<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><rss xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:blogger="http://schemas.google.com/blogger/2008" xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd" xmlns:openSearch="http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/" xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0" version="2.0"><channel><atom:id>tag:blogger.com,1999:blog-8003695163184295460</atom:id><lastBuildDate>Sun, 22 Jun 2025 14:30:10 +0000</lastBuildDate><category>News STL online</category><category>Vaga Servisu</category><category>ekonomia</category><category>Desportu</category><category>Legenda Timor</category><category>oferta</category><title>Opiniaun Timor</title><description>Update informasaun iha Timor-Leste no Global</description><link>http://opiniauntimor.blogspot.com/</link><managingEditor>noreply@blogger.com (Unknown)</managingEditor><generator>Blogger</generator><openSearch:totalResults>16</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>25</openSearch:itemsPerPage><language>en-us</language><itunes:explicit>yes</itunes:explicit><copyright>blog ne'e iha protesaun ba artikle sira iha laran</copyright><itunes:image href="http://2.bp.blogspot.com/-Abhz6PEffhA/T4ThTExu0WI/AAAAAAAAAFA/tPf7QJlGEJQ/s1600/feed+sidebar.jpg"/><itunes:keywords>informasaun,Notisias,progresu,Desenvolvimentu,Desportu,vagas,servisu</itunes:keywords><itunes:summary>Opiniaun TImor</itunes:summary><itunes:subtitle>Opiniaun TImor</itunes:subtitle><itunes:category text="News &amp; Politics"/><itunes:category text="Business"><itunes:category text="Management &amp; Marketing"/></itunes:category><itunes:category text="Sports &amp; Recreation"><itunes:category text="Amateur"/></itunes:category><itunes:category text="Government &amp; Organizations"><itunes:category text="National"/></itunes:category><itunes:category text="Society &amp; Culture"><itunes:category text="Personal Journals"/></itunes:category><itunes:author>Opniaun TImor</itunes:author><itunes:owner><itunes:email>noreply@blogger.com</itunes:email><itunes:name>Opniaun TImor</itunes:name></itunes:owner><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-8003695163184295460.post-1508300995522328652</guid><pubDate>Sat, 30 Jun 2012 04:05:00 +0000</pubDate><atom:updated>2012-06-29T21:05:27.391-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Vaga Servisu</category><title>Informasaun Vaga Servisu Project Coordinator-CRS Timor-Leste</title><description>&lt;div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxUdkMRqfGGPlnluyB7l1rPNtsGc3pIn9L5A1zJkEObjPd7TeY4cd_zBvwxXwO5AnfN1bRZ6vXS7wiRZ2-7xmVPE6wiuqM_Hw8QHaYyWRxOgFL43LeLLjbnnvO2iCNRe36IYhv90K0Qss/s1600/Crs-sq-200.gif" /&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;For Local staff only&lt;/b&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
Job Title&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; :&amp;nbsp; Project Coordinator&lt;br /&gt;Project Title :&amp;nbsp; Increasing Yields and Improving Storage to Fight Hunger&lt;br /&gt;Location&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; :&amp;nbsp; Timor Leste, Baucau Field Office&lt;br /&gt;Reports To&amp;nbsp;&amp;nbsp; :&amp;nbsp; Livelihoods Program Manager&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;Background:&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
CRS TL is currently implementing a food security project with a local partner in the sub-district of Ossu, Viqueque. This project began in July 2011 and is slated to continue for three years until 2014. The objectives of the project are to increase maize yields and decrease post-harvest storage losses. This will be done through an approach that focuses on hands on training of participants in the use of improved inputs such as high yielding maize varieties and hermetic storage containers. The project is entering into its second year, during which it will increase in scope and scale up successful interventions identified in year one. &lt;br /&gt;Primary Function: The primary function of the Project Coordinator will be to dedicate a 100% level of effort to ensure the timely and effective implementation of project activities and outputs that result in achieving the objectives. This will entail a close working relationship with CRS’s local partner and the field staff in Viqueque, as well as the CRS Livelihoods Program Manager in Baucau.&lt;br /&gt;&lt;b&gt;&lt;br /&gt;Specific Responsibilities:&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;ul style="text-align: left;"&gt;
&lt;li&gt;Oversight of the technical aspects of maize production and seed and grain storage, including creating training materials and conducting training of trainers on the key activities of the project&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Coordination with partner staff to ensure timely execution of project activities, including trainings, data collection, reporting, and provision of inputs to project beneficiarie&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Management of project financial resources, including liquidation of partner advances, monitoring of project spending,&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Foster working relationships with relevant stakeholders from other NGO’s, community organizations, government line ministries and civil society organizations&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Coordinate with CRS M&amp;amp;E officer to ensure adequate collection of monitoring data and help plan key evaluation events over the course of the life of the project&amp;nbsp; &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;Qualifications:&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;ul style="text-align: left;"&gt;
&lt;li&gt;Educational background in agronomy, plant science, agricultural/rural development or related field.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Work experience with NGO, government ministry, research organization or private sector in area of agricultural/rural development, community organizing and/or project management&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Experience in planning and conducting field based trainings for the dissemination of information on sustainable agriculture, food security, soil conservation and/or natural resource management&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Willing and able to work out of Baucau office full time, with approximately 50% of time spent on field work in Viqueque, Baucau and Lautem&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Proven track record of ability to set and meet goals and objectives in a timely and professional manner&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Strong oral and written communication skills in both Tetun and English&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Strong computer skills and ability to produce quality reports and reliable data pertaining to measureable indicators of project results&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&amp;nbsp;HOW TO APPLY&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sent a cover letter, current CV and professional references by email to amelia.andrade@ crs.org or delivery by hand at CRS Dili Officer, Fomento Mandarin, CRS Bauacau.&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
For further information please contact to +670 7259025 or 3324641&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
Only the applicant who short listed will be contacted&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Deadline July 1st, 2012&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Melita Andrade&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Human Resources Manager&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mobile no. +670 7259025&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><link>http://opiniauntimor.blogspot.com/2012/06/informasaun-vaga-servisu-project.html</link><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" height="72" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxUdkMRqfGGPlnluyB7l1rPNtsGc3pIn9L5A1zJkEObjPd7TeY4cd_zBvwxXwO5AnfN1bRZ6vXS7wiRZ2-7xmVPE6wiuqM_Hw8QHaYyWRxOgFL43LeLLjbnnvO2iCNRe36IYhv90K0Qss/s72-c/Crs-sq-200.gif" width="72"/><thr:total>3</thr:total><author>noreply@blogger.com (Opniaun TImor)</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-8003695163184295460.post-3242417492696343362</guid><pubDate>Sat, 30 Jun 2012 01:55:00 +0000</pubDate><atom:updated>2012-06-29T18:55:02.145-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Legenda Timor</category><title>Legenda Rai ho naran lia fuan hatu iha Atabae</title><description>&lt;div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"&gt;
&lt;img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRHXEuymoo9OWct7_kh4s0Cp1hgDA4U-mt2C5B4yi0kUfkSNhpTijyr50aQImT9jlnYDrMw4rnN8FCNyY2rEZAF0Sa3VL6JnEtmlkXFc7bJ5VO7CcHboItEllefiuLaBNaMiP_XbHvzdE/s1600/fatuk+iha+Atabae.jpg" /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
Fatuk, iha memoria espesial ba &lt;b&gt;Atabae&lt;/b&gt; Ana sira, fatin lubuk iha &lt;b&gt;Atabae&lt;/b&gt; 
hanaran komesa ho lian &lt;i&gt;HATU &lt;/i&gt;(fatuk), tuir mai temi dadauk fatin&amp;nbsp;balun, 
no husik hela balun tuir mai atu kompleta liu tan. Deskripsaun ba fatin 
hirak ne'e hanesan kuinesementu personal deit, la baseia ba survey ka 
estudu ruma, karik loke dalan atu halo iha tempu tuir mai.&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;&lt;b&gt;Hatu Liu Rai:&lt;/b&gt; fatin liu rai tur
 ba, hafoin halo viajen dook, hatu liu rai laos iha suco ida deit, maibe
 iha suco ida-idak iha rai pedasuk oan ida hanaran, &lt;b&gt;Hatu Liu Rai&lt;/b&gt;. Ida 
ne'e hatudu katak tempu uluk Liu Rai sira la'o ain deit visita reinu ka 
povu sira iha fatin-fatin. Uluk kala la'o ain deit, sorte diak kala sa'e
 netik kuda, maibe la hamenus espiritu Liu Rai sira atu hakbesik-an ba 
povu sira. &lt;b&gt;Hatu Liu Rai&lt;/b&gt;, sai fatin lulik, atu hakat liu tenke husu 
lisensa.&amp;nbsp;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;&lt;b&gt;Hatu Besi:&lt;/b&gt; Fatuk boot ida
 iha suco Atabae, no mos naran klan ka uma lulik ida iha suco refere. 
Fatuk ne'e hamriik metin besik abat Biatua no bele hateke ba abat Rae 
Metam, abat Abri'o, besik mos ba &lt;b&gt;Hatu Bui Cari&lt;/b&gt;. Ai horis, bee mota ki'ik
 iha fatuk ne'e hun, halo kmanek no buras, fo moris ba animal fuik sira.
 Bai-bain, fatuk ida ne'e mos kuinesidu ho naran Hatu Lakatami katak 
bainhira ita hakilar, ka hananu besik iha fatuk ne'e, ita nia lian sei 
baku fila mai ita ka hanesan ema ruma hakilar hatan ita ho lian hanesan.
 &amp;nbsp;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;&lt;b&gt;Hatu Rae:&lt;/b&gt; Rai pedasuk oan
 ida, iha klean ba entre Helesu Lau no Gagaplau, besik ba abat Sakalilo,
 iha Gou Mnaru nia sorin ba. Fatuk ida ne'e mai husi rai, bele rahun sai
 hanesan rai, tanba ne'e hanaran Hatu Rae. Duut matak, ai horis no mota 
ki'ik haleu Hatu Rae, fatin krau no kuda nia han fatin.&amp;nbsp;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;&lt;b&gt;Hatu Api ka habadak Hatapi:&lt;/b&gt;
 Fatin oan ida iha kedas foho Gagaplau nia hun. Uluk la iha iskeru, ahi 
kose, no gas. Avo sira uza fatuk baku ba fatuk ho duut maran ka buat 
fulun maran ruma atu pabrika ahi. Fatuk atu pabrika ahi ne'e iha duni 
fatin ida ne'e. Katuas sira matenek fihir no hili fatuk ne'e. Husi fatin
 ida ne'e bele hateke ba Faturase, Rairobo no fatin seluk.&amp;nbsp;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;&lt;b&gt;Hatu Mia:&lt;/b&gt; Abat oan ida ho
 bee matan moris. Ai horis hanesan Bua, Ai kiar, Haas, halo furak fatin 
oan ne'e. Bai-bain povu sira ne'ebe hela besik, ba haris iha fatin ida 
ne'e, kuru bee no fo hemu animal sira.&amp;nbsp;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;&lt;b&gt;Hatu Bouk:&lt;/b&gt; Refere ba 
fatuk kabuar ida hanesan manu tolun iha Atabae postu tuan. Fatuk ne'e la
 boot, hamriik iha rai tetuk oan ida, ho aas la to'o metru rua. Tempu 
uluk tuir istoria katak, tasi sa'e nakonu, fatuk ne'e roo ida mak 
nakfilak ba fatuk bainhira tasi maran, ema fiar katak osan mean iha 
fatuk ne'e nia laran. Atu prova katak fatuk ne'e mai husi roo, no tasi 
sa'e duni, bele hatudu ho fatuk tasi ruin iha Nasinaru nia hun.&amp;nbsp;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;&lt;b&gt;Hatu Belak:&lt;/b&gt; Ida ne'e knua
 ida, sei hola parte ba suco Atabae, hatuur entre postu tuan Atabae no 
mota Bebai parte Madebau nian. &amp;nbsp;Karik iha knua ne'e fatuk belak barak, 
persija survey oan ida atu hatudu faktus.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;&lt;b&gt;Hatu Bui Cari:&lt;/b&gt; Dalaruma 
Timor oan barak la kuinese Hatu Bui Cari, maibe malae-Portugues tempu 
uluk, kuinese momos fatin ida ne'e. Fatin historiku ba heroi Francisco 
Duarte 'Arbiru tuir versaun malae nian, no mos fatin liberdade ba povu 
Atabae liu husi Avo Kapir Bia Banas ne'ebe ho aten berani tebes, habadak
 no hakotu vida moris kolonialismu 'Arbiru'. fatin ne'e iha suco Atabae.
 Maske agora ai laran fuik, animal fuik mak sai nain, maibe nia istoria 
sei hakerek nanis no hatutan husi jerasaun ba jerasaun.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;&lt;b&gt;Hatu Sarkoko:&lt;/b&gt; Ne'e fatin 
lulik. Manu Sarkoko, katak manu lulik ida, bele hetan deit iha fatuk 
Sarkoko. &amp;nbsp;Maibe laos ema hotu-hotu bele hare manu Sarkoko. Tuir istoria 
katak manu Sarkoko bele fo oan mos ba ema (?), seidauk iha prova ruma 
atu hatudu faktus. Maibe istoria ne'e forma ema nia hanoin no 
mentalidade, fiar katak fatin ne'e lulik. Fatuk boot hatuur iha suco 
Rairobo, entre Faturase no Gerolete.&amp;nbsp;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;&lt;b&gt;Hatu Rase:&lt;/b&gt; Kuinesidu ho 
naran Hatu Rase Lau, fatuk boot ida hatuur besik ba kampu Haturase, suco
 Rairobo. Animal fuik moris hakmatek iha fatuk ida ne'e. Maibe dala ruma
 ema halo animal sira moris la hakmatek. Fatuk ne'e iha nia istoria 
rasik, persija estudu oan ruma atu buka hatene.&amp;nbsp;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;&lt;b&gt;Hatu Molin:&lt;/b&gt; Atabae Ana 
hotu hatene Hatu Molin, dala ruma mos temi Hatu Lagun. Fatuk boot no mos
 tuir fiar katak lulik, hatuur iha tasi klaran besik ba tasi ibun Erkina
 nian. Iha istoria barak kona ba fatuk lulik ida ne'e, persija estudu 
oan ruma ho ema katuas sira atu buka hatene istoria lolos nian.&amp;nbsp;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
source&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
http://atabae-ana.blogspot.com/2012/02/foto-wikipedia-fatuk-iha-memoria.html &lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><link>http://opiniauntimor.blogspot.com/2012/06/legenda-rai-ho-naran-lia-fuan-hatu-iha.html</link><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" height="72" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRHXEuymoo9OWct7_kh4s0Cp1hgDA4U-mt2C5B4yi0kUfkSNhpTijyr50aQImT9jlnYDrMw4rnN8FCNyY2rEZAF0Sa3VL6JnEtmlkXFc7bJ5VO7CcHboItEllefiuLaBNaMiP_XbHvzdE/s72-c/fatuk+iha+Atabae.jpg" width="72"/><thr:total>0</thr:total><author>noreply@blogger.com (Opniaun TImor)</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-8003695163184295460.post-7413774333413680214</guid><pubDate>Sat, 30 Jun 2012 01:35:00 +0000</pubDate><atom:updated>2012-06-29T18:35:22.481-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">News STL online</category><title>Horta Entrega Relatoriu Tinan Lima Ba Prezidente Republika TMR</title><description>&lt;div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"&gt;
&lt;img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkta8C0Jezz3KQiKZAABcJK7-p8x8XI9aSVhQD9kOZkPgW8BEciLCC2xYGlyms6k8kixnEzEtUpKgYpAv3hBxhPtioWXMnppLsdkGq_LIcz4pbhFUGV3WLqeWX4FDtjNTapPRMiJsd3EU/s1600/tmr+n+JRH.jpeg" /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;strong&gt;DILI-&lt;/strong&gt; Eis &lt;i&gt;Prezidente Republika&lt;/i&gt; &lt;b&gt;Jose Ramos Horta&lt;/b&gt; Entrega
 kopia &lt;i&gt;Relatoriu tinan lima&lt;/i&gt; durante nia ukan, ba &lt;i&gt;Prezidente Republika&lt;/i&gt; 
&lt;b&gt;Tuar Matan Ruak (TMR)&lt;/b&gt;. &lt;i&gt;Relatoriu&lt;/i&gt; nebe hatama sei sai hanesan referensia 
ba &lt;i&gt;Prizidente&lt;/i&gt; &lt;b&gt;Taur Matan Ruak &lt;/b&gt;atu bele halo kontinuasaun.&lt;br /&gt;

