Pophöger

Husby: Extremister ges medieplattform

noreply@blogger.com (Erik) — Wed, 22 May 2013 16:49:00 +0000

I dagens Studio ett diskuterades kravallerna i Husby: Övervåld eller nödvändigt polisarbete i Husby? Rami al Khamisi från organisationen Megafonen Orten deltog. Han vägrade under sändningen ta avstånd från kravallerna i förorten, och det framgick även under sändningen att han deltagit tidigare under veckan. Även då hade han varit otydlig kring avståndstagande från våld.

Megafonen Orten började redan i förra veckan med att uppvigla mot polisen efter det påstådda övergreppet mot 69-åringen/"machetemannen" i Husby. Sedan dess har en serie möten hållits, som trappats upp och utmynnat i kravaller.

Men ändå har organisationen fortsatt att figurerar på nyhetsplats. Företrädare för organisationen har framträtt som "Husbybor", som till exempel denna artikel berättar: DN:s husbyvittne - journalist som föreläst för Megafonen.

Overifierbara vittnesmål om polisbrutalitet och glåpord förs fram om och om igen - trots att de mycket väl kan ha kommit från personer som DNs "Husbybo".

För varje dag som gått har Megafonen Orten publicerat inlägg efter inlägg där de försvarat kravallerna och fortsatt hetsa mot polisen.

Enligt Polisen är ligger organisationen själva bakom en del av kravallerna. Från P4:

– Det är tydligt att det finns organisationer eller nätverk som uppmanat på facebook och andra sociala medier att man ska leva rövare, säger Stockholmspolisens presstalesman Kjell Lindgren.

Syftar ni på Megafonen?
- Ja, men inte bara. Vi har identifierat flera Facebook-grupper, både dolda och öppna. Det är svårt att veta om det är ensamma eller flera personer som ligger bakom.

I vanliga fall brukar bränder inträffa i samband med skollov, och då betraktas det av polisen som lösa kriminella handlingar.
– Nu handlar det om att vi nu har ett uttalat motiv till varför de här oroligheterna äger rum, och att det skulle höra samman med ett polisingripande, säger Kjell Lindgren.

Om man läser Megafonens program på deras hemsida framgår att organisationen är emot säkerhetsåtgärder:

6. MEGAFONEN KRÄVER att säkerhets- och övervakningsåtgärder ersätts med sociala satsningar.

VI TROR PÅ att lösningen till kriminaliteten finns i bland annat fler arbeten och bättre skola. Makthavarnas svar på de sociala problemen i förorten är fler poliser och patrullerande vakter. Dessa medel är hämmande för förortsbornas utveckling. Meningen är att det ska få oss att känna oss tryggare genom att fler uniformerade personer håller ögonen på oss. Men hållbar trygghet får vi endast om man satsar på de delarna som formar människors liv på ett positivt sätt.

Detta var organisationens utgångspunkt från första början. Och de kravaller, som föreningen själva vägrar ta avstånd ifrån, bevisar föreningens tes.

För varje medieinslag når Megafonen Orten likasinnade som nu samlas i Husby och andra ställen för att förstöra. Det hela framstår som en ganska rättfram mediekampanj från en extrem organisation.

Kravaller likt de i Husby har en tendens att fortsätta ett tag. Men en enkel sak man kan göra är att stoppa de som sprider kravallerna.

Att inte låta uppviglande extremister få en plattform i riksmedia kan vara ett första steg.

Kämpar palestinierna för frihet och rättvisa?

noreply@blogger.com (Erik) — Wed, 15 May 2013 15:15:00 +0000

Olof Holmgren, aktiv inom Palestinanätverket i Malmö, skriver på SVT debatt till svar på Henry Bronetts artikel: Här är fem skäl att bojkotta Israel i ESC.

Visst känns en bojkott av Israel obekväm. Men är inte Eurovision Song Contest samtidigt en liten sak i jämförelse med palestiniernas 65 år långa kamp för frihet och rättvisa?

Holmgren menar att palestinierna kämpar för "frihet och rättvisa". Men är det verkligen ett korrekt påstående?

Palestiniernas har kämpat i 65 år, men inte för frihet och rättvisa i vanlig bemärkelse. Kampen började när Israel bildades, och var en del i arabvärldens krig mot Israel. Detta krig syftade till att förstöra Israel och driva judarna ut i havet.

Hamas är helt öppna med att man håller fast vid denna linje. Fatah ger samma budskap till sin arabiska publik. Se Palestinian Media Watch.

Varken Hamas eller Fatah är demokrater, vilket garanterar avsaknaden av kritiska röster i Palestina. Men palestinavänner i Väst är också tysta.

Så Olof Holmgren har rätt, palestinierna har kämpat i 65 år. De ledande krafterna kämpar för att Israel ska upphöra, och tillåter ingen opposition. Massiv propaganda har också påverkat befolkningen - stödet för fred med israel är idag lågt.

Den palestinska rörelsen har allvarliga demokratiska problem, och kan inte med trovärdighet sägas kämpa för fred och rättvisa.

Relevant i sammanhanget är också Anna Ekströms text i Expressen: Bemöts av de stora aktionerna - gissa landet

Antisemitiska incidenter i schlagerns Malmö

noreply@blogger.com (Erik) — Tue, 14 May 2013 18:48:00 +0000

Många var oroliga när Malmö utsågs till schlagerstad och befarade incidenter. De oroliga ser tyvärr ut att få rätt. Israeliska journalister har blivit hotade under ESC:

Journalisten Leon och hans två kollegor ingår inte i Israels delegation utan besöker Eurovision Song Contest som oberoende journalister. I torsdags kväll letade de efter det hus där de hyrt rum och stötte då på sex män i 20-årsåldern. Männen frågade dem om de var från Israel och sa att de ville veta var israelerna bodde och att de ville bomba det stället.

– De skrek: "Israel! Israel! mot oss och sa att de ville veta var israelerna bodde och att de ville bomba det stället, berättar Leon.

För att slippa ifrån dem sa Leon att han var från Cypern.

En kvinna kallades "judehora" under körning med taxi Skåne:

Under en taxiresa från den israeliska delegationens fest till Folkets Park i Malmö ska en taxichaufför ha uttalat kränkande ord mot sina sex passagerarare. Eden Viktoria, som satt i taxin, blev rädd och illa berörd och har nu polisanmält händelsen.

– Det tog inte lång tid förrän han började kalla mig för saker, sen blev gick det över till med judefientliga kommentarer. Han kallade oss för judejävlar och mig för judehora.

Kränkningarna ska ha framförts på arabiska, men eftersom Eden Viktoria pratar hebreiska förstod hon en del av vad taxichauffören sa, och blev rädd och obehaglig till mods.

– Jag har hört saker för och är van vid en hel del kommentarer, men det här var utöver det vanliga. Speciellt när han ringde vänner och berättade vart han körde oss och att han hade judejävlar i bilen.

