Piratpartiet LIVE!

Fredriks blogg: De borgerliga småpartierna, skolpolitik och PP:s breddningsarbete

2012-05-27T13:24:17-07:00

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet är alla tre illa ute. Kristdemokraterna och Centerpartiet är i akut kris och ligger under eller nära intill fyra procent spärren. Folkpartiet har ett bättre utgångsläge än vad Centerpartiet och Kristdemokraterna har. Men det är inte mycket som krävs för att också de ska hamna under eller komma i närheten av fyra procent spärren. På något sätt känns det som om att Kristdemokraternas religiösa profil inte går ihop med dagens samhälle som är väldigt sekulariserat. Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder kan det tilläggas. I Centerpartiets fall har man problem med att väljarna upplever dem som Sveriges mest otydliga parti. Det är en bild som man måste bli av med.

Centerpartiet och Kristdemokraterna hade inte råd med det svaga framträdande man gjorde i partiledardebatten häromveckan i Agenda. Det var inte bra. Även Björklund gjorde en svag insats i den debatten. Men Folkpartiet har lite marginal att ta på. Det har inte Centern och Kristdemokraterna. Det krävs flera nivåer till från samtliga borgerliga små partier för att de ska klara sig kvar i riksdagen efter valet 2014. Skolan kommer säkerligen att bli en het fråga under valrörelsen och här har Miljöpartiet kommit att segla upp som en stark aktör på banan under de senaste månaderna. Men mitt fokus finns dock på att hänga med i den breddnings debatt som pågår nu inom Piratpartiet. Det finns många bra idéer och tankar om bland annat skolan som nu kommer upp till debatt i partiet. Om Piratpartiet kan hitta en skolpolitik som vilar på den politik som vi har nu i våra grundfrågor som mänskliga rättigheter, bättre demokrati och rätten till privatliv så är jag helt övertygad om att den kommer bli bra och något som vi kan få stöd för i valrörelsen.

Calandrella: Stoppa en ukrainsk anti-gay-lag på 60 sekunder

2012-05-27T12:54:25-07:00

Tänk dig att du lever i ett land där du redan idag har svårt att berätta för människor vem du älskar, för att du möter fördomar, misstänksamhet och kanske till och med våld om du gör det. Tänk dig att människor som arbetar mot de fördömande normerna och för ett samhälle där alla öppet kan visa sin kärlek riskerar misshandel av hatiska grupperingar.

Tänk dig sedan att politikerna i ditt land vill förvärra situationen, och förbjuda dig att tala positivt om din egen kärlek.

Såhär ser verkligheten ut i Ukraina. Ni kanske har sett bilden som florerat på nätet, som visar hur en aktivist för homosexuellas rättigheter, Svyatoslav Sheremet, brutalt slås ned av nynazister införs pressens ögon.

Det hat nynazisterna uppvisade vill politiker i Ukraina nu skriva in i lagstiftningen, genom lag 8711, som ska hindra ”homosexuell propaganda” – liknande den lagstiftning St. Petersburg antog tidigare i år.

Men det finns ett hopp. Ukraina arbetar för att ordna ett ”särskilt samarbete” med EU, som skulle ge landet ekonomiska fördelar. Presidenten Yanukovych har kallat försöket till detta samarbete hans allra viktiga fråga, så det har betydelse. Kommande vecka ska en delegation från EU besöka Ukraina, för att granska situationen för mänskliga rättigheter i landet. Att i samband med detta anta ett lagförslag som inskränker yttrandefriheten, och som därtill riktar sig mot en utsatt minoritet, är inte ett särskilt smart drag.

Såhär kan just du gå till väga för att använda situationen för att stoppa censurlagen:

1. Skriv på organisationen All Outs namninsamling för att säga nej till lagförslaget. Visst, en namninsamling behöver inte påverka särskilt mycket i sig, men om många européer visar att de anser denna fråga vara viktig, ökar pressen på EU:s delegation att ta upp frågan vid deras besök, och på presidenten att stoppa lagförslaget.

2. Sprid länken i dina nätverk. Facebook, Twitter, FreeSocial – vad du nu använder för sociala media – dela med dig av initiativet där!

Klart! Visst, rubriken är lite kortfattad; naturligtvis kan ingen garantera att detta stoppar lagstiftningen och räddar Ukrainas befolknings yttrandefrihet. Men det är det bästa vi kan göra i nuläget.

HBT-personers rättigheter måste stärkas, inte inskränkas. Foto: Ludovic Bertron (laverrue på flickr), CC-BY 2.0.

Foto: Ludovic Bertron (laverrue på flickr), CC-BY 2.0.

HBT-personers rättigheter måste stärkas, inte inskränkas. Det är hemskt att Ukrainas regim har valt det senare alternativet, intoleransens, ofrihetens och kärlekslöshetens väg. Det är för övrigt förvånansvärt tyst om detta i svenska media, såväl i tidningar och TV som i bloggosfären. Har du en blogg, skriv om detta!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, medborgerliga rättigheter, mänskliga rättigheter, demokrati, lag, lagar, lagstiftning, riksdagen, utrikespolitik, Ukraina, nyhet, nyheter, yttrandefrihet, Europeiska Unionen, EU, Yanukovych, lag 8711, 8711, HBT, HBTQ, AllOut, All Out, tolerans, mångfald, respekt, sexualitet, kärlek, personlig integritet, privatliv, integritet, kärlek

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Fredriks blogg: Extrainsatta krismöten om Syrien

2012-05-27T11:31:14-07:00

Det kommer under kvällen och de närmaste dagarna pågå extrainsatta krismöten om Syrien. Detta efter att Syriska armén utfört ännu en massaker på civila. FN:s säkerhetsråd är inkallat med omedelbar verkan i stort sätt nu till ikväll. Arabförbundet har blixtinkallat ett krismöte som kommer hållas ikväll eller inom någon dag vad jag kan förstå. Det är helt uppenbart att Kofi Annans fredsplan har slutat i ett fiasko. Den håller inte och nu är det krigsliknande tillståndet i Syrien tillbaka igen. När civila slaktas och hela byar och städer jämnas med marken av de egna trupperna så finns bara en väg. Den är inte trevlig. Men en militär intervention krävs nu från västvärlden och arabvärlden. Den borde redan varit igång. Situationen är potentiellt mycket farlig och vi har sett att den syriska regimen inte ens fruktar att skjuta in i grannländerna Libanon och Turkiet. Angreppet på Turkiet för ett par månader är en krigshandling och Turkiet skulle kunna kalla in Nato trupper enligt åttonde artikeln i Nato stadgan där det framkommer att ett angrepp på ett Nato land är ett angrepp på hela Nato.

Henrik Alexandersson: LO:s nye ordförande

2012-05-27T09:59:00-07:00

LO har – i ett anfall av klarsynthet – valt glasblåsarsonen Karl-Petter Torwaldsson till ordförande.

"Vi har inte haft tillräckligt bra svar och vi har det inte ännu heller."

Ser man på!

I hela sin karriär har Torwaldsson varit en bra människa. En sådan där med något slags makt, men som man slipper vara rädd för.

Han har så gott omdöme att Göran Persson lät honom ta hand om den försåtsminerade utredningen om den delade föräldraförsäkringen.

Som SSU-ordförande var han en av hjärnorna bakom memet "egenmakt" – som är den första originella tanke som sossarna har tänkt på 400 år.

Torwaldsson (eller Torvaldsson, som skatteförvaltningen envisas med att kalla honom) är en tänkande människa som förstår sin tid. Vilket faktiskt är ovanligt. I vart fall i "politiken".

Till och med Löfven sken i dag, i Kålles strålglans.

Rätt låt vann.

Breddningsbloggen: Breddningsförslag vecka 21

2012-05-27T06:19:15-07:00

Här kommer en liten sammanställning av den femte veckan här på breddningsbloggen. Kolla så att du inte missat något spännande inlägg eller ett intressant samtal i kommentarsfältet.

Förslagen är reflekterar textförfattarnas egna åsikter om vad Piratpartiet bör tycka, det är inte partiets åsikter. Det blir de först när de ett medlemsmöte, styrelsen eller jag beslutat att de ska bli det.

Märk väl att medlemsmötena kan köra över både styrelsen och mig om det tycker att vi fattat fel beslut mellan medlemsmötena, så i slutänden är det alltid medlemmarna som bestämmer precis så som det ska vara. Läs gärna mer om processen här.

Här är de förslag som kommit in under vecka 21:

“En genomtänkt skolpolitik“
Henrik Brändén
Henrik försöker sammanställa sina egna och andras tankar om en piratpolitisk skolpolitik.

“Friheten att välja ämne(n) till sin lärarexamen“
Victoria Wagman
Victoria vill utöka möjligheterna att göra lärarutbildningen mer personligt anpassad.

“Den känsliga livsmedelspolitiken“
Thomas Gunnarson
Thomas lyfter fram hur viktigt livsmedelspolitiken är och funderar på Piratpartiets framtida inställning till den.

“Bryt upp lokala monopol“
Lennart Lindgård
Lennart funderar kring de lokala monopolen.

“Rättigheter ska inte blekna med ålder“
Anna Troberg
Jag skriver om samhällets skyldighet att i möjligaste mån låta äldre leva ihop på ålderns höst.

“Förbättra kommunernas demokrati“
Tommy Mogren
Tommy skriver om hur vis kulle kunna bidra till att stärka den kommunala demokratin.

“Valstrategi“
Alexandru Cornita
Alexandru funderar över hur Piratpartiet kan spela sina kort bäst i valrörelsen 2014.

“Förbjud barnaga på EU-nivå“
Nicholas Miles
Nicholas föreslår att Piratpartiet tar krafttag mot barnaga på EU-nivå.

“Frihet att välja hastighet“
Victoria Wagman
Victoria tycker att våra fina svenska vägar gör att dagens hastighetsbegränsningar måste ses över.

“Ökad transparens för ökat intresse för, och ansvarstagande i, den offentliga förvaltningen“
Kristoffer Nolgren
Kristoffer föreslår några sätt att öka transparensen i den offentliga förvaltningen.

“Lag om Public Service“
Tommy Mogren
Tommy skriver om Public Service roll och vilka riktlinjer som bör finnas.