Eis Xefi estadu &lt;b&gt;Horta&lt;/b&gt; fo sai kestaun ne’e, hafoin hasoru malu ho 
&lt;i&gt;Prezidente Republika &lt;/i&gt;&lt;b&gt;Taur Matan Ruak&lt;/b&gt; hodi &lt;i&gt;informa&lt;/i&gt; nia partisipasaun iha 
simeira Brasil ne'ebe enviadu espesial husi &lt;i&gt;Prezidente&lt;/i&gt; &lt;b&gt;Taur Matan Ruak&lt;/b&gt;.&lt;br /&gt;
&lt;b&gt;Horta&lt;/b&gt; konsidera simeira nebe halao iha brazil fraku tebes tamba hetan 
kritika husi ema barak, konferensia nee’e la iha desizaun politika hodi 
tau finanseiru nebe diak tan ne’e rejultadu husi simeria ne’e fraku 
tebes.&lt;br /&gt;
“ Hau intrega ba &lt;i&gt;Prezidente Republika&lt;/i&gt; kopia &lt;i&gt;relatoriu tinan lima&lt;/i&gt; nian, 
&lt;i&gt;prezidensia&lt;/i&gt; nian &lt;i&gt;relatoriu&lt;/i&gt; nee’e laos buat hotu kompletu ona maibe 
referensia hotu-hotu iha neba hau hatete ba &lt;i&gt;prezidente&lt;/i&gt; buat&amp;nbsp; ruma nebe 
falta karik bele halo ful up atu halo kontinuidade,” dehan &lt;b&gt;Horta&lt;/b&gt; ba 
Jornalista Kinta (28/6) iha &lt;i&gt;Palasiu Prezidente&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;
&lt;i&gt;Prezidente Republika&lt;/i&gt; &lt;b&gt;Taur Matan Ruak&lt;/b&gt;, Tuir &lt;b&gt;Horta&lt;/b&gt; katak agradese, tamba 
governu mos halo relatoriu, nebe halo foin primeira ves iha nasaun &lt;b&gt;Timor-Leste&lt;/b&gt; tamba uluk &lt;b&gt;Horta&lt;/b&gt; sai &lt;i&gt;Prezidente&lt;/i&gt; la simu &lt;i&gt;relatoriu&lt;/i&gt; husi Eis 
&lt;i&gt;Prezidente&lt;/i&gt; &lt;b&gt;Kay Rala Xanana Gusmao&lt;/b&gt;. &lt;i&gt;Informasaun&lt;/i&gt; kompletu iha STL Jornal 
no STL Web, edisaun Sabado (30/6).&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&amp;nbsp;source&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
http://suara-timor-lorosae.com/berita-13590-horta-entrega-relatoriu-tinan-lima-ba-tmr.html &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><link>http://opiniauntimor.blogspot.com/2012/06/horta-entrega-relatoriu-tinan-lima-ba.html</link><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" height="72" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkta8C0Jezz3KQiKZAABcJK7-p8x8XI9aSVhQD9kOZkPgW8BEciLCC2xYGlyms6k8kixnEzEtUpKgYpAv3hBxhPtioWXMnppLsdkGq_LIcz4pbhFUGV3WLqeWX4FDtjNTapPRMiJsd3EU/s72-c/tmr+n+JRH.jpeg" width="72"/><thr:total>0</thr:total><author>noreply@blogger.com (Opniaun TImor)</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-8003695163184295460.post-3287489583515043525</guid><pubDate>Sat, 30 Jun 2012 01:23:00 +0000</pubDate><atom:updated>2012-06-29T18:23:41.962-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">News STL online</category><title>Korupsaun Mosu Barak Bele Hamate Nasaun Nia Distinu</title><description>&lt;div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcsM7QYPO_xnwC6Ona1EGu1HJv1lidJHRARP2m5EaOWj12lASwtYjX-tZ9pxl4d9fD6FLcYYkdSbxznjqjKL0tCx87Kawsg2VY6-B1AxlCi461We_bxIXWDdrA8vdDrGpyRftMDV1dNGw/s1600/stop+koruption.jpeg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcsM7QYPO_xnwC6Ona1EGu1HJv1lidJHRARP2m5EaOWj12lASwtYjX-tZ9pxl4d9fD6FLcYYkdSbxznjqjKL0tCx87Kawsg2VY6-B1AxlCi461We_bxIXWDdrA8vdDrGpyRftMDV1dNGw/s1600/stop+koruption.jpeg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;strong&gt;DILI&lt;/strong&gt;-TimorLeste (TL) tenki kombate &lt;i&gt;korupsaun&lt;/i&gt;, tamba 
&lt;i&gt;korupsaun&lt;/i&gt; ne’e hanesan dalan ida nebe’e atu &lt;i&gt;hamate Nasaun nia Distinu&lt;/i&gt;, 
tanba ohin loron ne’e buat ida korupsaun bo’ot teb-tebes.&lt;br /&gt;

Kestaun ne’e fo husi reprezenta partidu koligasaun PLPA-PDRT Marquita 
Salsinha wainhira partisipa iha debate feto nia partisipasaun iha vida 
politika, nebe halao iha STL Corp Surikmas Dili, Sesta (29/6).&lt;br /&gt;
“Ita tenki &lt;i&gt;kombate korupsaun&lt;/i&gt;, tanba &lt;i&gt;korupsaun&lt;/i&gt; hanesan dalan ida nebe’e 
atu &lt;i&gt;hamate Nasaun nia distinu&lt;/i&gt;, ohin loron korupsaun ne’e sai bo’ot 
tebes, dala ruma sosiadade kestiona, KAK mak servisu la dun 
transparansia, maibe ne’e la los, no koligasaun la aseita, tanba iha KAK
 nia servisu maka’as,” dehan Marquita.&lt;br /&gt;
Kestaun hanesan mos hato’o husi Cipriana Freitas nudar reprejentante 
husi Partidu Aliansa Demokratika-Kota/Trabalhista, katak buat ida 
&lt;i&gt;korupsaun&lt;/i&gt; ne’e laos ema ida nebe’e&amp;nbsp; tur iha Governu ne’e&amp;nbsp; mak&amp;nbsp; halo. 
Informasaun kompletu iha STL Jornal no STL Web, edisaun Sabado (30/6).&lt;strong&gt;&amp;nbsp;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;source&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;http://suara-timor-lorosae.com/berita-13591-korupsaun-mosu-barak-bele-hamate-nasaun-nia-distinu.html&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://opiniauntimor.blogspot.com/2012/06/korupsaun-mosu-barak-bele-hamate-nasaun.html</link><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" height="72" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcsM7QYPO_xnwC6Ona1EGu1HJv1lidJHRARP2m5EaOWj12lASwtYjX-tZ9pxl4d9fD6FLcYYkdSbxznjqjKL0tCx87Kawsg2VY6-B1AxlCi461We_bxIXWDdrA8vdDrGpyRftMDV1dNGw/s72-c/stop+koruption.jpeg" width="72"/><thr:total>3</thr:total><author>noreply@blogger.com (Opniaun TImor)</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-8003695163184295460.post-4779592239125739851</guid><pubDate>Sat, 30 Jun 2012 00:53:00 +0000</pubDate><atom:updated>2012-06-29T17:53:43.470-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">News STL online</category><title>Halakon Kiak No Mukit Sai Asuntu Importante ba Kampania Parpol</title><description>&lt;div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;DILI-&lt;/strong&gt;Halakon&lt;i&gt; kiak, mukit&lt;/i&gt; no halo Lei ba Ema idade 17 
maka sai hanesan asuntu importante ba Kandidatu Feto &lt;i&gt;Partidu Politiku&lt;/i&gt; 
sira nebee maka atu tur iha Parlamentu Nasional. &lt;br /&gt;