Ledande Malmöpolitiker har under en längre tid uppmuntrat hatet mot Israel som frodas i staden, och även svävat på målet kring antisemitismen. Henry Bronett skriver: Malmötopparnas Israel-fientlighet blir allt märkligare

Inför Eurovision Song Contest i Malmö gårkulturnämndens ordförande Daniel Sestrajcic (V) ut och demonstrerar mot att Israel över huvud taget får delta. Rimligare vore att uppmana till bojkott av diktaturen Vitryssland. Hur kommer det sig att det bara är Israel, Mellanösterns enda demokrati, som politiska toppar som Sestrajcic och Ilmar Reepalu gång på gång protesterar emot?

Malmö vill ha revansch, enligt representanter för Malmö Stad. Den önskningen kommer inte att uppfyllas så länge ledande företrädare för Malmö underblåser hatet mot Israel. Detta hat går självklart hand i hand med antisemitismen.

Om du är i Malmö på lördag - delta i Kippavandringen och visa din solidaritet med Malmös judar.

Pophöger på Parisbesök

noreply@blogger.com (Erik) — Sun, 05 May 2013 17:39:00 +0000

Bloggförfattaren i Marais, Paris judiska kvarter

De senaste dagarna har jag spenderat i Paris tillsammans med min familj. Vi var en del i Marais, en väldigt trevlig del av Paris. Förra gången jag var i Paris fick jag veta att det var väldigt trevligt där, och att det var gay-kvarteren i Paris. Denna gång fick jag även klart för mig att det var de judiska kvarteren - hur trevligt som helst!

Det fanns flera judiska butiker, bland annat ett som sålde falafel. Kön ringlade lång. Och även flera judiska boklådor där jag passade på att ta en bild.

Antisemitiska hatbrott har skjutit i höjden i Frankrike sedan dåden i Toulouse. Men i Marais verkar det judiska fortfarande leva och frodas.

Svenska ambassaden i Egypten prisar terrorsympatisör

noreply@blogger.com (Erik) — Wed, 01 May 2013 06:10:00 +0000

Mona Seif, aktivist från Egypten, har nominerats till ett prestigefyllt pris:

Egyptian activist Mona Seif of the No to Military Trials Campaign has been announced as one of the three final nominees for the 2013 Martin Ennals Award (MEA) for Human Rights Defenders.

Seif has been a leading advocate against the military trials of civilians since the ouster of long-time President Hosni Mubarak in early 2011.

The nominees for the Geneva-based MEA established in 1993 are selected by a jury of ten rights organisations, including Amnesty International, Human Rights Watch, Human Rights First, FIDH, World Organisation against Torture, the International Commission for Jurists, Front Line Defenders, International Service for Human Rights, German Diakonie and HURIDOCS.

Svenska ambassadören i Egypten, Malin Kärre, twittrar om händelsen:

Another outstanding Egyptian advocate for #HumanRights, #MonaSeif, is nominated for important international price english.ahram.org.eg/NewsContent/1/…
— Swe Amb in Egypt (@SweAmbEgypt) 27 april 2013

Men UN Watch har uppmärksammat en annan sida av Mona Seif: Tweets for Terror

UN Watch today called on the jury of the Martin Ennals Award for Human Rights Defenders, comprised of Amnesty, Human Rights Watch and eight other NGOs, and chaired by Hans Thoolen, to cancel its nomination of Mona Seif, an Egyptian activist who openly advocates terrorism and war crimes, as a top contender for the 2013 prize. She openly incites to violence against civilians, terrorism and war crimes:

- On July 6, 2011, Mona Seif advocated the blowing up of pipelines exporting gas to Israel. “Fuck Israel,” she wrote.

- On November 6, 2012, when Amnesty International tweeted a “Demand that @netanyahu & @AlqassamBrigade stop attacks on civilians,” Mona Seif rejected the call, saying “you don’t ask an occupied nation to stop their “Resistance” to end violence!!! SHAME ON YOU!”

- On November 20, 2012, Amnesty International tweeted: “Stop the madness! Share this image if you want an arms embargo on all sides #Israel #Hamas #Gaza” The image shows innocent civilians in Israel and Gaza. Seif responded: “@amnesty & @hrw r leading a shameful campaign asking Palestinians under occupation & non stop air strikes 2 stop their resistance!”

Kände Malin Kärre till att Mona Seif prisar terrorattacker mot civila? Står hon idag fortfarande bakom påståendet att Mona Seif är en "outstanding egyptian advocate for human rights"?

Och hur kommer det sig att Amnesty och Human rights watch nominerar en terrorsupporter till ett MR-pris?

UPPDATERING: Ambassadör Malin Kärre försöker nu omtolka sina tidigare uttalanden:

@piggelunk @pophoger Min tweet uttryck för respekt för arbete Mona Seif gör i Egypten avs "No to military trials against civilians" (1/2)
— Swe Amb in Egypt (@SweAmbEgypt) 1 maj 2013

@piggelunk @pophoger ...och mot användandet av tortyr. Respekt för detta arbete innebär inte att jag delar alla hennes åsikter. (2/2)
— Swe Amb in Egypt (@SweAmbEgypt) 1 maj 2013

Men det är lätt att se att Kärre har fel. Hon har gett sitt stöd för Mona Seifs arbete i sin helhet när hon kallar henne för en "outstanding advocate for human rights". Trots att Seif alltså stöttar terrorhandlingar mot oskyldiga civila.

Breaking the Silence: Naiva visselblåsare

noreply@blogger.com (Erik) — Wed, 24 Apr 2013 05:24:00 +0000

Igår hade Studio Ett ett reportage om Breaking the Silence, en NGO som vittnar om övergrepp inom militären.

Whistleblowers är en viktig del av varje demokrati, så Breaking the Silence är en del av en viktig rörelse.

Men organisationen är mer än bara vittnesmål om man ska tolka deras talesperson Dana Golan. Hon säger i inslaget att Israel inte behöver ockupationen för sin säkerhet. Det är ett starkt politiserat uttalande, och märkligt.

Det borde vara relativt enkelt för vem som helst att se att Israels säkerhetssituation har försämrats drastiskt sedan det ensidiga tillbakadragandet från Gaza. Istället för ockupation har man fått raketregn.

Om Västbanken tilläts gå samma väg som Gaza skulle raketerna nå långt in i viktiga delar av Israel. En sådan utveckling är den sannolika om Israel drar sig tillbaka.

Så "ockupation" är enligt mig helt nödvändig för Israels säkerhet. Det borde vara relativt enkelt att se.

Det är svårt att ta en organisation som gör den typen av uttalanden på allvar, och inte särskilt svårt att se hur en sådan organisation inte vinner inflytande. Knappast någon intäkt för en högersväng, som antyddes i studiosamtalet.