“Bostadsbristen måste få ett slut“
Gustav Nipe
Gustav funderar på hur man bäst löser bostadsbristen.

“Förbjud technoapoptos“
Jonatan Lindgren
Jonatan föreslår hur Piratpartiet skulle kunna stödja konsumenter och stävja slit och släng-konsumtion.

“Piratpartiet bör ta ledningen i invandrarfrågan“
Qeruiem
Qeruiem tycker att det är dags att Piratpartiet inte bara pratar om att människor ska ha samma rättigheter, utan även måste dra slutsatserna av det.

Tidigare veckors förslag hittar du här:
Vecka 17
Vecka 18
Vecka 19
Vecka 20

Anna Troberg
Partiledare

Jag finns dessutom på min privata blogg, på min blogg på Nyheter24 och på Twitter, Google+, Facebook och YouTube. Man kan även mejla mig på anna.troberg@piratpartiet.se.

Henrik Alexandersson: Sverige förbereder Grexit

2012-05-26T10:16:00-07:00

Enligt vanligtvis välunderrättade källor håller den svenska regeringen som bäst på att förbereda sig för ett grekiskt (mer eller mindre ordnat) utträde ur eurozonen. Det är nog klokt.

Uppgifterna gör bland annat gällande att UD har en plan för att flyga hem svenskar från Grekland om det blir stökigt och kaotiskt vid epicentrum.

Det börjar bli allt mer naturkatastrof över det här.

Missa för övrigt inte Lundbäcks & Westerholms bredsida i SvD: Bryssels elit tycks ha tappat kontrollen.

Det här kan bli åka av...

Falkvinge on Infopolicy: Hypothesis/Theory/Law: The Importance of Explaining Things Clearly

2012-05-26T09:00:08-07:00

“First it’s a hypothesis, then it’s a theory, then it’s a law.” At first I wasn’t sure how such drivel ended up finding its way into grade school science classes, until I discovered actual scientists — with real Ph.D.s — seemingly corroborating it. That’s because they speak with the abstruseness of a credit card contract, hopelessly confusing everybody they attempt to educate.

As an example, a simple DuckDuckGo search (I’m a net activist; you think I’m gonna use Google?) for hypothesis theory law yields this About.com article written by — as I said — an actual scientist with an actual Ph.D. About.com isn’t a particularly reputable source for anything, but that doesn’t stop it (or “resources” like it) from being popular. Here’s what it has to say about the word “theory”:

A scientific theory summarizes a hypothesis or group of hypotheses that have been supported with repeated testing. A theory is valid as long as there is no evidence to dispute it. Therefore, theories can be disproven. Basically, if evidence accumulates to support a hypothesis, then the hypothesis can become accepted as a good explanation of a phenomenon. One definition of a theory is to say it’s an accepted hypothesis.

Wow, my brain started to hurt halfway through that paragraph. No wonder people have no idea what any of these words mean. And no wonder you hear anti-intellectual garbage like “that’s a theory, not a fact!” vomited all over the place.

And yet, we also have anti-intellectual garbage spewing from supposedly intellectual circles, such as the recent left-wing snarklejerk about how the US Congress is speaking at a lower grade level than it used to. We hardly need to resort to strawman arguments like this to say that Congress is full of idiots. After all, what’s inherently wrong with people who have less education being able to understand what the hell is being talked about?

Let’s look at an example of allowing lesser-educated people to understand what the hell you’re talking about. I’m going to try explaining what hypotheses, theories, and laws are:

A theory is a list of related laws*, which together explain a broader concept. A law is a statement which explains how a particular part of the universe works. For example, “every action has an equal and opposite reaction” is one of Newton’s laws of motion. Newton’s laws are part of the theory of classical mechanics.

Sometimes — such as in the theory of evolution — the laws contained in a theory are facts**. Other times — such as in the theory of creation — the laws within are errors. Untruths. Wrong answers. Whether something is a theory or a law has no bearing on whether or not it is a fact.

If we’re not yet sure whether a law is a fact or an error, then that law is a hypothetical law. A theory composed entirely of hypothetical laws is a hypothetical theory. Anything that is hypothetical is also a hypothesis, much like how your douchebag boss is simultaneously a human being and a douchebag.

*Yes, there are also axioms and principles and blah blah blah, but we’re keeping it simple.
**There’s no such thing as a fact in science, but for layman’s purposes we can save uncertainty for a later discussion.

There. That’s much less likely to be egregiously misinterpreted, isn’t it?

Now, just so nobody egregiously misinterprets this article to be a tangent about science education that bizarrely found its way onto a political blog, I’m going to point out that this business about hypotheses, theories, and laws is just an example. In political discourse — especially political discourse about emerging technologies, futuristic scenarios, and recent social upheaval — you’re bound to encounter a lot of people who have no idea what you’re talking about. Your goal is to give them an idea of what you’re talking about.

The way you do that is to communicate clearly. There is no idea too complex to be explained comprehensibly, even to the densest of human beings. If your words aren’t understood, that’s your fault. If your words get misinterpreted, that’s your fault.

And when words are misunderstood or misinterpreted, it can have dire consequences.

I remember an incident in my first year of high school, when my History class was covering China. The teacher was discussing the geography of the region — specifically something regarding the Yellow Sea, off of China’s northeastern coast. The day before, we’d learned about the Yellow River; I found it curious that there were two bodies of water in the region named for the color yellow. So, I communicated this curiosity by asking, “Why is everything in China yellow?” That didn’t go over very well.

When people misinterpret a message, it can be as harmless as having all of your friends momentarily believe you to be a horrible racist. Other times, it can lead to mass murder in the name of a peace-promoting ideology. So please, for goodness’ sake, communicate clearly.

Farmor Gun i Norrtälje: Om att delta i kampanjen Kony 2012

2012-05-26T06:03:00-07:00

Har (som de flesta av er känner till) kommit igång på nätet igen. Bland alla tusentals meddelanden, som väntade i min mejlbox, fann jag ett upprop från mitt yngsta barnbarn, som startat en Facebook-grupp för att sprida info om Joseph Konys brott mot barnen i Uganda. Såg videon i fredags och bestämde mig för att sprida länken till filmen Kony 2012 vidaretill mina FB-vänner/-följare. Det dröjde inte många minuter förrän Jonathan Rieder Lundkvist gjorde mig uppmärksam på en annan sida av saken. Dessutom bidrog Leo Calandrella med en kommentar att filmen trots sina brister innehåller viktig information.

Eftersom jag såg detta som ett lärande tillfälle både för mig själv och mitt barnbarn sökte jag på twitter och fann @invisible samt twittrade en fråga: - What about this info + länken till Wikipedia. Med tillgång alla dessa tekniska verktyg måste det vara möjligt att tillsammans med andra bättre tolka vad som sker i den stora vida världen. Fortsatte idag med att kolla in ytterligare en video av organisationen Invisible Children – LRA Crisis Tracker, som visar hur de använder tillgänglig teknik på plats i Uganda för att rapportera Joseph Konys och hans armé LRA:s brott och kränkningar mot civilbefolkningen och omfattar tiden från starten 2009 fram till en bit in på 2011 d v s innan filmen ”Kony 2012” lanserades. Jag har också via twitter ställt samma fråga till LRA Crisis Tracker som jag ställt till organisationen Invisible Children.

Sedan jag med hjälp av Google Översätt läst Wiki-artikeln har jag funnit att den sönderfaller i några olika delar 1. Alltför stort fokus på en terroristgrupp som idag inte har någon betydelse eftersom Konys LRA-armé splittrats och flytt landet 2. Filmen är ett skolexempel på Slaktivism - Världen behöver folkbildning! 3. Att göra Kony världsberömd gör större skada än nytta. Via Twitter propsar jag än en gång på en kommentar från @invisible och @crisistracker – nu med frågan: - Is Kony 2012 an example of Slaktivism instead of Peoples education? När jag sedan ser grafer över spridningen av filmen förstår jag dem som är helt övertygade om att pirater och andra tekniknördar är mer intresserade av spridningshastigheten över nätet än själva innehållet. Och tänker ”Som alltid gäller det att vara vaksam så att det bästa inte blir det godas värsta fiende”.

Får mer en input från Leo Calandrella om ytterligare ett skäl till kritiken: ”4. Invisible Children verkar ha samarbetat med Ugandas (?) armé för att stoppa Kony, en armé som i sig också brutit mot mänskliga rättigheter”. Något som Ledarbloggen på Aftonbladet skrev om den 7 mars. Inlägget avslutas ”Vill man stödja utvecklingsarbete i Uganda utan att för den delen stödja Ugandas armé har till exempel Plan Sverige, Action Aid, SOS Barnbyar, Läkare utan gränser och Unicef verksamhet i landet.” Är det bara redan etablerade organisationer som vet vad som fungerar? blir naturligtvis min undran. I inlägget finns även länkar till andra läsvärda inlägg/artiklar bl a Invisible Childrens svar på en del frågor. Ser även en cynisk kommentarer hos Full Mental Straightjacket om att filmen bara är till för att dra in stålar till den som gjort den.

Helt klart att vi även här måste vara vaksam eftersom välgörenhet idag blivit Big Business med högavlönade initiativtagare och chefer. Men ännu så länge ligger de flesta i lä för Postkodlotteriet med huvudkontor i Holland. I Sverige är det ett 30-tal ideella organisationer, vilka legaliserar hög lön och feta bonusar till högsta chefen och t ex nu i julas surfplattor till alla lotteriets anställda runt om i Europa. När jag i januari 2011 mot bakgrund av sjuksköterskornas löner skrev om den välgörenheten på NT-bloggen, var utdelningen till de ideella organisationerna högst 27 procent medan man i Holland är skyldig att dela ut 50 procent till det ändamål som lotteriet anordnats till stöd för. Då skrev Sven-Erik Alhem på sin blogg i Expressen-Kvällsposten Slösaktig årslön åt Postkodlotteriets VD och uppmanade oss: Om detta må vi berätta. Girighet ska inte döljas under välgörenhetens kappa.

Där är jag nu och det må räcka för idag. Fortsättning följer när jag borrat vidare och funderat mera på slaktivism vs folkbildning och om Joseph Konys berömmelse är till mera skada än nytta samt vilka som vinner på ifall vi följer uppmaningen att stoppa spridningen av filmen. Intressant? Avrundar med att sända en bamsekram till mitt barnbarn Daniel som verkligen inte är någon slacker även om han gillar internet och allt han kan göra med hjälp av tekniken.