Relasaun ho asuntu sira nee reprezentante Feto husi&lt;i&gt; Partidu&lt;/i&gt; AD Kota/PTT 
Cipriana Freitas katak, AD Kota/Trabalhista hetene katak, maioria &lt;b&gt;Timor-Leste&lt;/b&gt; sei moris iha mukit nia okos, needuni asuntu ida atu promove 
igualdade jeneru nee, laos buat ida nebe fasil ho ida nee AD 
Kota/Trabalhista ho ninia prinsipiu ida ba dahuluk katak atu halakon 
&lt;i&gt;mukit&lt;/i&gt; iha &lt;b&gt;Timor-Leste&lt;/b&gt;.&lt;br /&gt;
“Ba ami AD sei halo Lei ida ba Trefiku Humanu nian, tanba Lei nee mos 
hola parte ba feto, laos ba Labarik deit.Lei ida nee ita tenki buka 
meius&amp;nbsp; atu tau iha on stituisaun,”hatete Cipriana Freitas iha debate 
feto nian partisipasaun iha vida &lt;i&gt;politika&lt;/i&gt; nebe’e halao iha&amp;nbsp; knua STL 
Corp&amp;nbsp; Surik-Mas&amp;nbsp; Dili, Sesta&amp;nbsp; 
(29/06).&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
 &lt;br /&gt;
Entretantu reprezentante Feto husi Koligasaun PLPA/PDRT Marquita 
Salsinha katak, karik povu fo fiar ba Koligasaun maka koligasaun iha 
hanoin ida katak tenki reforsa Lei ida ba Ema idade 17. Informasaun 
kompletu iha STL Jornal no STL Web, edisaun Sabado (30/6).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Source&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;http://suara-timor-lorosae.com/berita-13587-halakon-kiak-no-mukit-sai-asuntu-importante-ba-kampa%C3%B1e-parpol.html&lt;/div&gt;</description><link>http://opiniauntimor.blogspot.com/2012/06/halakon-kiak-no-mukit-sai-asuntu.html</link><thr:total>0</thr:total><author>noreply@blogger.com (Opniaun TImor)</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-8003695163184295460.post-7395298828515761273</guid><pubDate>Fri, 29 Jun 2012 08:48:00 +0000</pubDate><atom:updated>2012-06-29T01:48:12.022-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">oferta</category><title>oferta halo Blog furak no kapas</title><description>&lt;div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"&gt;
&lt;div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"&gt;
&lt;div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"&gt;
&lt;div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"&gt;
ita bo'ot sira iha blog no hakarak atu halo furak liu tan blog ne'e..??? ami prontu atu ajuda ita bo'ot sira bele kontaktu ami iha ami nia facebook&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="background-color: #0000f0; border: 1px solid rgb(204, 204, 204); display: block; padding: 15px; text-align: center;"&gt;
&lt;div style="text-align: left;"&gt;
&lt;span style="font-size: x-large;"&gt;&lt;b&gt;&lt;a href="https://www.facebook.com/timor.gratuitu"&gt;&lt;blink&gt;Timor Gratuitu&lt;/blink&gt;&lt;/a&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://a6.sphotos.ak.fbcdn.net/hphotos-ak-ash3/s720x720/525147_131066857030656_557348082_n.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="160" src="http://a6.sphotos.ak.fbcdn.net/hphotos-ak-ash3/s720x720/525147_131066857030656_557348082_n.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;blink&gt;&lt;/blink&gt;&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;Folin ba halo blog nian
&lt;/span&gt;&lt;blink style="background-color: #d9ead3; font-family: &amp;quot;Courier New&amp;quot;,Courier,monospace;"&gt;&lt;span style="font-size: x-large;"&gt;&lt;b&gt;US$20/blog&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/blink&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;b&gt;
&lt;/b&gt;ita bo'ot sira bele hare modelo blog ne'e iha&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;kontaktu ami lalais iha ami nia facebook&amp;nbsp;&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;</description><link>http://opiniauntimor.blogspot.com/2012/06/oferta-halo-blog-furak-no-kapas.html</link><thr:total>0</thr:total><author>noreply@blogger.com (Opniaun TImor)</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-8003695163184295460.post-2264324456500936692</guid><pubDate>Fri, 29 Jun 2012 07:29:00 +0000</pubDate><atom:updated>2012-06-29T00:29:20.247-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">News STL online</category><title>CNRT Manan Sei Hametin Pozisaun Feto Iha Vida Politika</title><description>&lt;div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"&gt;
&lt;img border="0" height="239" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZViqCnFjrsoadS6oUMICbjM5hAL7iF6Cwetcm6g_4JdQ1IjjBfvp_TSdmFxwys7Y0FLiWeUV3ALNQN94M7l-9SeIIu7UDIWo_iI-7XzKuDDTafWv6HQW7Ujaol8-0qFFW-CXd009wUGw/s320/ct-b.jpg" width="320" /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;DILI-&lt;/strong&gt;Partisipasaun feto iha vida politika importante 
teb-tebes, tanba ne’e wainhira Partidu Congresu Nasional Reconstrusaun 
Timorense (&lt;i&gt;CNRT&lt;/i&gt;) manan iha elisaun tinan ne’e, sei haforsa ka hametin 
diak liu tan feto nia pozisaun iha vida politika.&lt;br /&gt;

Kestaun ne’e fo sai husi reprejentante feto husi partidu &lt;i&gt;CNRT&lt;/i&gt; Fernanda 
Lay, liu husi debate partisipasaun feto iha vida politika, nebe halao 
iha knua STL Corporation, Surik Mas, Kinta (28/6).&lt;br /&gt;
“Partisipasaun feto, nomos iha estatuto partidu &lt;i&gt;CNRT&lt;/i&gt; rasik fo ona 
persentajen bo’ot, tuir lei eleitoral mos garante partisipasaun feto 
nian, maibe bainhira ami manan, ami reforsa ka sei ajuda feto maluk 
sira, liu-liu sira nebe’e laiha oportunidade atu aprende iha eskola, ka 
edukasaun formal, hanesan treinamentu ruam,” hateten Fernanda.&lt;br /&gt;
Konaba asuntu ne’e hetan resposta mos husi reprejentante Partidu ASDT 
Emilia da Costa&amp;nbsp; katak, nia tama iha lista kandidatura partidu ASDT, 
tanba ne’e sira nia partisipasaun feto atu foti desizaun ruma iha 
partidu nia laran, no feto sira mos hetan duni partisipasaun masimu. 
Informasaun kompletu iha STL Jornal no STL Web, edisaun Sesta (29/6).&lt;br /&gt;
source&lt;br /&gt;
http://suara-timor-lorosae.com/berita-13476-cnrt-manan-sei-hametin-pozisaun-feto-iha-vida-politika-.html &lt;/div&gt;</description><link>http://opiniauntimor.blogspot.com/2012/06/cnrt-manan-sei-hametin-pozisaun-feto.html</link><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" height="72" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZViqCnFjrsoadS6oUMICbjM5hAL7iF6Cwetcm6g_4JdQ1IjjBfvp_TSdmFxwys7Y0FLiWeUV3ALNQN94M7l-9SeIIu7UDIWo_iI-7XzKuDDTafWv6HQW7Ujaol8-0qFFW-CXd009wUGw/s72-c/ct-b.jpg" width="72"/><thr:total>0</thr:total><author>noreply@blogger.com (Opniaun TImor)</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-8003695163184295460.post-2966631871570612839</guid><pubDate>Fri, 29 Jun 2012 07:25:00 +0000</pubDate><atom:updated>2012-06-29T00:25:17.047-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">News STL online</category><title>Fretilin Fila ba Governu Sei Dezenvolve Rekursu Umanus</title><description>&lt;div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"&gt;
&lt;img border="0" src="http://t1.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcRTPBTjBZ97FHUev26dUuvKKArfYtWxj40tvtYPc-qUvU5SnuS65ppzG5hF" /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;DILI&lt;/strong&gt;_Patidu &lt;i&gt;Fretilin&lt;/i&gt; kuandu fila fali ba iha governu 
iha eleisaun parlametnar 7 Jullo, sei dezenvolve rekursu umanu liu-liu 
ba feto sira iha vida ekonomia. &lt;br /&gt;

“ Ami nia hanoin iha area ekonomia primeiru atu hare’e oinsa dezenvolve 
rekursu umanu, tamba ita nia povu em jeral liu-liu feto maluk sira maske
 iha osan maibe sira la hatene sistema neduni oinsa atu kria manajementu
 ida diak, persiza kria kondisaun atu eleva sira nia kapasidade,” hatete
 Florentina Martins Smith reprezentante husi partidu Fretilin, bainhira 
partisipa iha debate ho tema kria ideas no hasae koinesimentu kona ba 
asunto feto sira nia iha salaun STL Fatumeta Dili, Kinta (28/6).&amp;nbsp; &lt;br /&gt;
Etertantu Emilia da Costa reprezentante husi partidu ASDT iha nia 
intervensaun hateten, iha politika ASDT ba feto iha ekonomia hare’e 
katak, feto maluk sira iha area rurais barak mak iha skill kona ba suku,
 homan no soru tais, neduni se ASDT hetan asentu iha parlamentu sei buka
 tuir feto maluk sira ne’ebe mak iha skil ba kerajinan tangan, hodi 
suporta sira buka rasik osan ba sira nia a’an. Informasaun kompletu iha 
STL Jornal no STL Web, edisaun Sesta (29/6).&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;source&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;http://suara-timor-lorosae.com/berita-13478-fretilin-fila-ba-governu-sei-dezenvolve-rekursu-umanus-.html &lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://opiniauntimor.blogspot.com/2012/06/fretilin-fila-ba-governu-sei-dezenvolve.html</link><thr:total>5</thr:total><author>noreply@blogger.com (Opniaun TImor)</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-8003695163184295460.post-4479177522023558595</guid><pubDate>Fri, 29 Jun 2012 07:20:00 +0000</pubDate><atom:updated>2012-06-29T00:20:37.388-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">News STL online</category><title>Fundu Petroliu Timor-Leste Atinji 15 Miliaun Kada fulan</title><description>&lt;div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"&gt;
&lt;strong&gt;DILI-&lt;/strong&gt; &lt;i&gt;Fundu Petroliu Timor Leste &lt;/i&gt;(TL) nian nebe rai iha
 banku Estadus Unidus Amerika, atinji ona&amp;nbsp; $11 biloens, tamba kada fulan
 haten 15 miliaun tuir presu mina iha merkaduria, mina no gas ne’e mai 
husi kampu Bayu Undang no&amp;nbsp; iha Outubru tinan kotuk, esplora tan kampu 
Kitang iha tasi laran.&lt;br /&gt;