Waberi, (m) och muslimska brödraskapet

noreply@blogger.com (Erik) — Mon, 22 Apr 2013 05:30:00 +0000

Peter Santesson på Inslag.se har skrivit ett mycket intressant inlägg om Federation of Islamic Organisations in Europe där Islamiska förbundet är medlem.

Så här skriver Santesson:

Tidigare har jag kommenterat att Islamiska förbundet är ”grundande medlem” i FIOE. Medlemsskap i denna europeiska paraplyorganisation är enligt forskaren Lorenzo Vidino en ”formal indicator” på att en organisation är en del av New Western Brothers och den globala brödraskapsrörelsen.

Vice ordförande i FIOE är sedan 2010 moderaten Abdirisak Waberi. Detta anger Waberi på sin hemsida.

Är det rimligt att vara engagerad i en organisation med täta kopplingar till muslimska brödraskapet och samtidigt företräda moderaterna i riksdagen?

Dags för biståndsmoratorium

noreply@blogger.com (Erik) — Tue, 16 Apr 2013 16:37:00 +0000

Idag skriver SvD Ledares Ivar Arpi: Enprocentsmålet för bistånd leder till korruption

Sedan år 2000 har det svenska biståndet ökat från 14 till över 38 miljarder, och det fortsätter att växa automatiskt på grund av målet att 1 procent av BNI ska avsättas. Det är inte så förvånande att antalet anmälningar till Sida om misstänkta fall av korruption och oegentligheter har ökat dramatiskt från 53 stycken 2011 till 120 stycken anmälningar förra året, som en ny sammanställning visar.

Framför allt är det den nya whistleblower-funktion som biståndsminister Gunilla Carlsson (M) hade med i regleringsbrevet 2010 som har lett till fler anmälningar. Men Sveriges enprocentsmål ökar också risken för korruption. Redan 2003 varnade internrevisorer på Sida för att organisationens medarbetare såg en målkonflikt mellan att utreda korruption och en önskan att betala ut maximalt med pengar. Viljan att maxa med skattemedel utan resultatrapportering är unik för biståndspolitiken.

Bengt Nilsson skriver också på Ethnopress: Sidas, UD-s och Gunilla Carlssons kris

På ett seminarium på Timbro i Stockholm den 12 januari förra året fick Gunilla Carlssons statssekreterare Hanna Hellquist en fråga från en person i publiken. ”När man hör dig prata och när man hör vad Gunilla Carlsson har sagt de senaste åren får man intrycket att ni på UD attesterar en budget på 35 miljarder samtidigt som ni inte har någon aning om det gör någon nytta om man ser till biståndets primära uppgift. Stämmer det?” Svaret från Hellquist var tydligt och rakt: ”Jag skulle kunna nyansera det något, men ja, det stämmer ganska bra.”

I Timbros nyhetsbrev Gör ingen skada kan vi läsa om biståndets effekter

I find that aid does have an impact on the probability of armed conflict. Specifically, I claim and show that institutions mediate the relationship between foreign aid and armed conflict in that higher volumes of aid are linked to an increased probability of armed conflict in states where there are few constraints on executive power.

Så uttrycker sig Margareta Sollenberg i sin avhandling A scramble for rents – foreign aid and armed conflicts, som publicerades i fjol vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

Det är häpnadsväckande hur denna galenskap kan fortsätta. Försvaret pungslås gång på gång, men Gunilla Carlsson har problem med att spendera de pengar hon enligt beslut måste spendera varje år.

Det är dags för ett moratorium för bistånd. Kan man inte bevisa att biståndet har positiv effekt ska inga pengar betalas ut.

Singelsläpp: Ode to Britta Persson

noreply@blogger.com (Erik) — Sun, 14 Apr 2013 08:36:00 +0000

Jag har tidigare lagt upp en del folkmusik på min blogg, men jag har faktiskt gjort popmusik också. Jag och min pluggkompis Erik Lövquist gjorde långa programmeringslaborationer tillsammans.

Detta var 2005, när Britta Persson precis släppt sina första demolåtar. Vi beställde både hennes egenpressade demos och tyckte det var riktigt bra. Jag hade lyssnat på David Bowies "Song for Bob Dylan" och tyckte de skulle vara coolt att göra en hyllningslåt till Britta.

Sagt och gjort, vi träffades hemma hos mig och spånade ihop en låt i ett kreativt flow. Vi spelade in via Garageband och skickade låten till Britta. Hon blev väldigt glad och delade den på sin hemsida.

Tyvärr har vi inte haft något bra ställe att lägga upp låten på tidigare, så den har legat och vissnat på min dator. Nu har Soundcloud kommit, och jag är väldigt imponerad av den tjänsten. Därför har jag lagt upp vår låt där. Håll till godo!

Konsekvent antirasism manar till eftertanke

noreply@blogger.com (Erik) — Thu, 11 Apr 2013 16:49:00 +0000

Som aktivist mot antisemitism har jag funderat på vad konsekvent antirasism innebär. För många innebär detta att likställa antisemitism och islamofobi. Både Expo och Svenska Kommittén mot antisemitism använder detta likställande i olika utsträckning.

Sam Harris är en amerikansk ateist som är en stark kritiker av islam. Han får ofta anklagelsen av islamofobi riktad emot sig, och har nu skrivit en text till svar mot dessa anklagelser: Response to Controversy.

Så här skriver Harris om islamofobi:

The meaning of “Islamophobia” is not at all like the meanings of those other terms. It is simply not easy to differentiate prejudice against Muslims from ordinary racism and xenophobia directed at Arabs, Pakistanis, Somalis, and other people who happen to be Muslim.

[…] the only way that Muslims can reasonably be said to exist as a group is in terms of their adherence to the doctrine of Islam. There is no race of Muslims. They are not united by any physical traits or a diaspora. Unlike Judaism, Islam is a vast, missionary faith.

The only thing that defines the class of All Muslims […] is their adherence to a set of beliefs and the behaviors that these beliefs inspire. And, unlike a person’s racial characteristics or gender, beliefs can be argued for, tested, criticized, and changed.

Harris pratar också om antisemitism:

[…] we have a 2000-year-old tradition of religiously inspired hatred against Jews, conceived as a distinct race of people, both by those who hate them and by Jews themselves. Anti-Semitism is, therefore, a specific form of racism that, as everyone knows, has taken many terrible turns over the years […].

“Sexism,” generally speaking, is a bias against women, not because of any doctrines they might espouse, but because they were born without a Y chromosome.

The meanings of these terms are clear, and each names a form of hatred and exclusion directed at people, as people, not because of their behavior or beliefs, but because of the mere circumstances of their birth.

Rasism är bland de grövsta formerna av fördomar som vi har. Den som är konsekvent antirasist måste vara noga med vad som benämns som rasism.

