan illustrera en hel sida eller hur en enskild funktion är tänkt att fungera.

Wireframes kan göras i t ex PowerPoint, men hellre i ett program som är avsett för att göra skisser i. Balsamiq Mockups är ett populärt sådant, men det finns fler. Balsamiq Mockups finns i både en gratis- och en betalversion.

Fördelen med den här typen av skisser är att de går snabbt att göra och de är lätta att ändra i. De har också ett enkelt och lekfullt utseende och som betraktare är det lätt att förstå att typsnitt, ikoner etc inte alls kommer att se ut så här, därför slipper man diskussioner kring färg och form på det här stadiet.

I t ex Balsamiq Mockups går det att länka mellan olika skisser vilket gör att många skisser tillsammans kan fungera som en slags webbplatsprototyp.

Så här kan en skiss/wireframe se ut:

Webbskiss gjord i Balsamiq Mockup.

4. Testa igen. Testa skisserna på dina målgrupper och din beställare en gång till. Justera och gör nya skisser så länge det behövs.

5. Skissa med form. När ni känner er nöjda är det dags att ta det sista skisssteget: formgivna skisser där vi också börjar fundera över färg, form, typografi m.m. De här skisserna kan göras i t ex Photoshop eller InDesign.

Det är viktigt att inte göra de formgivna skisserna för tidigt. Då är riskerna stora att:

• diskussionen får fel fokus – vi diskuterar webbens utseende istället för att skapa en användarvänlig webb med ett bra flöde och en effektiv helhetslösning. Vi fokuserar på detaljer som typsnitt, ordval, färg och form istället för på helheten.
• ett felaktigt grundtänk döljs under snyggt “designsmink”
• målgrupper och beställare drar sig för att kritisera skisserna eftersom någon har lagt så mycket jobb på att ta fram dem. Det är inte lika känsligt att kritisera en skiss som gjorts lite hastigt med papper och penna.

Useruser.se listar sex punkter som är viktiga att tänka på för att lyckas med innehållet på webbplatsen:

1. Det måste finnas en uttalad organisation som har ansvar för innehållet och som jobbar aktivt genom hela projektet och som jobbar tätt ihop med resten av design- och utvecklingsteamet. De strategier man har arbetat fram under tiden som webbplatsen har utvecklats måste leva vidare i förvaltningsarbetet.
2. Samarbeta. Om det finns flera personer som skriver innehåll så är det en fördel att granska varandras texter och bolla idéer med varandra.
3. Vem är innehållet till för? Användaren, eller personan, måste hela tiden finnas med i tankarna även när man utformar innehållet. Är innehållet anpassat till de prioriterade målgrupperna?
4. Vad är det huvudsakliga budskapet i den information som ska visas? Innehållet måste vara användbart. Hjälper det användaren? Finns det ett behov av innehållet? Är det aktuellt? Vad ska det leda till? Vad är meningen med innehållet? Vilken tonalitet ska användas? Vilket språk och tonläge passar varumärket?
5. Vilket innehåll ska finnas kvar av det som eventuellt finns på den gamla webbplatsen? Vad behöver skrivas om? Vilket innehåll är prioriterat? Vilket ska tas bort?
6. Vilka skrivregler och språkregler ska finnas?

Google förstår inte vad en bild föreställer. Däremot förstår Google all information vi skriver in om bilden, d v s metainformationen. Exempel är filnamnet, alttexten och bildtiteln.

Om du vill ranka högt i Google på en viss sökterm, se då till att få med den i bildinformationen. Sannolikheten är stor att dina konkurrenter har missat detta och sökoptimeringen av bilderna ger dig ett försprång.

Det är inte heller ovanligt att användare googlar på bilder. Det är inte bara textresultaten som är viktiga.