Informsaun ne’e fo sai husi prezidenter Autoridade Nasional Petroliu 
(ANP)&amp;nbsp; Gualdino da Silva katak, Timor Leste oras ne’e produs mina kampu 
rua nebe kompostu husi mina rai Kitang no Bayu Undang.&lt;br /&gt;
“ Projetu hotu nebe ita halao iha tasi laran ba esplorasaun no produsaun
 lao susesu rendementu tama nafatin,&amp;nbsp; ita iha rendementu kuaze $11 
Biloens ona ba iha ita nia fundu minarai,” dehan prezidente ANP gualdino
 da Silva ba jornalista Kuarta (27/6)&amp;nbsp; iha edifisiu ANP palasio Governu 
Dili.&lt;br /&gt;
Nia hatutan, Susesu bo’ot ne’ebe mak ANP hetan husi servisu ne’ebe halo 
ona iha tasi laran no esplorasaun no produsaun to’o agora iha rendementu
 ne’ebe diak tanba la rezulta ema mate tamba fasilidade kompletu. 
Informasaun kompletu iha STL Jornal no STL Web, edisaun Sesta (29/6). &lt;strong&gt;&amp;nbsp;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;source&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;http://suara-timor-lorosae.com/berita-13479-fundu-petroliu-tl-atinji-15-miliaun-kada-fulan.html&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://opiniauntimor.blogspot.com/2012/06/fundu-petroliu-timor-leste-atinji-15.html</link><thr:total>0</thr:total><author>noreply@blogger.com (Opniaun TImor)</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-8003695163184295460.post-6373811064893922587</guid><pubDate>Fri, 29 Jun 2012 07:09:00 +0000</pubDate><atom:updated>2012-06-29T00:09:22.843-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">ekonomia</category><title>Monopóliu ka merkadu?</title><description>&lt;div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span lang="EN-AU" style="font-size: 14pt;"&gt;Monopóliu ka merkadu? Perspetiva alternativa ida iha debate kona-ba monopóliu Timor Telecom iha sektór telekomunikasaun iha Timor-Leste&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span lang="EN-AU"&gt;Introdusaun&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Problema
 iha sektór telekomunikasaun, iha asesu telefóniku ho internet, 
relasiona ho monopóliu ne'ebé Timor Telecom kaer. Timor Telecom maka 
únika kompañia telekomunikasaun iha Timor-Leste. Konsumidór sira reklama
 katak Timor Telecom karun no servisu ne'ebé sira fó ladún adekuadu, 
ezemplu internet ladún lais, rede ladún boot atu kobre ema hotu-hotu. 
Iha tempu krize boot, kuandu ema barak hakarak uza komunikasaun, Timor 
Telecom kostuma falla. Ema balu nia solusaun ba problema ne'e maka atu 
hamate tiha Timor Telecom nia monopóliu no konvida tan kompañia seluk 
atu tama iha merkadu telekomunikasaun nian atu hamoris kompetisaun. Sira
 nia presupozisaun (&lt;i&gt;asumsi&lt;/i&gt;) maka, ho kompetisaun presu bele tun 
no kualidade servisu bele sa'e. Presupozisaun ne'e fundamenta iha 
argumentu katak kompañia telekomunikasaun sira ne'e sei halo kompetisaun
 entre sira hodi manán kliente. Ida ne'ebé maka oferese presu ki'ik liu 
no servisu di'ak liu iha liu xanse (&lt;i&gt;kesempatan&lt;/i&gt;) atu atrai kliente.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Maibé
 presupozisaun ida iha leten ne'e só válidu bainhira kondisaun oioin iha
 merkadu laran favorese no permite. Kondisaun ne'e ida maka tamañu 
merkadu nian, se merkadu ne'e boot ka lae. Tamañu merkadu nian depende 
ba buat rua: ema no osan. Se ema barak, konsumidór mós barak, no &lt;i&gt;demand&lt;/i&gt;
 (ejijénsia) barak, tan ne'e naturálmente presiza fornesedór servisu 
barak hodi bele responde konsumidór sira nia nesesidade. Maibé dalaruma 
ema de'it mós la to'o, presiza mós osan. Se ema barak no osan uitoan 
de'it, ida ne'e mós sei la favorese kompetisaun ida di'ak. Laiha empreza
 ida maka sei hala'o ninia negósiu se ema laiha osan atu sosa ninia 
produtu. Dala ruma ema uitoan maibé osan barak, ida ne'e bele mós 
fasilita kompetisaun, problema maka presu servisu nian mós bele sa'e no 
hamosu inflasaun. Jerálmente ema kuandu osan barak, gasta mós ladún 
kuidadu kompara ema ne'ebé osan ladún iha. Nune'e mós bainhira 
emprezáriu ida hatene katak ema iha osan barak, sira mós tenta hasa'e 
sasán folin.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Ne'e
 duni ba Timor-Leste presupozisaun iha leten ne'e karik la konsulta ho 
realidade merkadu nian, nune'e mós ninia argumentu ladún forte. Merkadu 
ba telekomunikasaun iha Timor-Leste ki'ik-oan liu atu dada kompañia ida 
mai investe. Ba kompañia ida atu komesa investe iha área ida ne'e, 
kompañia ne'e tenke estabelese infraestrutura, selu taxa ba governu, 
selu funsionáriu sira, selu ida ne'e ho ida ne'ebá. Infraestrutura ba 
telekomunikasaun la'ós baratu, sá tan se kompañia ne'e hakarak 
infraestrutura ida últimu modelu atu bele fó servisu ida adekuadu no 
modernu, ka hodi bele kompete ho kompañia sira seluk. Depois, kompañia 
ne'e mós tenke manán rendimentu ruma, afinál la'ós tan ne'e maka 
kompañia ida hamriik?. Ne'e duni ho merkadu ki'ik ne'ebé Timor-Leste 
iha, kompañia ida tenke buka dalan hodi rekupera modal ne'ebé nia hakoi 
uluk hodi komesa ninia investimentu. Se merkadu ladún iha kbi'it atu 
suporta empreza ne'e, oinsá maka empreza ne'e bele halo osan? Agora, se 
empreza rua ka liu maka loke tan negósiu iha telekomunikasaun, merkadu 
sei sai ki'ik tan ba beibeik. Oinsá maka sira bele hetan rendimentu?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Hakerek-oan (&lt;i&gt;essay&lt;/i&gt;)
 ida ne'e tenta esplika problema monopóliu iha sektór telekomunikasaun 
nian. Hakerek-na'in sei refleta ba situasaun real ne'ebé maka ejiste iha
 Timor-Leste hodi tenta esplika problema ne'e no fó solusaun balu. 
Hakerek-na'in sei uza ezemplu hosi restaurante ka &lt;i&gt;warung-oan&lt;/i&gt; sira
 ne'ebé "emprezáriu" balu harii iha estrada ba lorosa'e, partikulármente
 iha Vemasse. Hafoin, hakerek-oan ne'e tenta mós buka solusaun 
alternativa seluk ba oinsá hadi'a no estabelese sistema telekomunikasaun
 ida adekuadu ba Timor-Leste. Maibé antes atu tama iha asuntu ida ne'e, 
hakerek-na'in mós hakarak esklarese katak hakerek-oan ida ne'e hanesan 
kontribuisaun ida ba debate ne'ebé la'o daudauk iha Timor-Leste kona-ba 
sektór telekomunikasaun &lt;i&gt;em geral&lt;/i&gt; no sistema telekomunikasaun &lt;i&gt;em particular&lt;/i&gt;.
 Hakerek-na'in ne'e la servisu ba Timor Telecom, ba governu ka ba ema 
ruma, no la halo favór ba ema ruma ka instituisaun ruma. Hakerek-oan ida
 ne'e somente hakarak de'it kontribui ba debate ne'e hodi fó perspetiva 
ida diferente iha problema ne'e no tenta fó solusaun alternativa.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Situasaun merkadu iha estrada Vemasse hanesan ne'e.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span lang="EN-AU"&gt;Kompetisaun iha merkadu iha estrada ba lorosa'e, Vemasse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Iha estrada ba distritu sira iha lorosa'e (hosi Manatuto to'o Lospalos), partikulármente iha Vemasse, iha "&lt;i&gt;warung&lt;/i&gt;"
 lubuk ida iha estrada ibun. Warung sira ne'e loke atu serve karreta 
sira ne'ebé halai ba lorosa'e, liuliu transporte públiku ne'ebé tula ema
 bá-mai entre Dili, Manatuto, Baucau, Lospalos ho fatin seluk tan. 
Karreta sira ne'e kostuma para iha warung oan sira ne'e hodi deskansa, 
nune'e pasajeiru ka "&lt;i&gt;penumpang&lt;/i&gt;" sira mós bele aproveita sosa 
netik hahán-oan ruma. Restaurante lubuk ida hadau malu kliente iha 
estrada-oan ne'e, maske kliente ladún barak. Oinsá maka sira bele halo 
osan se kliente sira ladún barak atu sosa sira nia sasán?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Istória
 loloos parese hanesan ne'e. Uluk iha fatin ida ne'e iha restaurante 
mesak ida de'it kuandu emprezáriu ida sente katak iha oportunidade di'ak
 atu loke negósiu oan ida, iha fatin ida ne'e. Emprezáriu ne'e haree 
katak penumpang ho kondutór sira bá-mai presiza fatin-oan ida para sira 
deskansa, talvés sosa mós hahán ho buat hemu ruma. Entaun nia loke 
warung ka restaurante-oan ida hodi serve ema hirak ne'e. Warung ne'e 
hetan susesu lalais de'it tanba iha fatin ne'e nia de'it maka loke 
restaurante. Osan tama maka'as tanba iha estrada ba lorosa'e ne'e tomak,
 "pelayanan" hanesan ne'e maka ida ne'e de'it ona. Hotu, tanba negósiu 
hanesan ne'e maka nia mesak de'it, emprezáriu&lt;span&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;ne'e konsege
 kria monopóliu ida. Warung-na'in determina presu tuir nia hakarak. 
Dalaruma nia loke, dalaruma nia taka. Nia laiha presaun hosi kompetisaun
 seluk atu obriga nia hala'o ninia negósiu karik la tuir nia hakarak. 
Nia laiha kompetisaun ho ema ida. Tanba volume konsumidór sira boot 
(relativamente ho servisu ne'ebé warung ne'e hato'o), warung-na'in mós 
loke luan tan ninia restaurante no harii mós kios-oan ida iha sorin hodi
 fa'an bee, serveja, sigarru, ho sasán seluk tan. Maibé maka ne'e de'it 
ona, warung-na'in lakohi gasta tan nia osan deznesesáriamente, nune'e 
atu ninia rendimentu mós sa'e nafatin, ou mantén nafatin iha nivel ida 
sustentável ba ninia negósiu.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Loron
 ida ema seluk komesa repara katak iha dalan ba lorosa'e ne'e, liuliu 
iha Vemasse, iha oportunidade atu halo negósiu no hetan osan. Sira haree
 ba ezemplu warung ida uluk ne'e hodi hanoin katak sira mós bele loke 
warung ida hanesan. Depois, fatin luan atu loke tan restaurante mós 
barak, no fatin sira ne'e mós fatin-fuik, katak sira sei la selu renda 
ba ema ida (ezemplu estadu). Entaun, warung mos komesa hamriik tan. 
Primeiru, warung rua de'it. Depois, tolu, haat, lima, to'o estrada iha 
Vemasse ne'e mesak restaurante de'it. Sira loke kios, fa'an katupa, 
fa'an ikan-tunu, fó mahon ba ema tuur. Maibé warung sira ne'e hotu kuaze
 hanesan de'it. Sasán folin mós kompetitivu tebes, ida lakohi halo folin
 oin-seluk keta nune'e kliente sira halai fali ba restaurante seluk 
karik?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Restaurante
 hirak ne'e tama iha kompetisaun hasoru malu atu hadau kliente sira, 
to'o ikus sira hasoru problema ida, afinál kliente ladún barak atu 
mantén merkadu ida boot nato'on hodi sira bele hetan rendimentu 
sufisiente. Iha termus supply &amp;amp; demand – sasán atu fa'an no ema atu 
sosa – sasán atu fa'an (supply) barak liu fali ema atu sosa (demand). 
Restaurante lubuk ida ne'e fa'an hotu katupa ho ikan-tunu maibé kliente 
la nato'on atu sosa hotu. Restaurante balu komesa tama ona situasaun 
krítika ida bainhira sira haree katak sira nia rendimentu laiha, maibé 
lakon tan osan maka iha. Osan ne'ebé sira investe hodi sosa ai-sunu, 
ikan ho foos hodi prodús ikan-tunu ho katupa, barak maka la fila fali. 
Enerjia ne'ebé sira gasta hodi homan ho te'in katupa, tunu ikan, haloot 
warung, fasi bikan, "&lt;i&gt;jaga&lt;/i&gt;" ka ronda sira nia warung ho kios, la 
rekompensa. Sira tunu ikan, te'in katupa barabarak, rai hela iha warung 
laran hodi hein kliente sira liu ho karreta. Maibé tanba restaurante mós
 barabarak, sorte di'ak ida maka kliente sira hili netik sira nia 
restaurante. Iha restaurante sanulu resin, xanse ba kliente sira hili 
restaurante ne'e barak oinsá?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Agora
 tanba katupa ho ikan-tunu sei barak, warung-na'in mós la te'in ona 
katupa foun ka tunu ikan foun. Warung-na'in hakarak hein to'o ninia 
katupa ho ikan-tunu sira ne'e fa'an moos tiha ka fa'an tiha lubuk ida 
maka nia foin te'in no tunu foun fali. Se lae, karik nia te'in tan 
katupa no tunu foun ikan, maka ema la sosa karik, nia lakon boot. Depois
 jeleira mós laiha tan hodi rai ikan-matak to'o kleur. Entaun se kliente
 sira mai sedu, sira bele toman katupa ho ikan-tunu fresku. Kliente sira
 to'o tarde, katupa ho ikan-tunu fresku laiha ona. Tan ne'e katupa barak
 sai siin de'it, ikan-tunu barak maka rai to'o sai toos. Se kliente sira
 sosa, di'ak. Se lae, katupa hotu, ikan-tunu hotu soe hotu ba fahi. 
Investimentu lakon hotu. Se kliente sira obrigadu han, sira sei han 
katupa oras lima ka neen nian, no ikan-tunu ne'ebé tunu horine'ebé ona. 
Kualidade hahán iha restaurante sira ne'e mós tun. Buat ne'ebé kliente 
sira husu bainhira sira tama iha restaurante sira ne'e maka, "katupa 
ne'e foin maka te'in ka? Ikan ne'e tunu kleur ona karik?"&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Situasaun
 ne'ebé mosu iha estrada Vemasse ne'e interesante tebetebes. Bainhira 
iha monopóliu, vendedór iha podér atu determina merkadu hodi maksimiza 
ninia rendimentu. Vendedór mós tenke uza meiu ida – atu determina 
merkadu – ne'ebé sustentável. Porezemplu, se vendedór hasa'e produtu nia
 folin aas liu, konsumidór sira sei la sosa ninia produtu. Ne'e duni 
vendedór tenke buka presu ida adekuadu atu halo ninia kliente sira 
kontente no nia mós bele hetan rendimentu. Se vendedór ne'e buka hasa'e 
de'it ninia rendimentu maibé la kontrola ninia produtu nia kualidade 
(fa'an ikan ne'ebé la fresku ka katupa ne'ebé budu kleur tiha ona), nia 
bele lakon ninia kliente. Ita bele haree katak iha pontu krítiku ida 
ne'ebé vendedór ne'e tenke tetu hela de'it. Maibé, bainhira kompetisaun 
barak komesa mosu, rendimentu tun no kualidade produtu nian mós tun. Ida
 ne'e akontese tanba merkadu ki'ik-oan liu atu lori osan sufisiente ba 
vendedór sira. Bainhira rendimentu tun, produtu nia kualidade mós tun 
hodi mantén rendimentu ida sustentável ba negósiu nia viabilidade.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Hetok
 kompetisaun la lori buat di'ak ba kliente ka konsumidór sira. Ho 
kompetisaun, presu sa'e fali no kualidade produtu tun filafali. Ida ne'e
 maka konsekuénsia bainhira merkadu ladún sufisiente atu akomoda ema 
hotu-hotu. Tenke iha balansu sustentável entre supply ho demand. Maske 
nune'e, merkadu mós hanesan buat-moris ida ne'ebé muda an beibeik, 
re-inventa nia an nafatin bainhira situasaun muda. Ohin loron, 
warung-oan sira ne'e sei hamriik nafatin maske atividade negósiu nian 
ladún la'o ho ritmu ne'ebé maka emprezáriu sira hakarak. Saida maka sei 
akontese ba restaurante sira ne'e iha tempu mai? Ba warung sira iha 
estrada Vemasse ne'e saida maka sei akontese ba sira nia negósiu?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Uluk
 nana'in, vendedór sira bele hein atu númeru kliente aumenta tan, katak 
ema bá-mai lorosa'e barak tan. Naran katak ema seluk la mai loke tan 
restaurante iha estrada ne'e, sira nia rendimentu mós bele aumenta. 
Maibé risku ba kompetisaun atu aumenta parese boot no reál nafatin. 
Bainhira ema seluk haree katak fatin ne'e iha oportunidade atu loke 
negósiu, sira mós sei mai buka osan iha fatin ne'e. Maibé se númeru 
kliente la aumenta, ka la aumenta iha maneira ida sustentável, sira nia 
rendimentu kontinua tun. Se sira nia rendimentu tun, primeiru sira nia 
kualidade produtu mós menus. Bainhira kualidade produtu menus, kliente 
mós sei lakon. Se kliente lakon, vendedór bele tenta hasa'e sasán nia 
folin hodi rekupera fali sira nia gastus. Ida ita bele dehan ida ne'e 
hanesan solusaun ida ikus-liu tanba rasionálmente, se presu sa'e, 
kliente mós lakon. Bainhira restaurante ne'e tama ona iha siklu ida 
ne'e, ninia rezultadu finál maka falénsia.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Maske