Fördomar mot muslimer och kristna ska bekämpas men kallas för rätt saker. Muslimer och kristna kan inte utsättas för rasism, eftersom de inte förenas av etnicitet.

Jag respekterar antirasisterna på Expo, men antirasism är ett luddigt begrepp. Själv föredrar jag att ta min utgångspunkt i tron på människans lika värde och på förnuftet.

Humanism kan vara det ord jag letar efter.

Finns en monolitisk islam?

noreply@blogger.com (Erik) — Sat, 06 Apr 2013 10:20:00 +0000

På Folkpartiet Östergötlands årsmöte talade i år Jasenko Selimovic, statssekreterare hos Erik Ullenhag. Han höll ett gripande tal om hur han kom till Sverige och det mottagande han fick. Mycket av detta finns återgivet i hans brev till Jonas Hassan Khemiri.

Jasenko Selimovic pratade sedan om islam. Han menade att det fanns mängder med fördomar om islam, och att islam inte är en monolitisk religion.

De muslimska länderna är representerade i FN i Organisation of the islamic conference. Tanken med detta är att representera ummah, den globala muslimska nationen.

De muslimska länderna har liknande problem. Kvinnoförtryck, intolerans mot homosexuella, judar och andra religioner. Några exempel:

Judarna har drivits ur arabvärlden, och nu drivs de kristna bort. Gatestone Institute gör listor månad för månad över attackerna mot kristna från muslimska extremister. Här är listan för Januari.
Antisemitismen bland muslimer Europa är också stark. I Frankrike ökar antisemitiska attacker kraftigt efter attentatet i Toulouse. En del talar nu om slutet för europas judar.
Thereligionofpeace.com är en islamkritisk sajt som också listar de många övergrepp som görs av muslimska extremister. Dessa övergrepp går att härleda till islamistiska påbud, direkt från Koranen och från tunga religiösa företrädare i den muslimska världen.

Ateisten Sam Harris skrev något väldigt intressant 2006 i sin text The end of Liberalism?

Increasingly, Americans will come to believe that the only people hard-headed enough to fight the religious lunatics of the Muslim world are the religious lunatics of the West. Indeed, it is telling that the people who speak with the greatest moral clarity about the current wars in the Middle East are members of the Christian right, whose infatuation with biblical prophecy is nearly as troubling as the ideology of our enemies. Religious dogmatism is now playing both sides of the board in a very dangerous game.

While liberals should be the ones pointing the way beyond this Iron Age madness, they are rendering themselves increasingly irrelevant. Being generally reasonable and tolerant of diversity, liberals should be especially sensitive to the dangers of religious literalism. But they aren’t.

The same failure of liberalism is evident in Western Europe, where the dogma of multiculturalism has left a secular Europe very slow to address the looming problem of religious extremism among its immigrants. The people who speak most sensibly about the threat that Islam poses to Europe are actually fascists.

Samma sak ser vi i Sverige, där Sd och Avpixlat är relativt ensamma i sin kritik av islamism.

Islamismen är en stark och inflytelserik kraft bland Europas muslimer. Deras värderingar får genomslag i vårt samhälle idag. De representerar en tolkning av islam som är i högsta grad monolitisk, och som finns representerad världen över, bland annat genom Muslimska brödraskapet.

Diskussionen om islam har jag tidigare skrivit om när jag citerade Barry Rubin: Meningslös debatt om islams natur. Självklart kan islam reformeras och kombineras med ett västerländskt samhälle. Men detta kommer inte ske om problemet tonas ned.

Relevant i sammanhanget är Lena Andersson i DN: Att lägga livet till rätta.

Khaled Mashal: Kan en extremist vara moderat?

noreply@blogger.com (Erik) — Tue, 02 Apr 2013 21:20:00 +0000

På Ekot idag sändes ett inslag av Cecilia Uddén om Khaled Mashal: Hamas återvalde pragmatikern Mashaal till ledare

Mashaal betraktas som en relativt pragmatisk och moderat kraft inom Hamas - det var han som indirekt förhandlade om vapenvila med Israel efter det senaste Gazakriget i november och Mashaal har också med stöd av Egypten och Qatar arbetat för försoning mellan Hamas och Fatah och den palestinske presidenten Mahmoud Abbas.

TT skriver också om Mashsal: Hamas exilledare omvald

Tidigare har han svartmålats som extremist men ses numera som moderat i arabvärlden och av en del i väst.

Båda verkar bygga sin rapportering på denna längre text från Reuters: Palestinian Hamas Islamists re-elect Meshaal as a leader.

Skillnaden är att både Uddén/Ekot och TT utelämnar delen där Meshal benämns som islamist. Istället kallar Ekot honom rätt av för "pragmatiker", och TT menar att han "svartmålats som extremist".

Så här sa Meshal när han talade i Gaza: (Khaled Meshaal, Hamas leader, vows to never recognize Israel)

"Palestine is ours from the river to the sea and from the south to the north. There will be no concession on an inch of the land," […]

"We will never recognise the legitimacy of the Israeli occupation and therefore there is no legitimacy for Israel, no matter how long it will take."

Hamas covenant (lag) säger följande om judar i artikel sju:

"The Day of Judgement will not come about until Moslems fight the Jews (killing the Jews), when the Jew will hide behind stones and trees. The stones and trees will say O Moslems, O Abdulla, there is a Jew behind me, come and kill him.

Hamas har upprättat en religiös extremiststat i Gaza och vill, som alla islamister, upprätta ett globalt kalifat. De är svurna antisemiter som säger sig vilja förstöra Israel, och som omsätter sina ord i handling.

Det framstår som absurt att utmåla en ledare för Hamas som moderat, eftersom organisationens grundinställning är extrem. Det är dessutom rent vilseledande att utelämna att Hamas är islamister.

Ett beklagansvärt misstag från Ekot och TT, tyvärr inte första gången.

Länkarna kom via Mats Skogkär på twitter.

Verkligheten kvar trots galen debatt

noreply@blogger.com (Erik) — Sun, 24 Mar 2013 14:15:00 +0000

Det verkar ha skett en viss tillnyktring i migrationsdebatten. DN har skrivit en bra ledare, och även Expressen. Men det säger tyvärr inte särskilt mycket, eftersom debattklimatet är så illa som det är just nu.

Gunnar Sandelin och Karl-Olov Arnstberg har skrivit en ny debattartikel om invandring: Sverige klarar inte så stor invandring. Enligt kontroversiella Dispatch International har Sandelin och Arnstadt fått denna artikel refuserad av Sveriges största morgontidningar.

Artikeln fokuserar på invandringens utformning och praktik, på migrationsverkets sätt att kontrollera asylsökande och annat väldigt konkret. Ur artikeln:

Invandringen har efterhand ändrat karaktär. Ett brett spektrum av invandrare har ersatts av i huvudsak asylsökande från muslimska länder som Syrien, Somalia och Afghanistan. Dessa asylsökande är illa rustade för ett liv i det utpräglat högteknologiska Sverige.

