Läs mer i ledaren i Östersunds-Posten.
Här fins en artikel i Länstidningen.

Tisdag 31 augusti
Till Härjedalen med statssekretare Magnus Kindbom, jordbruksverket
Träff i Lillhärdal om rovdjur
Träffar i Sveg och Hede med mathantverkare
Möte i Klövsjö om småskalig livsmedelsförädling

Onsdag 1 – torsdag 2 september
Skogsexkursion med föreningen Skogen, åker Inlandsbanan till Vilhelmina

Fredag 3 september
Besök i Strömsund: Nordplåt och Strömbacka
Offentligt möte på torget i Strömsund
Offentlig möte i Hammerdal utanför Ica

Lördag 4 september
Till Munkflohögen, Gert Andersson bjuder in till politiskt samtal om småskalig livsmedelsförädling

Tisdag 24 augusti
Resa med jordbruksutskottets vice ordförande Claes Västerteg i Strömsund
Träff med Ovikenbolaget och företagarföreningar i Berg
Debatt om företagsfrågor i Vigge

Onsdag 25 augusti
Invigning av Nyföretagarcentrum i Östersund
Debatt om företagarfrågor med LRF, Svenskt Näringsliv och Företagarna

Torsdag 26 – fredag 27 augusti
Mötesturné i länet

Lördag 28 augusti
Krokomsdagen

Tisdag 17 augusti
Till Backe för att prata landsbygdsutveckling med Framtid Fjällsjö och representanter för Hela Sverige ska leva
Deltar i ”Valfläsk och älgmjölkning” i Rossön

Onsdag 18 augusti
Seminariet ”Årets Sociala Kapitalist – hur blir social kapitalism en del av affärsidén?” som arrangeras av Veckans Affärer i Stockholm. Petter Stordalen medverkar. Trångsviksbolaget är nominerat i kategorin ”Entreprenör”.

Torsdag 19 augusti
Valaktiviteter
Möte om Tillväxtdagarna i Åre 2011
Anders W Jonsson besöker länet
Offentligt möte i Högarna

Fredag 20 augusti
Träffar entreprenörer om fria vårdvalet tillsammans med Anders W Jonsson och Marianne Larm-Svensson

Lördag 21 augusti
Åse-dag med bland annat invigning av Åse traktormuseum

Söndag 22 augusti
Valaktiviteter

Måndag 23 augusti
Jöran Hägglund besöker länet

Inte genom den politiska uppgivenhet som för några decennier sedan låg bakom de statliga (och lågt satta) befolkningsmålen för Jämtland, utan genom vår egen kraft, entreprenörskap och genom att vi aktivt arbetar med inflyttning även från andra delar av världen. Jämtlands län måste snarast få ett eget immigrationscentra, som dels marknadsför våra bygder, men framför allt jobbar med att jämna vägen för inflyttande. Immigranterna behöver hjälp med myndighetskontakter, de behöver rimliga lån till boende och födkrok. Hur många av oss länsbor har inte blivit frustrerade över bankernas misstro på byggande i landsbygd? Vi behöver finansiella instrument för att råda bot på problemet. Jag återkommer i den här frågan.

Att sätta mål och våga tro på dem är något som varit min ledstjärna i allt företags- och utvecklingsarbete som engagerat mig genom åren. Inte minst i Trångsviksbolaget, där många tillsammans vågade, och vågar tro. Jag tror på 10 000 nya innevånare i länet till 2020. Jag vet att det går.

Vi som redan bor här behöver inte övertygas om de kvaliteter som gör vårt län unikt. Maten, skogen och turismen är hörnstenar i den utveckling som byggs nerifrån och upp. Entreprenörsandan och den regionala identiteten lika så. Men det behövs ett samspel där fler än vi själva tror på våra mål.

Immigrationskontor kan vi sätta upp själva, med lite handlingskraft från näringsliv och regionala myndigheter. Men det krävs mer.

Jag vill försöka förverkliga ett regionalt frihetspaket, med möjlighet till frihet från statlig inkomstskatt eller frihet från studieskulder för dem som flyttar in. En tredje valmöjlighet är extra barnbidrag och flerbarnstillägg.

Jag har också pekat på behovet av en sammanhållen regional bostadspolitik, med generös planering och fungerande krediter för landsbygdsboende.

Till dessa konkreta åtgärder skulle jag vilja lägga några, kanske mindre konkreta, men lika avgörande, åtgärder. Den första handlar om att stödja lokala centrum, som ger service åt den omgivande landsbygden. Jag har aktivt försökt arbeta med att stoppa mack-döden på landsbygden som en del av detta.

Det finns sedan länge ett stort intresse för ”tätortsnära landsbygdsboende”, där man har tillgång till natur och avskildhet, men också till de bekvämligheter som tätorten ger. När den lilla tätorten dör och servicen försvinner är risken stor att också den omgivande landsbygden börjar förtvina.

I stor utsträckning är detta vad vi gjort i Trångsviken, där vi visat att också en mycket liten ort med ett strategiskt läge och med strategiska satsningar på närservicen kan växa och attrahera nya invånare.

Den andra åtgärden handlar om att stödja det lokala föreningslivet och byalagen, kanske med bygdepeng från vindkraft som lokalt utvecklingskapital.

Den tredje aspekten handlar om vilket ansvar man har som politiker. En förutsättning för Trångsvikens, liksom andra landsbygdssamhällens, utveckling, har varit en grundläggande samsyn över partigränser och andra liknande barriärer om avgörande delar i den lokala utvecklingspolitiken. Börja med mål och människor så kommer man långt.