Glad Pingst önskas er alla!

Calandrella: Hjälp till att bredda Piratpartiet, del 1

2012-05-25T14:04:49-07:00

Piratpartiet gjorde ett katastrofval 2010. Ingen mening att hymla om saken – 0,68 procent, så gott som samma resultat som 2006 (tre år före det legendariska EU-parlamentsvalet, då vi hade knappt något parti att tala om alls), var katastrofalt. Det kan resoneras hur mycket som helst om vems eller vads fel det var – själv tror jag bristen på medieuppmärksamhet var en viktig delorsak – men vid jämförelse med EU-valet 2009, då vi fick 7,14 procent, och vid tillbakablickande på det vanligaste argumentet folk gav till att inte rösta på oss, framgår något mycket tydligt: folk tyckte vi tog ställning i för få frågor. Vi måste därför bredda partiet och bilda oss åsikter inom fler politiska områden.

Partiledare Anna Troberg och styrelseledamot Henrik Brändén har bägge engagerat sig fantastiskt väl just inom breddningen. Anna har på sin blogg utmärkt beskrivit hur breddningen går till – att vi behåller partiets demokratiska integritet är mycket viktigt inom arbetet. Dit och läs! Sedan iväg till breddningsbloggen, den överlägset mest livfulla, optimistiska och intressanta diskussionen för politik i Sverige just nu. Det är där vi debatterar om hur vi bör bredda partiet, och det är där alla partimedlemmar är varmt välkomna att skicka in sina egna förslag och delta i diskussionen om redan lagda förslag. Några krav på partimedlemskap finns inte – det är i sann piratpartistisk anda sannerligen öppenhet som präglar processen.

De senaste veckorna har jag därför ägnat åt att delta i breddningsdebatten, och nu tänkte jag tipsa om några av de mest intressanta och tankeväckande breddningsförslagen hittills. Nedan är alltså blott ett urval; vill ni ha fullständig förteckning över alla förslag, hänvisar jag till de sammanställningar Anna gjort i slutet av varje vecka sedan breddningsbloggen drog igång i april: breddningsförslagen under vecka 17, förslagen under vecka 18, förslagen under vecka 19, och förslagen under vecka 20. Förslagen som publicerats därefter syns fortfarande på bloggens första- och andrasida.

Nå, utan vidare krusiduller, här kommer de förslag jag själv finner mest intressanta bland förslagen vecka 17 och 18!

Anna Troberg om mångfald. Vårt partis ordförande visar mycket väl att hon förstått det som måste vara den självklara grunden för vårt parti – allas lika värde och rättigheter. Detta ideologiska inlägg innehåller inte så många konkreta förslag itself, men däremot väcker det tankar som kan inspirera till idéer om många fler sakpolitiska ställningstaganden.

Henrik Brändén om jobb. Här handlar det om att ta ett traditionellt politiskt område vi pirater inte brukar prata om, kolla på det med pirata glasögon och komma med förslag grundade på våra idéer. Och när det gäller jobbpolitiken lyckas Henrik mycket väl, även om vissa av de konkreta förslagen helt klart kan diskuteras

Torbjörn Wester om skadestånd för tvångssteriliseringar. Tvångssteriliseringarna är ju något man gärna tänker sig hör den mörka baksidan av Sveriges historia till. Men övergreppen är tyvärr inte över. Utöver att de naturligtvis måste upphöra, kräver Torbjörn att staten också som en viktig handling, såväl symboliskt som för de drabbade, ska betala ut skadestånd till de som tvångssteriliserats av den. Ett ypperligt förslag.

Alexandru Cornita om kriminal- och ungdomsvård. Detta område – som jag själv hade mycket begränsad kunskap om tidigare – verkar kunna förbättras på många punkter, och sådana förbättringar bör om de sker på vetenskaplig och medborgarrättslig grund förfäktas av Piratpartiet.

Nicholas Miles om politisering av statsförvaltningen. Ämnet låter mycket tråkigare än det är, antagligen för att allt med ”förvaltning” i namnet obönhörligen klingar byråkratisk långtråkighet, stela myndigheter och oupphörligt tillkrånglat formellt språk i papper på papper. Denna initiala uppfattning kunde inte vara längre från verkligheten – förslaget är i själva verket mycket nytänkande för den svenska politiska debatten, och åtgärdar flera problem på ett och samma gång. Samtidigt har förslaget sina egna betydande nackdelar. Själv vet jag inte var jag står i frågan. Spännande debatt i vilket fall!

Robert Hensfelt om flipperspelande. Nej, detta är inte urflippat – det är urvettigt! Det handlar om godtyckliga statliga inskränkningar i flipperspelandet, denna idag tämligen obskyra kulturform. Visserligen en tämligen liten fråga, men friheten måste råda även i sådana sammanhang – för friheten måste råda i alla sammanhang.

Anna Troberg om journalsystem. Ett väldigt vettigt förslag vid första anblicken, som använder sig av teknikens nya möjligheter samtidigt som integriteten hos patienterna bibehålls. Men i kommentarsfältet väcks en del relevanta invändningar. Vad det utmynnar i vet jag inte – var med och påverka!

Henrik Brändén om breddningsriktlinjer. Mycket kloka tankar om breddning i allmänhet, kryddat med några kontrollfrågor man kan ställa sig vid varje förslag om att Piratpartiet ska driva ett ställningstagande. Nu är detta ett utpräglat pragmatiskt sätt att tänka – så jag ser Henriks tankar mer som riktlinjer man kan ha i bakhuvudet, än själva huvudsaken vid breddningen. Huvudsaken, det är nämligen ideologin, vilket för oss till…

Torbjörn Jerlerup om ideologi. Som något slags komplement till Henriks pragmatiska synsätt ovan (som dock bara utgör delar av Henriks tankar, naturligtvis; i bl.a. kommentarsfältet till Torbjörns inlägg, och otaliga gånger tidigare, har Henrik bevisat sin goda ideologiska förankring) presenterar Torbjörn här en ideologisk kompass för den pirata breddningen. Torbjörns idéer – som tar sin utgångspunkt i de piratpolitiska kärnvärdena myndighetskontroll, frihet, demokrati och medborgarskap – är alla tänkvärda, och jag hoppas att dessa blir vägledande i formandet av ett nytt, bredare och starkare Piratpartiet. Leve Torbjörns ideologiska kompass!

Sherif Mangal om faktainstitut. En udda men mycket trevlig lösning presenteras, angående problemet med brist på objektiva hänvisningar till neutral, vetenskaplig fakta i politiken. Lösningen har många problem, men den är helt klart något att bygga vidare på.

Här slutar min lista över särskilt tänkvärda inlägg från breddningsbloggens två veckor. Sedan dess har arbetet pågått allt mer intensivt, och jag ska förstås följa upp detta arbete med fler inlägg framöver. Men framförallt, det viktiga jag nu vill avsluta med, är en uppmaning: gå med i breddningsarbetet! Läs inläggen, kommentera dem, diskutera med andra pirater och skicka in egna förslag! Tillsammans gör vi Piratpartiet till ett ännu bättre alternativ år 2014!

Foto: William Warby (wwarby på Flickr), CC-BY 2.0.

Breeddningsbloggen ska förhoppningsvis inte förfalla i sådana här vildsinta flodhäst-gräl. Bättre med Piratenparteis lustiga konfliktlösarmetod Ponytime isåfall – hela partiet sätter sig helt enkelt ner och kollar på My Little Pony så fort diskussionernas vågor går väl höga!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, Piratpartiet, PP, breddning, ideologi, sakpolitik, pirataktivism

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Piratpartiet Forum » Nyheter: Piraterna från Bullerbün

2012-05-25T13:48:29-07:00

Drömmen om den röda stugan gav de tyska piratpartisterna framgång.

Calandrella: Heja på Loreen för mänskliga rättigheter!

2012-05-25T10:27:46-07:00

Eurovision Song Contest pågår för fullt, och Sveriges bidrag, Loreen med hennes låt ”Euphoria”, har tagit sig vidare till morgondagens stora final. Det går så bra för Loreen att hon skriver Eurovision-historia genom att slå alla tidigare rekord vad gäller att vara favorittippad – lägre odds har aldrig givits för en artist inför Eurovisionsschlagerfestivalen!

Det finns många som har anledning att glädjas. Inte bara vi som tycker att det är en riktigt mäktig och glädjande låt som Loreen tävlar med, utan även alla vi som tycker att mänskliga rättigheter och demokrati är rätt bra grejer. Men hur kan det komma sig? Vad har egentligen mänskliga rättigheter med en musiktävling att göra?

Jo, det är som så att Eurovision Song Contest i år går av stapeln i Baku, huvudstaden i Azerbajdzjan. Azerbajdzjan är en diktatur som systematiskt inskränker sina medborgares mänskliga rättigheter. Politiska aktivister, journalister och bloggare fängslas och misshandlas, den påstådda ”rättssäkerheten” är ofta ett rent skämt (Human Rights Watch talar om ”skenrättegångar”) och yttrandefriheten är extremt lidande i landet. Fria och äkta val arrangeras inte i landet, som styrts med järnhand av samma familj i ett par årtionden. I regimens övervakning är för övrigt svenska TeliaSonera inblandat, som idag avslöjats bistå även Turkiets människorättsvidriga avlyssning. Men åter österut. Azerbajdzjan är, kort sagt, en hemsk diktatur ansvarig för många brott mot mänskliga rättigheter.

Så är situationen anno 2011, då Azerbajdzjans bidrag vinner Eurovision Song Contest som det året arrangeras i Tyskland. Enligt tävlingens regler ska vinnaren av årets festival få anordna nästa års upplaga av musiktävlingen, så diktaturen får hålla i tävlingen. Fine. Att införa specialregler för ett visst land vore märkligt, och det är försvarligt att även diktaturer får delta i kulturella sammanhang. Däremot är det ytterst beklagligt att Eurovision Broadcasting Union – och det internationella samfundet i stort – inte tar tillvara på detta gyllene tillfälle att kritisera landets brister vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Och sedan, då de nationella uttagningarna skett, är de flesta artister till synes helt omedvetna om vilket fruktansvärt land de bjudits in till.