Arbetsför-medlingens statistik visar att över 60 procent av de nyanlända och deras anhöriga högst har vad som kallas ”förgymnasial utbildning”. Det betyder att många är faktiska eller praktiska analfabeter, vilket gör det extra svårt för dem att hitta jobb på en arbetsmarknad där enligt Eurostat bara 2,5 procent av jobben är sökbara för dem.

Sandelin och ~~Arnstadt~~ Arnstberg pekar också på ett viktigt faktum - de som får uppehållstillstånd är endast en minoritet flyktingar. Enligt författarna har också de generösa asylreglerna gett upphov till trafficking:

Rikskriminalen beräknade 2010 att flyktingsmugglingen omfattade 90 till 95 procent av de asylsökande som kommer hit, då främst från Irak, Somalia och Afghanistan. Smugglarna förser de asylsökande med flyktberättelser som kan accepteras av mottagarlandets migrationsmyndigheter.

De asylsökande avråds från att visa upp pass eller andra relevanta identitetshandlingar. Minst nio av tio asylsökande har därför vid ansökningstillfället under många år inte visat upp några giltiga pass för svenska myndigheter.

Det är inte en human flyktingpolitik när Sverige urholkar asylrätten för de verkligt behövande genom att bevilja asyl till människor som vi inte med säkerhet kan säga vilka de är och vilka avsikter de har gentemot sitt nya hemland.

Författarna är pessimistiska och ser en mörk framtid - "slutet för Sveriges status som välfärdsland". Det är lätt att avfärda den typen av drastiska uttalanden. Men hur ska den stora mängden av lågkvalificerade migranter hanteras?

På denna nivå förs ingen debatt överhuvudtaget. Men verkligheten finns där ändå. Migranterna kommer, och hamnar i långvarigt utanförskap utan realistiska chanser att ändra sin situation.

Utöver detta är det dags att se att vi måste skärpa upp migrationsverkets tillämpning. Jag har tidigare bloggat om Per-Åke Fredrikssons förslag om beviskrav i asylärenden. Som det är idag värnas inte asylrätten.

Årets bild i moraliskt moras

noreply@blogger.com (Erik) — Sun, 24 Mar 2013 10:48:00 +0000

Årets Bild 2013 är ett foto från ett begravningståg i Gaza. DN är såklart glädjestrålande.

Årets bild 2013 av Paul Hansen, DN

Nyligen har jag bloggat om en bild i samma stil, som falskeligen tillskrivits en israelisk raket. Harvardprofessorn och Obamasupportern Alan Dershowitz skrev nyligen om den skandalen: Of course Hamas killed the baby

The important point is that it doesn't really matter who actually fired the rocket that killed the baby. The baby was killed by Hamas as part of a calculated strategy designed to point the emotional finger of moral blame at the IDF for doing what every democracy would do: namely, defend its civilians from rocket attacks by targeting those who are firing the rockets, even if they are firing them from civilian areas.

Men Dershowitz höjer blicken och tar även upp "korrekta" bilder som den av DN och Paul Hansen:

Babies like Omar Misharawi will continue to die in Gaza and in Israel so long as the world media continues to serve as facilitators of Hamas' dead baby strategy.

Every time a picture of a dead Palestinian baby being held by his grieving parents appears on television or on the front pages of newspapers around the world, Hamas wins. And when Hamas wins, they continue with their deadly strategy.

The media, therefore, is complicit in the death of Omar Misharawi as it is in the deaths of other civilians who are victims of Hamas' dead baby strategy.

Alla de som hyllar Paul Hansens bild borde tänka ett extra varv - vad är det egentligen bilden skildrar? Bilder som Paul Hansens är en del i ett moraliskt tvivelaktigt spel.

Skuggsamhälle eller reglerad invandring?

noreply@blogger.com (Erik) — Wed, 20 Mar 2013 15:53:00 +0000

Den svenska migrationspolitiken är human, och vi gör plats för så många vi kan inom vårt politiska system. För den som har arbete finns det plats. För de som inte har arbete finns det begränsade platser, som vi viger åt de som har störst behov.

En del argumenterar för att vi ska tillåta illegala invandrare att vara kvar i Sverige. Man anser att det inte är något stort brott att befinna sig i Sverige utan tillstånd.

Men att tillåta människor att existera passivt i Sverige slår undan benen för den reglerade invandringen. Varför ska någon alls följa ett avvisningsbeslut om det går bra att gömma sig och belönas med medborgarskap efter ett antal plågsamma år?

Då går vi från ett system där vi belönar de med störst hjälpbehov till ett samhälle där de starka och förslagna som klarar av att gömma sig under ett antal år till slut belönas med medborgarskap.

Detta system blir också helt omöjligt att kontrollera. Brottslingar kan få sig en fristad. Människosmuggling kan tillåtas frodas.

Per-Åke Fredriksson frågar sig om det finns en human form av tvångsavvisning. Svaret är gissningsvis nej. Men är verkligen alternativet bättre?

Intellektuellt haveri på DN

noreply@blogger.com (Erik) — Wed, 20 Mar 2013 15:45:00 +0000

I helgen skrev DN en ledare som resonerade kring rösträtt för illegala invandrare: Vem får rösta i skuggsamhället. Människor som den svenska staten inte erkänner som medborgare ska alltså ha rätt att styra samma stat. Det är en tanke som inte går ihop logiskt på något sätt.

Den här typen av resonemang skulle ha refuserats i en LUF-tidning, men har nu alltså publicerats på Sveriges tyngsta ledarsida.

Detta blir kulmen på en tids galen debatt, som eskalerat allt mer. I och med DNs artikel har nu det svenska mediala och politiska debattklimatet helt lämnat marken och åkt iväg ut i rymden.

Det saknas intellektuella ledare i Sverige. Vad man än tycker om det har DNs ledarsida ett tungt ansvar att leda debatten. DNs ledarsida har med denna text abdikerat från tronen, och ingen verkar riktigt ta deras plats.

Bojkott på skakig grund

noreply@blogger.com (Erik) — Thu, 14 Mar 2013 06:18:00 +0000

Socialdemokraterna vill nu bojkotta varor från Västbanken, områden som man kallar ockuperade. På Aftonbladet Debatt skriver ledande socialdemokrater: Märk varor från de ockuperade områdena.

Det som kallas Västbanken är ett område som flera parter har anspråk på. Oomtvistat är att vissa delar bör höra till Israel och en del bör höra till en framtida palestinsk stat. Var gränserna går är inte klarlagt.

Israel vill förhandla om en gränsdragning och fred. Palestinierna vägrar.