Några enkla åtgärder:

Filnamnet: Se till att bildfilens namn alltid innehåller nyckelordet du vill ranka högt på. Undvik att ladda upp filer som har kvar det filnamn som kameran gav (av typen DSC_0031.jpg)

Alt-texten: Alt-textens funktion är att ge information om bilden till dem som av olika anledningar inte kan se bilden. Det kan t ex vara synskadade som får webbplatsens innehåll uppläst för sig via en talsyntes. Alt- texten indexeras av Google också och bör därför innehålla dina viktigaste nyckelord. Tänk på att alt-texten ska var läsbar – det fungerar inte att bara lista en massa nyckelord i texten.

Läs mer om sökmotoroptimering av bilder på sixrevisions.com: A Commonsense Approach to Improving SEO of Images and Videos

Sökmotoroptimering av bilder ger högre placering i Google både i det "vanliga" sökresultatet och i bildsökresultatet.

Det är en stor utmaning att bygga en användbar struktur på webbplatsen. Så länge den inte är så omfångsrik brukar det inte vara några problem, varken för redaktörerna att bygga strukturen eller för besökaren att hitta rätt.

Det är när webbplatsen växer som problemen uppstår. Det brukar bli särskilt rörigt på webbplatser med flera webbredaktörer. Alla tänker på olika sätt när de publicerar nytt material och strukturen kan bli svår att hitta i. Ofta byggs strukturen dessutom från ett “innifrånperspektiv” där användarna inte är med och påverkar utformningen.

För att ta fram en användarvänlig struktur kan man med fördel ta hjälp av just användarna. Man låter dem sortera kort. Metoden kallas helt enkelt för kortsortering, eller card sorting. Den fungerar lika bra när befintliga webbplatser ska byggas om som när nya ska planeras.

Så här går det till:
Du förbereder aktiviteten genom att skriva ner alla webbplatsens avdelningar/artiklar/rubriker/funktioner (vad som passar) på ett kort var. Mellan 30 och 100 kort brukar fungera bäst. Korten ska vara numrerade.

Kortsorteringen kan göras enskilt eller i grupp. Viktigast är att de som sorterar korten är representanter för din eller dina målgrupper.

Sorteringen kan göras öppen eller sluten:

Öppen kortsortering: Deltagarna får sortera korten fritt utifrån hur de tycker att de naturligt passar ihop, utan någon struktur alls från början. När de har sorterat korten i grupper, utifrån vilket innehåll de förväntar sig att hitta i samma grupp, namnger de varje grupp.

Sluten kortsortering: Görs som den öppna sorteringen med skillnaden att deltagarna sorterar korten utifrån en given grovstruktur. Oftast är en indelning i kategorier redan gjord.

Under själva kortsorteringen blir din roll som aktivitetsledare att lyssna på deltagarnas diskussioner medan de sorterar korten och anteckna hur de resonerar.

Sammanställningen av resultatet kan göras på olika sätt. Om du har en liten mängd kort och få deltagare kan du antagligen få en bra känsla för användarnas åsikter utan en statistisk sammanställning. Med en större mängd data behövs en sammanställning i t ex ett excelark. Det finns också särskilda program för att bearbeta resultaten från card sorting.

Läs mer om card sorting:

Boxes and Arrows: Card sorting: a definitive guide

Six Revisions: Usability Testing With Card Sorting

Valtech Labs: Kortsortering online med OptimalSort

Så här kan det se ut när card sorting-aktiviteten är färdig. Bild från boxesandarrows.com

Ett användningstest innebär att en användare utför en uppgift på webbplatsen samtidigt som hon tänker högt och en observatör skriver ner vad som händer. Testen behöver inte alls vara omfattande eller komplicerade, tvärtom är de små enkla testen oftast de mest givande.

Testa din webbplats ofta. Användningstester kan göras under hela utvecklingsprocessen från tester med hjälp av pappersskisser till test av det färdiga systemet. Det är också bra att testa andra webbplatser på stadiet innan de egna skisserna är klara. Tester av andra webbplatser kan ge bra idéer till det egna utvecklingsarbetet.