 nune'e, la'ós restaurante hotu-hotu sei monu ba falénsia. Bainhira 
restaurante balu monu, proporsionálmente, númeru kliente mós sa'e, tanba
 kompetisaun mós menus. Restaurante sira ne'ebé konsege tahan sei 
kontinua nafatin ho sira nia atividade no bele hetan aumenta filafali 
sira-nia rendimentu. Maske nune'e kompetisaun entre restaurante sira 
ne'e atu hetan merkadu kontinua nafatin. Bainhira laiha regulamentu atu 
kontrola merkadu (ezemplu intervensaun hosi estadu ka autoridade lokál),
 to'o ikus restaurante sira ne'ebé maka iha liu determinasaun bele 
presiona (komersiálmente) restaurante sira seluk hodi taka. Bainhira 
to'o ona iha periodu ida ne'e, restaurante hirak ne'ebé sei hamriik 
nafatin bele dezenvolve filafali monopóliu foun ida, no filafali ba 
situasaun ida iha prinsípiu ne'e. Diferensa maka restaurante hirak 
ne'ebé sei hamriik ikus liu, iha liu esperiénsia no konsege kontrola 
kliente sira, ho merkadu jerálmente, di'ak liu tan. Ne'e duni se 
kompetisaun foun mosu, anaunsér sira mosu ho modal ne'ebé sufisiente, 
kompetisaun foun sira ne'e sei la hetan susesu. Restaurante hirak ne'e 
maka sei halo monopóliu buat hotu-hotu iha merkadu laran. Se kompetisaun
 la'o nafatin no laiha regra ida maka regula kompetisaun ne'e, bele mós 
akontese katak restaurante ida de'it maka sei domina restaurante sira 
seluk, eh la'ós restaurante ne'e mesak maka sobrevive kompetisaun tomak.
 Ita fila fali ba situasaun ida uluk-liu, monopóliu.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span lang="EN-AU"&gt;Kompetisaun iha telekomunikasaun&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Oinsá
 maka ita bele haree paralelu entre situasaun merkadu iha Vemasse ho 
situasaun merkadu ba telekomunikasaun iha Timor-Leste? Paralelu ne'e 
hanesan ne'e. Primeiru, hanesan estrada Vemasse nian, merkadu ba 
telekomunikasaun iha Timor-Leste mós ki'ik. Ki'ik &lt;i&gt;em termos de&lt;/i&gt; ema (atu sai kliente) no mós iha osan.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Timor-Leste
 iha populasaun tokon ida. Hosi tokon ida ne'e proporsaun ki'ik-oan ida 
maka sente nesesidade ba uza teknolojia telekomunikasaun moderna hanesan
 telemovel. Hafoin hosi fali proporsaun ida ne'e, ema sei uitoan liu 
fali maka iha posibilidade (osan) atu sosa telemovel no uza teknolojia 
ida ne'e ho regulár. Portantu, merkadu ne'ebé kompañia telekomunikasaun 
ida atu serve ne'e ki'ik. Piór liután maka, kamada sosiál ne'ebé iha 
posibilidade atu uza teknolojia ne'e ladún mós iha osan nato'on. 
Bainhira Timor Telecom estabelese nia an, osan hira maka kompañia ne'e 
tenke gasta? Osan hira maka nia gasta atu harii, ka reabilita fali 
infraestrutura telekomunikasaun nian? Oinsá maka kompañia ne'e tenke 
rekupera fali ninia investimentu ne'ebé nia kuda no halo rendimentu 
pelumenus nato'on hodi moris? Hanesan warung sira iha Vemasse ne'e la 
presiza harii barraka ida (infraestrutura) atu loke restaurante, Timor 
Telecom mós presiza edifísiu ida atu loke ninia office, presiza 
ekipamentu telekomunikasaun nian, presiza rai atu instala ekipamentu 
sira ne'e, etc. Buat sira ne'e presiza osan barak. Agora, se kompañia 
rua ka liu mai tan tama iha kompetisaun ho Timor Telecom ba merkadu 
ki'ik-oan ida ne'e, rendimentu hira maka kompañia sira ne'e hein atu 
hetan? Oinsá maka sira bele halo rendimentu ida sustentável? Presu oinsá
 maka sira sei hato'o ba konsumidór sira? Kualidade produtu oinsá?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Ita
 imajina de'it, ba kompañia telekomunikasaun ida atu mai harii ninia 
negósiu iha Timor-Leste, saida maka nia tenke halo? Infraestrutura ba 
telekomunikasaun mós karun, porezemplu. Oinsá maka kompañia ne'e 
rekupera ninia kustu atu harii empreza ne'e no hetan rendimentu? Ho 
númeru kliente ne'ebé ki'ik no populasaun ida ne'ebé ladún iha osan, 
oinsá maka kompañia ne'e bele halo rendimentu? Kompañia ne'e tenke halo 
rendimentu ida pelumenus nato'on atu selu fali ninia investimentu 
inisiál (modal). Agora se kompañia ida de'it mós la konsege halo 
rendimentu ida di'ak hosi merkadu ki'ik ne'e, oinsá maka kompañia rua ka
 liu bele halo rendimentu?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Iha
 posibilidade boot atu kompañia sira ne'e halo tuir saida maka 
warung-oan sira iha estrada Vemasse ne'e hetan iha sira nia esperiénsia.
 Ho númeru kliente ki'ik, produtu nia folin tenke sa'e atu kompañia sira
 ne'e bele rekupera fali sira nia kustu no mós hetan rendimentu. Sira 
mós bele hatún kualidade produtu nian atu mantén sira nia rendimentu. 
Porezemplu, kompañia sira ne'e sei la investe iha infraestrutura moderna
 no avansada. Se sira investe karik iha infraestrutura foun, sira tenke 
rekupera fali kustu sira ne'e hosi kliente sira. Se sira hasa'e produtu 
nia folin, kliente sira bele halai hotu. Kliente balu mós bele laiha 
posibilidade nato'on atu goza produtu foun sira ne'e. Ida ne'e risku 
boot ida.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Tan
 ne'e, hamate monopóliu ka aumenta kompetisaun la'ós solusaun di'ak ba 
problema telekomunikasaun nian. Ita tenke buka solusaun ida di'ak, 
ne'ebé iha fó vantajen ba konsumidór sira no mós konsege fó rendimentu 
ida nato'on ba kompañia telekomunikasaun. Iha kraik ne'e, hakerek-na'in 
tenta fó solusaun balu.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span lang="EN-AU"&gt;Intervensaun estadu nian iha merkadu&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Atu
 hetan intervensaun hosi estadu iha sektór ida ne'e, primeiru ita tenke 
hato'o argumentu ruma hodi defende intervensaun ne'e. Intervensaun 
estadu nian iha área telekomunikasaun fundamenta ba argumentu katak 
telekomunikasaun hanesan sektór ida importante ba sosiedade timorense 
hanesan mós edukasaun ho saúde. Atu defende intervensaun ne'e la'ós 
difisil, porezemplu telekomunikasaun hanesan xave mós ba kombate 
analfabetizmu, haburas demokrasia tuir abilidade atu hetan asesu ba 
informasaun, no mós hanesan meiu ida atu ajuda liután iha edukasaun 
informál. Nune'e mós se ita haree bá-mai, iha área telekomunikasaun 
seluk hanesan rádiu ho televizaun, estadu maka kaer hotu maski sektór 
ida ne'e la depende ba estadu atu hala'o ninia funsionamentu. Estadu iha
 devér atu estabelese no maneja servisu ida bainhira sektór privadu 
laiha posibilidade no kapasidade atu jere. Nune'e, aplika mós ba kampu 
telekomunikasaun ne'ebé Timor Telecom kaer. Iha kampu ida ne'e bele iha 
parseiria ida entre sektór públiku ho sektór privadu ka sektór públiku 
mesak de'it hanesan kazu rádiu ho televizaun nian.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Intervensaun
 estadu nian bele mai iha maneira oioin. Talvés maneira ida maka atu 
muda lei hodi hamate tiha kontratu ne'ebé Timor Telecom halo ho governu 
anteriór atu nune'e para ho Timor Telecom nia monopóliu. Maibé hanesan 
ita diskute tiha ona iha leten, ida ne'e la'ós solusaun ideál. Maske 
nune'e, governu mós bele intervén nafatin iha parte seluk, porezemplu 
hatún taxa, liu hosi subsídiu, ajuda harii infraestrutura 
telekomunikasaun nian, no hanesan solusaun ikus, nasionalizasaun ka foti
 fali sektór ne'e tomak ba estadu maka kaer.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Hatún
 taxa, liuliu iha sektór telekomunikasaun nian bele ajuda kompañia hatún
 ninia presu. Osan ne'ebé maka kompañia ne'e rekupera fali hosi ninia 
taxa, nia bele fó tutan fali ba konsumidór sira liu hosi hamenus presu 
servisu. Karik hatún taxa la sufisiente atu hatún presu ida razoavel, 
governu bele intervén liu hosi subsídiu. Governu bele ajuda konsumidór 
sira hetan asesu ba servisu telekomunikasaun. Porezemplu pulsa $5 nian, 
governu bele sosa fodik $2 no konsumidór sosa $3 seluk. Subsídiu hanesan
 ne'e mós bele hato'o ba komunidade sira, porezemplu iha asesu ba 
internet. Governu bele ajuda harii infraestrutura internet nian no ajuda
 komunidade ida selu asesu ba servisu internet nian. Governu mós bele 
ajuda kompañia telekomunikasaun nian liu hosi infraestrutura. 
Infraestrutura ne'e, bainhira nia serví komunidade, ida ne'e ita bele 
dehan infraestrutura nasionál nian. Porezemplu edifísiu eskola hanesan 
infraestrutura ida ne'ebé serví sidadaun Timor-Leste. Tan ne'e governu 
iha responsabilidade atu harii eskola. Estrada mós infraestrutura 
nasionál, tan ne'e governu maka iha responsabilidade atu nahe estrada 
ida di'ak. Nune'e, liña telekomunikasaun, iha rai ka iha lalehan, mós 
sai hanesan infraestrutura nasionál tanba buat ne'e serví ba sidadaun 
Timor-Leste tomak. Entaun, governu iha mós responsabilidade atu harii 
infraestrutura ne'e. To'o ikus, karik ida ne'e sei la to'o, entaun 
governu tenke foti filafali telekomunikasaun hosi sektór privadu nia 
liman no nasionaliza tiha sektór ida ne'e. Porezemplu rádiu ho 
televizaun estadu maka kaer, nu'usá maka la kaer mós telefone ho 
internet? Se karik sektór privadu laiha kapasidade ho posibilidade atu 
kaer sektór ida ne'e, estadu hanesan instituisaun ida ne'ebé iha liu 
posibilidade, tenke intervén, no se presiza duni karik, nasionaliza 
tiha.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Intervensaun
 estadu nian tenke hetan mós resiprosidade hosi kompañia ne'ebé estadu 
ajuda daudauk. Estadu tenke dezenvolve lei ruma hodi regula &lt;i&gt;performance&lt;/i&gt; (lala'ok) Timor Telecom nian hodi estabelese &lt;i&gt;standards&lt;/i&gt;
 ne'ebé Timor Telecom tenke sadere bá. Karik Timor Telecom la konsege 
hasoru standard ne'e, estadu bele fó multa ba nia ka revoka tiha ninia 
lisensa ka, iha piór kazu, nasionalizasaun. Porezemplu Timor Telecom 
tenke harii rede telefónika ida adekuadu hodi bele fó servisu ida di'ak 
ba konsumidór sira. Kazu sira hanesan fallansu iha rede durante tempu 
dezastre ho pániku iha populasaun tomak, hanesan durante krize iha tinan
 2006 ka dezastre ruma, labele mosu tan. Timor Telecom tenke fornese 
rede ida ne'ebé iha kapasidade atu enfrenta situasaun oioin tanba 
telekomunikasaun ne'e servisu ida vitál tebetebes ba lala'ok nasaun 
nian. Sidadaun barak maka depende mós sira nia vida rede 
telekomunikasaun ida di'ak, ezemplu iha emerjénsia médika ruma. Timor 
Telecom mós tenke estabelese liña internet ida adekuadu hodi serví 
konsumidór sira, liuliu sira ne'ebé mai hosi sektór sira hanesan 
edukasaun, business, departamentu governu, ONG sira, ho seluk-seluk tan.
 Iha parseiria entre sektór públiku ho privadu ne'e, rua-rua ne'e tenke 
halo kompromisu ida hodi hato'o servisu ida di'ak ba konsumidór sira no 
mós ba nasaun tomak.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span lang="EN-AU"&gt;Solusaun selu, tama iha rede estranjeira&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Solusaun
 ida ne'e sai ona hosi ita nia kontrolu no presiza lobby nasaun seluk 
atu hetan sira nia tulun. Ida ne'e la'ós solusaun ideál maibé bele ajuda
 hasai todan balu hosi konsumidór sira: oinsá Timor-Leste bele tama iha 
rede Indonézia nian ka Austrália nian. Hakerek-na'in ne'e la'ós peritu 
(ka &lt;i&gt;expert&lt;/i&gt;) iha kampu telekomunikasaun, maibé karik kompañia 
Indonézia ida estabelese antena boot ida iha Wetar, Alor ho Kisar, ida 
ne'e mós bele sai posibilidade ida? Presu telefonema iha Indonézia 
baratu liu iha Timor-Leste. Indonézia iha merkadu ida boot, &lt;i&gt;em termos de&lt;/i&gt;
 populasaun, no kompañia telekomunikasaun hirak kedan maka taru malu atu
 manán kliente. Tanba iha kompetisaun entre kompañia hirak ne'e, talvés 
kompetisaun ne'e bele mós favorese konsumidór sira iha ita nia rain. 
Nune'e mós se Indonézia tau antena iha Alor, Wetar ho Kisar ne'ebá, 
antena ne'e mós sei serví duni ninia sidadaun sira iha ne'ebá. Ne'e be 
iha ona insentivu ba Indonézia atu tau antena iha illa hirak ne'e. 
Timor-Leste mós karik bele tama iha rede Austrália nian se Austrália 
bele harii antena ida iha Darwin ka Territóriu do Norte ne'ebá, embora 
presu telekomunikasaun iha Austrália karun liu kompara ho Indonézia. 
Antena ida iha Darwin ne'ebá bele mos serví populasaun iha tasi mane.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Maske ida ne'e mós hanesan solusaun ida, ita mós iha risku atu kria buat ne'ebé ema bolu &lt;i&gt;salada rusa&lt;/i&gt;,
 katak iha Timor-Leste iha kódigu internasionál tolu. Ema iha Same 
telefona ba Baucau tenke uza xamada internasionál, etc. Depois karik iha
 emerjénsia médika ruma, ita bolu médiku sira hanusá? Médiku iha 
Timor-Leste ka médiku ida iha Indonézia? Se ita telefona karik ba médiku
 lokál, xamada ita halo ne'e karik bele sai fali xamada internasionál 
ida? Tan ne'e solusaun ne'e iha mós limitasaun barak. Ba komunikasaun 
vitál sira, hanesan komunikasaun entre órgaun estadu nian ka 
komunikasaun iha situasaun emerjénsia nian, di'ak liu uza rede ne'ebé 
ita nian rasik.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Depois,
 problema seluk maka, ita nia lei no regulamentu labele regula kompañia 
estranjeira sira ne'e. Ita hanesan tabele tuir de'it. Karik iha momentu 
krítiku ne'ebé ita presiza halo telefonema ka uza servisu seluk, maka 
rede sira ne'e la funsiona, ita labele foti kestaun ida kontra sira.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span lang="EN-AU"&gt;Konkluzaun&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Iha
 leten ne'e hakerek-na'in tenta dekonstroe problema no fó alternativa 
seluk ba ninia solusaun. Hakerek-na'in ne'e mós fó perspetiva ida 
oin-seluk hosi buat ne'ebé ema baibain hanoin no haree. Problema iha 
sektór telekomunikasaun la'ós tanba laiha kompetisaun ka iha monopóliu, 
maibé tanba merkadu maka ki'ik. Posivelmente, até laiha tan viabilidade 
ba sektór privada ho ninia kompañia telekomunikasaun atu investe iha 
sektór ida ne'e tanba modal ba investimentu dala ruma boot liu fali 
rendimentu. Intervensaun hosi estadu bele fó solusaun ruma atu ajuda 
sektór privadu oferese servisu importante ida ne'e. Bainhira iha 
parseiria entre sektór públiku ho sektór privadu, sektór rua ne'e bele 
servisu hamutuk hodi hadi'ak sistema telekomunikasaun. Estadu tenke 
regula no dudu sé-sé de'it maka kaer sektór telekomunikasaun atu oferese
 servisu ida adekuadu, hanesan estadu mós halo lei ba médiku sira atu fó
 tratamentu ida di'ak ka universidade ida atu fó edukasaun ida ho &lt;i&gt;standard&lt;/i&gt;.
 Bainhira sektór privadu la konsege kaer telekomunikasaun, iha ne'e 
estadu tenke tama iha klaran no, karik labele duni, foti fali sektór ida
 ne'e ba nia liman hodi garante servisu ida ne'ebé bele serví duni 
sidadaun nasaun ne'e nian. Oras ne'e estadu maka kaer televizaun no iha 
monopóliu tanba sektór privadu seidauk iha posibilidade atu kaer servisu
 ida hanesan ne'e. Solusaun alternativa ida tan maka atu aproveita rede 
hosi nasaun viziña sira hanesan Indonézia ho Austrália. Maibé bainhira 
ita uza sira nia rede, ita hetan mós limitasaun barak hanesan podér 
regulatóriu duma kontrola sira nia lala'ok. Kompañia sira ne'e la 
submete ba ita nia lei.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;Talvés
 kestaun ne'ebé esensiál liu maka, katak sektór telekomunikasaun hanesan
 sektór ida vitál ba ema hotu-hotu. Diresaun iha debate ne'e tuir loloos