Att i detta läge välja att straffa Israel är absurt. Det skulle dessutom slå allra hårdast mot de många palestinier som jobbar i bosättningarna.

Se Danny Ayalons informativa film The truth about the West Bank.

Existensiell ångest kring migrationspolitiska fundamenta

noreply@blogger.com (Erik) — Thu, 14 Mar 2013 06:01:00 +0000

Jonas Hassan Khemiri skrev igår en text som delats enormt mycket: Bästa Beatrice Ask. Den påstås ha nått alla på twitter (sic) och har susat förbi ett antal gånger på facebook.

Den bygger på en intervju med Beatrice Ask som finns på P1 Morgons hemsida. Artikeln tar avstamp i ett citat från Ask:

– Upplevelsen av varför någon har frågat mig kan ju vara väldigt personlig. Det finns tidigare dömda som uppfattar att de alltid är ifrågasatta, fast det syns ju inte på någon att man har begått ett brott. (…) För att göra en bedömning av om polisen arbetar enligt lagar och regler så måste man ha helhetsperspektivet.

Intressant ordval: ”tidigare dömda”. För det är precis det vi är. Alla vi som är skyldiga tills motsatsen har bevisats. När blir en personlig upplevelse en rasistisk struktur? När blir den diskriminering, förtryck, våld? Och hur kan ett ”helhetsperspektiv” utesluta en stor del av medborgarnas personliga upplevelser? Vilka upplevelser räknas?

Personligen har jag väldigt svårt att förstå varför den delas. Hassan Khemiris upplevelse av rasism är gripande men den har som jag ser det väldigt lite med Ask att göra.

De som vittnar om att de blivit leggade på grund av sitt utseende har samtidigt fått veta att de är misstänkta för illegal invandring. Att uppehålla sig i Sverige illegalt är ett brott med fängelse i straffskalan.

Som det är nu så bedömer jag det som helt omöjligt att säkert verifiera att polisen har leggat folk godtyckligt.

Det som upprör Khemiri är något som är en fundamental konsekvens av reglerad invandring. Det verkar Khemiri själv också inse i artikeln:

Och ni säger: Men hur ska vi kunna kombinera ett brett socialt skyddsnät och samtidigt välkomna alla? Och vi skrapar fötterna i marken och harklar oss, för om vi ska vara helt ärliga så har vi inget klockrent svar på det. Men vi vet att en människa aldrig kan vara illegal […]

Khemiri får ge röst åt ett existensiellt vrål som stiger upp från den politiska och mediala klassen. Det känns så fel med reglerad invandring för många just nu.

Regeringen har en pedagogisk uppgift som man klarar oerhört dåligt - att utbilda svenska tyckare i migrationspolitikens fundamenta. Frågan är om det ens är möjligt.

Gamla floskler dammas av om sexköpslagen

noreply@blogger.com (Erik) — Mon, 11 Mar 2013 17:41:00 +0000

Jag bläddrade i senaste Liberal debatt när jag stötte på en artikel av Jenny Sonesson om sexköpslagen: Människokroppen är ingen handelsvara. Artikeln är ett svar på filosifstudenten Sam Kuritzén: Hycklande liberaler.

Sonesson skriver:

Som liberal anser jag att lagstiftare ska hålla sig borta från sovrum, swingersmöten och bastuklubbar. Medborgarnas sexualitet bör staten lämna ifred. […] Men till skillnad mot Sam Kuritzén anser jag att människokroppen inte ska betraktas som en handelsvara bland andra.

Sonesson menar att "Människokroppen inte är en handelsvara", vilket de flesta nog håller med om. Ingen har heller påstått motsatsen, men Sonesson försöker klistra trafficking på Kuritzén. Ett rent halmgubbe-argument.

Det fick mig att minnas gamla tider. Precis när jag började blogga var sexköpslagen en av de frågor jag engagerade mig i. Då fanns nästan ingen fri debatt och Sonessons argumentation var den dominerande. Det var en närmast auktoritär diskurs, vissa saker fick man inte säga helt enkelt.

Då passade floskler som Sonessons bra för att skrämmas. Jag trodde i min enfald att vi lagt sådant bakom oss, men det har vi såklart inte.

Sonesson klämmer också i med en klassiker:

"Vi måste slå hål på myten om den lyckliga horan."

Den lyckliga horan är lika relevant som påståendet om den lyckliga städerskan. Många far illa och utnyttjas i städbranschen. Lösningen är inte förbud av städtjänster.

Sonesson försöker värja sig från moralism, vilket är fruktlöst. Sexköpslagen är en moralistisk lag som olagligförklarar människors sexuella uttryckssätt, på samma sätt som tidigare gjorts med homosexualitet.

Sonesson visar sig helt oförmögen att argumentera på en principiell nivå. Det enda som saknas är "din dotter"-argumentet och antydningar om att Kuritzén själv skulle vilja köpa sex.

Sonesson förespråkar en extrem linje som känns oerhört omodern idag. Samhällsdebatten har förändrats, men det dröjer innan det ramlar ned i partivärlden och lagstiftningen kan ändras.

En dag kommer även Sverige att anta en förnuftsbaserad linje, där man överger fruktlösa försök att utrota oönskade betéenden och istället inriktar sig på att hjälpa de som behöver hjälp. Extremismen kommer få ge vika för skademinimeringens princip, tids nog.

BBC-journalists baby dödades av Hamas

noreply@blogger.com (Erik) — Sun, 10 Mar 2013 11:23:00 +0000

När mellanösternkonflikten bryter ut kommer många gripande krigsöden fram. Mest fokus får dödade barn. Under senaste konflikten i Gaza kommer säkert en del ihåg historien om Omar Masharavi, vars son dödades i en påstådd flygattack. Bilden låg på många förstasidor:

Omar Masharawi, vars son felaktigt påstås dödats av Israel

Bloggaren Elder of Ziyon hade sina misstankar om babyns död - den påstådda israeliska flygattacken gjorde ett mindre hål i taket på Misharawis lägenhet.

Elder of Ziyon har nu läst en detaljerad FN-rapport i ämnet: UN verifies that BBC reporter's son was killed by Hamas

Nu har FN kommit ut med en rapport, som Elder of Ziyon har läst och citerar ur.

On 14 November, a woman, her 11-month-old infant, and an 18-year-old adult in Al-Zaitoun were killed by what appeared to be a Palestinian rocket that fell short of Israel.

Elder of Ziyon kommenterar:

The footnote (69) says simply that the Misharawi case was monitored by the UN OHCHR, meaning that the UN itself investigated this case and believes that the attack came from a Hamas rocket, not Israel, contrary to how the BBC reported it (as well as the PCHR, HRW, the Daily Mail and pretty much everyone else.)

I Sverige rapporterades den döda babyn vitt och brett. Aftonbladets artikel ligger fortfarande ute.