Alla utom en. Loreen har tillbringat sin tid i Azerbajdzjan, inte med att lydigt följa regimens fina och välpolerade schema, utan istället med att besöka såväl en kvinnorättsgrupp som aktivister som arbetar med mänskliga rättigheter. Detta har förvisso givit en hel del medial uppmärksamhet för Azerbajdzjans odemokratiska natur och regimens brott mot mänskliga rättigheter. Utmärkt – Loreen är sannerligen ett föredöme för hur vi bör förhålla oss till diktaturer. Demokratiaktivisten Turgut Gambar beskriver väl schlagerstjärnan: ”Hon är mycket populär bland demokratirörelser i Azerbajdzjan. Personligen vill jag tacka henne för hennes ställningstagande som en medmänniska och vän av demokratin.”

Hittepåanklagelserna från regimen om att svenska ambassaden skulle ha sökt påverka Loreen bör för övrigt avfärdas som just sådana – om något så har Sverige försatt sitt goda tillfälle att kritisera Azerbajdzjan, varför det påstådda agerandet förefaller mycket osannolikt. Här är för övrigt Sveriges Television särskilt att kritisera för att ha misslyckats i sitt kritiska public service-uppdrg.

Nu är naturligtvis Azerbajdzjans politiska situation en betydligt större fråga än Eurovision Song Contest. Därför är det mycket glädjande att Folkpartiets utrikespolitiske talesperson Fredrik Malm på DN Debatt föreslår riktade sanktioner från EU gentemot regimen (han ger källor till sina påståenden på sin blogg).

Ett sådant steg skulle knappast lösa alla Azerbajdzjans problem. Men det vore likväl ett steg på den långa väg landet måste gå för att dess invånare en dag ska åtnjuta den demokrati och frihet de har rätt till – så att även Azerbajdzjans folk en dag ska kunna känna sann eufori.

Loreen. Foto: possan på Flickr, CC-BY 2.0.

Foto: possan på flickr, CC-BY 2.0

Uppdatering: Loreen vann! Jippie! Fantastiskt! Tjoho! Ren eufori! Och jag hoppas vad gäller arenan som ska användas år 2013 på Stockholm! Gå gärna med i min Facebook-grupp om ni också vill se Stockholm som värdstad nästa år! Och EU-parlamentet har antagit en bra resolution om mänskliga rättigheter också!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, medborgerliga rättigheter, mänskliga rättigheter, demokrati, lag, lagar, lagstiftning, riksdagen, utrikespolitik, Syrien, nyhet, nyheter, demonstrationsfrihet, frihet från tortyr, tortyr, demokrati, Azerbajdzjan, sanktioner, Loreen, Eurovision Song Contest, Baku, Eurovision Broadcasting Union, ESC, EBU, musik, kultur, Euphoria, Sverige, yttrandefrihet, television, Sveriges television, SvT, rättssäkerhet, Europeiska Unionen, EU

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Breddningsbloggen: Piratpartiet bör ta ledningen i invandrarfrågan.

2012-05-25T09:34:11-07:00

Vi har idag ett invandrarfientligt parti i riksdagen. Vi har också en ganska otäck trend till exempel online där en liten klick individer är öppet hatiska mot de med “fel” hudfärg, religion eller åsikter, gärna sprider fördomar som om de vore vetenskapligt verifierade sanningar och utmålar en fullständigt absurd bild av muslimer som en homogen armé helt utan individuella särdrag. Att övriga riksdagspartier ska göra någon mer kraftfull protest än att vägra kicka boll med de från SD är inte att vänta, i stället ser vi nu början på en liknande trend som tex i Danmark där Dansk Folkeparti sakta korrumperade övriga partiers värdegrund till att se invandringen som ett problem snarare än en möjlighet.

I det principprogram vi precis antagit står bland annat:

3.1 Alla människor har samma rättigheter
Piratpartiet tror på alla människors lika värde och att alla människor därför ska ha samma rättigheter. Det betyder att vi inte villkorar friheter, rättigheter och möjligheter utifrån exempelvis etnicitet, handikapp, härkomst, kön, religion, politisk åskådning eller sexuell läggning. Alla individer ska behandlas lika, åtnjuta likhet inför lagen och ha samma rätt att påverka samhällsutvecklingen. Samhället ska sträva efter att ge alla människor samma möjligheter att göra sin röst hörd och delta i samhällslivet. Ju fler som deltar, desto starkare blir demokratin.

Om inte det här ska bli samma populism som övriga partiers obligatoriska paragraf om lika värde så måste Piratpartiet faktiskt sätta ner foten. Inte bara som parti, inte bara i partiledardebatter etc utan som medlemmar i ett parti som faktiskt menar vad vi säger och som tror på våra ideal. De som kommer hit är inte en ansiktslös massa, det är individer som bör bemötas med respekt för dem som individer och det är något som måste lyftas fram varje gång “invandrarfrågan” kommer upp; att det är individer vi pratar om och att det lika gärna kunde varit du själv som avhandlades.

Alla invandrare jag mött som kommit till Sverige har kommit hit i jakt på ett bättre liv. Alla har inte flytt från krig eller förföljelser, vissa har “bara” flytt från fattigdom och genomkorrumperade samhällen utan en framtid för dem, men gemensamt för alla är att de tog sig till Sverige i jakt på ett bättre liv. Det här är människor som vill bygga upp sitt liv igen, om än i ett nytt land, det är människor som borde ses som en resurs och orsaken till att de allt för ofta blir en belastning beror på hur de bemöts av myndigheter, av arbetslivet, av banker osv. Den potential som finns bland alla dessa individer slösas bort på att harva sig igenom en snudd på ändlös byråkrati för att få stanna, på att få en chans trots att man inte heter Svensson, helt enkelt bara på att bara skapa sig en egen plats där man kan visa vad man går för.

Att liknande tankar redan finns inom partiet syns inte bara på det nyantagna partiprogrammet utan även på till exempel breddningsförslagen “Ge alla uppehållstillstånd om de inte fått besked inom ett år” och “Om människors rätt till sin tro“. De ideologiska verktygen finns mao redan på plats men de måste användas med! Det räcker inte heller att de används i debatter och i insändare, de måste användas hela tiden och på alla fronter. Det betyder att precis som i fildelningsfrågan så ligger nyckeln till framgång att pirater överallt pratar om invandringsfrågan. Givetvis inte i stället för att prata om jämlikhet mellan könen, homo- och bisexuellas rättigheter i samhället osv, men just nu upplever jag att invandrare “kommit bort” i debatten och att det allt för ofta är SD som tillåts äga den frågan och vinkla den för sin egen populistiska vinnings skull.

Det är dags att pirater tar den frågan ifrån SD och pratar om invandrare som mänskliga individer i stället för som ett skräckinjagande spöke.

Och Q hittar ni naturligtvis både på hans blogg och på twitter.

Henrik Alexandersson: EU: Lär av historien!

2012-05-25T08:31:00-07:00

EU-kommissionens ordförande har sagt att han ser EU-projektet som ett imperiebygge. Så man behöver väl knappast tveka om den megalomaniska ambitionen bland unionens ledare.

Och visst, det finns rätt uppenbara likheter med en del andra "imperier". Inte minst med den gamla öststatskommunismen. Den byggde i och för sig på en pervers överideologi, som vi inte har någon motsvarighet till i EU. Och därmed inte heller något direkt politiskt förtryck. (I vart fall inte ännu, bör kanske tilläggas.) Men i övrigt är det mycket som känns igen.

Till exempel det storhetsvansinne som yttrar sig i form av likriktning och centralstyrning. Oavsett förutsättningar, önskemål och behov skall allt fungera likadant för hundratals miljoner människor, i princip över en hel kontinent. I EU kallas detta harmonisering. Enkelt uttryckt är det åsikten att "one size fits all". Vilket ju är fel – och i långa loppet ett recept för att inget kommer att fungera någonstans.

Den gemensamma valutan, euron, är kanske det tydligaste exemplet på detta. I dag visar det sig att även Cypern förmodligen kommer att behöva akut krisstöd. I Spanien har banksektorn och regionerna stora problem och än värre problem framför sig. Portugal, Italien och Irland vinglar. Och det grekiska dramat bara fortsätter, utan att någon ens har någon idé om hur det hela kan komma att sluta. Allt på grund av en politisk ambition, som går ut på att kommandoekonomi är något bra.

Och då är euron, som sagt, bara ett av många exempel på EU:s överstatliga, politiska klåfingrighet.

För att sammanfatta problemet: EU:s politiska ledare slår sönder mångfald, alternativ och institutionell konkurrens. De ersätter dynamik med centralstyrning, där en modell skall gälla överallt. En modell som dessutom är skapad av nämnda politiker och deras funktionärer. Och eftersom politikerna och eurokraterna inte är de allvetande övermänniskor som de själva tror sig vara – så är risken uppenbar att saker och ting skiter sig. Överallt. Samtidigt.

Det går inte att undvika att dra paralleller med det gamla Sovjetiska systemet. Men vi är tydligen dömda att upprepa historiens misstag. I vart fall med dagens härskande politiska klass vid rodret.

Fredriks blogg: Krisen i Spanien växer snabbt: Katalonien kan inte betala sina räkningar

2012-05-25T08:20:09-07:00

Krisen i Spanien förvärras nu timme för timme verkar det som. Den riktigt stora regionen Katalonien kan inte betala sina räkningar utan vädjar nu om omedelbar hjälp från den spanska staten. Katalonien där Barcelona ligger står för ca 20 procent av den totala spanska ekonomin. Man behöver 13 miljarder euro för att kunna betala sina räkningar i Katalonien. Annars tvingas man ställa in sina betalningar med stor sannolikhet. Detta måste vara en klar varningssignal om hur illa ställt det är i Spanien. Det är tveksamt om den spanska staten, med tanke på att den också har akuta problem, kan få ut 13 miljarder euro (mellan 12o-130 miljarder kronor) till Katalonien. Särskilt inte nu på så här kort tid.