 iha oinsá maka sidadaun Timor-Leste tomak bele hetan asesu ida adekuadu
 ba sistema telekomunikasaun, no oinsá maka sistema telekomunikasaun 
bele serví di'ak estadu ho nasaun. Talvés estadu tenke intervén 
diretamente iha sektór ida ne'e hodi garante sistema telekomunikasaun 
ida ne'ebé serví duni nesesidade nasaun nian hanesan &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-AU"&gt;sektór &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-AU"&gt;
 edukasaun ho saúde. Tan ne'e solusaun ba problema ne'e la'ós atu kria 
merkadu kompetitivu ida maibé atu haree oinsá sektór oioin, 
prinsipálmente sektór públiku ho privadu, bele servisu hamutuk hodi 
estabelese sistema ida adekuadu.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;informasaun badaka kobana ba artikle ida ne'e&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;artikle ida ne'e foti husi&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;blog "tatoli" &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;source&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="margin: 6pt 0mm; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-AU"&gt;http://odanmatan.blogspot.com/2007/12/opiniaun.html&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><link>http://opiniauntimor.blogspot.com/2012/06/monopoliu-ka-merkadu.html</link><thr:total>0</thr:total><author>noreply@blogger.com (Opniaun TImor)</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-8003695163184295460.post-3158152524440705036</guid><pubDate>Fri, 29 Jun 2012 05:02:00 +0000</pubDate><atom:updated>2012-06-28T22:02:00.879-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">ekonomia</category><title>Globalizasaun sai Ameasa ba Estadu Nasional</title><description>&lt;div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"&gt;
&lt;h2 style="font-weight: normal; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;em&gt;Antero Benedito da Silva&lt;/em&gt;Tinan
 hirak liu ba Dr. Geogre Aditjondro halo visita mai Timor-Leste, no 
hakerek artigu ida ho titulu "Timor-Leste sai husi okupasaun Indonesia, 
tama fali ba Kapitalismu Global." Interpretasaun nee los duni, tanba 
Timor-Leste ukun-an iha kedan periudu neebe globalizasaun domina debate 
publiku. ONU nia prezensa iha Timor husi tinan 1999 mai hamutuk kedan ho
 makinas kapitalismu nian. Esbosu Lei Tributaria modelu neo-liberal 
neebe debate dadaun iha parlamentu kria husi rekomendasaun Banku Mundial
 no IMF nian. Ita bele fiar katak membru parlamentu sira sei la forma 
iha linea hodi hateten "yes sir" ba buat hothotu iha lei nee tanba sira 
nia persistensia ba luta libertasaun nian.&lt;/span&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h2 style="font-weight: normal; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: small;"&gt;Globalizasaun&lt;br /&gt;Matenek
 nain sira hatoo interpretasaun oioin kona saida mak &lt;i&gt;globalizasaun&lt;/i&gt;. 
William Robinson hateten katak &lt;i&gt;globalizasaun&lt;/i&gt; konstitui buat tolu. 
Primeiru, kapital transnasional espesifikamente sa'e makaas iha nasaun 
balun no mobilizasaun kapital &lt;i&gt;global&lt;/i&gt; aumenta no sirkula livre husi 
kontrola nasaun sira. Katak povu no lideres nasional sira laiha kbiit 
atu proteze sira nia nasaun husi invazaun kapital liur nian. Mundansa 
teknolojia, liu-liu revolusaun komunikasaun no &lt;i&gt;informasaun&lt;/i&gt;, 
transportasaun, automatizasaun jestaun, fo posibilidade ba kapital atu 
too ba mobilizasaun &lt;i&gt;global&lt;/i&gt; no hamosu dadaun espasu &lt;i&gt;ekonomia&lt;/i&gt; global foun 
ida. Segundu, kapitalismu transnasional foun nee troka ona faze 
kapitalismu &lt;i&gt;nasional&lt;/i&gt; hanesan sistema sosial ida. Aspeitu sabe ka 
importante iha nee mak &lt;i&gt;globalizasaun&lt;/i&gt; paraleliza tiha &lt;i&gt;estadu-nasaun&lt;/i&gt; 
hanesan forma primaria husi organizasaun sosial. &lt;i&gt;Globalizasaun&lt;/i&gt; dudu ses 
ona estadu-nasaun hanesan dalan atu organiza kapitalismu &lt;i&gt;global&lt;/i&gt; no 
formasaun klase. &lt;i&gt;Estadu-Nasaun&lt;/i&gt; laos ona framework institusional ida iha 
prosesu nee atu akumula-halibur kapital, no halao &lt;i&gt;dezenvolvimentu.&lt;/i&gt; 
Merkadu mak kontrola no halao &lt;i&gt;dezenvolvimentu&lt;/i&gt; tuir lojika neo-liberal 
nian katak, privatizasaun no prinsipiu kompetisaun merkadu nian. 
Terseiru, bainhira relasaun organika no internal entre povu sira sai 
global duni ona, formas instituisaun &lt;i&gt;estadu-nasaun&lt;/i&gt; oioin sei transforma 
no troka fali ho konfigurasaun transnasional husi vida sosial nian. &lt;i&gt;
Globalizasaun&lt;/i&gt;, iha prosesu formasaun povu &lt;i&gt;nasional&lt;/i&gt; sira sai povu &lt;i&gt;global&lt;/i&gt; 
ida '&lt;i&gt;global village&lt;/i&gt;.' &lt;/span&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h2 style="font-weight: normal; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: small;"&gt;Matenek nain seluk, hatoo 
mos katak &lt;i&gt;globalizasaun&lt;/i&gt; laos deit sobu soberania nasaun sira maibe mos 
elimina ekolojia mundial ne'ebé mos sai ameasa ba ezistensia humanidade.
 Vandana Shiva, lider movementu sosial India nian ho akademiku koñesidu 
ida hakerek katak &lt;i&gt;globalizasaun&lt;/i&gt; hanesan konseitu ida " Ema tau hamutuk 
ho kontrola, maibe produz sistema ida neebe lakon ona kontrola,…tanba 
sobu estadu- nasaun sira no sobu sosiedades no prosesu ekolojika.." &lt;i&gt;
Globalizasaun&lt;/i&gt; mos sai hanesan formas foun neo-kolonialisme no 
imperialismu. Teoria sira nee esplora dinamika forsas ne'ebé la 
equilibra no hare Estadus Unidus Amerika no Europa, korporasaun 
internasional, industria kilat sira no media-media global mak sai forsas
 ne'ebé dominante no bele dita ba mundu tomak sira nia hanoin no 
hakarak. &lt;/span&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h2 style="font-weight: normal; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;i&gt;Globalizasaun sobu ekonomia nasional&lt;/i&gt; &lt;br /&gt;&lt;i&gt;Globalizasaun&lt;/i&gt;
 hamosu kapital global atu hakor baliza nasaun sira ho livre sem 
kontrola, mobilizasaun ida nee sei dudu ses tiha ekonomia nasional. 
O'Brien, akademiku ida hateten, katak Rapid Finance Capital Movement, 
espefisikamente forti tebes, kapital finansial sira nee la kona quota 
permanente lokasi, neebe assosia ho kapital industria nian. Katak 
kapital sira nee tama ba nasaun ida sei la kona quota (Biaya) husi 
nasaun nee. Hetan fasilidade husi teknolojia komunikasaun foun nian, 
kapital finansial sei muda rapidamente ba fatin hotu hotu iha mundu, no 
sei dezafia buat barak inkluindu kapasidade &lt;i&gt;estadu&lt;/i&gt; nasional sira atu 
kontrola sira nia osan (mata-Uang Nasional) rasik. &lt;/span&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h2 style="font-weight: normal; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: small;"&gt;Hoogvelt
 hakerek katak tinan 1980s too 1990, volume transaksaun-cross border 
-iha forma Saham aumenta husi $120 billaun kada tinan sae-ba $1.4 
trilliun kada tinan. Banku internasional sira neebe fo kreditu aumenta 
husi $324 billaun sae-ba $7.5 trilliun. &lt;i&gt;Informasaun&lt;/i&gt; figurativu sira nee 
indika kapital finansial global ida neebe sae dramatika tebes. Bainhira 
transaksaun kapital finansial hakoor baliza &lt;i&gt;estadu nasional&lt;/i&gt; sira ho 
libre, relasaun finansial iha nasaun nee nia laran rasik aumenta no 
kompetisaun entre povu kiak sira ho kapitalista sira sei makaas liu tan,
 no obriga ema neebe kiak ona, ba nivel neebe mukit liu tan.&lt;i&gt; Ekonomia 
&lt;/i&gt;nasaun sul (negara-negara selatan) sem justa inkorpora ba redi finansial
 internasional, bainhira movementu kapital too ona ba potensia kapital 
flight (osan semu husi nasaun laran ba rai seluk), osan sira nee elitos 
&lt;i&gt;nasional&lt;/i&gt; nian iha nasaun sul sira. Mundu hotu sei sente impaktu Capital 
flight, maibe liu husi dalan ida neebe hakbit segementu sosiedade balun 
no tau risku ba grupu balun. &lt;/span&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h2 style="font-weight: normal; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: small;"&gt;Kapitalisme global 
ho nia kultura konsumerisme, individualisme no kompetisaun, komesa 
kaptura merkadu mundial no nasaun riku sira hahu dita sira nia hakarak 
no hamosu rezistensia foun iha nasaun hothotu. Nasaun kapitalista sira 
G8 (nasaun 8) kontrola 50 pursentu votus eleisaun membru nian iha IMF no
 Banku Mundial no iha direitu veto iha organisasaun sira nee. Signifika 
sira iha meius atu aumenta tan injustisa &lt;i&gt;ekonomia &lt;/i&gt;neebe &lt;i&gt;globalizadu&lt;/i&gt; 
dadaun no instituisaun sira nee mak sai protagonistas duni. Oras nee 
dadaun parte husi povu mundial no 2/3 governu iha mundu nee mak hakruk 
ba disiplina IMF no Banku Mundial, liu husi programa formal kona 
estabilizasaun &lt;i&gt;ekonomia&lt;/i&gt; ou liu husi deve osan Banku Mundial nian. 
Organizasaun-organizasaun transnasionais invade nasaun sul sira no hases
 laos deit kapital nasional maibe mos sistema governansia demokratiku 
nasionais sira, no buka hakiak rejime boneka forsas ditadura merkadu 
nian.&lt;/span&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h2 style="font-weight: normal; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: small;"&gt;&amp;nbsp;informsaun ne'e foti husi&lt;/span&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h2 style="font-weight: normal; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: small;"&gt;http://klaak-semanal.blogspot.com/2008/04/opiniaun-globalizasaun-sai-ameasa-ba.html&lt;/span&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;/div&gt;</description><link>http://opiniauntimor.blogspot.com/2012/06/globalizasaun-sai-ameasa-ba-estadu.html</link><thr:total>1</thr:total><author>noreply@blogger.com (Opniaun TImor)</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-8003695163184295460.post-5814936341600519075</guid><pubDate>Thu, 28 Jun 2012 05:51:00 +0000</pubDate><atom:updated>2012-06-27T22:51:16.982-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Vaga Servisu</category><title>informasun vaga servisu "PTSS Assistant" MoF</title><description>&lt;div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi40fSK6xsNOmy44Ftyl0Utk5SipU8i16aeJa8rZ23A38a_QlVkYp9pQnjmKen_sR49qxd2x7Je3gSA7MhwR1X_zDS-ucqJuM5XfL2gCVRVfy846_Sa-KRdb7D2ahSLLW9ZCVwphD_a/s400/Timor-Leste_Simbolo.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="316" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi40fSK6xsNOmy44Ftyl0Utk5SipU8i16aeJa8rZ23A38a_QlVkYp9pQnjmKen_sR49qxd2x7Je3gSA7MhwR1X_zDS-ucqJuM5XfL2gCVRVfy846_Sa-KRdb7D2ahSLLW9ZCVwphD_a/s320/Timor-Leste_Simbolo.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
Position/Title : Program Technical Support Staff (PTSS)/Assistant&lt;br /&gt;Reporting to&amp;nbsp; : Program Implementation Officer (PIO) through the Senior Program Manager&lt;br /&gt;.&lt;br /&gt;Duration&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; : to 15th November 2012&lt;br /&gt;Location &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; : Ministry of Finance, Dili, East Timor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;I. Selection Criteria&lt;br /&gt;
&lt;ol style="text-align: left;"&gt;
&lt;li&gt;A degree, diploma or trade certificate in Public Administration, Development Studies, International Relations, Economics, Financial Administration, Business Management or any other related field; and/or&amp;nbsp;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;A High School Diploma with at least two (2) years work experience performing program and project management and related liaison support activities. Work experience in related field with service-oriented institutions, national and/or international NGO, would be an advantage.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Familiarity with systems and procedures observed by the Government would be an advantage.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Ability to write and produce simple but comprehensible activity reports.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Basic Portuguese and English language proficiency will be an advantage.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Computer literate including familiarity on the use of MS Word and Excel spreadsheet.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Knowledge and familiarity of basic office decorum.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Ability to organize and follow procedures and systems.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Strong initiative and motivation to achieve desired results.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Willingness to work cordially with other staff, both national and international, working within the Program.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Familiarity on the use and operation of other office equipment such as photocopy machine, fax, etc.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Willingness to work for extra hours, as will be required by the PIU-PFMCBP.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Ability to work and adjust in a constant changing work-environment.&lt;/li&gt;
&lt;/ol&gt;
República Democrática de Timor-Leste&lt;br /&gt;Ministério das Finanças&lt;br /&gt;“Adeus Conflito, Bem-vindo Desenvolvimento”&lt;br /&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;deadline 29 June, 2012&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div style="text-align: center;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;b&gt;download doc ba informsaun vaga ne'e iha ne'e&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://www.mof.gov.tl/wp-content/uploads/2012/06/Terms_of_Reference_of_Technical_Staff.pdf" target="_blank"&gt;&lt;img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiU-3BoMUhtH2GgFRFp6KNulV376b3ffAQu10-P7eTIy5rnMbxdqVL7GgJjSManDJJ4Jo9-03CkWph3lBjWAss1iuyMdXQ5ieWxBxM85yg9hq6oqZ7jwZ1epmLbj0TRtX1Pq5iz4c6K48I/s320/download.gif" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://opiniauntimor.blogspot.com/2012/06/informasun-vaga-servisu-ptss-assistant.html</link><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" height="72" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi40fSK6xsNOmy44Ftyl0Utk5SipU8i16aeJa8rZ23A38a_QlVkYp9pQnjmKen_sR49qxd2x7Je3gSA7MhwR1X_zDS-ucqJuM5XfL2gCVRVfy846_Sa-KRdb7D2ahSLLW9ZCVwphD_a/s72-c/Timor-Leste_Simbolo.jpg" width="72"/><thr:total>2</thr:total><author>noreply@blogger.com (Opniaun TImor)</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-8003695163184295460.post-4780452575494265939</guid><pubDate>Thu, 28 Jun 2012 03:04:00 +0000</pubDate><atom:updated>2012-06-27T20:04:11.548-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Vaga Servisu</category><title>informasaun Vaga servisu "Procurement Supervisor" iha US Embassy Timor-Leste</title><description>&lt;div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"&gt;
&lt;img border="0" height="320" src="http://www.abbaymedia.com/Image_Bank/us_embassy_logo1.jpg" width="320" /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;