S-bloggaren Röda Berget påstod vid tillfället att Israel hade "mördat" babyn: Israels fiende är ett 11 månaders spädbarn.

Ett annat barn som påstås ha dödats av Israel är Mahmoud Sadallah. Även han bekräftas i rapporten ha dödats av en Hamas-raket. Expressen har en artikel ute där Israel anklagas för att ha "mördat" Sadallah.

UPPDATERING: Aftonbladets journalist har uppdaterat artikeln efter påstötning från mig. Jag har även kontaktat Expressen och uppmanat dem att ändra sin artikel.

Vad är alternativet till reglerad invandring?

noreply@blogger.com (Erik) — Sun, 10 Mar 2013 09:29:00 +0000

Något som slagit mig som särskilt intressant i migrationsdebatten är hur lite som krävs för att anses ha en relevant åsikt. Ofta räcker det med att säga att man tycker att alla borde få komma hit, att man står för fri invandring. Eller att man tycker att det är inhumant att gömda tvingas leva under svåra förhållanden. Längre än så sträcker sig inte diskussionen.

Dagens Nyheter anser att polisen ska strunta i att jaga papperslösa, trots att de begår ett brott och trots att polisen har fått direktiv om motsatsen. Denna text innehåller som jag ser det ganska grova logiska hål.

Om Dagens Nyheter anser att papperslösa ska kunna vistas i Sverige utan risk för avvisning bör man skriva det rakt ut. Då ska utlänningslagen ändras, och fundamentala förhållanden i vår reglerade invandring förändras.

Detta skriver inte Dagens Nyheter om, och ingen bryr sig egentligen. Det duger bra med DNs välvilliga ledare.

En annan krönika bland många på samma linje är Johanna Nylander i Kristianstadsbladet: Reva mellan polis och politik.

Vår reglerade invandring bygger på att arbetskraftsinvandringen idag närmast är fri. Även för de som inte kan arbeta finns det möjlighet att bli medborgare, om man uppfyller olika asylskäl. De som blir medborgare utan att arbeta är en kostnad, och därför är dessa platser begränsade.

Fredrik Segerfeldt har varit tydligt med sitt alternativ: kraftigt utöka invandringen och sänka bidragen. Han föreslår på migro.se en ersättning på 450 kr/månaden och att kåkstäder ska byggas upp där de nyanlända ska kunna bo.

Detta fick liberalen Torbjörn Jerlerup att gå i taket och kraftigt attackera Segerfeldt. Varför är svårare att förstå - Segerfeldt är faktiskt konsekvent och förklarar konsekvenserna av ökad invandring som han ser dem. Och varför har Segerfeldt fel - är det inte bättre med en kåkstad utanför Stockholm än tortyr i Iran?

Fredrik Segerfeldt är intellektuellt hederlig och presenterar sitt alternativ till reglerad invandring. Det har ingen annan gjort. Men det finns en bred enighet bland debattörer om att det system vi har idag är orättfärdigt och fel.

Politiker har ett ansvar att presentera heltäckande lösningar, men detta ansvar gäller även debattörer.

Intressant i sammanhanget: Bryan Caplan från Cato Institute: Why Should We Restrict Immigration? Tipstack William Sparf.

LUF: Släpp fångarna loss, evidens om det passar oss

noreply@blogger.com (Erik) — Wed, 06 Mar 2013 20:23:00 +0000

Liberala Ungdomsförbundet kräver nu Johan Pehrsons avgång. Så här säger man i ett pressmeddelande:

Att motverka brottslighet är en av samhällets viktigaste uppgifter just nu. Liberala ungdomsförbundet vänder sig därför starkt emot Folkpartiets populistiska rättspolitik. Vi vill se en evidensbaserad politik, som utgår från vad som faktisk minskar brottsligheten.

Det behövs förebyggande insatser, ett mer effektivt polisväsende och en kriminalvård som ägnar sig åt just kriminalvård, inte förvaring av människor. En rättspolitik som säger att brottsligheten ska minskas genom hårdare straff, däremot, kommer inte bara att misslyckas med sina föresatser. Den kommer även att skapa onödigt lidande och utanförskap.

Det är ganska intressant att LUF kräver evidensbaserade åtgärder, men samtidigt avfärdar hårdare straff. Om det är evidens man eftersträvar, varför vill man då inte luta sig på forskning? Redan nu vet man ju att kortare straff är att föredra.

Sverige har genom socialdemokraterna under en lång tid fått mildare och mildare straff för våldsbrott. Socialdemokraterna vägrade att ge individen ansvar för deras illdåd, utan skyllde istället på samhället. Det har lett till effekter som till exempel straffrabatt. Om en brottsling begår många brott belönas det idag med mindre straff.

Eller att om man sköter sig kan man räkna med en automatisk förkortning av strafftiden till 3/4.

Moderaterna vill nu avskaffa straffrabatten. Även Folkpartiet är på en liknande linje när man kräver hårdare straff. Beatrice Ask har nyligen skrivit på Dn debatt om hur domstolarna vägrar följa deras linje, och hur regeringen kommer gå vidare i denna fråga.

Några exempel på den rådande linjen:

Bestialiskt mord straffas med 18 månaders fängelse
Avrättade sin 17-åriga flickvän, fick 30 månader i fängelse
Livshotande misshandel med livslånga men för offret. Straff: ungdomstjänst.
Nazist mördare fackföreningsledare, ute efter sex år.
Man skar av sin frus läppar och sa till henne: Jag får fyra år, du får livstid.

LUF kräver evidensbaserat straff. Men ponera ett exempel, att det fanns en drog som kunde återställa en person från brottslighet omedelbart. Skulle LUF då godta det, att en person blev "botad" från sin brottslighet?

Troligtvis inte, eftersom ett straff också måste motsvara ett pris brottslingen måste betala för sitt brott. Och hur effektiv en terapiform än kan vara är den inte perfekt. De år en våldsverkare sitter inlåst är säkra år för resten av de laglydiga medborgarna.

Nyligen gick LUF ut och anklagade polisen för att utföra "rasprofilering". Häpnadsväckande, när det såvitt jag vet inte finns några oberoende uppgifter om att detta är fallet.

Johan Pehrson har gjort Folkpartiet stora otjänster i integritetsfrågorna, där han drivit på för ökad övervakning. Men frågan om hårdare straff för våldsbrott är helt ideologiskt rätt. LUF gör sig själv en rejäl otjänst när man kritiserar Pehrson på detta sätt.

För mig framstår linjen för kortare straff som frånstötande, ett slag i ansiktet på alla de som drabbats av brott.

Göteborgspostens ledare skrev nyligen bra: en hård kriminalpolitik ger ett mjukt samhälle.
Se även Per Gudmundson: Strängare straff fungerar visst.