Ett enkelt användningstest kan gå till så här:

1. Börja med att välja ut ett eller flera områden som ska testas. Välj t ex nya delar av webbplatsen eller områden där du vet att användarna har problem. Välj inte för många områden, testet får inte bli stressigt.
2. Skriv ner uppgifter som testpersonerna ska utföra, t ex hitta viss information, göra en beställning eller göra en anmälan.
3. Hitta testpersoner. Tänk igenom vilka målgrupperna är för de områden som ska testas. Försök sen hitta personer i målgrupperna. Helst ska du inte ha någon personlig relation till testpersonerna. Hur många testpersoner som behövs avgör du från fall till fall. Omkring fem personer brukar vara en rimlig arbetsinsats både att rekrytera och genomföra testet på. Jacob Nielsen om hur många testpersoner man bör ha.
4. Genomför testet. Inled med att berätta vad testet går ut på och varför testet görs. Ta också bakgrundsuppgifter som yrke, ålder etc. Låt testpersonen utföra de uppgifter du har planerat i lugn och ro vid en dator . Be personen att tänka högt medan hon gör uppgiften. Du som testledare antecknar vad som händer och vad testpersonen säger. Ställ inga ledande frågor och hjälp inte användaren. Testledaren ska vara så tyst som möjligt och rapportera på ett sätt som gör det lätt att förstå och åtgärda problemen. Det kan vara bra att vara två observartörer under testet – en som leder testet och en som observerar och antecknar.
5. Renskriv och sammanfatta vad som hänt under testet. Formulera testrapporten på ett sätt som gör den möjlig att förstå även för dem som inte deltagit i testet.
6. Åtgärda de problem som visat sig under testen. Det är meningslöst att göra användningstester om det inte finns tid att åtgärda problemen.

Läs mer om användningstester:

useruser.se: Användningstest – en sammanfattning

Relaterade artiklar:

Personas gör webbplatsens målgrupper levande

Bygg webbstruktur med cardsorting

Användningstest. Usability test by l-i-n-k CC (by-sa)

Ett bra statistikverktyg är Google Analytics. Google Analytics har blivit popoulärt för att det är lätt att använda av både amatörer och proffs och det är dessutom gratis.

I Google Analytics kan du bl a se:

• Hur många besök webbplatsen har haft
• Hur många unika besökare webbplatsen har haft
• Trafikkällor, d v s om besökarna kommer från sökmotorer eller från andra webbplatser
• Från vilka länder och städer besökarna kommer
• Vilka sidor som är populära och vilka som är mindre populära
• Hur länge besökarna stannar
• och väldigt mycket mer

För att börja använda Google Analytics behöver du ett Google-konto. Det är gratis och enkelt att skaffa. Du registrerar dig och loggar in på http://www.google.com/analytics

Utförliga instruktioner om hur du kommer igång finns på http://www.google.com/support/analytics/?hl=sv. Google Analytics är väldigt användarvänligt. Det är enkelt att komma igång och ta del av den grundläggande statistiken samtidigt som det finns stora möjligheter att göra mer avancerade analyser.

Sökföretaget Mediaanalys webbinarium om Google Analytics ger en bra introduktion för nybörjaren:

Mediaanalys webbinarium om Google Analytics del 1

Mediaanalys webbinarium om Google Analytics del 2

Mediaanalys webbinarium om Google Analytics del 3

Mediaanalys webbinarium om Google Analytcis del 4

Mediaanalys webbinarium om Google Analytics del 5

En målgrupp är en grupp av användare som har liknande användningsmönster, förväntningar och mål när de använder en tjänst.

På webben kan din besökare vara vem som helst.  Därför måste du bestämma dig för vilka målgrupper som betyder mest och publicera innehåll för dem.  Du kan aldrig göra en webb som passar alla, den webbplatsen blir antagligen inte bra för någon. Om webbplatsens främsta uppgift är att sälja dina produkter och dina viktigaste besökare på webben är dina kunder måste kundens behov prioriteras på webbplatsen.