&lt;div&gt;
&lt;strong&gt;The Embassy of the United States of America&lt;/strong&gt;
The U.S. Embassy in Dili is seeking an individual for the position of
 Procurement Supervisor in its General Services Office located at Rua 
Praia dos Coqueiros Dili, Timor-Leste.&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;&amp;nbsp;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;

&lt;strong&gt;POSITION: Procurement Supervisor (Full Performance)&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;

&lt;strong&gt;BASIC FUNCTION OF POSITION: &lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
The incumbent is the deputy to the Procurement and Contracting General 
Services officer and serves as the FSN Procurement Supervisor. He/She 
supervises the efficient delivery and oversees purchasing on behalf of 4
 agencies. Perform work of considerable difficulty to include 
supervising 2 procurement assistants, back-up travel assistant, and the 
post shipping clerk.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;ol style="text-align: left;"&gt;
&lt;li&gt;&amp;nbsp;Receives and examines incoming request for procurement from
 the Contracting Officer and assists in determining action required 
under USG regulations&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Prepare the solicitation package and assists in the 
evaluation and award process for major contracts exceeding Simplified 
Acquisition thresholds.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Supervises the Procurement Assistants and Shipping Assistants in all procurement and shipping activities.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Manages public solicitations that are assigned, to include 
the scheduling of deadlines, site visits, and pre-bid conferences 
attended by bidders.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Fields technical questions regarding procurement and contract
 procedures raised by Mission personnel and outside vendors.&lt;/li&gt;
&lt;/ol&gt;
&lt;strong&gt;QUALIFICATIONS REQUIRED:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;ol style="text-align: left;"&gt;
&lt;li&gt;
Bachelor’s degree in Business Administration or related field is 
required.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;A minimum 3 years experience in procurements and shipping 
or related field.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Level IV English and level IV Tetum is required.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Good organizational skill; ability to formulate contracts independently
 in conformance with relevant regulations. Proficiency in Computer 
applications including Microsoft Word, Excel and Data base.&lt;/li&gt;
&lt;/ol&gt;
&lt;strong&gt;WHO MAY APPLY&lt;/strong&gt;: Local nationals or anyone with the required permits and documentation to legally seek employment in Timor-Leste.&lt;br /&gt;