Om avhopp från den svenska ankdammen

noreply@blogger.com (Erik) — Tue, 05 Mar 2013 17:50:00 +0000

Nima Dervish berättade i förra veckan om hur ännu en hatpredikande islamist, Sheikh Hamza Sodagar, besökt Sverige. (Den 25–27 februari föreläste han i Stockholm, inbjuden av Imam Ali islamiska center i Järfälla.)

Nima presenterade denna information för flera journalister, men ingen nappade. Mot bakgrund av detta skrev Nima följande text:

Jag inser med all önskvärd tydlighet att jag slösar energi och tid. Så jag struntar i detta nu och avsäger mig journalisttiteln. Sverige är inte ett land att vara journalist i. (Sedan 2009-10 har jag inte känt att jag har kunnat skriva fritt och som jag velat.)
Jag avsäger mig också Sverige. Jag kom till Sverige 7 februari 1987 så det var 26-årsjubileum nyligen. Tack för de åren, men det är dags att avluta den epoken.

Jag vill inte vara landsman med en befolkning vars majoritet (eller tillräckligt stora minoritet) är fega och helt enkelt inte inser sitt eget bästa. Jag vill inte bo i ett land vars politiker, media och organisationer jag allt oftare har börjat känna ofrivillig förakt för. Stannar jag inte i Kurre så blir det USA.

Detta skapade stora reaktioner, och många beklagade att Nima hoppade av. Många höll också med Nima om det dåliga debattklimatet. Per Hagwall skrev ett blogginlägg som sammanfattar det många verkar känna.

Nima skrev själv på sin blogg:

Har sedan igår läst SÅ många kommentarer av svenskar som skriver att de också är trötta, att de tappat hoppet, att det går utför, att de vill lämna Sverige: ”Vore det inte för barnen eller barnbarnen så…”. En del har redan lämnat landet.

Vi pratar inte bara om invandrade – har man redan en gång utvandrat så skräms man inte av att göra det igen – utan etniska svenskar.

För en gångs skull är jag genuint förvånad. Att så många känner såhär är en allvarlig varningssignal om landets tillstånd. Man ska inte känna så i ett fredligt, välordnat, välutvecklat, demokratiskt välfärdsland.

Jag beklagar också att Nima slutar skriva. Men jag sjunger inte med i klagokören över hur illa allt är.

Jag skulle vilja sticka ut hakan och säga att det faktiskt är ursvenskt att tycka att Sverige är skit. De som skrivit till Nima och säger sig inte vilja vara svenskar är mycket nära essensen av den moderna svenskheten.

Minns vad Reinfeldt sa - det ursvenska är blott barbari. Det tårdrypande avståndstagandet från svenskheten som Nima publicerat ligger för mig nära detta.

Islamism är en ny företeelse i Sverige. Journalisternas sätt att skriva förändras, men det tar lite tid. Se till exempel detta inlägg om Vilks på Al Quaidas dödslista som letade sig från Gudmundsons blogg ända ut till dn.se.

Demokratin är till sin natur sådan att den alltid är under hot. De flesta av oss har växt upp med ett akut kärnvapenkrigshot hängande över huvudet. Jag uppmanar alla som oroar sig för islamismen att ha en smula perspektiv. Islamismen är ett hot, ett stort hot - men vi kan hantera det.

Tänk också på vilket samhälle vi kommer ifrån. 2006 fick alliansen makten. Innan dess hade sossarna styrt decennier i sträck. För varje dag som går blir Sverige lite modernare och öppnare.

Tack Nima för ditt arbete som bloggare. Reaktionerna på din avgång visar att det finns en stor förståelse för de frågor du drivit. Det ger hopp, och inspirerar mig att fortsätta vara engagerad.

Radiotjänst illustrerar skattens mekanismer

noreply@blogger.com (Erik) — Mon, 04 Mar 2013 16:41:00 +0000

Att Radiotjänst har börjat jaga innehavare av smartphones och datorer har upprört många. Min känsla är att det blir lite av en folklig resning kring detta. Varför, när svenskarna är ett så skatteälskande folk?

Jo, för att med radiotjänst blir det tydligt att det är någon som vill tvinga av dig dina surt förvärvade slantar. När det gäller de flesta andra skatter märks det inte att någon tar dina pengar.

Riksdagsledamoten Jenny Peterson motionerade 2010 om källskatten:

Det ska löna sig att arbeta. Att få behålla mer av sin inkomst fungerar som en drivkraft. Via sitt lönebesked ser de anställda hur mycket de får i lön. Något som däremot många inte får ta del av är hur mycket de betalar i skatt. Skatterna är osynliga i den meningen att de inte överhuvudtaget redovisas på lönebeskedet eller i deklarationen. Det gäller merparten av skatterna på arbete såsom löneskatter, moms och punktskatter.

Sedan källskattereformen genomfördes 1947 dras preliminärskatten från lönen utan att vi ser hur mycket den motsvarar. Innan källskattereformen fick löntagaren själv gå och betala in beloppet och kunde på detta vis se hur mycket av lönen som man fick behålla och hur mycket som betalades i skatt.

Skattesystemet behöver utvecklas mot en mer öppen och samlad redovisning av den enskildes löneskatter och de lagstadgade och avtalsenliga avgifter som arbetsgivaren betalar in. Dessa uppgifter bör således obligatoriskt redovisas på lönebesked.

Tror ni fler eller färre skulle vara för sänkta skatter om de visste hur mycket de faktiskt tvingas betala?

Madeleine Sjöstedt har skrivit om tv-avgiften i Expressen:

Fördelen med en skattefinansiering är flera. Avgiftsskolket skulle försvinna. […]

Den integritetskränkning kontrollen av tv-avgiften innebär skulle vara ett minne blott.

Det är intressant hur Sjöstedt anser att integritetskränkningen försvinner när man slipper jagas av Radiotjänst. Det gör den givetvis inte - det är bara det att kränkningen blir mindre kännbar. Dold bakom en slöja av ignorans pågår en ganska stor kränkning när den verkliga skattesumman dras från vår lön.

Norsk opposition: Dra in bistånd till palestinska myndigheten

noreply@blogger.com (Erik) — Mon, 04 Mar 2013 16:18:00 +0000

Frågan om det palestinska biståndet har nu hamnat på den norska oppositionens bord. Ledamöter från FrP och kristdemokraterna kräver att biståndet till palestinska myndigheten stoppas. NRK-inslag från Palestinian Media Watch finns på Youtube.

Den norska regeringen ger dock kalla handen - bidragspengarna fortsätter att delas ut till palestinska myndigheten. Och hatet fortsätter att strömma från palestinsk TV in i det palestinska folket.

Detta är ett skräckexempel på vad bistånd bidrar till. Ivar Arpi skrev i helgens SvD: Ingen vet vad svenskt bistånd har uppnått.

Jo, lite vet vi.