Detta måste i Bryssel tas på stort allvar. För sannolikt har övriga regioner också stora underskott och Spanien kan behöva hjälp utifrån inom dagar. Vi får se vad som händer nu. Men utvecklingen i Spanien är minst sagt dramatisk och EU:s ledare kan inte vänta till slutet på juni att hålla nästa krismöte. Det mötet behöver hållas nu tämligen omgående. Då handlar det inte om ett informellt middagsmöte. Nu måste det till ett akut krismöte för nu handlar det inte om ett litet land som Grekland. Nu handlar det om en av Euro zonens stora länder och om hela Euron som valuta. Skulle Spanien inte klara av att betala sina räkningar så lär Euron inte överleva många dagar eller veckor. Då får du det värsta scenario som många har talat om i form av en kaosartad upplösning av Euron och bankrun i stora delar av Sydeuropa med risk för att större ekonomier som Frankrike och Tyskland på allvar hamnar i problem också. Det europeiska bankväsendet står redan på randen till en kollaps och den randen lär man med råge passera om Spanien skulle hamna i problem. EU:s politiker kan inte längre stoppa huvudet i sanden och agera struts. För nu står vi inför en potentiell härdsmälta i Europeisk ekonomi med stora risker för en härdsmälta i världsekonomin. Hög tid att visa ledarskap nu.

Piratpartiet Forum » Nyheter: Piratpartiet gror i Tyskland

2012-05-25T08:15:37-07:00

Dessa politiska skapelser var varken urtyska eller begränsade till Tyskland, men ingen annanstans lyckades de bli så stabila som i Tyskland. Den internationella piratrörelsen är lika lite en exklusivt tysk företeelse, men man kan undra om dess snabba och framgångsrika väg mot att bli ett parti åter pekar på en speciell tysk partiutveckling.

Beelzebjörn - out and proud: #Freekurdistan

2012-05-25T07:00:00-07:00

Vad har dessa två bilder gemensamt?

Gissade du "Turkiet" hade du helt rätt. Bra där.

Det var ett tag sedan jag skrev något om semesterparadiset Turkiet. Med anledning av att taggen #Twitterkurds fyller ett år idag, känns det som om det är dags. #Twitterkurds är en kampanj i sociala medier, främst twitter, som syftar till att informera och skapa debatt kring det kurdiska folkets villkor, inte minst i just Turkiet. Läs mer om dem på Kurdistan Commentary, eller hos initiativets skapare, Hevallo och alltid episka @xoshink.

(...Och särskilt tack till @absoIutebanana, för förvirringen med rättelser fram och tillbaka. Håll mig på tårna - det behövs ;) )

Dessutom blev domen mot Leyla Zana fastställd i dagarna, vilket kan vara värt att uppmärksamma.

Är namnet Leyla Zana bekant, förresten? Inte det?

Det brukar inte vara det, trots att Leyla nominerats till Nobels Fredspris två gånger. De flesta av oss hör inte sådär otroligt mycket om kurder eller kurdiska politiker. En del kanske minns Sadam Husseins angrepp med nervgas och andra kemiska stridsmedel i norra Irak mot kurder under Al Anfal-kampanjen, då 182000 kurder uppskattas ha dödats. Medialt påminns vi ibland om detta vid årsdagen av massakern i Halabja. De dagliga övergreppen mot kurder i till exempel Turkiet försvinner för det mesta i nyhetsbruset.

Ibland dyker ett undantag upp, t ex i december efter Roboski-massakern som fick några dagars uppmärksamhet efter att 35 människor, varav flera minderåriga, dödades i ett Turkiskt flyganfall. Märkligt nog har ingen ansvarig dömts till 10 års fängelse för den incidenten.

En presentation kan alltså vara på sin plats:

Leyla Zana är en kurdisk politiker och journalist, som 1994 blev invald i Turkiets parlament. När hon skulle sväras in sade hon ett par ord på kurdiska, och bar dessutom vid tillfället ett hårband i samma färger som kurdistans flagga, vilket var förbjudet vid tillfället. Hennes parlamentariska immunitet upphävdes, och hennes parti förbjöds (vilket senare bedömts vara ett brott mot artikel 11 i Europakonventionen), och hon åtalades och dömdes på anklagelser om att ha band till terroristorganisationer - detta på stöd av uppgifter som tvingats fram under tortyr.

Europadomstolen underkände rättegången 2001, men det tog fram till 2004 innan Leyla släpptes.

Berättelsen är betydligt längre än så, och för den som vill fördjupa sig kan man hitta en bra start på svenska Wikipedia.

Det är hursomhelst dags igen. Leyla Zana anklagas åter för att ha spridit propaganda för PKK, som klassas som en terroristorganisation. Hon har nu dömts till 10 års fängelse, vilket dock inte kan verkställas då hon åtnjuter parlamentarisk immunitet... Om nu inte den hävs igen och hennes nuvarande parti förbjuds.

Vad det handlar om är tal hon ska ha hållit mellan 2007-2008. Ett decennium i fängelse för att hålla tal, alltså... Verkar rimligt? Nej, det tycker inte jag heller, och dessutom får trovärdigheten hos ett land som använder sig av tortyr, tillämpar strikt censur, förbjuder politiska partier och begår ständiga brott mot de mänskliga rättigheterna betraktas som mycket låg, när det gäller politiska rättsprocesser av det här slaget.

Ta till exempel gärna en titt på Shilan Saidis blogginlägg om hur Newroz-firandet bemöttes av Turkiska myndigheter tidigare i år, för lite perspektiv.

Jo just det, apropå censur?

Eftersom svenska medier inte ägnar särskilt mycket uppmärksamhet åt kurdfrågan, är räddningen för oss nyfikna inte helt sällan internet och sociala medier. Ett varningens ord kan vara på sin plats här, eftersom Turkiet inte bara censurerar i inhemska medier. Regeringen har tydligen på något sätt lyckats pressa självaste Facebook till att anta en särskild policy för censur mot sådant som kan uppfattas som kurdvänligt. Var sålunda lite försiktig med att publicera "terroristpropaganda" såsom kritik mot landsfadern Kemal Atatürk, eller annat farligt, som kartor över Kurdistan eller kurdiska flaggor.

Nej, det är inget skämt.

Hur den här policyn tillämpas rent geografiskt vet jag inte. Det skulle vara intressant att få veta mer om ifall svenska konton blockerats av Facebook för Kurdiska flaggor och liknande, men gissningsvis är tillämpningen något mer sparsam utanför Turkiet. Policyn gäller dock internationellt. Åtminstone sägs inget annat i dokumentet.

Twitters censurpolicy är hursomhelst mer restriktiv, och uppbyggd på ett sätt som kräver att en nation som önskar censurera en viss tweet måste lämna in ett klagomål där de visar hur en tweet bryter mot landets lagstiftning. Förutsatt att klagomålet bedöms vara i enlighet med lagstiftning, tillämpas censur enbart i den berörda nationen. Mer om twitters policy (engelska) finns i ett tidigare inlägg.

Jag hyser därför gott hopp om att få uppleva ännu en födelsedag för #Twitterkurds, och vill uppmuntra alla som har tagit sig tid att läsa detta att ta sig tid att besöka taggen ibland.

#Freekurdistan

---------------------------------------------------

Uppdaterat:
Sakine Madon skriver en utmärkt krönika i Expressen om Leyla Zana. Läs!

Breddningsbloggen: Förbjud technoapoptos

2012-05-25T06:00:29-07:00

Technoapoptoser är begränsningar av produkter (eng. Planned Obsolescence) vars livslängd begränsas med flit genom en infört kontrollkomponent, vars mekansika eller elektromekaniska livsländ överstiger en annan komponents livslängd (t.ex. batteri) som inte kan bytas eller produkter vars nya och gamla versioner av förbrukningsartiklar är inkompatibla, trots att det inte finns någon teknisk anledning till detta.. Det finns flera typer av technoapoptos, men de bidrar alla till ett slit-och-släng samhälle, samtidigt som vissa technoapoptoser leder till en stängd marknad.

Vendor lock-in är en sorts technoapoptos. Ett exempel på vendor lock-in är Apples laddare. Om du blir av med din laddare så passar inte standarden och du blir därför låst till att köpa din nästa laddare hos Apple, eller Gilette som byter bladsystem på sina rakhyvlar, så om man köper nya blad så kan man inte använda sitt gamla skaft. Cripple by design är som i det tidigare exemplet en begränsning eller skadning av funktionaliteten med flit, som t.ex. ett Apple batteri som inte kan bytas.

Då detta förslag även gäller intellektuella varor så kommer DRM förbjudas, och genom att genomföra detta kommer Piratpartiet bidra till ökat skydd för konsumenter och ett steg ifrån slit-och-släng samhället.

Jonatan Lindgren, Ung Pirat

Finns på min blogg och twitter

Anna Troberg: Jag pratar fildelning med Schultz och Aro i Radio1

2012-05-25T05:43:24-07:00

I tisdags var jag och Mårten Schultz med i Radio1 och pratade fildelning tillsammans med Hasse Aro. Eller rättare sagt, vi pratade om det faktum att en kille i USA nu ska betala närmare 5 miljoner kronor för att han laddat ner ynka 30 låtar. Det är en ganska fet peng per låt som ställer hela idén om proportionalitet mellan brott och straff på ände.

Jag är av uppfattningen att det inte alls borde vara olagligt att kulturdela för privat bruk i ickekommersiellt syfte. Den allmänna rättsuppfattningen tycks vara ganska enig med mig i det. Det talar i alla fall aktuell forskning från Lund för.

Även i Sverige har vi en del problem med att de resurser som läggs på att sätta dit fildelare och de straff de får ställer proportionaliteten på ände. Schultz tror att vi kan komma att få se riktigt höga belopp mot enskilda fildelare som hamnar i rätten även här i Sverige. Jag tror att han har helt rätt. Det är därför det är viktigt att fortsätta protestera tills den trasiga lagen lagats.

Breddningsbloggen: Bostadsbristen måste få ett slut

2012-05-25T02:39:21-07:00

Till vårmötet skickades det in en stor motion om bostadspolitik. Målet med motionen var att få upp bostadspolitiken på vår dagordning.

Mig veterligen har vi aldrig haft någon större diskussion om bostadspolitik i partiet. Det är därför glädjande att piratpartiet nu har beslutat att vi ska fortsätta och intensifiera diskussionen om bostadspolitik.

Våra starka valområden har alltid varit studentstäderna. Alla vi som just bor i dessa områden blir ständigt påminda om hur icke-fungerande bostadsmarknaden är.