&lt;strong&gt;HOW TO APPLY: &lt;/strong&gt;Complete DS-174 (Universal Application
 for Employment).&amp;nbsp; Application forms and detailed Position Description 
are available at the U.S. Embassy Rua Praia dos Coqueiros Dili, 
Timor-Leste.&amp;nbsp; Applicants may also attach a resume or CV that contains 
the same information as required in form DS-174.&lt;br /&gt;

An attractive salary and fringe benefits package will be commensurate with candidate’s qualifications and experience.&lt;br /&gt;

&lt;strong&gt;SUBMIT APPLICATION TO:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;

Human Resources Office, Attention:&amp;nbsp; Recruitment American Embassy, Rua Praia dos Coqueiros&amp;nbsp; Dili, Timor-Leste.&lt;br /&gt;

E-mail: &lt;a href="mailto:DiliHR2@state.gov" target="_blank" title=""&gt;DiliHR2@state.gov&lt;/a&gt; or Fax: &lt;a href="http://vagaservisutimorleste.wordpress.com/2012/06/28/procurement-supervisor-us-embassy-timor-leste-deadline-29-june-2012/%2B670-3324684" target="_blank" title=""&gt;+670-3324684&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;

DO NOT ATTACH PHOTO&lt;br /&gt;

&lt;br /&gt;

&lt;span style="color: red;"&gt;&lt;strong&gt;CLOSING DATE FOR THE POSITION: June 29, 2012&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><link>http://opiniauntimor.blogspot.com/2012/06/informasaun-vaga-servisu-procurement.html</link><thr:total>0</thr:total><author>noreply@blogger.com (Opniaun TImor)</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-8003695163184295460.post-7054390206438953413</guid><pubDate>Thu, 28 Jun 2012 01:35:00 +0000</pubDate><atom:updated>2012-06-27T18:35:49.618-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">ekonomia</category><title>Orsamentu no Kontextu Ekonomia Makro Timor-Leste nian</title><description>&lt;div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"&gt;
&lt;div&gt;
informsaun ne'e foti husiwebsite legal ONG laohamutuk nian&lt;br /&gt;
Institutu ba Monitor no Analiza Dezenvolvimentu iha Timor-Leste&lt;br /&gt;Rua Martires da Patria, Bebora, Dili, Timor-Leste&lt;br /&gt;Tel: +670 3321040 email: info@laohamutuk.org&lt;br /&gt;Website: www.laohamutuk.org&lt;br /&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;img border="0" height="228" src="http://economiabrasil.com/wp-content/uploads/cash3.jpg" width="320" /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;b&gt;Saida mak Ekonomia&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;
&lt;ul style="text-align: left;"&gt;
&lt;li&gt; La’os gasta riku soi ne’ebe ita iha, maibe kria riku soi foun.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Ekonomia Timor-Leste agora la’o tanba de’it gastus, la’os kria riko-soin foun.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Wainhira ita gasta de’it saida mak ita iha, ita la kria riku soi foun, rezerva mina hotu, no populasaun aumenta, saida mak sei akontese?&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;b&gt;Orsamentu Jeral Estadu no Ekonomia Makro&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;
&lt;ul style="text-align: left;"&gt;
&lt;li&gt;OJE Tenki hare iha kontextu aproximasaun Dezenvolvimentu&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;OJE la’os hamrik mesak, maibe parte ida hosi sistema ekonomia Makro ninian.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;OJE hanesan planu asaun annual hosi modelu dezenvolvimentu.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Ita sei labele komprende OJE se ita la hatene vizaun Governu nian no modelu Dezenvolvimentu&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
ami apresenta informsaun badak deit konaba&amp;nbsp; "&lt;b&gt;Orsamentu no Kontextu Ekonomia Makro Timor-Leste nian&lt;/b&gt;" informasaun kompletu ita bo'ot sira bele download direita iha website ONG laohamutuk nian&lt;br /&gt;
iha nee&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div style="text-align: center;"&gt;
Download doc "&lt;b&gt;Orsamentu no Kontextu Ekonomia Makro Timor-Leste nian&lt;/b&gt;" iha ne'e&lt;/div&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://www.google.tl/url?sa=t&amp;amp;rct=j&amp;amp;q=&amp;amp;esrc=s&amp;amp;source=web&amp;amp;cd=6&amp;amp;ved=0CFUQFjAF&amp;amp;url=http%3A%2F%2Fwww.laohamutuk.org%2Fecon%2FPRCFeb12%2FMakroHandout.pdf&amp;amp;ei=JbHrT_eHIYq3hQfK65jDBQ&amp;amp;usg=AFQjCNEQVViG8h-0AmjBORM5PAmTo5OhiQ" target="_blank"&gt;&lt;img border="0" height="240" src="http://keepfight.files.wordpress.com/2012/01/download.gif" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://opiniauntimor.blogspot.com/2012/06/orsamentu-no-kontextu-ekonomia-makro.html</link><thr:total>0</thr:total><author>noreply@blogger.com (Opniaun TImor)</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-8003695163184295460.post-4553301757651184949</guid><pubDate>Thu, 28 Jun 2012 01:10:00 +0000</pubDate><atom:updated>2012-06-27T18:10:55.268-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">News STL online</category><title>Laiha Ordem husi TMR atu halo operasaun saia Badak</title><description>&lt;div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://t3.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcTHpFZm3lUtHnre3QBFj5F7W3gDi8zCtX0oN3c8-OW4tQjfvfsWI1gfpFg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://t3.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcTHpFZm3lUtHnre3QBFj5F7W3gDi8zCtX0oN3c8-OW4tQjfvfsWI1gfpFg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&amp;nbsp;iha oportunidade uluk nian opini timor fahe ona &lt;i&gt;informasaun&lt;/i&gt; konaba operasaun saia badak, realisiona ho isu &lt;i&gt;informsaun&lt;/i&gt; Rasia saia badak ida ne'e iha loron quinta feira (21 de junhu 2012) STL fo sai notisia ida katak " &lt;span class="judul"&gt;&lt;b&gt;TMR Nunka Fo Orden Halo Razia Ba Feto Saya Badak&lt;/b&gt;"&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span class="judul"&gt;iha kontiudu &lt;i&gt;notisia&lt;/i&gt; nian hateten katak:&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
Prezidente Republika Taur Matan Ruak (TMR) nunka fo sai orden ba 
institusaun no mos publiku atu halo razia ba feto nebe tau saya badak, 
nebe akontese iha distritu Baucau.&amp;nbsp; Tuir isu &lt;i&gt;informsaun&lt;/i&gt; nebe oras ne’e espalla iha 
nasaun Timor Lesta katak desizaun ne’e mai husi Prezidente, maibe&amp;nbsp; ne’e 
lalos.&lt;br /&gt;

Kestaun ne’e fo sai husi Xefi Casa Civil palasio Prezidensial Fidelis 
Magalaes liu husi Konferensia Imprensia ba Jornalista Kinta (21/6) iha 
palasiu Prezidente Aitarak Laran, relasiona ho isu nebe’e espalla katak 
prezidente hatun desizaun atu halo razia ba feto nebe tau saya badak.&lt;br /&gt;
“ Prezidente republika nunka fo orden, nein iha intensaun kona ba asuntu
 ida ne’e (tasi saya badak red), prezidente nunka fo lia fuan direta ou 
indereta ba kualker intitusaun no prezidente mos lafiar institusaun 
estadu iha intensaun atu halo asaun ne’e,” dehan Fidelis.&lt;br /&gt;
Nia hatutan prezidente husu ba populasaun hotu atu hakmetek tamba 
prezidente iha prinsipiu nebe forte, respeita sidadaun ida-idak ninia 
direitu, tan ne’e la iha orden atu kontrola ou kuasai ema nia saia&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;info klaru foti husi&lt;br /&gt;
http://suara-timor-lorosae.com/berita-13410-tmr-nunka-fo-orden-halo-razia-ba-feto-saya-badak.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://opiniauntimor.blogspot.com/2012/06/laiha-ordem-husi-tmr-atu-halo-operasaun.html</link><thr:total>0</thr:total><author>noreply@blogger.com (Opniaun TImor)</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-8003695163184295460.post-307986681209946082</guid><pubDate>Wed, 27 Jun 2012 22:41:00 +0000</pubDate><atom:updated>2012-06-27T16:12:23.282-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Desportu</category><title>Portugal lulun biti hafoin marka penalti ho spainha</title><description>&lt;div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;img border="0" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0pl_DUJRe7lYM3mfA48quYK1cryKxdYpp30oN1n6S6FIEpFveABtCXTaefhgmLLthA0_q2NDdfvqNCl4YFMhcJGDMSvWuJC6MZ7Ut_ewBSA56znsc2-u6kpPOFXrrM7Xq-PmGRfTNv18/s320/Portugal-2-4-Spanyol-640x360.jpg" width="320" /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
2-4 sai resultadu ikus ba Portugal VS Spanha iha jogu semifinal kampiaun EURO2012 nian, iha minutu dahuluk nian portugal ameansa balisa spainha nian liu husi Miguel Veloso iha suta kua iha kantu ne'ebe lori bola ba balisa&amp;nbsp; iker casilas.&lt;br /&gt;
Alvaro Arbeloa halo ameansa fila ba balisa portugal maibe bola sei semo as iha minutu 9 tuir mai, iha minutu tuir mai Andres Iniesta ameansa tan balisa portugal maibe bola nafatin semo as.&lt;br /&gt;
iha menutu 90 nia laran portugal no Spanha idak-idak nafatin ameansa basila tim kontra nian, minutu 90 remata iha jogu portugal VS Spainha valor 0-0. extra Time ne'ebe aumenta mos nafatin fo resultadu 0-0 ba tim rua ne'e.&lt;br /&gt;
iha parte marka penalti mak termina Spanha ba final kampiaun Euro 2012 nian hafoin  Joao Moutinho no Bruno Alves la resulta golu ba balisa Iker Casillas nian, Spainha kontinua la'o ba Final liu husi suta ikus Cesc Fabregas tama ho fasil ba balisa Rui Patricio.&lt;br /&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_PHpHZzUWMqNi4rvbv7JYHK2bv80hVFJ366QjIQTUTyYI4XpSX5yMDCWKx_hwKOzNKNIWIKgrZK4ddwwqwiDGI0fgHyFdLo9WQSxdk2rT8-vO3o0iHlTutcC67e7SDrwyP8HVUwS21CI/s1600/Busquets-Ronaldo-640x360.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_PHpHZzUWMqNi4rvbv7JYHK2bv80hVFJ366QjIQTUTyYI4XpSX5yMDCWKx_hwKOzNKNIWIKgrZK4ddwwqwiDGI0fgHyFdLo9WQSxdk2rT8-vO3o0iHlTutcC67e7SDrwyP8HVUwS21CI/s320/Busquets-Ronaldo-640x360.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
jogador sira ne'ebe suta marka penalti &lt;br /&gt;
&lt;b&gt;Portugal 2: &lt;/b&gt;Moutinho (X), Pepe (O), Nani (O), Bruno Alves (X)&lt;br /&gt;
&lt;b&gt;Spanyol 4:&lt;/b&gt; Alonso (X), Iniesta (O), Pique (O), Ramos (O), Fabregas (O)&lt;/div&gt;</description><link>http://opiniauntimor.blogspot.com/2012/06/portugal-lulun-biti-hafoin-marka.html</link><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" height="72" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0pl_DUJRe7lYM3mfA48quYK1cryKxdYpp30oN1n6S6FIEpFveABtCXTaefhgmLLthA0_q2NDdfvqNCl4YFMhcJGDMSvWuJC6MZ7Ut_ewBSA56znsc2-u6kpPOFXrrM7Xq-PmGRfTNv18/s72-c/Portugal-2-4-Spanyol-640x360.jpg" width="72"/><thr:total>0</thr:total><author>noreply@blogger.com (Opniaun TImor)</author></item></channel></rss>