När du har bestämt dig för vilken målgrupp som är högst prioriterad behöver du lära känna den. Det kan du göra på flera olika sätt.  De enkla sätten är oftast de bästa:

Prata med dina besökare. Bjud några personer ur din målgrupp till ett möte eller ring upp dem. Fråga dina besökare om de hittar det de letar efter, om innehållet är användbart  och lätt att förstå. Undersök framför allt om dina besökare kunde lösa den uppgift som var anledningen till besöket.

Skapa referensgrupper. På större webbplatser använder man sig ofta av referensgrupper som består av personer som representerar de prioriterade målgrupperna.

Testa din webbplats på dina referenspersoner. Testerna kan du göra under hela utvecklingsarbetet: från skisser och utkast fram till en webbplats i drift. Även under tiden som webbplatsen är i drift. Användningstester behöver inte alls vara komplicerade, det viktiga är att de blir gjorda. Ibland gör man användningsteser i form av djupintervjuer, ibland webbenkäter som riktar sig till alla besökare.

Arbeta med personas. Att skapa personas är ett effektivt sätt att lära känna sina målgrupper. Läs mer i artikeln Personas gör webbplatsens målgrupper levande

I wikiboken Användbarhet i praktiken finns en utförlig beskrivning av olika tekniker för att göra målgruppsanalyser.

Allt fler startar bloggar och efter att nu själv varit inne i bloggosfären ett tag så har jag haft möjlighet att bekanta mig med bloggar inom flera olika ämnesområden. Mina tidigare yrkeserfarenheter som journalist, informationschef och egen företagare ger också sin prägel på de glasögon jag använder mig av när jag studerar blogginnehåll.

Bloggandet inrymmer flera positiva aspekter om man som bloggare väljer att ta hänsyn till de lagar och regler som berör webbpublicering. I detta inlägg har jag valt att fokusera på ett område som jag märker att ganska många bloggare inte känner till tyvärr , upphovsrätten. Jag fokuserar i detta inlägg på fotografier och illustrationer.

Konstnärer, författare, musiker, filmare med flera konstnärliga yrken lever på sin kreativitet. Skulle inte upphovsrätten finnas så skulle dessa yrkesmänniskor ha svårt att överleva ekonomiskt.

“För att ett alster ska anses vara ett verk måste det ha uppnått verkshöjd. Det innebär att verket ska visa upp originalitet eller individuell särprägel som ett resultat av upphovsmannens personliga skapande. Det är med andra ord upphovsmannens säregna sätt att uttrycka något som skyddas, inte de idéer eller fakta som verket kan innehålla.

En upphovsman har ekonomiska och ideella rättigheter till sitt verk. Rättigheterna avser verket både i dess ursprungliga form och när det finns tillgängligt i ändrad form (såsom en översättning eller bearbetning). Upphovsrätten varar under upphovsmannens livstid och 70 år efter hans eller hennes död.”

Utdrag från regeringskansliet om upphovsrätt

Ideell rätt och förfoganderätt
Upphovsrätten kan delas in i två delar, den ideella rätten och förfoganderätten. För att vara konkret: Du har tagit ett foto som du lägger ut på din webbplats. Eftersom det är du själv som är fotograf och du har gett dig själv i uppdrag att ta bilden så har du både den ideella rätten och förfoganderätten till bilden. Detta innebär att du har rätt att alltid få ditt namn angivet i samband med bilden (ideell rätt). Ingen annan har rätt att använda din bild utan att ha bett dig om lov och eventuellt betalat dig för att använda bilden om du så önskar (förfoganderätten).

Men vad händer då om någon tar din bild eller du tar någon annans bild till exempel från en blogg och publicerar på din egen webbplats. Ja, då har du begått ett lagbrott som kan ge böter och i värsta fall fängelse. Vill du fördjupa dig ytterligare i hur du får använda dig av bilder i samband med publicering rekommenderar jag Bildkonst Upphovsrätt i Sverige.

En annan bra sida att använda sig av när man undrar över bildpublicering är Bildleverantörernas förenings webbplats.