I stora drag kan man säga att bristen på bostäder finns i student- och tillväxtregionerna. I dessa områden bor och verkar mycket människor och de blir fler för varje dag som går.

Att ha någonstans att bo är fråga om integritet. Rätten att ha egna nycklar och en dörr att stänga är även en fråga om självkänsla. I våras när universitetsterminen började var två stycken tält uppslagna utanför mitt fönster. Där bodde tre stycken studenter som inte hade någonstans att bo. Vi borde har högre ambitioner för Sverige än så.

Till sommaren är det många unga som letar sommarjobb, när man går på arbetsintervjun ber arbetsgivaren ofta om adress till dig som de kan kontakta dig på. Om du hela tiden får hoppa runt bland korta andrahandskontrakt blir det svårt att redogöra för vilka adress man bor på. Hur seriöst intryck är det du ger till arbetsgivaren när du är bostadslös? Dagens bostadsmarknad skapar sidoproblem utöver problemet att du inte vet var du ska förvara dina grejer nästa månad.

Kommunerna skyller på landstingen. Företagen skyller på kommunernas handläggningstider. Staten skyller på byggherrarnas dyra kostnader. Vem bär egentligen ansvaret?

Politik är att vilja, sa Olof Palme. För att lösa bostadsproblematiken krävs det politisk vilja och handlingskraft. Nästan alla politiker erkänner att det finns ett stort problem, men det är ingen som har haft kraften att lösa det än.

Det finns många småsaker som kan förbättras i bostadsbristens Sverige. Förenkla uthyrningen av bostäder, praktisera kompiskontrakt, undergräva bostadsrättsföreningarnas rätt att hinder bostadsrättsägare att hyra ut lägenheter under en längre tid.

Jag tror på devisen, det man fokuserar på blir det mer utav. Därför skulle det vara bra att tillsätta ett bostadsdepartement. Bostadsbristen är omfattande, vilket påverkar företagens och högskolornas rekrytering. Marknaden har svårt att bygga för efterfrågan, flyttkedjorna fungerar inte och rörelse på bostadsmarknaden är låg. Det behövs ett departement som tar ett helhetsgrepp och där minister och tjänstemän har 100 procent fokus på frågan.

Det komplexa problemet är dock att det byggs för få lägenheter. Byggbranschen har aldrig genomgått industrialiseringen. Hus och byggnader specialbeställs. Stordriftsfördelarna uteblir. Piratpartiet bör därför också driva att Europeiska unionen ska standardisera byggnormer för att pressa priserna och spräcka de lokala oligopolen.

Gustav Nipe
förbundsordförande Ung Pirat, som bloggar här.

(Bilden ovan tagen 17 maj 2012 i Flogsta, Uppsala. Bostadslös student om tältar)

Badlands Hyena: 515.000.000.000.000

2012-05-24T13:37:11-07:00

Till
Lime Wire LLC

Från
RIAA

Ärende: faktura

Med anl. av vår faktura på 72 biljoner dollar som tillsänts Er vill vi göra ett påpekande. Fakturan gäller alltså ersättning för att Ert P2P-program LimeWire använts för att illegalt ladda ner 11.000 sånger, vilket ger ett belopp på 72 biljoner dollar.

Då världens samlade tillgångar är 60 biljoner dollar tror vi att Ni därmed inser vidden av Ert intrång på upphovsrätten.

Påpekandet gäller den förseningsavgift som tillkommer om fakturan skulle överskrida angivet förfallodatum.

Rätt summa skall vara 10 dollar och inte det belopp som tyvärr felaktigt angavs på den Er tillsända fakturan. Sammanlagt blir summan i sådana fall 72.000.000.000.010 dollar.

Med vänlig hälsning
RIAA

Tipstack: Reinfeldts Hund, LP, Kurt.

Henrik Alexandersson: Hoppsan..?

2012-05-24T13:20:00-07:00

Om man läser den här, den här och den här sidan – och lägger ihop informationen...

Räknar jag rätt om jag landar i att Europeiska Centralbanken, ECB, har lånat ut två procent av hela världsekonomin till sydeuropeiska banker på dekis? Till en procents ränta! För att sedan vägra berätta vilka dessa banker är!

Det är i så fall lite uppseendeväckande.

Breddningsbloggen: Lag om Public Service

2012-05-24T07:44:33-07:00

Sveriges Radio har gått ut med att de vill se en Public Service lag för att få tydligare spelregler istället för att Public Service uppdrag omprövas inför varje ny avtalsperiod. Bland annat vill de avskaffa tv-licensen och införa en Public Service avgift för att ”tillförsäkra Sveriges Radio en oberoende, stabil och långsiktig finansiering”. Här är SR:s 50 sidiga avsiktsförklaring.

Både SVT och SR har gått ut med att de vill ha en Public Service lag. Det verkar som att det är ett förslag på gång om att ersätta tv-licensen med en skatt som ska fungera ungefär som begravningsavgiften.

Jag tycker att det är utmärkta idéer! En Public Service lag ger ett bra tillfälle att luckra upp upphovsrättsliga dumheter och få in en klarsynt piratisk synvinkel. Här är några saker som jag tycker att Piratpartiet borde tycka att en sådan lag ska innehålla:

Tv-avgift avskaffas och ersätts med ett skattesystem likt begravningsavgiften. Dvs tas in via skattsedeln men särredovisas och öronmärks. Då kan Radiotjänst i Kiruna och all kontrollering av tvinnehav läggas ner.
Public Service blir helt undantagen ifrån vanliga upphovsrättskrav och kan spela och visa precis vad de vill utan att fråga någon upphovsrättsinnehavare om lov först.
Public Service ska alltid länka till de artiklar, lagar, utredningar, avsiktsförklaringar, forskningsrapporter och likande som de nämner när de publicerar någonting i skriftlig form. Det vore en bra normsättare för andra medier.
Public Service radio ska försöka tillhandahålla ett musikbibliotek på nätet med all musik de spelat och spelar i framtiden. Musiken som spelas upp från det musikbiblioteket ska ge en viss ersättning till artist och textskrivare om de lever och går att hitta, istället för att betala eventuella skivbolag som äger ekonomiska rättigheter för verket. Ungefär som biblioteksersättningen.
Public Service ges uppgiften att tillhandahålla allt som de lägger upp under obegränsad tid utan att ta bort det. Det är begränsande för det demokratiska samtalet när radioprogram och tvprogram som man har länkat till och diskuterar plockas bort.
Alla program via Public Service ska vara fri för alla att sprida utan att Public Service måste godkänna det. Det är nog lite lättare att övertala riksdagen att minimera upphovsrätten för Public Service än att minimera den överallt, så det vore en bra början.
Public Service får i uppdrag att försöka dokumentera och publicera den svenska kultur som helt eller delvis finansieras med offentliga medel som kulturbidrag. Det kan hjälpa små kulturutövare att sprida sin kultur i hela nationen via Public Service.

Det finns nog andra bra saker man kan lägga till också. Här nämns exempelvis någonting om dåliga momsregler.

Vad tycker ni om det här?

Tommy Mogren

ACTA-bloggen (mp): Tufft läge i EP – nästa vecka röstar flera utskott om ACTA

2012-05-24T07:10:44-07:00

Förseningarna har varit många, men nästa vecka kommer flera av utskotten att rösta om hur man ställer sig till ACTA-avtalet. Såväl industriutskottet (ITRE), det rättsliga utskottet (JURI) samt utskottet för medborgerliga fri – och rättigheter (LIBE) kommer att votera den 31:e maj. Den gröna gruppens kampanjsida om ACTA har satt ihop en lista över när voteringarna sker i alla berörda utskott. I LIBE diskuterade man tidigare idag ACTA, och av allt att döma ser det ut att finnas en majoritet för att rekommendera ett Nej till ACTA. Utskottets actarapportör, Dimitrios Droutsas, hade i sitt förslag på yttrande inte inkluderat någon röstrekommendation, men sade under utskottets möte den 8e maj att han kunde tänka sig att inkludera en sådan i sin slutliga version, något som det nu alltså verkar finnas stöd för bland utskottets ledamöter. Utskottet kommer som sagt att rösta på torsdag nästa vecka.

Även om tiderna nu, trots förseningar, är satta så håller EU-Kommissionen fast vid att det vore fint om Parlamentet kunde avvakta med beslut om ACTA tills efter det att EU-domstolen kommit med ett yttrande. Denna förseningsstrategi har nu anammats av den europeiska kemikalieindustrin, som mycket gärna vill se ett Ja till ACTA. Organisationen Cefic, en branschorganisation för Europas kemikalieindustri, skickade nyligen ett brev till ledamöterna i industriutskottet (ITRE) där man rekommenderade ledamöterna att avvakta med beslut om ACTA tills dess att EU-domstolen kommit med sitt yttrande, annars kan de rättsliga principer som immaterialrätten vilar på i Europa hotas, enligt Cefic. Cefic består, föga förvånande, av några av Europas största företag, däribland läkemedelsjättar som Astra Zeneca, livsmedelsföretaget Unilever (som varit med och påverkat ACTA), Shell chemicals samt skandalomsusade DOW.

I övrigt så antog EU-Parlamentet igår ett betänkande rörande ämnet obalanserad handel mellan EU och Kina, där man i en att-sats ”beklagar att Kina inte deltagit i förhandlingarna om ACTA-avtalet”, något som knappast verkar logiskt om nu EU-Parlamentet själva lutar åt att säga nej till ACTA. Trots att den att-satsen genomgick en separat votering så fick den stöd i Parlamentet. Christian Engström har fler detaljer för den intresserade. Kanske skall man inte dra för stora växlar på det här, EU-Parlamentet är generellt ganska duktiga på att anta motstridiga betänkanden och att-satser, men resultatet är ändå något överraskande. Om inte annat visar det att det gäller att vara på tårna, striden om ACTA är inte över än.

Planeringen fortgår även för de omfattande demonstrationer mot ACTA som planeras i en mängd medlemsländer den 9e juni. I Sverige är det en så länge klart med en demonstration i Göteborg. Demonstrationståget avgår som brukligt från Götaplatsen med riktning mot Gustaf Adolfs torg, med start kl. 14. Mer info finns via facebookevenemanget.