Jag vet att målet 10-10-10 kan nås. Med vårt läns unika kvaliteter, med jämtarnas engagemang och kärlek till hembygden och med en förnuftig politik finns ingen anledning att tro något annat.

Regelförenklingar för gårdsslakterier

Det är inte alldeles enkelt att komma igång med ett gårdsslakteri. På min länsturné på cykel häromdagen blev jag varse de olika problemen. Jordbruksdepartementet har visserligen lyckats bäst av alla departement med sitt arbete att minska på regelkrånglet, med hela 37 procent, och det över alla områden. Men trots regeringens olika regelförenklingar på området, finns alltjämt en rad hinder. Det handlar bland annat om alla krav som finns för att få verksamheten godkänd. Många olika myndigheter ska här säga sitt. Kylkrav, rengöringskrav, avfallskrav, många är de krav som ska uppfyllas och dessutom dokumenteras, ofta varje vecka. Annars blir det böter. Regler och metoder för besiktning kan också vara svåra att klara av.

Att starta gårdsslakterier blir allt mer intressant för många företagare och jordbrukare. Det handlar om att erbjuda en medveten konsument närproducerat kött från djur som betäcks, föds, växer upp, slaktas och styckas på ort och ställe. Inte sällan försäljs köttet också på gården, i en gårdsbutik.

Närproducerat och småskaligt är två nyckelord för denna verksamhet som verkligen ligger i tiden. Är produkterna därtill ekologiska och KRAV-märkta ökar intresset av att köpa ännu mer. Konsumenterna vill kunna följa hela kedjan. Det känns tryggt och är bra för djuren och miljön. Dessutom medverkar man med sina köp till bärkraftiga företag både inom primärproduktion och förädling.

De jordbrukare som jag har mött och som sysslar med detta menar att gällande regelverk hos myndigheter inte utvecklas i samma takt som intresset för småskalig verksamhet. Regelverket möter inte heller upp det ökade intresset i samhället för att handla närproducerade varor. De hävdar till och med att om de vetat om hur många regler och hur mycket byråkrati som omgärdar slakteriverksamheten, så hade de aldrig dragit igång det hela. Regelsystemet måste nu förändras. Det är inte rimligt att samma krav ställs på stora industriella slakterier, som på små gårdsslakterier med mer begränsade resurser.

Min fråga till er är nu: Vad avser ni göra för att underlätta för dem som vill starta eller som redan bedriver gårdsslakterier?

Per Åsling, riksdagsledamot (C) i Jämtlands län

Tjänstesektorn är en av de kraftigast växande branscherna i Sverige. Här kommer många av framtidens jobb och nya tjänster att växa fram. Men precis som artikelförfattarna skriver, är de höga kostnaderna en tröskel för företagen att anställa. Med en kraftigt sänkt tjänstemoms skulle många fler ungdomar få möjlighet till anställning. Det skulle också betyda att problemen med den svarta marknaden skulle minska.

Som ordförande i Centerpartiets skattegrupp har jag medverkat att lyfta frågan.I vår rapport prioriteras en sänkning av tjänstemomsen till 12%. Inte minst i vårt län, med den stadigt växande turism – och matupplevelsebranschen, skulle den sänkta momsen skapa många nya jobb. Centerpartiet står också bakom detta krav nu och vi kommer att fortsätta att driva frågan aktivt. Vi har, för att citera Pripp och Östling Ollén, helt enkelt inte råd att låta bli att sänka tjänstemomsen.

Per Åsling

Storsjöbygden och Jämtland är fantastiskt vackert. Att se landskapet från cykelsadeln gör att sommarskruden blir mer påtaglig; dofterna och sinnesintrycken starka. Som förtroendevald känner jag ett stort behov av att vara ute och samtala med människor. Det har jag verkligen fått göra. Jag har delgivits många kloka synpunkter men också ett stort antal utspel och konkreta frågor som jag kan jobba med.

Jag är mycket nöjd och tacksam för allt, och ser fram emot nästa sommar och Storsjön runt igen.

Tider med reserveration för punktering och extra påkallade stopp. Ring eller vinka!

Måndag 12 juli

Cykla över Vallsundsbron

12.30 JämtTina, Havtorn, Slandrom

14.15 Öd, manifestation kring gång och cykelväg vallsundsbron

15.00 Monicas sommarcafé, Marieby

16.30 Via Ede till Café Lockne Kyrka

19.30 Grilla din politiker vid Näs Kyrka! Grillen står varm och politikerna är redo.

Tisdag 13 juli

08.30 Stengärde getgård

10.00 Måläng
Hos Mikael Olsson och Birgitta Andersson. Hur ser framtiden för länets jordbruk ut?

12.00 Orrviksbua

13.30 Hara Gård, Bageri och andra företag

14.30 Hara Ångbåtsbrygga

Onsdag 14 juli

10.00 Strömbacka Kvarn, Hackås

13.30 Sydjämten, Svenstavik

14.30 Förenade Care, Svenstavik, Myltblomman

16.00 ICA, Svenstavik

19.00 Wikners i Persåsen

Torsdag 15 juli

09.00 Gammelgården i Gärdsta, där serveras enklare frukost

12.30 Allhuset i Hallen: kaffe med dopp

15.30 Hos Willy Granlöv i Mårdsund …och där står alltid kaffepannan på.