För att vara på den säkra sidan ska du alltid, om det inte uttryckligen står på webbplatsen du besöker att bilderna är fria att använda, fråga den som tagit bilden om det är ok att publicera den. Då kan du få frågan i vilket sammanhang, för vilket ändamål och hur många gånger. Illustratören eller fotografen avgör då om du får tillstånd att använda bilden. Får du ett ja ska du alltid vara noga med att ange fotografens namn i samband med bildpubliceringen.

Ibland kan det vara någon annan som har köpt förfoganderätten av en fotograf. Då vänder du dig till den som äger publiceringsrättigheterna till bilderna. Var dock observant på att den ideella rätten alltid finns kvar. Det innebär att du även i dessa fall ska ange fotografens/illustratörens namn i samband med bildpublicering.

Elisabeth Jönsson

Elisabeth Jönsson har en bakgrund som journalist, informationschef och egen företagare. Idag arbetar hon som mediepedagog på gymnasiet. På sin fritid driver hon Punctum saliens, en blogg om kreativitet och inspiration.

När vi planerar strukturen utgår vi nästan alltid från startsidan. Vi ser framför oss hur vår besökare skriver in vår webbadress, landar på startsidan och sedan navigerar vidare i strukturen.

Verkligheten ser helt annorlunda ut.  Fler och fler, antagligen en klar majoritet, googlar sig fram på nätet.  Vi söker via Google och klickar på de sökresultat vi tycker verkar lovande.

En besökare som kommer till din webbplats via en sökmotor kan hamna precis var som helst i strukturen. Förhoppningsvis kan din besökare lösa sin uppgift där och lämnar därefter din webbplats. Startsidan blir aldrig besökt.

För dig som webbredaktör är det viktigt att tänka på att alla sidor måste kunna förstås ur sitt sammanhang. Du får inte bygga förståelsen av ditt innehåll på att besökarna har gått din utstakade väg. För det gör de sällan.

Antagligen lönar det sig att lägga mer energi på de innehållsrika sidorna och mindre på startsidan. Och att förklara internt i sin organisation varför startsidan inte är så viktig.

Ett sätt att göra målgrupperna mer levande är att skapa personas och bygga webbplatsen för dessa.

En persona är en påhittad användare av webbplatsen. Varje persona representerar någon av webbplatsens målgrupper. Ofta har man flera personas för samma målgrupp.

Personan görs levande genom en utförlig beskrivning av personen, ett foto och beskrivning av personens mål med webbplatsbesöket.En persona kan t ex beskrivas som: Lena Karlsson, 41 år, har två barn, jobbar som polis, tränar löpning på sin fritid. Mål med webbplatsbesöket: att anmäla sig till konferensen.

Beskrivningarna av personas är inte tagna ur luften, de grundas på intervjuer och observationer av faktiska användare. Det är viktigt att träffa många användare ur samma målgrupp för att se mönster i användarnas mål och drivkrafter som kan användas i framtagningen av personas.

Ofta har olika personas motstridiga intressen, det kan därför vara bra att välja en primär persona, som representerar de användare som är viktigast att tillfredställa. Sekundära personas är inte lika viktiga men får ändå inte glömmas bort I utvecklingsarbetet.

Presentationen av varje persona kan göras på ett stort pappersark, se bilden nedan som presenterar Katarina Andersson, en fiktiv användare. Den används sedan och refereras till under hela utvecklingsprocessen: Kommer Katarina att förstå hur den här funktionen ska användas? Är detta en funktion som Katarina verkligen vill ha och har nytta av? Helst ska pappersarken sitta på väggen i utvecklingsteamets rum. Det finns t o m team som tagit fram personas i form av pappfigurer lika stora som en människa.

Ett exempel på hur en persona kan presenteras.

Mer om att använda personas:

Personas – en introduktion, antrop.se

Personas – the definitive guide, webcredible.co.uk

Mer om målgrupper på webben:

Gör en målgruppsanalys och lär känna dina målgrupper på webben

Skapa effekt i din målgrupp – och en nöjd besökare