Anton Nordenfur: Få USA att ta nästa steg i open access

2012-05-24T05:41:53-07:00

Just nu pågår en petition till Vita huset för att USA ska införa ett krav på att all statsfinansierad forskning släpps under open access, det vill säga görs nåbar av alla medborgare gratis över nätet. Skutta över och skriv under, du behöver inte vara amerikansk medborgare!

Piratpartiet röstade på vårmötet i april-maj igenom en motion som gör att vi nu stödjer just detta på svensk plan – inför krav på open access för allt statsfinansierat, och uppmuntra privata forskare att göra detsamma (läs mer).

WE PETITION THE OBAMA ADMINISTRATION TO:

Require free access over the Internet to scientific journal articles arising from taxpayer-funded research.

We believe in the power of the Internet to foster innovation, research, and education. Requiring the published results of taxpayer-funded research to be posted on the Internet in human and machine readable form would provide access to patients and caregivers, students and their teachers, researchers, entrepreneurs, and other taxpayers who paid for the research. Expanding access would speed the research process and increase the return on our investment in scientific research.

The highly successful Public Access Policy of the National Institutes of Health proves that this can be done without disrupting the research process, and we urge President Obama to act now to implement open access policies for all federal agencies that fund scientific research.

Breddningsbloggen: Ökad transparens för ökat intresse för, och ansvarstagande i, den offentliga förvaltningen

2012-05-24T05:00:26-07:00

Som medborgare i Sverige äger och kontrollerar vi den offentliga förvaltningen, det vill säga allt som finansieras av skattepengar. Trots det har vi som medborgare väldigt dålig insyn i den offentliga verksamheten som bedrivs i Sverige.

Utöver att det är vår som medborgare moraliska rättighet att få insyn i den offentliga verksamheten är transperens ett bra sätt att motverka korruption. I Sverige är mut-korruption ganska ovanligt, så vi får ofta bra betyg i undersökningar. Sverigenskars höga tilltro till staten gör också att vi har låg misstanke och lite debatt om korruption. Den svenska kulturen gör istället at så kallad vänskapskorruption är vanligt förekommande.

Lika stark som den personliga integriteten ska vara ska den statliga integriteten vara svag. Mitt förslag är en målsättning om att Sverige ska bli världens mest transperenta stat. Transparensregeler som inte känns hotande för myndighetsutövare och beslutsfattare är inte tillräckligt vassa.

Konkreta Förslag:

Offentlighetsprincipen 2.0: Sverige har en av världens bästa offentlighetsprinciper 2012 är det dock tydligt att den skulle kunna göra mycket mer nytta. Jag föreslår följande kompletteringar.

Utlämnandet av offentliga dokument ska göra så kostnadseffektivt och snabbt som möjligt, i praktiken innebär det digitalt tillgänliggörande.
Man ska ha rätt att kräva ut dokument och information annonymnt och myndigheten har ingen rätt att efterfoska ens identitet.
Strukturerad data ska göras sökbar och maskinläsbar för ökat engagemang, tillgänglighet och coola mashups.

Privata bolag i offentlighetens tjänst: Lagar som skapats för att öka transparensen i offentlig verksamhet, tex Lex Maria, offentlighetsprincipen och efterforskningsförbudet ska omfatta även privata bolag när deras verksamhet finansieras av offentliga medel.

För att undvika annonym byråkrati ska alla policys, lagar och beslut ha en “sponsor”, det vill säga en ansvarig person som kan kontaktas för frågor, beröm eller kritik gällande beslutet. Personen kan vara en tjänsteman eller förtroendevald. Med beslut och policys menar jag tillexempel nya lagar, antigrafittipolicys, migrationsärenden, beslut om vägbyggen, beslut om bygglov etc.

All kunskap som producerats finansierad av statliga medel ska vara offentligt tillgänglig, oavsett om den produceras av privata eller offentliga verksamheter. Detta gäller tex forskning, läroböcker som skrivs i tjänst, sammanställnign av statistiskt material, programkod, projektresultat och produktutveckling.

Alla beslut att inte publicera information ska redovisas så informationsrikt som möjligt, med bland annat ansökan som gjorts, orsak till avslag, vilken person som fattat beslutet och vilken avdelning som beslutet fattats på.

Ökad insyn i politikers lobbyverksamhet: Förtroendevaldas möten med branchrepresentanter ska redovsias. Mötets tidpunkt, deltagare och mötets syfte.

Full insyn i Politiska Partiers ekonomi: Politiska partier ska redovisa hur de finansieras och hur de använder sina pengar. Detta är en princip som de flesta svenska partier lever upp till, med vissa undantag, tex Moderaterna som har en annonym insamling via stiftelsen Tornet.

Kristoffer Nolgren

Henrik Alexandersson: Euron – Scener ur ett tvångsäktenskap

2012-05-24T02:54:00-07:00

Så var då det 18:de EU-toppmötet om eurokrisen på två år till ända. Som vanligt kom man inte fram till något.

Det vore kanske orättvist om just detta möte skulle lyckas där alla andra har misslyckats, kan man anta...

Här känns det lite frestande att citera Albert Einstein "Ett tecken på vansinne är att göra samma sak om och om igen, men förvänta sig olika resultat."

I själva verket förefaller det som om oenigheten bland EU:s ledare ökar. De bråkar om eurobonds och om skatt på finansiella transaktioner. Alla talar om tillväxt, men ingen vet hur det skall gå till. (Utom de som menar att ökade offentliga utgifter skall räknas som tillväxt.) Och de vet fortfarande inte hur de skall hantera Grekland.

Nere på golvet lånar Europeiska Centralbanken, ECB, ut astronomiska belopp till krisande banker. Men man håller hemligt vilka banker det handlar om. (Spanska banker på dekis, är kanske ingen vågad gissning.)

Man kan samtidigt fråga sig om enighet mellan alla EU:s ledare verkligen är önskvärd...

Olika länder kanske borde hantera den globala finanskrisen på olika sätt? Utifrån sina förutsättningar?

Det vore kanske bara bra om man prövade lite olika infallsvinklar – istället för att utgå från att det som EU kanske eller kanske inte kommer fram till är det allena saliggörande?

Men, något sådant finns som bekant inte på en härskande klassens karta.

En valuta, en växelkurs, en ränta, en modell för krishantering, en helig gral för tillväxt, en kommandoekonomi för alla – oavsett hur verkligheten ser ut i de olika euro-länderna.

Det är vad som ligger på bordet. Även om det ju inte går så överdrivet bra.

Jag är skeptisk...

Transparency, Social Media and Cultural Patterns: The 24 Hour Government

2012-05-23T11:18:22-07:00

This text was originally written for a course in the ‘digital government’

“24-timmars myndigheten” is a Swedish approach and vision for a higher level of e-government. In the rest of this essay I will be calling ‘24-timmars myndigheten’ for the 24/7 government or EG (Electronic Government). The goals with the 24/7 government is to “simplify and improve upon public services to the population as well as to the companies” and “facilitate an easier access to information for the citizens and an ability to partake of the decision-making process of the public administration” (’24-timmarsmyndighet’ 2009). The E-government (EG) can be split into three major groups: e-services, e-democracy and e-administration.

One of the main reasons the EG has appeared is due to demands from the citizens of easier and more effective access. The information has brought a fragmentation of time and routines which have shifted the demands from the citizens on the government. When the job times are no longer as bound to the normal 9-5 work days as during the period of scientific management, it puts a different demand on the government to be more flexible as well. Another reason is the increased globalization taking place that might require citizens living temporarily elsewhere to adjust to the opening hours of the Swedish time zone. With an increased access to information elsewhere the citizens demand the same from the Government, access to what they need, when they need it.

With a quicker flow of information the contexts constantly change and the government needs to work more with “dynamic flows of activities and operations and not as static structures”(Kallinikos, p.51). The requirements for a government to be active during evening and nights increase with an increased need for quick results in the flow of information. Continuous change and development is one of the goals behind the Electronic Government.

One of the biggest challenges with developing the EG is responsiveness and flexibility. To make this effective an organization needs a system that is “capable of constantly questioning the very premises under which it operates, detects and copes with deviations or other unhappy instances. Such a project demands a shift from practices of knowing what (e.g. specific and predetermined responses that usually represent simpler forms of learning) to an organizational culture of knowing how (e.g. unspecified or open responses that are formed by applying knowledge to fram a problem or diagnose a situation)”(Kallinikos, p.149). By enabling this within the organization one is able to deal with most problems in an efficient way but this “demands the utilization of human knowledge that cannot be formalized, codified and fed into the machine”(Kallinikos, p.39) thus making that sort of information harder to access 24/7.

The machine is used for automatic and logical action, most of the times this is what is needed from the Electronic Government but a lot of people also need help with more complex problems they can’t solve by their selves and have a hard time labeling. Only what is clearly and unambiguously defined can be fed into the machine”(Kallinikos, p.38), and stripping away the context from the information in order to simplify it enough to fit into the machine might make it hard to work with. “The information that computer-based systems generate is often de-contextualized, e.g. it has been taken away from the context that it now describes or refers to. However, in order to be interpreted, information has to be re-contextualized, e.g. the context to which it refers must be reconstructed in the minds of the people that deal with this information”(Kallinikos, p.62).

From this we see that to make the Electronic Government evolve in a good way we need to put a lot of time and effort into the pedagogic parts of the machines to enable the 24/7 government. The machines add a cognitive complexity that needs to be minimalized in order for an easy and effective use for the citizens. If that is managed the aim of the 24/7 government can be approached.

One example of how a governmental organization is able to utilize our globalized world in order to offer a better service to it’s citizens can be seen in some hospitals. When something happens in the middle of the night they are able to make use of the digital x-ray by sending it down to Australia (where someone is awake) and thereby be able to make an analyzation of it and send it back right away. If this had been done in Sweden there would have had to be someone working on stand-by, which is very expensive, or they would have to wake someone up which would have taken a long time. With developing the Electronic Government it is important to not limit ones thinking to within national borders.

To maintain compatibility across different parts it is important with standardization. The big risk with standardization is that one risks to scale of essential contextual factors. Without contextual factors we risk making the wrong decisions in more complex cases.

Standardization was used a lot during the industrial age when scientific management determined what was the optimal usage. “the U.S. businessman ‘has standardized the individual in order to standardize manufacture’ ”(Kallinikos, p.78). This is a risk with an Electronic Government that evolves in the wrong direction as well. A similar attitude and answers are encouraged in order to make the usage more effective. This would make the life a lot harder for anyone that is outside the standardized values since they would have to go the much harder and longer way finding someone that is able to deal with their “problems”. Therefore it is important to make a judgement about how simple the system should be and how much affordability is necessary to build into it.

The government might in many ways seem as and work as other organizations but it has some differences. There is a much higher level of concern about security within an Electronic Government since they are often entrusted with caring for very personal information (e.g. medical journals) that could hurt individuals if they were leaked. The other concern a government has to deal with that other organizations often don’t need to concern themselves with is that they need to take care of the citizens for a very long time. Other organizations can sometimes chose to engage in a short term relationship with a consumer in order to profit.
—

Josef Ohlsson Collentine, 23Aug 2010, josef@collentine.com
CC-BY, appreciate if you link to http://collentine.com if you use this material. Written for the course ’Verksamhetsutveckling i den digitala myndigheten’

[pic: CC-BY-NC, jasminejennyjen]

REFERENCES

’24-timmarsmyndighet’ (2009), Wikipedia, viewed 20 August 2010,

http://sv.wikipedia.org/wiki/24-timmarsmyndighet

Kallinikos, J. (2001). The age of flexibility: Managing organizations and technology. Academia Indacta.

Breddningsbloggen: Frihet att välja hastighet

2012-05-23T09:36:59-07:00

På 30-, 40-, 50- och 60-vägar: kör absolut med fartkontroller och alkotester, och var stenhårda med konsekvenser!

Men på 110-vägar? Vad är 110 för gräns? Våra vackra, breda 110- & 120-vägar har gott om utrymme för alla, och där går inga “barn längs kanten” eller ungdomar som plötsligt dyker upp framför en buss. Inför “valfri lämplig hastighetsgräns” på dessa stora fina vägar. (Eller höj den åtminstone till 150!)

Victoria Wagman

Victoria hittar man på hennes hemsida.

Henrik Alexandersson: EU-kritiken - kan vi skärpa ihop oss nu?

2012-05-23T08:32:00-07:00

EU:s toppmiddag är på gång och under eftermiddagen har börsfrossan tagit ett nytt grepp om Europa.

När den härskande klassen har käkat färdigt i kväll (utan att ha lyckats lösa eurokrisen) – är det då inte dags att ta tag i det där med en vettig EU-kritik, på allvar?

När unionens politiska ledare står framför tv-kamerorna, utan något annat att säga än att de vill ha mer av sådant som givit oss de problem vi har – är det då inte hög tid att formulera ett seriöst alternativ?

Jag hävdar envist att det finns utrymme för en frihetlig EU-kritik – som alternativ till den dumpopulistiska, nationalistiska, vänsterradikala, protektionistiska och främlingsfientliga kritiken.

Och när skall en frihetlig EU-kritik formuleras och börja ta sig konkreta former, om inte just nu?

Relaterat...
Motpol: Var är den liberala EU-kritiken?
Moi: En liberal EU-kritik

Magnihasa: Tankar efter #natrot12

2012-05-23T07:33:00-07:00

Jag har skrivit det här inlägget fem gånger. Inte för att det är svårt att skriva, utan för att det ska bli svårt att läsa. Ty svåra saker behöver matchande inklädning – varje marknadsförare vet att om formen inte matchar innehållet, så går alla eventuella budskap förlorade.

Så, utan vidare pardon eller omsvep: på Nätrot12 såg jag min politiska idealism dö.

Låt oss börja med form, för att sedan ta oss till innehållet.

Det var en fenomenalt märklig upplevelse att vara ensam pirat på tillställningen. Särskilt som det hela hände i ABF-husets lokaler, som av en händelse råkar vara namngivna efter viktiga personligheter ur arbetarrörelsens historia. Det ligger lite i sakens natur att den generella stämningen var lite mer vänster än höger, och att det var att göra sig själv till mer paria än nödvändigt att bära piratlogga.

Men. Korten på borden, som uttrycket lyder.

Att vara pirat på en primärt socialdemokratisk tillställning är dock mer än att bara bära andra symboler och heja på andra lag än de närvarande. Det är också en infoekologisk omställning – plötsligt är det andra källor som är relevanta, andra diskurser som är tongivande, andra utgångspunkter som är givna, andra prioriteringar som gäller. För att inte tala om andra auktoriteter som gör sig gällande.

Vilket, obönhörligen, för oss till innehållet. Och jag måste tillstå att den totala frånvaron av samhällsanalys var brutalt förvånande. En skulle kunna tro att ett bloggnätverk bestående av främst socialdemokrater, med progressiviteten som ledord, skulle vara eld och lågor över de omvälvande samhällsförändringar som alldeles just nu håller på att transformera exakt varje aspekt av samhället –

En skulle bli väldigt förvånad indeed om det en fann var variationer på temat hur effektiva de nya kanalerna är för att vidarebefordra en redan definierad samling propagandabudskap. Både med och utan Alliansfritts nihilistiska mediesyn som prick över det socialdemokratiska I:et. Ändå var det precis det en fann där.

Ta bara frågan om facken som ett enkelt exempel. På den gamla onda tiden gjorde arbetsgivare och den rådande ordningens försvarare det så brutalt svårt som möjligt för arbetare att organisera sig och formulera strategier för gemensamma handlingar. Att ens skapa de sociala omständigheter som skulle kunna leda till social mobilisering sågs med oblida ögon. Med lagstiftning, bestraffningar och avsked kvästes alla eventuella försök att förbättra de anställdas arbetsvillkor från insidan, och bara efter dokumenterat svåra kamper kunde saker gradvis bli bättre över tid.

Folk dog för dom där gradvisa förbättringarna.

Men när sociala medier och fackföreningar kommer på tal så lyfts inte frågan om hur den vardagliga förmågan att när som helst sammankalla till ett spontant protestmöte om vad som helst upp, och än mindre hur fackets roll kan eller bör förändras i ljuset av detta. Snarare ställs frågan i termer av vad facket kan göra med sociala medier för att göra sig relevanta för yngre människor igen. Som om det handlade om en kändis som börjat bli lite mer avdankad än vad managern är bekväm med.

Det är svårt att inte få intrycket att facket inte längre tar sig självt på allvar. Och att detta är en bättre utgångspunkt för att göra sig relevantare än strategier i sociala medier någonsin kommer att vara.

På punkt efter punkt efter punkt går samma totala frånvaro sin närvaro gällande. Utvecklingar, metoder och möjligheter som skulle fått den äldre tidens kämpar att gå antingen i taket eller i lågor ses idag med en gäspning som är stor nog att inkludera alla, och allt tal om visioner ekar tomt när det visar sig att avståndet mellan form och innehåll är långt större än elefanten Juholt någonsin var.

Jag skulle kunna rada upp dessa punkter, men de utgör hela inlägg i sig själva. I stället tänker jag svara på frågan varför en pirat över huvud taget beger sig till ett Netrootsevent.

Ty det är inte en helt självklar sak att hända. Pirater står inte direkt överst på listan över tilltänkta eventuella gäster, och jag skulle ljuga om jag sade att Netroots ses som någonting annat än ett ytterst selektivt koordinerat propagandaorgan. Att säga att det är aningen osannolikt att en pirat dyker upp helt spontant är något av en underdrift.

Så jag gick dit för att se hur fel vi hade. Och, på sätt och vis, för att se exakt hur onödigt Piratpartiet egentligen är. För att se den spirande, progressiva kreativiteten flöda genom de gamla institutionerna likt en lolcat genom de sociala medierna. -

Resultatet var att jag ville slita mig i håret och vråla "MEN NI FÖRSTÅR JU INGENTING!" till ungefär alla. Vilket, onekligen, inte direkt är den mest diplomatiska av alla möjliga copingmekanismer, men vad göra?

Ty det som hamrades in gång på gång på gång på gång var att saker och ting inte kommer att förändra sig själva. Institutionerna kommer inte att spontant reformeras, begreppen kommer inte att bytas ut allt eftersom tiderna förändras, paradigmen kommer inte att avlösa varandra när omständigheterna gör det. Det kommer inte att komma några nya visioner, eftersom de gamla visionerna inte tagits på allvar på mycket, mycket länge.

Socialdemokratin kommer att klamra sig fast vid det århundrade som flytt av ren institutionell nödvändighet. Den har nämligen inga beröringspunkter med dagens samhälle, än mindre anledningar att skaffa sig sådana. Och det enda sättet att göra den relevant är att tvinga den, med diskursivt, symboliskt och politiskt våld, tills den av ren självbevarelsedrift inser att nittonhundratalet gick över av en anledning.

Och däri ligger förlusten av min politiska idealism.

Formen överdeterminerar innehållet, och innehållet kommer obönhörligen att förbli sig självt. Och om inte ens den största samhälleliga omvälvning sedan fabrikens införande kan rucka på formen - well.

Vet ni hur det känns att inse att socialdemokratins enda politiska relevans är realpolitisk, och att det enda sättet att interagera med den är genom att appellera till dess ingrodda, förformulerade formalia? En formalia som, om det politiska läget inte aktivt tvingar den till någonting annat, gladeligen säger och röstar ja till en systematisk massövervakning som skulle få förra århundradets arbetsgivare att gnugga händerna av profiterande lycka. Tänk vad effektivt det vore om en kunde hålla koll på vem som pratar med vem, och kan sanktionera de anställda därefter!

Någonstans övergick socialdemokratin från att handla om kommunikation till att handla om kontroll, och jag har inte längre några som helst illusioner om att den kommer att återfinna sina rötter om en bara ber den snällt nog.

Det finns inte längre några anledningar att tro att ren, artig och saklig diskussion kommer att förändra saker. Det förutsätter ju trots allt att motparten tar det en säger på allvar, och hur kan den göra det när den inte ens kan tro på sina egna utgångspunkter?

För att parafrasera så många av talarna på plats: nya tider kräver nya metoder.

Tack, Netroots, för denna traumatiska upplevelse. Månne kan ni bli en verklig kraft för progressiv förnyelse om ni kan reproducera denna även hos era mer fanatiska partivänner. Ty det verkar vara precis det som behövs. -